Lag om fritt bildningsarbete
This is a chapter heading for general provisions.
- Jurisdiction
- Finland
- Instrument
- Act or statute
- Citation
- 632
- Version
- Undated source snapshot
- Language
- sv
- Official source
- View official record ↗
VAT VAT adjustment access to information administrative review adult education appeals appeals and review assessment audit/inspection audits authority allocation benefit payment capital projects civic education collection commencement competence assessment construction projects correction requests cost adjustment cost adjustments cost calculation credit measurement curriculum +159 more
Statute overview
About this statute
This is a chapter heading for general provisions. Chapter 1: General provisions. Chapter 1: General provisions. Kapitel 1: allmänna bestämmelser. Chapter 1: General provisions.
Available versions
Undated version · current
fi
Undated version · current
sv
Search within this statute
Search all stored provisions in this version.
Legal text
Provisions of Lag om fritt bildningsarbete
Showing 151 of 151
Part preamble
Preamble
- 1 Verify source ↗
1 §
Free liberal education is intended to provide education that supports social cohesion, equality, and active citizenship.
1 § Syftet och målen för det fria bildningsarbetet Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. - 1 Verify source ↗
1 §
The provision states the purpose and goals of free folk education: to provide education that supports social cohesion, equality, and active citizenship, and to promote individuals’ development, well-being, democracy, pluralism, sustainable development, cultural diversity, and internationalism.
1 § Syftet och målen för det fria bildningsarbetet Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. - 1 Verify source ↗
1 §
This provision states the aims of free educational work: to provide education based on lifelong learning that supports social cohesion, equality, active citizenship, and personal development.
1 § Syftet och målen för det fria bildningsarbetet Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. - 1 Verify source ↗
1 §
The provision states the purpose and goals of free liberal education: to organize education based on lifelong learning that supports social cohesion, equality, active citizenship, and students’ broad development and wellbeing.
1 § Syftet och målen för det fria bildningsarbetet Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. - 1 Verify source ↗
1 §
The provision states the purpose and goals of free educational work: to provide education based on lifelong learning that supports social cohesion, equality, and active citizenship.
1 § Syftet och målen för det fria bildningsarbetet Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. - 2 Verify source ↗
2 §
This section defines which institutions are covered by the law and describes their general educational roles.
2 § Verksamhet som lagen omfattar Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder möjligheter till studier efter eget val och till utveckling av medborgarfärdigheter. Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder möjligheter till studier efter eget val och till utveckling av medborgarfärdigheter. Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar. Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar. Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen högskoleundervisning och svarar på andra kompetens- och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade befolkningens behov beaktas. Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen högskoleundervisning och svarar på andra kompetens- och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade befolkningens behov beaktas. Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid. Deras uppgift är att ordna sådan undervisning för hela befolkningen som främjar motion, idrott, välmående, välfärd och hälsa samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet. Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid. Deras uppgift är att ordna sådan undervisning för hela befolkningen som främjar motion, idrott, välmående, välfärd och hälsa samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet. Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället. Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället. De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift enligt 4 § också betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter. De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift enligt 4 § också betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter. Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 §. Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 §. - 2 Verify source ↗
2 §
The provision says which adult liberal education institutions are covered and describes each type; it also says the law applies to Snellman-korkeakoulu’s operator for licensed activity.
2 § Verksamhet som lagen omfattar Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder möjligheter till studier efter eget val och till utveckling av medborgarfärdigheter. Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder möjligheter till studier efter eget val och till utveckling av medborgarfärdigheter. Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar. Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar. Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen högskoleundervisning och svarar på andra kompetens- och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade befolkningens behov beaktas. Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen högskoleundervisning och svarar på andra kompetens- och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade befolkningens behov beaktas. Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid. Deras uppgift är att ordna sådan undervisning för hela befolkningen som främjar motion, idrott, välmående, välfärd och hälsa samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet. Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid. Deras uppgift är att ordna sådan undervisning för hela befolkningen som främjar motion, idrott, välmående, välfärd och hälsa samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet. Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället. Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället. De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift enligt 4 § också betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter. De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift enligt 4 § också betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter. Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 §. Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 §. - 2 Verify source ↗
2 §
This section lists the types of educational institutions covered by the law and describes what each type does.
2 § Verksamhet som lagen omfattar Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder möjligheter till studier efter eget val och till utveckling av medborgarfärdigheter. Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder möjligheter till studier efter eget val och till utveckling av medborgarfärdigheter. Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar. Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar. Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen högskoleundervisning och svarar på andra kompetens- och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade befolkningens behov beaktas. Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen högskoleundervisning och svarar på andra kompetens- och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade befolkningens behov beaktas. Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid. Deras uppgift är att ordna sådan undervisning för hela befolkningen som främjar motion, idrott, välmående, välfärd och hälsa samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet. Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid. Deras uppgift är att ordna sådan undervisning för hela befolkningen som främjar motion, idrott, välmående, välfärd och hälsa samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet. Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället. Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället. De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift enligt 4 § också betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter. De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift enligt 4 § också betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter. Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 §. Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 §. - 2 Verify source ↗
2 §
This section says which types of adult liberal education institutions the law covers and describes them, including a special application to Snellman-korkeakoulu’s operator.
2 § Verksamhet som lagen omfattar Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder möjligheter till studier efter eget val och till utveckling av medborgarfärdigheter. Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder möjligheter till studier efter eget val och till utveckling av medborgarfärdigheter. Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar. Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar. Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen högskoleundervisning och svarar på andra kompetens- och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade befolkningens behov beaktas. Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen högskoleundervisning och svarar på andra kompetens- och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade befolkningens behov beaktas. Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid. Deras uppgift är att ordna sådan undervisning för hela befolkningen som främjar motion, idrott, välmående, välfärd och hälsa samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet. Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid. Deras uppgift är att ordna sådan undervisning för hela befolkningen som främjar motion, idrott, välmående, välfärd och hälsa samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet. Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället. Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället. De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift enligt 4 § också betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter. De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift enligt 4 § också betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter. Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 §. Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 §. - 2 Verify source ↗
2 §
This section says which adult liberal education institutions are covered and describes the main institution types.
2 § Verksamhet som lagen omfattar Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder möjligheter till studier efter eget val och till utveckling av medborgarfärdigheter. Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder möjligheter till studier efter eget val och till utveckling av medborgarfärdigheter. Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar. Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar. Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen högskoleundervisning och svarar på andra kompetens- och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade befolkningens behov beaktas. Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen högskoleundervisning och svarar på andra kompetens- och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade befolkningens behov beaktas. Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid. Deras uppgift är att ordna sådan undervisning för hela befolkningen som främjar motion, idrott, välmående, välfärd och hälsa samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet. Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid. Deras uppgift är att ordna sådan undervisning för hela befolkningen som främjar motion, idrott, välmående, välfärd och hälsa samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet. Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället. Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De ordnar studier självständigt eller i samarbete med frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja livslångt lärande, välmående och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i det civila samhället. De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift enligt 4 § också betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter. De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift enligt 4 § också betona grunden för sina värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål eller särskilda utbildningsuppgifter. Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 §. Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 §. - 3 Verify source ↗
3 §
Läroanstalter för fritt bildningsarbete får ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen och ska samarbeta med andra berörda läroanstalter, utbildningsanordnare och högskolor.
3 § Övriga uppgifter samt samarbete Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den. Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den. Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (630/1998), lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (630/1998), lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete inom samma region, riksomfattande läroanstalter för fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor. Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete inom samma region, riksomfattande läroanstalter för fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor. - 3 Verify source ↗
3 §
Institutions för fritt bildningsarbete får också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen, och de ska samarbeta med vissa andra utbildningsaktörer.
3 § Övriga uppgifter samt samarbete Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den. Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den. Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete inom samma region, riksomfattande läroanstalter för fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor. Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete inom samma region, riksomfattande läroanstalter för fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor. - 3 Verify source ↗
3 §
Läroanstalter för fritt bildningsarbete may ordna utvecklings- och serviceverksamhet related to education, and institutions that provide such education must cooperate with certain other education providers.
3 § Övriga uppgifter samt samarbete Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den. Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den. Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete inom samma region, riksomfattande läroanstalter för fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor. Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete inom samma region, riksomfattande läroanstalter för fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor. - 3 Verify source ↗
3 §
Läroanstalter för fritt bildningsarbete får ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen, and must cooperate with specified educational actors.
3 § Övriga uppgifter samt samarbete Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den. Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den. Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete inom samma region, riksomfattande läroanstalter för fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor. Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete inom samma region, riksomfattande läroanstalter för fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor. - 3 Verify source ↗
3 §
Free liberal education institutions may also organise development and service activities linked to education, must keep separate accounting for education-related and other activities in certain cases, and must cooperate with other relevant education institutions.
3 § Övriga uppgifter samt samarbete Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den. Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller på ett nära sätt ansluter sig till den. Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (531/2017) och lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Om en huvudman för en läroanstalt för fritt bildningsarbete på annat sätt än genom en separat bokföringsskyldig enhet bedriver även annan verksamhet än verksamhet enligt tillståndet att driva läroanstalt, ska läroanstaltens huvudman i sin bokföring separat kunna redovisa utgifterna och inkomsterna för verksamhet enligt sitt tillstånd att driva läroanstalt och utgifterna och inkomsterna för annan verksamhet. Om en huvudman för en läroanstalt för fritt bildningsarbete på annat sätt än genom en separat bokföringsskyldig enhet bedriver även annan verksamhet än verksamhet enligt tillståndet att driva läroanstalt, ska läroanstaltens huvudman i sin bokföring separat kunna redovisa utgifterna och inkomsterna för verksamhet enligt sitt tillstånd att driva läroanstalt och utgifterna och inkomsterna för annan verksamhet. Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete inom samma region, riksomfattande läroanstalter för fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor. Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete inom samma region, riksomfattande läroanstalter för fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor. - 4 Verify source ↗
4 §
The ministry may grant permits to certain entities to run educational institutions, if the statutory conditions are met, and permits must include specified details.
4 § Tillstånd att driva läroanstalt Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift, undervisningsspråk och vid behov dess särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift, undervisningsspråk och vid behov dess särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter som kommunen eller samkommunen driver. En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter som kommunen eller samkommunen driver. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt gäller lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något annat bestäms i denna lag. I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt gäller lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något annat bestäms i denna lag. 2 kap. Personal - 4 Verify source ↗
4 §
Undervisnings- och kulturministeriet får bevilja tillstånd att driva vissa läroanstalter, men bara om vissa villkor är uppfyllda. Läroanstalter får inte inrättas för ekonomisk vinst.
4 § Tillstånd att driva läroanstalt Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift, undervisningsspråk och vid behov dess särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift, undervisningsspråk och vid behov dess särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter som kommunen eller samkommunen driver. En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter som kommunen eller samkommunen driver. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt gäller lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något annat bestäms i denna lag. I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt gäller lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något annat bestäms i denna lag. 2 kap. Personal - 4 Verify source ↗
4 §
The Ministry of Education and Culture may grant permits to certain applicants to run educational institutions, but only if the need for education exists and the applicant has the required competence and finances. Institutions may not be established for profit.
4 § Tillstånd att driva läroanstalt Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift, undervisningsspråk och vid behov dess särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift, undervisningsspråk och vid behov dess särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter som kommunen eller samkommunen driver. En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter som kommunen eller samkommunen driver. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt gäller lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något annat bestäms i denna lag. I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt gäller lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något annat bestäms i denna lag. 2 kap. Personal - 4 Verify source ↗
4 §
The Ministry of Education and Culture may grant permits to certain bodies to run educational institutions, and it may revoke or change the permit. Educational institutions may not be established for profit.
4 § Tillstånd att driva läroanstalt Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift, undervisningsspråk och vid behov dess särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift, undervisningsspråk och vid behov dess särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter som kommunen eller samkommunen driver. En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter som kommunen eller samkommunen driver. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt gäller lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något annat bestäms i denna lag. I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt gäller lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något annat bestäms i denna lag. 2 kap. Personal - 4 Verify source ↗
4 §
Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja tillstånd att driva vissa läroanstalter, och tillstånd får bara ges om det finns utbildningsbehov samt sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar.
4 § Tillstånd att driva läroanstalt Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. Bestämmelser om ansökan om tillstånd att driva läroanstalt utfärdas genom förordning av statsrådet. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. Bestämmelser om ansökan om tillstånd att driva läroanstalt utfärdas genom förordning av statsrådet. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift, undervisningsspråk och vid behov dess särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift, undervisningsspråk och vid behov dess särskilda utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet fattas av undervisnings- och kulturministeriet. En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter som kommunen eller samkommunen driver. En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter som kommunen eller samkommunen driver. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt gäller lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något annat bestäms i denna lag. I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt gäller lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något annat bestäms i denna lag. 2 kap. Personal - 5 Verify source ↗
5 §
Läroanstalter in the free educational work must have a principal and enough teachers/staff; they may also have hourly teachers and other personnel.
5 § Personal En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en rektor som svarar för verksamheten. En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en rektor som svarar för verksamheten. En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal. En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal. I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. 3 kap. Utbildning (8.5.2015/579) - 5 Verify source ↗
5 §
A free education institution must have a principal, enough teaching staff, and may have part-time teachers and other staff. Qualification rules for principals and teachers are set by government regulation, and the Finnish National Agency for Education may grant an exemption for special reasons.
5 § Personal En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en rektor som svarar för verksamheten. En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en rektor som svarar för verksamheten. En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal. En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal. I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. 3 kap. Utbildning (8.5.2015/579) - 5 Verify source ↗
5 §
A free adult education institution must have a principal, enough teaching posts or employed teachers, and it may also have part-time teachers and other staff. The Finnish National Board of Education may grant exemptions from qualification requirements for principals and teachers for special reasons.
5 § Personal En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en rektor som svarar för verksamheten. En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en rektor som svarar för verksamheten. En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal. En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal. I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. 3 kap. Utbildning (8.5.2015/579) - 5 Verify source ↗
5 §
Läroanstalter must have a responsible principal, enough teaching staff, and may also have part-time teachers and other staff; the Government issues qualification rules, and the National Agency for Education may grant exemptions for special reasons.
5 § Personal En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en rektor som svarar för verksamheten. En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en rektor som svarar för verksamheten. En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal. En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal. I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. 3 kap. Utbildning (8.5.2015/579) - 5 Verify source ↗
5 §
A school or merged school in free educational work must have a principal responsible for the operation, enough teaching posts or employed teachers, and may also have part-time teachers and other staff.
5 § Personal En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en rektor som svarar för verksamheten. En läroanstalt och en sammanslagen läroanstalt inom det fria bildningsarbetet skall ha en rektor som svarar för verksamheten. En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal. En läroanstalt skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Läroanstalten kan dessutom ha timlärare och annan personal. I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. I fråga om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Utbildningsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor. 3 kap. Utbildning och kompetensmärken (21.12.2023/1212) - 6 Verify source ↗
6 §
This section lets certain education be organized as in-person or distance teaching, and in study centers as study circles. Schools must prepare an operational plan, and some institutions must also prepare a curriculum for longer or distance-based training. It also sets conditions for workplace-based learning and assigns student safety responsibility to the employer.
6 § Ordnande av utbildning Utbildning som det föreskrivs om i denna lag kan ordnas som när- eller distansundervisning. Vid studiecentraler kan utbildning också ordnas i studiecirklar. Utbildning som det föreskrivs om i denna lag kan ordnas som när- eller distansundervisning. Vid studiecentraler kan utbildning också ordnas i studiecirklar. För ordnande av utbildningen ska läroanstalten göra upp en verksamhetsplan där utbildningsverksamhetens helhet framgår. En folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter ska dessutom utarbeta en läroplan för utbildning som varar minst åtta veckor eller som omfattar distansundervisning eller sådan inlärning i arbetet som avses i 6 a §. Av läroplanen ska framgå innehållet i och omfattningen av handledd undervisning som ordnas av läroanstalten. För ordnande av utbildningen ska läroanstalten göra upp en verksamhetsplan där utbildningsverksamhetens helhet framgår. En folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter ska dessutom utarbeta en läroplan för utbildning som varar minst åtta veckor eller som omfattar distansundervisning eller sådan inlärning i arbetet som avses i 6 a §. Av läroplanen ska framgå innehållet i och omfattningen av handledd undervisning som ordnas av läroanstalten. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av utbildning och minimilängden för utbildning i folkhögskolor och idrottsutbildningscenter samt om studiecentralernas studiecirklar. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av utbildning och minimilängden för utbildning i folkhögskolor och idrottsutbildningscenter samt om studiecentralernas studiecirklar. 6 a § Inlärning i arbetet som ingår i utbildning vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter I utbildningen vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter kan det ingå målinriktad och handledd utbildning som ordnas i praktiska arbetsuppgifter (inlärning i arbetet) på en arbetsplats och som bygger på ett avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har ingått ett arbetsavtal. I utbildningen vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter kan det ingå målinriktad och handledd utbildning som ordnas i praktiska arbetsuppgifter (inlärning i arbetet) på en arbetsplats och som bygger på ett avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har ingått ett arbetsavtal. En förutsättning för att ett avtal ska kunna ingås mellan läroanstalten och arbetsgivaren är att arbetsplatsen har en med hänsyn till ordnande av utbildning tillräcklig verksamhet, behövliga arbetsredskap samt en personal som är kompetent med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och inom vilken en ansvarig handledare för den studerande kan utses. En förutsättning för att ett avtal ska kunna ingås mellan läroanstalten och arbetsgivaren är att arbetsplatsen har en med hänsyn till ordnande av utbildning tillräcklig verksamhet, behövliga arbetsredskap samt en personal som är kompetent med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och inom vilken en ansvarig handledare för den studerande kan utses. Arbetsgivaren svarar under inlärning i arbetet för den studerandes arbetarskydd enligt bestämmelserna och föreskrifterna om arbetstagares arbetarskydd även när den studerande och arbetsgivaren inte har ingått något arbetsavtal. Läroanstalten är skyldig att meddela arbetsgivaren om ovannämnda arbetarskyddsansvar. Arbetsgivaren svarar under inlärning i arbetet för den studerandes arbetarskydd enligt bestämmelserna och föreskrifterna om arbetstagares arbetarskydd även när den studerande och arbetsgivaren inte har ingått något arbetsavtal. Läroanstalten är skyldig att meddela arbetsgivaren om ovannämnda arbetarskyddsansvar. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de frågor som ska regleras i ett avtal mellan en läroanstalt och en arbetsgivare. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de frågor som ska regleras i ett avtal mellan en läroanstalt och en arbetsgivare. - 6 Verify source ↗
6 §
The provision allows education to be arranged as in-person or distance teaching, and at study centers as study circles. It requires the school to prepare an activity plan, and in some cases a curriculum. It also assigns workplace safety responsibility in work-based learning and lets the Government issue further rules.
6 § Ordnande av utbildning Utbildning som det föreskrivs om i denna lag kan ordnas som när- eller distansundervisning. Vid studiecentraler kan utbildning också ordnas i studiecirklar. Utbildning som det föreskrivs om i denna lag kan ordnas som när- eller distansundervisning. Vid studiecentraler kan utbildning också ordnas i studiecirklar. För ordnande av utbildningen ska läroanstalten göra upp en verksamhetsplan där utbildningsverksamhetens helhet framgår. En folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter ska dessutom utarbeta en läroplan för utbildning som varar minst åtta veckor eller som omfattar distansundervisning eller sådan inlärning i arbetet som avses i 6 a §. Av läroplanen ska framgå innehållet i och omfattningen av handledd undervisning som ordnas av läroanstalten. För ordnande av utbildningen ska läroanstalten göra upp en verksamhetsplan där utbildningsverksamhetens helhet framgår. En folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter ska dessutom utarbeta en läroplan för utbildning som varar minst åtta veckor eller som omfattar distansundervisning eller sådan inlärning i arbetet som avses i 6 a §. Av läroplanen ska framgå innehållet i och omfattningen av handledd undervisning som ordnas av läroanstalten. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av utbildning och minimilängden för utbildning i folkhögskolor och idrottsutbildningscenter samt om studiecentralernas studiecirklar. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av utbildning och minimilängden för utbildning i folkhögskolor och idrottsutbildningscenter samt om studiecentralernas studiecirklar. 6 a § Inlärning i arbetet som ingår i utbildning vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter I utbildningen vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter kan det ingå målinriktad och handledd utbildning som ordnas i praktiska arbetsuppgifter (inlärning i arbetet) på en arbetsplats och som bygger på ett avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har ingått ett arbetsavtal. I utbildningen vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter kan det ingå målinriktad och handledd utbildning som ordnas i praktiska arbetsuppgifter (inlärning i arbetet) på en arbetsplats och som bygger på ett avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har ingått ett arbetsavtal. En förutsättning för att ett avtal ska kunna ingås mellan läroanstalten och arbetsgivaren är att arbetsplatsen har en med hänsyn till ordnande av utbildning tillräcklig verksamhet, behövliga arbetsredskap samt en personal som är kompetent med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och inom vilken en ansvarig handledare för den studerande kan utses. En förutsättning för att ett avtal ska kunna ingås mellan läroanstalten och arbetsgivaren är att arbetsplatsen har en med hänsyn till ordnande av utbildning tillräcklig verksamhet, behövliga arbetsredskap samt en personal som är kompetent med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och inom vilken en ansvarig handledare för den studerande kan utses. Arbetsgivaren svarar under inlärning i arbetet för den studerandes arbetarskydd enligt bestämmelserna och föreskrifterna om arbetstagares arbetarskydd även när den studerande och arbetsgivaren inte har ingått något arbetsavtal. Läroanstalten är skyldig att meddela arbetsgivaren om ovannämnda arbetarskyddsansvar. Arbetsgivaren svarar under inlärning i arbetet för den studerandes arbetarskydd enligt bestämmelserna och föreskrifterna om arbetstagares arbetarskydd även när den studerande och arbetsgivaren inte har ingått något arbetsavtal. Läroanstalten är skyldig att meddela arbetsgivaren om ovannämnda arbetarskyddsansvar. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de frågor som ska regleras i ett avtal mellan en läroanstalt och en arbetsgivare. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de frågor som ska regleras i ett avtal mellan en läroanstalt och en arbetsgivare. - 6 Verify source ↗
6 §
Training may be organised as classroom, distance, or study-circle instruction; institutions must prepare plans/curricula in certain cases, and work-based learning has specific workplace and safety requirements.
6 § Ordnande av utbildning Utbildning som det föreskrivs om i denna lag kan ordnas som när- eller distansundervisning. Vid studiecentraler kan utbildning också ordnas i studiecirklar. Utbildning som det föreskrivs om i denna lag kan ordnas som när- eller distansundervisning. Vid studiecentraler kan utbildning också ordnas i studiecirklar. För ordnande av utbildningen ska läroanstalten göra upp en verksamhetsplan där utbildningsverksamhetens helhet framgår. En folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter ska dessutom utarbeta en läroplan för utbildning som varar minst åtta veckor eller som omfattar distansundervisning eller sådan inlärning i arbetet som avses i 6 a §. Av läroplanen ska framgå innehållet i och omfattningen av handledd undervisning som ordnas av läroanstalten. För ordnande av utbildningen ska läroanstalten göra upp en verksamhetsplan där utbildningsverksamhetens helhet framgår. En folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter ska dessutom utarbeta en läroplan för utbildning som varar minst åtta veckor eller som omfattar distansundervisning eller sådan inlärning i arbetet som avses i 6 a §. Av läroplanen ska framgå innehållet i och omfattningen av handledd undervisning som ordnas av läroanstalten. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av utbildning och minimilängden för utbildning i folkhögskolor och idrottsutbildningscenter samt om studiecentralernas studiecirklar. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av utbildning och minimilängden för utbildning i folkhögskolor och idrottsutbildningscenter samt om studiecentralernas studiecirklar. 6 a § Inlärning i arbetet som ingår i utbildning vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter I utbildningen vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter kan det ingå målinriktad och handledd utbildning som ordnas i praktiska arbetsuppgifter (inlärning i arbetet) på en arbetsplats och som bygger på ett avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har ingått ett arbetsavtal. I utbildningen vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter kan det ingå målinriktad och handledd utbildning som ordnas i praktiska arbetsuppgifter (inlärning i arbetet) på en arbetsplats och som bygger på ett avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har ingått ett arbetsavtal. En förutsättning för att ett avtal ska kunna ingås mellan läroanstalten och arbetsgivaren är att arbetsplatsen har en med hänsyn till ordnande av utbildning tillräcklig verksamhet, behövliga arbetsredskap samt en personal som är kompetent med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och inom vilken en ansvarig handledare för den studerande kan utses. En förutsättning för att ett avtal ska kunna ingås mellan läroanstalten och arbetsgivaren är att arbetsplatsen har en med hänsyn till ordnande av utbildning tillräcklig verksamhet, behövliga arbetsredskap samt en personal som är kompetent med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och inom vilken en ansvarig handledare för den studerande kan utses. Arbetsgivaren svarar under inlärning i arbetet för den studerandes arbetarskydd enligt bestämmelserna och föreskrifterna om arbetstagares arbetarskydd även när den studerande och arbetsgivaren inte har ingått något arbetsavtal. Läroanstalten är skyldig att meddela arbetsgivaren om ovannämnda arbetarskyddsansvar. Arbetsgivaren svarar under inlärning i arbetet för den studerandes arbetarskydd enligt bestämmelserna och föreskrifterna om arbetstagares arbetarskydd även när den studerande och arbetsgivaren inte har ingått något arbetsavtal. Läroanstalten är skyldig att meddela arbetsgivaren om ovannämnda arbetarskyddsansvar. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de frågor som ska regleras i ett avtal mellan en läroanstalt och en arbetsgivare. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de frågor som ska regleras i ett avtal mellan en läroanstalt och en arbetsgivare. 6 b § Omfattning och bedömning av utbildning som förs in i nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning När andra uppgifter om fritt bildningsarbete än uppgifter om utbildning som avses i 7 a kap. i denna lag eller i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020) förs in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) ska utbildningens omfattning anges i studiepoäng och den ska beskrivas och bedömas kompetensbaserat. Utbildningens omfattning anges i studiepoäng så att en studerandes arbetsinsats på i genomsnitt 27 timmar motsvarar en studiepoäng. Vid bedömningen av den studerandes kunnande tillämpas bestämmelserna i 25 g § 4 mom. och 25 k § i denna lag. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd eller med hjälp av en skala. När andra uppgifter om fritt bildningsarbete än uppgifter om utbildning som avses i 7 a kap. i denna lag eller i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020) förs in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) ska utbildningens omfattning anges i studiepoäng och den ska beskrivas och bedömas kompetensbaserat. Utbildningens omfattning anges i studiepoäng så att en studerandes arbetsinsats på i genomsnitt 27 timmar motsvarar en studiepoäng. Vid bedömningen av den studerandes kunnande tillämpas bestämmelserna i 25 g § 4 mom. och 25 k § i denna lag. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd eller med hjälp av en skala. - 6 Verify source ↗
6 §
Läroanstalter must prepare a plan for organizing education; certain folk high schools and sports education centers must also prepare a curriculum, and employers must protect students’ work safety during workplace learning.
