Kyrkolag

13 § Övriga bestämmelser och föreskrifter om ekonomin Närmare bestämmelser om skötseln av kyrkans centralfonds och kyrkans pensionsfonds ekonomi, om betalning av avgifter till kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond samt om understöden från centralfonden och om ansökningsförfarandet finns i kyrkoordningen. Närmare bestämmelser om skötseln av kyrkans centralfonds och kyrkans pensionsfonds ekonomi, om betalning av avgifter till kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond samt om understöden från centralfonden och om ansökningsförfarandet finns i kyrkoordningen. På revisionen av kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond samt av övriga fonder och tillgångar som innehas av kyrkostyrelsen och stiften tillämpas revisionslagen (1141/2015). På skötseln av ekonomin tillämpas i övrigt bestämmelserna om skötseln av ekonomin i en församling eller kyrklig samfällighet i denna lag och i kyrkoordningen. På revisionen av kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond samt av övriga fonder och tillgångar som innehas av kyrkostyrelsen och stiften tillämpas revisionslagen (1141/2015). På skötseln av ekonomin tillämpas i övrigt bestämmelserna om skötseln av ekonomin i en församling eller kyrklig samfällighet i denna lag och i kyrkoordningen. Närmare bestämmelser om hur ekonomiförvaltningen ska ordnas finns i ekonomistadgan, som godkänns av kyrkostyrelsen. Närmare bestämmelser om hur ekonomiförvaltningen ska ordnas finns i ekonomistadgan, som godkänns av kyrkostyrelsen.

14 § Kyrkans arbetsmarknadsverk I anslutning till kyrkostyrelsen finns kyrkans arbetsmarknadsverk som bevakar församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas, domkapitlens och kyrkostyrelsens intressen i arbetsmarknadsfrågor. I anslutning till kyrkostyrelsen finns kyrkans arbetsmarknadsverk som bevakar församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas, domkapitlens och kyrkostyrelsens intressen i arbetsmarknadsfrågor. Kyrkans arbetsmarknadsverk har i uppgift att för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, domkapitlen och kyrkostyrelsen förhandla och genom tjänste- och arbetskollektivavtal avtala om anställningsvillkoren för tjänsteinnehavare och arbetstagare i deras tjänst samt om samarbete inom arbetarskyddet enligt vad som föreskrivs särskilt. Arbetsmarknadsverket sköter även de övriga uppgifter som enligt lag hör till den evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk. Arbetsmarknadsverket kan ge rekommendationer i frågor som inte kan avtalas genom tjänstekollektivavtal. Kyrkans arbetsmarknadsverk har i uppgift att för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, domkapitlen och kyrkostyrelsen förhandla och genom tjänste- och arbetskollektivavtal avtala om anställningsvillkoren för tjänsteinnehavare och arbetstagare i deras tjänst samt om samarbete inom arbetarskyddet enligt vad som föreskrivs särskilt. Arbetsmarknadsverket sköter även de övriga uppgifter som enligt lag hör till den evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk. Arbetsmarknadsverket kan ge rekommendationer i frågor som inte kan avtalas genom tjänstekollektivavtal. Arbetsmarknadsverkets beslutanderätt i frågor som avses i 1 och 2 mom. utövas av dess delegation, om inte beslutanderätten i en instruktion har getts till något av delegationens organ eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen. Bestämmelser om delegationens sammansättning, val av delegationen, dess mandatperiod och uppgifter finns i kyrkoordningen. Arbetsmarknadsverkets beslutanderätt i frågor som avses i 1 och 2 mom. utövas av dess delegation, om inte beslutanderätten i en instruktion har getts till något av delegationens organ eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen. Bestämmelser om delegationens sammansättning, val av delegationen, dess mandatperiod och uppgifter finns i kyrkoordningen. VI AVDELNINGEN VAL OCH ÄNDRINGSSÖKANDE (6.6.2014/414) 23 kap. Förtroendevalda och val

1 § Förtroendevalda Förtroendevalda är de som valts till ett organ i en församling, en kyrklig samfällighet, ett stift eller kyrkans centralförvaltning eller för något annat förtroendeuppdrag. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grundval av sin uppgift är medlem av ett organ är inte en förtroendevald. Förtroendevalda är de som valts till ett organ i en församling, en kyrklig samfällighet, ett stift eller kyrkans centralförvaltning eller för något annat förtroendeuppdrag. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grundval av sin uppgift är medlem av ett organ är inte en förtroendevald. De förtroendevalda ska främja kyrkans bästa samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget kräver. De förtroendevalda ska främja kyrkans bästa samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget kräver.

2 § Valbarhet till förtroendeuppdrag Valbar till förtroendeuppdrag i en församling och i en kyrklig samfällighet är en för kristen övertygelse känd konfirmerad församlingsmedlem som har fyllt 18 år och som inte är omyndig. Valbarhetsåldern måste ha uppnåtts på valdagen. Valbar till förtroendeuppdrag i en församling och i en kyrklig samfällighet är en för kristen övertygelse känd konfirmerad församlingsmedlem som har fyllt 18 år och som inte är omyndig. Valbarhetsåldern måste ha uppnåtts på valdagen. Valbar till förtroendeuppdrag i ett stift och i kyrkans centralförvaltning är valbara lekmannamedlemmar i en församling i stiftet och stiftets präster. Valbar till förtroendeuppdrag i ett stift och i kyrkans centralförvaltning är valbara lekmannamedlemmar i en församling i stiftet och stiftets präster. Valbar som samemedlem av stiftsfullmäktige och som sameombud vid kyrkomötet är en lekmannamedlem som är röstberättigad vid val till sameting och valbar till förtroendeuppdrag i församlingen. Valbar som samemedlem av stiftsfullmäktige och som sameombud vid kyrkomötet är en lekmannamedlem som är röstberättigad vid val till sameting och valbar till förtroendeuppdrag i församlingen. Valbar som den medlem av stiftsfullmäktige och det ombud vid kyrkomötet som ska utses på Åland är en valbar lekmannamedlem i en församling i landskapet Åland. Valbar som den medlem av stiftsfullmäktige och det ombud vid kyrkomötet som ska utses på Åland är en valbar lekmannamedlem i en församling i landskapet Åland.

3 § Begränsning av valbarheten Till förtroendeuppdrag kan utses endast en sådan valbar person som har samtyckt till uppdraget. Till förtroendeuppdrag kan utses endast en sådan valbar person som har samtyckt till uppdraget. Vid församlingsval får den som är anställd hos församlingen inte utses till ett förtroendeuppdrag i församlingen. Om församlingen hör till en kyrklig samfällighet, är den som är anställd hos den kyrkliga samfälligheten eller hos en församling som hör till samfälligheten inte valbar till förtroendeuppdrag i den kyrkliga samfälligheten eller i en församling som hör till samfälligheten. Vid församlingsval får den som är anställd hos församlingen inte utses till ett förtroendeuppdrag i församlingen. Om församlingen hör till en kyrklig samfällighet, är den som är anställd hos den kyrkliga samfälligheten eller hos en församling som hör till samfälligheten inte valbar till förtroendeuppdrag i den kyrkliga samfälligheten eller i en församling som hör till samfälligheten. En person som är anställd vid domkapitlet eller som på tjänstens vägnar är medlem av domkapitlet är inte valbar till förtroendeuppdrag i stiftet. En person som är anställd vid kyrkostyrelsen är inte valbar som medlem av kyrkostyrelsen och kyrkostyrelsens kanslichef och ecklesiastikråd är inte valbara som ombud till kyrkomötet. En person som är anställd vid domkapitlet eller som på tjänstens vägnar är medlem av domkapitlet är inte valbar till förtroendeuppdrag i stiftet. En person som är anställd vid kyrkostyrelsen är inte valbar som medlem av kyrkostyrelsen och kyrkostyrelsens kanslichef och ecklesiastikråd är inte valbara som ombud till kyrkomötet. En präst som för viss tid har avstängts från prästämbetet är inte valbar till förtroendeuppdrag som grundar sig på prästämbetet. Om en domstol har dömt en präst till avsättning, är prästen inte valbar till de förtroendeuppdrag som grundar sig på prästämbetet förrän domkapitlet har utfärdat ett nytt tjänsteförordnande för en prästtjänst för honom eller henne. En präst som för viss tid har avstängts från prästämbetet är inte valbar till förtroendeuppdrag som grundar sig på prästämbetet. Om en domstol har dömt en präst till avsättning, är prästen inte valbar till de förtroendeuppdrag som grundar sig på prästämbetet förrän domkapitlet har utfärdat ett nytt tjänsteförordnande för en prästtjänst för honom eller henne.

4 § Förlust av valbarhet och avsked från förtroendeuppdrag När en medlem i ett organ förlorar sin valbarhet under mandatperioden befrias han eller hon från förtroendeuppdraget. En förtroendevald förlorar inte sin valbarhet till ett organ om han eller hon anställs i ett anställningsförhållande enligt 3 § 2 och 3 mom. för viss tid dock högst sex månader. Medan anställningen fortgår får han eller hon dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag. När en medlem i ett organ förlorar sin valbarhet under mandatperioden befrias han eller hon från förtroendeuppdraget. En förtroendevald förlorar inte sin valbarhet till ett organ om han eller hon anställs i ett anställningsförhållande enligt 3 § 2 och 3 mom. för viss tid dock högst sex månader. Medan anställningen fortgår får han eller hon dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag. Av giltiga orsaker kan en förtroendevald avgå från ett förtroendeuppdrag. Av giltiga orsaker kan en förtroendevald avgå från ett förtroendeuppdrag.

5 § Avstängning och skiljande från förtroendeuppdrag Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en förtroendevald har gjort sig skyldig till ett tjänstebrott i sitt förtroendeuppdrag eller på något annat sätt handlat i strid med sina skyldigheter ska han eller hon avkrävas en utredning. Om det är fråga om ett uppenbart tjänstebrott ska ärendet utan dröjsmål anmälas till förundersökningsmyndigheten för utredning. Den förtroendevalda kan för den tid undersökning eller rättegång pågår avstängas från förtroendeuppdraget. Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en förtroendevald har gjort sig skyldig till ett tjänstebrott i sitt förtroendeuppdrag eller på något annat sätt handlat i strid med sina skyldigheter ska han eller hon avkrävas en utredning. Om det är fråga om ett uppenbart tjänstebrott ska ärendet utan dröjsmål anmälas till förundersökningsmyndigheten för utredning. Den förtroendevalda kan för den tid undersökning eller rättegång pågår avstängas från förtroendeuppdraget. Om en förtroendevald har åtalats för ett brott vars art eller det sätt på vilket det begåtts visar att han eller hon inte kan sköta sitt förtroendeuppdrag på det sätt uppdraget förutsätter, kan han eller hon avstängas från förtroendeuppdraget under den tid rättegången pågår. Om en förtroendevald har åtalats för ett brott vars art eller det sätt på vilket det begåtts visar att han eller hon inte kan sköta sitt förtroendeuppdrag på det sätt uppdraget förutsätter, kan han eller hon avstängas från förtroendeuppdraget under den tid rättegången pågår. Om en förtroendevald efter att valet förrättats genom ett beslut som vunnit laga kraft har dömts till fängelse i minst sex månader kan han eller hon skiljas från förtroendeuppdraget. Om en förtroendevald efter att valet förrättats genom ett beslut som vunnit laga kraft har dömts till fängelse i minst sex månader kan han eller hon skiljas från förtroendeuppdraget. Ett beslut om avstängning från förtroendeuppdrag kan verkställas omedelbart. Ett beslut om skiljande från förtroendeuppdrag verkställs omedelbart. Ett beslut om avstängning från förtroendeuppdrag kan verkställas omedelbart. Ett beslut om skiljande från förtroendeuppdrag verkställs omedelbart.

6 § Beslutanderätt i ärenden som gäller förtroendevalda I fråga om befriande, beviljande av avsked, avstängning eller skiljande från ett förtroendeuppdrag beslutar det organ som har valt den förtroendevalda. I fråga om förtroendevalda som utsetts genom församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller val av ombud till kyrkomötet fattas beslutet dock av det organ som den förtroendevalda är medlem av. I fråga om befriande, beviljande av avsked, avstängning eller skiljande från ett förtroendeuppdrag beslutar det organ som har valt den förtroendevalda. I fråga om förtroendevalda som utsetts genom församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller val av ombud till kyrkomötet fattas beslutet dock av det organ som den förtroendevalda är medlem av. Ordföranden för ett organ kan innan organet sammanträder fatta ett interimistiskt beslut om att den förtroendevalda ska avstängas. Ordföranden ska omedelbart föra ärendet till organet för avgörande. Över ordförandens beslut får varken yrkas rättelse eller anföras kyrkobesvär. Ordföranden för ett organ kan innan organet sammanträder fatta ett interimistiskt beslut om att den förtroendevalda ska avstängas. Ordföranden ska omedelbart föra ärendet till organet för avgörande. Över ordförandens beslut får varken yrkas rättelse eller anföras kyrkobesvär.

7 § Skötseln av förtroendeuppdrag En förtroendevald kvarstår i sitt uppdrag den tid för vilken han eller hon har utsetts och också därefter, till dess någon annan har utsetts i stället för honom eller henne. En förtroendevald ska sköta sitt uppdrag tills ärendet har avgjorts slutgiltigt, om En förtroendevald kvarstår i sitt uppdrag den tid för vilken han eller hon har utsetts och också därefter, till dess någon annan har utsetts i stället för honom eller henne. En förtroendevald ska sköta sitt uppdrag tills ärendet har avgjorts slutgiltigt, om 1) valet av förtroendevalda har överklagats, valet av förtroendevalda har överklagats, 2) avsked inte har beviljats, avsked inte har beviljats, 3) kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet med stöd av 10 kap. 6 § har vägrat att verkställa kyrkofullmäktiges eller gemensamma kyrkofullmäktiges valbeslut. kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet med stöd av 10 kap. 6 § har vägrat att verkställa kyrkofullmäktiges eller gemensamma kyrkofullmäktiges valbeslut. Om en förtroendevald som utsetts genom församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller val av ombud till kyrkomötet avlider, förlorar sin valbarhet, beviljas avsked eller avstängs eller skiljs från sitt förtroendeuppdrag, kallas en suppleant i stället för honom eller henne. För andra förtroendeuppdrag ska en ny förtroendevald utses för den återstående mandatperioden. Om en förtroendevald som utsetts genom församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige eller val av ombud till kyrkomötet avlider, förlorar sin valbarhet, beviljas avsked eller avstängs eller skiljs från sitt förtroendeuppdrag, kallas en suppleant i stället för honom eller henne. För andra förtroendeuppdrag ska en ny förtroendevald utses för den återstående mandatperioden.

8 § Representationen för kvinnor och män i olika organ I kyrkans organ, förutom vid kyrkomötet, i stiftsfullmäktige, domkapitlet, kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet, ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera, om inte något annat följer av särskilda orsaker. I kyrkans organ, förutom vid kyrkomötet, i stiftsfullmäktige, domkapitlet, kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet, ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera, om inte något annat följer av särskilda orsaker.

9 § Församlingsval Församlingsvalen är direkta, hemliga och proportionella. Församlingsvalen är direkta, hemliga och proportionella. Vid församlingsvalen utses medlemmarna av kyrkofullmäktige i en församling eller medlemmarna av gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet i en kyrklig samfällighet. Val förrättas vart fjärde år samtidigt i alla församlingar. Vid församlingsvalen utses medlemmarna av kyrkofullmäktige i en församling eller medlemmarna av gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet i en kyrklig samfällighet. Val förrättas vart fjärde år samtidigt i alla församlingar.

