Gymnasieförordning

1 kap. Allmänna stadganden

1 § Kommunalt gymnasium benämns i denna förordning gymnasium och kommunalt gymnasiums kvällslinje benämns kvällslinje. Kommunalt gymnasium benämns i denna förordning gymnasium och kommunalt gymnasiums kvällslinje benämns kvällslinje. Om kvällslinje stadgas i förordningen om kvällsgymnasier (721/84) med i denna förordning stadgade undantag. Om kvällslinje stadgas i förordningen om kvällsgymnasier (721/84) med i denna förordning stadgade undantag. 2 kap. Inrättande samt ändring av verksamhetsform

2 § Ansökan om tillstånd att inrätta gymnasium skall innefatta utredning om att förutsättningarna för inrättandet förefinns samt om förläggningskommunen och undervisningsspråket. Ansökan om tillstånd att inrätta gymnasium skall innefatta utredning om att förutsättningarna för inrättandet förefinns samt om förläggningskommunen och undervisningsspråket. Ansökan om sådan ändring av gymnasiums verksamhetsform som avser inrättande av kvällslinje skall innefatta utredning om att förutsättningarna för inrättandet förefinns samt om förläggningskommunen och undervisningsspråket. Ansökan om sådan ändring av gymnasiums verksamhetsform som avser inrättande av kvällslinje skall innefatta utredning om att förutsättningarna för inrättandet förefinns samt om förläggningskommunen och undervisningsspråket. 3 mom. har upphävts genom F 25.1.1991/177. 3 mom. har upphävts genom F 25.1.1991/177. 3 kap. Förvaltning 3 § 3 § har upphävts genom F 27.11.1992/1176. 3 § har upphävts genom F 27.11.1992/1176. 4 § 4 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 4 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 5 § 5 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 5 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 6 § 6 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 6 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 7 § 7 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 7 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 8 § 8 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 8 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 9 § 9 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 9 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 10 § 10 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 10 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 11 § 11 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 11 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 12 § 12 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 12 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 13 § 13 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 13 § har upphävts genom F 25.1.1991/177.

14 § Vid ett gymnasium skall finnas en biträdande rektor eller en vice rektor. Vid ett gymnasium skall finnas en biträdande rektor eller en vice rektor. 15 § 15 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 15 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 4 kap. Arbetstid

16 § Genom årsskiftet uppdelas gymnasiets läsår i en höst- och en vårtermin. Genom årsskiftet uppdelas gymnasiets läsår i en höst- och en vårtermin. Elevernas skolarbete inleds i augusti och avslutas den sista vardagen vecka 22. I ett gymnasium som är indelat i årskurser skall högsta årskursen ha minst 120 arbetsdagar. Elevernas skolarbete inleds i augusti och avslutas den sista vardagen vecka 22. I ett gymnasium som är indelat i årskurser skall högsta årskursen ha minst 120 arbetsdagar. I den tidpunkt då skolarbetet inleds skall meddelas innan föregående läsårs skolarbete avslutas. I den tidpunkt då skolarbetet inleds skall meddelas innan föregående läsårs skolarbete avslutas.

17 § Då skolarbetet av tvingande skäl har varit avbrutet eller börjat senare än vid föreskriven tidpunkt och de i läroplanen definierade målen inte annars kan uppnås, skall de förlorade arbetsdagarna ersättas genom att antalet lovdagar i skälig omfattning inskränks och, om detta inte är nog, genom att den tid som skall användas för läsårets skolarbete förlängs med högst sex arbetsdagar. Då skolarbetet av tvingande skäl har varit avbrutet eller börjat senare än vid föreskriven tidpunkt och de i läroplanen definierade målen inte annars kan uppnås, skall de förlorade arbetsdagarna ersättas genom att antalet lovdagar i skälig omfattning inskränks och, om detta inte är nog, genom att den tid som skall användas för läsårets skolarbete förlängs med högst sex arbetsdagar.

18 § Såsom arbetsdag i gymnasiet anses en dag av bestämd längd i enlighet med arbetsordningen och terminernas avslutningsdagar. Såsom arbetsdag i gymnasiet anses en dag av bestämd längd i enlighet med arbetsordningen och terminernas avslutningsdagar.

19 § I gymnasiet hålls sommarlov och ett jullov som omfattar minst tio dagar. I gymnasiet hålls sommarlov och ett jullov som omfattar minst tio dagar. Lördagarna är lovdagar, om inte kommunen beslutar annorlunda. Andra lovdagar kan även förekomma under läsåret. Lördagarna är lovdagar, om inte kommunen beslutar annorlunda. Andra lovdagar kan även förekomma under läsåret. 3 mom. har upphävts genom F 4.2.1994/107. 3 mom. har upphävts genom F 4.2.1994/107. 20 § 20 § har upphävts genom F 4.2.1994/107. 20 § har upphävts genom F 4.2.1994/107.

21 § Dagens arbete inleds med en kort morgonsamling som på ett positivt sätt skall ansluta sig till den religiösa och etiska fostran som ges i gymnasiet. Dagens arbete inleds med en kort morgonsamling som på ett positivt sätt skall ansluta sig till den religiösa och etiska fostran som ges i gymnasiet. Elev som är befriad från i 19 § 1 mom. gymnasielagen avsedd religionsundervisning som meddelas i gymnasiet är befriad även från deltagande i morgonsamlingen. Elev som är befriad från i 19 § 1 mom. gymnasielagen avsedd religionsundervisning som meddelas i gymnasiet är befriad även från deltagande i morgonsamlingen.

22 § En lektion pågår 60 minuter, varav minst 45 minuter används till undervisning enligt arbetsordningen och minst 10 minuter till rast. Den tid som skall användas för undervisning och raster kan ordnas på annat sätt än vad som här stadgas, om det är ändamålsenligt på grund av undervisningsämnet eller det arbetssätt som tillämpas vid undervisningen eller av något annat särskilt skäl. Arbetsdagen kan dock förkortas endast om en dubbellektion har placerats i slutet av dagen. En lektion pågår 60 minuter, varav minst 45 minuter används till undervisning enligt arbetsordningen och minst 10 minuter till rast. Den tid som skall användas för undervisning och raster kan ordnas på annat sätt än vad som här stadgas, om det är ändamålsenligt på grund av undervisningsämnet eller det arbetssätt som tillämpas vid undervisningen eller av något annat särskilt skäl. Arbetsdagen kan dock förkortas endast om en dubbellektion har placerats i slutet av dagen. En måltidsrast som varar minst 30 minuter skall hållas utan att den tid som skall användas för undervisning förkortas. En måltidsrast som varar minst 30 minuter skall hållas utan att den tid som skall användas för undervisning förkortas. 5 kap. Undervisning

23 § Undervisningen i gymnasiet är offentlig. Rektor kan dock vid behov inskränka tillträdet till att åhöra undervisningen. Undervisningen i gymnasiet är offentlig. Rektor kan dock vid behov inskränka tillträdet till att åhöra undervisningen. 24 § 24 § har upphävts genom F 27.5.1992/508. 24 § har upphävts genom F 27.5.1992/508.

25 § I gymnasiet meddelas undervisning i olika läroämnen samt ges elevhandledning i klass i form av kurser som omfattar i genomsnitt 38 lektioner. De kurser som är frivilliga för eleven kan till omfattningen vara kortare eller längre än vad som nämns ovan. Dessutom kan eleven ges stödundervisning. Gymnasiets lärokurs innehåller minst 75 kurser. I gymnasiet meddelas undervisning i olika läroämnen samt ges elevhandledning i klass i form av kurser som omfattar i genomsnitt 38 lektioner. De kurser som är frivilliga för eleven kan till omfattningen vara kortare eller längre än vad som nämns ovan. Dessutom kan eleven ges stödundervisning. Gymnasiets lärokurs innehåller minst 75 kurser. I arbetsordningen kan bestämmas att en kurs eller en del av den kan studeras på egen hand. Rektor eller en av honom förordnad lärare kan bevilja en elev tillstånd att genomgå förhör i en kurs eller en del av den utan att delta i undervisningen. I arbetsordningen kan bestämmas att en kurs eller en del av den kan studeras på egen hand. Rektor eller en av honom förordnad lärare kan bevilja en elev tillstånd att genomgå förhör i en kurs eller en del av den utan att delta i undervisningen. 26 § 26 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 26 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 27 § 27 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 27 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 28 § 28 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 28 § har upphävts genom F 25.1.1991/177.