6 § Ordnande av utbildning Utbildning som det föreskrivs om i denna lag kan ordnas som när- eller distansundervisning. Vid studiecentraler kan utbildning också ordnas i studiecirklar. Utbildning som det föreskrivs om i denna lag kan ordnas som när- eller distansundervisning. Vid studiecentraler kan utbildning också ordnas i studiecirklar. För ordnande av utbildningen ska läroanstalten göra upp en verksamhetsplan där utbildningsverksamhetens helhet framgår. En folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter ska dessutom utarbeta en läroplan för utbildning som varar minst åtta veckor eller som omfattar distansundervisning eller sådan inlärning i arbetet som avses i 6 a §. Av läroplanen ska framgå innehållet i och omfattningen av handledd undervisning som ordnas av läroanstalten. För ordnande av utbildningen ska läroanstalten göra upp en verksamhetsplan där utbildningsverksamhetens helhet framgår. En folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter ska dessutom utarbeta en läroplan för utbildning som varar minst åtta veckor eller som omfattar distansundervisning eller sådan inlärning i arbetet som avses i 6 a §. Av läroplanen ska framgå innehållet i och omfattningen av handledd undervisning som ordnas av läroanstalten. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av utbildning och minimilängden för utbildning i folkhögskolor och idrottsutbildningscenter samt om studiecentralernas studiecirklar. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av utbildning och minimilängden för utbildning i folkhögskolor och idrottsutbildningscenter samt om studiecentralernas studiecirklar. 6 a § Inlärning i arbetet som ingår i utbildning vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter I utbildningen vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter kan det ingå målinriktad och handledd utbildning som ordnas i praktiska arbetsuppgifter (inlärning i arbetet) på en arbetsplats och som bygger på ett avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har ingått ett arbetsavtal. I utbildningen vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter kan det ingå målinriktad och handledd utbildning som ordnas i praktiska arbetsuppgifter (inlärning i arbetet) på en arbetsplats och som bygger på ett avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har ingått ett arbetsavtal. En förutsättning för att ett avtal ska kunna ingås mellan läroanstalten och arbetsgivaren är att arbetsplatsen har en med hänsyn till ordnande av utbildning tillräcklig verksamhet, behövliga arbetsredskap samt en personal som är kompetent med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och inom vilken en ansvarig handledare för den studerande kan utses. En förutsättning för att ett avtal ska kunna ingås mellan läroanstalten och arbetsgivaren är att arbetsplatsen har en med hänsyn till ordnande av utbildning tillräcklig verksamhet, behövliga arbetsredskap samt en personal som är kompetent med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och inom vilken en ansvarig handledare för den studerande kan utses. Arbetsgivaren svarar under inlärning i arbetet för den studerandes arbetarskydd enligt bestämmelserna och föreskrifterna om arbetstagares arbetarskydd även när den studerande och arbetsgivaren inte har ingått något arbetsavtal. Läroanstalten är skyldig att meddela arbetsgivaren om ovannämnda arbetarskyddsansvar. Arbetsgivaren svarar under inlärning i arbetet för den studerandes arbetarskydd enligt bestämmelserna och föreskrifterna om arbetstagares arbetarskydd även när den studerande och arbetsgivaren inte har ingått något arbetsavtal. Läroanstalten är skyldig att meddela arbetsgivaren om ovannämnda arbetarskyddsansvar. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de frågor som ska regleras i ett avtal mellan en läroanstalt och en arbetsgivare. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de frågor som ska regleras i ett avtal mellan en läroanstalt och en arbetsgivare. 6 b § Omfattning och bedömning av utbildning som förs in i nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning När andra uppgifter om fritt bildningsarbete än uppgifter om utbildning som avses i 7 a kap. i denna lag eller i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020) förs in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) ska utbildningens omfattning anges i studiepoäng och den ska beskrivas och bedömas kompetensbaserat. Utbildningens omfattning anges i studiepoäng så att en studerandes arbetsinsats på i genomsnitt 27 timmar motsvarar en studiepoäng. Vid bedömningen av den studerandes kunnande tillämpas bestämmelserna i 25 g § 4 mom. och 25 k § i denna lag. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd eller med hjälp av en skala. När andra uppgifter om fritt bildningsarbete än uppgifter om utbildning som avses i 7 a kap. i denna lag eller i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020) förs in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) ska utbildningens omfattning anges i studiepoäng och den ska beskrivas och bedömas kompetensbaserat. Utbildningens omfattning anges i studiepoäng så att en studerandes arbetsinsats på i genomsnitt 27 timmar motsvarar en studiepoäng. Vid bedömningen av den studerandes kunnande tillämpas bestämmelserna i 25 g § 4 mom. och 25 k § i denna lag. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd eller med hjälp av en skala. - 6 Verify source ↗
6 §
Utbildning kan ordnas som när- eller distansundervisning eller, vid studiecentraler, i studiecirklar. Läroanstalter ska göra upp en verksamhetsplan, och vissa skolor ska också ha en läroplan. Vid inlärning i arbetet gäller särskilda regler om avtal, arbetarskydd och ansvar.
6 § Ordnande av utbildning Utbildning som det föreskrivs om i denna lag kan ordnas som när- eller distansundervisning. Vid studiecentraler kan utbildning också ordnas i studiecirklar. Utbildning som det föreskrivs om i denna lag kan ordnas som när- eller distansundervisning. Vid studiecentraler kan utbildning också ordnas i studiecirklar. För ordnande av utbildningen ska läroanstalten göra upp en verksamhetsplan där utbildningsverksamhetens helhet framgår. En folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter ska dessutom utarbeta en läroplan för utbildning som varar minst åtta veckor eller som omfattar distansundervisning eller sådan inlärning i arbetet som avses i 6 a §. Av läroplanen ska framgå innehållet i och omfattningen av handledd undervisning som ordnas av läroanstalten. För ordnande av utbildningen ska läroanstalten göra upp en verksamhetsplan där utbildningsverksamhetens helhet framgår. En folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter ska dessutom utarbeta en läroplan för utbildning som varar minst åtta veckor eller som omfattar distansundervisning eller sådan inlärning i arbetet som avses i 6 a §. Av läroplanen ska framgå innehållet i och omfattningen av handledd undervisning som ordnas av läroanstalten. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av utbildning och minimilängden för utbildning i folkhögskolor och idrottsutbildningscenter samt om studiecentralernas studiecirklar. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av utbildning och minimilängden för utbildning i folkhögskolor och idrottsutbildningscenter samt om studiecentralernas studiecirklar. 6 a § Inlärning i arbetet som ingår i utbildning vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter I utbildningen vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter kan det ingå målinriktad och handledd utbildning som ordnas i praktiska arbetsuppgifter (inlärning i arbetet) på en arbetsplats och som bygger på ett avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har ingått ett arbetsavtal. I utbildningen vid en folkhögskola och ett idrottsutbildningscenter kan det ingå målinriktad och handledd utbildning som ordnas i praktiska arbetsuppgifter (inlärning i arbetet) på en arbetsplats och som bygger på ett avtal mellan läroanstalten och arbetsgivaren. Under inlärningen i arbetet står den studerande inte i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, om inte den studerande och arbetsgivaren separat har ingått ett arbetsavtal. En förutsättning för att ett avtal ska kunna ingås mellan läroanstalten och arbetsgivaren är att arbetsplatsen har en med hänsyn till ordnande av utbildning tillräcklig verksamhet, behövliga arbetsredskap samt en personal som är kompetent med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och inom vilken en ansvarig handledare för den studerande kan utses. En förutsättning för att ett avtal ska kunna ingås mellan läroanstalten och arbetsgivaren är att arbetsplatsen har en med hänsyn till ordnande av utbildning tillräcklig verksamhet, behövliga arbetsredskap samt en personal som är kompetent med avseende på yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet och inom vilken en ansvarig handledare för den studerande kan utses. Arbetsgivaren svarar under inlärning i arbetet för den studerandes arbetarskydd enligt bestämmelserna och föreskrifterna om arbetstagares arbetarskydd även när den studerande och arbetsgivaren inte har ingått något arbetsavtal. Läroanstalten är skyldig att meddela arbetsgivaren om ovannämnda arbetarskyddsansvar. Arbetsgivaren svarar under inlärning i arbetet för den studerandes arbetarskydd enligt bestämmelserna och föreskrifterna om arbetstagares arbetarskydd även när den studerande och arbetsgivaren inte har ingått något arbetsavtal. Läroanstalten är skyldig att meddela arbetsgivaren om ovannämnda arbetarskyddsansvar. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de frågor som ska regleras i ett avtal mellan en läroanstalt och en arbetsgivare. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om de frågor som ska regleras i ett avtal mellan en läroanstalt och en arbetsgivare. 6 b § Omfattning och bedömning av utbildning som förs in i nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning När andra uppgifter om fritt bildningsarbete än uppgifter om utbildning som avses i 7 a kap. i denna lag eller i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020) förs in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) ska utbildningens omfattning anges i studiepoäng och den ska beskrivas och bedömas kompetensbaserat. Utbildningens omfattning anges i studiepoäng så att en studerandes arbetsinsats på i genomsnitt 27 timmar motsvarar en studiepoäng. Vid bedömningen av den studerandes kunnande tillämpas bestämmelserna i 25 g § 4 mom. och 25 k § i denna lag. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd eller med hjälp av en skala. När andra uppgifter om fritt bildningsarbete än uppgifter om utbildning som avses i 7 a kap. i denna lag eller i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020) förs in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) ska utbildningens omfattning anges i studiepoäng och den ska beskrivas och bedömas kompetensbaserat. Utbildningens omfattning anges i studiepoäng så att en studerandes arbetsinsats på i genomsnitt 27 timmar motsvarar en studiepoäng. Vid bedömningen av den studerandes kunnande tillämpas bestämmelserna i 25 g § 4 mom. och 25 k § i denna lag. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd eller med hjälp av en skala. 6 c § Kompetensmärken inom fritt bildningsarbete En person som vill utnyttja sin kompetens kan avlägga ett kompetensmärke genom vilket personens på olika sätt förvärvade kunnande kan identifieras och beskrivas. En person som vill utnyttja sin kompetens kan avlägga ett kompetensmärke genom vilket personens på olika sätt förvärvade kunnande kan identifieras och beskrivas. Utbildningsstyrelsen bestämmer kompetensmärkenas innehåll och de mål för kunnandet som ska uppfyllas för erhållande av ett kompetensmärke. Utbildningsstyrelsen bestämmer kompetensmärkenas innehåll och de mål för kunnandet som ska uppfyllas för erhållande av ett kompetensmärke. Kunnandet hos dem som avlägger kompetensmärken bedöms vid läroanstalter inom fritt bildningsarbete. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd. På sökande av ändring i bedömningen av kunnandet tillämpas bestämmelserna i 25 k §. Kunnandet hos dem som avlägger kompetensmärken bedöms vid läroanstalter inom fritt bildningsarbete. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd. På sökande av ändring i bedömningen av kunnandet tillämpas bestämmelserna i 25 k §. Uppgifter om avlagda kompetensmärken kan föras in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister. Uppgifter om avlagda kompetensmärken kan föras in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister. - 7 Verify source ↗
7 §
Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar, delta i extern utvärdering och offentliggöra de viktigaste resultaten.
7 § Utvärdering av utbildningen Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och att förbättra förutsättningarna för inlärning. Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och att förbättra förutsättningarna för inlärning. Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras. De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras. Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet. 4 kap. Statsandel för driftskostnader - 7 Verify source ↗
7 §
En utbildningsanstalt ska utvärdera sin utbildning, delta i extern utvärdering och se till att de viktigaste resultaten offentliggörs.
7 § Utvärdering av utbildningen Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och att förbättra förutsättningarna för inlärning. Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och att förbättra förutsättningarna för inlärning. Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras. De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras. Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet. 4 kap. Statsandel för driftskostnader - 7 Verify source ↗
7 §
Läroanstalten must evaluate the education it provides, take part in external evaluation, and publish the main evaluation results.
7 § Utvärdering av utbildningen Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och att förbättra förutsättningarna för inlärning. Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och att förbättra förutsättningarna för inlärning. Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras. De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras. Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet. 4 kap. Statsandel för driftskostnader - 7 Verify source ↗
7 §
Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar, delta i extern utvärdering och offentliggöra de viktigaste resultaten.
7 § Utvärdering av utbildningen Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och att förbättra förutsättningarna för inlärning. Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och att förbättra förutsättningarna för inlärning. Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras. De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras. Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet. 4 kap. Statsandel för driftskostnader - 7 Verify source ↗
7 §
Läroanstalten must evaluate the education it provides, take part in external evaluation, and publish the main results.
7 § Utvärdering av utbildningen Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och att förbättra förutsättningarna för inlärning. Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och att förbättra förutsättningarna för inlärning. Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Läroanstalten ska utvärdera den utbildning den ordnar samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras. De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras. Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet. 4 kap. Statsandel för driftskostnader - 8 Verify source ↗
8 §
This section sets how the annual state-contribution base is calculated for certain education providers.
8 § Kalkylerad statsandelsgrund För driftskostnader för utbildning som det föreskrivs om i denna lag vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet betalas statsandel, vars årliga grund beräknas För driftskostnader för utbildning som det föreskrivs om i denna lag vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet betalas statsandel, vars årliga grund beräknas 1) i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet, i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet, 2) i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet, i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet, 3) i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet, i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet, 4) i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform, i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform, 5) i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan. i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan. I en sammanslagen läroanstalt fås den kalkylerade statsandelsgrunden genom sammanräkning av de statsandelsgrunder som beräknats enligt 1 mom. för olika läroanstaltsformer. I en sammanslagen läroanstalt fås den kalkylerade statsandelsgrunden genom sammanräkning av de statsandelsgrunder som beräknats enligt 1 mom. för olika läroanstaltsformer. - 8 Verify source ↗
8 §
The annual base for the state share for operating costs is calculated by multiplying specified activity counts by unit prices, depending on the type of educational institution.
8 § Kalkylerad statsandelsgrund För driftskostnader för utbildning som det föreskrivs om i denna lag vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet betalas statsandel, vars årliga grund beräknas För driftskostnader för utbildning som det föreskrivs om i denna lag vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet betalas statsandel, vars årliga grund beräknas 1) i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet, i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet, 2) i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet, i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet, 3) i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet, i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet, 4) i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform, i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform, 5) i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan. i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan. I en sammanslagen läroanstalt fås den kalkylerade statsandelsgrunden genom sammanräkning av de statsandelsgrunder som beräknats enligt 1 mom. för olika läroanstaltsformer. I en sammanslagen läroanstalt fås den kalkylerade statsandelsgrunden genom sammanräkning av de statsandelsgrunder som beräknats enligt 1 mom. för olika läroanstaltsformer. - 8 Verify source ↗
8 §
Statens andelsgrund för utbildningsverksamhet inom det fria bildningsarbetet beräknas enligt olika enhetspriser och volymmått för olika läroanstaltsformer.
8 § Kalkylerad statsandelsgrund För driftskostnader för utbildning som det föreskrivs om i denna lag vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet betalas statsandel, vars årliga grund beräknas För driftskostnader för utbildning som det föreskrivs om i denna lag vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet betalas statsandel, vars årliga grund beräknas 1) i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet, i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet, 2) i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet, i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet, 3) i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet, i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet, 4) i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform, i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform, 5) i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan. i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan. I en sammanslagen läroanstalt fås den kalkylerade statsandelsgrunden genom sammanräkning av de statsandelsgrunder som beräknats enligt 1 mom. för olika läroanstaltsformer. I en sammanslagen läroanstalt fås den kalkylerade statsandelsgrunden genom sammanräkning av de statsandelsgrunder som beräknats enligt 1 mom. för olika läroanstaltsformer. - 8 Verify source ↗
8 §
This section explains how to calculate the annual state-share base for operating costs at certain free adult education institutions.
8 § Kalkylerad statsandelsgrund För driftskostnader för utbildning som det föreskrivs om i denna lag vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet betalas statsandel, vars årliga grund beräknas För driftskostnader för utbildning som det föreskrivs om i denna lag vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet betalas statsandel, vars årliga grund beräknas 1) i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet, i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet, 2) i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet, i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet, 3) i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet, i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet, 4) i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform, i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform, 5) i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan. i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan. I en sammanslagen läroanstalt fås den kalkylerade statsandelsgrunden genom sammanräkning av de statsandelsgrunder som beräknats enligt 1 mom. för olika läroanstaltsformer. I en sammanslagen läroanstalt fås den kalkylerade statsandelsgrunden genom sammanräkning av de statsandelsgrunder som beräknats enligt 1 mom. för olika läroanstaltsformer. - 8 Verify source ↗
8 §
The annual base for the state grant is calculated differently for each type of free education institution, using fixed numbers of study units or teaching hours multiplied by unit prices.
8 § Kalkylerad statsandelsgrund För driftskostnader för utbildning som det föreskrivs om i denna lag vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet betalas statsandel, vars årliga grund beräknas För driftskostnader för utbildning som det föreskrivs om i denna lag vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet betalas statsandel, vars årliga grund beräknas 1) i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet, i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet, 2) i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet, i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet, 3) i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet, i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet, 4) i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform, i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform, 5) i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan. i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan. I en sammanslagen läroanstalt fås den kalkylerade statsandelsgrunden genom sammanräkning av de statsandelsgrunder som beräknats enligt 1 mom. för olika läroanstaltsformer. I en sammanslagen läroanstalt fås den kalkylerade statsandelsgrunden genom sammanräkning av de statsandelsgrunder som beräknats enligt 1 mom. för olika läroanstaltsformer. - 9 Verify source ↗
9 §
Certain education providers are granted a state share of 57% or 65% of the amount calculated under Section 8, depending on provider type.
9 § Statsandelens belopp Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. - 9 Verify source ↗
9 §
Section 9 sets the state-share percentages for different education providers and gives the Ministry of Education and Culture power to grant up to 80% in a special case.
9 § Statsandelens belopp Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020). Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020). Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. 1 mom. har ändrats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. Den tidigare formen lyder: 1 mom. har ändrats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. Den tidigare formen lyder: Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010). Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010). Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun beaktas åren 2017–2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §. När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun beaktas åren 2017–2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja statsandel som överskrider det som föreskrivs i 1 mom. till en huvudman för en folkhögskola som enligt 4 § beviljats tillstånd att driva läroanstalt, om läroanstaltens huvudsakliga utbildningsuppgift enligt tillståndet är att ordna utbildning för gravt handikappade. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Efter att ha hört huvudmannen kan undervisnings- och kulturministeriet ändra sitt beslut, om väsentliga förändringar i den utbildning som folkhögskolan ordnar förutsätter det. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja statsandel som överskrider det som föreskrivs i 1 mom. till en huvudman för en folkhögskola som enligt 4 § beviljats tillstånd att driva läroanstalt, om läroanstaltens huvudsakliga utbildningsuppgift enligt tillståndet är att ordna utbildning för gravt handikappade. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Efter att ha hört huvudmannen kan undervisnings- och kulturministeriet ändra sitt beslut, om väsentliga förändringar i den utbildning som folkhögskolan ordnar förutsätter det. För huvudmän för folkhögskolor som ordnar utbildning som avses i 7 a kap. beviljas statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga. För huvudmän för folkhögskolor som ordnar utbildning som avses i 7 a kap. beviljas statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga. 5 mom. har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 5 mom. har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. - 9 Verify source ↗
9 §
Bestämmelsen anger hur stor statsandel olika utbildningsanordnare får, med flera procentnivåer och vissa fall där andelen kan vara 100 procent eller högst 80 procent.
9 § Statsandelens belopp Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun beaktas åren 2017–2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §. När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun beaktas åren 2017–2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja statsandel som överskrider det som föreskrivs i 1 mom. till en huvudman för en folkhögskola som enligt 4 § beviljats tillstånd att driva läroanstalt, om läroanstaltens huvudsakliga utbildningsuppgift enligt tillståndet är att ordna utbildning för gravt handikappade. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Efter att ha hört huvudmannen kan undervisnings- och kulturministeriet ändra sitt beslut, om väsentliga förändringar i den utbildning som folkhögskolan ordnar förutsätter det. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja statsandel som överskrider det som föreskrivs i 1 mom. till en huvudman för en folkhögskola som enligt 4 § beviljats tillstånd att driva läroanstalt, om läroanstaltens huvudsakliga utbildningsuppgift enligt tillståndet är att ordna utbildning för gravt handikappade. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Efter att ha hört huvudmannen kan undervisnings- och kulturministeriet ändra sitt beslut, om väsentliga förändringar i den utbildning som folkhögskolan ordnar förutsätter det. För huvudmän för folkhögskolor som ordnar i 7 a kap. avsedd utbildning beviljas statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga. Dessutom beviljas en huvudman för en folkhögskola för ordnande av utbildning som avses i 7 a kap. läromedelstillägg inom ramen för det anslag som reserverats för utbildningen i statsbudgeten. Bestämmelser om beloppet av läromedelstillägget utfärdas genom förordning av statsrådet. För huvudmän för folkhögskolor som ordnar i 7 a kap. avsedd utbildning beviljas statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga. Dessutom beviljas en huvudman för en folkhögskola för ordnande av utbildning som avses i 7 a kap. läromedelstillägg inom ramen för det anslag som reserverats för utbildningen i statsbudgeten. Bestämmelser om beloppet av läromedelstillägget utfärdas genom förordning av statsrådet. - 9 Verify source ↗
9 §
Section 9 sets state-aid percentages for different education providers and lets the Ministry of Education and Culture grant or adjust a higher state-aid rate in some cases.
9 § Statsandelens belopp Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av den av huvudmannen ordnad utbildning som invandraren genomför under tiden som han eller hon har en gällande integrationsplan enligt 16 § i lagen om främjande av integration (681/2023) eller en gällande sektorsövergripande integrationsplan enligt 17 § eller under ett år från att den sista integrationsplanen har upphört. Dessutom förutsätts att läroplansgrunderna för integrationsutbildning för vuxna invandrare som avses i 26 § 4 mom. i lagen om främjande av integration eller Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete som avses i 26 § 5 mom. 1 punkten i nämnda lag iakttas i utbildningen. Statsandelen beviljas även till 100 procent för sådan utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av den av huvudmannen ordnad utbildning som invandraren genomför under tiden som han eller hon har en gällande integrationsplan enligt 16 § i lagen om främjande av integration (681/2023) eller en gällande sektorsövergripande integrationsplan enligt 17 § eller under ett år från att den sista integrationsplanen har upphört. Dessutom förutsätts att läroplansgrunderna för integrationsutbildning för vuxna invandrare som avses i 26 § 4 mom. i lagen om främjande av integration eller Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete som avses i 26 § 5 mom. 1 punkten i nämnda lag iakttas i utbildningen. Statsandelen beviljas även till 100 procent för sådan utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun beaktas åren 2017–2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §. När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun beaktas åren 2017–2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja statsandel som överskrider det som föreskrivs i 1 mom. till en huvudman för en folkhögskola som enligt 4 § beviljats tillstånd att driva läroanstalt, om läroanstaltens huvudsakliga utbildningsuppgift enligt tillståndet är att ordna utbildning för gravt handikappade. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Efter att ha hört huvudmannen kan undervisnings- och kulturministeriet ändra sitt beslut, om väsentliga förändringar i den utbildning som folkhögskolan ordnar förutsätter det. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja statsandel som överskrider det som föreskrivs i 1 mom. till en huvudman för en folkhögskola som enligt 4 § beviljats tillstånd att driva läroanstalt, om läroanstaltens huvudsakliga utbildningsuppgift enligt tillståndet är att ordna utbildning för gravt handikappade. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Efter att ha hört huvudmannen kan undervisnings- och kulturministeriet ändra sitt beslut, om väsentliga förändringar i den utbildning som folkhögskolan ordnar förutsätter det. För huvudmän för folkhögskolor som ordnar i 7 a kap. avsedd utbildning beviljas statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga. Dessutom beviljas en huvudman för en folkhögskola för ordnande av utbildning som avses i 7 a kap. läromedelstillägg inom ramen för det anslag som reserverats för utbildningen i statsbudgeten. Bestämmelser om beloppet av läromedelstillägget utfärdas genom förordning av statsrådet. För huvudmän för folkhögskolor som ordnar i 7 a kap. avsedd utbildning beviljas statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga. Dessutom beviljas en huvudman för en folkhögskola för ordnande av utbildning som avses i 7 a kap. läromedelstillägg inom ramen för det anslag som reserverats för utbildningen i statsbudgeten. Bestämmelser om beloppet av läromedelstillägget utfärdas genom förordning av statsrådet. 9 § har ändrats genom L 684/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder: 9 § har ändrats genom L 684/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder: - 9 Verify source ↗
9 §
Sectionen anger vilka huvudmän som får statsandel och på vilka procentnivåer, samt när undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja eller ändra beslut.
9 § Statsandelens belopp Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av den av huvudmannen ordnad utbildning som invandraren genomför under tiden som han eller hon har en gällande integrationsplan enligt 16 § i lagen om främjande av integration (681/2023) eller under ett år från att den sista integrationsplanen har upphört. Dessutom förutsätts att läroplansgrunderna för integrationsutbildning för vuxna invandrare som avses i 26 § 4 mom. i lagen om främjande av integration eller Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete som avses i 26 § 5 mom. 1 punkten i nämnda lag iakttas i utbildningen. Statsandelen beviljas även till 100 procent för sådan utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av den av huvudmannen ordnad utbildning som invandraren genomför under tiden som han eller hon har en gällande integrationsplan enligt 16 § i lagen om främjande av integration (681/2023) eller under ett år från att den sista integrationsplanen har upphört. Dessutom förutsätts att läroplansgrunderna för integrationsutbildning för vuxna invandrare som avses i 26 § 4 mom. i lagen om främjande av integration eller Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete som avses i 26 § 5 mom. 1 punkten i nämnda lag iakttas i utbildningen. Statsandelen beviljas även till 100 procent för sådan utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun beaktas åren 2017–2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §. När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun beaktas åren 2017–2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja statsandel som överskrider det som föreskrivs i 1 mom. till en huvudman för en folkhögskola som enligt 4 § beviljats tillstånd att driva läroanstalt, om läroanstaltens huvudsakliga utbildningsuppgift enligt tillståndet är att ordna utbildning för gravt handikappade. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Efter att ha hört huvudmannen kan undervisnings- och kulturministeriet ändra sitt beslut, om väsentliga förändringar i den utbildning som folkhögskolan ordnar förutsätter det. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja statsandel som överskrider det som föreskrivs i 1 mom. till en huvudman för en folkhögskola som enligt 4 § beviljats tillstånd att driva läroanstalt, om läroanstaltens huvudsakliga utbildningsuppgift enligt tillståndet är att ordna utbildning för gravt handikappade. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Efter att ha hört huvudmannen kan undervisnings- och kulturministeriet ändra sitt beslut, om väsentliga förändringar i den utbildning som folkhögskolan ordnar förutsätter det. För huvudmän för folkhögskolor som ordnar i 7 a kap. avsedd utbildning beviljas statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga. Dessutom beviljas en huvudman för en folkhögskola för ordnande av utbildning som avses i 7 a kap. läromedelstillägg inom ramen för det anslag som reserverats för utbildningen i statsbudgeten. Bestämmelser om beloppet av läromedelstillägget utfärdas genom förordning av statsrådet. För huvudmän för folkhögskolor som ordnar i 7 a kap. avsedd utbildning beviljas statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga. Dessutom beviljas en huvudman för en folkhögskola för ordnande av utbildning som avses i 7 a kap. läromedelstillägg inom ramen för det anslag som reserverats för utbildningen i statsbudgeten. Bestämmelser om beloppet av läromedelstillägget utfärdas genom förordning av statsrådet. - 10 Verify source ↗
10 §
The Ministry of Education and Culture must annually set the numbers used to calculate the state subsidy; the Government may issue more detailed rules by regulation.
10 § Fastställande av antalet prestationer som ska användas vid beräkning av statsandelen Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beräkningen och beaktandet av antalet prestationer som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beräkningen och beaktandet av antalet prestationer som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. - 10 Verify source ↗
10 §
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen, inom statsbudgeten, vissa antal prestationer som används vid beräkningen av statsandelen.
10 § Fastställande av antalet prestationer som ska användas vid beräkning av statsandelen Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar av ovannämnda studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 1 och 5 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar av ovannämnda studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 1 och 5 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. 1 mom. har ändrats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. Den tidigare formen lyder: 1 mom. har ändrats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. Den tidigare formen lyder: Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar av ovannämnda studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent i enlighet med 9 § 1 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar av ovannämnda studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent i enlighet med 9 § 1 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beräkningen och beaktandet av antalet prestationer som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beräkningen och beaktandet av antalet prestationer som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. - 10 Verify source ↗
10 §
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer varje år, inom ramen för statsbudgeten, hur många studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som ska ligga till grund för statsandelen. Statsrådet får utfärda närmare bestämmelser om beräkningen.
10 § Fastställande av antalet prestationer som ska användas vid beräkning av statsandelen Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor av ovannämnda studerandeveckor för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 5 mom. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 1 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor av ovannämnda studerandeveckor för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 5 mom. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 1 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beräkningen och beaktandet av antalet prestationer som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beräkningen och beaktandet av antalet prestationer som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. - 9 Verify source ↗
9 §
The provision sets the state funding percentages for different adult education providers and lets the Ministry of Education and Culture grant or adjust higher funding in some cases.
9 § Statsandelens belopp Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. I en sammanslagen läroanstalt bestäms statsandelsprocenten särskilt för respektive läroanstaltsform. När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun beaktas åren 2017–2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §. När statsandel beviljas folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet eller idrottsutbildningscenter vars huvudman är en kommun eller en samkommun beaktas åren 2017–2019 i fråga om folkhögskolorna 98,53 procent, i fråga om medborgarinstituten 98,19 procent, i fråga om sommaruniversiteten 98,65 procent och i fråga om idrottsutbildningscentren 99,10 procent av statsandelsgrunden enligt 8 §. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja statsandel som överskrider det som föreskrivs i 1 mom. till en huvudman för en folkhögskola som enligt 4 § beviljats tillstånd att driva läroanstalt, om läroanstaltens huvudsakliga utbildningsuppgift enligt tillståndet är att ordna utbildning för gravt handikappade. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Efter att ha hört huvudmannen kan undervisnings- och kulturministeriet ändra sitt beslut, om väsentliga förändringar i den utbildning som folkhögskolan ordnar förutsätter det. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja statsandel som överskrider det som föreskrivs i 1 mom. till en huvudman för en folkhögskola som enligt 4 § beviljats tillstånd att driva läroanstalt, om läroanstaltens huvudsakliga utbildningsuppgift enligt tillståndet är att ordna utbildning för gravt handikappade. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Efter att ha hört huvudmannen kan undervisnings- och kulturministeriet ändra sitt beslut, om väsentliga förändringar i den utbildning som folkhögskolan ordnar förutsätter det. För huvudmän för folkhögskolor som ordnar i 7 a kap. avsedd utbildning beviljas statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga. Dessutom beviljas en huvudman för en folkhögskola för ordnande av utbildning som avses i 7 a kap. läromedelstillägg inom ramen för det anslag som reserverats för utbildningen i statsbudgeten. Bestämmelser om beloppet av läromedelstillägget utfärdas genom förordning av statsrådet. För huvudmän för folkhögskolor som ordnar i 7 a kap. avsedd utbildning beviljas statsandel till 100 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som riktar sig till läropliktiga. Dessutom beviljas en huvudman för en folkhögskola för ordnande av utbildning som avses i 7 a kap. läromedelstillägg inom ramen för det anslag som reserverats för utbildningen i statsbudgeten. Bestämmelser om beloppet av läromedelstillägget utfärdas genom förordning av statsrådet. - 10 Verify source ↗
10 §
The Ministry of Education and Culture annually sets the counts used to calculate the state contribution, and the Government may issue more detailed rules on how those counts are calculated and considered.