10 § Undantagsval i en församling Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet bildas utifrån resultatet i det föregående valet om en ändring av församlingsindelningen genomförs under valperioden, om församlingen ansluter sig till en kyrklig samfällighet eller utträder ur den eller om den kyrkliga samfälligheten upplöses. Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet bildas utifrån resultatet i det föregående valet om en ändring av församlingsindelningen genomförs under valperioden, om församlingen ansluter sig till en kyrklig samfällighet eller utträder ur den eller om den kyrkliga samfälligheten upplöses. Extra val förrättas om ett förfarande enligt 1 mom. inte är möjligt eller någon församling yrkar på val. När ändringen är obetydlig eller den återstående mandatperioden är kort, kan kyrkostyrelsen bestämma att extra val inte ska förrättas eller att kyrkofullmäktige i den odelade församlingen eller det tidigare gemensamma kyrkofullmäktige utgör gemensamt kyrkofullmäktige för den kyrkliga samfälligheten. Extra val förrättas om ett förfarande enligt 1 mom. inte är möjligt eller någon församling yrkar på val. När ändringen är obetydlig eller den återstående mandatperioden är kort, kan kyrkostyrelsen bestämma att extra val inte ska förrättas eller att kyrkofullmäktige i den odelade församlingen eller det tidigare gemensamma kyrkofullmäktige utgör gemensamt kyrkofullmäktige för den kyrkliga samfälligheten. Om en församling slås samman med en annan församling fördelas mandaten i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet mellan församlingarna så som bestäms i 11 kap. 7 § 2 mom. Om en församling slås samman med en annan församling fördelas mandaten i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet mellan församlingarna så som bestäms i 11 kap. 7 § 2 mom. Om en person som finns upptagen i den namnserie som bildats på grundval av resultaten i föregående val inte längre är valbar ska han eller hon i det nya organet ersättas av den följande personen i namnserien. Om en person som finns upptagen i den namnserie som bildats på grundval av resultaten i föregående val inte längre är valbar ska han eller hon i det nya organet ersättas av den följande personen i namnserien. Mandatperioden för de förtroendevalda som utsetts vid extra församlingsval varar till utgången av den löpande valperioden eller till utgången av följande valperiod, om valet förrättas under valperiodens sista år. Mandatperioden för de förtroendevalda som utsetts vid extra församlingsval varar till utgången av den löpande valperioden eller till utgången av följande valperiod, om valet förrättas under valperiodens sista år.

11 § Kyrkoherdeval Församlingens kyrkoherde väljs av församlingens i detta val röstberättigade medlemmar (direkt kyrkoherdeval). Församlingens kyrkoherde väljs av församlingens i detta val röstberättigade medlemmar (direkt kyrkoherdeval). På begäran av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan domkapitlet besluta att kyrkoherden väljs genom ett val som förrättas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet (indirekt kyrkoherdeval). På begäran av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan domkapitlet besluta att kyrkoherden väljs genom ett val som förrättas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet (indirekt kyrkoherdeval). Domkapitlet kan besluta att en gemensam kyrkoherde utses genom indirekt val om någon av de församlingar som delar på den gemensamma kyrkoherdetjänsten begär det. Domkapitlet kan besluta att en gemensam kyrkoherde utses genom indirekt val om någon av de församlingar som delar på den gemensamma kyrkoherdetjänsten begär det. Beslut om förrättande av indirekt val ska fattas innan tjänsten ledigförklaras. Beslut om förrättande av indirekt val ska fattas innan tjänsten ledigförklaras.

12 § Rösträtt i församlingsval och direkt kyrkoherdeval Vid församlingsval har alla de medlemmar av kyrkan rösträtt som senast på valdagen fyller 16 år och som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland. Rösträtten utövas i den församling i vilken den röstberättigade har antecknats som medlem senast den 15 augusti valåret. Vid församlingsval som förrättas på nytt på grund av besvär och vid extra församlingsval utövas rösträtten i den församling i vilken motsvarande anteckning har gjorts senast 70 dagar före valdagen. Vid församlingsval har alla de medlemmar av kyrkan rösträtt som senast på valdagen fyller 16 år och som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland. Rösträtten utövas i den församling i vilken den röstberättigade har antecknats som medlem senast den 15 augusti valåret. Vid församlingsval som förrättas på nytt på grund av besvär och vid extra församlingsval utövas rösträtten i den församling i vilken motsvarande anteckning har gjorts senast 70 dagar före valdagen. Vid direkt kyrkoherdeval och direkt kyrkoherdeval som förrättas på nytt på grund av besvär har alla de medlemmar av kyrkan rösträtt som senast den första valdagen fyller 18 år, som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland och som är antecknade som medlemmar av församlingen i fråga senast 70 dagar före den första valdagen. Vid direkt kyrkoherdeval och direkt kyrkoherdeval som förrättas på nytt på grund av besvär har alla de medlemmar av kyrkan rösträtt som senast den första valdagen fyller 18 år, som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland och som är antecknade som medlemmar av församlingen i fråga senast 70 dagar före den första valdagen. Varje röstberättigad har lika rösträtt. Varje röstberättigad har lika rösträtt.

13 § Val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet Prästmedlemmar och lekmannamedlemmar av stiftsfullmäktige samt prästombud och lekmannaombud till kyrkomötet utses separat genom proportionella och hemliga val. Prästmedlemmar och lekmannamedlemmar av stiftsfullmäktige samt prästombud och lekmannaombud till kyrkomötet utses separat genom proportionella och hemliga val.

14 § Rösträtt vid val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet Röstberättigade i valet av prästmedlemmar av stiftsfullmäktige och prästombud till kyrkomötet är stiftets präster. Röstberättigade i valet av prästmedlemmar av stiftsfullmäktige och prästombud till kyrkomötet är stiftets präster. Röstberättigade i valet av lekmannamedlemmar av stiftsfullmäktige och lekmannaombud till kyrkomötet är lekmannamedlemmarna av kyrkofullmäktige eller av församlingsråden och gemensamma kyrkofullmäktige. Om samma person är medlem av både församlingsrådet och av gemensamma kyrkofullmäktige, utövas rösträtten i församlingsrådet av hans eller hennes suppleant. Röstberättigade i valet av lekmannamedlemmar av stiftsfullmäktige och lekmannaombud till kyrkomötet är lekmannamedlemmarna av kyrkofullmäktige eller av församlingsråden och gemensamma kyrkofullmäktige. Om samma person är medlem av både församlingsrådet och av gemensamma kyrkofullmäktige, utövas rösträtten i församlingsrådet av hans eller hennes suppleant. Ledamöter och suppleanter i sametinget har inte rösträtt i det val som nämns i 1 och 2 mom. Ledamöter och suppleanter i sametinget har inte rösträtt i det val som nämns i 1 och 2 mom.

15 § Val av lekmannamedlem och lekmannaombud som representerar samerna Sametinget utser så som särskilt bestäms lekmannamedlemmen av stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift och sameombudet till kyrkomötet samt för dem en första och andra suppleant. Valen ska ske före den 1 april det andra året efter församlingsvalet. Sametinget utser så som särskilt bestäms lekmannamedlemmen av stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift och sameombudet till kyrkomötet samt för dem en första och andra suppleant. Valen ska ske före den 1 april det andra året efter församlingsvalet.

16 § Biskopsval och rösträtt Val av biskop sker med slutna sedlar. Samtliga röstberättigade får rösta på en präst som är uppställd som kandidat. Val av biskop sker med slutna sedlar. Samtliga röstberättigade får rösta på en präst som är uppställd som kandidat. Röstberättigade vid biskopsval är Röstberättigade vid biskopsval är 1) stiftets präster, stiftets präster, 2) stiftets lektorer, stiftets lektorer, 3) de lekmannamedlemmar som har valts till stiftsfullmäktige och de lekmannaombud som har utsetts till kyrkomötet från stiftet, de lekmannamedlemmar som har valts till stiftsfullmäktige och de lekmannaombud som har utsetts till kyrkomötet från stiftet, 4) i valet av biskop i Uleåborgs stift det sameombud till kyrkomötet som sametinget utsett, i valet av biskop i Uleåborgs stift det sameombud till kyrkomötet som sametinget utsett, 5) lekmannaelektorerna i stiftets församlingar, lekmannaelektorerna i stiftets församlingar, 6) domkapitlets lagfarne assessor och lekmannamedlem. domkapitlets lagfarne assessor och lekmannamedlem. Lekmannamedlemmarna av församlingarnas kyrkofullmäktige och församlingsråd utser så många lekmannaelektorer att det finns lika många sådana lekmannaelektorer som avses i 2 mom. 3–6 punkten som röstberättigade präster och lektorer sammanlagt. Lekmannamedlemmarna av församlingarnas kyrkofullmäktige och församlingsråd utser så många lekmannaelektorer att det finns lika många sådana lekmannaelektorer som avses i 2 mom. 3–6 punkten som röstberättigade präster och lektorer sammanlagt. Röstberättigade vid val av ärkebiskop är även de ombud till kyrkomötet som utsetts från de övriga stiften och det ombud som sametinget har utsett till kyrkomötet samt medlemmarna av stiftsfullmäktige, domkapitlen och kyrkostyrelsen. Röstberättigade vid val av ärkebiskop är även de ombud till kyrkomötet som utsetts från de övriga stiften och det ombud som sametinget har utsett till kyrkomötet samt medlemmarna av stiftsfullmäktige, domkapitlen och kyrkostyrelsen.

17 § Rösträtt vid val av prästassessor och kontraktsprost Röstberättigade i valet av domkapitlets prästassessor är stiftets präster och lektorer. Röstberättigade i valet av domkapitlets prästassessor är stiftets präster och lektorer. Röstberättigade i valet av kontraktsprost är prosteriets präster och lektorer. Röstberättigade i valet av kontraktsprost är prosteriets präster och lektorer.

18 § Begränsning av prästernas rösträtt En präst som för viss tid avstängts från prästämbetet har inte den rösträtt som grundar sig på prästämbetet. En präst som för viss tid avstängts från prästämbetet har inte den rösträtt som grundar sig på prästämbetet.

19 § Församlingens och stiftets valnämnder För att församlingsval och direkt kyrkoherdeval ska kunna förrättas och organ bildas i enlighet med 10 § 1 mom. ska kyrkofullmäktige eller församlingsrådet tillsätta en valnämnd som består av kyrkoherden och minst fyra andra medlemmar samt minst lika många suppleanter. Suppleanterna ska ställas i den ordning i vilken de träder i stället för medlemmarna. För att församlingsval och direkt kyrkoherdeval ska kunna förrättas och organ bildas i enlighet med 10 § 1 mom. ska kyrkofullmäktige eller församlingsrådet tillsätta en valnämnd som består av kyrkoherden och minst fyra andra medlemmar samt minst lika många suppleanter. Suppleanterna ska ställas i den ordning i vilken de träder i stället för medlemmarna. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan besluta att församlingen delas in i röstningsområden, varvid valnämnden delas in i sektioner. En sektion är beslutför med tre medlemmar och dess uppgift är att sörja för verkställandet av röstningen i röstningsområdet enligt vad som närmare föreskrivs i valordningen för kyrkan. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan besluta att församlingen delas in i röstningsområden, varvid valnämnden delas in i sektioner. En sektion är beslutför med tre medlemmar och dess uppgift är att sörja för verkställandet av röstningen i röstningsområdet enligt vad som närmare föreskrivs i valordningen för kyrkan. För val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet tillsätter domkapitlet en valnämnd som består av en ordförande samt två präster och två lekmän som övriga medlemmar samt lika många suppleanter. För val av lekmannamedlem och lekmannaombud från församlingarna i landskapet Åland tillsätter domkapitlet en lekmannavalnämnd som består av en ordförande och två andra medlemmar samt lika många suppleanter. För val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet tillsätter domkapitlet en valnämnd som består av en ordförande samt två präster och två lekmän som övriga medlemmar samt lika många suppleanter. För val av lekmannamedlem och lekmannaombud från församlingarna i landskapet Åland tillsätter domkapitlet en lekmannavalnämnd som består av en ordförande och två andra medlemmar samt lika många suppleanter.

20 § Centralvalnämnd Gemensamma kyrkorådet i en kyrklig samfällighet kan för församlingsval tillsätta en centralvalnämnd med uppgift att bistå valnämnderna i församlingarna i den kyrkliga samfälligheten, så att valen genomförs på ett enhetligt sätt. Gemensamma kyrkorådet i en kyrklig samfällighet kan för församlingsval tillsätta en centralvalnämnd med uppgift att bistå valnämnderna i församlingarna i den kyrkliga samfälligheten, så att valen genomförs på ett enhetligt sätt.

21 § Förteckning över röstberättigade I förteckningen över röstberättigade ska antecknas de röstberättigade samt deras personbeteckning, adress och antal samt vid behov röstningsområdet. Adressen får dock inte antecknas i förteckningen, om denna uppgift ska hållas hemlig enligt 24 § 1 mom. 31 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. I förteckningen ska det finnas utrymme för anteckningar om utövande av rösträtten samt för anmärkningar. I förteckningen över röstberättigade ska antecknas de röstberättigade samt deras personbeteckning, adress och antal samt vid behov röstningsområdet. Adressen får dock inte antecknas i förteckningen, om denna uppgift ska hållas hemlig enligt 24 § 1 mom. 31 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. I förteckningen ska det finnas utrymme för anteckningar om utövande av rösträtten samt för anmärkningar.

22 § Självrättelse av en förteckning över röstberättigade Valnämnden har rätt att ta in en person i förteckningen över röstberättigade för församlingsval eller direkt kyrkoherdeval eller anteckna att personen saknar rösträtt, om personen felaktigt har utelämnats ur förteckningen, antecknats sakna rösträtt eller inneha rösträtt eller om personen har inträtt i eller utträtt ur kyrkan efter de bestämda dagar som avses i 12 §. Om valnämnden anser att en anteckning om personen i förteckningen i övrigt är felaktig, kan valnämnden korrigera felet. Vid församlingsval ska ändringarna göras senast före klockan 16 den 16:e dagen före valdagen och vid direkt kyrkoherdeval senast före klockan 16 den 16:e dagen före den första valdagen. Valnämnden har rätt att ta in en person i förteckningen över röstberättigade för församlingsval eller direkt kyrkoherdeval eller anteckna att personen saknar rösträtt, om personen felaktigt har utelämnats ur förteckningen, antecknats sakna rösträtt eller inneha rösträtt eller om personen har inträtt i eller utträtt ur kyrkan efter de bestämda dagar som avses i 12 §. Om valnämnden anser att en anteckning om personen i förteckningen i övrigt är felaktig, kan valnämnden korrigera felet. Vid församlingsval ska ändringarna göras senast före klockan 16 den 16:e dagen före valdagen och vid direkt kyrkoherdeval senast före klockan 16 den 16:e dagen före den första valdagen. Om personen antecknas sakna rösträtt i förteckningen över röstberättigade, ska ett skriftligt beslut om detta fattas och beslutet delges personen i fråga på det sätt som bestäms i 24 kap. 11 § 1 mom. Något skriftligt beslut fattas dock inte om personen har avlidit eller dödförklarats efter att förteckningen har upprättats. Om personen antecknas sakna rösträtt i förteckningen över röstberättigade, ska ett skriftligt beslut om detta fattas och beslutet delges personen i fråga på det sätt som bestäms i 24 kap. 11 § 1 mom. Något skriftligt beslut fattas dock inte om personen har avlidit eller dödförklarats efter att förteckningen har upprättats. Om en person tas in i förteckningen över röstberättigade, ska ett meddelande om detta utan dröjsmål skickas till honom eller henne. Den som har anslutit sig som medlem av kyrkan har i församlingsval rösträtt i den församling till vilken han eller hon har anslutit sig. Om en person tas in i förteckningen över röstberättigade, ska ett meddelande om detta utan dröjsmål skickas till honom eller henne. Den som har anslutit sig som medlem av kyrkan har i församlingsval rösträtt i den församling till vilken han eller hon har anslutit sig. Om någon annan felaktig anteckning om en person korrigeras i förteckningen över röstberättigade, ska detta delges personen i fråga utan dröjsmål, om det inte är uppenbart onödigt. Om någon annan felaktig anteckning om en person korrigeras i förteckningen över röstberättigade, ska detta delges personen i fråga utan dröjsmål, om det inte är uppenbart onödigt.

23 § Laga kraft för förteckningen över röstberättigade Vid församlingsval vinner förteckningen över röstberättigade laga kraft klockan 16 den 16:e dagen före valdagen. Vid direkt kyrkoherdeval vinner förteckningen laga kraft klockan 16 den 16:e dagen före den första valdagen. Vid församlingsval vinner förteckningen över röstberättigade laga kraft klockan 16 den 16:e dagen före valdagen. Vid direkt kyrkoherdeval vinner förteckningen laga kraft klockan 16 den 16:e dagen före den första valdagen. En förteckning som vunnit laga kraft ska vid val följas oförändrad. Förteckningen anses ha vunnit laga kraft trots att förvaltningsdomstolen innan förteckningen vunnit laga kraft inte har gett sitt beslut med anledning av anförda besvär. Den som för valnämnden visar upp förvaltningsdomstolens beslut enligt vilket han eller hon är röstberättigad ska dock få utöva sin rösträtt. En förteckning som vunnit laga kraft ska vid val följas oförändrad. Förteckningen anses ha vunnit laga kraft trots att förvaltningsdomstolen innan förteckningen vunnit laga kraft inte har gett sitt beslut med anledning av anförda besvär. Den som för valnämnden visar upp förvaltningsdomstolens beslut enligt vilket han eller hon är röstberättigad ska dock få utöva sin rösträtt.