29 § Arbetsplanen skall innehålla föreskrifter om Arbetsplanen skall innehålla föreskrifter om 1) det allmänna ordnandet av undervisningen, det allmänna ordnandet av undervisningen, 2) det timantal som skall användas för undervisning och för annan verksamhet som överensstämmer med gymnasiets uppgift, det timantal som skall användas för undervisning och för annan verksamhet som överensstämmer med gymnasiets uppgift, 3) lärarnas och timlärarnas undervisningstimmar per vecka och övriga uppgifter som fastställts för dem, lärarnas och timlärarnas undervisningstimmar per vecka och övriga uppgifter som fastställts för dem, 4) rektorns undervisningstimmar, rektorns undervisningstimmar, 5) undervisning utanför skolan samt undervisning utanför skolan samt 6) elevklubbsarbete. elevklubbsarbete. 2 mom. har upphävts genom F 27.11.1992/1176. 2 mom. har upphävts genom F 27.11.1992/1176. 30 § 30 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 30 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 31 § 31 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 31 § har upphävts genom F 1.7.1988/632.

32 § I läroplanen för gymnasier skall som för alla elever gemensamma ämnen ingå modersmålet, det andra inhemska språket, ett främmande språk, religion, filosofi, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, hälsokunskap, musik och teckning. Lärokursen i ett gemensamt ämne kan delvis vara valfri. I läroplanen för gymnasiet skall även ingå timmar reserverade för elevhandledning. I elevhandledningen ges eleverna förutom lektioner även annan handledning. I läroplanen för gymnasier skall som för alla elever gemensamma ämnen ingå modersmålet, det andra inhemska språket, ett främmande språk, religion, filosofi, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, hälsokunskap, musik och teckning. Lärokursen i ett gemensamt ämne kan delvis vara valfri. I läroplanen för gymnasiet skall även ingå timmar reserverade för elevhandledning. I elevhandledningen ges eleverna förutom lektioner även annan handledning. Som främmande språk enligt 1 mom. kan en del av eleverna undervisas i engelska, en del i franska, en del i samiska, en del i tyska och en del i ryska. Undervisningen i det andra inhemska språket och i de främmande språken ordnas enligt de lärokurser som begynt på grundskolans låg- och högstadium. En elev med samiska, romani eller ett främmande språk som modersmål som i modersmålsundervisningen undervisas i sitt eget modersmål, undervisas i finska eller svenska som det andra inhemska språket. Som främmande språk enligt 1 mom. kan en del av eleverna undervisas i engelska, en del i franska, en del i samiska, en del i tyska och en del i ryska. Undervisningen i det andra inhemska språket och i de främmande språken ordnas enligt de lärokurser som begynt på grundskolans låg- och högstadium. En elev med samiska, romani eller ett främmande språk som modersmål som i modersmålsundervisningen undervisas i sitt eget modersmål, undervisas i finska eller svenska som det andra inhemska språket. I läroplanen skall som tillvalsämne ingå psykologi och främmande språk. I gymnasier där elever med samiska, romani eller ett främmande språk som modersmål undervisas i sitt eget modersmål i modersmålsundervisningen skall svenska eller finska vara tillvalsämne. Om de övriga tillvalsämnena bestäms i läroplanen. I läroplanen skall som tillvalsämne ingå psykologi och främmande språk. I gymnasier där elever med samiska, romani eller ett främmande språk som modersmål undervisas i sitt eget modersmål i modersmålsundervisningen skall svenska eller finska vara tillvalsämne. Om de övriga tillvalsämnena bestäms i läroplanen. I matematik ordnas undervisningen enligt två lärokurser av olika omfattning. I ett valfritt främmande språk ordnas undervisningen enligt den lärokurs som begynt på grunskolans högstadium och på gymnasiet. I matematik ordnas undervisningen enligt två lärokurser av olika omfattning. I ett valfritt främmande språk ordnas undervisningen enligt den lärokurs som begynt på grunskolans högstadium och på gymnasiet.

33 § Innan ett beslut som avses i 18 § 4 mom. gymnasielagen fattas skall det utredas om eleven skall beviljas befrielse enligt 3 a § förordningen angående studentexamen. Innan ett beslut som avses i 18 § 4 mom. gymnasielagen fattas skall det utredas om eleven skall beviljas befrielse enligt 3 a § förordningen angående studentexamen.

34 § Gymnasiets rektor kan befria en elev från studier i något ämne, om deltagande i studierna på grund av sjukdom eller handikapp medför oskäliga svårigheter för eleven. Tillfällig befrielse från undervisning kan av något giltigt skäl medges av läraren i ämnet. Gymnasiets rektor kan befria en elev från studier i något ämne, om deltagande i studierna på grund av sjukdom eller handikapp medför oskäliga svårigheter för eleven. Tillfällig befrielse från undervisning kan av något giltigt skäl medges av läraren i ämnet.

35 § Vårdnadshavare som önskar att religionsundervisning skall ordnas enligt 19 § 3 mom. gymnasielagen skall på begäran lämna upplysning om trosbekännelsens innehåll. Vårdnadshavare som önskar att religionsundervisning skall ordnas enligt 19 § 3 mom. gymnasielagen skall på begäran lämna upplysning om trosbekännelsens innehåll. 36 § 36 § har upphävts genom F 27.11.1992/1176. 36 § har upphävts genom F 27.11.1992/1176. 37 § 37 § har upphävts genom F 4.2.1994/107. 37 § har upphävts genom F 4.2.1994/107.

38 § I gymnasium undervisas flickor och pojkar i gymnastik i allmänhet särskilt för sig. I gymnasium undervisas flickor och pojkar i gymnastik i allmänhet särskilt för sig. 39 § 39 § har upphävts genom F 30.12.1996/1273. 39 § har upphävts genom F 30.12.1996/1273.

40 § En elevs kunskaper och färdigheter bedöms i slutet av varje kurs av läraren i ämnet. Vitsorden anges med siffrorna 4-10. Vitsordet 4 avser svaga, vitsordet 5 försvarliga, 6 och 7 nöjaktiga, 8 goda samt 9 och 10 berömliga kunskaper och färdigheter. I läroplanen kan bestämmas av bedömningen av eleven sker på något annat sätt än med siffror. En elevs kunskaper och färdigheter bedöms i slutet av varje kurs av läraren i ämnet. Vitsorden anges med siffrorna 4-10. Vitsordet 4 avser svaga, vitsordet 5 försvarliga, 6 och 7 nöjaktiga, 8 goda samt 9 och 10 berömliga kunskaper och färdigheter. I läroplanen kan bestämmas av bedömningen av eleven sker på något annat sätt än med siffror. En elev skall ges möjlighet att i ett fristående förhör slutföra en kurs i vilken han fått ett svagt vitsord eller annars blivit underkänd. En elev skall ges möjlighet att i ett fristående förhör slutföra en kurs i vilken han fått ett svagt vitsord eller annars blivit underkänd.

41 § En elev i ett årskursbaserat gymnasium som i mera än två ämnen inte med godkänt resultat slutfört de studier som hör till årskursen stannar kvar i årskursen. En elev som har blivit underkänd i ett eller två ämnen får villkor och kan uppflyttas till följande årskurs, eller om det är fråga om en elev i högsta årskursen kan han få avgångsbetyg, efter att i dessa ämnen ha genomgått ett godkänt förhör. På begäran som framställs av vårdnadshavaren innan läsårets skolarbete avslutats kan en elev gå om årskursen om detta kan anses vara ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan. En elev i ett årskursbaserat gymnasium som i mera än två ämnen inte med godkänt resultat slutfört de studier som hör till årskursen stannar kvar i årskursen. En elev som har blivit underkänd i ett eller två ämnen får villkor och kan uppflyttas till följande årskurs, eller om det är fråga om en elev i högsta årskursen kan han få avgångsbetyg, efter att i dessa ämnen ha genomgått ett godkänt förhör. På begäran som framställs av vårdnadshavaren innan läsårets skolarbete avslutats kan en elev gå om årskursen om detta kan anses vara ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan. Villkorsförhör sker i de kurser inom läroämnet i vilka eleven har blivit underkänd. Om eleven får godkänt vitsord i förhöret, antecknas detta som nytt vitsord. Om godkännande av villkorsförhör beslutar respektive lärare. Villkorsförhör sker i de kurser inom läroämnet i vilka eleven har blivit underkänd. Om eleven får godkänt vitsord i förhöret, antecknas detta som nytt vitsord. Om godkännande av villkorsförhör beslutar respektive lärare. 41 a § 1 mom. har upphävts genom F 4.2.1994/107. 1 mom. har upphävts genom F 4.2.1994/107. Studier som fullföljts vid en annan läroanstalt kan godkännas som en prestation som motsvarar en eller flera kurser i gymnasiet, förutsatt att studierna vad målen beträffar motsvarar de i gymnasiets läroplan angivna studier som skall ersättas. Vid behov kan tilläggsprestationer krävas av eleven. Rektor eller en av rektor utsedd tjänsteinnehavare beslutar om godkännande av studierna och om tilläggsprestationer som eventuellt skall krävas. Beslut om godkännande av studierna bör på begäran fattas innan eleven inleder studierna vid en annan läroanstalt. Studier som fullföljts vid en annan läroanstalt kan godkännas som en prestation som motsvarar en eller flera kurser i gymnasiet, förutsatt att studierna vad målen beträffar motsvarar de i gymnasiets läroplan angivna studier som skall ersättas. Vid behov kan tilläggsprestationer krävas av eleven. Rektor eller en av rektor utsedd tjänsteinnehavare beslutar om godkännande av studierna och om tilläggsprestationer som eventuellt skall krävas. Beslut om godkännande av studierna bör på begäran fattas innan eleven inleder studierna vid en annan läroanstalt. Vitsorden för ersättande studier som fullföljts vid en annan läroanstalt skall antecknas i gymnasiets elevförteckning, i studieboken och betygen. Vitsord för studier som kompletterar gymnasiestudierna och som avlagts efter det att eleven intagits som elev antecknas om eleven så önskar. Vitsorden för ersättande studier som fullföljts vid en annan läroanstalt skall antecknas i gymnasiets elevförteckning, i studieboken och betygen. Vitsord för studier som kompletterar gymnasiestudierna och som avlagts efter det att eleven intagits som elev antecknas om eleven så önskar.

