Yrkessjukdomsförordning
En yrkessjukdom kan bara konstateras efter en medicinsk undersökning med tillräcklig information om exponeringen i arbetet; för de yrkessjukdomar som nämns i 2 § ansvarar en läkare som känner området väl.
- Jurisdiction
- Finland
- Instrument
- Regulation
- Citation
- 1347
- Version
- Undated source snapshot
- Language
- sv
- Official source
- View official record ↗
Statute overview
About this statute
En yrkessjukdom kan bara konstateras efter en medicinsk undersökning med tillräcklig information om exponeringen i arbetet; för de yrkessjukdomar som nämns i 2 § ansvarar en läkare som känner området väl. A disease listed in 3 § is treated as an occupational disease if workplace exposure to a listed physical, chemical, or biological factor is high enough to cause it, unless the disease is clearly caused by exposure outside work. This section lists diseases and harmful physical, chemical, and biological factors connected to occupational exposure. This section sets commencement dates, says one older regulation still applies to occupational diseases, and repeals section 4 of the 1988 occupational disease regulation.
Search within this statute
Search all stored provisions in this version.
Legal text
Provisions of Yrkessjukdomsförordning
Showing 4 of 4
- 1 Verify source ↗
1 §
En yrkessjukdom kan bara konstateras efter en medicinsk undersökning med tillräcklig information om exponeringen i arbetet; för de yrkessjukdomar som nämns i 2 § ansvarar en läkare som känner området väl.
1 § För att en sjukdom skall kunna konstateras vara en yrkessjukdom förutsätts en medicinsk undersökning vid vilken tillgång finns till tillräcklig information om exponeringen i arbetet och för vilken i fråga om de yrkessjukdomar som nämns i 2 § yrkessjukdomslagen ansvarar en läkare som är förtrogen med ifrågavarande område. För att en sjukdom skall kunna konstateras vara en yrkessjukdom förutsätts en medicinsk undersökning vid vilken tillgång finns till tillräcklig information om exponeringen i arbetet och för vilken i fråga om de yrkessjukdomar som nämns i 2 § yrkessjukdomslagen ansvarar en läkare som är förtrogen med ifrågavarande område. - 2 Verify source ↗
2 §
A disease listed in 3 § is treated as an occupational disease if workplace exposure to a listed physical, chemical, or biological factor is high enough to cause it, unless the disease is clearly caused by exposure outside work.
2 § Med stöd av 2 § och 4 § 1 punkten yrkessjukdomslagen anses en sådan sjukdom som nämns i 3 § vara en yrkessjukdom då en i 3 § uppräknad fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor förekommer i en persons i 1 § 1 mom. yrkessjukdomslagen nämnda arbete i så hög grad att dess exponeringseffekt är tillräckligt stor för att framkalla denna sjukdom, om det inte visar sig att sjukdomen tydligt har orsakats av exponering utanför arbetet. Med stöd av 2 § och 4 § 1 punkten yrkessjukdomslagen anses en sådan sjukdom som nämns i 3 § vara en yrkessjukdom då en i 3 § uppräknad fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor förekommer i en persons i 1 § 1 mom. yrkessjukdomslagen nämnda arbete i så hög grad att dess exponeringseffekt är tillräckligt stor för att framkalla denna sjukdom, om det inte visar sig att sjukdomen tydligt har orsakats av exponering utanför arbetet. - 3 Verify source ↗
3 §
This section lists diseases and harmful physical, chemical, and biological factors connected to occupational exposure.