24 § Ordningen på röstningsställena På ett röstningsställe eller i dess omedelbara närhet får inte under röstningstiden hållas tal, sättas upp anslag eller delas ut tryckta eller skrivna upprop, och de röstandes valfrihet får inte heller på något annat sätt utsättas för påverkan eller försök till det. På ett röstningsställe eller i dess omedelbara närhet får inte under röstningstiden hållas tal, sättas upp anslag eller delas ut tryckta eller skrivna upprop, och de röstandes valfrihet får inte heller på något annat sätt utsättas för påverkan eller försök till det. Röstningen ska ordnas så att valhemligheten bevaras. De närvarande ska följa de föreskrifter som valnämnden meddelar för att ordningen ska kunna upprätthållas och röstningen löpa störningsfritt. Röstningen ska ordnas så att valhemligheten bevaras. De närvarande ska följa de föreskrifter som valnämnden meddelar för att ordningen ska kunna upprätthållas och röstningen löpa störningsfritt. 24 kap. Underställning och ändringssökande

1 § Underställning När ett beslut som fattats av en myndighet i en församling eller en kyrklig samfällighet ska underställas, ankommer det på kyrkorådet eller församlingsrådet, då beslutet gäller en församlings myndighet, och på gemensamma kyrkorådet, då beslutet gäller en kyrklig samfällighets myndighet, att sköta underställningen och sända handlingarna till domkapitlet. Om kyrkostyrelsen ska pröva ett underställt ärende, ska domkapitlet sända handlingarna och sitt eget yttrande till kyrkostyrelsen. När ett beslut som fattats av en myndighet i en församling eller en kyrklig samfällighet ska underställas, ankommer det på kyrkorådet eller församlingsrådet, då beslutet gäller en församlings myndighet, och på gemensamma kyrkorådet, då beslutet gäller en kyrklig samfällighets myndighet, att sköta underställningen och sända handlingarna till domkapitlet. Om kyrkostyrelsen ska pröva ett underställt ärende, ska domkapitlet sända handlingarna och sitt eget yttrande till kyrkostyrelsen. Om en församlings eller kyrklig samfälliehets myndighet senare ändrar ett beslut som underslällningsmyndigheien har fastställt eller avgjort, skall det ändrade beslutet underställas. Om en församlings eller kyrklig samfälliehets myndighet senare ändrar ett beslut som underslällningsmyndigheien har fastställt eller avgjort, skall det ändrade beslutet underställas. Har underställning inte ägt rum inom ett år efter det beslutet fattades, skall beslutet anses ha förfallit. Har underställning inte ägt rum inom ett år efter det beslutet fattades, skall beslutet anses ha förfallit.

2 § Underställningsmyndighetens beslutanderätt Har ett underställt beslut inte tillkommit i oriktig ordning och överskrider det inte myndighetens befogenhet och är det inte heller i övrigt lagstridigt eller oändamålsenligt, skall beslutet fastställas. I beslutet kan vid fastställelsen företas sådana ändringar med karaktär av rättelse som inte påverkar sakinnehållet. Ankommer det enligt denna lag på underställningsmyndigheten att avgöra ärendet, har myndigheten befogenhet att ändra det underställda beslutet även på annat sätt. Har ett underställt beslut inte tillkommit i oriktig ordning och överskrider det inte myndighetens befogenhet och är det inte heller i övrigt lagstridigt eller oändamålsenligt, skall beslutet fastställas. I beslutet kan vid fastställelsen företas sådana ändringar med karaktär av rättelse som inte påverkar sakinnehållet. Ankommer det enligt denna lag på underställningsmyndigheten att avgöra ärendet, har myndigheten befogenhet att ändra det underställda beslutet även på annat sätt. Besvär som anförts över ett beslut som skall underställas skall avgöras i samband med det underställda ärendet. Ett underställt beslut får inte fastställas eller avgöras förrän besvärstiden som gäller det underställda beslutet har löpt ut. Besvär som anförts över ett beslut som skall underställas skall avgöras i samband med det underställda ärendet. Ett underställt beslut får inte fastställas eller avgöras förrän besvärstiden som gäller det underställda beslutet har löpt ut. 3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1274. 3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

3 § Rättelseyrkande Den som är missnöjd med ett beslut av en myndighet kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande enligt följande, om inte något annat bestäms i denna lag: Den som är missnöjd med ett beslut av en myndighet kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande enligt följande, om inte något annat bestäms i denna lag: 1) hos församlingens kyrkoråd eller församlingsråd i fråga om beslut av kyrkorådet eller församlingsrådet, deras sektioner samt av ett organ, en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare som är underställd kyrkorådet eller församlingsrådet, hos församlingens kyrkoråd eller församlingsråd i fråga om beslut av kyrkorådet eller församlingsrådet, deras sektioner samt av ett organ, en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare som är underställd kyrkorådet eller församlingsrådet, 2) hos en kyrklig samfällighets gemensamma kyrkoråd i fråga om beslut av gemensamma kyrkorådet, dess sektion samt av ett organ, en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare som är underställd gemensamma kyrkorådet, hos en kyrklig samfällighets gemensamma kyrkoråd i fråga om beslut av gemensamma kyrkorådet, dess sektion samt av ett organ, en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare som är underställd gemensamma kyrkorådet, 3) hos domkapitlet i fråga om sådana beslut av en kyrkoherde som gäller beviljande av fritid, semester och tjänstledighet enligt 6 kap. 12 § 1 mom. kyrkoordningen samt hos kyrkorådet eller församlingsrådet i fråga om kyrkoherdens beslut i övriga ärenden, hos domkapitlet i fråga om sådana beslut av en kyrkoherde som gäller beviljande av fritid, semester och tjänstledighet enligt 6 kap. 12 § 1 mom. kyrkoordningen samt hos kyrkorådet eller församlingsrådet i fråga om kyrkoherdens beslut i övriga ärenden, 3 a) hos kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet i fråga om sådana beslut av direktören för ett centralregister som gäller ärenden som avses i 16 kap. 5 § 2 mom., om inte något annat följer av 4 mom., hos kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet i fråga om sådana beslut av direktören för ett centralregister som gäller ärenden som avses i 16 kap. 5 § 2 mom., om inte något annat följer av 4 mom., 4) hos domkapitlet i fråga om sådana beslut av domkapitlet som gäller huruvida en präst håller fast vid kyrkans bekännelse enligt 5 kap. 3 § och en lektor enligt 6 kap. 29 § eller huruvida en präst handlat i strid med de skyldigheter som är förenade med prästämbetet, försummat att fullgöra dem eller uppträtt olämpligt samt i fråga om beslut av ett organ eller en tjänsteinnehavare som är underställd domkapitlet, hos domkapitlet i fråga om sådana beslut av domkapitlet som gäller huruvida en präst håller fast vid kyrkans bekännelse enligt 5 kap. 3 § och en lektor enligt 6 kap. 29 § eller huruvida en präst handlat i strid med de skyldigheter som är förenade med prästämbetet, försummat att fullgöra dem eller uppträtt olämpligt samt i fråga om beslut av ett organ eller en tjänsteinnehavare som är underställd domkapitlet, 5) hos kyrkostyrelsen i fråga om beslut av en sektion inom kyrkostyrelsen, ämbetskollegiet, en direktion, något annat förvaltningsorgan eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen, hos kyrkostyrelsen i fråga om beslut av en sektion inom kyrkostyrelsen, ämbetskollegiet, en direktion, något annat förvaltningsorgan eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen, 6) hos valnämnden i fråga om den vallängd som används vid direkt kyrkoherdeval eller församlingsval. hos valnämnden i fråga om den vallängd som används vid direkt kyrkoherdeval eller församlingsval. Rättelse får dock inte yrkas i sådana beslut av kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet eller församlingsrådet som underställs domkapitlet eller kyrkostyrelsen för fastställelse. Rättelse får dock inte yrkas i sådana beslut av kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet eller församlingsrådet som underställs domkapitlet eller kyrkostyrelsen för fastställelse. I ett beslut som avses i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär. I ett beslut som avses i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär. På rättelse av befolkningsuppgifter i kyrkböckerna tillämpas vad som föreskrivs i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster. På rättelse av andra uppgifter än befolkningsuppgifter i församlingarnas medlemsregister tillämpas vad som föreskrivs i personuppgiftslagen. På rättelse av befolkningsuppgifter i kyrkböckerna tillämpas vad som föreskrivs i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster. På rättelse av andra uppgifter än befolkningsuppgifter i församlingarnas medlemsregister tillämpas vad som föreskrivs i personuppgiftslagen.

4 § Kyrkobesvär Beslut av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, valnämnden i en församling och i ett stift, stiftsfullmäktige, domkapitlet och kyrkostyrelsen samt beslut av kyrkorådet, församlingsrådet och gemensamma kyrkorådet till följd av ett rättelseyrkande får överklagas genom kyrkobesvär hos förvaltningsdomstolen. Ärenden som ska underställas ska dock överklagas hos underställningsmyndigheten. Beslut av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, valnämnden i en församling och i ett stift, stiftsfullmäktige, domkapitlet och kyrkostyrelsen samt beslut av kyrkorådet, församlingsrådet och gemensamma kyrkorådet till följd av ett rättelseyrkande får överklagas genom kyrkobesvär hos förvaltningsdomstolen. Ärenden som ska underställas ska dock överklagas hos underställningsmyndigheten. Besvär får anföras på den grund att Besvär får anföras på den grund att 1) beslutet har tillkommit i oriktig ordning, beslutet har tillkommit i oriktig ordning, 2) den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 3) beslutet annars strider mot lag. beslutet annars strider mot lag. Besvär över ett sådant beslut av en församling eller kyrklig samfällighet som skall underställas kan grundas även på att beslutet inte är ändamålsenligt. Besvär över ett beslut av underställningsmyndigheten kan anföras endast på den grund som anges i 2 mom. Besvär över ett sådant beslut av en församling eller kyrklig samfällighet som skall underställas kan grundas även på att beslutet inte är ändamålsenligt. Besvär över ett beslut av underställningsmyndigheten kan anföras endast på den grund som anges i 2 mom. Ändringssökanden skall framföra de besvärsgrunder som avses i 2 eller 3 mom. innan besvärstiden löper ut. Ändringssökanden skall framföra de besvärsgrunder som avses i 2 eller 3 mom. innan besvärstiden löper ut.

5 § Rättelse- och överklagbarhet Rättelse får inte yrkas i och kyrkobesvär får inte anföras över beslut som endast gäller beredning eller verkställighet. Rättelse får inte yrkas i och kyrkobesvär får inte anföras över beslut som endast gäller beredning eller verkställighet. 5 a § 5 a § har upphävts genom L 30.12.2003/1274. 5 a § har upphävts genom L 30.12.2003/1274. 5 b § 5 b § har upphävts genom L 30.12.2003/1274. 5 b § har upphävts genom L 30.12.2003/1274. 5 c § 5 c § har upphävts genom L 30.12.2003/1274. 5 c § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

6 § Rätt att framställa rättelseyrkande och besvärsrätt Rättelseyrkande får framställas och kyrkobesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt i fråga om ett beslut av en församlingsmyndighet också av en församlingsmedlem. Rättelseyrkande får framställas och kyrkobesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt i fråga om ett beslut av en församlingsmyndighet också av en församlingsmedlem. Rättelse får yrkas i och kyrkobesvär anföras över beslut av en kyrklig samfällighets myndighet även av samfällighetens medlemsförsamlingar och dessas medlemmar samt i fråga om beslut av församlingarnas gemensamma organ av en församling som är part i avtalet och dess församlingsmedlemmar. Rättelse får yrkas i och kyrkobesvär anföras över beslut av en kyrklig samfällighets myndighet även av samfällighetens medlemsförsamlingar och dessas medlemmar samt i fråga om beslut av församlingarnas gemensamma organ av en församling som är part i avtalet och dess församlingsmedlemmar. När beslut som en församlingsmyndighet har underställt har lämnats utan prövning eller fastställelse eller har ändrats har kyrkorådet eller församlingsrådet rätt att anföra besvär över avgörandet. Om det underställda beslutet har fattats av en myndighet inom en kyrklig samfällighet har gemensamma kyrkorådet besvärsrätt. Om det underställda beslutet har ändrats eller lämnats utan prövning gäller i fråga om besvärsrätten för en part eller en församlingsmedlem vad som föreskrivs i 4 § 2 mom. och ovan i 1 och 2 mom. När beslut som en församlingsmyndighet har underställt har lämnats utan prövning eller fastställelse eller har ändrats har kyrkorådet eller församlingsrådet rätt att anföra besvär över avgörandet. Om det underställda beslutet har fattats av en myndighet inom en kyrklig samfällighet har gemensamma kyrkorådet besvärsrätt. Om det underställda beslutet har ändrats eller lämnats utan prövning gäller i fråga om besvärsrätten för en part eller en församlingsmedlem vad som föreskrivs i 4 § 2 mom. och ovan i 1 och 2 mom. En kyrklig myndighet som fattat beslut enligt denna lag, kyrkoordningen eller valordningen för kyrkan har rätt att anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut genom vilket förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt myndighetens beslut. En kyrklig myndighet som fattat beslut enligt denna lag, kyrkoordningen eller valordningen för kyrkan har rätt att anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut genom vilket förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt myndighetens beslut. 5 mom. har upphävts genom L 21.12.2012/1008. 5 mom. har upphävts genom L 21.12.2012/1008. Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får sökas genom kyrkobesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, får ändring i beslutet sökas genom kyrkobesvär också av den som med stöd av 1 eller 2 mom. har rätt att anföra kyrkobesvär. Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får sökas genom kyrkobesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, får ändring i beslutet sökas genom kyrkobesvär också av den som med stöd av 1 eller 2 mom. har rätt att anföra kyrkobesvär.

7 § Rätt att framställa rättelseyrkande och besvärsrätt i fråga om förteckning över röstberättigade Den som anser att han eller hon felaktigt utelämnats ur förteckningen över röstberättigade i församlingsval och direkt kyrkoherdeval eller att en anteckning om honom eller henne är oriktig får yrka rättelse och anföra besvär över förteckningen. Den som anser att han eller hon felaktigt utelämnats ur förteckningen över röstberättigade i församlingsval och direkt kyrkoherdeval eller att en anteckning om honom eller henne är oriktig får yrka rättelse och anföra besvär över förteckningen. Förvaltningsdomstolen ska före valförrättningen i brådskande ordning fatta beslut med anledning av besvär som anförts över valnämndens beslut och sända uppgift om beslutet till den vars rösträtt beslutet gäller och till valnämnden. Valnämnden ska göra behövliga anteckningar i förteckningen över röstberättigade. Förvaltningsdomstolen ska före valförrättningen i brådskande ordning fatta beslut med anledning av besvär som anförts över valnämndens beslut och sända uppgift om beslutet till den vars rösträtt beslutet gäller och till valnämnden. Valnämnden ska göra behövliga anteckningar i förteckningen över röstberättigade. 7 a § Rätt att anföra besvär över beslut om fastställande av valresultatet Den som är part, har varit uppställd i valet och en valmansförening får genom besvär söka ändring i beslutet om fastställande av valresultatet på den grund att beslutet strider mot lag. Den som är part, har varit uppställd i valet och en valmansförening får genom besvär söka ändring i beslutet om fastställande av valresultatet på den grund att beslutet strider mot lag. Dessutom får varje person som är röstberättigad i valet samt i församlingsval och direkt kyrkoherdeval en församlingsmedlem genom besvär söka ändring i beslutet på den grund att valet har förrättats i felaktig ordning och att detta har kunnat inverka på valresultatet. Dessutom får varje person som är röstberättigad i valet samt i församlingsval och direkt kyrkoherdeval en församlingsmedlem genom besvär söka ändring i beslutet på den grund att valet har förrättats i felaktig ordning och att detta har kunnat inverka på valresultatet.

8 § Besvär över pensionsbeslut Om sökande av ändring i ett sådant beslut som kyrkans centralfond meddelat med stöd av pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) och lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan (258/1970) bestäms i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan och i lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan. Om sökande av ändring i ett sådant beslut som kyrkans centralfond meddelat med stöd av pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) och lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan (258/1970) bestäms i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan och i lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan. 8 a § Rättsmedel i upphandlingsärenden I fråga om rättsmedel i beslut av en kyrklig myndighet i ett upphandlingsärende som hör till tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling (348/2007) gäller det som föreskrivs om rättsmedel i lagen om offentlig upphandling. I fråga om rättsmedel i beslut av en kyrklig myndighet i ett upphandlingsärende som hör till tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling (348/2007) gäller det som föreskrivs om rättsmedel i lagen om offentlig upphandling. Ändring i ett sådant beslut om upphandling som fattats av en myndighet i en församling eller i en kyrklig samfällighet, av ett domkapitel eller av kyrkostyrelsen får inte sökas med stöd av denna lag, om ärendet hör till marknadsdomstolens behörighet. Ändring i ett sådant beslut om upphandling som fattats av en myndighet i en församling eller i en kyrklig samfällighet, av ett domkapitel eller av kyrkostyrelsen får inte sökas med stöd av denna lag, om ärendet hör till marknadsdomstolens behörighet. 8 b § Museiverkets besvärsrätt Museiverket får genom besvär överklaga Museiverket får genom besvär överklaga 1) ett i 14 kap. 2 § 3 mom. 3 punkten avsett beslut som en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet har fattat, om beslutet gäller en skyddad kyrklig byggnad, ett i 14 kap. 2 § 3 mom. 3 punkten avsett beslut som en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet har fattat, om beslutet gäller en skyddad kyrklig byggnad, 2) ett i 14 kap. 5 § 2 mom. eller 5 b § avsett beslut som kyrkostyrelsen har fattat om skyddet av en kyrklig byggnad. ett i 14 kap. 5 § 2 mom. eller 5 b § avsett beslut som kyrkostyrelsen har fattat om skyddet av en kyrklig byggnad.