42 § En elev har inhämtat gymnasiets lärokurs då han med godkänt resultat slutfört lärokurserna i de gemensamma läroämnena samt i de läroämnen som han valt. Till en elev som har inhämtat gymnasiets hela lärokurs ges ett avgångsbetyg. En elev har inhämtat gymnasiets lärokurs då han med godkänt resultat slutfört lärokurserna i de gemensamma läroämnena samt i de läroämnen som han valt. Till en elev som har inhämtat gymnasiets hela lärokurs ges ett avgångsbetyg. Innan avgångsbetyg utfärdas skall eleven ges möjlighet att delta i muntliga förhör i gymnasiets läroämnen. Vid behov kan skriftliga uppgifter ingå i förhöret. Innan avgångsbetyg utfärdas skall eleven ges möjlighet att delta i muntliga förhör i gymnasiets läroämnen. Vid behov kan skriftliga uppgifter ingå i förhöret. Vitsorden på avgångsbetyget skall bestämmas med beaktande av vitsorden i de kurser som eleven slutfört och vitsorden i de förhör som nämns i 2 mom. Vid bedömningen används de vitsord som enligt 40 § används vid bedömningen av kurser. Utbildningsstyrelsen kan bestämma att bedömningen delvis sker på annat sätt än vad som stadgas ovan. Elevens lärare beslutar om vitsorden. Vitsorden på avgångsbetyget skall bestämmas med beaktande av vitsorden i de kurser som eleven slutfört och vitsorden i de förhör som nämns i 2 mom. Vid bedömningen används de vitsord som enligt 40 § används vid bedömningen av kurser. Utbildningsstyrelsen kan bestämma att bedömningen delvis sker på annat sätt än vad som stadgas ovan. Elevens lärare beslutar om vitsorden.

43 § En elev som avgår från gymnasiet innan han inhämtat gymnasiets hela lärokurs skall ges ett betyg över fullföljda studier. En elev som avgår från gymnasiet innan han inhämtat gymnasiets hela lärokurs skall ges ett betyg över fullföljda studier.

44 § Är beslut om bedömning eller uppflyttning av elev från årskurs uppenbart oriktigt, kan länsstyrelsen ålägga läraren eller lärarna att företa ny bedömning eller förordna vilket vitsord eleven skall erhålla eller bestämma om elevens uppflyttning från årskursen. Är beslut om bedömning eller uppflyttning av elev från årskurs uppenbart oriktigt, kan länsstyrelsen ålägga läraren eller lärarna att företa ny bedömning eller förordna vilket vitsord eleven skall erhålla eller bestämma om elevens uppflyttning från årskursen. 45 § 45 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 45 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 6 kap. Elever

46 § Som elev i gymnasiet kan intas den som genomgått grundskolans lärokurs eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs. Som elev i gymnasiet kan intas den som genomgått grundskolans lärokurs eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs. Som elev i gymnasiet kan även intas den som på grund av vistelse utomlands eller av andra särskilda skäl inte har inhämtat den lärokurs som avses i 1 mom. För intagning av elever som avses i detta moment kan förhör ordnas. Som elev i gymnasiet kan även intas den som på grund av vistelse utomlands eller av andra särskilda skäl inte har inhämtat den lärokurs som avses i 1 mom. För intagning av elever som avses i detta moment kan förhör ordnas. Ansökan om att få inleda studier i gymnasiet görs samtidigt som till övriga läroanstalter som deltar i gemensam elevansökan. Elever som inleder gymnasiestudier intas till gymnasiet efter det vårterminen i grundskolan avslutats. Om de som sökt till kommunens gymnasier är flera än antalet elevplatser, intas eleverna i den företrädesordning som medeltalet av vitsorden i modersmålet, det andra inhemska språket, de främmande språken, religion, livsåskådningskunskap, historia och samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi på grundskolans avgångsbetyg anger. Kommunen kan som villkor för intagning i gymnasiet ställa en minimigräns för medeltalet i ovan nämnda läroämnen. I en tvåspråkig kommun intas eleverna särskilt i finska gymnasier och i svenska gymnasier. Elevintagningen till gymnasiet kan ske i flera omgångar. Ansökan om att få inleda studier i gymnasiet görs samtidigt som till övriga läroanstalter som deltar i gemensam elevansökan. Elever som inleder gymnasiestudier intas till gymnasiet efter det vårterminen i grundskolan avslutats. Om de som sökt till kommunens gymnasier är flera än antalet elevplatser, intas eleverna i den företrädesordning som medeltalet av vitsorden i modersmålet, det andra inhemska språket, de främmande språken, religion, livsåskådningskunskap, historia och samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi på grundskolans avgångsbetyg anger. Kommunen kan som villkor för intagning i gymnasiet ställa en minimigräns för medeltalet i ovan nämnda läroämnen. I en tvåspråkig kommun intas eleverna särskilt i finska gymnasier och i svenska gymnasier. Elevintagningen till gymnasiet kan ske i flera omgångar. Ansökan till gymnasiet kan vid behov också ske vid någon annan tidpunkt. Ansökan till gymnasiet kan vid behov också ske vid någon annan tidpunkt. 47 § 47 § har upphävts genom F 16.3.1990/274. 47 § har upphävts genom F 16.3.1990/274. 48 § 48 § har upphävts genom F 4.2.1994/107. 48 § har upphävts genom F 4.2.1994/107. 49 § 49 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 49 § har upphävts genom F 25.1.1991/177.

50 § Till frånvaro från gymnasiet skall tillstånd för eleven begäras. Till frånvaro från gymnasiet skall tillstånd för eleven begäras. Tillstånd till frånvaro beviljas av grupphandledaren eller av gymnasiets rektor. Tillstånd till frånvaro beviljas av grupphandledaren eller av gymnasiets rektor. Om tillstånd inte har kunnat begäras på förhand skall eleven så snart som möjligt underrätta grupphandledaren om frånvaron. Om tillstånd inte har kunnat begäras på förhand skall eleven så snart som möjligt underrätta grupphandledaren om frånvaron.

51 § En elev som inte iakttar ordningen i gymnasiet eller som uppför sig olämpligt kan tillrättavisas genom disciplinärt straff. En elev som inte iakttar ordningen i gymnasiet eller som uppför sig olämpligt kan tillrättavisas genom disciplinärt straff. För att tillrättavisa en elev får För att tillrättavisa en elev får 1) läraren utvisa eleven, om han stör undervisningen, för högst den återstående delen av lektionen och läraren utvisa eleven, om han stör undervisningen, för högst den återstående delen av lektionen och 2) rektorn tilldela eleven en skriftlig varning. rektorn tilldela eleven en skriftlig varning.

52 § Innan en elev avstängs för viss tid eller ges en skriftlig varning skall han höras och den handling eller försummelse som straffet grundar sig på preciseras och behövlig utredning skaffas. En utvisning ur klassen skall registreras. Innan en elev avstängs för viss tid eller ges en skriftlig varning skall han höras och den handling eller försummelse som straffet grundar sig på preciseras och behövlig utredning skaffas. En utvisning ur klassen skall registreras.