10 § Fastställande av antalet prestationer som ska användas vid beräkning av statsandelen Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor av ovannämnda studerandeveckor för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 6 mom. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 2 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor av ovannämnda studerandeveckor för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 6 mom. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 2 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beräkningen och beaktandet av antalet prestationer som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beräkningen och beaktandet av antalet prestationer som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. - 11 Verify source ↗
11 §
The Ministry of Education and Culture sets unit prices for several education measures for the following year, and the Council of State may issue further rules or increases in specified cases.
11 § Pris per enhet Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priserna per enhet i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar för det följande året. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priserna per enhet i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar för det följande året. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet för en studerandevecka på basis av de studerande som bor på folkhögskolan. Genom förordning av statsrådet kan dessutom bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning vars syfte är att främja aktivt medborgarskap i arbetslivet och utvecklande av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har angetts i tillståndet att driva läroanstalt. Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet för en studerandevecka på basis av de studerande som bor på folkhögskolan. Genom förordning av statsrådet kan dessutom bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning vars syfte är att främja aktivt medborgarskap i arbetslivet och utvecklande av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har angetts i tillståndet att driva läroanstalt. Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. I en sammanslagen läroanstalt beräknas priserna per enhet särskilt för de olika läroanstaltsformerna. I en sammanslagen läroanstalt beräknas priserna per enhet särskilt för de olika läroanstaltsformerna. Om ett idrottsutbildningscenter med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett belopp som räknas ut så att den årshyra som undervisnings- och kulturministeriet fastställt som grund för beräkningen av statsandelen divideras med antalet studerandedygn enligt 10 §. Om ett idrottsutbildningscenter med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett belopp som räknas ut så att den årshyra som undervisnings- och kulturministeriet fastställt som grund för beräkningen av statsandelen divideras med antalet studerandedygn enligt 10 §. Priserna per enhet enligt 2 mom. ska bestämmas så att beloppen som används som grund för finansieringen och som beräknats enligt priserna per enhet sammanlagt motsvarar beloppen som beräknas utifrån de genomsnittliga priserna per enhet. Priserna per enhet enligt 2 mom. ska bestämmas så att beloppen som används som grund för finansieringen och som beräknats enligt priserna per enhet sammanlagt motsvarar beloppen som beräknas utifrån de genomsnittliga priserna per enhet. Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är det samma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet på basis av en specialuppgift som ålagts i utbildningsuppgiften. I fråga om mervärdesskatten iakttas vad som föreskrivs i 13 a §. Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är det samma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet på basis av en specialuppgift som ålagts i utbildningsuppgiften. I fråga om mervärdesskatten iakttas vad som föreskrivs i 13 a §. 11 a § 11 a § har upphävts genom L 30.12.2015/1608. 11 a § har upphävts genom L 30.12.2015/1608. 11 b § Avdrag från priset per enhet för läroanstalter Från det pris per enhet som bestämts enligt 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras Från det pris per enhet som bestämts enligt 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras 1) för en folkhögskolas studerandevecka 9,47 euro, för en folkhögskolas studerandevecka 9,47 euro, 2) för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 2,81 euro, för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 2,81 euro, 3) för ett medborgarinstituts undervisningstimme 2,66 euro, för ett medborgarinstituts undervisningstimme 2,66 euro, 4) för ett sommaruniversitets undervisningstimme 5,00 euro, för ett sommaruniversitets undervisningstimme 5,00 euro, 5) för en studiecentrals undervisningstimme 3,11 euro. för en studiecentrals undervisningstimme 3,11 euro. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för finansåret för en studerandevecka, ett studerandedygn och en undervisningstimme vara minst på nivån för priset per enhet för finansåret 2015. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för finansåret för en studerandevecka, ett studerandedygn och en undervisningstimme vara minst på nivån för priset per enhet för finansåret 2015. - 11 Verify source ↗
11 §
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer enhetspriser för vissa utbildningsenheter för nästa år, och statsrådet kan meddela närmare regler och höjningar i vissa fall.
11 § Pris per enhet Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priserna per enhet i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar för det följande året. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priserna per enhet i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar för det följande året. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet för en studerandevecka på basis av de studerande som bor på folkhögskolan. Genom förordning av statsrådet kan dessutom bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning vars syfte är att främja aktivt medborgarskap i arbetslivet och utvecklande av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har angetts i tillståndet att driva läroanstalt. Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet för en studerandevecka på basis av de studerande som bor på folkhögskolan. Genom förordning av statsrådet kan dessutom bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning vars syfte är att främja aktivt medborgarskap i arbetslivet och utvecklande av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har angetts i tillståndet att driva läroanstalt. Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. I en sammanslagen läroanstalt beräknas priserna per enhet särskilt för de olika läroanstaltsformerna. I en sammanslagen läroanstalt beräknas priserna per enhet särskilt för de olika läroanstaltsformerna. Om ett idrottsutbildningscenter med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett belopp som räknas ut så att den årshyra som undervisnings- och kulturministeriet fastställt som grund för beräkningen av statsandelen divideras med antalet studerandedygn enligt 10 §. Om ett idrottsutbildningscenter med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett belopp som räknas ut så att den årshyra som undervisnings- och kulturministeriet fastställt som grund för beräkningen av statsandelen divideras med antalet studerandedygn enligt 10 §. Priserna per enhet enligt 2 mom. ska bestämmas så att beloppen som används som grund för finansieringen och som beräknats enligt priserna per enhet sammanlagt motsvarar beloppen som beräknas utifrån de genomsnittliga priserna per enhet. Priserna per enhet enligt 2 mom. ska bestämmas så att beloppen som används som grund för finansieringen och som beräknats enligt priserna per enhet sammanlagt motsvarar beloppen som beräknas utifrån de genomsnittliga priserna per enhet. Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är det samma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet på basis av en specialuppgift som ålagts i utbildningsuppgiften. I fråga om mervärdesskatten iakttas vad som föreskrivs i 13 a §. Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är det samma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet på basis av en specialuppgift som ålagts i utbildningsuppgiften. I fråga om mervärdesskatten iakttas vad som föreskrivs i 13 a §. Åren 2020–2022 utökas driftskostnaderna för verksamheten vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. Åren 2020–2022 utökas driftskostnaderna för verksamheten vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. 11 a § 11 a § har upphävts genom L 30.12.2015/1608. 11 a § har upphävts genom L 30.12.2015/1608. 11 b § Avdrag från priset per enhet för läroanstalter Från det pris per enhet som bestämts i enlighet med 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras Från det pris per enhet som bestämts i enlighet med 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras 1) för en folkhögskolas studerandevecka 14,78 euro, för en folkhögskolas studerandevecka 14,78 euro, 2) för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 4,43 euro, för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 4,43 euro, 3) för ett medborgarinstituts undervisningstimme 4,32 euro, för ett medborgarinstituts undervisningstimme 4,32 euro, 4) för ett sommaruniversitets undervisningstimme 7,62 euro, för ett sommaruniversitets undervisningstimme 7,62 euro, 5) för en studiecentrals undervisningstimme 5,76 euro. för en studiecentrals undervisningstimme 5,76 euro. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för en folkhögskolas studerandevecka dock vara minst 297,48 euro, priset per enhet för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn minst 88,20 euro, priset per enhet för ett medborgarinstituts undervisningstimme minst 82,91 euro, priset per enhet för ett sommaruniversitets undervisningstimme minst 156,94 euro och priset per enhet för en studiecentrals undervisningstimme minst 107,19 euro. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för en folkhögskolas studerandevecka dock vara minst 297,48 euro, priset per enhet för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn minst 88,20 euro, priset per enhet för ett medborgarinstituts undervisningstimme minst 82,91 euro, priset per enhet för ett sommaruniversitets undervisningstimme minst 156,94 euro och priset per enhet för en studiecentrals undervisningstimme minst 107,19 euro. - 11 Verify source ↗
11 §
The Ministry of Education and Culture sets next year’s unit prices for certain education measures, and the prices are based on estimated cost level; the Government may issue detailed rules and increases in some cases.
11 § Pris per enhet Undervisnings- och kulturministeriet fastställer priset per enhet för följande år i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Prestationerna beaktas inte vid beräkningen av priserna per enhet, om det för ordnandet av utbildningen har beviljats statsunderstöd enligt 8 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021). Undervisnings- och kulturministeriet fastställer priset per enhet för följande år i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Prestationerna beaktas inte vid beräkningen av priserna per enhet, om det för ordnandet av utbildningen har beviljats statsunderstöd enligt 8 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021). Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet för en studerandevecka på basis av de studerande som bor på folkhögskolan. Genom förordning av statsrådet kan dessutom bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning vars syfte är att främja aktivt medborgarskap i arbetslivet och utvecklande av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har angetts i tillståndet att driva läroanstalt. Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet för en studerandevecka på basis av de studerande som bor på folkhögskolan. Genom förordning av statsrådet kan dessutom bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning vars syfte är att främja aktivt medborgarskap i arbetslivet och utvecklande av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har angetts i tillståndet att driva läroanstalt. Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna får utfärdas genom förordning av statsrådet. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021). Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna får utfärdas genom förordning av statsrådet. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021). Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. I en sammanslagen läroanstalt beräknas priserna per enhet särskilt för de olika läroanstaltsformerna. I en sammanslagen läroanstalt beräknas priserna per enhet särskilt för de olika läroanstaltsformerna. Om ett idrottsutbildningscenter med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett belopp som räknas ut så att den årshyra som undervisnings- och kulturministeriet fastställt som grund för beräkningen av statsandelen divideras med antalet studerandedygn enligt 10 §. Om ett idrottsutbildningscenter med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett belopp som räknas ut så att den årshyra som undervisnings- och kulturministeriet fastställt som grund för beräkningen av statsandelen divideras med antalet studerandedygn enligt 10 §. Priserna per enhet enligt 2 mom. ska bestämmas så att beloppen som används som grund för finansieringen och som beräknats enligt priserna per enhet sammanlagt motsvarar beloppen som beräknas utifrån de genomsnittliga priserna per enhet. Priserna per enhet enligt 2 mom. ska bestämmas så att beloppen som används som grund för finansieringen och som beräknats enligt priserna per enhet sammanlagt motsvarar beloppen som beräknas utifrån de genomsnittliga priserna per enhet. Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är det samma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet på basis av en specialuppgift som ålagts i utbildningsuppgiften. I fråga om mervärdesskatten iakttas vad som föreskrivs i 13 a §. Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är det samma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet på basis av en specialuppgift som ålagts i utbildningsuppgiften. I fråga om mervärdesskatten iakttas vad som föreskrivs i 13 a §. Åren 2020–2022 utökas driftskostnaderna för verksamheten vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. Åren 2020–2022 utökas driftskostnaderna för verksamheten vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. 11 a § Pris per enhet finansåren 2023 och 2024 Med avvikelse från 11 § 2–6 mom. beräknas priserna per enhet för finansåren 2023 och 2024 genom att driftskostnaderna för verksamheten i fråga 2019 divideras med antalet prestationer för verksamheten i fråga under det sistnämnda året. Driftskostnaderna utökas för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. Med avvikelse från 11 § 2–6 mom. beräknas priserna per enhet för finansåren 2023 och 2024 genom att driftskostnaderna för verksamheten i fråga 2019 divideras med antalet prestationer för verksamheten i fråga under det sistnämnda året. Driftskostnaderna utökas för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. 11 a § har tillfogats genom L 1127/2022, som gäller temporärt 1.1.2023–31.12.2024. 11 a § har tillfogats genom L 1127/2022, som gäller temporärt 1.1.2023–31.12.2024. 11 b § Avdrag från priset per enhet för läroanstalter Från det pris per enhet som bestämts i enlighet med 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras Från det pris per enhet som bestämts i enlighet med 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras 1) för en folkhögskolas studerandevecka 14,78 euro, för en folkhögskolas studerandevecka 14,78 euro, 2) för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 4,43 euro, för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 4,43 euro, 3) för ett medborgarinstituts undervisningstimme 4,32 euro, för ett medborgarinstituts undervisningstimme 4,32 euro, 4) för ett sommaruniversitets undervisningstimme 7,62 euro, för ett sommaruniversitets undervisningstimme 7,62 euro, 5) för en studiecentrals undervisningstimme 5,76 euro. för en studiecentrals undervisningstimme 5,76 euro. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för en folkhögskolas studerandevecka dock vara minst 297,48 euro, priset per enhet för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn minst 88,20 euro, priset per enhet för ett medborgarinstituts undervisningstimme minst 82,91 euro, priset per enhet för ett sommaruniversitets undervisningstimme minst 156,94 euro och priset per enhet för en studiecentrals undervisningstimme minst 107,19 euro. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för en folkhögskolas studerandevecka dock vara minst 297,48 euro, priset per enhet för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn minst 88,20 euro, priset per enhet för ett medborgarinstituts undervisningstimme minst 82,91 euro, priset per enhet för ett sommaruniversitets undervisningstimme minst 156,94 euro och priset per enhet för en studiecentrals undervisningstimme minst 107,19 euro. - 10 Verify source ↗
10 §
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer varje år, inom budgetramen, vilka prestationsantal som ska ligga till grund för statsandelen och vilka delar som ger 100 procent statsandel; statsrådet får också utfärda närmare regler genom förordning.
10 § Fastställande av antalet prestationer som ska användas vid beräkning av statsandelen Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor av ovannämnda studerandeveckor för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 6 mom. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 2 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor av ovannämnda studerandeveckor för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 6 mom. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 2 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. 1 mom. har ändrats genom L 684/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder: 1 mom. har ändrats genom L 684/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder: Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor av ovannämnda studerandeveckor för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 5 mom. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 1 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor av ovannämnda studerandeveckor för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 5 mom. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 1 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beräkningen och beaktandet av antalet prestationer som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beräkningen och beaktandet av antalet prestationer som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. - 11 Verify source ↗
11 §
The Ministry of Education and Culture sets next year’s unit prices for certain education measures, using estimated cost levels, with some exceptions and formula-based adjustments.
11 § Pris per enhet Undervisnings- och kulturministeriet fastställer priset per enhet för följande år i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Prestationerna beaktas inte vid beräkningen av priserna per enhet, om det för ordnandet av utbildningen har beviljats statsunderstöd enligt 8 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021). Undervisnings- och kulturministeriet fastställer priset per enhet för följande år i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Prestationerna beaktas inte vid beräkningen av priserna per enhet, om det för ordnandet av utbildningen har beviljats statsunderstöd enligt 8 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021). Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet för en studerandevecka på basis av de studerande som bor på folkhögskolan. Genom förordning av statsrådet kan dessutom bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning vars syfte är att främja aktivt medborgarskap i arbetslivet och utvecklande av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har angetts i tillståndet att driva läroanstalt. Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet för en studerandevecka på basis av de studerande som bor på folkhögskolan. Genom förordning av statsrådet kan dessutom bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning vars syfte är att främja aktivt medborgarskap i arbetslivet och utvecklande av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har angetts i tillståndet att driva läroanstalt. Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna får utfärdas genom förordning av statsrådet. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021). Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna får utfärdas genom förordning av statsrådet. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021). Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. I en sammanslagen läroanstalt beräknas priserna per enhet särskilt för de olika läroanstaltsformerna. I en sammanslagen läroanstalt beräknas priserna per enhet särskilt för de olika läroanstaltsformerna. Om ett idrottsutbildningscenter med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett belopp som räknas ut så att den årshyra som undervisnings- och kulturministeriet fastställt som grund för beräkningen av statsandelen divideras med antalet studerandedygn enligt 10 §. Om ett idrottsutbildningscenter med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett belopp som räknas ut så att den årshyra som undervisnings- och kulturministeriet fastställt som grund för beräkningen av statsandelen divideras med antalet studerandedygn enligt 10 §. Priserna per enhet enligt 2 mom. ska bestämmas så att beloppen som används som grund för finansieringen och som beräknats enligt priserna per enhet sammanlagt motsvarar beloppen som beräknas utifrån de genomsnittliga priserna per enhet. Priserna per enhet enligt 2 mom. ska bestämmas så att beloppen som används som grund för finansieringen och som beräknats enligt priserna per enhet sammanlagt motsvarar beloppen som beräknas utifrån de genomsnittliga priserna per enhet. Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är det samma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet på basis av en specialuppgift som ålagts i utbildningsuppgiften. I fråga om mervärdesskatten iakttas vad som föreskrivs i 13 a §. Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är det samma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet på basis av en specialuppgift som ålagts i utbildningsuppgiften. I fråga om mervärdesskatten iakttas vad som föreskrivs i 13 a §. Åren 2020–2022 utökas driftskostnaderna för verksamheten vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. Åren 2020–2022 utökas driftskostnaderna för verksamheten vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. 11 a § 11 a § gällde temporärt 1.1.2023–31.12.2024 genom L 1127/2022. 11 a § gällde temporärt 1.1.2023–31.12.2024 genom L 1127/2022. 11 b § Avdrag från priset per enhet för läroanstalter Från det pris per enhet som bestämts i enlighet med 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras Från det pris per enhet som bestämts i enlighet med 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras 1) för en folkhögskolas studerandevecka 14,78 euro, för en folkhögskolas studerandevecka 14,78 euro, 2) för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 4,43 euro, för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 4,43 euro, 3) för ett medborgarinstituts undervisningstimme 4,32 euro, för ett medborgarinstituts undervisningstimme 4,32 euro, 4) för ett sommaruniversitets undervisningstimme 7,62 euro, för ett sommaruniversitets undervisningstimme 7,62 euro, 5) för en studiecentrals undervisningstimme 5,76 euro. för en studiecentrals undervisningstimme 5,76 euro. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för en folkhögskolas studerandevecka dock vara minst 297,48 euro, priset per enhet för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn minst 88,20 euro, priset per enhet för ett medborgarinstituts undervisningstimme minst 82,91 euro, priset per enhet för ett sommaruniversitets undervisningstimme minst 156,94 euro och priset per enhet för en studiecentrals undervisningstimme minst 107,19 euro. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för en folkhögskolas studerandevecka dock vara minst 297,48 euro, priset per enhet för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn minst 88,20 euro, priset per enhet för ett medborgarinstituts undervisningstimme minst 82,91 euro, priset per enhet för ett sommaruniversitets undervisningstimme minst 156,94 euro och priset per enhet för en studiecentrals undervisningstimme minst 107,19 euro. - 12 Verify source ↗
12 §
When calculating per-unit prices, certain cost-level changes must be taken into account; for 2013–2015 civic institute pricing, specific cost-level adjustments are not to be included.
12 § Förändringen i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art med iakttagande i tillämpliga delar av 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art med iakttagande i tillämpliga delar av 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). 12 a § Beräkning av priserna per enhet för fritt bildningsarbete åren 2013–2015 Med avvikelse från det som i 11 § 1 mom. och 12 § bestäms om beaktande av kostnadsnivån vid bestämmande av de priser per enhet som avses i 11 § samt vid utfärdande av bestämmelser om det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut, ska i priserna per enhet och i det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstituten inte beaktas de justeringar i kostnadsnivån enligt 54 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om stadsandel för kommunal basservice som avser åren 2013 och 2014 och inte heller den justering enligt nämnda 3 punkt som avser år 2015. Med avvikelse från det som i 11 § 1 mom. och 12 § bestäms om beaktande av kostnadsnivån vid bestämmande av de priser per enhet som avses i 11 § samt vid utfärdande av bestämmelser om det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut, ska i priserna per enhet och i det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstituten inte beaktas de justeringar i kostnadsnivån enligt 54 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om stadsandel för kommunal basservice som avser åren 2013 och 2014 och inte heller den justering enligt nämnda 3 punkt som avser år 2015. - 12 Verify source ↗
12 §
When unit prices are calculated, changes in the cost level and in the scope and nature of the activity must be taken into account.
12 § Förändringen i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art med iakttagande i tillämpliga delar av 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art med iakttagande i tillämpliga delar av 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). - 12 Verify source ↗
12 §
When calculating unit prices, changes in cost level and in the scope and nature of operations must be taken into account.
12 § Förändringen i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art med iakttagande av vad som föreskrivs i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art med iakttagande av vad som föreskrivs i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. - 11 Verify source ↗
11 §
The Ministry of Education and Culture sets unit prices for the next year for certain education performance types, using estimated cost levels, with some exclusions and minimum amounts. The Government may issue further rules on calculation and increases.
11 § Pris per enhet Undervisnings- och kulturministeriet fastställer priset per enhet för följande år i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Prestationerna beaktas inte vid beräkningen av priserna per enhet, om det för ordnandet av utbildningen har beviljats statsunderstöd enligt 8 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021). Undervisnings- och kulturministeriet fastställer priset per enhet för följande år i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Prestationerna beaktas inte vid beräkningen av priserna per enhet, om det för ordnandet av utbildningen har beviljats statsunderstöd enligt 8 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021). Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet för en studerandevecka på basis av de studerande som bor på folkhögskolan. Genom förordning av statsrådet kan dessutom bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning vars syfte är att främja aktivt medborgarskap i arbetslivet och utvecklande av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har angetts i tillståndet att driva läroanstalt. Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet för en studerandevecka på basis av de studerande som bor på folkhögskolan. Genom förordning av statsrådet kan dessutom bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning vars syfte är att främja aktivt medborgarskap i arbetslivet och utvecklande av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har angetts i tillståndet att driva läroanstalt. Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna får utfärdas genom förordning av statsrådet. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021). Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna får utfärdas genom förordning av statsrådet. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021). Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om hur avskrivningarna räknas in i driftskostnaderna. I en sammanslagen läroanstalt beräknas priserna per enhet särskilt för de olika läroanstaltsformerna. I en sammanslagen läroanstalt beräknas priserna per enhet särskilt för de olika läroanstaltsformerna. Om ett idrottsutbildningscenter med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett belopp som räknas ut så att den årshyra som undervisnings- och kulturministeriet fastställt som grund för beräkningen av statsandelen divideras med antalet studerandedygn enligt 10 §. Om ett idrottsutbildningscenter med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett belopp som räknas ut så att den årshyra som undervisnings- och kulturministeriet fastställt som grund för beräkningen av statsandelen divideras med antalet studerandedygn enligt 10 §. Priserna per enhet enligt 2 mom. ska bestämmas så att beloppen som används som grund för finansieringen och som beräknats enligt priserna per enhet sammanlagt motsvarar beloppen som beräknas utifrån de genomsnittliga priserna per enhet. Priserna per enhet enligt 2 mom. ska bestämmas så att beloppen som används som grund för finansieringen och som beräknats enligt priserna per enhet sammanlagt motsvarar beloppen som beräknas utifrån de genomsnittliga priserna per enhet. Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är det samma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet på basis av en specialuppgift som ålagts i utbildningsuppgiften. I fråga om mervärdesskatten iakttas vad som föreskrivs i 13 a §. Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är det samma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om höjning av priset per enhet på basis av en specialuppgift som ålagts i utbildningsuppgiften. I fråga om mervärdesskatten iakttas vad som föreskrivs i 13 a §. Åren 2020–2022 utökas driftskostnaderna för verksamheten vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. Åren 2020–2022 utökas driftskostnaderna för verksamheten vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. 11 a § Pris per enhet finansåren 2023 och 2024 Med avvikelse från 11 § 2–6 mom. beräknas priserna per enhet för finansåren 2023 och 2024 genom att driftskostnaderna för verksamheten i fråga 2019 divideras med antalet prestationer för verksamheten i fråga under det sistnämnda året. Driftskostnaderna utökas för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. Med avvikelse från 11 § 2–6 mom. beräknas priserna per enhet för finansåren 2023 och 2024 genom att driftskostnaderna för verksamheten i fråga 2019 divideras med antalet prestationer för verksamheten i fråga under det sistnämnda året. Driftskostnaderna utökas för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. 11 a § har tillfogats genom L 1127/2022, som gäller temporärt 1.1.2023–31.12.2024. 11 a § har tillfogats genom L 1127/2022, som gäller temporärt 1.1.2023–31.12.2024. 11 b § Avdrag från priset per enhet för läroanstalter Från det pris per enhet som bestämts i enlighet med 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras Från det pris per enhet som bestämts i enlighet med 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras 1) för en folkhögskolas studerandevecka 14,78 euro, för en folkhögskolas studerandevecka 14,78 euro, 2) för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 4,43 euro, för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 4,43 euro, 3) för ett medborgarinstituts undervisningstimme 4,32 euro, för ett medborgarinstituts undervisningstimme 4,32 euro, 4) för ett sommaruniversitets undervisningstimme 7,62 euro, för ett sommaruniversitets undervisningstimme 7,62 euro, 5) för en studiecentrals undervisningstimme 5,76 euro. för en studiecentrals undervisningstimme 5,76 euro. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för en folkhögskolas studerandevecka dock vara minst 297,48 euro, priset per enhet för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn minst 88,20 euro, priset per enhet för ett medborgarinstituts undervisningstimme minst 82,91 euro, priset per enhet för ett sommaruniversitets undervisningstimme minst 156,94 euro och priset per enhet för en studiecentrals undervisningstimme minst 107,19 euro. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för en folkhögskolas studerandevecka dock vara minst 297,48 euro, priset per enhet för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn minst 88,20 euro, priset per enhet för ett medborgarinstituts undervisningstimme minst 82,91 euro, priset per enhet för ett sommaruniversitets undervisningstimme minst 156,94 euro och priset per enhet för en studiecentrals undervisningstimme minst 107,19 euro. - 12 Verify source ↗
12 §
When unit prices are calculated, changes in the cost level and in the scope and nature of the activity must be taken into account, following the referenced rules in another law.
12 § Förändringen i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art med iakttagande av vad som föreskrivs i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art med iakttagande av vad som föreskrivs i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. - 13 Verify source ↗
13 §
När enhetspriser beräknas ska vissa kostnader inte räknas som driftskostnader, och vissa EU-finansierade kostnader får bara räknas i den mån de inte redan täcks av annan finansiering.
13 § Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet När priserna per enhet beräknas hänförs inte följande kostnader till driftskostnaderna: När priserna per enhet beräknas hänförs inte följande kostnader till driftskostnaderna: 1) kostnader för anläggningsprojekt och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden, kostnader för anläggningsprojekt och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden, 2) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster, mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster, 3) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, 4) hyror som avses i 11 § 8 mom., hyror som avses i 11 § 8 mom., 5) kostnader för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag, kostnader för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag, 6) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut, avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut, 7) kostnader för läroanstaltens avgiftsbelagda service, samt kostnader för läroanstaltens avgiftsbelagda service, samt 8) andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till läroanstaltens interna förvaltning. andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till läroanstaltens interna förvaltning. De driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska unionens budget får räknas som driftskostnader som ska finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. De driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska unionens budget får räknas som driftskostnader som ska finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. Från driftskostnaderna för läroanstalterna enligt 2 § 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsandelar som med stöd av 14 § under det år kostnaderna beräknas har beviljats läroanstalternas huvudmän för verksamheten i fråga. Från driftskostnaderna för läroanstalterna enligt 2 § 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsandelar som med stöd av 14 § under det år kostnaderna beräknas har beviljats läroanstalternas huvudmän för verksamheten i fråga. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. på de avskrivningar med anknytning till fritt bildningsarbete som huvudmännen för folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler gjort enligt bokföringen. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. på de avskrivningar med anknytning till fritt bildningsarbete som huvudmännen för folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler gjort enligt bokföringen. 13 a § Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för huvudmännen för privata läroanstalter Priserna per enhet för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler höjs för huvudmännen för privata läroanstalter så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som huvudmännen för de privata läroanstalterna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som respektive utbildningsform orsakat de privata huvudmännen för läroanstalterna. Priserna per enhet för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler höjs för huvudmännen för privata läroanstalter så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som huvudmännen för de privata läroanstalterna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som respektive utbildningsform orsakat de privata huvudmännen för läroanstalterna. Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs för medborgarinstituten enligt 11 § 4 mom. Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs för medborgarinstituten enligt 11 § 4 mom. 5 kap. Statsunderstöd - 13 Verify source ↗
13 §
When unit prices are calculated, several listed costs are not counted as operating costs, with limited exceptions and special rules for some VAT-related funding.