9 § Rättelseyrkande- och besvärstid Ett rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar och kyrkobesvär anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Ett rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar och kyrkobesvär anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Rättelseyrkande över förteckningen över röstberättigade i församlingsval eller direkt kyrkoherdeval ska dock framställas senast den andra vardagen efter att den tid då förteckningen ska hållas framlagd enligt 8 § i valordningen för kyrkan har gått ut samt inlämnas till pastorsexpeditionen eller något annat av församlingens verksamhetsställen som valnämnden beslutar om. Rättelseyrkande över förteckningen över röstberättigade i församlingsval eller direkt kyrkoherdeval ska dock framställas senast den andra vardagen efter att den tid då förteckningen ska hållas framlagd enligt 8 § i valordningen för kyrkan har gått ut samt inlämnas till pastorsexpeditionen eller något annat av församlingens verksamhetsställen som valnämnden beslutar om. Besvär med anledning av beslut om självrättelse av förteckningen över röstberättigade enligt 23 kap. 22 § 2 mom. och valnämndens beslut med anledning av rättelseyrkande enligt 9 och 62 § i valordningen för kyrkan ska anföras inom sju dagar från det att beslutet har delfåtts. Besvären ska riktas till förvaltningsdomstolen och inom nämnda tid lämnas in till pastorsexpeditionen eller något annat av församlingens verksamhetsställen som valnämnden beslutar om. Valnämnden ska i brådskande ordning sända besvären, ett protokollsutdrag, valnämndens utlåtande och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsdomstolen. Besvär med anledning av beslut om självrättelse av förteckningen över röstberättigade enligt 23 kap. 22 § 2 mom. och valnämndens beslut med anledning av rättelseyrkande enligt 9 och 62 § i valordningen för kyrkan ska anföras inom sju dagar från det att beslutet har delfåtts. Besvären ska riktas till förvaltningsdomstolen och inom nämnda tid lämnas in till pastorsexpeditionen eller något annat av församlingens verksamhetsställen som valnämnden beslutar om. Valnämnden ska i brådskande ordning sända besvären, ett protokollsutdrag, valnämndens utlåtande och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsdomstolen. Tiden för ett rättelseyrkande som avser ett beslut om uppsägning enligt 6 kap. 52 § börjar löpa först från utgången av den uppsägningstid som anges i 6 kap. 55 §. Detsamma gäller besvärstiden när kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige har fattat ett beslut om uppsägning enligt 6 kap. 52 §. Tiden för ett rättelseyrkande som avser ett beslut om uppsägning enligt 6 kap. 52 § börjar löpa först från utgången av den uppsägningstid som anges i 6 kap. 55 §. Detsamma gäller besvärstiden när kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige har fattat ett beslut om uppsägning enligt 6 kap. 52 §.

10 § Anvisning om rättelseyrkande och besvärsanvisning Till ett beslut över vilket kyrkobesvär får anföras skall fogas besvärsanvisning. Till ett beslut över vilket kyrkobesvär får anföras skall fogas besvärsanvisning. Till ett beslut i vilket rättelse får yrkas skall fogas anvisning om rättelseyrkande. Till ett beslut i vilket rättelse får yrkas skall fogas anvisning om rättelseyrkande. Till ett beslut i vilket rättelse inte får yrkas och över vilket kyrkobesvär inte får anföras skall fogas ett meddelande om förbud mot ändringssökande och på vilken bestämmelse förbudet baserar sig. Till ett beslut i vilket rättelse inte får yrkas och över vilket kyrkobesvär inte får anföras skall fogas ett meddelande om förbud mot ändringssökande och på vilken bestämmelse förbudet baserar sig.

11 § Delgivning (11.2.2011/118) Parterna ska för kännedom sändas ett protokollsutdrag som gäller beslutet jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning, interimistiska beslut, kallelser och andra sådana meddelanden särskilt per brev, om de inte har getts till parten skriftligen vid sammanträdet. Delgivningen anses ha skett den sjunde dagen efter att brevet har sänts, om det inte visas att delgivningen har skett senare. Parterna ska för kännedom sändas ett protokollsutdrag som gäller beslutet jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning, interimistiska beslut, kallelser och andra sådana meddelanden särskilt per brev, om de inte har getts till parten skriftligen vid sammanträdet. Delgivningen anses ha skett den sjunde dagen efter att brevet har sänts, om det inte visas att delgivningen har skett senare. En församlingsmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet eller underställnings- eller besvärsmyndighetens beslut har lagts fram offentligt. En församlingsmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet eller underställnings- eller besvärsmyndighetens beslut har lagts fram offentligt. Den som innehar en gravrätt anses ha fått del av ett beslut som avses i 17 kap. 5 § 4 mom. när kungörelsen om beslutet har publicerats i en tidning. Den som innehar en gravrätt anses ha fått del av ett beslut som avses i 17 kap. 5 § 4 mom. när kungörelsen om beslutet har publicerats i en tidning. Om delgivning av ett beslut i ett pensionsärende föreskrivs i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan och i lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan. Om delgivning av ett beslut i ett pensionsärende föreskrivs i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan och i lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan. 11 a § Delgivning av beslut om fastställande av valresultatet Beslutet om fastställandet av resultatet av ett direkt kyrkoherdeval delges part och delgivningen anses ha skett så som det bestäms i 11 § 1 mom. En församlingsmedlem anses ha fått del av beslutet om fastställandet av resultatet av församlingsval eller direkt kyrkoherdeval på det sätt som bestäms i 11 § 2 mom. Beslutet om fastställandet av resultatet av ett direkt kyrkoherdeval delges part och delgivningen anses ha skett så som det bestäms i 11 § 1 mom. En församlingsmedlem anses ha fått del av beslutet om fastställandet av resultatet av församlingsval eller direkt kyrkoherdeval på det sätt som bestäms i 11 § 2 mom. Röstberättigade, valmansföreningar och uppställda kandidater i församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet samt biskopsval anses ha fått del av beslutet när valnämndens eller domkapitlets protokoll har lagts fram offentligt. Röstberättigade, valmansföreningar och uppställda kandidater i församlingsval, val av medlemmar av stiftsfullmäktige och ombud till kyrkomötet samt biskopsval anses ha fått del av beslutet när valnämndens eller domkapitlets protokoll har lagts fram offentligt.

12 § Behörig förvaltningsdomstol Besvär anförs Besvär anförs 1) över beslut av ett domkapitel och stiftsfullmäktige samt av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet som hör till stiftet hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets domkapitlet är beläget, och över beslut av ett domkapitel och stiftsfullmäktige samt av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet som hör till stiftet hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets domkapitlet är beläget, och 2) hos Helsingfors förvaltningsdomstol över beslut av kyrkomötet och kyrkostyrelsen. hos Helsingfors förvaltningsdomstol över beslut av kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Ett förvaltningstvistemål behandlas vid den förvaltningsdomstol som enligt 1 mom. är behörig att behandla besvär över beslut av den kyrkliga myndighet som är part i förvaltningstvistemålet. Om parterna i förvaltningstvistemålet utgörs av två kyrkliga myndigheter, behandlas målet vid den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som är svarande är belägen enligt 1 mom. Ett förvaltningstvistemål behandlas vid den förvaltningsdomstol som enligt 1 mom. är behörig att behandla besvär över beslut av den kyrkliga myndighet som är part i förvaltningstvistemålet. Om parterna i förvaltningstvistemålet utgörs av två kyrkliga myndigheter, behandlas målet vid den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som är svarande är belägen enligt 1 mom.

13 § Fullföljd Över ett beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Om förvaltningsdomstolens beslut gäller besvär över ett beslut av en församlings eller en kyrklig samfällighets myndighet, ska det utan dröjsmål tillkännages genom anslag på församlingens eller den kyrkliga samfällighetens anslagstavla. Över ett beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Om förvaltningsdomstolens beslut gäller besvär över ett beslut av en församlings eller en kyrklig samfällighets myndighet, ska det utan dröjsmål tillkännages genom anslag på församlingens eller den kyrkliga samfällighetens anslagstavla. Besvärstiden räknas från den tidpunkt då tillkännagivandet om beslutet har anslagits. Om beslutet särskilt har delgivits den som saken gäller, räknas besvärstiden dock från delfåendet. Besvärstiden räknas från den tidpunkt då tillkännagivandet om beslutet har anslagits. Om beslutet särskilt har delgivits den som saken gäller, räknas besvärstiden dock från delfåendet.

14 § Begränsning av rätten att yrka rättelse och att anföra besvär Ändring får inte sökas genom rättelseyrkande eller besvär i Ändring får inte sökas genom rättelseyrkande eller besvär i 1) beslut av kyrkomötet, med undantag av beslut som fattas med stöd av 23 kap. 6 §, och beslut av biskopsmötet, beslut av kyrkomötet, med undantag av beslut som fattas med stöd av 23 kap. 6 §, och beslut av biskopsmötet, 2) beslut som biskopen och domkapitlet gemensamt har fattat om godkännande till prästämbetet eller om att återge prästämbetet och inte heller i beslut som biskopen har fattat ensam, förutom beslut med stöd av 19 kap. 5 §, beslut som biskopen och domkapitlet gemensamt har fattat om godkännande till prästämbetet eller om att återge prästämbetet och inte heller i beslut som biskopen har fattat ensam, förutom beslut med stöd av 19 kap. 5 §, 3) beslut av kyrkostyrelsen i sådana ärenden som avses i 23 kap. 10 § 2 mom., beslut av kyrkostyrelsen i sådana ärenden som avses i 23 kap. 10 § 2 mom., 4) beslut av kyrkans arbetsmarknadsverks delegation som den har fattat i ett sådant ärende som avses i 22 kap. 14 §, beslut av kyrkans arbetsmarknadsverks delegation som den har fattat i ett sådant ärende som avses i 22 kap. 14 §, 5) sådana beslut av en myndighet inom en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen som har fattats med stöd av 3 § 2 mom. i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal, sådana beslut av en myndighet inom en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen som har fattats med stöd av 3 § 2 mom. i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal, 6) beslut av domkapitlet i ärenden enligt 6 kap. 11 § 2 och 3 mom. samt 23 kap. 11 § 2 och 3 mom. i denna lag, enligt 2 kap. 3 § och 9 § 2 mom., 6 kap. 14 § 2 mom., 16 § 1 mom., 17 § 2 mom., 30 § 1 mom. och 38 §, 9 kap. 7 § och 19 kap. 11 § i kyrkoordningen samt enligt 3 § 3 mom., 55 § 1 mom., 58 och 60 § i valordningen för kyrkan och inte heller i beslut som gäller avläggande av pastoralexamen, högre pastoralexamen eller examen i ledning av församlingsarbete enligt 6 kap. 12 § i kyrkoordningen, beslut av domkapitlet i ärenden enligt 6 kap. 11 § 2 och 3 mom. samt 23 kap. 11 § 2 och 3 mom. i denna lag, enligt 2 kap. 3 § och 9 § 2 mom., 6 kap. 14 § 2 mom., 16 § 1 mom., 17 § 2 mom., 30 § 1 mom. och 38 §, 9 kap. 7 § och 19 kap. 11 § i kyrkoordningen samt enligt 3 § 3 mom., 55 § 1 mom., 58 och 60 § i valordningen för kyrkan och inte heller i beslut som gäller avläggande av pastoralexamen, högre pastoralexamen eller examen i ledning av församlingsarbete enligt 6 kap. 12 § i kyrkoordningen, 7) valnämndens beslut enligt 17 § 1 mom. i valordningen för kyrkan om att lämna en stiftelseurkund utan prövning samt ärenden enligt 19 och 22 mom. i valordningen för kyrkan, och inte heller i valmyndighetens åtgärder eller beslut om förhandsröstning i hemmet, valnämndens beslut enligt 17 § 1 mom. i valordningen för kyrkan om att lämna en stiftelseurkund utan prövning samt ärenden enligt 19 och 22 mom. i valordningen för kyrkan, och inte heller i valmyndighetens åtgärder eller beslut om förhandsröstning i hemmet, 8) en förvaltningsdomstols beslut som gäller förteckningen över röstberättigade i församlingsval eller direkt kyrkoherdeval, en förvaltningsdomstols beslut som gäller förteckningen över röstberättigade i församlingsval eller direkt kyrkoherdeval, 9) varning enligt 6 kap. 26 § 3 mom. som arbetsgivaren gett en tjänsteinnehavare, och inte heller varning enligt 6 kap. 26 § 3 mom. som arbetsgivaren gett en tjänsteinnehavare, och inte heller 10) arbetsgivarens begäran eller förordnande enligt 6 kap. 31 §. arbetsgivarens begäran eller förordnande enligt 6 kap. 31 §. Beslut om interimistisk avstängning från tjänsteutövning eller interimistisk avstängning från utövandet av prästämbetet enligt 6 kap. 63 § får inte överklagas genom rättelseyrkande eller besvär. Beslut om interimistisk avstängning från tjänsteutövning eller interimistisk avstängning från utövandet av prästämbetet enligt 6 kap. 63 § får inte överklagas genom rättelseyrkande eller besvär. En församlingsmedlem har inte rätt att yrka rättelse i eller anföra besvär enligt 6 § 1 mom. över kyrkorådets eller församlingsrådets beslut om det gäller sådan diakoni, kristen fostran eller undervisning som riktar sig till någon annan person. En församlingsmedlem har inte rätt att yrka rättelse i eller anföra besvär enligt 6 § 1 mom. över kyrkorådets eller församlingsrådets beslut om det gäller sådan diakoni, kristen fostran eller undervisning som riktar sig till någon annan person. 4 mom. har upphävts genom L 6.6.2014/414. 4 mom. har upphävts genom L 6.6.2014/414.

15 § Rättelse av valresultat Om förfarandet vid val av förtroendevalda eller tjänsteinnehavare har varit lagstridigt ska valet upphävas. Om felet enbart ligger i beräkningen av valresultatet ska det bestämmas att det ska rättas. Om förfarandet varit lagstridigt vid biskopsval, direkt kyrkoherdeval, församlingsval eller vid val av ombud till kyrkomötet eller av medlem av stiftsfullmäktige och denna omständighet har kunnat påverka valresultatet ska det bestämmas att valet ska förrättas på nytt, om inte besvärsmyndigheten kan rätta valresultatet. Om förfarandet vid val av förtroendevalda eller tjänsteinnehavare har varit lagstridigt ska valet upphävas. Om felet enbart ligger i beräkningen av valresultatet ska det bestämmas att det ska rättas. Om förfarandet varit lagstridigt vid biskopsval, direkt kyrkoherdeval, församlingsval eller vid val av ombud till kyrkomötet eller av medlem av stiftsfullmäktige och denna omständighet har kunnat påverka valresultatet ska det bestämmas att valet ska förrättas på nytt, om inte besvärsmyndigheten kan rätta valresultatet.