53 § Under den tid då åtal mot elev är anhängigt vid allmän domstol, får av en och samma orsak disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas mot honom. Under den tid då åtal mot elev är anhängigt vid allmän domstol, får av en och samma orsak disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas mot honom. Har domstol befriat elev från åtal, får disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas av samma orsak i annat fall än då det är fråga om omständighet som ej bör anses såsom brott, men som kan föranleda disciplinärt straff. Har domstol befriat elev från åtal, får disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas av samma orsak i annat fall än då det är fråga om omständighet som ej bör anses såsom brott, men som kan föranleda disciplinärt straff. Har domstolen dömt eleven till straff, får disciplinärt straff inte påföras honom av samma orsak. Eleven får dock avstängas för viss tid, om detta är motiverat med hänsyn till brott som eleven har begått eller därtill anknutna omständigheter. Har domstolen dömt eleven till straff, får disciplinärt straff inte påföras honom av samma orsak. Eleven får dock avstängas för viss tid, om detta är motiverat med hänsyn till brott som eleven har begått eller därtill anknutna omständigheter. Är en elev föremål för brottsundersökning, kan han avstängas från skolgång. Är en elev föremål för brottsundersökning, kan han avstängas från skolgång. 54 § 54 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 54 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 55 § 55 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 55 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 56 § 56 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 56 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 57 § 57 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 57 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 7 kap. Samarbete i skolan 58 § 58 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 58 § har upphävts genom F 25.1.1991/177.

59 § Gymnasiet skall ha ett tillräckligt antal grupphandledare. Gymnasiet skall ha ett tillräckligt antal grupphandledare. 60 § 60 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 60 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 61 § 61 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 61 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 62 § 62 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 62 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 8 kap. 8 kap har upphävts genom F 25.1.1991/177. 8 kap har upphävts genom F 25.1.1991/177. 9 kap. Behörighetsvillkor för tjänsteinnehavare och timlärare 71 § 71 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 71 § har upphävts genom F 25.1.1991/177.

72 § Av innehavaren av en rektors- eller lärartjänst och av en timlärare, med undantag av undervisning på främmande språk, krävs att han behärskar skolans undervisningsspråk. Av innehavaren av en rektors- eller lärartjänst och av en timlärare, med undantag av undervisning på främmande språk, krävs att han behärskar skolans undervisningsspråk. Verkar innehavare av rektors- eller lärartjänst eller timlärare vid såväl finsk- som svenskspråkiga skolor, skall han uppfylla i 1 mom. stadgade krav i fråga om vartdera undervisningsspråket. Verkar innehavare av rektors- eller lärartjänst eller timlärare vid såväl finsk- som svenskspråkiga skolor, skall han uppfylla i 1 mom. stadgade krav i fråga om vartdera undervisningsspråket. Vid undervisning på främmande språk krävs av innehavaren av en lärartjänst och av en timlärare att han behärskar undervisningsspråket. Vid undervisning på främmande språk krävs av innehavaren av en lärartjänst och av en timlärare att han behärskar undervisningsspråket.

73 § Av den ordinarie innehavaren av en rektorstjänst krävs att han har avlagt examen i undervisningsförvaltning. En innehavare av en rektorstjänst som vid sin utnämning var behörig för tjänsten är fortfarande behörig för den även om han inte har avlagt en sådan examen. Av den ordinarie innehavaren av en rektorstjänst krävs att han har avlagt examen i undervisningsförvaltning. En innehavare av en rektorstjänst som vid sin utnämning var behörig för tjänsten är fortfarande behörig för den även om han inte har avlagt en sådan examen. Grunderna för examen i undervisningsförvaltning bestäms av utbildningsstyrelsen. Om den avgift som skall betalas för examen stadgas särskilt. Grunderna för examen i undervisningsförvaltning bestäms av utbildningsstyrelsen. Om den avgift som skall betalas för examen stadgas särskilt.

74 § Behörig för rektorstjänst är den som har behörighet för lärartjänst i gymnasium. Behörig för rektorstjänst är den som har behörighet för lärartjänst i gymnasium. 75 § 75 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 75 § har upphävts genom F 25.1.1991/177.

76 § Behörig för en tjänst som äldre lektor i elevhandledning är den som Behörig för en tjänst som äldre lektor i elevhandledning är den som 1) har behörighet som äldre lektor i gymnasiet och som i examen eller separat slutfört studier för studiehandledare eller avlagt examen för studiehandledare i grundskolan eller slutfört studier som undervisningsministeriet har godkänt eller har behörighet som äldre lektor i gymnasiet och som i examen eller separat slutfört studier för studiehandledare eller avlagt examen för studiehandledare i grundskolan eller slutfört studier som undervisningsministeriet har godkänt eller 2) har avlagt magisterexamen enligt 15 § förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (576/95) eller kandidatexamen enligt förordningen om pedagogiska examina och studier (530/78) och i denna eller separat slutfört studier för studiehandledare. har avlagt magisterexamen enligt 15 § förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (576/95) eller kandidatexamen enligt förordningen om pedagogiska examina och studier (530/78) och i denna eller separat slutfört studier för studiehandledare. Behörig för en tjänst som yngre lektor i elevhandledning är den som Behörig för en tjänst som yngre lektor i elevhandledning är den som 1) har avlagt högre högskoleexamen och slutfört studier för studiehandledare enligt förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området, har avlagt högre högskoleexamen och slutfört studier för studiehandledare enligt förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området, 2) har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för elevhandledning i enlighet med förordningen om pedagogiska examina och studier, har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för elevhandledning i enlighet med förordningen om pedagogiska examina och studier, 3) före ingången av maj 1996 har slutfört fristående studier för studiehandledare eller har avlagt examen för studiehandledare i grundskolan eller slutfört studier som undervisningsministeriet har godkänt. före ingången av maj 1996 har slutfört fristående studier för studiehandledare eller har avlagt examen för studiehandledare i grundskolan eller slutfört studier som undervisningsministeriet har godkänt. Om en tjänst som yngre eller äldre lektor har kombinerats med elevhandledaruppgifter, är behörighetsvillkor i fråga om elevhandledningen de studier eller examina som nämns i 1 och 2 mom. Om en tjänst som yngre eller äldre lektor har kombinerats med elevhandledaruppgifter, är behörighetsvillkor i fråga om elevhandledningen de studier eller examina som nämns i 1 och 2 mom. 77 § 77 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 77 § har upphävts genom F 25.1.1991/177.

78 § Behörig för en tjänst som yngre lektor är den som Behörig för en tjänst som yngre lektor är den som 1) har avlagt högre högskoleexamen, har avlagt högre högskoleexamen, 2) har slutfört studier på minst 35 studieveckor i undervisningsämnet eller, enligt vad högskolan intygar, motsvarande studier i ämnen som hör till tjänsten, dock högst i två ämnen samt har slutfört studier på minst 35 studieveckor i undervisningsämnet eller, enligt vad högskolan intygar, motsvarande studier i ämnen som hör till tjänsten, dock högst i två ämnen samt 3) har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare eller pedagogiska studier för ämneslärare eller som har behörighet för klasslärare i grundskolan. har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare eller pedagogiska studier för ämneslärare eller som har behörighet för klasslärare i grundskolan. 2 mom. har upphävts genom F 26.4.1996/295. 2 mom. har upphävts genom F 26.4.1996/295. 3 mom. har upphävts genom F 27.11.1992/1176. 3 mom. har upphävts genom F 27.11.1992/1176. Behörig för yngre lektorstjänst är även den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för tjänst som yngre lektor vid statens läroverk. Auskultering vid normallyceum krävs inte av sökande som vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort två terminers undervisningsövningar i något främmande språk eller i det andra inhemska språket eller som har avlagt examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen och dessutom vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare fullgjort en termins undervisningsövningar i något främmande språk eller i det andra inhemska språket. Behörig för yngre lektorstjänst är även den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för tjänst som yngre lektor vid statens läroverk. Auskultering vid normallyceum krävs inte av sökande som vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort två terminers undervisningsövningar i något främmande språk eller i det andra inhemska språket eller som har avlagt examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen och dessutom vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare fullgjort en termins undervisningsövningar i något främmande språk eller i det andra inhemska språket. Behörig för en tjänst som yngre lektor i musik är även den som vid Jyväskylä universitet har slutfört studier som motsvarar musiklärarexamen samt i samband med studierna eller fristående slutfört minst 15 studieveckors studier i musikvetenskap och pedagogiska studier för ämneslärare eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning. Slutförda pedagogiska studier inom lärarutbildning krävs dock inte av den som är behörig som klasslärare i grundskolan. Behörig för en tjänst som yngre lektor i musik är även den som vid Jyväskylä universitet har slutfört studier som motsvarar musiklärarexamen samt i samband med studierna eller fristående slutfört minst 15 studieveckors studier i musikvetenskap och pedagogiska studier för ämneslärare eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning. Slutförda pedagogiska studier inom lärarutbildning krävs dock inte av den som är behörig som klasslärare i grundskolan.