13 § Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet När priserna per enhet beräknas hänförs inte följande kostnader till driftskostnaderna: När priserna per enhet beräknas hänförs inte följande kostnader till driftskostnaderna: 1) kostnader för anläggningsprojekt och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden, kostnader för anläggningsprojekt och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden, 2) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster, mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster, 3) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, 4) hyror som avses i 11 § 8 mom., hyror som avses i 11 § 8 mom., 5) kostnader för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag, kostnader för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag, 6) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut, avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut, 7) kostnader för läroanstaltens avgiftsbelagda service, samt kostnader för läroanstaltens avgiftsbelagda service, samt 8) andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till läroanstaltens interna förvaltning. andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till läroanstaltens interna förvaltning. De driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska unionens budget får räknas som driftskostnader som ska finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. De driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska unionens budget får räknas som driftskostnader som ska finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. Från driftskostnaderna för läroanstalterna enligt 2 § 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsandelar som med stöd av 14 § under det år kostnaderna beräknas har beviljats läroanstalternas huvudmän för verksamheten i fråga. Från driftskostnaderna för läroanstalterna enligt 2 § 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsandelar som med stöd av 14 § under det år kostnaderna beräknas har beviljats läroanstalternas huvudmän för verksamheten i fråga. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. på de avskrivningar med anknytning till fritt bildningsarbete som huvudmännen för folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler gjort enligt bokföringen. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. på de avskrivningar med anknytning till fritt bildningsarbete som huvudmännen för folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler gjort enligt bokföringen. 13 a § Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för huvudmännen för privata läroanstalter Priserna per enhet för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler höjs för huvudmännen för privata läroanstalter så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som huvudmännen för de privata läroanstalterna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som respektive utbildningsform orsakat de privata huvudmännen för läroanstalterna. Priserna per enhet för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler höjs för huvudmännen för privata läroanstalter så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som huvudmännen för de privata läroanstalterna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som respektive utbildningsform orsakat de privata huvudmännen för läroanstalterna. Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs för medborgarinstituten enligt 11 § 4 mom. Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs för medborgarinstituten enligt 11 § 4 mom. 5 kap. Statsunderstöd - 13 Verify source ↗
13 §
Some costs must not be counted as operating costs when unit prices are calculated, and private providers’ unit prices are increased to reflect their VAT share.
13 § Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet När priserna per enhet beräknas hänförs inte följande kostnader till driftskostnaderna: När priserna per enhet beräknas hänförs inte följande kostnader till driftskostnaderna: 1) kostnader för anläggningsprojekt och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden, kostnader för anläggningsprojekt och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden, 2) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster, mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster, 3) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, 4) hyror som avses i 11 § 8 mom., hyror som avses i 11 § 8 mom., 5) kostnader för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag, kostnader för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag, 6) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut, avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut, 7) kostnader för läroanstaltens avgiftsbelagda service, samt kostnader för läroanstaltens avgiftsbelagda service, samt 8) andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till läroanstaltens interna förvaltning. andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till läroanstaltens interna förvaltning. De driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska unionens budget får räknas som driftskostnader som ska finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. De driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska unionens budget får räknas som driftskostnader som ska finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. Från driftskostnaderna för läroanstalterna enligt 2 § 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 14 § under det år kostnaderna beräknas har beviljats läroanstalternas huvudmän för verksamheten i fråga samt ett belopp som motsvarar det läromedelstillägg som med stöd av 9 § 5 mom. beviljats under det år kostnaderna beräknas. Från driftskostnaderna för läroanstalterna enligt 2 § 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 14 § under det år kostnaderna beräknas har beviljats läroanstalternas huvudmän för verksamheten i fråga samt ett belopp som motsvarar det läromedelstillägg som med stöd av 9 § 5 mom. beviljats under det år kostnaderna beräknas. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. på de avskrivningar med anknytning till fritt bildningsarbete som huvudmännen för folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler gjort enligt bokföringen. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. på de avskrivningar med anknytning till fritt bildningsarbete som huvudmännen för folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler gjort enligt bokföringen. 13 a § Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för huvudmännen för privata läroanstalter Priserna per enhet för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler höjs för huvudmännen för privata läroanstalter så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som huvudmännen för de privata läroanstalterna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som respektive utbildningsform orsakat de privata huvudmännen för läroanstalterna. Priserna per enhet för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler höjs för huvudmännen för privata läroanstalter så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som huvudmännen för de privata läroanstalterna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som respektive utbildningsform orsakat de privata huvudmännen för läroanstalterna. Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs för medborgarinstituten enligt 11 § 4 mom. Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs för medborgarinstituten enligt 11 § 4 mom. 5 kap. Statsunderstöd - 12 Verify source ↗
12 §
When calculating unit prices, the change in the cost level and in the scope and nature of the activity must be taken into account.
12 § Förändringen i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art med iakttagande av vad som föreskrivs i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art med iakttagande av vad som föreskrivs i 19 § 2 mom. och 22 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. - 13 Verify source ↗
13 §
Regler om vilka kostnader en studiecentral får räkna in eller måste lämna utanför vid beräkning av driftskostnader och enhetspriser.
13 § Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet När priserna per enhet beräknas hänförs inte följande kostnader till driftskostnaderna: När priserna per enhet beräknas hänförs inte följande kostnader till driftskostnaderna: 1) kostnader för anläggningsprojekt och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden, kostnader för anläggningsprojekt och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden, 2) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster, mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster, 3) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, 4) hyror som avses i 11 § 8 mom., hyror som avses i 11 § 8 mom., 5) kostnader för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag, kostnader för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag, 6) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut, avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut, 7) kostnader för läroanstaltens avgiftsbelagda service, samt kostnader för läroanstaltens avgiftsbelagda service, samt 8) andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till läroanstaltens interna förvaltning. andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till läroanstaltens interna förvaltning. De driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska unionens budget får räknas som driftskostnader som ska finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. De driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska unionens budget får räknas som driftskostnader som ska finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. Från driftskostnaderna för läroanstalterna enligt 2 § 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 14 § under det år kostnaderna beräknas har beviljats läroanstalternas huvudmän för verksamheten i fråga samt ett belopp som motsvarar det läromedelstillägg som med stöd av 9 § 5 mom. beviljats under det år kostnaderna beräknas. Från driftskostnaderna för läroanstalterna enligt 2 § 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 14 § under det år kostnaderna beräknas har beviljats läroanstalternas huvudmän för verksamheten i fråga samt ett belopp som motsvarar det läromedelstillägg som med stöd av 9 § 5 mom. beviljats under det år kostnaderna beräknas. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. på de avskrivningar med anknytning till fritt bildningsarbete som huvudmännen för folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler gjort enligt bokföringen. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. på de avskrivningar med anknytning till fritt bildningsarbete som huvudmännen för folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler gjort enligt bokföringen. En studiecentral kan i sina driftskostnader inkludera en organisations eller självständig studiecirkels andel av kostnaderna för studier som studiecentralen ordnar i samarbete endast om studiecentralen har betalat utbildnings- eller studiecirkelstöd enligt 13 b § för ordnandet av studierna. Studiecentralen ska försäkra sig om att organisationens eller studiecirkelns kostnader inte innefattar sådana kostnader som avses i 1 mom. 1–7 punkten. Som driftskostnader för organisationen eller studiecirkeln betraktas inte heller andra förvaltningskostnader än kostnader som direkt orsakas av organisationens eller studiecirkelns interna förvaltning för ordnande av studier i samarbete med studiecentralen. Om studiecentralen inte kan försäkra sig om huruvida organisationens kostnader innefattar sådana kostnader som inte ska beaktas, får endast beloppet av det stöd som organisationen eller studiecirkeln beviljats i enlighet med 13 b § beaktas vid beräkningen av driftskostnaderna. Det som föreskrivs i 4 mom. tillämpas inte på de avskrivningar som organisationen eller studiecirkeln gjort enligt bokföringen. En studiecentral kan i sina driftskostnader inkludera en organisations eller självständig studiecirkels andel av kostnaderna för studier som studiecentralen ordnar i samarbete endast om studiecentralen har betalat utbildnings- eller studiecirkelstöd enligt 13 b § för ordnandet av studierna. Studiecentralen ska försäkra sig om att organisationens eller studiecirkelns kostnader inte innefattar sådana kostnader som avses i 1 mom. 1–7 punkten. Som driftskostnader för organisationen eller studiecirkeln betraktas inte heller andra förvaltningskostnader än kostnader som direkt orsakas av organisationens eller studiecirkelns interna förvaltning för ordnande av studier i samarbete med studiecentralen. Om studiecentralen inte kan försäkra sig om huruvida organisationens kostnader innefattar sådana kostnader som inte ska beaktas, får endast beloppet av det stöd som organisationen eller studiecirkeln beviljats i enlighet med 13 b § beaktas vid beräkningen av driftskostnaderna. Det som föreskrivs i 4 mom. tillämpas inte på de avskrivningar som organisationen eller studiecirkeln gjort enligt bokföringen. 13 a § Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för huvudmännen för privata läroanstalter Priserna per enhet för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler höjs för huvudmännen för privata läroanstalter så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som huvudmännen för de privata läroanstalterna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som respektive utbildningsform orsakat de privata huvudmännen för läroanstalterna. Priserna per enhet för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler höjs för huvudmännen för privata läroanstalter så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som huvudmännen för de privata läroanstalterna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som respektive utbildningsform orsakat de privata huvudmännen för läroanstalterna. Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs för medborgarinstituten enligt 11 § 4 mom. Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs för medborgarinstituten enligt 11 § 4 mom. 13 b § Utbildnings- och studiecirkelstöd För ordnande av studier i samarbete enligt 2 § 6 mom. kan studiecentralerna avtala med organisationer eller självständiga studiecirklar om att betala organisationerna eller studiecirklarna utbildnings- och studiecirkelstöd. Stödet betalas från den statsandel som studiecentralerna fått enligt detta kapitel. De studier som får stöd ska ingå i studiecentralens verksamhetsplan för ordnande av utbildningen. För ordnande av studier i samarbete enligt 2 § 6 mom. kan studiecentralerna avtala med organisationer eller självständiga studiecirklar om att betala organisationerna eller studiecirklarna utbildnings- och studiecirkelstöd. Stödet betalas från den statsandel som studiecentralerna fått enligt detta kapitel. De studier som får stöd ska ingå i studiecentralens verksamhetsplan för ordnande av utbildningen. Närmare bestämmelser om förfarandena i anslutning till utbetalning och bokföring av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om förfarandena i anslutning till utbetalning och bokföring av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. 5 kap. Statsunderstöd - 14 Verify source ↗
14 §
The principal of an educational institution may be granted certain grants and extra funding for operating costs, within the limits of the state budget appropriations.
14 § Specialunderstöd och extra understöd Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för struktur-utveckling samt extra understöd för driftskostnaderna. Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för struktur-utveckling samt extra understöd för driftskostnaderna. - 14 Verify source ↗
14 §
The principal of an educational institution may be granted subsidies and extra support for operating costs, within the budget appropriations in the state budget.
14 § Specialunderstöd och extra understöd Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för struktur-utveckling samt extra understöd för driftskostnaderna. Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för struktur-utveckling samt extra understöd för driftskostnaderna. - 14 Verify source ↗
14 §
Huvudmannen för en läroanstalt kan beviljas vissa understöd inom ramen för anslagen i statsbudgeten.
14 § Specialunderstöd och extra understöd Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för struktur-utveckling samt extra understöd för driftskostnaderna. Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för struktur-utveckling samt extra understöd för driftskostnaderna. - 13 Verify source ↗
13 §
The section lists which costs are not counted as operating costs when unit prices are calculated, and it also says how VAT-related increases for private institutions are handled.
13 § Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet När priserna per enhet beräknas hänförs inte följande kostnader till driftskostnaderna: När priserna per enhet beräknas hänförs inte följande kostnader till driftskostnaderna: 1) kostnader för anläggningsprojekt och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden, kostnader för anläggningsprojekt och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden, 2) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster, mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster, 3) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, 4) hyror som avses i 11 § 8 mom., hyror som avses i 11 § 8 mom., 5) kostnader för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag, kostnader för vilka statsfinansiering beviljas med stöd av någon annan lag, 6) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut, avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut, 7) kostnader för läroanstaltens avgiftsbelagda service, samt kostnader för läroanstaltens avgiftsbelagda service, samt 8) andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till läroanstaltens interna förvaltning. andra kostnader än sådana som direkt hänför sig till läroanstaltens interna förvaltning. De driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska unionens budget får räknas som driftskostnader som ska finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. De driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska unionens budget får räknas som driftskostnader som ska finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. Från driftskostnaderna för läroanstalterna enligt 2 § 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 14 § under det år kostnaderna beräknas har beviljats läroanstalternas huvudmän för verksamheten i fråga samt ett belopp som motsvarar det läromedelstillägg som med stöd av 9 § 5 mom. beviljats under det år kostnaderna beräknas. Från driftskostnaderna för läroanstalterna enligt 2 § 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 14 § under det år kostnaderna beräknas har beviljats läroanstalternas huvudmän för verksamheten i fråga samt ett belopp som motsvarar det läromedelstillägg som med stöd av 9 § 5 mom. beviljats under det år kostnaderna beräknas. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. på de avskrivningar med anknytning till fritt bildningsarbete som huvudmännen för folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler gjort enligt bokföringen. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten tillämpas bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. på de avskrivningar med anknytning till fritt bildningsarbete som huvudmännen för folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler gjort enligt bokföringen. 13 a § Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för huvudmännen för privata läroanstalter Priserna per enhet för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler höjs för huvudmännen för privata läroanstalter så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som huvudmännen för de privata läroanstalterna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som respektive utbildningsform orsakat de privata huvudmännen för läroanstalterna. Priserna per enhet för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler höjs för huvudmännen för privata läroanstalter så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som huvudmännen för de privata läroanstalterna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som respektive utbildningsform orsakat de privata huvudmännen för läroanstalterna. Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs för medborgarinstituten enligt 11 § 4 mom. Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs för medborgarinstituten enligt 11 § 4 mom. 5 kap. Statsunderstöd - 14 Verify source ↗
14 §
The main provider of an educational institution may be granted certain grants and extra support from state budget appropriations.
14 § Specialunderstöd och extra understöd Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för struktur-utveckling samt extra understöd för driftskostnaderna. Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för struktur-utveckling samt extra understöd för driftskostnaderna. - 15 Verify source ↗
15 §
An idrottsutbildningscenter may receive state aid for construction projects, and also for servicing loans previously taken for building, if budget appropriation is available.
15 § Statsunderstöd för anläggningsprojekt Ett idrottsutbildningscenter kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om anläggningsprojekt och statsunderstöd som beviljas för sådana gäller vad som i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms om statsunderstöd för anläggningsprojekt. Ett idrottsutbildningscenter kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om anläggningsprojekt och statsunderstöd som beviljas för sådana gäller vad som i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms om statsunderstöd för anläggningsprojekt. Som anläggningsprojekt betraktas projekt vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt. Som anläggningsprojekt anses även sådana särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt. Som anläggningsprojekt betraktas projekt vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt. Som anläggningsprojekt anses även sådana särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt. Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för skötseln av lån som tidigare upptagits för byggande. Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för skötseln av lån som tidigare upptagits för byggande. 6 kap. Övriga bestämmelser om finansiering och erhållande av uppgifter (29.12.2005/1200) - 15 Verify source ↗
15 §
Ett idrottsutbildningscenter kan få statsunderstöd för anläggningsprojekt, och vissa kostnadströsklar avgör vad som räknas som ett sådant projekt.
15 § Statsunderstöd för anläggningsprojekt Ett idrottsutbildningscenter kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om anläggningsprojekt och statsunderstöd som beviljas för sådana gäller vad som i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms om statsunderstöd för anläggningsprojekt. Ett idrottsutbildningscenter kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om anläggningsprojekt och statsunderstöd som beviljas för sådana gäller vad som i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms om statsunderstöd för anläggningsprojekt. Som anläggningsprojekt betraktas projekt vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt. Som anläggningsprojekt anses även sådana särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt. Som anläggningsprojekt betraktas projekt vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt. Som anläggningsprojekt anses även sådana särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt. Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för skötseln av lån som tidigare upptagits för byggande. Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för skötseln av lån som tidigare upptagits för byggande. 6 kap. Övriga bestämmelser om finansiering och erhållande av uppgifter (29.12.2005/1200) - 15 Verify source ↗
15 §
An idrottsutbildningscenter may be granted state aid for construction projects, and also for servicing loans previously taken out for construction, within the limits of a state-budget appropriation.
15 § Statsunderstöd för anläggningsprojekt Ett idrottsutbildningscenter kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om anläggningsprojekt och statsunderstöd som beviljas för sådana gäller vad som i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms om statsunderstöd för anläggningsprojekt. Ett idrottsutbildningscenter kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om anläggningsprojekt och statsunderstöd som beviljas för sådana gäller vad som i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms om statsunderstöd för anläggningsprojekt. Som anläggningsprojekt betraktas projekt vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt. Som anläggningsprojekt anses även sådana särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt. Som anläggningsprojekt betraktas projekt vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt. Som anläggningsprojekt anses även sådana särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt. Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för skötseln av lån som tidigare upptagits för byggande. Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för skötseln av lån som tidigare upptagits för byggande. 6 kap. Övriga bestämmelser om finansiering och erhållande av uppgifter (29.12.2005/1200) - 14 Verify source ↗
14 §
A school provider may be granted subsidies from state budget appropriations for quality and development, study vouchers, structural development, and extra operating-cost support.
14 § Specialunderstöd och extra understöd Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för struktur-utveckling samt extra understöd för driftskostnaderna. Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för struktur-utveckling samt extra understöd för driftskostnaderna. - 15 Verify source ↗
15 §
An idrottsutbildningscenter may receive state aid for construction projects and for servicing earlier building loans.
15 § Statsunderstöd för anläggningsprojekt Ett idrottsutbildningscenter kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om anläggningsprojekt och statsunderstöd som beviljas för sådana gäller vad som i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms om statsunderstöd för anläggningsprojekt. Ett idrottsutbildningscenter kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om anläggningsprojekt och statsunderstöd som beviljas för sådana gäller vad som i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms om statsunderstöd för anläggningsprojekt. Som anläggningsprojekt betraktas projekt vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt. Som anläggningsprojekt anses även sådana särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt. Som anläggningsprojekt betraktas projekt vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt. Som anläggningsprojekt anses även sådana särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt. Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för skötseln av lån som tidigare upptagits för byggande. Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för skötseln av lån som tidigare upptagits för byggande. 6 kap. Övriga bestämmelser om finansiering och erhållande av uppgifter (29.12.2005/1200) - 16 Verify source ↗
16 §
Section 16 assigns grant-administration responsibility to the Ministry of Education and Culture and the Finnish National Agency for Education for specified grant matters.
16 § Statsbidragsmyndighet Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt för idrottsutbildningscenter är undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt för idrottsutbildningscenter är undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. - 16 Verify source ↗
16 §
This section names the authorities responsible for different grant matters.
16 § Statsbidragsmyndighet Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt för idrottsutbildningscenter är undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt för idrottsutbildningscenter är undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. - 16 Verify source ↗
16 §
Bestämmer vilka myndigheter som handlägger och beviljar vissa statsunderstöd.
16 § Statsbidragsmyndighet Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt för idrottsutbildningscenter är undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt för idrottsutbildningscenter är undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. - 15 Verify source ↗
15 §
An idrottsutbildningscenter may receive state aid for facility projects and, within a state budget appropriation, for servicing earlier construction loans.
15 § Statsunderstöd för anläggningsprojekt Ett idrottsutbildningscenter kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om anläggningsprojekt och statsunderstöd som beviljas för sådana gäller vad som i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms om statsunderstöd för anläggningsprojekt. Ett idrottsutbildningscenter kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om anläggningsprojekt och statsunderstöd som beviljas för sådana gäller vad som i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms om statsunderstöd för anläggningsprojekt. Som anläggningsprojekt betraktas projekt vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt. Som anläggningsprojekt anses även sådana särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt. Som anläggningsprojekt betraktas projekt vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt. Som anläggningsprojekt anses även sådana särskilda anskaffningar av inventarier och läromedel som utgör en funktionell helhet och i fråga om vilka de uppskattade totalkostnaderna uppgår till minst det belopp som undervisnings- och kulturministeriet har fastställt. Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för skötseln av lån som tidigare upptagits för byggande. Ett idrottsutbildningscenter kan inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för skötseln av lån som tidigare upptagits för byggande. 6 kap. Övriga bestämmelser om finansiering och erhållande av uppgifter (29.12.2005/1200) - 16 Verify source ↗
16 §
The provision names the Ministry of Education and Culture and the Finnish National Agency for Education as the grant authorities for specified grant matters.
16 § Statsbidragsmyndighet Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt för idrottsutbildningscenter är undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt för idrottsutbildningscenter är undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. - 17 Verify source ↗
17 §
Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman.
17 § Beviljande av statsandel Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman. Statsandel till en kommunal läroanstalt beviljas kommunen eller samkommunen som en del av den statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman. Statsandel till en kommunal läroanstalt beviljas kommunen eller samkommunen som en del av den statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. - 17 Verify source ↗
17 §
State aid for operating costs is granted without application to the education provider, and for a municipal educational institution it is granted to the municipality or joint municipal authority.
17 § Beviljande av statsandel Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman. Statsandel till en kommunal läroanstalt beviljas kommunen eller samkommunen som en del av den statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman. Statsandel till en kommunal läroanstalt beviljas kommunen eller samkommunen som en del av den statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. - 17 Verify source ↗
17 §
Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman, och för en kommunal läroanstalt beviljas den kommunen eller samkommunen som del av statsandelen enligt den hänvisade lagen.
17 § Beviljande av statsandel Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman. Statsandel till en kommunal läroanstalt beviljas kommunen eller samkommunen som en del av den statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman. Statsandel till en kommunal läroanstalt beviljas kommunen eller samkommunen som en del av den statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. - 16 Verify source ↗
16 §
The Ministry of Education and Culture and the Finnish National Agency for Education are the grant authorities for the matters listed in this section.
16 § Statsbidragsmyndighet Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt för idrottsutbildningscenter är undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt för idrottsutbildningscenter är undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. - 17 Verify source ↗
17 §
Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman.
17 § Beviljande av statsandel Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman. Statsandel till en kommunal läroanstalt beviljas kommunen eller samkommunen som en del av den statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman. Statsandel till en kommunal läroanstalt beviljas kommunen eller samkommunen som en del av den statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. - 18 Verify source ↗
18 §
Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ska betala statsandelen för driftskostnader till huvudmannen för en läroanstalt i lika stora månadsvisa poster senast den 11:e varje månad. Statsbidragsmyndigheten får också besluta att utbetalningen av finansiering enligt lagen avbryts om vissa villkor är uppfyllda.
18 § Betalning Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en läroanstalt från ingången av kalenderåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning så som föreskrivs i 49 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången av kalenderåret. Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en läroanstalt från ingången av kalenderåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning så som föreskrivs i 49 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången av kalenderåret. 18 a § Avbrytande av utbetalning Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts om Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts om 1) det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, 2) de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller 3) avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning. avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning. - 18 Verify source ↗
18 §
The financing authority must pay the operating-cost grant to the principal of an educational institution in equal monthly instalments by the 11th of each month from the start of the calendar year; the payment of financing may also be suspended in specified cases.
18 § Betalning Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en läroanstalt från ingången av kalenderåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning så som föreskrivs i 49 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången av kalenderåret. Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en läroanstalt från ingången av kalenderåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning så som föreskrivs i 49 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången av kalenderåret. 18 a § Avbrytande av utbetalning Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts om Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts om 1) det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, 2) de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller 3) avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning. avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning. - 18 Verify source ↗
18 §
The payment of operating-cost state aid is paid monthly in equal installments to the principal of an educational institution, by the 11th of each month, by the State Treasury service center. The state grants may be suspended by the state aid authority if listed grounds are met.
18 § Betalning Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en läroanstalt från ingången av kalenderåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Bestämmelser om utbetalning av statsandelar finns i 46 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången av kalenderåret. Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en läroanstalt från ingången av kalenderåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Bestämmelser om utbetalning av statsandelar finns i 46 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången av kalenderåret. 18 a § Avbrytande av utbetalning Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts om Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts om 1) det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, 2) de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller 3) avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning. avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning. - 17 Verify source ↗
17 §
Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman, och för en kommunal läroanstalt beviljas statsandelen till kommunen eller samkommunen som del av en annan statsandel.
17 § Beviljande av statsandel Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman. Statsandel till en kommunal läroanstalt beviljas kommunen eller samkommunen som en del av den statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till läroanstaltens huvudman. Statsandel till en kommunal läroanstalt beviljas kommunen eller samkommunen som en del av den statsandel som beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. - 18 Verify source ↗
18 §
The state economy and personnel administration service center must pay the operating-cost state share to the school operator monthly, in equal installments, by the 11th of each month from the start of the calendar year. The grants authority may suspend payment if the listed conditions are met.
18 § Betalning Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en läroanstalt från ingången av kalenderåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Bestämmelser om utbetalning av statsandelar finns i 46 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången av kalenderåret. Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en läroanstalt från ingången av kalenderåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Bestämmelser om utbetalning av statsandelar finns i 46 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången av kalenderåret. 18 a § Avbrytande av utbetalning Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts om Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts om 1) det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, 2) de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller 3) avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning. avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning. - 19 Verify source ↗
19 §
This section says that rules in sections 61–63 of the financing law apply to payment of an unpaid benefit, repayment of an unjustified benefit, and when the related payment obligation ends.
19 § Betalning av utebliven förmån och återbetalning av grundlös förmån Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna i 61–63 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna i 61–63 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. - 19 Verify source ↗
19 §
This section says that rules in sections 61–63 of another law apply to payment of an omitted benefit, repayment of an unjustified benefit, and when the payment obligation ends.
19 § Betalning av utebliven förmån och återbetalning av grundlös förmån Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna i 61–63 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna i 61–63 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. - 19 Verify source ↗
19 §
This section says that rules in another law apply to payment of missed benefits, repayment of unjustified benefits, and when the related payment duty ends.
19 § Betalning av utebliven förmån och återbetalning av grundlös förmån Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna i 61–63 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna i 61–63 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. - 18 Verify source ↗
18 §
Statsandelar för driftskostnader betalas månadsvis i lika stora poster senast den 11:e varje månad, och statsunderstöd ska betalas före årets slut. Myndigheten kan också avbryta utbetalningen under vissa villkor.
18 § Betalning Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en läroanstalt från ingången av kalenderåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Bestämmelser om utbetalning av statsandelar finns i 46 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången av kalenderåret. Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en läroanstalt från ingången av kalenderåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Bestämmelser om utbetalning av statsandelar finns i 46 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången av kalenderåret. 18 a § Avbrytande av utbetalning Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts om Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts om 1) det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, 2) de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller 3) avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning. avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning. - 19 Verify source ↗
19 §
This section says that rules in sections 61–63 of another law apply to unpaid benefits, repayment of unjustified benefits, and when payment liability ends.
19 § Betalning av utebliven förmån och återbetalning av grundlös förmån Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna i 61–63 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna i 61–63 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. - 20 Verify source ↗
20 §
Payments under 2,000 euro based on a decision made under this law must not be paid or recovered.
20 § Betalning som inte erläggs eller återkrävs En betalning som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. En betalning som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. - 20 Verify source ↗
20 §
Betalningar under 2 000 euro som bygger på ett beslut enligt denna lag ska inte betalas ut eller återkrävas.
20 § Betalning som inte erläggs eller återkrävs En betalning som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. En betalning som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. - 20 Verify source ↗
20 §
En betalning under 2 000 euro som bygger på ett beslut enligt denna lag ska inte erläggas eller återkrävas.
20 § Betalning som inte erläggs eller återkrävs En betalning som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. En betalning som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. - 19 Verify source ↗
19 §
Section 19 says that rules in sections 61–63 of another law apply to payment of unpaid benefits, repayment of groundless benefits, and when related payment liability ends.
19 § Betalning av utebliven förmån och återbetalning av grundlös förmån Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna i 61–63 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna i 61–63 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. - 20 Verify source ↗
20 §
A prestation under 2,000 euro that is based on a state grant decision under this law must not be paid or recovered.
20 § Betalning som inte erläggs eller återkrävs En prestation som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett statsandelsbeslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. En prestation som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett statsandelsbeslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. - 21 Verify source ↗
21 §
Education funding recipients and school founders must provide information for funding and audits; inspectors have access and other audit powers.
21 § Skyldighet att lämna upplysningar samt granskning (26.6.2009/493) Huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska till statsbidragsmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om lämnande av dessa uppgifter. Huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska till statsbidragsmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om lämnande av dessa uppgifter. Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. 21 a § Rätt att få uppgifter Huvudmannen för en läroanstalt har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som behövs i planeringen och anordnandet av utbildningen. Huvudmannen för en läroanstalt har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som behövs i planeringen och anordnandet av utbildningen. Läroanstaltens huvudman skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de nödvändiga uppgifter som de bestämmer och som behövs vid utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. Läroanstaltens huvudman skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de nödvändiga uppgifter som de bestämmer och som behövs vid utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. 21 b § Tillämpning av statsunderstödslagen Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). 7 kap. Särskilda bestämmelser - 21 Verify source ↗
21 §
The section requires education providers to give funding-related information, gives audit and access powers for inspections, and grants some information rights to school principals.