16 § Övriga bestämmelser om rättskipningsärenden Om inte något annat föreskrivs i denna lag skall vid behandlingen av besvär och förvaltningstvistemål iakttas vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Om inte något annat föreskrivs i denna lag skall vid behandlingen av besvär och förvaltningstvistemål iakttas vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). VII AVDELNINGEN SÄRSKILDA STADGANDEN 25 kap. Kompletterande stadganden

1 § Besluts verkställbarhet Ett beslut av en myndighet i en församling eller kyrklig samfallighet, som inte skall underställas, kan verkställas innan det har vunnit laga kraft, om inte ett överklagande skulle bli överflödigt på grund av verkställigheten eller den myndighet hos vilken besvär har anförts förbjuder verkställigheten eller bestämmer att den skall avbrytas. Ett beslut av en myndighet i en församling eller kyrklig samfallighet, som inte skall underställas, kan verkställas innan det har vunnit laga kraft, om inte ett överklagande skulle bli överflödigt på grund av verkställigheten eller den myndighet hos vilken besvär har anförts förbjuder verkställigheten eller bestämmer att den skall avbrytas. Beslut i ärenden som kan överföras till kyrkostyrelsen, domkapitlet, kyrkorådet eller församlingsrådet för behandling får inte verkställas förrän det har utretts att ärendet inte kommer att överföras. Beslut i ärenden som kan överföras till kyrkostyrelsen, domkapitlet, kyrkorådet eller församlingsrådet för behandling får inte verkställas förrän det har utretts att ärendet inte kommer att överföras. Föreskrivs inte något annat i denna lag eller med stöd av den, skall vid verkställigheten av kyrkostyrelsens, stiftsfullmäktiges eller domkapitlets beslut förvaltningsprocesslagen iakttas. Kyrkostyrelsen, stiftsfullmäktige eller domkapitlet har dock rätt att själv besluta att beslut skall verkställas omedelbart om ärendet är så brådskande att ett dröjsmål skulle orsaka synnerlig skada. Föreskrivs inte något annat i denna lag eller med stöd av den, skall vid verkställigheten av kyrkostyrelsens, stiftsfullmäktiges eller domkapitlets beslut förvaltningsprocesslagen iakttas. Kyrkostyrelsen, stiftsfullmäktige eller domkapitlet har dock rätt att själv besluta att beslut skall verkställas omedelbart om ärendet är så brådskande att ett dröjsmål skulle orsaka synnerlig skada.

2 § Domstolarnas anmälningsskyldighet Åtalas en präst vid en allmän domstol, ska domstolen anmäla detta till behörigt domkapitel som kan förordna ett ombud att närvara vid behandlingen av målet. Anmälan behövs inte i ett ärende som handläggs i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) eller i fråga om vilket handläggningen har inletts i detta förfarande men överförts till handläggning vid domstol efter att den misstänkte eller målsäganden återtagit sitt samtycke enligt 4 eller 5 § i den lagen eller den misstänkte har motsatt sig ett ordningsbotsföreläggande enligt 18 § i den lagen. Åtalas en präst vid en allmän domstol, ska domstolen anmäla detta till behörigt domkapitel som kan förordna ett ombud att närvara vid behandlingen av målet. Anmälan behövs inte i ett ärende som handläggs i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) eller i fråga om vilket handläggningen har inletts i detta förfarande men överförts till handläggning vid domstol efter att den misstänkte eller målsäganden återtagit sitt samtycke enligt 4 eller 5 § i den lagen eller den misstänkte har motsatt sig ett ordningsbotsföreläggande enligt 18 § i den lagen. Har en domstol dömt en präst eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen, vid ett domkapitel, i en församling eller i en kyrklig samfällighet till straff för något annat brott, ska en kopia av beslutet utan dröjsmål sändas till domkapitlet då ärendet gäller en präst och då ärendet gäller andra tjänsteinnehavare till den församling eller kyrkliga myndighet hos vilken tjänsteinnehavaren är anställd. Har en domstol dömt en präst eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen, vid ett domkapitel, i en församling eller i en kyrklig samfällighet till straff för något annat brott, ska en kopia av beslutet utan dröjsmål sändas till domkapitlet då ärendet gäller en präst och då ärendet gäller andra tjänsteinnehavare till den församling eller kyrkliga myndighet hos vilken tjänsteinnehavaren är anställd. 2 § har tillfogats genom L 1008/2012, som träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. Den tidigare formen lyder: 2 § har tillfogats genom L 1008/2012, som träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. Den tidigare formen lyder: 2 § 2 § har upphävts genom L 30.12.2003/1274. 2 § har upphävts genom L 30.12.2003/1274.

3 § Framläggande av protokoll Protokoll över sådana beslut av organ eller tjänsteinnehavare över vilka en församlingsmedlem kan framställa rättelseyrkande eller anföra besvär ska efter justering hållas offentligt framlagda med en anvisning om rättelseyrkande eller en besvärsanvisning som fogats till dem så som det på förhand har meddelats på församlingens eller den kyrkliga samfällighetens anslagstavla. Protokoll över sådana beslut av organ eller tjänsteinnehavare över vilka en församlingsmedlem kan framställa rättelseyrkande eller anföra besvär ska efter justering hållas offentligt framlagda med en anvisning om rättelseyrkande eller en besvärsanvisning som fogats till dem så som det på förhand har meddelats på församlingens eller den kyrkliga samfällighetens anslagstavla. Protokoll över fastställande av valresultatet som upprättats av stiftets valnämnd eller av domkapitlet samt besvärsanvisning som fogats till dem ska hållas offentligt framlagda på domkapitlets anslagstavla. Protokoll över fastställande av valresultatet som upprättats av stiftets valnämnd eller av domkapitlet samt besvärsanvisning som fogats till dem ska hållas offentligt framlagda på domkapitlets anslagstavla. Underställningsmyndighetens och besvärsmyndighetens beslut jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning skall hållas framlagda på samma sätt som kyrkorådets protokoll. Underställningsmyndighetens och besvärsmyndighetens beslut jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning skall hållas framlagda på samma sätt som kyrkorådets protokoll. Protokollet eller beslutet skall hållas framlagda åtminstone under den tid som reserverats för rättelseyrkande eller anförande av besvär. Protokollet eller beslutet skall hållas framlagda åtminstone under den tid som reserverats för rättelseyrkande eller anförande av besvär.

4 § Delgivning till församling, kyrklig samfällighet, stift eller kyrkan (30.12.2003/1274) Stämning eller annat tillkännagivande som skall delges en församling eller kyrklig samfällighet skall i en församling tillställas kyrkofullmäktiges ordförande eller kyrkoherden samt i en kyrklig samfällighet ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkorådet. Stämning eller tillkännagivande kan även delges en tjänsteinnehavare som i ett reglemente har förordnals att ta emot dessa. Stämning eller annat tillkännagivande som skall delges en församling eller kyrklig samfällighet skall i en församling tillställas kyrkofullmäktiges ordförande eller kyrkoherden samt i en kyrklig samfällighet ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkorådet. Stämning eller tillkännagivande kan även delges en tjänsteinnehavare som i ett reglemente har förordnals att ta emot dessa. Stämning eller tillkännagivande som skall delges kyrkan skall tillställas kyrkostyrelsens ordförande eller vice ordförande eller den tjänsteinnehavare som i reglementet för kyrkostyrelsen har förordnats att ta emot tillkännagivanden. Stämning eller tillkännagivande som skall delges kyrkan skall tillställas kyrkostyrelsens ordförande eller vice ordförande eller den tjänsteinnehavare som i reglementet för kyrkostyrelsen har förordnats att ta emot tillkännagivanden. Stämning eller något annat tillkännagivande som skall delges ett stift skall tillställas domkapitlets ordförande eller den tjänsteinnehavare som i arbetsordningen för domkapitlet har förordnats att ta emot tillkännagivanden. Stämning eller något annat tillkännagivande som skall delges ett stift skall tillställas domkapitlets ordförande eller den tjänsteinnehavare som i arbetsordningen för domkapitlet har förordnats att ta emot tillkännagivanden. I rättegångsbalken bestäms om när delfåendet av en stämning eller ett beslut av allmän domstol skall anses ha skett. Om delfående av andra meddelanden eller handlingar gäller förvaltningslagen. I rättegångsbalken bestäms om när delfåendet av en stämning eller ett beslut av allmän domstol skall anses ha skett. Om delfående av andra meddelanden eller handlingar gäller förvaltningslagen.

5 § Behandlingen av förvaltningsärenden När ett förvaltningsärende handläggs hos kyrkliga myndigheter skall förvaltningslagen och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) iakttas, om inte något annat följer av denna lag. Vad som bestäms i 28 § 1 mom. 6 punkten förvaltningslagen tillämpas dock inte i kyrkoförvaltningen. När ett förvaltningsärende handläggs hos kyrkliga myndigheter skall förvaltningslagen och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) iakttas, om inte något annat följer av denna lag. Vad som bestäms i 28 § 1 mom. 6 punkten förvaltningslagen tillämpas dock inte i kyrkoförvaltningen. Kyrkostyrelsens förtroendevalda samt dess tjänsteinnehavare och arbetstagare kan dock utan hinder av 28 § 1 mom. 4 och 5 punkten förvaltningslagen behandla ett pensionsärende som grundar sig på pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan eller lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan eller en fråga som anknyter till ordnandet av pensionsskyddet och som gäller en församling eller en kyrklig samfällighet eller en sådan kyrklig förening, stiftelse eller annan sammanslutning som ingått ett pensionsavtal med kyrkostyrelsen eller tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är anställda hos dem. Kyrkostyrelsens förtroendevalda samt dess tjänsteinnehavare och arbetstagare kan dock utan hinder av 28 § 1 mom. 4 och 5 punkten förvaltningslagen behandla ett pensionsärende som grundar sig på pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan eller lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan eller en fråga som anknyter till ordnandet av pensionsskyddet och som gäller en församling eller en kyrklig samfällighet eller en sådan kyrklig förening, stiftelse eller annan sammanslutning som ingått ett pensionsavtal med kyrkostyrelsen eller tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är anställda hos dem. Motiveringen för ett beslut kan utelämnas, om beslutet gäller val som förrättats av ett kyrkligt organ med flera medlemmar. Motiveringen för ett beslut kan utelämnas, om beslutet gäller val som förrättats av ett kyrkligt organ med flera medlemmar. 5 a § Behandlingen av upphandlingsärenden När ett upphandlingsärende behandlas vid en kyrklig myndighet skall lagen om offentlig upphandling iakttas. När ett upphandlingsärende behandlas vid en kyrklig myndighet skall lagen om offentlig upphandling iakttas.

6 § Ledande av möte och begränsning av yttranderätten Vid möten som hålls av ett kyrkligt organ skall ordföranden leda behandlingen av ärendena och svara för ordningen. Om en medlem uppträder så att mötets gång störs, skall ordföranden uppmana honom eller henne att uppträda så som omständigheterna kräver. Om medlemmen inte iakttar uppmaningen kan ordföranden bestämma att han eller hon skall avlägsnas. Om oordning uppkommer skall ordföranden avbryta eller avsluta mötet. Vid möten som hålls av ett kyrkligt organ skall ordföranden leda behandlingen av ärendena och svara för ordningen. Om en medlem uppträder så att mötets gång störs, skall ordföranden uppmana honom eller henne att uppträda så som omständigheterna kräver. Om medlemmen inte iakttar uppmaningen kan ordföranden bestämma att han eller hon skall avlägsnas. Om oordning uppkommer skall ordföranden avbryta eller avsluta mötet. En medlem har yttranderätt i det ärende som behandlas. Medlemmen skall hålla sig till saken när han eller hon yttrar sig. Om medlemmen avviker från saken i sitt yttrande, skall ordföranden uppmana medlemmen att hålla sig till saken. Om medlemmen inte iakttar uppmaningen kan ordföranden förbjuda denna att fortsätta att yttra sig. Om en medlem drar ut på sitt yttrande trots att detta är uppenbart onödigt, kan ordföranden efter att ha anmärkt på saken förbjuda medlemmen att fortsätta att yttra sig. En medlem har yttranderätt i det ärende som behandlas. Medlemmen skall hålla sig till saken när han eller hon yttrar sig. Om medlemmen avviker från saken i sitt yttrande, skall ordföranden uppmana medlemmen att hålla sig till saken. Om medlemmen inte iakttar uppmaningen kan ordföranden förbjuda denna att fortsätta att yttra sig. Om en medlem drar ut på sitt yttrande trots att detta är uppenbart onödigt, kan ordföranden efter att ha anmärkt på saken förbjuda medlemmen att fortsätta att yttra sig. I en arbetsordning eller i något annat reglemente eller någon annan instruktion kan tas in sådana bestämmelser om omfånget på medlemmarnas inlägg i enskilda frågor som är nödvändiga för att trygga mötets gång. I en arbetsordning eller i något annat reglemente eller någon annan instruktion kan tas in sådana bestämmelser om omfånget på medlemmarnas inlägg i enskilda frågor som är nödvändiga för att trygga mötets gång. Vad som ovan föreskrivs om medlemmar i ett organ gäller också den som har en på lag eller på en med stöd av lag utfärdad bestämmelse eller föreskrift baserad närvaro- och yttranderätt vid organets möten. Vad som ovan föreskrivs om medlemmar i ett organ gäller också den som har en på lag eller på en med stöd av lag utfärdad bestämmelse eller föreskrift baserad närvaro- och yttranderätt vid organets möten.

7 § Beräknande av laga tid Vid beräknande av en bestämd tid som i denna lag eller i en med stöd av den utfärdad författning har förelagts i förvaltnings- och lagskipningsärenden samt när det gäller den bestämda tidens sista dag eller en bestämd dag eller klockslag, tillämpas lagen om beräknande av laga lid (150/30). Dock skall de bestämmelser i valordningen för kyrkan iakttas som gäller bestämd tid, bestämd dag eller klockslag och som förelagts för valhandling. Vid beräknande av en bestämd tid som i denna lag eller i en med stöd av den utfärdad författning har förelagts i förvaltnings- och lagskipningsärenden samt när det gäller den bestämda tidens sista dag eller en bestämd dag eller klockslag, tillämpas lagen om beräknande av laga lid (150/30). Dock skall de bestämmelser i valordningen för kyrkan iakttas som gäller bestämd tid, bestämd dag eller klockslag och som förelagts för valhandling.

8 § Offentlighet och sekretess Inom kyrkoförvaltningen tillämpas vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om inte något annat följer av 5 kap. 2 §, 6 kap. 28 eller 29 § eller 24 kap. Sekretessbelagda är även handlingar som gäller själavård eller diakoniarbete för enskilda personer. Inom kyrkoförvaltningen tillämpas vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om inte något annat följer av 5 kap. 2 §, 6 kap. 28 eller 29 § eller 24 kap. Sekretessbelagda är även handlingar som gäller själavård eller diakoniarbete för enskilda personer. Beslut om att bestämma och ta ut de avgifter som avses i 34 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet fattas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, domkapitlet eller kyrkostyrelsen. Beslut om att bestämma och ta ut de avgifter som avses i 34 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet fattas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, domkapitlet eller kyrkostyrelsen. I reglementet eller instruktionen för en myndighet i en församling eller i en kyrklig samfällighet, i arbetsordningen för ett domkapitel och i reglementet för kyrkostyrelsen kan beslutanderätten i fråga om utlämnande av en handling överföras från myndigheten på en tjänsteinnehavare som lyder under denna. I reglementet eller instruktionen för en myndighet i en församling eller i en kyrklig samfällighet, i arbetsordningen för ett domkapitel och i reglementet för kyrkostyrelsen kan beslutanderätten i fråga om utlämnande av en handling överföras från myndigheten på en tjänsteinnehavare som lyder under denna. 8 a § Offentlighet för en förteckning över röstberättigade Var och en har rätt att ta del av förteckningen över röstberättigade för församlingsval och direkta kyrkoherdeval under den tid då förteckningen finns offentligt framlagd. Förteckningen får inte lämnas ut för kopiering eller fotografering, och kopior av den får inte ges ut. Den som är antecknad i förteckningen har dock rätt att avgiftsfritt få ett utdrag av de uppgifter som antecknats om honom eller henne i förteckningen. Den som har begärt att bli upptagen i förteckningen har rätt att få uppgift om handlingar i anslutning till behandlingen av ärendet i enlighet med bestämmelserna i 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Var och en har rätt att ta del av förteckningen över röstberättigade för församlingsval och direkta kyrkoherdeval under den tid då förteckningen finns offentligt framlagd. Förteckningen får inte lämnas ut för kopiering eller fotografering, och kopior av den får inte ges ut. Den som är antecknad i förteckningen har dock rätt att avgiftsfritt få ett utdrag av de uppgifter som antecknats om honom eller henne i förteckningen. Den som har begärt att bli upptagen i förteckningen har rätt att få uppgift om handlingar i anslutning till behandlingen av ärendet i enlighet med bestämmelserna i 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Förteckningen över röstberättigade i församlingsval och direkt kyrkoherdeval ska vara sekretessbelagd vid andra tidpunkter än den som avses i 1 mom. Sekretessen hindrar inte att uppgifter i förteckningen lämnas ut till den som behöver dem för att klarlägga sin rösträtt. Förteckningen över röstberättigade i församlingsval och direkt kyrkoherdeval ska vara sekretessbelagd vid andra tidpunkter än den som avses i 1 mom. Sekretessen hindrar inte att uppgifter i förteckningen lämnas ut till den som behöver dem för att klarlägga sin rösträtt. I fråga om förteckningens offentlighet och behandlingen av den gäller i övrigt bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i personuppgiftslagen. I fråga om förteckningens offentlighet och behandlingen av den gäller i övrigt bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i personuppgiftslagen. 8 b § Rätt att få upplysningar Kyrkans arbetsmarknadsverk har rätt att av kyrkostyrelsen, ett domkapitel samt av myndigheter inom en församling och kyrklig samfällighet få sådana upplysningar som verket behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt 22 kap. 14 §. Kyrkans arbetsmarknadsverk har rätt att av kyrkostyrelsen, ett domkapitel samt av myndigheter inom en församling och kyrklig samfällighet få sådana upplysningar som verket behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt 22 kap. 14 §. En förtroendevald har rätt att av kyrkliga myndigheter få sådana upplysningar samt för påseende sådana handlingar som han eller hon anser vara behövliga i sitt uppdrag, om inte något annat följer av bestämmelserna om sekretess. En förtroendevald har rätt att av kyrkliga myndigheter få sådana upplysningar samt för påseende sådana handlingar som han eller hon anser vara behövliga i sitt uppdrag, om inte något annat följer av bestämmelserna om sekretess. En revisor har trots sekretessbestämmelserna rätt att av kyrkliga myndigheter få de upplysningar samt för påseende de handlingar som revisorn anser vara behövliga för skötseln av revisionsuppdraget. En revisor har trots sekretessbestämmelserna rätt att av kyrkliga myndigheter få de upplysningar samt för påseende de handlingar som revisorn anser vara behövliga för skötseln av revisionsuppdraget.