79 § Behörig för en tjänst som äldre lektor är den som Behörig för en tjänst som äldre lektor är den som 1) har avlagt högre högskoleexamen, har avlagt högre högskoleexamen, 2) har slutfört studier i undervisningsämnet eller, enligt vad högskolan intygar, motsvarande studier så att studierna i ett av de ämnen som hör till tjänsten omfattar minst 55 studieveckor och, om två eller flera ämnen hör till tjänsten, dessutom i ett annat ämne minst 35 studieveckor, och har slutfört studier i undervisningsämnet eller, enligt vad högskolan intygar, motsvarande studier så att studierna i ett av de ämnen som hör till tjänsten omfattar minst 55 studieveckor och, om två eller flera ämnen hör till tjänsten, dessutom i ett annat ämne minst 35 studieveckor, och 3) har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare eller pedagogiska studier för ämneslärare eller som har behörighet för klasslärare i grundskolan. har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare eller pedagogiska studier för ämneslärare eller som har behörighet för klasslärare i grundskolan. 2 mom. har upphävts genom F 26.4.1996/295. 2 mom. har upphävts genom F 26.4.1996/295. Behörig för äldre lektorstjänst är även den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för tjänst som äldre lektor vid statens läroverk. Auskultering vid normallyceum krävs inte av sökande som vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort två terminers undervisningsövningar i något främmande språk eller det andra inhemska språket eller som har avlagt examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen och dessutom vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort en termins undervisningsövningar i något främmande språk eller det andra inhemska språket. Behörig för äldre lektorstjänst är även den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för tjänst som äldre lektor vid statens läroverk. Auskultering vid normallyceum krävs inte av sökande som vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort två terminers undervisningsövningar i något främmande språk eller det andra inhemska språket eller som har avlagt examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen och dessutom vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort en termins undervisningsövningar i något främmande språk eller det andra inhemska språket.

80 § Den som har erhållit dispens eller med stöd av förordning behörighet för lärartjänst vid läroverk eller grundskola är behörig för lärar- och rektorstjänst vid gymnasium för vilken motsvarande behörighet krävs. Den som har erhållit dispens eller med stöd av förordning behörighet för lärartjänst vid läroverk eller grundskola är behörig för lärar- och rektorstjänst vid gymnasium för vilken motsvarande behörighet krävs. 80 a § Behörig för en yngre eller äldre lektorstjänst är också den som undervisningsministeriet har gett ett behörighetsintyg som avses i denna paragraf på grund av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige. Behörig för en yngre eller äldre lektorstjänst är också den som undervisningsministeriet har gett ett behörighetsintyg som avses i denna paragraf på grund av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige. Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i ett i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst treåriga studier är behörig i respektive land för en lärartjänst i gymnastik, musik eller teckning, kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva tilläggsstudier. Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i ett i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst treåriga studier är behörig i respektive land för en lärartjänst i gymnastik, musik eller teckning, kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva tilläggsstudier. Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i ett i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst fyraåriga studier är behörig i respektive land för andra lärartjänster än de som nämns i 2 mom., kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva tilläggsstudier. Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i ett i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst fyraåriga studier är behörig i respektive land för andra lärartjänster än de som nämns i 2 mom., kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva tilläggsstudier.

81 § Behörig som timlärare är den som har behörighet som lektor i ämnet. Behörig som timlärare är den som har behörighet som lektor i ämnet.

82 § Såsom interimistisk handhavare av tjänst och timlärare kan för högst ett läsår i sänder anställas den som, även om han inte uppfyller de behörighetsvillkor som är stadgade ovan i detta kapitel, dock har tillräckligt kunskap och förmåga för att sköta tjänsten eller uppgiften. Såsom interimistisk handhavare av tjänst och timlärare kan för högst ett läsår i sänder anställas den som, även om han inte uppfyller de behörighetsvillkor som är stadgade ovan i detta kapitel, dock har tillräckligt kunskap och förmåga för att sköta tjänsten eller uppgiften. 10 kap. Utnämning av tjänsteinnehavare 83 § 83 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 83 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 84 § 84 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 84 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 85 § 85 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 85 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 86 § 86 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 86 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 87 § 87 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 87 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 88 § 88 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 88 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 11 kap. Tjänsteinnehavarnas och timlärarnas rättsliga ställning (25.1.1991/177)

89 § En gymnasielärare skall, utöver vad som stadgas i gymnasielagen och på andra ställen i denna förordning, under högst tre arbetsdagar åt gången även sköta en annan lärares uppgifter när denne till följd av ett oförutsett hinder inte kan meddela undervisning och någon annan vikarie inte kan fås. En gymnasielärare skall, utöver vad som stadgas i gymnasielagen och på andra ställen i denna förordning, under högst tre arbetsdagar åt gången även sköta en annan lärares uppgifter när denne till följd av ett oförutsett hinder inte kan meddela undervisning och någon annan vikarie inte kan fås. 90 § 90 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 90 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 91 § 91 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 91 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 92 § 92 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 92 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 93 § 93 § har upphävts genom F 18.12.1987/1094. 93 § har upphävts genom F 18.12.1987/1094. 94 § 94 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 94 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 95 § 95 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 95 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 96 § 96 § har upphävts genom F 27.11.1992/1176. 96 § har upphävts genom F 27.11.1992/1176. 96 a § 96 a § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 96 a § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 97 § 97 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 97 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 97 a § När en tjänsteinnehavare eller en timlärare beviljas avgångsbidrag enligt 36 g § gymnasielagen skall i tillämpliga delar iakttas vad som angående statstjänstemän stadgas i avgångsbidragsförordningen (999/94) och bestäms med stöd av den. När en tjänsteinnehavare eller en timlärare beviljas avgångsbidrag enligt 36 g § gymnasielagen skall i tillämpliga delar iakttas vad som angående statstjänstemän stadgas i avgångsbidragsförordningen (999/94) och bestäms med stöd av den. När avgångsbidrag beviljas skall, utöver sådan tjänstgöring som avses i avgångsbidragsförordningen, beaktas anställning som rektor, lärare, elevhemsföreståndare eller timlärare vid folkskola, grundskola, skola som ersätter och motsvarar grundskolan, läroverk, aftonläroverk, gymnasium och dess kvällslinje och vuxenlinje samt kvällsgymnasium och vuxengymnasium. När avgångsbidrag beviljas skall, utöver sådan tjänstgöring som avses i avgångsbidragsförordningen, beaktas anställning som rektor, lärare, elevhemsföreståndare eller timlärare vid folkskola, grundskola, skola som ersätter och motsvarar grundskolan, läroverk, aftonläroverk, gymnasium och dess kvällslinje och vuxenlinje samt kvällsgymnasium och vuxengymnasium. 97 b § 97 b § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 97 b § har upphävts genom F 25.1.1991/177.

98 § Pension och familjepension beviljas av statskontoret. Ansökan skall göras på blankett som fastställts av statskontoret och till densamma skall fogas av statskontoret föreskriven utredning. Pension och familjepension beviljas av statskontoret. Ansökan skall göras på blankett som fastställts av statskontoret och till densamma skall fogas av statskontoret föreskriven utredning. 98 a § Ersättning för flyttningskostnader enligt 30 b § gymnasielagen söks hos länsstyrelsen. Ersättning för flyttningskostnader enligt 30 b § gymnasielagen söks hos länsstyrelsen. 99 § 99 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 99 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 12 kap. 12 kap har upphävts genom F 25.1.1991/177. 12 kap har upphävts genom F 25.1.1991/177. 13 kap. Sökande av ändring

106 § Ärenden som gäller en elev och nämns i 47 § 2 mom. gymnasielagen är Ärenden som gäller en elev och nämns i 47 § 2 mom. gymnasielagen är 1) intagning av elever, intagning av elever, 1 a) förlängning av tiden för slutförande av gymnasiet samt konstaterande av att en elev anses ha avgått från gymnasiet, förlängning av tiden för slutförande av gymnasiet samt konstaterande av att en elev anses ha avgått från gymnasiet, 2 punkten har upphävts genom F 21.8.1995/1040. 2 punkten har upphävts genom F 21.8.1995/1040. 3) annan än tillfällig befrielse av en elev från studier i ett visst ämne. annan än tillfällig befrielse av en elev från studier i ett visst ämne. Över beslut av länsstyrelsen som gäller i 44 § avsedd elevbedömning och uppflyttning från årskurs får besvär inte anföras. Över beslut av länsstyrelsen som gäller i 44 § avsedd elevbedömning och uppflyttning från årskurs får besvär inte anföras.