21 § Skyldighet att lämna upplysningar samt granskning (26.6.2009/493) Huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska till statsbidragsmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning. Närmare bestämmelser om lämnande av uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om lämnande av kommuners och samkommuners ekonomiska uppgifter finns dessutom i 121 a § i kommunallagen (410/2015). Huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska till statsbidragsmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning. Närmare bestämmelser om lämnande av uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om lämnande av kommuners och samkommuners ekonomiska uppgifter finns dessutom i 121 a § i kommunallagen (410/2015). Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. 21 a § Rätt att få uppgifter Huvudmannen för en läroanstalt har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som behövs i planeringen och anordnandet av utbildningen. Huvudmannen för en läroanstalt har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som behövs i planeringen och anordnandet av utbildningen. Läroanstaltens huvudman skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de nödvändiga uppgifter som de bestämmer och som behövs vid utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. Läroanstaltens huvudman skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de nödvändiga uppgifter som de bestämmer och som behövs vid utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. 21 b § Tillämpning av statsunderstödslagen Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). 7 kap. Särskilda bestämmelser - 21 Verify source ↗
21 §
The provision requires education institution providers to give funding authorities needed information, and it gives review authorities powers to inspect finances and operations.
21 § Skyldighet att lämna upplysningar samt granskning (26.6.2009/493) Huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska till statsbidragsmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning. Närmare bestämmelser om lämnande av uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om lämnande av kommuners och samkommuners ekonomiska uppgifter finns dessutom i 121 a § i kommunallagen (410/2015). Huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska till statsbidragsmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning. Närmare bestämmelser om lämnande av uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om lämnande av kommuners och samkommuners ekonomiska uppgifter finns dessutom i 121 a § i kommunallagen (410/2015). Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. 21 a § Rätt att få uppgifter Huvudmannen för en läroanstalt har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som behövs i planeringen och anordnandet av utbildningen. Huvudmannen för en läroanstalt har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som behövs i planeringen och anordnandet av utbildningen. Läroanstaltens huvudman skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de nödvändiga uppgifter som de bestämmer och som behövs vid utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. Läroanstaltens huvudman skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de nödvändiga uppgifter som de bestämmer och som behövs vid utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. 21 b § Tillämpning av statsunderstödslagen Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). 7 kap. Särskilda bestämmelser - 20 Verify source ↗
20 §
A payment under 2,000 euro based on a state grant decision under this law must not be paid or recovered.
20 § Betalning som inte erläggs eller återkrävs En prestation som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett statsandelsbeslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. En prestation som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett statsandelsbeslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. 20 § har ändrats genom L 1050/2023, som träder i kraft 1.1.2024. Den tidigare formen lyder: 20 § har ändrats genom L 1050/2023, som träder i kraft 1.1.2024. Den tidigare formen lyder: - 21 Verify source ↗
21 §
Läroanstalters huvudmän måste lämna vissa uppgifter till statsbidragsmyndigheten, och finansieringsmottagare måste bistå vid granskningar. Myndigheter och granskare har också vissa gransknings- och uppgiftsrättigheter.
21 § Skyldighet att lämna upplysningar samt granskning (26.6.2009/493) Huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska till statsbidragsmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning. Närmare bestämmelser om lämnande av uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om lämnande av kommuners och samkommuners ekonomiska uppgifter finns dessutom i 121 a § i kommunallagen (410/2015). Huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska till statsbidragsmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning. Närmare bestämmelser om lämnande av uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om lämnande av kommuners och samkommuners ekonomiska uppgifter finns dessutom i 121 a § i kommunallagen (410/2015). Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Om statsandel i enlighet med 13 b § har betalats till en organisation eller en självständig studiecirkel i form av utbildnings- eller studiecirkelstöd för ordnande av studier i samarbete med en studiecentral, har statsbidragsmyndigheten rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten i fråga om den gemensamma studieverksamheten hos den organisation eller studiecirkel som ordnar studieverksamheten. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Om statsandel i enlighet med 13 b § har betalats till en organisation eller en självständig studiecirkel i form av utbildnings- eller studiecirkelstöd för ordnande av studier i samarbete med en studiecentral, har statsbidragsmyndigheten rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten i fråga om den gemensamma studieverksamheten hos den organisation eller studiecirkel som ordnar studieverksamheten. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. 21 a § Rätt att få uppgifter Huvudmannen för en läroanstalt har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som behövs i planeringen och anordnandet av utbildningen. Huvudmannen för en läroanstalt har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som behövs i planeringen och anordnandet av utbildningen. Läroanstaltens huvudman skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de nödvändiga uppgifter som de bestämmer och som behövs vid utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. Läroanstaltens huvudman skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de nödvändiga uppgifter som de bestämmer och som behövs vid utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. 21 b § Tillämpning av statsunderstödslagen Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). 7 kap. Särskilda bestämmelser - 22 Verify source ↗
22 §
Appeals are barred for certain state-aid decisions by the Ministry of Education and Culture, but the provider of an educational institution may ask the ministry to correct the decision within three months.
22 § Ändringssökande Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisnings- och kulturministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär. Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisnings- och kulturministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär. Den huvudman för en läroanstalt som inte nöjer sig med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet yrka rättelse av beslutet hos ministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Den huvudman för en läroanstalt som inte nöjer sig med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet yrka rättelse av beslutet hos ministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i ett beslut som ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får sökas enligt vad som bestäms i kommunallagen (365/1995). Ändring i ett beslut som ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får sökas enligt vad som bestäms i kommunallagen (365/1995). - 22 Verify source ↗
22 §
Some state-subsidy decisions by the Ministry cannot be appealed directly. An institution’s proprietor may instead request rectification from the Ministry within three months, and later appeals follow the cited procedural laws.
22 § Ändringssökande Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisnings- och kulturministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär. Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisnings- och kulturministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär. Den huvudman för en läroanstalt som inte nöjer sig med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet yrka rättelse av beslutet hos ministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Den huvudman för en läroanstalt som inte nöjer sig med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet yrka rättelse av beslutet hos ministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i ett beslut som ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får sökas enligt vad som bestäms i kommunallagen (365/1995). Ändring i ett beslut som ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får sökas enligt vad som bestäms i kommunallagen (365/1995). - 22 Verify source ↗
22 §
The maintainer of an educational institution may ask the ministry to correct a decision within three months after being notified of it.
22 § Ändringssökande Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisnings- och kulturministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär. Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisnings- och kulturministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär. Den huvudman för en läroanstalt som inte nöjer sig med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet yrka rättelse av beslutet hos ministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Den huvudman för en läroanstalt som inte nöjer sig med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet yrka rättelse av beslutet hos ministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i ett beslut som ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får sökas enligt vad som bestäms i kommunallagen (365/1995). Ändring i ett beslut som ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får sökas enligt vad som bestäms i kommunallagen (365/1995). 23 § 23 § har upphävts genom L 3.3.2023/317, som träder i kraft 1.1.2024. Den tidigare formen lyder: 23 § har upphävts genom L 3.3.2023/317, som träder i kraft 1.1.2024. Den tidigare formen lyder: - 20 Verify source ↗
20 §
Payments under 2,000 euro made under a decision based on this law are not to be paid or recovered.
20 § Betalning som inte erläggs eller återkrävs En betalning som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. En betalning som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag ska inte erläggas eller återkrävas. - 22 Verify source ↗
22 §
Decisions on state subsidy made by the Ministry of Education and Culture under this Act or related regulations may not be appealed directly. A proprietor of an educational institution may instead request rectification from the ministry within three months after notice, and appeals on rectification decisions follow the Administrative Judicial Procedure Act. Decisions by municipal bodies or officials under the Act are appealed under the Municipal Act.
22 § Ändringssökande Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisnings- och kulturministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär. Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisnings- och kulturministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär. Den huvudman för en läroanstalt som inte nöjer sig med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet yrka rättelse av beslutet hos ministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Den huvudman för en läroanstalt som inte nöjer sig med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet yrka rättelse av beslutet hos ministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i ett beslut som ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får sökas enligt vad som bestäms i kommunallagen (365/1995). Ändring i ett beslut som ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får sökas enligt vad som bestäms i kommunallagen (365/1995). 23 § 23 § har upphävts genom L 3.3.2023/317. 23 § har upphävts genom L 3.3.2023/317. - 23 Verify source ↗
23 §
Funds under this law for sports education centres may be financed with lottery profits as provided in the Lottery Act.
23 § Tippningsvinstmedel För statsandelar och statsunderstöd enligt denna lag i fråga om idrottsutbildningscentrer får användas sådana tippningsvinstmedel som avses i lotterilagen (491/ 1965). För statsandelar och statsunderstöd enligt denna lag i fråga om idrottsutbildningscentrer får användas sådana tippningsvinstmedel som avses i lotterilagen (491/ 1965). - 23 Verify source ↗
23 §
Revenue from the gambling company may be used for state shares and state grants under this law for sports education centres.
23 § Användning av penningspelsbolagets avkastning För statsandelar och statsunderstöd enligt denna lag i fråga om idrottsutbildningscentrer kan penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001) användas. För statsandelar och statsunderstöd enligt denna lag i fråga om idrottsutbildningscentrer kan penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001) användas. - 23 Verify source ↗
23 §
For state shares and state grants under this law, gambling company proceeds may be used for sports training centres.
23 § Användning av penningspelsbolagets avkastning För statsandelar och statsunderstöd enligt denna lag i fråga om idrottsutbildningscentrer kan penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001) användas. För statsandelar och statsunderstöd enligt denna lag i fråga om idrottsutbildningscentrer kan penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001) användas. - 21 Verify source ↗
21 §
The provision requires certain education providers and grant recipients to give information for financing and audits, and gives audit bodies access and related powers.
21 § Skyldighet att lämna upplysningar samt granskning (26.6.2009/493) Huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska till statsbidragsmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning. Närmare bestämmelser om lämnande av uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om lämnande av kommuners och samkommuners ekonomiska uppgifter finns dessutom i 121 a § i kommunallagen (410/2015). Huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska till statsbidragsmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för att fastställa finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning. Närmare bestämmelser om lämnande av uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om lämnande av kommuners och samkommuners ekonomiska uppgifter finns dessutom i 121 a § i kommunallagen (410/2015). Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. 21 a § Rätt att få uppgifter Huvudmannen för en läroanstalt har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som behövs i planeringen och anordnandet av utbildningen. Huvudmannen för en läroanstalt har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som behövs i planeringen och anordnandet av utbildningen. Läroanstaltens huvudman skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de nödvändiga uppgifter som de bestämmer och som behövs vid utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. Läroanstaltens huvudman skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de nödvändiga uppgifter som de bestämmer och som behövs vid utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. 21 b § Tillämpning av statsunderstödslagen Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). 7 kap. Särskilda bestämmelser - 24 Verify source ↗
24 §
Reasonable tuition fees may be charged to students, with some education types exempt; overdue unpaid fees may accrue annual default interest and be collected without a court judgment or decision.
24 § Avgifter som tas ut av de studerande Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter drivs dock inte in för utbildning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet som invandraren deltar i under tiden som han eller hon har en gällande integrationsplan enligt 16 § i lagen om främjande av integration eller under ett år från att den sista integrationsplanen har upphört. Dessutom förutsätts att läroplansgrunderna för integrationsutbildning för vuxna invandrare som avses i 26 § 4 mom. eller Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete som avses i 26 § 5 mom. 1 punkten i nämnda lag iakttas i utbildningen. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter drivs dock inte in för utbildning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet som invandraren deltar i under tiden som han eller hon har en gällande integrationsplan enligt 16 § i lagen om främjande av integration eller under ett år från att den sista integrationsplanen har upphört. Dessutom förutsätts att läroplansgrunderna för integrationsutbildning för vuxna invandrare som avses i 26 § 4 mom. eller Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete som avses i 26 § 5 mom. 1 punkten i nämnda lag iakttas i utbildningen. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Om en avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen. Om en avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen. Avgiften får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Avgiften får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). - 24 Verify source ↗
24 §
Reasonable tuition fees may be charged to students; if a fee is overdue, annual late interest may be charged from the due date, and the fee may be collected without a court judgment or decision under the debt-collection procedure named in the provision.
24 § Avgifter som tas ut av de studerande Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Om en avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen. Om en avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen. Avgiften får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Avgiften får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). - 24 Verify source ↗
24 §
Reasonable student fees may be charged, but fees are not allowed for certain integration-plan classes or certain education covered by law.
24 § Avgifter som tas ut av de studerande Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter tas dock inte ut för undervisning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet till den del undervisningen godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter tas dock inte ut för undervisning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet till den del undervisningen godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. 1 mom. har ändrats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. Den tidigare formen lyder: 1 mom. har ändrats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. Den tidigare formen lyder: Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgift tas dock inte ut för undervisning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet till den del undervisningen godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration. Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgift tas dock inte ut för undervisning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet till den del undervisningen godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration. Om en avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen. Om en avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen. Avgiften får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Avgiften får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). - 24 Verify source ↗
24 §
Reasonable tuition fees may be charged to students, but fees are not charged in several specified education settings, and late payment can trigger annual default interest and collection.
24 § Avgifter som tas ut av de studerande Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter tas dock inte ut för undervisning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet till den del undervisningen godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter tas dock inte ut för undervisning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet till den del undervisningen godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Om en avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen. Om en avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen. Avgiften får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Avgiften får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). - 22 Verify source ↗
22 §
Appeals are barred for certain Ministry of Education and Culture state-subsidy decisions, but an unsatisfied educational institution proprietor may request rectification from the ministry within three months.
22 § Ändringssökande Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisnings- och kulturministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär. Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisnings- och kulturministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får inte sökas genom besvär. Den huvudman för en läroanstalt som inte nöjer sig med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet yrka rättelse av beslutet hos ministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Den huvudman för en läroanstalt som inte nöjer sig med ett beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet yrka rättelse av beslutet hos ministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i ett beslut som ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får sökas enligt vad som bestäms i kommunallagen (365/1995). Ändring i ett beslut som ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den får sökas enligt vad som bestäms i kommunallagen (365/1995). 23 § 23 § har upphävts genom L 3.3.2023/317, som träder i kraft 1.1.2024. Den tidigare formen lyder: 23 § har upphävts genom L 3.3.2023/317, som träder i kraft 1.1.2024. Den tidigare formen lyder: - 25 Verify source ↗
25 §
This provision lets folkhögskola providers offer education for compulsory-education students, sets curriculum and admission rules, and gives students rights to teaching, assessment, and review procedures.
25 § Närmare bestämmelser Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. 7 a kap. Utbildning som riktar sig till läropliktiga 25 a § Målen för utbildning som riktar sig till läropliktiga I detta kapitel föreskrivs om utbildning som riktar sig till läropliktiga enligt läropliktslagen. Kapitlet tillämpas på studerande som är läropliktiga när de inleder utbildningen. Bestämmelser om läroplikt finns i läropliktslagen. I detta kapitel föreskrivs om utbildning som riktar sig till läropliktiga enligt läropliktslagen. Kapitlet tillämpas på studerande som är läropliktiga när de inleder utbildningen. Bestämmelser om läroplikt finns i läropliktslagen. Målet med utbildning som riktar sig till läropliktiga är att främja den studerandes studier efter eget val och ge den studerande färdigheter att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen. Målet med utbildning som riktar sig till läropliktiga är att främja den studerandes studier efter eget val och ge den studerande färdigheter att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen. Syftet med utbildningen är att stärka de studerandes livskompetens och ge de studerande färdigheter att kontinuerligt utveckla sig själva. Syftet med utbildningen är att stärka de studerandes livskompetens och ge de studerande färdigheter att kontinuerligt utveckla sig själva. 25 b § Anordnande av utbildning och utbildningens omfattning Utbildning som riktar sig till läropliktiga får ordnas av huvudmän för folkhögskolor som beviljats ett i 4 § avsett tillstånd att driva läroanstalt. Utbildning som riktar sig till läropliktiga får ordnas av huvudmän för folkhögskolor som beviljats ett i 4 § avsett tillstånd att driva läroanstalt. Utbildning som avses i detta kapitel ska omfatta minst 34 studerandeveckor och utbildningen får räcka högst ett år. Utbildning som avses i detta kapitel ska omfatta minst 34 studerandeveckor och utbildningen får räcka högst ett år. Avvikelser från den längd på utbildningen som föreskrivs i 2 mom. får dock göras, om den huvudsakliga eller partiella utbildningsuppgiften för huvudmannen i det tillstånd att driva läroanstalt som avses i 4 § är anordnande av utbildning för studerande med en svår funktionsnedsättning. I sådana fall bestäms tiden för genomförande av utbildningen utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Beslut om tiden för genomförandet av utbildningen fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Utbildningstiden får dock vara högst tre år. Avvikelser från den längd på utbildningen som föreskrivs i 2 mom. får dock göras, om den huvudsakliga eller partiella utbildningsuppgiften för huvudmannen i det tillstånd att driva läroanstalt som avses i 4 § är anordnande av utbildning för studerande med en svår funktionsnedsättning. I sådana fall bestäms tiden för genomförande av utbildningen utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Beslut om tiden för genomförandet av utbildningen fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Utbildningstiden får dock vara högst tre år. 25 c § Grunder för läroplanen Utbildningsstyrelsen ska utarbeta läroplansgrunderna för utbildning som avses i detta kapitel. Utbildningsstyrelsen beslutar om utbildningens mål, centrala innehåll och bedömningen samt om de centrala principerna för studerandevården. Utbildningsstyrelsen ska utarbeta läroplansgrunderna för utbildning som avses i detta kapitel. Utbildningsstyrelsen beslutar om utbildningens mål, centrala innehåll och bedömningen samt om de centrala principerna för studerandevården. Huvudmannen för folkhögskolan ska godkänna en läroplan för utbildning som avses i detta kapitel. Läroplanen godkänns separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk. Huvudmannen för folkhögskolan ska godkänna en läroplan för utbildning som avses i detta kapitel. Läroplanen godkänns separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk. 25 d § Antagning som studerande Beslut om antagning som studerande fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Vid antagning av studerande ska jämlika urvalsgrunder tillämpas. Beslut om antagning som studerande fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Vid antagning av studerande ska jämlika urvalsgrunder tillämpas. Som studerande kan antas den som fullföljt lärokursen för den grundläggande utbildningen. Som studerande kan av särskilda skäl även antas den som huvudmannen för folkhögskolan annars anser ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. Som studerande kan antas den som fullföljt lärokursen för den grundläggande utbildningen. Som studerande kan av särskilda skäl även antas den som huvudmannen för folkhögskolan annars anser ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. 25 e § Ansökningsförfaranden och beslut om antagning som studerande Huvudmannen för folkhögskolan beslutar om att ordna eventuella antagnings- eller lämplighetsprov. Huvudmannen för folkhögskolan beslutar om att ordna eventuella antagnings- eller lämplighetsprov. Huvudmannen beslutar om kontinuerlig ansökan och därtill hörande ansökningstider och ansökningsförfaranden. Huvudmannen beslutar om kontinuerlig ansökan och därtill hörande ansökningstider och ansökningsförfaranden. Vid antagning av studerande till utbildning som avses i denna lag kan riksomfattande ansökningsförfaranden användas. Bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet. Vid antagning av studerande till utbildning som avses i denna lag kan riksomfattande ansökningsförfaranden användas. Bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet. Om riksomfattande ansökningsförfaranden som avses i 3 mom. tillämpas vid antagningen av studerande, kan beslut om att inte anta en sökande meddelas med avvikelse från vad som i 7 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om givande av förvaltningsbeslut. Den sökande ska dock meddelas beslutet skriftligen. Utbildningsanordnaren ska ge ett i 7 kap. i förvaltningslagen avsett förvaltningsbeslut om antagning som studerande, om den sökande framställer en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar från att ha fått meddelande om resultatet av antagningen. Om riksomfattande ansökningsförfaranden som avses i 3 mom. tillämpas vid antagningen av studerande, kan beslut om att inte anta en sökande meddelas med avvikelse från vad som i 7 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om givande av förvaltningsbeslut. Den sökande ska dock meddelas beslutet skriftligen. Utbildningsanordnaren ska ge ett i 7 kap. i förvaltningslagen avsett förvaltningsbeslut om antagning som studerande, om den sökande framställer en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar från att ha fått meddelande om resultatet av antagningen. 25 f § Rätt till undervisning De studerande har rätt att få undervisning enligt grunderna för läroplanen. De studerande har rätt att få undervisning enligt grunderna för läroplanen. För en studerande som inleder utbildningen utarbetas en personlig studieplan, där den studerandes individuella utbildnings- och utvecklingsmål samt uppgifter om åtgärder gällande handledning och stöd ska skrivas in. För en studerande som inleder utbildningen utarbetas en personlig studieplan, där den studerandes individuella utbildnings- och utvecklingsmål samt uppgifter om åtgärder gällande handledning och stöd ska skrivas in. Huvudmannen för folkhögskolan ska utarbeta den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. Planen ska regelbundet uppdateras under studiernas gång. Den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande ska ha möjlighet att delta i utarbetandet och uppdateringen av den personliga studieplanen. Huvudmannen för folkhögskolan ska utarbeta den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. Planen ska regelbundet uppdateras under studiernas gång. Den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande ska ha möjlighet att delta i utarbetandet och uppdateringen av den personliga studieplanen. 25 g § Betyg och intyg samt bedömning av kunnandet För deltagande i utbildning enligt detta kapitel får den studerande ett betyg. För deltagande i utbildning enligt detta kapitel får den studerande ett betyg. Utbildningsstyrelsen bestämmer i grunderna för läroplanen om uppgifterna som ska antecknas på betygen och om andra bilagor till betygen. Utbildningsstyrelsen bestämmer i grunderna för läroplanen om uppgifterna som ska antecknas på betygen och om andra bilagor till betygen. Huvudmannen för folkhögskolan ska på begäran av den studerande ge den studerande ett intyg över avlagda studier, om den studerande avgår eller avbryter genomförandet av utbildningen. Huvudmannen för folkhögskolan ska på begäran av den studerande ge den studerande ett intyg över avlagda studier, om den studerande avgår eller avbryter genomförandet av utbildningen. Den studerandes kunnande bedöms genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska täcka samtliga krav och mål som ingår i grunderna för läroplanen. Den studerandes kunnande bedöms genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska täcka samtliga krav och mål som ingår i grunderna för läroplanen. Den studerande ska ges möjlighet till självbedömning. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänt eller med vitsordet underkänt. Huvudmannen för folkhögskolan ska ordna en möjlighet att ta om påvisandet av kunnandet, om den studerandes kunnande bedömts med vitsordet underkänt. Den studerande ska ges möjlighet till självbedömning. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänt eller med vitsordet underkänt. Huvudmannen för folkhögskolan ska ordna en möjlighet att ta om påvisandet av kunnandet, om den studerandes kunnande bedömts med vitsordet underkänt. 25 h § Studierätt Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt huvudmannen för folkhögskolan bestämmer. Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt huvudmannen för folkhögskolan bestämmer. Den studerandes studierätt upphör när han eller hon har avlagt utbildningen i den omfattning som föreskrivs i 25 b § eller när han eller hon anses ha avgått på det sätt som anges i 25 i § Den studerandes studierätt upphör när han eller hon har avlagt utbildningen i den omfattning som föreskrivs i 25 b § eller när han eller hon anses ha avgått på det sätt som anges i 25 i § På studerandes rätt att avbryta sin studierätt för viss tid tillämpas 7 § i läropliktslagen. På studerandes rätt att avbryta sin studierätt för viss tid tillämpas 7 § i läropliktslagen. 25 i § När en studerande anses ha avgått En studerande anses ha avgått, om En studerande anses ha avgått, om 1) det är uppenbart att den studerande inte har för avsikt att delta i undervisningen och den studerande inte har angett någon grundad anledning till frånvaron, det är uppenbart att den studerande inte har för avsikt att delta i undervisningen och den studerande inte har angett någon grundad anledning till frånvaron, 2) den studerande har avbrutit fullgörandet av läroplikten på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i läropliktslagen, den studerande har avbrutit fullgörandet av läroplikten på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i läropliktslagen, 3) den studerande inte avlagt studierna inom den tid som föreskrivs i 25 b § 2 eller 3 mom. den studerande inte avlagt studierna inom den tid som föreskrivs i 25 b § 2 eller 3 mom. En studerande anses ha avgått också när han eller hon själv skriftligen anmäler till huvudmannen för folkhögskolan att han eller hon avgår. Då anses den studerande ha avgått den dag när anmälan kommer fram till huvudmannen för folkhögskolan, eller vid en senare tidpunkt som den studerande uppger. En studerande anses ha avgått också när han eller hon själv skriftligen anmäler till huvudmannen för folkhögskolan att han eller hon avgår. Då anses den studerande ha avgått den dag när anmälan kommer fram till huvudmannen för folkhögskolan, eller vid en senare tidpunkt som den studerande uppger. Huvudmannen för folkhögskolan ska meddela ett beslut om att en studerande anses ha avgått, med undantag för situationer som avses i 1 mom. 2 punkten. Huvudmannen för folkhögskolan ska meddela ett beslut om att en studerande anses ha avgått, med undantag för situationer som avses i 1 mom. 2 punkten. En läropliktig anses ha avgått på den grund som avses i 1 mom. 1 punkten senast en månad efter det att han eller hon sist har deltagit i undervisning. Innan den läropliktige anses ha avgått ska huvudmannen för folkhögskolan underrätta den läropliktige samt dennes vårdnadshavare och andra lagliga företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om han eller hon inte deltar i undervisningen. Bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. En läropliktig anses ha avgått på den grund som avses i 1 mom. 1 punkten senast en månad efter det att han eller hon sist har deltagit i undervisning. Innan den läropliktige anses ha avgått ska huvudmannen för folkhögskolan underrätta den läropliktige samt dennes vårdnadshavare och andra lagliga företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om han eller hon inte deltar i undervisningen. Bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. 25 j § Tillämpning av gymnasielagen På sådan utbildning som avses i detta kapitel tillämpas vad som föreskrivs i gymnasielagen om studerandevård, samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt om sekretess för och behandlingen av personuppgifter. Därtill tillämpas 7 kap. i den lagen när det gäller disciplin och metoderna för upprätthållande av den samt 50 § 1 mom. och 54 § i den lagen när det gäller sökande av ändring. På sådan utbildning som avses i detta kapitel tillämpas vad som föreskrivs i gymnasielagen om studerandevård, samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt om sekretess för och behandlingen av personuppgifter. Därtill tillämpas 7 kap. i den lagen när det gäller disciplin och metoderna för upprätthållande av den samt 50 § 1 mom. och 54 § i den lagen när det gäller sökande av ändring. 25 k § Sökande av ändring i beslut som gäller bedömning I ett i 25 g § avsett beslut som gäller bedömning av en studerande får ändring inte sökas genom besvär. Den studerande kan be rektorn om en ny bedömning inom två månader från att ha fått beslutet om bedömningen. I ett i 25 g § avsett beslut som gäller bedömning av en studerande får ändring inte sökas genom besvär. Den studerande kan be rektorn om en ny bedömning inom två månader från att ha fått beslutet om bedömningen. Den studerande får hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från att ha fått del av beslutet om den nya bedömning som gjorts på begäran eller av ett avgörande genom vilket begäran har avslagits begära omprövning av beslutet eller avgörandet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Den studerande får hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från att ha fått del av beslutet om den nya bedömning som gjorts på begäran eller av ett avgörande genom vilket begäran har avslagits begära omprövning av beslutet eller avgörandet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Ett beslut av regionförvaltningsverket genom vilket en begäran om omprövning av ett ärende enligt 2 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Ett beslut av regionförvaltningsverket genom vilket en begäran om omprövning av ett ärende enligt 2 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. 25 l § Sökande av ändring i beslut om utbildning som riktar sig till läropliktiga Omprövning av beslut som avses i detta kapitel får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet, om beslutet gäller Omprövning av beslut som avses i detta kapitel får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet, om beslutet gäller 1) i 25 b § 3 mom. avsedd tid för genomförande av utbildningen, i 25 b § 3 mom. avsedd tid för genomförande av utbildningen, 2) i 25 e avsedd antagning som studerande, i 25 e avsedd antagning som studerande, 3) en i 25 i § avsedd fråga om en studerande ska anses ha avgått. en i 25 i § avsedd fråga om en studerande ska anses ha avgått. Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen. Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen. Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ovannämnda besvär ska behandlas skyndsamt. Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 1 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ovannämnda besvär ska behandlas skyndsamt. Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 1 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 25 m § Tillämpning av bestämmelserna på annan utbildning som ordnas för läropliktiga På utbildning enligt 5 § 2 mom. i läropliktslagen som ordnas för invandrare tillämpas bestämmelserna i 25 d §, 25 e § 1 och 2 mom., 25 f §, 25 g § 1 och 3–5 mom., 25 h §, 25 i § 2–4 mom. och 25 j–25 l § i denna lag. På utbildning enligt 5 § 2 mom. i läropliktslagen som ordnas för invandrare tillämpas bestämmelserna i 25 d §, 25 e § 1 och 2 mom., 25 f §, 25 g § 1 och 3–5 mom., 25 h §, 25 i § 2–4 mom. och 25 j–25 l § i denna lag. 8 kap. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser - 25 Verify source ↗
25 §
Further implementing provisions for this law are issued by ordinance.