3 § De sjukdomar samt fysikaliska, kemiska och biologiska faktorer som nämns i 2 § är: De sjukdomar samt fysikaliska, kemiska och biologiska faktorer som nämns i 2 § är: Fysikaliska faktorer Fysikaliska faktorer 1. Skakning 1. Skakning Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Vita fingrar; polyneuropati i de övre extremiteterna. Vita fingrar; polyneuropati i de övre extremiteterna. 2. Buller 2. Buller Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Hörselskada av inneröretyp. Hörselskada av inneröretyp. 3. Övertryck 3. Övertryck Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Direkta verkningar av tryckväxlingen, såsom blödningar från näsans bihålor och trumhinnebristningar; indirekta verkningar av trycket, såsom kväverus och dykarsjuka; som långtidsverkningar aseptiska bennekroser i de stora lederna. Direkta verkningar av tryckväxlingen, såsom blödningar från näsans bihålor och trumhinnebristningar; indirekta verkningar av trycket, såsom kväverus och dykarsjuka; som långtidsverkningar aseptiska bennekroser i de stora lederna. 4. Joniserande strålning 4. Joniserande strålning Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Benmärgsskador; linsgrumlingar; hudförändringar (eksem, sårnader, ärr, hudkancer). Benmärgsskador; linsgrumlingar; hudförändringar (eksem, sårnader, ärr, hudkancer). 5. Infraröd strålning 5. Infraröd strålning Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Linsgrumlingar, t.ex. glasblåsarstarr; hudförändringar (bindvävsförändringar, telangiektasi). Linsgrumlingar, t.ex. glasblåsarstarr; hudförändringar (bindvävsförändringar, telangiektasi). 6. Ultraviolett strålning 6. Ultraviolett strålning Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Inflammation i ögats binde- och hornhinna; hudförändringar (fotoeksem, fotokontakteksem). Inflammation i ögats binde- och hornhinna; hudförändringar (fotoeksem, fotokontakteksem). Kemiska faktorer Kemiska faktorer 1. Arsenik och dess föreningar 1. Arsenik och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Akut arsenikförgiftning (symtom från matsmältnings- och andningsorganen samt nervsystemet); som långtidsverkningar symtom i luftvägarnas slemhinnor, retningssymtom i ögats bindehinna, hudförändringar såsom kroniskt eksem, hudpigmentering, hyperkeratos och hudkancer; lungkancer; skador i perifera nervsystemet. Akut arsenikförgiftning (symtom från matsmältnings- och andningsorganen samt nervsystemet); som långtidsverkningar symtom i luftvägarnas slemhinnor, retningssymtom i ögats bindehinna, hudförändringar såsom kroniskt eksem, hudpigmentering, hyperkeratos och hudkancer; lungkancer; skador i perifera nervsystemet. 2. Beryllium och dess föreningar 2. Beryllium och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Retningssymtom i slemhinnor; i stora koncentrationer kemisk lunginflammation; kronisk beryllios (= berylliumlunga); hudförändringar (kontakteksem, främmandekroppsreaktion eller granulom); lungkancer. Retningssymtom i slemhinnor; i stora koncentrationer kemisk lunginflammation; kronisk beryllios (= berylliumlunga); hudförändringar (kontakteksem, främmandekroppsreaktion eller granulom); lungkancer. 3. Kvicksilver och dess föreningar 3. Kvicksilver och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Till akut förgiftning hör retningssymtom från slemhinnor och matsmältningsorganen, ibland kemisk lunginflammation. Vid subkronisk eller kronisk förgiftning varierar sjukdomsbilden beroende på individuella faktorer och exponeringsform: munsymtom (inflammation i tandköttet), skador i det centrala och det perifera nervsystemet (bl.a. darrning och psykiska förändringar), njurskador (avsöndring av äggvita i urinen) samt i samband med symtomen stegrade kvicksilverhalter i blod och urin; hudförändringar (kontakteksem, exantem eller annat utbrett eksem). Till akut förgiftning hör retningssymtom från slemhinnor och matsmältningsorganen, ibland kemisk lunginflammation. Vid subkronisk eller kronisk förgiftning varierar sjukdomsbilden beroende på individuella faktorer och exponeringsform: munsymtom (inflammation i tandköttet), skador i det centrala och det perifera nervsystemet (bl.a. darrning och psykiska förändringar), njurskador (avsöndring av äggvita i urinen) samt i samband med symtomen stegrade kvicksilverhalter i blod och urin; hudförändringar (kontakteksem, exantem eller annat utbrett eksem). 