107 § Ändring får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller Ändring får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller 1) ordnande av en elevs studier på det sätt som stadgas i 18 § 4 mom. gymnasielagen och 25 § 2 mom. i denna förordning, ordnande av en elevs studier på det sätt som stadgas i 18 § 4 mom. gymnasielagen och 25 § 2 mom. i denna förordning, 2) elevbedömning och uppflyttning från årskurs, elevbedömning och uppflyttning från årskurs, 3) godkännande av studier slutförda i en annan läroanstalt som genomgången kurs, godkännande av studier slutförda i en annan läroanstalt som genomgången kurs, 4) beviljande av tillstånd för en elevs frånvaro, beviljande av tillstånd för en elevs frånvaro, 5) disciplinär tillrättavisning av en elev, med undantag av avstängning för viss tid. disciplinär tillrättavisning av en elev, med undantag av avstängning för viss tid. 108 § 108 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 108 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 109 § 109 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 109 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 110 § 110 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 110 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 111 § 111 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 111 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 112 § 112 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 112 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 113 § 113 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 113 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 114 § 114 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 114 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 115 § 115 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 115 § har upphävts genom F 1.7.1988/632. 116 § 116 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 116 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 117 § 117 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 117 § har upphävts genom F 25.1.1991/177. 14 kap. Särskilda stadganden

118 § Då höstterminens skolarbete slutar hålls en julfest, och då vårterminens skolarbete slutar hålls läsårets avslutning. Då höstterminens skolarbete slutar hålls en julfest, och då vårterminens skolarbete slutar hålls läsårets avslutning. 119 § 119 § har upphävts genom F 27.5.1992/508. 119 § har upphävts genom F 27.5.1992/508.

120 § Önskar någon som inte är elev i ett gymnasium i särskild examen avlägga prov över gymnasiets lärokurs eller en del av den och med stöd av provet få betyg, skall han anmäla sig hos gymnasiets rektor. Förhöret förrättas av de lärare och timlärare som rektorn har förordnat. Om den förhördes kunskaper och färdigheter motsvarar gymnasiets lärokurser, skall rektorn ge honom ett betyg över detta. Önskar någon som inte är elev i ett gymnasium i särskild examen avlägga prov över gymnasiets lärokurs eller en del av den och med stöd av provet få betyg, skall han anmäla sig hos gymnasiets rektor. Förhöret förrättas av de lärare och timlärare som rektorn har förordnat. Om den förhördes kunskaper och färdigheter motsvarar gymnasiets lärokurser, skall rektorn ge honom ett betyg över detta.

121 § Såsom undervisningspraktikant vid ett gymnasium kan antas en person som utbildar sig till lärare vid grundskola eller gymnasium. Praktikanten skall ha en övervakande lärare. Såsom undervisningspraktikant vid ett gymnasium kan antas en person som utbildar sig till lärare vid grundskola eller gymnasium. Praktikanten skall ha en övervakande lärare.

122 § Undervisningsministeriet beviljar tillstånd för ett sådant försök som är nödvändigt för det allmänna utvecklandet av gymnasiet och som förutsätter avvikelse från stadgandena i gymnasielagen och denna förordning samt de föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. Tillstånd för ett försök som förutsätter avvikelse från grunderna för läroplanen beviljas av utbildningsstyrelsen. I försöket skall ett av utbildningsstyrelsen godkänt försöksprogram följas. Undervisningsministeriet beviljar tillstånd för ett sådant försök som är nödvändigt för det allmänna utvecklandet av gymnasiet och som förutsätter avvikelse från stadgandena i gymnasielagen och denna förordning samt de föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. Tillstånd för ett försök som förutsätter avvikelse från grunderna för läroplanen beviljas av utbildningsstyrelsen. I försöket skall ett av utbildningsstyrelsen godkänt försöksprogram följas.

123 § Gymnasium som har inrättats med stöd av tillstånd som nämns i 4 § gymnasielagen eller som med stöd av tidigare stadganden har beviljats rätt att utge betyg har rätt att ge betyg i enlighet med denna förordning. Gymnasium som har inrättats med stöd av tillstånd som nämns i 4 § gymnasielagen eller som med stöd av tidigare stadganden har beviljats rätt att utge betyg har rätt att ge betyg i enlighet med denna förordning. Yppar sig missförhållanden i fråga om verksamheten vid ett gymnasium, skall länsstyrelsen vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa dem. Utbildningsstyrelsen kan, om inte rättelse på annat sätt fås till stånd, för viss tid eller tills vidare återkalla gymnasiets rätt att ge betyg. Yppar sig missförhållanden i fråga om verksamheten vid ett gymnasium, skall länsstyrelsen vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa dem. Utbildningsstyrelsen kan, om inte rättelse på annat sätt fås till stånd, för viss tid eller tills vidare återkalla gymnasiets rätt att ge betyg.

124 § De skriftliga provuppgifter som förelagts eleverna skall överlåtas till gymnasiets arkiv för förvaring. De skriftliga provuppgifter som förelagts eleverna skall överlåtas till gymnasiets arkiv för förvaring.

125 § Har i denna förordning eller i förordningen om kvällsgymnasier antalet basgrupper stadgats som grund för ordnandet av gymnasiums eller dess kvällslinjes förvaltning eller övriga verksamhet, beräknas antalet basgrupper för gymnasiet och dess kvällslinje särskilt för sig, såvida ej annorlunda är stadgat. Har i denna förordning eller i förordningen om kvällsgymnasier antalet basgrupper stadgats som grund för ordnandet av gymnasiums eller dess kvällslinjes förvaltning eller övriga verksamhet, beräknas antalet basgrupper för gymnasiet och dess kvällslinje särskilt för sig, såvida ej annorlunda är stadgat. 15 kap. Ikraftträdelsestadganden

126 § Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1985. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1985. Genom denna förordning upphävs följande förordningar jämte i dem senare företagna ändringar: Genom denna förordning upphävs följande förordningar jämte i dem senare företagna ändringar: 1) förordningen den 26 juni 1970 om kommunala och privata läroverk (444/70); förordningen den 26 juni 1970 om kommunala och privata läroverk (444/70); 2) förordningen den 10 mars 1924 om föräldraråd (75/24); förordningen den 10 mars 1924 om föräldraråd (75/24); 3) förordningen den 19 januari 1951 om privata läroverk (23/51); förordningen den 19 januari 1951 om privata läroverk (23/51); 4) förordningen den 5 maj 1972 om arbetstiderna vid statens läroverk (327/72); förordningen den 5 maj 1972 om arbetstiderna vid statens läroverk (327/72); 5) förordningen den 21 april 1972 om intagning av elever i läroverk (310/72); förordningen den 21 april 1972 om intagning av elever i läroverk (310/72); 6) förordningen den 6 oktober 1961 om intagning av elever i gymnasium (465/61); förordningen den 6 oktober 1961 om intagning av elever i gymnasium (465/61); 7) förordningen den 2 februari 1951 angående examina med privatelever vid läroverk (78/51); förordningen den 2 februari 1951 angående examina med privatelever vid läroverk (78/51); 8) förordningen den 12 mars 1948 om lärdomsskolornas läroplaner (196/48); förordningen den 12 mars 1948 om lärdomsskolornas läroplaner (196/48); 9) förordningen den 23 april 1975 om läroplan för gymnasium samt för gymnasialstadiet i läroverk med avdelad lärokurs (279/75); förordningen den 23 april 1975 om läroplan för gymnasium samt för gymnasialstadiet i läroverk med avdelad lärokurs (279/75); 10) förordningen den 5 maj 1972 om undantag från stadgandena och bestämmelserna om läroverkens läroplaner (328/72). förordningen den 5 maj 1972 om undantag från stadgandena och bestämmelserna om läroverkens läroplaner (328/72). Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

127 § Utan hinder av vad som är stadgat i 32 § meddelas gymnasiets elever språkundervisning i enlighet med de stadganden och bestämmelser som är gällande då denna förordning träder i kraft, till dess kommunens språkprogram har fastställts. Under läsåren 1985–86 och 1986–87 kan likväl i samma gymnasium som första och andra främmande språk meddelas undervisning i flera än i 32 § 2 mom. nämnda språk och som i 5 mom. avsett tredje främmande språk kan en del av eleverna undervisas i engelska. Utan hinder av vad som är stadgat i 32 § meddelas gymnasiets elever språkundervisning i enlighet med de stadganden och bestämmelser som är gällande då denna förordning träder i kraft, till dess kommunens språkprogram har fastställts. Under läsåren 1985–86 och 1986–87 kan likväl i samma gymnasium som första och andra främmande språk meddelas undervisning i flera än i 32 § 2 mom. nämnda språk och som i 5 mom. avsett tredje främmande språk kan en del av eleverna undervisas i engelska. Med hänsyn till undervisningen i livsåskådningskunskap samt den religionsundervisning som nämns i 19 § 2 och 3 mom. gymnasielagen beslutar skolnämnden om frågor som hör till läroplanen, till dess den läroplan som har uppgjorts med stöd av 20 § gymnasielagen har fastställts. Med hänsyn till undervisningen i livsåskådningskunskap samt den religionsundervisning som nämns i 19 § 2 och 3 mom. gymnasielagen beslutar skolnämnden om frågor som hör till läroplanen, till dess den läroplan som har uppgjorts med stöd av 20 § gymnasielagen har fastställts.

