Lag om fördelningen av åligganden mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman

1 § Justitiekanslern i statsrådet befrias från skyldigheten att övervaka att lagen följs i ärenden som hör till riksdagens justitieombudsman och som gäller Justitiekanslern i statsrådet befrias från skyldigheten att övervaka att lagen följs i ärenden som hör till riksdagens justitieombudsman och som gäller 1) försvarsministeriet, med undantag för laglighetskontrollen i fråga om statsrådets och dess medlemmars ämbetsåtgärder, eller försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet, krishanteringspersonal som avses i lagen om militär krishantering (211/2006), den i 3 kap. i lagen om frivilligt försvar (556/2007) avsedda Försvarsutbildningsföreningen samt militära rättegångar, försvarsministeriet, med undantag för laglighetskontrollen i fråga om statsrådets och dess medlemmars ämbetsåtgärder, eller försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet, krishanteringspersonal som avses i lagen om militär krishantering (211/2006), den i 3 kap. i lagen om frivilligt försvar (556/2007) avsedda Försvarsutbildningsföreningen samt militära rättegångar, 2) gripande, anhållande, häktning och reseförbud enligt tvångsmedelslagen (806/2011) samt tagande i förvar eller annat frihetsberövande, gripande, anhållande, häktning och reseförbud enligt tvångsmedelslagen (806/2011) samt tagande i förvar eller annat frihetsberövande, 3) fängelser och andra sådana inrättningar i vilka någon har intagits mot sin vilja. fängelser och andra sådana inrättningar i vilka någon har intagits mot sin vilja. Justitiekanslern behöver inte heller behandla ärenden som ankommer på justitieombudsmannen och som har väckts av någon vars frihet har begränsats genom häktning eller anhållande eller på något annat sätt. Justitiekanslern behöver inte heller behandla ärenden som ankommer på justitieombudsmannen och som har väckts av någon vars frihet har begränsats genom häktning eller anhållande eller på något annat sätt.

2 § I de fall som avses i 1 § skall justitiekanslern överföra ett ärende till justitieombudsmannen, om han inte av särskilda skäl finner det ändamålsenligt att själv avgöra saken. I de fall som avses i 1 § skall justitiekanslern överföra ett ärende till justitieombudsmannen, om han inte av särskilda skäl finner det ändamålsenligt att själv avgöra saken.

3 § Justitiekanslern och justitieombudsmannen kan sinsemellan överföra även något annat ärende som faller under bådas behörighet, om överföringen kan bedömas påskynda behandlingen av ärendet eller om det av andra särskilda skäl är motiverat. I klagomålsärenden skall klaganden underrättas om överföringen. Justitiekanslern och justitieombudsmannen kan sinsemellan överföra även något annat ärende som faller under bådas behörighet, om överföringen kan bedömas påskynda behandlingen av ärendet eller om det av andra särskilda skäl är motiverat. I klagomålsärenden skall klaganden underrättas om överföringen.

4 § Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Genom denna lag upphävs lagen den 10 november 1933 angående grunderna för fördelning av justitiekanslerns i statsrådet och riksdagens justitieombudsmans åligganden (276/33) och lagen av samma dag angående justitiekanslerns i statsrådet befriande från vissa av hans åligganden (275/33). Genom denna lag upphävs lagen den 10 november 1933 angående grunderna för fördelning av justitiekanslerns i statsrådet och riksdagens justitieombudsmans åligganden (276/33) och lagen av samma dag angående justitiekanslerns i statsrådet befriande från vissa av hans åligganden (275/33). Denna lag tillämpas även på de ärenden som vid ikraftträdandet är anhängiga vid justitiekanslersämbetet eller riksdagens justitieombudsmans kansli. Denna lag tillämpas även på de ärenden som vid ikraftträdandet är anhängiga vid justitiekanslersämbetet eller riksdagens justitieombudsmans kansli. Regeringens proposition 72/90 Grundlagutsk. bet. 9/90 Stora utsk. bet. 179/90 Regeringens proposition 72/90 Grundlagutsk. bet. 9/90 Stora utsk. bet. 179/90 Ikraftträdelsestadganden 18.6.1993/524: Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. RP 370/92, UtUB 5/93 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. RP 370/92, UtUB 5/93 18.12.1995/1469: Denna lag träder i kraft den 19 december 1995. RP 185/95, UtUB 21/95, RSv 174/95 Denna lag träder i kraft den 19 december 1995. RP 185/95, UtUB 21/95, RSv 174/95 25.2.2000/194: Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000. RP 175/1999, GrUB 6/2000, RSv 20/2000 Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000. RP 175/1999, GrUB 6/2000, RSv 20/2000 18.8.2000/754: Denna lag träder i kraft den 31 december 2000. RP 20/2000, UtUB 4/2000, RSv 86/2000 Denna lag träder i kraft den 31 december 2000. RP 20/2000, UtUB 4/2000, RSv 86/2000 31.3.2006/216: Denna lag träder i kraft den 1 april 2006. RP 5/2006, UtUB 1/2006, RSv 22/2006 Denna lag träder i kraft den 1 april 2006. RP 5/2006, UtUB 1/2006, RSv 22/2006 11.5.2007/564: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. RP 172/2006, FsUB 3/2006, RSv 299/2006 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. RP 172/2006, FsUB 3/2006, RSv 299/2006 22.7.2011/813: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 222/2010, LaUB 44/2010, RSv 374/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 222/2010, LaUB 44/2010, RSv 374/2010