9 § Föredragandens ansvar Skall ett beslut av en kyrklig myndighet fattas på föredragning av en tjänsteinnehavare enligt en bestämmelse i kyrkolag eller en med stöd därav utfärdad författning eller enligt befallning av en förman i tjänsten, är föredraganden ansvarig för vad som har beslutats på hans eller hennes föredragning, om han eller hon inte har anmält avvikande åsikt till protokollet eller beslutsliggaren. Skall ett beslut av en kyrklig myndighet fattas på föredragning av en tjänsteinnehavare enligt en bestämmelse i kyrkolag eller en med stöd därav utfärdad författning eller enligt befallning av en förman i tjänsten, är föredraganden ansvarig för vad som har beslutats på hans eller hennes föredragning, om han eller hon inte har anmält avvikande åsikt till protokollet eller beslutsliggaren.

10 § Lika röstetal Faller rösterna vid omröstning lika, gäller som beslut den åsikt för vilken ordföranden gett sin röst. I ärenden som gäller uppsägning eller hävning av en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande eller konstaterande av att tjänsteförhållandet förfallit samt i ärenden som gäller en prästs prästämbete enligt 5 kap. 3 § 2–4 mom. och en lektorstjänst enligt 6 kap. 29 § avgör dock den åsikt som är lindrigare. Faller rösterna vid omröstning lika, gäller som beslut den åsikt för vilken ordföranden gett sin röst. I ärenden som gäller uppsägning eller hävning av en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande eller konstaterande av att tjänsteförhållandet förfallit samt i ärenden som gäller en prästs prästämbete enligt 5 kap. 3 § 2–4 mom. och en lektorstjänst enligt 6 kap. 29 § avgör dock den åsikt som är lindrigare. Om rösterna eller jämförelsetalen faller lika vid val, avgör lotten. När det gäller indirekt kyrkoherdeval och val av kaplan eller ordinarie lektor kan det i kyrkoordningen bestämmas att domkapitlet, om rösterna faller lika, ska utnämna någon av de sökande som fått de flesta rösterna till tjänsten. Om rösterna eller jämförelsetalen faller lika vid val, avgör lotten. När det gäller indirekt kyrkoherdeval och val av kaplan eller ordinarie lektor kan det i kyrkoordningen bestämmas att domkapitlet, om rösterna faller lika, ska utnämna någon av de sökande som fått de flesta rösterna till tjänsten. Besätts en tjänst eller ett förtroendeuppdrag på tjänsteförslag och faller rösterna därvid lika, blir den vald som uppförts på förslag framom den andra. Besätts en tjänst eller ett förtroendeuppdrag på tjänsteförslag och faller rösterna därvid lika, blir den vald som uppförts på förslag framom den andra. 10 a § 10 a § har upphävts genom L 6.6.2014/414. 10 a § har upphävts genom L 6.6.2014/414. 11 § 11 § har upphävts genom L 6.6.2014/414. 11 § har upphävts genom L 6.6.2014/414.

12 § Församlingar med särskilda rättigheter En församling som tillförsäkrats särskilda rättigheter, så som särskild rätt vid val av präst, bibehåller dessa rättigheter. En församling som tillförsäkrats särskilda rättigheter, så som särskild rätt vid val av präst, bibehåller dessa rättigheter. Domkapitlet kan på ansökan av kyrkofullmäktige bevilja en församling som avses i 1 mom. tillstånd att för viss tid skaffa prästerliga tjänster utan att besätta en prästtjänst. Domkapitlet kan av vägande skäl återkalla tillståndet innan tiden löpt ut. För den tid tillståndet beviljats förordnar domkapitlet en tjänsteinnehavare i församlingen som är förtrogen med kyrkböckerna att svara för sådant beslutsfattande i ärenden som gäller förande av kyrkböcker som enligt 16 kap. hör till kyrkoherden. Domkapitlet ger närmare anvisningar om tillämpningen av detta moment. Domkapitlet kan på ansökan av kyrkofullmäktige bevilja en församling som avses i 1 mom. tillstånd att för viss tid skaffa prästerliga tjänster utan att besätta en prästtjänst. Domkapitlet kan av vägande skäl återkalla tillståndet innan tiden löpt ut. För den tid tillståndet beviljats förordnar domkapitlet en tjänsteinnehavare i församlingen som är förtrogen med kyrkböckerna att svara för sådant beslutsfattande i ärenden som gäller förande av kyrkböcker som enligt 16 kap. hör till kyrkoherden. Domkapitlet ger närmare anvisningar om tillämpningen av detta moment.

13 § Arkivering Om domkapitlens, biskopsmötets, kyrkostyrelsens och kyrkomötets arkiv ges bestämmelser i ett reglemente eller en arbetsordning för dessa. Om domkapitlens, biskopsmötets, kyrkostyrelsens och kyrkomötets arkiv ges bestämmelser i ett reglemente eller en arbetsordning för dessa.

14 § Undantagsförhållanden Om det genom förordning av statsrådet föreskrivs att befogenheter enligt beredskapslagen (1552/2011) ska börja tillämpas under undantagsförhållanden, kan kyrkostyrelsen sammankalla kyrkomötet på en plats som den bestämmer. Om det genom förordning av statsrådet föreskrivs att befogenheter enligt beredskapslagen (1552/2011) ska börja tillämpas under undantagsförhållanden, kan kyrkostyrelsen sammankalla kyrkomötet på en plats som den bestämmer. Om kyrkomötet inte kan sammankomma under undantagsförhållanden, har kyrkostyrelsen rätt att på kyrkomötets vägnar göra framställningar och avge utlåtanden till statsrådet. Dessutom har kyrkostyrelsen rätt att för högst ett år meddela interimistiska bestämmelser om Om kyrkomötet inte kan sammankomma under undantagsförhållanden, har kyrkostyrelsen rätt att på kyrkomötets vägnar göra framställningar och avge utlåtanden till statsrådet. Dessutom har kyrkostyrelsen rätt att för högst ett år meddela interimistiska bestämmelser om 1) budgeten för kyrkans centralfond, ändringar i budgeten eller tillämpning av ett budgetförslag till dess att kyrkomötet har fattat beslut i ärendet, budgeten för kyrkans centralfond, ändringar i budgeten eller tillämpning av ett budgetförslag till dess att kyrkomötet har fattat beslut i ärendet, 2) kyrkostyrelsens förvaltning och verksamhet, kyrkostyrelsens förvaltning och verksamhet, 3) församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas förvaltning, skyddet av deras egendom och andra åtgärder som undantagsförhållandena kräver, församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas förvaltning, skyddet av deras egendom och andra åtgärder som undantagsförhållandena kräver, 4) framskjutande av församlingsval, framskjutande av församlingsval, 5) att kyrkofullmäktiges eller gemensamma kyrkofullmäktiges beslutanderätt ska överföras på kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet, eller att kyrkorådets eller församlingsrådets beslutanderätt ska överföras på kyrkoherden. att kyrkofullmäktiges eller gemensamma kyrkofullmäktiges beslutanderätt ska överföras på kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet, eller att kyrkorådets eller församlingsrådets beslutanderätt ska överföras på kyrkoherden. Sådana interimistiska bestämmelser som kyrkostyrelsen har meddelat med stöd av 2 mom. ska lämnas över till kyrkomötet för behandling genast när det kan sammankomma. Kyrkomötet kan låta en bestämmelse vara i kraft, ändra den eller upphäva den. Sådana interimistiska bestämmelser som kyrkostyrelsen har meddelat med stöd av 2 mom. ska lämnas över till kyrkomötet för behandling genast när det kan sammankomma. Kyrkomötet kan låta en bestämmelse vara i kraft, ändra den eller upphäva den.

15 § Beslutförheten under undantagsförhållanden Domkapitlet kan under sådana undantagsförhållanden som avses i 14 § 1 mom. fatta sådana nödvändiga och brådskande beslut som hör till domkapitlets och stiftsfullmäktiges behörighet, om tre av domkapitlets medlemmar är närvarande. Domkapitlet kan under sådana undantagsförhållanden som avses i 14 § 1 mom. fatta sådana nödvändiga och brådskande beslut som hör till domkapitlets och stiftsfullmäktiges behörighet, om tre av domkapitlets medlemmar är närvarande. Kyrkostyrelsen kan fatta i 14 § 1 och 2 mom. avsedda och andra nödvändiga och brådskande beslut, om fem av kyrkostyrelsens medlemmar är närvarande. Kyrkostyrelsen kan fatta i 14 § 1 och 2 mom. avsedda och andra nödvändiga och brådskande beslut, om fem av kyrkostyrelsens medlemmar är närvarande. 15 a § Förberedelser inför undantagsförhållanden och krissituationer samt ledningen av förberedelserna Församlingen, den kyrkliga samfälligheten, stiftet och kyrkostyrelsen ska genom beredskapsplanering och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt under undantagsförhållanden. Församlingen, den kyrkliga samfälligheten, stiftet och kyrkostyrelsen ska genom beredskapsplanering och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt under undantagsförhållanden. Församlingen ska bereda sig på att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. Församlingen ska bereda sig på att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. Domkapitlet leder och övervakar förberedelserna inom stiftets församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kyrkostyrelsen leder förberedelserna inom kyrkans centralförvaltning. Domkapitlet leder och övervakar förberedelserna inom stiftets församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kyrkostyrelsen leder förberedelserna inom kyrkans centralförvaltning.

16 § Kyrkliga utmärkelsetecken och titlar Kyrkliga utmärkelsetecken är Sankt Henrikskorset och Mikael Agricolakorset. Bestämmelser om villkoren för förlänande och återtagande av dem finns i föreskrifter som godkänns av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen bestämmer om kyrkans övriga utmärkelsetecken och förtjänsttecken samt om villkoren för förlänande och återtagande av dem. Kyrkliga utmärkelsetecken är Sankt Henrikskorset och Mikael Agricolakorset. Bestämmelser om villkoren för förlänande och återtagande av dem finns i föreskrifter som godkänns av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen bestämmer om kyrkans övriga utmärkelsetecken och förtjänsttecken samt om villkoren för förlänande och återtagande av dem. Ärkebiskopen beslutar om förlänande av utmärkelsetecknet Sankt Henrikskorset och utmärkelsetecknet Mikael Agricolakorset på förslag av ett beredningsorgan som tillsätts av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen beslutar om förlänande av övriga utmärkelsetecken och förtjänsttecken. Ärkebiskopen beslutar om förlänande av utmärkelsetecknet Sankt Henrikskorset och utmärkelsetecknet Mikael Agricolakorset på förslag av ett beredningsorgan som tillsätts av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen beslutar om förlänande av övriga utmärkelsetecken och förtjänsttecken. Utöver vad som bestäms i lagen om offentlig belöning (1215/1999) och i den förordning av republikens president som utfärdats med stöd av nämnda lag kan biskopen förläna prosttiteln samt domkapitlet titeln director cantus och director musices. Utöver vad som bestäms i lagen om offentlig belöning (1215/1999) och i den förordning av republikens president som utfärdats med stöd av nämnda lag kan biskopen förläna prosttiteln samt domkapitlet titeln director cantus och director musices.

17 § Vapen Kyrkan, stiften och biskoparna har ett vapen. Församlingar kan ha ett vapen. Kyrkan, stiften och biskoparna har ett vapen. Församlingar kan ha ett vapen. Vapnet ska utarbetas enligt heraldiska regler. Vapnet ska utarbetas enligt heraldiska regler.

18 § Godkännande och fastställelse av vapen Kyrkans vapen godkänns av kyrkostyrelsen. Kyrkans vapen godkänns av kyrkostyrelsen. Stiftens och biskoparnas vapen godkänns av domkapitlet. Domkapitlets beslut ska underställas kyrkostyrelsen för fastställelse. Stiftens och biskoparnas vapen godkänns av domkapitlet. Domkapitlets beslut ska underställas kyrkostyrelsen för fastställelse. Kyrkostyrelsen ska innan ett vapen godkänns eller fastställs inhämta Riksarkivets yttrande. Kyrkostyrelsen ska innan ett vapen godkänns eller fastställs inhämta Riksarkivets yttrande. Församlingarnas vapen godkänns av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets beslut ska underställas domkapitlet för fastställelse. Domkapitlet ska innan vapnet fastställs inhämta Riksarkivets yttrande. Församlingarnas vapen godkänns av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets beslut ska underställas domkapitlet för fastställelse. Domkapitlet ska innan vapnet fastställs inhämta Riksarkivets yttrande.

19 § Övervakning av användningen av vapen Användningen av vapen övervakas av det organ som har godkänt vapnet. Användningen av vapen övervakas av det organ som har godkänt vapnet.

20 § Sigill och stämplar I denna lag avses med I denna lag avses med 1) sigill bild och text som trycks i lack eller på ett papper av bestämd form och som bekräftar en handlings riktighet eller bild och text som är färdigt tryckta på ett papper, sigill bild och text som trycks i lack eller på ett papper av bestämd form och som bekräftar en handlings riktighet eller bild och text som är färdigt tryckta på ett papper, 2) stämpel motsvarande text och bild i bläck som i stället för sigill används för att bekräfta en handlings riktighet. stämpel motsvarande text och bild i bläck som i stället för sigill används för att bekräfta en handlings riktighet. Vad som i denna lag bestäms om sigill och stämplar tillämpas även på andra optiska märkningar och avtryck som ersätter eller kompletterar sigill och stämplar och som används inom den kyrkliga förvaltningen för att bekräfta handlingars riktighet. Vad som i denna lag bestäms om sigill och stämplar tillämpas även på andra optiska märkningar och avtryck som ersätter eller kompletterar sigill och stämplar och som används inom den kyrkliga förvaltningen för att bekräfta handlingars riktighet.

21 § Godkännande och fastställelse av sigill och stämplar Biskopsmötet och domkapitlen godkänner sina egna sigill och stämplar. Kontraktsprostarnas sigill och stämplar godkänns av domkapitlet. Församlingarnas sigill och stämplar godkänns av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Centralregistrens sigill och stämplar godkänns av gemensamma kyrkorådet eller av kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet i den församling eller kyrkliga samfällighet som är störst till folkmängden. Biskopsmötet och domkapitlen godkänner sina egna sigill och stämplar. Kontraktsprostarnas sigill och stämplar godkänns av domkapitlet. Församlingarnas sigill och stämplar godkänns av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Centralregistrens sigill och stämplar godkänns av gemensamma kyrkorådet eller av kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet i den församling eller kyrkliga samfällighet som är störst till folkmängden. Kyrkofullmäktige, församlingsrådet, gemensamma kyrkorådet och kyrkorådet ska underställa domkapitlet sitt beslut om godkännande av sigill och stämplar för fastställelse. Kyrkofullmäktige, församlingsrådet, gemensamma kyrkorådet och kyrkorådet ska underställa domkapitlet sitt beslut om godkännande av sigill och stämplar för fastställelse.

22 § Förstöring av sigill och stämplar Sigill och stämplar som tas ur bruk och särskilda redskap om möjliggör framställning av dem ska förstöras eller tas tillvara. Det organ som har godkänt sigillet eller stämpeln beslutar om förstöringen. Sigill och stämplar som tas ur bruk och särskilda redskap om möjliggör framställning av dem ska förstöras eller tas tillvara. Det organ som har godkänt sigillet eller stämpeln beslutar om förstöringen.