128 § Har någon med stöd av förordningen om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina (299/78), förordningen om teologiska examina (527/78), förordningen om pedagogiska examina och studier (530/78), förordningen om konstindustriella högskoleexamina (948/78), förordningen om humanistiska examina (1080/78), förordningen om naturvetenskapliga examina (1081/78), förordningen om högskoleexamina på musikområdet (563/80) eller förordningen om temporärt anordnande av studier för musiklärarexamen vid Sibelius-Akademin (314/83) rätt att studera i enlighet med tidigare gällande stadganden, innehar han efter avlagd examen behörighet för ifrågavarande tjänst som ämneslärare samt äldre och yngre lektor vid gymnasium såsom i förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor (620/48) är stadgat. Har någon med stöd av förordningen om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina (299/78), förordningen om teologiska examina (527/78), förordningen om pedagogiska examina och studier (530/78), förordningen om konstindustriella högskoleexamina (948/78), förordningen om humanistiska examina (1080/78), förordningen om naturvetenskapliga examina (1081/78), förordningen om högskoleexamina på musikområdet (563/80) eller förordningen om temporärt anordnande av studier för musiklärarexamen vid Sibelius-Akademin (314/83) rätt att studera i enlighet med tidigare gällande stadganden, innehar han efter avlagd examen behörighet för ifrågavarande tjänst som ämneslärare samt äldre och yngre lektor vid gymnasium såsom i förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor (620/48) är stadgat. Den som innan i 1 mom. nämnd examensförordning trätt i kraft har avlagt högskoleexamen på ifrågavarande område eller som har avlagt teckningslärarexamen, examen för lärare i huslig ekonomi eller musiklärarexamen, innehar på motsvarande sätt behörighet i enlighet med 1 mom. Den som innan i 1 mom. nämnd examensförordning trätt i kraft har avlagt högskoleexamen på ifrågavarande område eller som har avlagt teckningslärarexamen, examen för lärare i huslig ekonomi eller musiklärarexamen, innehar på motsvarande sätt behörighet i enlighet med 1 mom. 128 a § Av den, vars behörighet för en tjänst som yngre eller äldre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 128 § 1 eller 2 mom. och som inte har avlagt den examen i skolans undervisningsspråk som utgör behörighetsvillkor, krävs det behärskande av undervisningsspråket som anges i 72 § 1 mom. Inom undervisningen på främmande språk iakttas vad som stadgas i 72 § 1 och 3 mom. Av den, vars behörighet för en tjänst som yngre eller äldre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 128 § 1 eller 2 mom. och som inte har avlagt den examen i skolans undervisningsspråk som utgör behörighetsvillkor, krävs det behärskande av undervisningsspråket som anges i 72 § 1 mom. Inom undervisningen på främmande språk iakttas vad som stadgas i 72 § 1 och 3 mom. Den vars behörighet för en tjänst som yngre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 78 § 4 mom. eller 128 § 1 eller 2 mom. har behörighet för en tjänst som yngre lektor i fråga om studier i de ämnen som hör till tjänsten även då han har avlagt vitsordet cum laude approbatur i de ämnen som hör till tjänsten, dock högst i två ämnen, enligt vad förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor stadgar om studier i de ämnen som hör till tjänsten. Den vars behörighet för en tjänst som yngre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 78 § 4 mom. eller 128 § 1 eller 2 mom. har behörighet för en tjänst som yngre lektor i fråga om studier i de ämnen som hör till tjänsten även då han har avlagt vitsordet cum laude approbatur i de ämnen som hör till tjänsten, dock högst i två ämnen, enligt vad förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor stadgar om studier i de ämnen som hör till tjänsten. Den vars behörighet för en tjänst som äldre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 79 § 3 mom. eller 128 § 1 eller 2 mom. har behörighet för en tjänst som äldre lektor i fråga om studier i de ämnen som hör till tjänsten även då han har avlagt vitsordet laudatur i ett ämne som hör till tjänsten och, om till tjänsten hör två eller flera ämnen, dessutom vitsordet cum laude approbatur i ett annat ämne som hör till tjänsten enligt vad som stadgas om ämnen som hör till tjänsten i förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor. Den vars behörighet för en tjänst som äldre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 79 § 3 mom. eller 128 § 1 eller 2 mom. har behörighet för en tjänst som äldre lektor i fråga om studier i de ämnen som hör till tjänsten även då han har avlagt vitsordet laudatur i ett ämne som hör till tjänsten och, om till tjänsten hör två eller flera ämnen, dessutom vitsordet cum laude approbatur i ett annat ämne som hör till tjänsten enligt vad som stadgas om ämnen som hör till tjänsten i förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor. Av den vars behörighet för en tjänst som yngre eller äldre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 128 § 1 eller 2 mom. krävs inte en eller två terminers undervisningsövningar vid ett normallyceum eller vitsordet approbatur i pedagogik eller i pedagogik och didaktik eller pedagogisk ämbetsexamen, om han har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning eller om han är behörig som klasslärare vid grundskola. Av den vars behörighet för en tjänst som yngre eller äldre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 128 § 1 eller 2 mom. krävs inte en eller två terminers undervisningsövningar vid ett normallyceum eller vitsordet approbatur i pedagogik eller i pedagogik och didaktik eller pedagogisk ämbetsexamen, om han har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning eller om han är behörig som klasslärare vid grundskola. Den vars behörighet för en tjänst som yngre eller äldre lektor vid ett gymnasium fastställs enligt 128 § 1 eller 2 mom. har behörighet för tjänsten i fråga även om han inte har avlagt examen i skolförvaltning, om han uppfyller de övriga behörighetsvillkoren för tjänsten. Den vars behörighet för en tjänst som yngre eller äldre lektor vid ett gymnasium fastställs enligt 128 § 1 eller 2 mom. har behörighet för tjänsten i fråga även om han inte har avlagt examen i skolförvaltning, om han uppfyller de övriga behörighetsvillkoren för tjänsten.