4. Fosfor och dess föreningar 4. Fosfor och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Skador på benvävnad och levern; retningssymtom från andningsorganen; symtom från centrala nervsystemet; frätskador på hud; vid förgiftningstillstånd som framkallas av organiska fosforföreningar åtföljs sjukdomsbilden av en nedsättning av kolinesterasaktiviteten i vävnaderna. Skador på benvävnad och levern; retningssymtom från andningsorganen; symtom från centrala nervsystemet; frätskador på hud; vid förgiftningstillstånd som framkallas av organiska fosforföreningar åtföljs sjukdomsbilden av en nedsättning av kolinesterasaktiviteten i vävnaderna. 5. Kadmium och dess föreningar 5. Kadmium och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Akut förgiftning med häftiga symtom från andningsorganen (kemisk lunginflammation); kronisk förgiftning (njurskador, lungutvidgning); hudförändringar (kontakteksem); lungkancer. Akut förgiftning med häftiga symtom från andningsorganen (kemisk lunginflammation); kronisk förgiftning (njurskador, lungutvidgning); hudförändringar (kontakteksem); lungkancer. 6. Kobolt och dess föreningar 6. Kobolt och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma som beror på överkänslighet för kobolt; hårdmetalldammlunga. Hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma som beror på överkänslighet för kobolt; hårdmetalldammlunga. 7. Krom och dess föreningar 7. Krom och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Av krom framkallad lokal retning och frätning av hud eller slemhinnor (kromsår); hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma som beror på överkänslighet för kromföreningar; lungkancer; kancer i näsans bihålor. Av krom framkallad lokal retning och frätning av hud eller slemhinnor (kromsår); hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma som beror på överkänslighet för kromföreningar; lungkancer; kancer i näsans bihålor. 8. Bly och dess föreningar 8. Bly och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer De första tecknen på subkronisk eller kronisk förgiftning som förorsakas av oorganiska blyföreningar, är rubbningar i blodets hemoglobinsyntes, och senare följer anemi, retikulocytos, skador i perifera nervsystemet, mag- och tarmsymtom, njur- och leverskador samt symtom från centrala nervsystemet. Symtom från centrala nervsystemet är typiska för förgiftning som förorsakas av organiskt bly. Vid förgiftning som förorsakas av oorganiska föreningar ansluter sig till symtomen dessutom högre blyhalt i blodet och stegrade protoporfyrinvärden i de röda blodkropparna samt vid förgiftning, som förorsakas av organiskt bly, högre blyhalt i blod och urin. De första tecknen på subkronisk eller kronisk förgiftning som förorsakas av oorganiska blyföreningar, är rubbningar i blodets hemoglobinsyntes, och senare följer anemi, retikulocytos, skador i perifera nervsystemet, mag- och tarmsymtom, njur- och leverskador samt symtom från centrala nervsystemet. Symtom från centrala nervsystemet är typiska för förgiftning som förorsakas av organiskt bly. Vid förgiftning som förorsakas av oorganiska föreningar ansluter sig till symtomen dessutom högre blyhalt i blodet och stegrade protoporfyrinvärden i de röda blodkropparna samt vid förgiftning, som förorsakas av organiskt bly, högre blyhalt i blod och urin. 9. Mangan och dess föreningar 9. Mangan och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Som akut förgiftning kemisk lunginflammation; kronisk manganförgiftning (= manganism), som domineras av nervsymtom. Som akut förgiftning kemisk lunginflammation; kronisk manganförgiftning (= manganism), som domineras av nervsymtom. 