25 § Närmare bestämmelser Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. 8 kap. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser - 25 Verify source ↗
25 §
The provision sets rules for education aimed at compulsory-school-age students, including who may arrange it, how long it may last, curriculum planning, student admission, assessment, and appeal steps.
25 § Närmare bestämmelser Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. 7 a kap. Utbildning som riktar sig till läropliktiga 25 a § Målen för utbildning som riktar sig till läropliktiga I detta kapitel föreskrivs om utbildning som riktar sig till läropliktiga enligt läropliktslagen. Kapitlet tillämpas på studerande som är läropliktiga när de inleder utbildningen. Bestämmelser om läroplikt finns i läropliktslagen. I detta kapitel föreskrivs om utbildning som riktar sig till läropliktiga enligt läropliktslagen. Kapitlet tillämpas på studerande som är läropliktiga när de inleder utbildningen. Bestämmelser om läroplikt finns i läropliktslagen. Målet med utbildning som riktar sig till läropliktiga är att främja den studerandes studier efter eget val och ge den studerande färdigheter att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen. Målet med utbildning som riktar sig till läropliktiga är att främja den studerandes studier efter eget val och ge den studerande färdigheter att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen. Syftet med utbildningen är att stärka de studerandes livskompetens och ge de studerande färdigheter att kontinuerligt utveckla sig själva. Syftet med utbildningen är att stärka de studerandes livskompetens och ge de studerande färdigheter att kontinuerligt utveckla sig själva. 25 a § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 a § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 b § Anordnande av utbildning och utbildningens omfattning Utbildning som riktar sig till läropliktiga får ordnas av huvudmän för folkhögskolor som beviljats ett i 4 § avsett tillstånd att driva läroanstalt. Utbildning som riktar sig till läropliktiga får ordnas av huvudmän för folkhögskolor som beviljats ett i 4 § avsett tillstånd att driva läroanstalt. Utbildning som avses i detta kapitel ska omfatta minst 34 studerandeveckor och utbildningen får räcka högst ett år. Utbildning som avses i detta kapitel ska omfatta minst 34 studerandeveckor och utbildningen får räcka högst ett år. Avvikelser från den längd på utbildningen som föreskrivs i 2 mom. får dock göras, om den huvudsakliga eller partiella utbildningsuppgiften för huvudmannen i det tillstånd att driva läroanstalt som avses i 4 § är anordnande av utbildning för studerande med en svår funktionsnedsättning. I sådana fall bestäms tiden för genomförande av utbildningen utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Beslut om tiden för genomförandet av utbildningen fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Utbildningstiden får dock vara högst tre år. Avvikelser från den längd på utbildningen som föreskrivs i 2 mom. får dock göras, om den huvudsakliga eller partiella utbildningsuppgiften för huvudmannen i det tillstånd att driva läroanstalt som avses i 4 § är anordnande av utbildning för studerande med en svår funktionsnedsättning. I sådana fall bestäms tiden för genomförande av utbildningen utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Beslut om tiden för genomförandet av utbildningen fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Utbildningstiden får dock vara högst tre år. 25 b § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 b § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 c § Grunder för läroplanen Utbildningsstyrelsen ska utarbeta läroplansgrunderna för utbildning som avses i detta kapitel. Utbildningsstyrelsen beslutar om utbildningens mål, centrala innehåll och bedömningen samt om de centrala principerna för studerandevården. Utbildningsstyrelsen ska utarbeta läroplansgrunderna för utbildning som avses i detta kapitel. Utbildningsstyrelsen beslutar om utbildningens mål, centrala innehåll och bedömningen samt om de centrala principerna för studerandevården. 1 mom. trädde i kraft 1.1.2021. 1 mom. trädde i kraft 1.1.2021. Huvudmannen för folkhögskolan ska godkänna en läroplan för utbildning som avses i detta kapitel. Läroplanen godkänns separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk. Huvudmannen för folkhögskolan ska godkänna en läroplan för utbildning som avses i detta kapitel. Läroplanen godkänns separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk. 25 c § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 c § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 d § Antagning som studerande Beslut om antagning som studerande fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Vid antagning av studerande ska jämlika urvalsgrunder tillämpas. Beslut om antagning som studerande fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Vid antagning av studerande ska jämlika urvalsgrunder tillämpas. Som studerande kan antas den som fullföljt lärokursen för den grundläggande utbildningen. Som studerande kan av särskilda skäl även antas den som huvudmannen för folkhögskolan annars anser ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. Som studerande kan antas den som fullföljt lärokursen för den grundläggande utbildningen. Som studerande kan av särskilda skäl även antas den som huvudmannen för folkhögskolan annars anser ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. 25 d § trädde i kraft 1.1.2021. 25 d § trädde i kraft 1.1.2021. 25 e § Ansökningsförfaranden och beslut om antagning som studerande Huvudmannen för folkhögskolan beslutar om att ordna eventuella antagnings- eller lämplighetsprov. Huvudmannen för folkhögskolan beslutar om att ordna eventuella antagnings- eller lämplighetsprov. 1 mom. trädde i kraft 1.1.2021. 1 mom. trädde i kraft 1.1.2021. Huvudmannen beslutar om kontinuerlig ansökan och därtill hörande ansökningstider och ansökningsförfaranden. Huvudmannen beslutar om kontinuerlig ansökan och därtill hörande ansökningstider och ansökningsförfaranden. 2 mom. trädde i kraft 1.1.2021. 2 mom. trädde i kraft 1.1.2021. Vid antagning av studerande till utbildning som avses i denna lag kan riksomfattande ansökningsförfaranden användas. Bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet. Vid antagning av studerande till utbildning som avses i denna lag kan riksomfattande ansökningsförfaranden användas. Bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet. 3 mom. träder i kraft 1.1.2022. 3 mom. träder i kraft 1.1.2022. Om riksomfattande ansökningsförfaranden som avses i 3 mom. tillämpas vid antagningen av studerande, kan beslut om att inte anta en sökande meddelas med avvikelse från vad som i 7 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om givande av förvaltningsbeslut. Den sökande ska dock meddelas beslutet skriftligen. Utbildningsanordnaren ska ge ett i 7 kap. i förvaltningslagen avsett förvaltningsbeslut om antagning som studerande, om den sökande framställer en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar från att ha fått meddelande om resultatet av antagningen. Om riksomfattande ansökningsförfaranden som avses i 3 mom. tillämpas vid antagningen av studerande, kan beslut om att inte anta en sökande meddelas med avvikelse från vad som i 7 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om givande av förvaltningsbeslut. Den sökande ska dock meddelas beslutet skriftligen. Utbildningsanordnaren ska ge ett i 7 kap. i förvaltningslagen avsett förvaltningsbeslut om antagning som studerande, om den sökande framställer en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar från att ha fått meddelande om resultatet av antagningen. 4 mom. trädde i kraft 1.1.2021. 4 mom. trädde i kraft 1.1.2021. 25 e § har tillfogats genom L 1219/2020. 25 e § har tillfogats genom L 1219/2020. 25 f § Rätt till undervisning De studerande har rätt att få undervisning enligt grunderna för läroplanen. De studerande har rätt att få undervisning enligt grunderna för läroplanen. För en studerande som inleder utbildningen utarbetas en personlig studieplan, där den studerandes individuella utbildnings- och utvecklingsmål samt uppgifter om åtgärder gällande handledning och stöd ska skrivas in. För en studerande som inleder utbildningen utarbetas en personlig studieplan, där den studerandes individuella utbildnings- och utvecklingsmål samt uppgifter om åtgärder gällande handledning och stöd ska skrivas in. Huvudmannen för folkhögskolan ska utarbeta den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. Planen ska regelbundet uppdateras under studiernas gång. Den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande ska ha möjlighet att delta i utarbetandet och uppdateringen av den personliga studieplanen. Huvudmannen för folkhögskolan ska utarbeta den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. Planen ska regelbundet uppdateras under studiernas gång. Den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande ska ha möjlighet att delta i utarbetandet och uppdateringen av den personliga studieplanen. 25 f § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 f § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 g § Betyg och intyg samt bedömning av kunnandet För deltagande i utbildning enligt detta kapitel får den studerande ett betyg. För deltagande i utbildning enligt detta kapitel får den studerande ett betyg. Utbildningsstyrelsen bestämmer i grunderna för läroplanen om uppgifterna som ska antecknas på betygen och om andra bilagor till betygen. Utbildningsstyrelsen bestämmer i grunderna för läroplanen om uppgifterna som ska antecknas på betygen och om andra bilagor till betygen. Huvudmannen för folkhögskolan ska på begäran av den studerande ge den studerande ett intyg över avlagda studier, om den studerande avgår eller avbryter genomförandet av utbildningen. Huvudmannen för folkhögskolan ska på begäran av den studerande ge den studerande ett intyg över avlagda studier, om den studerande avgår eller avbryter genomförandet av utbildningen. Den studerandes kunnande bedöms genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska täcka samtliga krav och mål som ingår i grunderna för läroplanen. Den studerandes kunnande bedöms genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska täcka samtliga krav och mål som ingår i grunderna för läroplanen. Den studerande ska ges möjlighet till självbedömning. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänt eller med vitsordet underkänt. Huvudmannen för folkhögskolan ska ordna en möjlighet att ta om påvisandet av kunnandet, om den studerandes kunnande bedömts med vitsordet underkänt. Den studerande ska ges möjlighet till självbedömning. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänt eller med vitsordet underkänt. Huvudmannen för folkhögskolan ska ordna en möjlighet att ta om påvisandet av kunnandet, om den studerandes kunnande bedömts med vitsordet underkänt. 25 g § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 g § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 h § Studierätt Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt huvudmannen för folkhögskolan bestämmer. Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt huvudmannen för folkhögskolan bestämmer. Den studerandes studierätt upphör när han eller hon har avlagt utbildningen i den omfattning som föreskrivs i 25 b § eller när han eller hon anses ha avgått på det sätt som anges i 25 i § Den studerandes studierätt upphör när han eller hon har avlagt utbildningen i den omfattning som föreskrivs i 25 b § eller när han eller hon anses ha avgått på det sätt som anges i 25 i § På studerandes rätt att avbryta sin studierätt för viss tid tillämpas 7 § i läropliktslagen. På studerandes rätt att avbryta sin studierätt för viss tid tillämpas 7 § i läropliktslagen. 25 h § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 h § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 i § När studerande anses ha avgått En studerande som inte avlagt studierna inom den tid som föreskrivs i 25 b § 2 eller 3 mom. förlorar sin studierätt. En studerande som inte avlagt studierna inom den tid som föreskrivs i 25 b § 2 eller 3 mom. förlorar sin studierätt. Likaså anses en studerande ha avgått, om det är uppenbart att han eller hon inte har haft för avsikt att delta i undervisningen och inte har angett någon grundad anledning till frånvaron. Bestämmelser om förfaranden som gäller när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. Likaså anses en studerande ha avgått, om det är uppenbart att han eller hon inte har haft för avsikt att delta i undervisningen och inte har angett någon grundad anledning till frånvaron. Bestämmelser om förfaranden som gäller när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. En studerande anses ha avgått också när han eller hon själv skriftligen meddelar huvudmannen för folkhögskolan att han eller hon avgår. Då anses den studerande ha avgått den dag när meddelandet kommer fram till huvudmannen för folkhögskolan, eller vid en senare tidpunkt som meddelas av den studerande. En studerande anses ha avgått också när han eller hon själv skriftligen meddelar huvudmannen för folkhögskolan att han eller hon avgår. Då anses den studerande ha avgått den dag när meddelandet kommer fram till huvudmannen för folkhögskolan, eller vid en senare tidpunkt som meddelas av den studerande. Huvudmannen för folkhögskolan ska i ärendet fatta ett beslut enligt vilket studeranden anses ha avgått. Huvudmannen för folkhögskolan ska i ärendet fatta ett beslut enligt vilket studeranden anses ha avgått. 25 i § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 i § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 j § Tillämpning av gymnasielagen På sådan utbildning som avses i detta kapitel tillämpas vad som föreskrivs i gymnasielagen om studerandevård, samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt om sekretess för och behandlingen av personuppgifter. Därtill tillämpas 7 kap. i den lagen när det gäller disciplin och metoderna för upprätthållande av den samt 50 § 1 mom. och 54 § i den lagen när det gäller sökande av ändring. På sådan utbildning som avses i detta kapitel tillämpas vad som föreskrivs i gymnasielagen om studerandevård, samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt om sekretess för och behandlingen av personuppgifter. Därtill tillämpas 7 kap. i den lagen när det gäller disciplin och metoderna för upprätthållande av den samt 50 § 1 mom. och 54 § i den lagen när det gäller sökande av ändring. 25 j § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 j § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 k § Sökande av ändring i beslut som gäller bedömning I ett i 25 g § avsett beslut som gäller bedömning av en studerande får ändring inte sökas genom besvär. Den studerande kan be rektorn om en ny bedömning inom två månader från att ha fått beslutet om bedömningen. I ett i 25 g § avsett beslut som gäller bedömning av en studerande får ändring inte sökas genom besvär. Den studerande kan be rektorn om en ny bedömning inom två månader från att ha fått beslutet om bedömningen. Den studerande får hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från att ha fått del av beslutet om den nya bedömning som gjorts på begäran eller av ett avgörande genom vilket begäran har avslagits begära omprövning av beslutet eller avgörandet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Den studerande får hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från att ha fått del av beslutet om den nya bedömning som gjorts på begäran eller av ett avgörande genom vilket begäran har avslagits begära omprövning av beslutet eller avgörandet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Ett beslut av regionförvaltningsverket genom vilket en begäran om omprövning av ett ärende enligt 2 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Ett beslut av regionförvaltningsverket genom vilket en begäran om omprövning av ett ärende enligt 2 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. 25 k § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 k § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 l § Sökande av ändring i beslut om utbildning som riktar sig till läropliktiga Omprövning av beslut som avses i detta kapitel får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet, om beslutet gäller Omprövning av beslut som avses i detta kapitel får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet, om beslutet gäller 1) i 25 b § 3 mom. avsedd tid för genomförande av utbildningen, i 25 b § 3 mom. avsedd tid för genomförande av utbildningen, 2) i 25 e avsedd antagning som studerande, i 25 e avsedd antagning som studerande, 3) en i 25 i § avsedd fråga om en studerande ska anses ha avgått. en i 25 i § avsedd fråga om en studerande ska anses ha avgått. Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen. Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen. Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ovannämnda besvär ska behandlas skyndsamt. Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 1 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ovannämnda besvär ska behandlas skyndsamt. Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 1 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 25 l § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 l § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 m § Tillämpning av bestämmelserna på annan utbildning som ordnas för läropliktiga På utbildning enligt 5 § 2 mom. i läropliktslagen som ordnas för invandrare tillämpas bestämmelserna i 25 d §, 25 e § 1 och 2 mom., 25 f §, 25 g § 1 och 3–5 mom., 25 h §, 25 i § 2–4 mom. och 25 j–25 l § i denna lag. På utbildning enligt 5 § 2 mom. i läropliktslagen som ordnas för invandrare tillämpas bestämmelserna i 25 d §, 25 e § 1 och 2 mom., 25 f §, 25 g § 1 och 3–5 mom., 25 h §, 25 i § 2–4 mom. och 25 j–25 l § i denna lag. 25 m § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 25 m § har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 7 a kap. har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 7 a kap. har tillfogats genom L 1219/2020, som träder i kraft 1.8.2021. 8 kap. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser - 25 Verify source ↗
25 §
Bestämmelserna ger utbildningsstyrelsen och folkhögskolans huvudman flera uppgifter om läroplan, antagning, studieplaner, intyg och omprövning, och ger de studerande rätt till undervisning samt vissa tidsfrister för ändringssökande.
25 § Närmare bestämmelser Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. 7 a kap. Utbildning som riktar sig till läropliktiga 25 a § Målen för utbildning som riktar sig till läropliktiga I detta kapitel föreskrivs om utbildning som riktar sig till läropliktiga enligt läropliktslagen. Kapitlet tillämpas på studerande som är läropliktiga när de inleder utbildningen. Bestämmelser om läroplikt finns i läropliktslagen. I detta kapitel föreskrivs om utbildning som riktar sig till läropliktiga enligt läropliktslagen. Kapitlet tillämpas på studerande som är läropliktiga när de inleder utbildningen. Bestämmelser om läroplikt finns i läropliktslagen. Målet med utbildning som riktar sig till läropliktiga är att främja den studerandes studier efter eget val och ge den studerande färdigheter att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen. Målet med utbildning som riktar sig till läropliktiga är att främja den studerandes studier efter eget val och ge den studerande färdigheter att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen. Syftet med utbildningen är att stärka de studerandes livskompetens och ge de studerande färdigheter att kontinuerligt utveckla sig själva. Syftet med utbildningen är att stärka de studerandes livskompetens och ge de studerande färdigheter att kontinuerligt utveckla sig själva. Se SRf om det riksomfattande ansökningsförfarandet till utbildning efter den grundläggande utbildningen 834/2021, som träder i kraft 1.1.2022. Se SRf om det riksomfattande ansökningsförfarandet till utbildning efter den grundläggande utbildningen 834/2021, som träder i kraft 1.1.2022. 25 b § Anordnande av utbildning och utbildningens omfattning Utbildning som riktar sig till läropliktiga får ordnas av huvudmän för folkhögskolor som beviljats ett i 4 § avsett tillstånd att driva läroanstalt. Utbildning som riktar sig till läropliktiga får ordnas av huvudmän för folkhögskolor som beviljats ett i 4 § avsett tillstånd att driva läroanstalt. Utbildning som avses i detta kapitel ska omfatta minst 34 studerandeveckor och utbildningen får räcka högst ett år. Utbildning som avses i detta kapitel ska omfatta minst 34 studerandeveckor och utbildningen får räcka högst ett år. Avvikelser från den längd på utbildningen som föreskrivs i 2 mom. får dock göras, om den huvudsakliga eller partiella utbildningsuppgiften för huvudmannen i det tillstånd att driva läroanstalt som avses i 4 § är anordnande av utbildning för studerande med en svår funktionsnedsättning. I sådana fall bestäms tiden för genomförande av utbildningen utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Beslut om tiden för genomförandet av utbildningen fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Utbildningstiden får dock vara högst tre år. Avvikelser från den längd på utbildningen som föreskrivs i 2 mom. får dock göras, om den huvudsakliga eller partiella utbildningsuppgiften för huvudmannen i det tillstånd att driva läroanstalt som avses i 4 § är anordnande av utbildning för studerande med en svår funktionsnedsättning. I sådana fall bestäms tiden för genomförande av utbildningen utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Beslut om tiden för genomförandet av utbildningen fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Utbildningstiden får dock vara högst tre år. 25 c § Grunder för läroplanen Utbildningsstyrelsen ska utarbeta läroplansgrunderna för utbildning som avses i detta kapitel. Utbildningsstyrelsen beslutar om utbildningens mål, centrala innehåll och bedömningen samt om de centrala principerna för studerandevården. Utbildningsstyrelsen ska utarbeta läroplansgrunderna för utbildning som avses i detta kapitel. Utbildningsstyrelsen beslutar om utbildningens mål, centrala innehåll och bedömningen samt om de centrala principerna för studerandevården. Huvudmannen för folkhögskolan ska godkänna en läroplan för utbildning som avses i detta kapitel. Läroplanen godkänns separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk. Huvudmannen för folkhögskolan ska godkänna en läroplan för utbildning som avses i detta kapitel. Läroplanen godkänns separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk. 25 d § Antagning som studerande Beslut om antagning som studerande fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Vid antagning av studerande ska jämlika urvalsgrunder tillämpas. Beslut om antagning som studerande fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Vid antagning av studerande ska jämlika urvalsgrunder tillämpas. Som studerande kan antas den som fullföljt lärokursen för den grundläggande utbildningen. Som studerande kan av särskilda skäl även antas den som huvudmannen för folkhögskolan annars anser ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. Som studerande kan antas den som fullföljt lärokursen för den grundläggande utbildningen. Som studerande kan av särskilda skäl även antas den som huvudmannen för folkhögskolan annars anser ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. 25 e § Ansökningsförfaranden och beslut om antagning som studerande Huvudmannen för folkhögskolan beslutar om att ordna eventuella antagnings- eller lämplighetsprov. Huvudmannen för folkhögskolan beslutar om att ordna eventuella antagnings- eller lämplighetsprov. Huvudmannen beslutar om kontinuerlig ansökan och därtill hörande ansökningstider och ansökningsförfaranden. Huvudmannen beslutar om kontinuerlig ansökan och därtill hörande ansökningstider och ansökningsförfaranden. Vid antagning av studerande till utbildning som avses i denna lag kan riksomfattande ansökningsförfaranden användas. Bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet. Vid antagning av studerande till utbildning som avses i denna lag kan riksomfattande ansökningsförfaranden användas. Bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet. Om riksomfattande ansökningsförfaranden som avses i 3 mom. tillämpas vid antagningen av studerande, kan beslut om att inte anta en sökande meddelas med avvikelse från vad som i 7 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om givande av förvaltningsbeslut. Den sökande ska dock meddelas beslutet skriftligen. Utbildningsanordnaren ska ge ett i 7 kap. i förvaltningslagen avsett förvaltningsbeslut om antagning som studerande, om den sökande framställer en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar från att ha fått meddelande om resultatet av antagningen. Om riksomfattande ansökningsförfaranden som avses i 3 mom. tillämpas vid antagningen av studerande, kan beslut om att inte anta en sökande meddelas med avvikelse från vad som i 7 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om givande av förvaltningsbeslut. Den sökande ska dock meddelas beslutet skriftligen. Utbildningsanordnaren ska ge ett i 7 kap. i förvaltningslagen avsett förvaltningsbeslut om antagning som studerande, om den sökande framställer en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar från att ha fått meddelande om resultatet av antagningen. 25 f § Rätt till undervisning De studerande har rätt att få undervisning enligt grunderna för läroplanen. De studerande har rätt att få undervisning enligt grunderna för läroplanen. För en studerande som inleder utbildningen utarbetas en personlig studieplan, där den studerandes individuella utbildnings- och utvecklingsmål samt uppgifter om åtgärder gällande handledning och stöd ska skrivas in. För en studerande som inleder utbildningen utarbetas en personlig studieplan, där den studerandes individuella utbildnings- och utvecklingsmål samt uppgifter om åtgärder gällande handledning och stöd ska skrivas in. Huvudmannen för folkhögskolan ska utarbeta den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. Planen ska regelbundet uppdateras under studiernas gång. Den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande ska ha möjlighet att delta i utarbetandet och uppdateringen av den personliga studieplanen. Huvudmannen för folkhögskolan ska utarbeta den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. Planen ska regelbundet uppdateras under studiernas gång. Den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande ska ha möjlighet att delta i utarbetandet och uppdateringen av den personliga studieplanen. 25 g § Betyg och intyg samt bedömning av kunnandet För deltagande i utbildning enligt detta kapitel får den studerande ett betyg. För deltagande i utbildning enligt detta kapitel får den studerande ett betyg. Utbildningsstyrelsen bestämmer i grunderna för läroplanen om uppgifterna som ska antecknas på betygen och om andra bilagor till betygen. Utbildningsstyrelsen bestämmer i grunderna för läroplanen om uppgifterna som ska antecknas på betygen och om andra bilagor till betygen. Huvudmannen för folkhögskolan ska på begäran av den studerande ge den studerande ett intyg över avlagda studier, om den studerande avgår eller avbryter genomförandet av utbildningen. Huvudmannen för folkhögskolan ska på begäran av den studerande ge den studerande ett intyg över avlagda studier, om den studerande avgår eller avbryter genomförandet av utbildningen. Den studerandes kunnande bedöms genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska täcka samtliga krav och mål som ingår i grunderna för läroplanen. Den studerandes kunnande bedöms genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska täcka samtliga krav och mål som ingår i grunderna för läroplanen. Den studerande ska ges möjlighet till självbedömning. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänt eller med vitsordet underkänt. Huvudmannen för folkhögskolan ska ordna en möjlighet att ta om påvisandet av kunnandet, om den studerandes kunnande bedömts med vitsordet underkänt. Den studerande ska ges möjlighet till självbedömning. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänt eller med vitsordet underkänt. Huvudmannen för folkhögskolan ska ordna en möjlighet att ta om påvisandet av kunnandet, om den studerandes kunnande bedömts med vitsordet underkänt. 25 h § Studierätt Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt huvudmannen för folkhögskolan bestämmer. Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt huvudmannen för folkhögskolan bestämmer. Den studerandes studierätt upphör när han eller hon har avlagt utbildningen i den omfattning som föreskrivs i 25 b § eller när han eller hon anses ha avgått på det sätt som anges i 25 i § Den studerandes studierätt upphör när han eller hon har avlagt utbildningen i den omfattning som föreskrivs i 25 b § eller när han eller hon anses ha avgått på det sätt som anges i 25 i § På studerandes rätt att avbryta sin studierätt för viss tid tillämpas 7 § i läropliktslagen. På studerandes rätt att avbryta sin studierätt för viss tid tillämpas 7 § i läropliktslagen. 25 i § När en studerande anses ha avgått En studerande anses ha avgått, om En studerande anses ha avgått, om 1) det är uppenbart att den studerande inte har för avsikt att delta i undervisningen och den studerande inte har angett någon grundad anledning till frånvaron, det är uppenbart att den studerande inte har för avsikt att delta i undervisningen och den studerande inte har angett någon grundad anledning till frånvaron, 2) den studerande har avbrutit fullgörandet av läroplikten på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i läropliktslagen, den studerande har avbrutit fullgörandet av läroplikten på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i läropliktslagen, 3) den studerande inte avlagt studierna inom den tid som föreskrivs i 25 b § 2 eller 3 mom. den studerande inte avlagt studierna inom den tid som föreskrivs i 25 b § 2 eller 3 mom. En studerande anses ha avgått också när han eller hon själv skriftligen anmäler till huvudmannen för folkhögskolan att han eller hon avgår. Då anses den studerande ha avgått den dag när anmälan kommer fram till huvudmannen för folkhögskolan, eller vid en senare tidpunkt som den studerande uppger. En studerande anses ha avgått också när han eller hon själv skriftligen anmäler till huvudmannen för folkhögskolan att han eller hon avgår. Då anses den studerande ha avgått den dag när anmälan kommer fram till huvudmannen för folkhögskolan, eller vid en senare tidpunkt som den studerande uppger. Huvudmannen för folkhögskolan ska meddela ett beslut om att en studerande anses ha avgått, med undantag för situationer som avses i 1 mom. 2 punkten. Huvudmannen för folkhögskolan ska meddela ett beslut om att en studerande anses ha avgått, med undantag för situationer som avses i 1 mom. 2 punkten. En läropliktig anses ha avgått på den grund som avses i 1 mom. 1 punkten senast en månad efter det att han eller hon sist har deltagit i undervisning. Innan den läropliktige anses ha avgått ska huvudmannen för folkhögskolan underrätta den läropliktige samt dennes vårdnadshavare och andra lagliga företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om han eller hon inte deltar i undervisningen. Bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. En läropliktig anses ha avgått på den grund som avses i 1 mom. 1 punkten senast en månad efter det att han eller hon sist har deltagit i undervisning. Innan den läropliktige anses ha avgått ska huvudmannen för folkhögskolan underrätta den läropliktige samt dennes vårdnadshavare och andra lagliga företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om han eller hon inte deltar i undervisningen. Bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. 25 j § Tillämpning av gymnasielagen På sådan utbildning som avses i detta kapitel tillämpas vad som föreskrivs i gymnasielagen om studerandevård, samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt om sekretess för och behandlingen av personuppgifter. Därtill tillämpas 7 kap. i den lagen när det gäller disciplin och metoderna för upprätthållande av den samt 50 § 1 mom. och 54 § i den lagen när det gäller sökande av ändring. På sådan utbildning som avses i detta kapitel tillämpas vad som föreskrivs i gymnasielagen om studerandevård, samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt om sekretess för och behandlingen av personuppgifter. Därtill tillämpas 7 kap. i den lagen när det gäller disciplin och metoderna för upprätthållande av den samt 50 § 1 mom. och 54 § i den lagen när det gäller sökande av ändring. 25 k § Sökande av ändring i beslut som gäller bedömning I ett i 25 g § avsett beslut som gäller bedömning av en studerande får ändring inte sökas genom besvär. Den studerande kan be rektorn om en ny bedömning inom två månader från att ha fått beslutet om bedömningen. I ett i 25 g § avsett beslut som gäller bedömning av en studerande får ändring inte sökas genom besvär. Den studerande kan be rektorn om en ny bedömning inom två månader från att ha fått beslutet om bedömningen. Den studerande får hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från att ha fått del av beslutet om den nya bedömning som gjorts på begäran eller av ett avgörande genom vilket begäran har avslagits begära omprövning av beslutet eller avgörandet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Den studerande får hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från att ha fått del av beslutet om den nya bedömning som gjorts på begäran eller av ett avgörande genom vilket begäran har avslagits begära omprövning av beslutet eller avgörandet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Ett beslut av regionförvaltningsverket genom vilket en begäran om omprövning av ett ärende enligt 2 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Ett beslut av regionförvaltningsverket genom vilket en begäran om omprövning av ett ärende enligt 2 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. 25 l § Sökande av ändring i beslut om utbildning som riktar sig till läropliktiga Omprövning av beslut som avses i detta kapitel får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet, om beslutet gäller Omprövning av beslut som avses i detta kapitel får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet, om beslutet gäller 1) i 25 b § 3 mom. avsedd tid för genomförande av utbildningen, i 25 b § 3 mom. avsedd tid för genomförande av utbildningen, 2) i 25 e avsedd antagning som studerande, i 25 e avsedd antagning som studerande, 3) en i 25 i § avsedd fråga om en studerande ska anses ha avgått. en i 25 i § avsedd fråga om en studerande ska anses ha avgått. Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen. Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen. Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ovannämnda besvär ska behandlas skyndsamt. Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 1 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ovannämnda besvär ska behandlas skyndsamt. Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 1 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 25 m § Tillämpning av bestämmelserna på annan utbildning som ordnas för läropliktiga På utbildning enligt 5 § 2 mom. i läropliktslagen som ordnas för invandrare tillämpas bestämmelserna i 25 d §, 25 e § 1 och 2 mom., 25 f §, 25 g § 1 och 3–5 mom., 25 h §, 25 i § 2–4 mom. och 25 j–25 l § i denna lag. På utbildning enligt 5 § 2 mom. i läropliktslagen som ordnas för invandrare tillämpas bestämmelserna i 25 d §, 25 e § 1 och 2 mom., 25 f §, 25 g § 1 och 3–5 mom., 25 h §, 25 i § 2–4 mom. och 25 j–25 l § i denna lag. 8 kap. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser - 23 Verify source ↗
23 §
Gaming company revenue may be used for state shares and state subsidies concerning sports education centres.