129 § Utan hinder av vad som är stadgat i 10 § 1 mom. 2 punkten och 11 § 1 mom. kan förslag till elevmedlemmar och deras personliga suppleanter som skall väljas till direktionen för läsåret 1985–86 framläggas vid möte som gymnasieeleverna håller innan denna förordning träder i kraft. Utan hinder av vad som är stadgat i 10 § 1 mom. 2 punkten och 11 § 1 mom. kan förslag till elevmedlemmar och deras personliga suppleanter som skall väljas till direktionen för läsåret 1985–86 framläggas vid möte som gymnasieeleverna håller innan denna förordning träder i kraft. Ikraftträdelsestadganden 3.5.1985/360: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1985. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1985. 18.12.1987/1094: Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. 1.7.1988/632: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1988. Trots 28 § skall de stadganden som gäller när denna förordning träder i kraft tillämpas när kommunens läroplan godkänns första gången. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1988. Trots 28 § skall de stadganden som gäller när denna förordning träder i kraft tillämpas när kommunens läroplan godkänns första gången. 25.1.1991/177: Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1991. De föreskrifter som skolstyrelsen har meddelat med stöd av 16 och 19 §§, sådana de lyder då denna förordning träder i kraft, och som gäller tidpunkten för vinterlov och den dag då skolarbetet avslutas, är i kraft till och med den 31 juli 1991. De beslut som statsrådet har fattat enligt med 32 § 9 mom. och 46 § 6 mom. och som gäller då denna förordning träder i kraft är giltiga under den tid som nämns i besluten. Ett tillstånd som länsstyrelsen har beviljat med stöd av 33 §, sådan den lyder då denna förordning träder i kraft, och som gäller ordnandet av en elevs studier med avvikelse från den fastslagna läroplanen är i kraft så länge den elev som tillståndet avser är elev i gymnasiet. Då denna förordning träder i kraft tillämpas gymnasieförordningens 40-43 § om elevbedömning och muntliga förhör i sin tidigare lydelse till och med den 31 juli 1991. Den som har behörighet för en ämneslärar eller studiehandledartjänst då denna förordning träder i kraft eller som senare uppfyller de behörighetskrav för ämneslärare eller studiehandledare om vilka stadgas i 75 och 77 §, som upphävs genom denna förordning, samt i 76 §, som ändras genom förordningen, eller som har erhållit dispens för en ämneslärartjänst eller studiehandledartjänst, är behörig för motsvarande yngre lektorstjänst. Det i 73 § angivna mellersta vitsordet i examen i skolförvaltning krävs av en rektor som utnämns till sin tjänst efter den 1 januari 1995. Mellersta vitsord krävs dock inte av personer som före nämnda tidpunkt har varit ordinarie innehavare av en rektorstjänst. Vad som stadgas i 73 § 1 mom. som är gällande när denna förordning träder i kraft efterföljs till den 1 januari 1995. Den som då denna förordning träder i kraft har behörighet som timlärare enligt med 81 § 2 mom. i dess tidigare lydelse är även i fortsättningen behörig som timlärare. Slutförande av de pedagogiska studier och fullgörande av den undervisningsövning som utgör behörighetsvillkor krävs inte av den vars behörighet för en tjänst som yngre lektor i gymnasiet bestäms enligt 6 mom., om han slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning eller är behörig som klasslärare i grundskolan. (27.11.1992/1177) Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1991. De föreskrifter som skolstyrelsen har meddelat med stöd av 16 och 19 §§, sådana de lyder då denna förordning träder i kraft, och som gäller tidpunkten för vinterlov och den dag då skolarbetet avslutas, är i kraft till och med den 31 juli 1991. De beslut som statsrådet har fattat enligt med 32 § 9 mom. och 46 § 6 mom. och som gäller då denna förordning träder i kraft är giltiga under den tid som nämns i besluten. Ett tillstånd som länsstyrelsen har beviljat med stöd av 33 §, sådan den lyder då denna förordning träder i kraft, och som gäller ordnandet av en elevs studier med avvikelse från den fastslagna läroplanen är i kraft så länge den elev som tillståndet avser är elev i gymnasiet. Då denna förordning träder i kraft tillämpas gymnasieförordningens 40-43 § om elevbedömning och muntliga förhör i sin tidigare lydelse till och med den 31 juli 1991. Den som har behörighet för en ämneslärar eller studiehandledartjänst då denna förordning träder i kraft eller som senare uppfyller de behörighetskrav för ämneslärare eller studiehandledare om vilka stadgas i 75 och 77 §, som upphävs genom denna förordning, samt i 76 §, som ändras genom förordningen, eller som har erhållit dispens för en ämneslärartjänst eller studiehandledartjänst, är behörig för motsvarande yngre lektorstjänst. Det i 73 § angivna mellersta vitsordet i examen i skolförvaltning krävs av en rektor som utnämns till sin tjänst efter den 1 januari 1995. Mellersta vitsord krävs dock inte av personer som före nämnda tidpunkt har varit ordinarie innehavare av en rektorstjänst. Vad som stadgas i 73 § 1 mom. som är gällande när denna förordning träder i kraft efterföljs till den 1 januari 1995. Den som då denna förordning träder i kraft har behörighet som timlärare enligt med 81 § 2 mom. i dess tidigare lydelse är även i fortsättningen behörig som timlärare. Slutförande av de pedagogiska studier och fullgörande av den undervisningsövning som utgör behörighetsvillkor krävs inte av den vars behörighet för en tjänst som yngre lektor i gymnasiet bestäms enligt 6 mom., om han slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning eller är behörig som klasslärare i grundskolan. (27.11.1992/1177) 14.6.1991/934: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1991. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1991. 27.5.1992/508: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1992. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1992. 26.6.1992/615: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1992 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1992 27.11.1992/1176: Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993. Av den som fått det högsta eller mellersta vitsordet i den examen i skolförvaltning som avses i 73 §, sådan den lyder då denna förordning träder i kraft, krävs inte examen i undervisningsförvaltning. Dessutom iakttas vad som stadgas i 7 mom. i ikraftträdelsestadgandet i förordningen om ändring av gymnasieförordningen (177/91). Ovannämnda 2 mom. samt förordningens 73 och 76 §§, 78 § 1, 2 och 5 mom., 79 § 1 och 2 mom. och 128 a § tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1995. Till dess tillämpas i stället för dem de stadganden som gällde innan denna förordning trädde i kraft. Dessutom tillämpas 78 § 3 mom., som upphävts genom denna förordning, till utgången av år 1994. Den examen i undervisningsförvaltning som nämns i 73 § kan dock på det sätt som anges i stadgandet ordnas och godkännas som en prestation som ersätter examen i skolförvaltning redan från ingången av år 1993. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993. Av den som fått det högsta eller mellersta vitsordet i den examen i skolförvaltning som avses i 73 §, sådan den lyder då denna förordning träder i kraft, krävs inte examen i undervisningsförvaltning. Dessutom iakttas vad som stadgas i 7 mom. i ikraftträdelsestadgandet i förordningen om ändring av gymnasieförordningen (177/91). Ovannämnda 2 mom. samt förordningens 73 och 76 §§, 78 § 1, 2 och 5 mom., 79 § 1 och 2 mom. och 128 a § tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1995. Till dess tillämpas i stället för dem de stadganden som gällde innan denna förordning trädde i kraft. Dessutom tillämpas 78 § 3 mom., som upphävts genom denna förordning, till utgången av år 1994. Den examen i undervisningsförvaltning som nämns i 73 § kan dock på det sätt som anges i stadgandet ordnas och godkännas som en prestation som ersätter examen i skolförvaltning redan från ingången av år 1993. 27.11.1992/1177: Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995. 12.7.1993/689: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1993. En läroplan som utarbetats enligt denna förordning kan tas i bruk vid ingången av läsåret 1994-95. När denna förordning träder i kraft kan en läroplan som utarbetats enligt tidigare gällande 32 § följas tills kommunen tar i bruk en läroplan som utarbetats enligt denna förordning. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1993. En läroplan som utarbetats enligt denna förordning kan tas i bruk vid ingången av läsåret 1994-95. När denna förordning träder i kraft kan en läroplan som utarbetats enligt tidigare gällande 32 § följas tills kommunen tar i bruk en läroplan som utarbetats enligt denna förordning. 4.2.1994/107: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1994. Denna förordnings 41 och 42 §§ tillämpas inte på de elever som när denna förordning träder i kraft är elever i gymnasiet. I fråga om bedömningen av dessa elever och deras deltagande i muntliga förhör gäller i tillämpliga delar de stadganden i 40, 41 och 42 §§ som var i kraft när denna förordning träder i kraft. Det stadgande i 37 § som gäller antalet basgrupper och som var i kraft när denna förordning träder i kraft gäller i tillämpliga delar i fråga om de avtalsbaserade anställningsvillkoren, till dess något annat avtalas. På en grupphandledare som avses i 59 § i denna förordning tillämpas vad som, när denna förordning träder i kraft, har avtalats om en paragrafen nämnd klassföreståndare, till dess något annat avtalas. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1994. Denna förordnings 41 och 42 §§ tillämpas inte på de elever som när denna förordning träder i kraft är elever i gymnasiet. I fråga om bedömningen av dessa elever och deras deltagande i muntliga förhör gäller i tillämpliga delar de stadganden i 40, 41 och 42 §§ som var i kraft när denna förordning träder i kraft. Det stadgande i 37 § som gäller antalet basgrupper och som var i kraft när denna förordning träder i kraft gäller i tillämpliga delar i fråga om de avtalsbaserade anställningsvillkoren, till dess något annat avtalas. På en grupphandledare som avses i 59 § i denna förordning tillämpas vad som, när denna förordning träder i kraft, har avtalats om en paragrafen nämnd klassföreståndare, till dess något annat avtalas. 29.12.1994/1458: Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995. 24.3.1995/437: Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Stadgandena i den 97 a § som ändrats genom denna förordning § skall dock tillämpas så länge som till innehavare av ordinarie tjänst betalas periodisk ersättning enligt lagen om ändring av gymnasielagen (428/95). Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Stadgandena i den 97 a § som ändrats genom denna förordning § skall dock tillämpas så länge som till innehavare av ordinarie tjänst betalas periodisk ersättning enligt lagen om ändring av gymnasielagen (428/95). 21.8.1995/1040: Denna förordning träder i kraft den 1 september 1995. Denna förordning träder i kraft den 1 september 1995. 26.4.1996/295: Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1996. Den som innan denna förordnng träder i kraft har utsetts att slutföra sådana studier för studiehandledare som avses i 76 § i 1 och 2 mom., är efter slutforda studier behörig för en lektorstjänst i elevhandledning enligt 76 §. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1996. Den som innan denna förordnng träder i kraft har utsetts att slutföra sådana studier för studiehandledare som avses i 76 § i 1 och 2 mom., är efter slutforda studier behörig för en lektorstjänst i elevhandledning enligt 76 §. 30.12.1996/1273: Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.