10. Nickel och dess föreningar 10. Nickel och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma, som beror på överkänslighet för nickel; av nickelkarbonyl framkallad kemisk lunginflammation; kancer i näsans bihålor och lungkancer. Hudförändringar (kontakteksem); snuva och astma, som beror på överkänslighet för nickel; av nickelkarbonyl framkallad kemisk lunginflammation; kancer i näsans bihålor och lungkancer. 11. Zink och dess föreningar 11. Zink och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Zinkfeber; av zinkklorid framkallade hudförändringar (kontakteksem, frätskador). Zinkfeber; av zinkklorid framkallade hudförändringar (kontakteksem, frätskador). 12. Vanadin och dess föreningar 12. Vanadin och dess föreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Retningssymtom i andningsorganen (kemisk lunginflammation, kontraktioner i bronkerna). Retningssymtom i andningsorganen (kemisk lunginflammation, kontraktioner i bronkerna). 13. Halogener och deras oorganiska föreningar (klor, brom, fluor) 13. Halogener och deras oorganiska föreningar (klor, brom, fluor) Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Retningssymtom och frätskador i slemhinnor och bindehinnor; kemisk lunginflammation; av fluorföreningar framkallade benförändringar (fluoros); av fluorpolymerernas sönderdelningsprodukter framkallad feber (polymerfeber); hudförändringar (kontakteksem, av fluorider framkallad frätskada). Retningssymtom och frätskador i slemhinnor och bindehinnor; kemisk lunginflammation; av fluorföreningar framkallade benförändringar (fluoros); av fluorpolymerernas sönderdelningsprodukter framkallad feber (polymerfeber); hudförändringar (kontakteksem, av fluorider framkallad frätskada). 14. Cyanföreningar 14. Cyanföreningar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Akut cyanidförgiftning; kronisk förgiftning (symtom från luftvägarna, nervsymtom); av isocyanater framkallade sjukdomar i andningsorganen (astma). Akut cyanidförgiftning; kronisk förgiftning (symtom från luftvägarna, nervsymtom); av isocyanater framkallade sjukdomar i andningsorganen (astma). 15. Kolsvavla 15. Kolsvavla Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Akuta förgiftningstillstånd med symtom huvudsakligen från centrala nervsystemet; av kolsvavla framkallad kronisk förgiftning med symtom från det centrala och det perifera nervsystemet, till vilka även koronarsjukdom kan höra. Akuta förgiftningstillstånd med symtom huvudsakligen från centrala nervsystemet; av kolsvavla framkallad kronisk förgiftning med symtom från det centrala och det perifera nervsystemet, till vilka även koronarsjukdom kan höra. 16. Svavelväte 16. Svavelväte Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Akuta förgiftningstillstånd med symtom huvudsakligen från andningsorganen och centrala nervsystemet samt lungödem. Akuta förgiftningstillstånd med symtom huvudsakligen från andningsorganen och centrala nervsystemet samt lungödem. 17. Svaveldioxid och svavelsyra 17. Svaveldioxid och svavelsyra Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Retnings- och inflammationssymtom i slemhinnor och andningsorgan; frätskador på tänderna eller i ögonen; hudförändringar (kontakteksem, frätskador). Retnings- och inflammationssymtom i slemhinnor och andningsorgan; frätskador på tänderna eller i ögonen; hudförändringar (kontakteksem, frätskador). 18. Kväveoxider, salpetersyra och ammoniak 18. Kväveoxider, salpetersyra och ammoniak Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Akuta retningssymtom i andningsorganen, lungödem, lokal irritation eller frätning på slemhinnor; hudförändringar (kontakteksem, frätskador). Akuta retningssymtom i andningsorganen, lungödem, lokal irritation eller frätning på slemhinnor; hudförändringar (kontakteksem, frätskador). 