23 § Användning av penningspelsbolagets avkastning För statsandelar och statsunderstöd enligt denna lag i fråga om idrottsutbildningscentrer kan penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001) användas. För statsandelar och statsunderstöd enligt denna lag i fråga om idrottsutbildningscentrer kan penningspelsbolagets avkastning enligt 17 § i lotterilagen (1047/2001) användas. - 26 Verify source ↗
26 §
This section says the law enters into force on 1 January 1999, repeals several listed laws, and contains transitional financing rules.
26 § Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar: Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar: 1) lagen den 17 december 1993 om folkhögskolor med statsandel (1218/1993), lagen den 17 december 1993 om folkhögskolor med statsandel (1218/1993), 2) lagen den 3 augusti 1992 om medborgarinstitut (722/1992), lagen den 3 augusti 1992 om medborgarinstitut (722/1992), 3) lagen den 17 december 1993 om studiecentraler (1215/1993), samt lagen den 17 december 1993 om studiecentraler (1215/1993), samt 4) lagen den 21 augusti 1992 om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/1992). lagen den 21 augusti 1992 om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/1992). Finansieringsbestämmelserna i denna lag tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De bestämmelser om finansiering som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det. Finansieringsbestämmelserna i denna lag tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De bestämmelser om finansiering som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. - 26 Verify source ↗
26 §
The law starts on 1 January 1999, repeals four listed laws, and allows implementation steps before commencement.
26 § Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar: Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar: 1) lagen den 17 december 1993 om folkhögskolor med statsandel (1218/1993), lagen den 17 december 1993 om folkhögskolor med statsandel (1218/1993), 2) lagen den 3 augusti 1992 om medborgarinstitut (722/1992), lagen den 3 augusti 1992 om medborgarinstitut (722/1992), 3) lagen den 17 december 1993 om studiecentraler (1215/1993), samt lagen den 17 december 1993 om studiecentraler (1215/1993), samt 4) lagen den 21 augusti 1992 om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/1992). lagen den 21 augusti 1992 om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/1992). Finansieringsbestämmelserna i denna lag tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De bestämmelser om finansiering som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det. Finansieringsbestämmelserna i denna lag tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De bestämmelser om finansiering som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. - 26 Verify source ↗
26 §
The law starts on 1 January 1999, repeals four listed laws, and sets transitional rules for financing.
26 § Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar: Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar: 1) lagen den 17 december 1993 om folkhögskolor med statsandel (1218/1993), lagen den 17 december 1993 om folkhögskolor med statsandel (1218/1993), 2) lagen den 3 augusti 1992 om medborgarinstitut (722/1992), lagen den 3 augusti 1992 om medborgarinstitut (722/1992), 3) lagen den 17 december 1993 om studiecentraler (1215/1993), samt lagen den 17 december 1993 om studiecentraler (1215/1993), samt 4) lagen den 21 augusti 1992 om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/1992). lagen den 21 augusti 1992 om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/1992). Finansieringsbestämmelserna i denna lag tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De bestämmelser om finansiering som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det. Finansieringsbestämmelserna i denna lag tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De bestämmelser om finansiering som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. - 26 Verify source ↗
26 §
The law starts on 1 January 1999, repeals four listed laws, and lets necessary implementation steps be taken before commencement.
26 § Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar: Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar: 1) lagen den 17 december 1993 om folkhögskolor med statsandel (1218/1993), lagen den 17 december 1993 om folkhögskolor med statsandel (1218/1993), 2) lagen den 3 augusti 1992 om medborgarinstitut (722/1992), lagen den 3 augusti 1992 om medborgarinstitut (722/1992), 3) lagen den 17 december 1993 om studiecentraler (1215/1993), samt lagen den 17 december 1993 om studiecentraler (1215/1993), samt 4) lagen den 21 augusti 1992 om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/1992). lagen den 21 augusti 1992 om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/1992). Finansieringsbestämmelserna i denna lag tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De bestämmelser om finansiering som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det. Finansieringsbestämmelserna i denna lag tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De bestämmelser om finansiering som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. - 24 Verify source ↗
24 §
Reasonable teaching fees may be charged to students, but several education types are exempt; unpaid fees may also carry annual late interest and be collected without a court judgment.
24 § Avgifter som tas ut av de studerande Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter drivs dock inte in för utbildning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet som invandraren deltar i under tiden som han eller hon har en gällande integrationsplan enligt 16 § i lagen om främjande av integration eller en gällande sektorsövergripande integrationsplan enligt 17 § eller under ett år från att den sista integrationsplanen eller sektorsövergripande integrationsplanen har upphört. Dessutom förutsätts att läroplansgrunderna för integrationsutbildning för vuxna invandrare som avses i 26 § 4 mom. eller Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete som avses i 26 § 5 mom. 1 punkten i nämnda lag iakttas i utbildningen. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter drivs dock inte in för utbildning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet som invandraren deltar i under tiden som han eller hon har en gällande integrationsplan enligt 16 § i lagen om främjande av integration eller en gällande sektorsövergripande integrationsplan enligt 17 § eller under ett år från att den sista integrationsplanen eller sektorsövergripande integrationsplanen har upphört. Dessutom förutsätts att läroplansgrunderna för integrationsutbildning för vuxna invandrare som avses i 26 § 4 mom. eller Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete som avses i 26 § 5 mom. 1 punkten i nämnda lag iakttas i utbildningen. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. 1 mom. har ändrats genom L 684/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder: 1 mom. har ändrats genom L 684/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder: Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter tas dock inte ut för undervisning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet till den del undervisningen godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgifter tas dock inte ut för undervisning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet till den del undervisningen godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration. Avgifter tas inte heller ut inom utbildning som avses i 7 a kap. eller utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Om en avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen. Om en avgift som skall tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen. Avgiften får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Avgiften får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). - 27 Verify source ↗
27 §
Vissa utbildningstillstånd fortsätter gälla, vissa yrkesutbildningstillstånd ändras när lagen träder i kraft, och ministeriet kan vid behov ändra tillståndsbestämmelserna.
27 § Övergångsbestämmelse om tillstånd att driva en läroanstalt Tillstånd att driva en läroanstalt vilka har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. gäller fortfarande såsom tillstånd enligt denna lag. Folkhögskolor och medborgarinstitut vilka med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. har rätt att ge grundskole- och gymnasiebetyg fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Tillstånd att driva en läroanstalt vilka har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. gäller fortfarande såsom tillstånd enligt denna lag. Folkhögskolor och medborgarinstitut vilka med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. har rätt att ge grundskole- och gymnasiebetyg fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Tillstånden att driva läroanstalter som meddelar yrkesutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsandel och lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillståndet så att de överensstämmer med lagen om yrkesutbildning. Tillstånden att driva läroanstalter som meddelar yrkesutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsandel och lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillståndet så att de överensstämmer med lagen om yrkesutbildning. - 27 Verify source ↗
27 §
Vissa tidigare tillstånd att driva läroanstalt fortsätter att gälla enligt denna lag, och vissa yrkesutbildningstillstånd ändras när lagen träder i kraft. Ministeriet kan vid behov ändra tillståndsbestämmelserna så att de stämmer med lagen om yrkesutbildning.
27 § Övergångsbestämmelse om tillstånd att driva en läroanstalt Tillstånd att driva en läroanstalt vilka har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. gäller fortfarande såsom tillstånd enligt denna lag. Folkhögskolor och medborgarinstitut vilka med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. har rätt att ge grundskole- och gymnasiebetyg fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Tillstånd att driva en läroanstalt vilka har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. gäller fortfarande såsom tillstånd enligt denna lag. Folkhögskolor och medborgarinstitut vilka med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. har rätt att ge grundskole- och gymnasiebetyg fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Tillstånden att driva läroanstalter som meddelar yrkesutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsandel och lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillståndet så att de överensstämmer med lagen om yrkesutbildning. Tillstånden att driva läroanstalter som meddelar yrkesutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsandel och lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillståndet så att de överensstämmer med lagen om yrkesutbildning. - 27 Verify source ↗
27 §
Vissa existing school operation permits continue, some vocational permits convert on commencement, and the ministry may adjust permit terms if needed.
27 § Övergångsbestämmelse om tillstånd att driva en läroanstalt Tillstånd att driva en läroanstalt vilka har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. gäller fortfarande såsom tillstånd enligt denna lag. Folkhögskolor och medborgarinstitut vilka med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. har rätt att ge grundskole- och gymnasiebetyg fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Tillstånd att driva en läroanstalt vilka har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. gäller fortfarande såsom tillstånd enligt denna lag. Folkhögskolor och medborgarinstitut vilka med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. har rätt att ge grundskole- och gymnasiebetyg fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Tillstånden att driva läroanstalter som meddelar yrkesutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsandel och lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillståndet så att de överensstämmer med lagen om yrkesutbildning. Tillstånden att driva läroanstalter som meddelar yrkesutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsandel och lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillståndet så att de överensstämmer med lagen om yrkesutbildning. - 27 Verify source ↗
27 §
Existing permits and provider status are carried over, and certain vocational education permits convert when this law enters into force.
27 § Övergångsbestämmelse om tillstånd att driva en läroanstalt Tillstånd att driva en läroanstalt vilka har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. gäller fortfarande såsom tillstånd enligt denna lag. Folkhögskolor och medborgarinstitut vilka med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. har rätt att ge grundskole- och gymnasiebetyg fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Tillstånd att driva en läroanstalt vilka har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. gäller fortfarande såsom tillstånd enligt denna lag. Folkhögskolor och medborgarinstitut vilka med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. har rätt att ge grundskole- och gymnasiebetyg fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Tillstånden att driva läroanstalter som meddelar yrkesutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsandel och lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillståndet så att de överensstämmer med lagen om yrkesutbildning. Tillstånden att driva läroanstalter som meddelar yrkesutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsandel och lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillståndet så att de överensstämmer med lagen om yrkesutbildning. - 25 Verify source ↗
25 §
This chapter says how education for compulsory-school-age students is organized, who may run it, and what rights students have.
25 § Närmare bestämmelser Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. 7 a kap. Utbildning som riktar sig till läropliktiga 25 a § Målen för utbildning som riktar sig till läropliktiga I detta kapitel föreskrivs om utbildning som riktar sig till läropliktiga enligt läropliktslagen. Kapitlet tillämpas på studerande som är läropliktiga när de inleder utbildningen. Bestämmelser om läroplikt finns i läropliktslagen. I detta kapitel föreskrivs om utbildning som riktar sig till läropliktiga enligt läropliktslagen. Kapitlet tillämpas på studerande som är läropliktiga när de inleder utbildningen. Bestämmelser om läroplikt finns i läropliktslagen. Målet med utbildning som riktar sig till läropliktiga är att främja den studerandes studier efter eget val och ge den studerande färdigheter att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen. Målet med utbildning som riktar sig till läropliktiga är att främja den studerandes studier efter eget val och ge den studerande färdigheter att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen. Syftet med utbildningen är att stärka de studerandes livskompetens och ge de studerande färdigheter att kontinuerligt utveckla sig själva. Syftet med utbildningen är att stärka de studerandes livskompetens och ge de studerande färdigheter att kontinuerligt utveckla sig själva. Se SRf om det riksomfattande ansökningsförfarandet till utbildning efter den grundläggande utbildningen 834/2021, som träder i kraft 1.1.2022. Se SRf om det riksomfattande ansökningsförfarandet till utbildning efter den grundläggande utbildningen 834/2021, som träder i kraft 1.1.2022. 25 b § Anordnande av utbildning och utbildningens omfattning Utbildning som riktar sig till läropliktiga får ordnas av huvudmän för folkhögskolor som beviljats ett i 4 § avsett tillstånd att driva läroanstalt. Utbildning som riktar sig till läropliktiga får ordnas av huvudmän för folkhögskolor som beviljats ett i 4 § avsett tillstånd att driva läroanstalt. Utbildning som avses i detta kapitel ska omfatta minst 34 studerandeveckor och utbildningen får räcka högst ett år. Utbildning som avses i detta kapitel ska omfatta minst 34 studerandeveckor och utbildningen får räcka högst ett år. Avvikelser från den längd på utbildningen som föreskrivs i 2 mom. får dock göras, om den huvudsakliga eller partiella utbildningsuppgiften för huvudmannen i det tillstånd att driva läroanstalt som avses i 4 § är anordnande av utbildning för studerande med en svår funktionsnedsättning. I sådana fall bestäms tiden för genomförande av utbildningen utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Beslut om tiden för genomförandet av utbildningen fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Utbildningstiden får dock vara högst tre år. Avvikelser från den längd på utbildningen som föreskrivs i 2 mom. får dock göras, om den huvudsakliga eller partiella utbildningsuppgiften för huvudmannen i det tillstånd att driva läroanstalt som avses i 4 § är anordnande av utbildning för studerande med en svår funktionsnedsättning. I sådana fall bestäms tiden för genomförande av utbildningen utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Beslut om tiden för genomförandet av utbildningen fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Utbildningstiden får dock vara högst tre år. 25 c § Grunder för läroplanen Utbildningsstyrelsen ska utarbeta läroplansgrunderna för utbildning som avses i detta kapitel. Utbildningsstyrelsen beslutar om utbildningens mål, centrala innehåll och bedömningen samt om de centrala principerna för studerandevården. Utbildningsstyrelsen ska utarbeta läroplansgrunderna för utbildning som avses i detta kapitel. Utbildningsstyrelsen beslutar om utbildningens mål, centrala innehåll och bedömningen samt om de centrala principerna för studerandevården. Huvudmannen för folkhögskolan ska godkänna en läroplan för utbildning som avses i detta kapitel. Läroplanen godkänns separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk. Huvudmannen för folkhögskolan ska godkänna en läroplan för utbildning som avses i detta kapitel. Läroplanen godkänns separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk. 25 d § Antagning som studerande Beslut om antagning som studerande fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Vid antagning av studerande ska jämlika urvalsgrunder tillämpas. Beslut om antagning som studerande fattas av huvudmannen för folkhögskolan. Vid antagning av studerande ska jämlika urvalsgrunder tillämpas. Som studerande kan antas den som fullföljt lärokursen för den grundläggande utbildningen. Som studerande kan av särskilda skäl även antas den som huvudmannen för folkhögskolan annars anser ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. Som studerande kan antas den som fullföljt lärokursen för den grundläggande utbildningen. Som studerande kan av särskilda skäl även antas den som huvudmannen för folkhögskolan annars anser ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. 25 e § Ansökningsförfaranden och beslut om antagning som studerande Huvudmannen för folkhögskolan beslutar om att ordna eventuella antagnings- eller lämplighetsprov. Huvudmannen för folkhögskolan beslutar om att ordna eventuella antagnings- eller lämplighetsprov. Huvudmannen beslutar om kontinuerlig ansökan och därtill hörande ansökningstider och ansökningsförfaranden. Huvudmannen beslutar om kontinuerlig ansökan och därtill hörande ansökningstider och ansökningsförfaranden. Vid antagning av studerande till utbildning som avses i denna lag kan riksomfattande ansökningsförfaranden användas. Bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet. Vid antagning av studerande till utbildning som avses i denna lag kan riksomfattande ansökningsförfaranden användas. Bestämmelser om riksomfattande ansökningsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet. Om riksomfattande ansökningsförfaranden som avses i 3 mom. tillämpas vid antagningen av studerande, kan beslut om att inte anta en sökande meddelas med avvikelse från vad som i 7 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om givande av förvaltningsbeslut. Den sökande ska dock meddelas beslutet skriftligen. Utbildningsanordnaren ska ge ett i 7 kap. i förvaltningslagen avsett förvaltningsbeslut om antagning som studerande, om den sökande framställer en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar från att ha fått meddelande om resultatet av antagningen. Om riksomfattande ansökningsförfaranden som avses i 3 mom. tillämpas vid antagningen av studerande, kan beslut om att inte anta en sökande meddelas med avvikelse från vad som i 7 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om givande av förvaltningsbeslut. Den sökande ska dock meddelas beslutet skriftligen. Utbildningsanordnaren ska ge ett i 7 kap. i förvaltningslagen avsett förvaltningsbeslut om antagning som studerande, om den sökande framställer en skriftlig eller muntlig begäran om beslutet inom 30 dagar från att ha fått meddelande om resultatet av antagningen. 25 f § Rätt till undervisning De studerande har rätt att få undervisning enligt grunderna för läroplanen. De studerande har rätt att få undervisning enligt grunderna för läroplanen. För en studerande som inleder utbildningen utarbetas en personlig studieplan, där den studerandes individuella utbildnings- och utvecklingsmål samt uppgifter om åtgärder gällande handledning och stöd ska skrivas in. För en studerande som inleder utbildningen utarbetas en personlig studieplan, där den studerandes individuella utbildnings- och utvecklingsmål samt uppgifter om åtgärder gällande handledning och stöd ska skrivas in. Huvudmannen för folkhögskolan ska utarbeta den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. Planen ska regelbundet uppdateras under studiernas gång. Den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande ska ha möjlighet att delta i utarbetandet och uppdateringen av den personliga studieplanen. Huvudmannen för folkhögskolan ska utarbeta den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. Planen ska regelbundet uppdateras under studiernas gång. Den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för den studerande ska ha möjlighet att delta i utarbetandet och uppdateringen av den personliga studieplanen. 25 g § Betyg och intyg samt bedömning av kunnandet För deltagande i utbildning enligt detta kapitel får den studerande ett betyg. För deltagande i utbildning enligt detta kapitel får den studerande ett betyg. Utbildningsstyrelsen bestämmer i grunderna för läroplanen om uppgifterna som ska antecknas på betygen och om andra bilagor till betygen. Utbildningsstyrelsen bestämmer i grunderna för läroplanen om uppgifterna som ska antecknas på betygen och om andra bilagor till betygen. Huvudmannen för folkhögskolan ska på begäran av den studerande ge den studerande ett intyg över avlagda studier, om den studerande avgår eller avbryter genomförandet av utbildningen. Huvudmannen för folkhögskolan ska på begäran av den studerande ge den studerande ett intyg över avlagda studier, om den studerande avgår eller avbryter genomförandet av utbildningen. Den studerandes kunnande bedöms genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska täcka samtliga krav och mål som ingår i grunderna för läroplanen. Den studerandes kunnande bedöms genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i grunderna för läroplanen. Bedömningen ska täcka samtliga krav och mål som ingår i grunderna för läroplanen. Den studerande ska ges möjlighet till självbedömning. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänt eller med vitsordet underkänt. Huvudmannen för folkhögskolan ska ordna en möjlighet att ta om påvisandet av kunnandet, om den studerandes kunnande bedömts med vitsordet underkänt. Den studerande ska ges möjlighet till självbedömning. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänt eller med vitsordet underkänt. Huvudmannen för folkhögskolan ska ordna en möjlighet att ta om påvisandet av kunnandet, om den studerandes kunnande bedömts med vitsordet underkänt. 25 h § Studierätt Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt huvudmannen för folkhögskolan bestämmer. Den studerandes studierätt börjar vid den tidpunkt huvudmannen för folkhögskolan bestämmer. Den studerandes studierätt upphör när han eller hon har avlagt utbildningen i den omfattning som föreskrivs i 25 b § eller när han eller hon anses ha avgått på det sätt som anges i 25 i § Den studerandes studierätt upphör när han eller hon har avlagt utbildningen i den omfattning som föreskrivs i 25 b § eller när han eller hon anses ha avgått på det sätt som anges i 25 i § På studerandes rätt att avbryta sin studierätt för viss tid tillämpas 7 § i läropliktslagen. På studerandes rätt att avbryta sin studierätt för viss tid tillämpas 7 § i läropliktslagen. 25 i § När en studerande anses ha avgått En studerande anses ha avgått, om En studerande anses ha avgått, om 1) det är uppenbart att den studerande inte har för avsikt att delta i undervisningen och den studerande inte har angett någon grundad anledning till frånvaron, det är uppenbart att den studerande inte har för avsikt att delta i undervisningen och den studerande inte har angett någon grundad anledning till frånvaron, 2) den studerande har avbrutit fullgörandet av läroplikten på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i läropliktslagen, den studerande har avbrutit fullgörandet av läroplikten på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i läropliktslagen, 3) den studerande inte avlagt studierna inom den tid som föreskrivs i 25 b § 2 eller 3 mom. den studerande inte avlagt studierna inom den tid som föreskrivs i 25 b § 2 eller 3 mom. En studerande anses ha avgått också när han eller hon själv skriftligen anmäler till huvudmannen för folkhögskolan att han eller hon avgår. Då anses den studerande ha avgått den dag när anmälan kommer fram till huvudmannen för folkhögskolan, eller vid en senare tidpunkt som den studerande uppger. En studerande anses ha avgått också när han eller hon själv skriftligen anmäler till huvudmannen för folkhögskolan att han eller hon avgår. Då anses den studerande ha avgått den dag när anmälan kommer fram till huvudmannen för folkhögskolan, eller vid en senare tidpunkt som den studerande uppger. Huvudmannen för folkhögskolan ska meddela ett beslut om att en studerande anses ha avgått, med undantag för situationer som avses i 1 mom. 2 punkten. Huvudmannen för folkhögskolan ska meddela ett beslut om att en studerande anses ha avgått, med undantag för situationer som avses i 1 mom. 2 punkten. En läropliktig anses ha avgått på den grund som avses i 1 mom. 1 punkten senast en månad efter det att han eller hon sist har deltagit i undervisning. Innan den läropliktige anses ha avgått ska huvudmannen för folkhögskolan underrätta den läropliktige samt dennes vårdnadshavare och andra lagliga företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om han eller hon inte deltar i undervisningen. Bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. En läropliktig anses ha avgått på den grund som avses i 1 mom. 1 punkten senast en månad efter det att han eller hon sist har deltagit i undervisning. Innan den läropliktige anses ha avgått ska huvudmannen för folkhögskolan underrätta den läropliktige samt dennes vårdnadshavare och andra lagliga företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om han eller hon inte deltar i undervisningen. Bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas när en läropliktig anses ha avgått finns dessutom i 13 § i läropliktslagen. 25 j § Tillämpning av gymnasielagen På sådan utbildning som avses i detta kapitel tillämpas vad som föreskrivs i gymnasielagen om studerandevård, samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt om sekretess för och behandlingen av personuppgifter. Därtill tillämpas 7 kap. i den lagen när det gäller disciplin och metoderna för upprätthållande av den samt 50 § 1 mom. och 54 § i den lagen när det gäller sökande av ändring. På sådan utbildning som avses i detta kapitel tillämpas vad som föreskrivs i gymnasielagen om studerandevård, samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt om sekretess för och behandlingen av personuppgifter. Därtill tillämpas 7 kap. i den lagen när det gäller disciplin och metoderna för upprätthållande av den samt 50 § 1 mom. och 54 § i den lagen när det gäller sökande av ändring. 25 k § Sökande av ändring i beslut som gäller bedömning I ett i 25 g § avsett beslut som gäller bedömning av en studerande får ändring inte sökas genom besvär. Den studerande kan be rektorn om en ny bedömning inom två månader från att ha fått beslutet om bedömningen. I ett i 25 g § avsett beslut som gäller bedömning av en studerande får ändring inte sökas genom besvär. Den studerande kan be rektorn om en ny bedömning inom två månader från att ha fått beslutet om bedömningen. Den studerande får hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från att ha fått del av beslutet om den nya bedömning som gjorts på begäran eller av ett avgörande genom vilket begäran har avslagits begära omprövning av beslutet eller avgörandet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Den studerande får hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från att ha fått del av beslutet om den nya bedömning som gjorts på begäran eller av ett avgörande genom vilket begäran har avslagits begära omprövning av beslutet eller avgörandet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Ett beslut av regionförvaltningsverket genom vilket en begäran om omprövning av ett ärende enligt 2 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Ett beslut av regionförvaltningsverket genom vilket en begäran om omprövning av ett ärende enligt 2 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. 25 l § Sökande av ändring i beslut om utbildning som riktar sig till läropliktiga Omprövning av beslut som avses i detta kapitel får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet, om beslutet gäller Omprövning av beslut som avses i detta kapitel får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet, om beslutet gäller 1) i 25 b § 3 mom. avsedd tid för genomförande av utbildningen, i 25 b § 3 mom. avsedd tid för genomförande av utbildningen, 2) i 25 e avsedd antagning som studerande, i 25 e avsedd antagning som studerande, 3) en i 25 i § avsedd fråga om en studerande ska anses ha avgått. en i 25 i § avsedd fråga om en studerande ska anses ha avgått. Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen. Bestämmelser om begäran om omprövning i övrigt finns i förvaltningslagen. Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ovannämnda besvär ska behandlas skyndsamt. Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 1 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ovannämnda besvär ska behandlas skyndsamt. Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende enligt 1 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol i övrigt finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 25 m § Tillämpning av bestämmelserna på annan utbildning som ordnas för läropliktiga På utbildning enligt 5 § 2 mom. i läropliktslagen som ordnas för invandrare tillämpas bestämmelserna i 25 d §, 25 e § 1 och 2 mom., 25 f §, 25 g § 1 och 3–5 mom., 25 h §, 25 i § 2–4 mom. och 25 j–25 l § i denna lag. På utbildning enligt 5 § 2 mom. i läropliktslagen som ordnas för invandrare tillämpas bestämmelserna i 25 d §, 25 e § 1 och 2 mom., 25 f §, 25 g § 1 och 3–5 mom., 25 h §, 25 i § 2–4 mom. och 25 j–25 l § i denna lag. 8 kap. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser - 28 Verify source ↗
28 §
Unpaid state grants are paid out under transitional rules when the law enters into force, with special timing rules for a 1999 payment, grants under 10,000 mk, and cases where an educational institution stops operating.
28 § Övergångsbestämmelse om finansiering Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut enligt periodiseringsbestämmelserna i de lagar som gäller när lagen träder i kraft. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002. Om den obetalda statsandelen när denna lag träder i kraft understiger 10 000 mk, betalas den ut inom ett år från det att lagen trädde i kraft. Om en läroanstalt upphör med sin verksamhet, betalas den obetalda statsandelen ut till huvudmannen inom ett år från det att tillståndet att driva läroanstalten återkallades. Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut enligt periodiseringsbestämmelserna i de lagar som gäller när lagen träder i kraft. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002. Om den obetalda statsandelen när denna lag träder i kraft understiger 10 000 mk, betalas den ut inom ett år från det att lagen trädde i kraft. Om en läroanstalt upphör med sin verksamhet, betalas den obetalda statsandelen ut till huvudmannen inom ett år från det att tillståndet att driva läroanstalten återkallades. - 28 Verify source ↗
28 §
Unpaid state grants are to be paid under transitional rules, with special timing for the 1999 instalment, grants under 10,000 mk, and grants linked to a closed educational institution.