23 § Närmare bestämmelser Närmare bestämmelser om sigillens och stämplarnas form, storlek, text, språk, färg, emblem, fastställelse och förstöring kan ges i kyrkoordningen. Närmare bestämmelser om sigillens och stämplarnas form, storlek, text, språk, färg, emblem, fastställelse och förstöring kan ges i kyrkoordningen. 26 kap. Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

1 § Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och genom den upphävs kyrkolagen av den 23 december 1964 (635/64) jämte ändringar. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och genom den upphävs kyrkolagen av den 23 december 1964 (635/64) jämte ändringar. Samtidigt med denna kyrkolag träder även kyrkoordningen och valordningen för kyrkan i kraft i den form som dessa har godkänts av kyrkomötet i samband med godkännandet av förslaget till denna kyrkolag. Även övriga åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Samtidigt med denna kyrkolag träder även kyrkoordningen och valordningen för kyrkan i kraft i den form som dessa har godkänts av kyrkomötet i samband med godkännandet av förslaget till denna kyrkolag. Även övriga åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

2 § Mandatperioden för organ som valts före kyrkolagens ikraftträdande Kyrkans och stiftens samt församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhetsorgan, som valts enligt den upphävda kyrkolagen, fortsätter sin verksamhet till dess mandatperioden för motsvarande organ enligt denna lag begynner. Kyrkans och stiftens samt församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhetsorgan, som valts enligt den upphävda kyrkolagen, fortsätter sin verksamhet till dess mandatperioden för motsvarande organ enligt denna lag begynner. Mandatperioden för en kommitté som tillsatts enligt 286 § 1 mom. i den upphävda kyrkolagen upphör när den för kommittén förelagda verksamhetsperioden upphört. Mandatperioden för en kommitté som tillsatts enligt 286 § 1 mom. i den upphävda kyrkolagen upphör när den för kommittén förelagda verksamhetsperioden upphört.

3 § Församlingsförbund På sådana församlingsförbund som grundats före denna lags ikraftträdande tillämpas fortsättningsvis vad som stadgas om dessa i den upphävda kyrkolagen. På sådana församlingsförbund som grundats före denna lags ikraftträdande tillämpas fortsättningsvis vad som stadgas om dessa i den upphävda kyrkolagen.

4 § Tjänsteinnehavarnas ställning Stadgandena i den genom denna lag upphävda kyrkolagen skall fortfarande gälla Stadgandena i den genom denna lag upphävda kyrkolagen skall fortfarande gälla 1) avgångsåldern för biskop, ecklesiastikråd och innehavare av en präst- eller kantorstjänst som utnämnts eller valts före denna lags ikraftträdande, samt avgångsåldern för biskop, ecklesiastikråd och innehavare av en präst- eller kantorstjänst som utnämnts eller valts före denna lags ikraftträdande, samt 2) besättande av en tjänst, om ansökningstiden utgått före denna lags ikraftträdande. besättande av en tjänst, om ansökningstiden utgått före denna lags ikraftträdande. En kyrkoherde som är kontraktsprost då denna lag träder i kraft har, utan hinder av 19 kap. 11 § 1 mom., rätt att kvarstå i detta ämbete under sex år räknat från lagens ikraftträdande. En kyrkoherde som är kontraktsprost då denna lag träder i kraft har, utan hinder av 19 kap. 11 § 1 mom., rätt att kvarstå i detta ämbete under sex år räknat från lagens ikraftträdande. När lagen träder i kraft förändras När lagen träder i kraft förändras 1) tjänstebenämningen för en extraordinarie präst i en församling eller kyrklig samfallighet till församlingspastor, tjänstebenämningen för en extraordinarie präst i en församling eller kyrklig samfallighet till församlingspastor, 2) tjänstebenämningen teologiskt bildad assessor till prästassessor, och tjänstebenämningen teologiskt bildad assessor till prästassessor, och 3) den finska tjänstebenämningen för lagfaren assessor "lainoppinut asessori" till "lakimiesasessori". den finska tjänstebenämningen för lagfaren assessor "lainoppinut asessori" till "lakimiesasessori". Den med tjänsten förenade skyldigheten för en kyrkoherde eller en kaplan i en kapellförsamling att bo i en tjänstebostad i enlighet med 2 § 4 mom. lagen om upphävande av lönelagen för den evangelisk-lutherska kyrkan (391/90) gäller fortfarande, om inte skyldigheten upphävs genom beslut av kyrkofullmäktige som skall underställas domkapitlet för fastställelse. Domkapitlet kan även på ansökan bevilja tjänsteinnehavaren befrielse från denna skyldighet för den tid som tjänsteförhållandet varar. Den med tjänsten förenade skyldigheten för en kyrkoherde eller en kaplan i en kapellförsamling att bo i en tjänstebostad i enlighet med 2 § 4 mom. lagen om upphävande av lönelagen för den evangelisk-lutherska kyrkan (391/90) gäller fortfarande, om inte skyldigheten upphävs genom beslut av kyrkofullmäktige som skall underställas domkapitlet för fastställelse. Domkapitlet kan även på ansökan bevilja tjänsteinnehavaren befrielse från denna skyldighet för den tid som tjänsteförhållandet varar.

5 § Pensionsavgifter Det utjämningssystem som ingår i ikraftträdelsestadgandet till lagen om ändring av 501 och 529 § kyrkolagen (1127/90) skall alltjämt iakttas. Det utjämningssystem som ingår i ikraftträdelsestadgandet till lagen om ändring av 501 och 529 § kyrkolagen (1127/90) skall alltjämt iakttas.

6 § Vissa pensionsrättigheter De rättigheter avseende pension och familjepension som gäller när denna lag träder i kraft skall fortfarande gälla en sådan föreståndarinna för diakonissanstalt eller en diakonissa, vilken som huvudsyssla utövar lärarverksamhet vid en diakonissanstalt, vilka varit i sagda tjänst eller fortfarande utövar tjänsten då denna lag träder i kraft. De rättigheter avseende pension och familjepension som gäller när denna lag träder i kraft skall fortfarande gälla en sådan föreståndarinna för diakonissanstalt eller en diakonissa, vilken som huvudsyssla utövar lärarverksamhet vid en diakonissanstalt, vilka varit i sagda tjänst eller fortfarande utövar tjänsten då denna lag träder i kraft.

7 § Begravningsväsendet Om en församling före denna lags ikraftträdande har överlåtit en grav för all framtid skall denna överlåtelse fortfarande gälla så länge graven utgör en del av en fredad begravningsplats. Beträffande en sådan grav skall dock 17 kap. 5 § tillämpas. Om en församling före denna lags ikraftträdande har överlåtit en grav för all framtid skall denna överlåtelse fortfarande gälla så länge graven utgör en del av en fredad begravningsplats. Beträffande en sådan grav skall dock 17 kap. 5 § tillämpas. Beträffande gravar som har överlåtits för viss tid före denna lags ikraftträdande tillämpas denna lag och med stöd av den utfärdade föreskrifter till den del som dessa inte begränsar de rättigheter som gravrättens innehavare har haft enligt den upphävda lagen. Beträffande gravar som har överlåtits för viss tid före denna lags ikraftträdande tillämpas denna lag och med stöd av den utfärdade föreskrifter till den del som dessa inte begränsar de rättigheter som gravrättens innehavare har haft enligt den upphävda lagen.

8 § De upplösta församlingarnas egendom och pensioner till deras anställda Stadgandena om de upplösta församlingarnas egendom samt om pensioner för deras kyrkobetjäning och övriga funktionärer, vilka omnämns i 547 § 1 punkten i den upphävda kyrkolagen och vilket lagrum fogats till kyrkolagen av 1869 genom lag av den 27 maj 1949 (384/49), skall fortfarande iakttas. Stadgandena om de upplösta församlingarnas egendom samt om pensioner för deras kyrkobetjäning och övriga funktionärer, vilka omnämns i 547 § 1 punkten i den upphävda kyrkolagen och vilket lagrum fogats till kyrkolagen av 1869 genom lag av den 27 maj 1949 (384/49), skall fortfarande iakttas.