19. Kolmonoxid 19. Kolmonoxid Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Av kolmonoxid framkallad akut förgiftning med symtom huvudsakligen från centrala nervsystemet. Till sjukdomsbilden hör en stegring av kolmonoxidhemoglobinhalten i blodet. Av kolmonoxid framkallad akut förgiftning med symtom huvudsakligen från centrala nervsystemet. Till sjukdomsbilden hör en stegring av kolmonoxidhemoglobinhalten i blodet. 20. Fosgen 20. Fosgen Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Akuta retningssymtom i andningsorgan och bindehinnor; lungödem. Akuta retningssymtom i andningsorgan och bindehinnor; lungödem. 21. Oorganiska baser och deras anhydrider 21. Oorganiska baser och deras anhydrider Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Hudförändringar (kontakteksem, frätskador); akuta eller kroniska frätnings- och retningssymtom i bindehinnor, slemhinnor, andningsorgan eller matsmältningsorgan. Hudförändringar (kontakteksem, frätskador); akuta eller kroniska frätnings- och retningssymtom i bindehinnor, slemhinnor, andningsorgan eller matsmältningsorgan. 22. Alifatiska, aromatiska och alicykliska kolväten 22. Alifatiska, aromatiska och alicykliska kolväten Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Akuta och kroniska förgiftningar som huvudsakligen angriper det centrala och det perifera nervsystemet; hudförändringar (kontakteksem); av bensen framkallade leukemier. Akuta och kroniska förgiftningar som huvudsakligen angriper det centrala och det perifera nervsystemet; hudförändringar (kontakteksem); av bensen framkallade leukemier. 23.Halogenderivat av kolväten 23.Halogenderivat av kolväten Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Akuta och kroniska förgiftningar som främst angriper nervsystemet; hudförändringar (kontakteksem); av freoner framkallade hjärtarytmier och retningssymtom i andningsorganen; leverskador framkallade av freonersättande halogenderivat av kolväten vilka utgör HCFC-ämnen det vill säga hydroklorfluorkolväten och av vinylklorid framkallat leverhemangiosarkom. Akuta och kroniska förgiftningar som främst angriper nervsystemet; hudförändringar (kontakteksem); av freoner framkallade hjärtarytmier och retningssymtom i andningsorganen; leverskador framkallade av freonersättande halogenderivat av kolväten vilka utgör HCFC-ämnen det vill säga hydroklorfluorkolväten och av vinylklorid framkallat leverhemangiosarkom. 24. Nitro- och aminoderivat av kolväten, aminer 24. Nitro- och aminoderivat av kolväten, aminer Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Akuta förgiftningar, till vilka hör uppkomst av methemoglobin; av trinitrotoluen framkallad hemolytisk anemi, lever- och ögonskador; hudförändringar (kontakteksem); av aminer framkallad astma, av aromatiska aminer framkallad kancer i urinblåsan. Akuta förgiftningar, till vilka hör uppkomst av methemoglobin; av trinitrotoluen framkallad hemolytisk anemi, lever- och ögonskador; hudförändringar (kontakteksem); av aminer framkallad astma, av aromatiska aminer framkallad kancer i urinblåsan. 25. Nitroglycerol och nitroglykol 25. Nitroglycerol och nitroglykol Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Symtom från centrala nervsystemet och blodomloppsorganen (t.ex. sänkning av blodtrycket, utvidgning av blodkärl) framkallade antingen av akut eller kronisk förgiftning; hudförändringar (kontakteksem). Symtom från centrala nervsystemet och blodomloppsorganen (t.ex. sänkning av blodtrycket, utvidgning av blodkärl) framkallade antingen av akut eller kronisk förgiftning; hudförändringar (kontakteksem). 26. Aldehyder, ketoner, alkoholer, etrar och estrar 26. Aldehyder, ketoner, alkoholer, etrar och estrar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Hudförändringar (kontakteksem); av formaldehyd framkallad astma och snuva; av alkohol, ketoner, etrar och estrar framkallade akuta eller kroniska förgiftningar, som främst angriper nervsystemet, av etylenoxid framkallade leukemier. Hudförändringar (kontakteksem); av formaldehyd framkallad astma och snuva; av alkohol, ketoner, etrar och estrar framkallade akuta eller kroniska förgiftningar, som främst angriper nervsystemet, av etylenoxid framkallade leukemier. 27. Organiska syror och syraanhydrider 27. Organiska syror och syraanhydrider Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Retning och frätning av hud och slemhinnor; av syraanhydrider (t.ex. ftalsyra-, maleinsyra- och trimellitinsyraanhydrid) framkallad astma och snuva. Retning och frätning av hud och slemhinnor; av syraanhydrider (t.ex. ftalsyra-, maleinsyra- och trimellitinsyraanhydrid) framkallad astma och snuva. 28.Fenol och dess homologer samt halogen- och nitroderivat av dem 28.Fenol och dess homologer samt halogen- och nitroderivat av dem Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Akuta förgiftningar, till vilka hör symtom från andningsorganen, levern, njurarna och centrala nervsystemet; kronisk förgiftning, till vilken hör symtom från centrala nervsystemet och matsmältningsorganen; hudförändringar (kontakteksem, färgförändringar i huden); hemolytisk anemi; methemoglobinemi, leverkancer och klorakne framkallade av polyklorerade bifenyler. Akuta förgiftningar, till vilka hör symtom från andningsorganen, levern, njurarna och centrala nervsystemet; kronisk förgiftning, till vilken hör symtom från centrala nervsystemet och matsmältningsorganen; hudförändringar (kontakteksem, färgförändringar i huden); hemolytisk anemi; methemoglobinemi, leverkancer och klorakne framkallade av polyklorerade bifenyler. 29. Antibiotika 29. Antibiotika Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Hudförändringar (kontakteksem) och symtom i andningsorganen, som beror på överkänslighet. Hudförändringar (kontakteksem) och symtom i andningsorganen, som beror på överkänslighet. 30.Kancermedicin 30.Kancermedicin Alkylerande ämnen (cyklofosfamid, klorambucil, melfalan, semustin, karmustin, lomustin) och antimetaboliter (azatioprin). Alkylerande ämnen (cyklofosfamid, klorambucil, melfalan, semustin, karmustin, lomustin) och antimetaboliter (azatioprin). Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Leukemier, lymfohematopoetisk kancer och kancer i urinblåsan. Leukemier, lymfohematopoetisk kancer och kancer i urinblåsan. 31. Plaster och konstharts samt vid deras tillverkning använda ämnen och uppkomna mellanprodukter 31. Plaster och konstharts samt vid deras tillverkning använda ämnen och uppkomna mellanprodukter Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Sjukdomar i andningsorganen (astma, snuva); hudförändringar (kontakteksem). Sjukdomar i andningsorganen (astma, snuva); hudförändringar (kontakteksem). 32. Organiskt damm och organiska agens 32. Organiskt damm och organiska agens T.ex. mjöl, spannmål, trädamm och -material, djurepitel och -sekret samt övriga agens som härrör från djur, naturfiberdamm och enzymer, naturharts, naturgummi. T.ex. mjöl, spannmål, trädamm och -material, djurepitel och -sekret samt övriga agens som härrör från djur, naturfiberdamm och enzymer, naturharts, naturgummi. Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Hudförändringar (kontakteksem, kontakturtikaria, proteinkontakteksem); av organiskt damm framkallad allergisk snuva, konjuktivit eller lungastma, av råbomullsdamm framkallad s.k. måndagsfeber (byssinos). Hudförändringar (kontakteksem, kontakturtikaria, proteinkontakteksem); av organiskt damm framkallad allergisk snuva, konjuktivit eller lungastma, av råbomullsdamm framkallad s.k. måndagsfeber (byssinos). 33.Mineraldamm 33.Mineraldamm Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Av kvarts- och asbestdamm framkallade lungsjukdomar (pneumokonioser); av asbest framkallad lungkancer och mesoteliom; av kvartsdamm framkallad lungkancer; sviter av dammlungesjukdomar i andnings- och blodomloppsorganen. Av kvarts- och asbestdamm framkallade lungsjukdomar (pneumokonioser); av asbest framkallad lungkancer och mesoteliom; av kvartsdamm framkallad lungkancer; sviter av dammlungesjukdomar i andnings- och blodomloppsorganen. 