9 § Disciplinärenden och tjänstebrott Ett disciplinärt ärende som anhängiggjorts före denna lags ikraftträdande skall slutbehandlas med iakttagande av de stadganden som gällde då lagen trädde i kraft. Ett disciplinärt ärende som anhängiggjorts före denna lags ikraftträdande skall slutbehandlas med iakttagande av de stadganden som gällde då lagen trädde i kraft. Är en präst, lektor eller kantor före lagens ikraftträdande ställd under åtal vid ett domkapitel för sådant fel i tjänst eller uppförande varom straff stadgats i den genom denna lag upphävda kyrkolagen, skall ärendet slutbehandlas med iakttagande av stadgandena i den upphävda lagen. Är förseelsen dock av sådan art att den enligt den nya lagen kan handläggas som ett disciplinärende och har domkapitlet inte meddelat slutligt utslag med anledning av åtalet, skall ärendet handläggas som ett disciplinärende enligt denna lag. Är en präst, lektor eller kantor före lagens ikraftträdande ställd under åtal vid ett domkapitel för sådant fel i tjänst eller uppförande varom straff stadgats i den genom denna lag upphävda kyrkolagen, skall ärendet slutbehandlas med iakttagande av stadgandena i den upphävda lagen. Är förseelsen dock av sådan art att den enligt den nya lagen kan handläggas som ett disciplinärende och har domkapitlet inte meddelat slutligt utslag med anledning av åtalet, skall ärendet handläggas som ett disciplinärende enligt denna lag. Har ett tjänstefel eller fel i uppförande eller en förseelse inträffat före denna lags ikraftträdande, skall straffet dömas ut eller disciplinstraffet påföras enligt den lag som leder till ett lindrigare straff för den skyldige. Har ett tjänstefel eller fel i uppförande eller en förseelse inträffat före denna lags ikraftträdande, skall straffet dömas ut eller disciplinstraffet påföras enligt den lag som leder till ett lindrigare straff för den skyldige. Ikraftträdelsestadganden 27.5.1994/399: Denna lag träder i kraft den 1 juni 1994 och gäller fyra år efter ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. RP 19/94, FvUB 2/94 Denna lag träder i kraft den 1 juni 1994 och gäller fyra år efter ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. RP 19/94, FvUB 2/94 21.11.1994/987: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. RP 171/94, FvUB 10/94 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. RP 171/94, FvUB 10/94 31.7.1995/999: Denna lag träder i kraft den 1 september 1995. Mandatperioden för de ombud vid kyrkomötet som högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen förordnat fortlöper till dess att mandatperioden för det nuvarande kyrkomötet utgår. RP 45/95, FvUB 1/95 Denna lag träder i kraft den 1 september 1995. Mandatperioden för de ombud vid kyrkomötet som högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen förordnat fortlöper till dess att mandatperioden för det nuvarande kyrkomötet utgår. RP 45/95, FvUB 1/95 22.12.1995/1691: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Lagen tillämpas på besättandet av kyrkoherde- och kaplanstjänster samt ordinarie lektors- och kantorstjänster som har ledigförklarats efter att lagen trätt i kraft. RP 115/95, FvUB 10/95, RSv 143/95 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Lagen tillämpas på besättandet av kyrkoherde- och kaplanstjänster samt ordinarie lektors- och kantorstjänster som har ledigförklarats efter att lagen trätt i kraft. RP 115/95, FvUB 10/95, RSv 143/95 26.1.1996/59: Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996. RP 192/95, FvUB 11/95, RSv 158/95, Rådets direktiv 89/48/EEG; EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 1., Rådets direktiv 92/51/EEG; EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 25. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996. RP 192/95, FvUB 11/95, RSv 158/95, Rådets direktiv 89/48/EEG; EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 1., Rådets direktiv 92/51/EEG; EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 25. 25.10.1996/771: Denna lag träder i kraft den 1 november 1996. RP 90/96, FvUB 14/96, RSv 117/96 Denna lag träder i kraft den 1 november 1996. RP 90/96, FvUB 14/96, RSv 117/96 29.11.1996/936: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. RP 139/1996, FvUB 19/1996, RSv 154/1996 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. RP 139/1996, FvUB 19/1996, RSv 154/1996 29.11.1996/937: Denna lag träder i kraft den 15 december 1996. RP 193/1996, FvUB 22/1996, RSv 185/1996 Denna lag träder i kraft den 15 december 1996. RP 193/1996, FvUB 22/1996, RSv 185/1996 27.6.1997/677: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. RP 87/1997, FvUB 11/1997, RSv 78/1997 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. RP 87/1997, FvUB 11/1997, RSv 78/1997 11.12.1997/1303: Denna lag träder i kraft den 1 februari 1998. RP 196/1997, FvUB 21/1997, RSv 185/1997, Rådets direktiv 89/48/EEG; EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 16, Rådets direktiv 92/51/EEG; EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 25, Kommissionens direktiv 94/38/EG; EGT nr L 217, 23.8.1994, s. 8, Kommissionens direktiv 95/43/EG; EGT nr L 184, 3.8.1995, s. 21 Denna lag träder i kraft den 1 februari 1998. RP 196/1997, FvUB 21/1997, RSv 185/1997, Rådets direktiv 89/48/EEG; EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 16, Rådets direktiv 92/51/EEG; EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 25, Kommissionens direktiv 94/38/EG; EGT nr L 217, 23.8.1994, s. 8, Kommissionens direktiv 95/43/EG; EGT nr L 184, 3.8.1995, s. 21 15.5.1998/347: Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998. RP 23/1998, FvUB 2/1998, RSv 33/1998 Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998. RP 23/1998, FvUB 2/1998, RSv 33/1998 21.8.1998/619: Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. RP 17/1998, FvUB 6/1998, RSv 47/1998 Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. RP 17/1998, FvUB 6/1998, RSv 47/1998 27.11.1998/859: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 160/1998, FvUB 10/1998, RSv 132/1998 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 160/1998, FvUB 10/1998, RSv 132/1998 28.5.1999/706: Denna lag träder i kraft den 1 december 1999. RP 214/1998, FvUB 32/1998, RSv 305/1998 Denna lag träder i kraft den 1 december 1999. RP 214/1998, FvUB 32/1998, RSv 305/1998 9.12.1999/1164: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 103/1999, FvUB 4/1999, RSv 70/1999 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 103/1999, FvUB 4/1999, RSv 70/1999 23.12.1999/1232: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 95/1999, ShUB 29/1999, RSv 141/1999 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 95/1999, ShUB 29/1999, RSv 141/1999 25.2.2000/201: Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000. 30.6.2000/649: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000. RP 42/2000, TrUB 10/2000, RSv 71/2000 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000. RP 42/2000, TrUB 10/2000, RSv 71/2000 6.4.2001/326: Denna lag träder i kraft den 1 maj 2001. RP 16/2001, FvUB 3/2001, RSv 22/2001 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2001. RP 16/2001, FvUB 3/2001, RSv 22/2001 13.12.2001/1247: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 198/2001, FvUB 21/2001, RSv 159/2001 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 198/2001, FvUB 21/2001, RSv 159/2001 28.12.2001/1473: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. RP 186/2001, FvUB 28/2001, RSv 210/2001 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. RP 186/2001, FvUB 28/2001, RSv 210/2001 19.4.2002/306: Denna lag träder i kraft den 1 maj 2002. RP 2/2002, FvUB 2/2002, RSv 21/2002 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2002. RP 2/2002, FvUB 2/2002, RSv 21/2002 20.12.2002/1201: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. RP 208/2002, FvUB 12/2002, RSv 205/2002 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. RP 208/2002, FvUB 12/2002, RSv 205/2002 27.6.2003/626: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. RP 11/2003, FvUB 1/2003, RSv 10/2003 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. RP 11/2003, FvUB 1/2003, RSv 10/2003 30.12.2003/1274: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Mandatperioden för de stiftsmöten och prosterimöten som valts innan denna lag träder i kraft löper ut när fyra månader förflutit från lagens ikraftträdande. Domkapitlets sammansättning enligt 19 kap. 2 § tas i bruk när fem månader förflutit från lagens ikraftträdande. Denna lag tillämpas inte på ett rättelseyrkande, besvär eller en underställning som gäller ett beslut som fattats innan denna lag träder i kraft, på ett förvaltningstvistemål som anhängiggjorts innan denna lag träder i kraft och inte heller på behandlingen av ett sådant ärende på grund av besvär hos en högre besvärsmyndighet. När denna lag träder i kraft ändras tjänstebeteckningen till stiftsdekan för den tjänsteinnehavare som svarar för domkapitlets stiftsverksamhet. En tjänsteinnehavare som inte uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten när lagen träder i kraft bibehåller sitt tjänsteförhållande. RP 121/2003, FvUB 15/2003, RSv 127/2003 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Mandatperioden för de stiftsmöten och prosterimöten som valts innan denna lag träder i kraft löper ut när fyra månader förflutit från lagens ikraftträdande. Domkapitlets sammansättning enligt 19 kap. 2 § tas i bruk när fem månader förflutit från lagens ikraftträdande. Denna lag tillämpas inte på ett rättelseyrkande, besvär eller en underställning som gäller ett beslut som fattats innan denna lag träder i kraft, på ett förvaltningstvistemål som anhängiggjorts innan denna lag träder i kraft och inte heller på behandlingen av ett sådant ärende på grund av besvär hos en högre besvärsmyndighet. När denna lag träder i kraft ändras tjänstebeteckningen till stiftsdekan för den tjänsteinnehavare som svarar för domkapitlets stiftsverksamhet. En tjänsteinnehavare som inte uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten när lagen träder i kraft bibehåller sitt tjänsteförhållande. RP 121/2003, FvUB 15/2003, RSv 127/2003 30.12.2003/1279: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. RP 35/2003, FvUB 14/2003, RSv 126/2003 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. RP 35/2003, FvUB 14/2003, RSv 126/2003 20.8.2004/821: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. De församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige som valts vid församlingsvalen i november 2002 fortsätter som församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige enligt denna lag samt kyrkofullmäktige i de församlingar som är i partiell ekonomisk gemenskap som församlingsråd enligt denna lag till utgången av valperioden. De gemensamma kyrkofullmäktige som valts av kyrkofullmäktige i de församlingar som är i partiell ekonomisk gemenskap när denna lag träder i kraft fortsätter som gemensamma kyrkofullmäktige enligt denna lag till utgången av sin mandatperiod. Om en kyrklig samfällighet grundas redan innan denna lag träder i kraft, skall den kyrkliga samfälligheten grundas samt församlingarnas och samfällighetens organ väljas enligt denna lag. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 98/2004, FvUB 9/2004, RSv 97/2004 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. De församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige som valts vid församlingsvalen i november 2002 fortsätter som församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige enligt denna lag samt kyrkofullmäktige i de församlingar som är i partiell ekonomisk gemenskap som församlingsråd enligt denna lag till utgången av valperioden. De gemensamma kyrkofullmäktige som valts av kyrkofullmäktige i de församlingar som är i partiell ekonomisk gemenskap när denna lag träder i kraft fortsätter som gemensamma kyrkofullmäktige enligt denna lag till utgången av sin mandatperiod. Om en kyrklig samfällighet grundas redan innan denna lag träder i kraft, skall den kyrkliga samfälligheten grundas samt församlingarnas och samfällighetens organ väljas enligt denna lag. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 98/2004, FvUB 9/2004, RSv 97/2004 26.11.2004/1014: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. RP 191/2004, FiUB 21/2004, RSv 144/2004 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. RP 191/2004, FiUB 21/2004, RSv 144/2004 21.10.2005/828: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. RP 101/2005, FvUB 14/2005, RSv 108/2005 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. RP 101/2005, FvUB 14/2005, RSv 108/2005 9.12.2005/987: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. RP 173/2005, FvUB 20/2005, RSv 157/2005 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. RP 173/2005, FvUB 20/2005, RSv 157/2005 31.3.2006/236: Denna lag träder i kraft den 10 april 2006, dock så att om tjänsteinnehavares rätt att kvarstå i en tjänst för vilken avgångsåldern är högre än 68 år gäller vad som föreskrivs i 26 kap. 4 §. RP 223/2005, FvUB 1/2006, RSv 11/2006 Denna lag träder i kraft den 10 april 2006, dock så att om tjänsteinnehavares rätt att kvarstå i en tjänst för vilken avgångsåldern är högre än 68 år gäller vad som föreskrivs i 26 kap. 4 §. RP 223/2005, FvUB 1/2006, RSv 11/2006 29.6.2006/587: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2006. RP 60/2006, FvUB 7/2006, RSv 66/2006 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2006. RP 60/2006, FvUB 7/2006, RSv 66/2006 21.7.2006/621: Denna lag träder i kraft den 1 september 2006. På ärenden som blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, om inte myndigheten med beaktande av parternas rätt och fördel bestämmer något annat. Ett beslut om församlingarnas språkliga indelning som domkapitlet har fattat med stöd av 3 kap. 5 § 5 mom., sådant det lydde vid denna lags ikraftträdande, förblir i kraft till utgången av den tid som anges i beslutet. Efter det utfärdar kyrkostyrelsen med stöd av 3 kap. 5 § 4 mom. i denna lag ett nytt beslut om församlingarnas språkliga indelning. RP 48/2006, FvUB 9/2006, RSv 83/2006 Denna lag träder i kraft den 1 september 2006. På ärenden som blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, om inte myndigheten med beaktande av parternas rätt och fördel bestämmer något annat. Ett beslut om församlingarnas språkliga indelning som domkapitlet har fattat med stöd av 3 kap. 5 § 5 mom., sådant det lydde vid denna lags ikraftträdande, förblir i kraft till utgången av den tid som anges i beslutet. Efter det utfärdar kyrkostyrelsen med stöd av 3 kap. 5 § 4 mom. i denna lag ett nytt beslut om församlingarnas språkliga indelning. RP 48/2006, FvUB 9/2006, RSv 83/2006 30.3.2007/354: Denna lag träder i kraft den 1 juni 2007. RP 113/2006, FvUB 28/2006, RSv 227/2006 Denna lag träder i kraft den 1 juni 2007. RP 113/2006, FvUB 28/2006, RSv 227/2006 12.10.2007/902: Denna lag träder i kraft den 1 november 2007. RP 40/2007, FiUB 4/2007, RSv 27/2007 Denna lag träder i kraft den 1 november 2007. RP 40/2007, FiUB 4/2007, RSv 27/2007 14.11.2008/689: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Denna lag tillämpas på församlingsval vid vilka den första valdagen infaller tidigast tre månader efter det att lagen har trätt i kraft. RP 77/2008, FvUB 9/2008, RSv 81/2008 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Denna lag tillämpas på församlingsval vid vilka den första valdagen infaller tidigast tre månader efter det att lagen har trätt i kraft. RP 77/2008, FvUB 9/2008, RSv 81/2008 3.9.2010/787: Denna lag träder i kraft den 1 december 2011. Uppgifterna i de medlemsdatasystem som församlingarna och centralregistren har upprätthållit överförs till medlemsregistret innan denna lag träder i kraft. Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur uppgifterna ska överföras. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 19/2010, FvUB 6/2010, RSv 81/2010 Denna lag träder i kraft den 1 december 2011. Uppgifterna i de medlemsdatasystem som församlingarna och centralregistren har upprätthållit överförs till medlemsregistret innan denna lag träder i kraft. Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur uppgifterna ska överföras. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 19/2010, FvUB 6/2010, RSv 81/2010 11.2.2011/118: Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011. På behandlingen av ett rättelseyrkande eller ett kyrkobesvär som har framställts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. Bestämmelsen i 24 kap. 8 a § 2 mom. tillämpas på ett upphandlingsbeslut som fattats efter det att denna lag har trätt i kraft i ett upphandlingsförfarande som inletts före ikraftträdandet. RP 292/2010, FvUB 28/2010, RSv 271/2010 Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011. På behandlingen av ett rättelseyrkande eller ett kyrkobesvär som har framställts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. Bestämmelsen i 24 kap. 8 a § 2 mom. tillämpas på ett upphandlingsbeslut som fattats efter det att denna lag har trätt i kraft i ett upphandlingsförfarande som inletts före ikraftträdandet. RP 292/2010, FvUB 28/2010, RSv 271/2010 16.12.2011/1325: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. De uppgifter som avses i 22 kap. 2 § 1 mom. 9 a-punkten ska överföras till kyrkostyrelsen senast fem år efter det att lagen har trätt i kraft. Kyrkostyrelsen beslutar om den mer exakta tiden för överföringen. Innan beslutet fattas ska församlingen eller den kyrkliga samfälligheten beredas tillfälle att ge ett yttrande om tidpunkten för överföringen. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 120/2011, FvUB 6/2011, RSv 79/2011 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. De uppgifter som avses i 22 kap. 2 § 1 mom. 9 a-punkten ska överföras till kyrkostyrelsen senast fem år efter det att lagen har trätt i kraft. Kyrkostyrelsen beslutar om den mer exakta tiden för överföringen. Innan beslutet fattas ska församlingen eller den kyrkliga samfälligheten beredas tillfälle att ge ett yttrande om tidpunkten för överföringen. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 120/2011, FvUB 6/2011, RSv 79/2011 25.5.2012/249: Denna lag träder i kraft den 1 juni 2012. Domkapitlet i Åbo ärkestift och domkapitlet i S:t Michels stift kan oberoende av denna lags ikraftträdande alltjämt använda för dem tidigare fastställda sigill. Andra myndigheter inom kyrkan, stiften, församlingarna eller de kyrkliga samfälligheterna kan använda tidigare fastställda sigill tills sigillet måste förnyas på grund av förslitning. RP 13/2012, FvUB 8/2012, RSv 28/2012 Denna lag träder i kraft den 1 juni 2012. Domkapitlet i Åbo ärkestift och domkapitlet i S:t Michels stift kan oberoende av denna lags ikraftträdande alltjämt använda för dem tidigare fastställda sigill. Andra myndigheter inom kyrkan, stiften, församlingarna eller de kyrkliga samfälligheterna kan använda tidigare fastställda sigill tills sigillet måste förnyas på grund av förslitning. RP 13/2012, FvUB 8/2012, RSv 28/2012 14.12.2012/780: Denna lag träder i kraft den 19 december 2012. Bestämmelserna i 17 kap. 9 § 1 mom. tillämpas dock första gången när avgifterna bestäms för det räkenskapsår som följer på ikraftträdandet av denna lag. RP 127/2012, FvUB 18/2012, RSv 130/2012 Denna lag träder i kraft den 19 december 2012. Bestämmelserna i 17 kap. 9 § 1 mom. tillämpas dock första gången när avgifterna bestäms för det räkenskapsår som följer på ikraftträdandet av denna lag. RP 127/2012, FvUB 18/2012, RSv 130/2012 21.12.2012/1008: Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013. Lagens 25 kap. 2 § träder dock i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. Det som föreskrivs i den upphävda 23 kap. 2 § tillämpas till dess 25 kap. 2 § träder i kraft. Om ett ärende enligt denna lag är anhängigt när denna lag träder i kraft, tillämpas de bestämmelser och föreskrifter som gäller vid ikraftträdandet. Ett disciplinärt ärende som anhängiggjorts innan denna lag träder i kraft slutbehandlas med iakttagande av de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Har ett tjänstefel eller ett olämpligt uppträdande eller en förseelse ägt rum innan denna lag träder i kraft, men ärendet inte har anhängiggjorts förrän denna lag träder i kraft, ska ärendet behandlas enligt bestämmelserna i denna lag. Den arbetsgivartjänstestadga som gäller när denna lag träder i kraft ska följas under högst ett år efter lagens ikraftträdande, om inte en föreskrift i tjänstestadgan gäller ett ärende som regleras genom lag eller om den inte står i strid med denna lag. En tjänsteinnehavare som med stöd av 26 kap. 4 § 1 mom. 1 punkten har rätt till en högre avgångsålder enligt den kyrkolag (635/1964) som upphävts den 1 januari 1994, bibehåller denna avgångsålder. En tjänsteinnehavare eller annan anställd som har utnämnts eller utsetts till sin uppgift innan denna lag träder i kraft bibehåller oberoende av kravet på konfirmation behörigheten för sin uppgift. Om en tjänst eller något annat anställningsförhållande har förklarats ledigt innan denna lag träder i kraft, tillämpas i fråga om de allmänna behörighetsvillkoren de bestämmelser som gällde när tjänsten eller anställningsförhållandet förklarades ledigt. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 41/2012, FvUB 17/2012, RSv 119/2012 Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013. Lagens 25 kap. 2 § träder dock i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. Det som föreskrivs i den upphävda 23 kap. 2 § tillämpas till dess 25 kap. 2 § träder i kraft. Om ett ärende enligt denna lag är anhängigt när denna lag träder i kraft, tillämpas de bestämmelser och föreskrifter som gäller vid ikraftträdandet. Ett disciplinärt ärende som anhängiggjorts innan denna lag träder i kraft slutbehandlas med iakttagande av de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Har ett tjänstefel eller ett olämpligt uppträdande eller en förseelse ägt rum innan denna lag träder i kraft, men ärendet inte har anhängiggjorts förrän denna lag träder i kraft, ska ärendet behandlas enligt bestämmelserna i denna lag. Den arbetsgivartjänstestadga som gäller när denna lag träder i kraft ska följas under högst ett år efter lagens ikraftträdande, om inte en föreskrift i tjänstestadgan gäller ett ärende som regleras genom lag eller om den inte står i strid med denna lag. En tjänsteinnehavare som med stöd av 26 kap. 4 § 1 mom. 1 punkten har rätt till en högre avgångsålder enligt den kyrkolag (635/1964) som upphävts den 1 januari 1994, bibehåller denna avgångsålder. En tjänsteinnehavare eller annan anställd som har utnämnts eller utsetts till sin uppgift innan denna lag träder i kraft bibehåller oberoende av kravet på konfirmation behörigheten för sin uppgift. Om en tjänst eller något annat anställningsförhållande har förklarats ledigt innan denna lag träder i kraft, tillämpas i fråga om de allmänna behörighetsvillkoren de bestämmelser som gällde när tjänsten eller anställningsförhållandet förklarades ledigt. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 41/2012, FvUB 17/2012, RSv 119/2012 21.12.2012/1011: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. RP 137/2012, FvUB 20/2012, RSv 146/2012 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. RP 137/2012, FvUB 20/2012, RSv 146/2012 8.11.2013/797: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Vid tillsättandet av en tjänst som ledigförklarats före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 47/2013, FvUB 13/2013, RSv 100/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Vid tillsättandet av en tjänst som ledigförklarats före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 47/2013, FvUB 13/2013, RSv 100/2013 30.12.2013/895: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. På behandlingen av sådana ärenden om underställning och överklagande som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. RP 96/2013, FvUB 15/2013, RSv 144/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. På behandlingen av sådana ärenden om underställning och överklagande som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. RP 96/2013, FvUB 15/2013, RSv 144/2013 6.6.2014/414: Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. Om församlingsval eller direkt kyrkoherdeval förrättas innan 70 dagar har förflutit från lagens ikraftträdande, förrättas valen med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Om biskopsval förrättas innan fem månader har förflutit från lagens ikraftträdande, förrättas valet med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. RP 13/2014, FvUB 10/2014, RSv 38/2014 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. Om församlingsval eller direkt kyrkoherdeval förrättas innan 70 dagar har förflutit från lagens ikraftträdande, förrättas valen med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Om biskopsval förrättas innan fem månader har förflutit från lagens ikraftträdande, förrättas valet med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. RP 13/2014, FvUB 10/2014, RSv 38/2014 17.12.2015/1498: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. På sökande av ändring i förvaltningsbeslut som har fattats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. RP 63/2015, FvUB 12/2015, RSv 62/2015 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. På sökande av ändring i förvaltningsbeslut som har fattats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. RP 63/2015, FvUB 12/2015, RSv 62/2015 30.12.2015/1602: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Vad som i någon annan lag föreskrivs om den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation gäller efter denna lags ikraftträdande kyrkans arbetsmarknadsverk. Kyrkans pensionsfond fortsätter den verksamhet som pensionsfonden inom kyrkans centralfond bedrivit, och de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som pensionsfonden inom kyrkans centralfond har övergår på kyrkans pensionsfond när denna lag träder i kraft. Ingen överlåtelseskatt eller annan skattepåföljd behöver betalas på grund av att kyrkans pensionsfond separeras till en självständig offentligrättslig juridisk person och av att tillgångar, rättigheter och förpliktelser överlåts i samband med separationen. Vid behov kan kyrkostyrelsen bestämma närmare om de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som övergår på kyrkans pensionsfond. Lagen tillämpas på revision av räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2016 och därefter. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 75/2015, FvUB 15/2015, RSv 116/2015 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Vad som i någon annan lag föreskrivs om den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation gäller efter denna lags ikraftträdande kyrkans arbetsmarknadsverk. Kyrkans pensionsfond fortsätter den verksamhet som pensionsfonden inom kyrkans centralfond bedrivit, och de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som pensionsfonden inom kyrkans centralfond har övergår på kyrkans pensionsfond när denna lag träder i kraft. Ingen överlåtelseskatt eller annan skattepåföljd behöver betalas på grund av att kyrkans pensionsfond separeras till en självständig offentligrättslig juridisk person och av att tillgångar, rättigheter och förpliktelser överlåts i samband med separationen. Vid behov kan kyrkostyrelsen bestämma närmare om de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som övergår på kyrkans pensionsfond. Lagen tillämpas på revision av räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2016 och därefter. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 75/2015, FvUB 15/2015, RSv 116/2015