34. Tiuramer, karbamater, parafenylendiaminderivat 34. Tiuramer, karbamater, parafenylendiaminderivat Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Hudförändringar (kontakteksem). Hudförändringar (kontakteksem). 35. Reaktiv- och dispersionsfärgämnen 35. Reaktiv- och dispersionsfärgämnen Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Hudförändringar (kontakteksem), av reaktivfärgämnen framkallad astma och snuva. Hudförändringar (kontakteksem), av reaktivfärgämnen framkallad astma och snuva. 36. Aflatoxiner 36. Aflatoxiner Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Leverkancer. Leverkancer. Biologiska faktorer Biologiska faktorer 1. Bakterier samt sporer och andra biologiskt aktiva ämnen som frigörs från mögel 1. Bakterier samt sporer och andra biologiskt aktiva ämnen som frigörs från mögel Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Tröskdammlunga, av mögel framkallad astma och snuva, luftfuktarfeber och av organiskt damm framkallad akut toxisk alveolit (ODTS). Tröskdammlunga, av mögel framkallad astma och snuva, luftfuktarfeber och av organiskt damm framkallad akut toxisk alveolit (ODTS). 2. Tuberkelbacillen 2. Tuberkelbacillen Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer Olika former av tuberkulos. Olika former av tuberkulos. 3.Virus, bakterier, svampar, protozoer och bilharziamaskar 3.Virus, bakterier, svampar, protozoer och bilharziamaskar Typiska sjukdomsformer Typiska sjukdomsformer B-hepatit, C-hepatit, mjölkerskeknutar, svinros, kastsjuka, mjältbrand, listerios, hudmykoser, toxoplasmos, malaria, bilharzia. B-hepatit, C-hepatit, mjölkerskeknutar, svinros, kastsjuka, mjältbrand, listerios, hudmykoser, toxoplasmos, malaria, bilharzia. 4 § 4 § har upphävts genom L 30.12.2002/1315. 4 § har upphävts genom L 30.12.2002/1315. - 5 Verify source ↗
5 §
This section sets commencement dates, says one older regulation still applies to occupational diseases, and repeals section 4 of the 1988 occupational disease regulation.
5 § Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989. Förordningen den 3 december 1948 angående verkställigheten av lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om yrkessjukdomar (850/48) gäller fortfarande också i fråga om yrkessjukdomar. Förordningen den 3 december 1948 angående verkställigheten av lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om yrkessjukdomar (850/48) gäller fortfarande också i fråga om yrkessjukdomar. Ikraftträdelsestadganden 30.12.2002/1315: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Lagens 3 a § 1 mom. tillämpas också på yrkessjukdomar som har framträtt innan denna lag har trätt i kraft och som ligger till grund för ersättningsärenden som inte före ikraftträdandet av denna lag har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft. Genom denna lag upphävs 4 § yrkessjukdomsförordningen av den 29 december 1988 (1347/1988). RP 245/2002, ShUB 37/2002, RSv 178/2002 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Lagens 3 a § 1 mom. tillämpas också på yrkessjukdomar som har framträtt innan denna lag har trätt i kraft och som ligger till grund för ersättningsärenden som inte före ikraftträdandet av denna lag har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft. Genom denna lag upphävs 4 § yrkessjukdomsförordningen av den 29 december 1988 (1347/1988). RP 245/2002, ShUB 37/2002, RSv 178/2002 27.3.2003/252: Denna förordning träder i kraft den 1 april 2003. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2003.
Provision text is displayed from LexChat’s stored statute record. Use the official source links to verify amendments, commencement, and current legal force.
Ask AI about this statute
Yrkessjukdomsförordning
Sign in to ask AI about this statute
Sign in to start authenticated, citation-grounded statute research.
Sign inLexChat organizes source-backed legal information for research. Verify amendments, commencement, and current legal force with the official publisher before relying on it.