28 § Övergångsbestämmelse om finansiering Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut enligt periodiseringsbestämmelserna i de lagar som gäller när lagen träder i kraft. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002. Om den obetalda statsandelen när denna lag träder i kraft understiger 10 000 mk, betalas den ut inom ett år från det att lagen trädde i kraft. Om en läroanstalt upphör med sin verksamhet, betalas den obetalda statsandelen ut till huvudmannen inom ett år från det att tillståndet att driva läroanstalten återkallades. Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut enligt periodiseringsbestämmelserna i de lagar som gäller när lagen träder i kraft. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002. Om den obetalda statsandelen när denna lag träder i kraft understiger 10 000 mk, betalas den ut inom ett år från det att lagen trädde i kraft. Om en läroanstalt upphör med sin verksamhet, betalas den obetalda statsandelen ut till huvudmannen inom ett år från det att tillståndet att driva läroanstalten återkallades. - 28 Verify source ↗
28 §
Unpaid state grants are to be paid out under the transition rules in force when the law starts, with some special timing rules and a 10,000 mk threshold.
28 § Övergångsbestämmelse om finansiering Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut enligt periodiseringsbestämmelserna i de lagar som gäller när lagen träder i kraft. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002. Om den obetalda statsandelen när denna lag träder i kraft understiger 10 000 mk, betalas den ut inom ett år från det att lagen trädde i kraft. Om en läroanstalt upphör med sin verksamhet, betalas den obetalda statsandelen ut till huvudmannen inom ett år från det att tillståndet att driva läroanstalten återkallades. Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut enligt periodiseringsbestämmelserna i de lagar som gäller när lagen träder i kraft. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002. Om den obetalda statsandelen när denna lag träder i kraft understiger 10 000 mk, betalas den ut inom ett år från det att lagen trädde i kraft. Om en läroanstalt upphör med sin verksamhet, betalas den obetalda statsandelen ut till huvudmannen inom ett år från det att tillståndet att driva läroanstalten återkallades. - 28 Verify source ↗
28 §
Unpaid state shares are to be paid out under the periodization rules in force when the law starts applying, with special timing rules for some payments.
28 § Övergångsbestämmelse om finansiering Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut enligt periodiseringsbestämmelserna i de lagar som gäller när lagen träder i kraft. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002. Om den obetalda statsandelen när denna lag träder i kraft understiger 10 000 mk, betalas den ut inom ett år från det att lagen trädde i kraft. Om en läroanstalt upphör med sin verksamhet, betalas den obetalda statsandelen ut till huvudmannen inom ett år från det att tillståndet att driva läroanstalten återkallades. Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut enligt periodiseringsbestämmelserna i de lagar som gäller när lagen träder i kraft. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002. Om den obetalda statsandelen när denna lag träder i kraft understiger 10 000 mk, betalas den ut inom ett år från det att lagen trädde i kraft. Om en läroanstalt upphör med sin verksamhet, betalas den obetalda statsandelen ut till huvudmannen inom ett år från det att tillståndet att driva läroanstalten återkallades. - 26 Verify source ↗
26 §
This section sets the law’s commencement date, repeals listed earlier laws, and contains transitional rules for financing and pre-commencement implementation steps.
26 § Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar: Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar: 1) lagen den 17 december 1993 om folkhögskolor med statsandel (1218/1993), lagen den 17 december 1993 om folkhögskolor med statsandel (1218/1993), 2) lagen den 3 augusti 1992 om medborgarinstitut (722/1992), lagen den 3 augusti 1992 om medborgarinstitut (722/1992), 3) lagen den 17 december 1993 om studiecentraler (1215/1993), samt lagen den 17 december 1993 om studiecentraler (1215/1993), samt 4) lagen den 21 augusti 1992 om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/1992). lagen den 21 augusti 1992 om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/1992). Finansieringsbestämmelserna i denna lag tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De bestämmelser om finansiering som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det. Finansieringsbestämmelserna i denna lag tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De bestämmelser om finansiering som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. - 29 Verify source ↗
29 §
When this law starts to apply, the staff at the affected educational institutions continue in their previous duties.
29 § Övergångsbestämmelse som gäller personalen När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter. När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter. Om rätten till pension och vissa andra förmåner för tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som avses i denna lag gäller vad som särskilt bestäms om detta. Om rätten till pension och vissa andra förmåner för tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som avses i denna lag gäller vad som särskilt bestäms om detta. 30 § 30 § har upphävts genom L 21.12.2001/1390. 30 § har upphävts genom L 21.12.2001/1390. RP 86/1997 KuUB 3/1998 RSv 70/1998 RP 86/1997 KuUB 3/1998 RSv 70/1998 Ikraftträdelsestadganden 30.12.1998/1187: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998 23.12.1999/1294: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 130/1999, KuUB 9/1999, RSv 123/1999 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 130/1999, KuUB 9/1999, RSv 123/1999 21.12.2000/1147: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000 21.12.2001/1390: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Utan hinder av 13 och 13 a § beräknas det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut samt priserna per enhet för 2002 för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscentrer och studiecentraler på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som för medborgarinstitut och sommaruniversitet är 1,92 procent och för folkhögskolor 5,00 procent. Priserna per enhet för de riksomfattande idrottsutbildningscentrerna beräknas för 2002 på basis av de faktiska kostnaderna 1999 och för 2003 på basis av de faktiska kostnaderna 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter fås vidtas innan lagen träder i kraft. RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Utan hinder av 13 och 13 a § beräknas det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut samt priserna per enhet för 2002 för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscentrer och studiecentraler på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som för medborgarinstitut och sommaruniversitet är 1,92 procent och för folkhögskolor 5,00 procent. Priserna per enhet för de riksomfattande idrottsutbildningscentrerna beräknas för 2002 på basis av de faktiska kostnaderna 1999 och för 2003 på basis av de faktiska kostnaderna 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter fås vidtas innan lagen träder i kraft. RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001 9.8.2002/704: Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 36/2002, KuUB 5/2002, RSv 109/2002 Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 36/2002, KuUB 5/2002, RSv 109/2002 24.1.2003/36: Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002 Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002 30.12.2004/1292: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004 29.12.2005/1200: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid beräkningen och fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006. De bestämmelser i 11 § 2–4 och 6 mom. som gäller beräkningen av priser per enhet för folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, medborgarinstitut och studiecentraler vart fjärde år på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2008. Bestämmelserna i 11 § 5 mom. om beräkningen av priset per enhet för sommaruniversiteten på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas dock första gången när priset per enhet för 2006 beräknas och bestäms. I fråga om beräkningen av priset per enhet i sommaruniversiteten 2006–2007 gäller dessutom vad som bestäms i 11 a § 3 mom. Det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 fastställs. Bestämmelserna i 13 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 bestäms. På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 112/2005, KuUB 14/2005, RSv 185/2005 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid beräkningen och fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006. De bestämmelser i 11 § 2–4 och 6 mom. som gäller beräkningen av priser per enhet för folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, medborgarinstitut och studiecentraler vart fjärde år på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2008. Bestämmelserna i 11 § 5 mom. om beräkningen av priset per enhet för sommaruniversiteten på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas dock första gången när priset per enhet för 2006 beräknas och bestäms. I fråga om beräkningen av priset per enhet i sommaruniversiteten 2006–2007 gäller dessutom vad som bestäms i 11 a § 3 mom. Det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 fastställs. Bestämmelserna i 13 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 bestäms. På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 112/2005, KuUB 14/2005, RSv 185/2005 19.10.2006/916: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Utan hinder av vad som i 16 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet 1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsunderstöd före lagens ikraftträdande, 2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsunderstöd som avses i 49 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Utan hinder av vad som i 16 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet 1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsunderstöd före lagens ikraftträdande, 2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsunderstöd som avses i 49 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006 26.6.2009/493: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009 27.11.2009/974: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009 29.12.2009/1765: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom tillstånd enligt denna lag. På tillstånd att driva folkhögskolor och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av 2011 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft och på tillstånd att driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas till utgången av 2012 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft. (10.12.2010/1104) Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 175/2009, KuUB 12/2009, RSv 232/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom tillstånd enligt denna lag. På tillstånd att driva folkhögskolor och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av 2011 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft och på tillstånd att driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas till utgången av 2012 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft. (10.12.2010/1104) Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 175/2009, KuUB 12/2009, RSv 232/2009 10.12.2010/1103: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Den bestämmelse i 11 § 2 mom. som gäller gradering av priset per enhet för folkhögskolor på basis av en specialuppgift som består i att utveckla aktivt medborgarskap i arbetslivet och arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt, tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2012. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. om ändring av systemet som gäller anläggningsprojekt för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler så att de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som läroanstalternas huvudmän gjort enligt bokföringen räknas till driftskostnaderna, tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för 2012. De statsunderstöd för anläggningsprojekt vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som beviljats 2011 eller före det och som ska betalas under finansieringsåret dras av vid beräkningen av priset per enhet eller det genomsnittliga priset per enhet för respektive läroanstaltsgrupp. Den bestämmelse i 11 § 9 och 11 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande om höjning av priset per enhet på basis av hyran tillämpas på finansieringen 2011 vid folkhögskolor och Snellman-korkeakoulu. Höjningen av priset per enhet kvarstår på 2011 års nivå och sänks årligen från ingången av 2012 med 20 euro per studerandevecka när priset per enhet fastställs. De bestämmelser om finansiering av folkhögskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 2011 och åren före det och de bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på statsunderstöd som beviljas 2011 och åren före det. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Den bestämmelse i 11 § 2 mom. som gäller gradering av priset per enhet för folkhögskolor på basis av en specialuppgift som består i att utveckla aktivt medborgarskap i arbetslivet och arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt, tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2012. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. om ändring av systemet som gäller anläggningsprojekt för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler så att de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som läroanstalternas huvudmän gjort enligt bokföringen räknas till driftskostnaderna, tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för 2012. De statsunderstöd för anläggningsprojekt vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som beviljats 2011 eller före det och som ska betalas under finansieringsåret dras av vid beräkningen av priset per enhet eller det genomsnittliga priset per enhet för respektive läroanstaltsgrupp. Den bestämmelse i 11 § 9 och 11 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande om höjning av priset per enhet på basis av hyran tillämpas på finansieringen 2011 vid folkhögskolor och Snellman-korkeakoulu. Höjningen av priset per enhet kvarstår på 2011 års nivå och sänks årligen från ingången av 2012 med 20 euro per studerandevecka när priset per enhet fastställs. De bestämmelser om finansiering av folkhögskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 2011 och åren före det och de bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på statsunderstöd som beviljas 2011 och åren före det. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 10.12.2010/1104: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 28.12.2012/996: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012 13.12.2013/894: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013 30.12.2013/1300: Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014. RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014. RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013 30.12.2014/1411: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Med avvikelse från vad som i 11 § 2–6 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013. På de priser per enhet som fastställts för finansåret 2015 tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. På bidrag som beviljats för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Med avvikelse från vad som i 11 § 2–6 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013. På de priser per enhet som fastställts för finansåret 2015 tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. På bidrag som beviljats för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014 20.3.2015/275: Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014 Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014 8.5.2015/579: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna om statsandel och beräkning av priset per enhet i 9–11, 11 b och 13 § samt i 13 a § 2 mom. tillämpas första gången på den statsandel som beviljas för finansåret 2016. RP 309/2014, KuUB 20/2014, RSv 298/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna om statsandel och beräkning av priset per enhet i 9–11, 11 b och 13 § samt i 13 a § 2 mom. tillämpas första gången på den statsandel som beviljas för finansåret 2016. RP 309/2014, KuUB 20/2014, RSv 298/2014 18.9.2015/1190: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014 30.12.2015/1608: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015 21.12.2016/1304: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 132/2016, FvUB 25/2016, RSv 240/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 132/2016, FvUB 25/2016, RSv 240/2016 29.12.2016/1487: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 177/2016, KuUB 15/2016, RSv 233/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 177/2016, KuUB 15/2016, RSv 233/2016 11.8.2017/535: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017 19.12.2017/958: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 99/2017, KuUB 12/2017, RSv 146/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 99/2017, KuUB 12/2017, RSv 146/2017 19.12.2017/965: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 140/2017, KuUB 17/2017, RSv 163/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 140/2017, KuUB 17/2017, RSv 163/2017 14.12.2018/1095: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. RP 126/2018, KuUB 9/2018, RSv 142/2018 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. RP 126/2018, KuUB 9/2018, RSv 142/2018 19.12.2019/1375: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 60/2019, FvUB 13/2019, RSv 60/2019 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 60/2019, FvUB 13/2019, RSv 60/2019 30.12.2020/1219: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. Lagens 25 c § 1 mom., 25 d § och 25 e § 1, 2 och 4 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2021. Lagens 25 e § 3 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2022. Utbildningsstyrelsen ska fastställa grunderna för läroplanen enligt 25 c § så att huvudmännen för folkhögskolorna kan ta dem i bruk när lagen träder i kraft. RP 173/2020, KuUB 15/2020, RSv 218/2020 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. Lagens 25 c § 1 mom., 25 d § och 25 e § 1, 2 och 4 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2021. Lagens 25 e § 3 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2022. Utbildningsstyrelsen ska fastställa grunderna för läroplanen enligt 25 c § så att huvudmännen för folkhögskolorna kan ta dem i bruk när lagen träder i kraft. RP 173/2020, KuUB 15/2020, RSv 218/2020 4.6.2021/479: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. I fråga om studier som har inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. RP 19/2021, KuUB 2/2021, RSv 56/2021 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. I fråga om studier som har inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. RP 19/2021, KuUB 2/2021, RSv 56/2021 29.6.2021/685: Denna lag träder i kraft den 1 september 2021. RP 76/2021, KuUB 4/2021, RSv 108/2021 Denna lag träder i kraft den 1 september 2021. RP 76/2021, KuUB 4/2021, RSv 108/2021 5.11.2021/912: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. RP 113/2021, KuUB 9/2021, RSv 139/2021 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. RP 113/2021, KuUB 9/2021, RSv 139/2021 8.7.2022/720: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. RP 54/2022, KuUB 7/2022, RSv 95/2022 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. RP 54/2022, KuUB 7/2022, RSv 95/2022 20.12.2022/1127: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. Lagens 11 a § gäller till och med den 31 december 2024. RP 158/2022, KuUB 16/2022, RSv 161/2022 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. Lagens 11 a § gäller till och med den 31 december 2024. RP 158/2022, KuUB 16/2022, RSv 161/2022 3.3.2023/317: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 282/2022, KuUB 21/2022, RSv 271/2022 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 282/2022, KuUB 21/2022, RSv 271/2022 14.4.2023/684: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. RP 208/2022, FvUB 45/2022, RSv 335/2022 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. RP 208/2022, FvUB 45/2022, RSv 335/2022 24.11.2023/1050: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 66/2023, KuUB 1/2023, RSv 17/2023 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 66/2023, KuUB 1/2023, RSv 17/2023 21.12.2023/1212: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 68/2023, KuUB 4/2023, RSv 48/2023 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 68/2023, KuUB 4/2023, RSv 48/2023 30.12.2024/1104: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. RP 192/2024, FvUB 24/2024, RSv 177/2024 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. RP 192/2024, FvUB 24/2024, RSv 177/2024 - 29 Verify source ↗
29 §
When this law enters into force, the listed school staff continue in their previous duties.
29 § Övergångsbestämmelse som gäller personalen När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter. När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter. Om rätten till pension och vissa andra förmåner för tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som avses i denna lag gäller vad som särskilt bestäms om detta. Om rätten till pension och vissa andra förmåner för tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som avses i denna lag gäller vad som särskilt bestäms om detta. 30 § 30 § har upphävts genom L 21.12.2001/1390. 30 § har upphävts genom L 21.12.2001/1390. RP 86/1997 KuUB 3/1998 RSv 70/1998 RP 86/1997 KuUB 3/1998 RSv 70/1998 Ikraftträdelsestadganden 30.12.1998/1187: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998 23.12.1999/1294: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 130/1999, KuUB 9/1999, RSv 123/1999 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 130/1999, KuUB 9/1999, RSv 123/1999 21.12.2000/1147: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000 21.12.2001/1390: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Utan hinder av 13 och 13 a § beräknas det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut samt priserna per enhet för 2002 för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscentrer och studiecentraler på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som för medborgarinstitut och sommaruniversitet är 1,92 procent och för folkhögskolor 5,00 procent. Priserna per enhet för de riksomfattande idrottsutbildningscentrerna beräknas för 2002 på basis av de faktiska kostnaderna 1999 och för 2003 på basis av de faktiska kostnaderna 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter fås vidtas innan lagen träder i kraft. RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Utan hinder av 13 och 13 a § beräknas det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut samt priserna per enhet för 2002 för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscentrer och studiecentraler på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som för medborgarinstitut och sommaruniversitet är 1,92 procent och för folkhögskolor 5,00 procent. Priserna per enhet för de riksomfattande idrottsutbildningscentrerna beräknas för 2002 på basis av de faktiska kostnaderna 1999 och för 2003 på basis av de faktiska kostnaderna 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter fås vidtas innan lagen träder i kraft. RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001 9.8.2002/704: Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 36/2002, KuUB 5/2002, RSv 109/2002 Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 36/2002, KuUB 5/2002, RSv 109/2002 24.1.2003/36: Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002 Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002 30.12.2004/1292: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004 29.12.2005/1200: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid beräkningen och fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006. De bestämmelser i 11 § 2–4 och 6 mom. som gäller beräkningen av priser per enhet för folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, medborgarinstitut och studiecentraler vart fjärde år på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2008. Bestämmelserna i 11 § 5 mom. om beräkningen av priset per enhet för sommaruniversiteten på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas dock första gången när priset per enhet för 2006 beräknas och bestäms. I fråga om beräkningen av priset per enhet i sommaruniversiteten 2006–2007 gäller dessutom vad som bestäms i 11 a § 3 mom. Det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 fastställs. Bestämmelserna i 13 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 bestäms. På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 112/2005, KuUB 14/2005, RSv 185/2005 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid beräkningen och fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006. De bestämmelser i 11 § 2–4 och 6 mom. som gäller beräkningen av priser per enhet för folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, medborgarinstitut och studiecentraler vart fjärde år på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2008. Bestämmelserna i 11 § 5 mom. om beräkningen av priset per enhet för sommaruniversiteten på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas dock första gången när priset per enhet för 2006 beräknas och bestäms. I fråga om beräkningen av priset per enhet i sommaruniversiteten 2006–2007 gäller dessutom vad som bestäms i 11 a § 3 mom. Det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 fastställs. Bestämmelserna i 13 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 bestäms. På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 112/2005, KuUB 14/2005, RSv 185/2005 19.10.2006/916: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Utan hinder av vad som i 16 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet 1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsunderstöd före lagens ikraftträdande, 2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsunderstöd som avses i 49 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Utan hinder av vad som i 16 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet 1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsunderstöd före lagens ikraftträdande, 2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsunderstöd som avses i 49 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006 26.6.2009/493: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009 27.11.2009/974: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009 29.12.2009/1765: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom tillstånd enligt denna lag. På tillstånd att driva folkhögskolor och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av 2011 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft och på tillstånd att driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas till utgången av 2012 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft. (10.12.2010/1104) Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 175/2009, KuUB 12/2009, RSv 232/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom tillstånd enligt denna lag. På tillstånd att driva folkhögskolor och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av 2011 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft och på tillstånd att driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas till utgången av 2012 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft. (10.12.2010/1104) Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 175/2009, KuUB 12/2009, RSv 232/2009 10.12.2010/1103: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Den bestämmelse i 11 § 2 mom. som gäller gradering av priset per enhet för folkhögskolor på basis av en specialuppgift som består i att utveckla aktivt medborgarskap i arbetslivet och arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt, tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2012. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. om ändring av systemet som gäller anläggningsprojekt för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler så att de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som läroanstalternas huvudmän gjort enligt bokföringen räknas till driftskostnaderna, tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för 2012. De statsunderstöd för anläggningsprojekt vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som beviljats 2011 eller före det och som ska betalas under finansieringsåret dras av vid beräkningen av priset per enhet eller det genomsnittliga priset per enhet för respektive läroanstaltsgrupp. Den bestämmelse i 11 § 9 och 11 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande om höjning av priset per enhet på basis av hyran tillämpas på finansieringen 2011 vid folkhögskolor och Snellman-korkeakoulu. Höjningen av priset per enhet kvarstår på 2011 års nivå och sänks årligen från ingången av 2012 med 20 euro per studerandevecka när priset per enhet fastställs. De bestämmelser om finansiering av folkhögskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 2011 och åren före det och de bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på statsunderstöd som beviljas 2011 och åren före det. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Den bestämmelse i 11 § 2 mom. som gäller gradering av priset per enhet för folkhögskolor på basis av en specialuppgift som består i att utveckla aktivt medborgarskap i arbetslivet och arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt, tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2012. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. om ändring av systemet som gäller anläggningsprojekt för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler så att de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som läroanstalternas huvudmän gjort enligt bokföringen räknas till driftskostnaderna, tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för 2012. De statsunderstöd för anläggningsprojekt vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som beviljats 2011 eller före det och som ska betalas under finansieringsåret dras av vid beräkningen av priset per enhet eller det genomsnittliga priset per enhet för respektive läroanstaltsgrupp. Den bestämmelse i 11 § 9 och 11 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande om höjning av priset per enhet på basis av hyran tillämpas på finansieringen 2011 vid folkhögskolor och Snellman-korkeakoulu. Höjningen av priset per enhet kvarstår på 2011 års nivå och sänks årligen från ingången av 2012 med 20 euro per studerandevecka när priset per enhet fastställs. De bestämmelser om finansiering av folkhögskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 2011 och åren före det och de bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på statsunderstöd som beviljas 2011 och åren före det. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 10.12.2010/1104: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 28.12.2012/996: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012 13.12.2013/894: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013 30.12.2013/1300: Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014. RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014. RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013 30.12.2014/1411: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Med avvikelse från vad som i 11 § 2–6 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013. På de priser per enhet som fastställts för finansåret 2015 tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. På bidrag som beviljats för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Med avvikelse från vad som i 11 § 2–6 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013. På de priser per enhet som fastställts för finansåret 2015 tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. På bidrag som beviljats för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014 20.3.2015/275: Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014 Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014 8.5.2015/579: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna om statsandel och beräkning av priset per enhet i 9–11, 11 b och 13 § samt i 13 a § 2 mom. tillämpas första gången på den statsandel som beviljas för finansåret 2016. RP 309/2014, KuUB 20/2014, RSv 298/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna om statsandel och beräkning av priset per enhet i 9–11, 11 b och 13 § samt i 13 a § 2 mom. tillämpas första gången på den statsandel som beviljas för finansåret 2016. RP 309/2014, KuUB 20/2014, RSv 298/2014 18.9.2015/1190: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014 30.12.2015/1608: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015 - 29 Verify source ↗
29 §
When this law takes effect, certain school staff keep their previous duties; pension and some other benefits are governed by separate rules.
29 § Övergångsbestämmelse som gäller personalen När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter. När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter. Om rätten till pension och vissa andra förmåner för tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som avses i denna lag gäller vad som särskilt bestäms om detta. Om rätten till pension och vissa andra förmåner för tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som avses i denna lag gäller vad som särskilt bestäms om detta. 30 § 30 § har upphävts genom L 21.12.2001/1390. 30 § har upphävts genom L 21.12.2001/1390. RP 86/1997 KuUB 3/1998 RSv 70/1998 RP 86/1997 KuUB 3/1998 RSv 70/1998 Ikraftträdelsestadganden 30.12.1998/1187: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998 23.12.1999/1294: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 130/1999, KuUB 9/1999, RSv 123/1999 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 130/1999, KuUB 9/1999, RSv 123/1999 21.12.2000/1147: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000 21.12.2001/1390: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Utan hinder av 13 och 13 a § beräknas det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut samt priserna per enhet för 2002 för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscentrer och studiecentraler på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som för medborgarinstitut och sommaruniversitet är 1,92 procent och för folkhögskolor 5,00 procent. Priserna per enhet för de riksomfattande idrottsutbildningscentrerna beräknas för 2002 på basis av de faktiska kostnaderna 1999 och för 2003 på basis av de faktiska kostnaderna 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter fås vidtas innan lagen träder i kraft. RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Utan hinder av 13 och 13 a § beräknas det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut samt priserna per enhet för 2002 för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscentrer och studiecentraler på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som för medborgarinstitut och sommaruniversitet är 1,92 procent och för folkhögskolor 5,00 procent. Priserna per enhet för de riksomfattande idrottsutbildningscentrerna beräknas för 2002 på basis av de faktiska kostnaderna 1999 och för 2003 på basis av de faktiska kostnaderna 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter fås vidtas innan lagen träder i kraft. RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001 9.8.2002/704: Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 36/2002, KuUB 5/2002, RSv 109/2002 Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 36/2002, KuUB 5/2002, RSv 109/2002 24.1.2003/36: Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002 Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002 30.12.2004/1292: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004 29.12.2005/1200: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid beräkningen och fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006. De bestämmelser i 11 § 2–4 och 6 mom. som gäller beräkningen av priser per enhet för folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, medborgarinstitut och studiecentraler vart fjärde år på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2008. Bestämmelserna i 11 § 5 mom. om beräkningen av priset per enhet för sommaruniversiteten på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas dock första gången när priset per enhet för 2006 beräknas och bestäms. I fråga om beräkningen av priset per enhet i sommaruniversiteten 2006–2007 gäller dessutom vad som bestäms i 11 a § 3 mom. Det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 fastställs. Bestämmelserna i 13 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 bestäms. På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 112/2005, KuUB 14/2005, RSv 185/2005 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid beräkningen och fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006. De bestämmelser i 11 § 2–4 och 6 mom. som gäller beräkningen av priser per enhet för folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, medborgarinstitut och studiecentraler vart fjärde år på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2008. Bestämmelserna i 11 § 5 mom. om beräkningen av priset per enhet för sommaruniversiteten på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas dock första gången när priset per enhet för 2006 beräknas och bestäms. I fråga om beräkningen av priset per enhet i sommaruniversiteten 2006–2007 gäller dessutom vad som bestäms i 11 a § 3 mom. Det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 fastställs. Bestämmelserna i 13 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 bestäms. På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 112/2005, KuUB 14/2005, RSv 185/2005 19.10.2006/916: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Utan hinder av vad som i 16 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet 1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsunderstöd före lagens ikraftträdande, 2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsunderstöd som avses i 49 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Utan hinder av vad som i 16 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet 1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsunderstöd före lagens ikraftträdande, 2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsunderstöd som avses i 49 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006 26.6.2009/493: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009 27.11.2009/974: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009 29.12.2009/1765: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom tillstånd enligt denna lag. På tillstånd att driva folkhögskolor och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av 2011 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft och på tillstånd att driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas till utgången av 2012 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft. (10.12.2010/1104) Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 175/2009, KuUB 12/2009, RSv 232/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom tillstånd enligt denna lag. På tillstånd att driva folkhögskolor och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av 2011 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft och på tillstånd att driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas till utgången av 2012 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft. (10.12.2010/1104) Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 175/2009, KuUB 12/2009, RSv 232/2009 10.12.2010/1103: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Den bestämmelse i 11 § 2 mom. som gäller gradering av priset per enhet för folkhögskolor på basis av en specialuppgift som består i att utveckla aktivt medborgarskap i arbetslivet och arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt, tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2012. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. om ändring av systemet som gäller anläggningsprojekt för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler så att de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som läroanstalternas huvudmän gjort enligt bokföringen räknas till driftskostnaderna, tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för 2012. De statsunderstöd för anläggningsprojekt vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som beviljats 2011 eller före det och som ska betalas under finansieringsåret dras av vid beräkningen av priset per enhet eller det genomsnittliga priset per enhet för respektive läroanstaltsgrupp. Den bestämmelse i 11 § 9 och 11 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande om höjning av priset per enhet på basis av hyran tillämpas på finansieringen 2011 vid folkhögskolor och Snellman-korkeakoulu. Höjningen av priset per enhet kvarstår på 2011 års nivå och sänks årligen från ingången av 2012 med 20 euro per studerandevecka när priset per enhet fastställs. De bestämmelser om finansiering av folkhögskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 2011 och åren före det och de bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på statsunderstöd som beviljas 2011 och åren före det. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Den bestämmelse i 11 § 2 mom. som gäller gradering av priset per enhet för folkhögskolor på basis av en specialuppgift som består i att utveckla aktivt medborgarskap i arbetslivet och arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt, tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2012. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. om ändring av systemet som gäller anläggningsprojekt för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler så att de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som läroanstalternas huvudmän gjort enligt bokföringen räknas till driftskostnaderna, tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för 2012. De statsunderstöd för anläggningsprojekt vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som beviljats 2011 eller före det och som ska betalas under finansieringsåret dras av vid beräkningen av priset per enhet eller det genomsnittliga priset per enhet för respektive läroanstaltsgrupp. Den bestämmelse i 11 § 9 och 11 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande om höjning av priset per enhet på basis av hyran tillämpas på finansieringen 2011 vid folkhögskolor och Snellman-korkeakoulu. Höjningen av priset per enhet kvarstår på 2011 års nivå och sänks årligen från ingången av 2012 med 20 euro per studerandevecka när priset per enhet fastställs. De bestämmelser om finansiering av folkhögskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 2011 och åren före det och de bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på statsunderstöd som beviljas 2011 och åren före det. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 10.12.2010/1104: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 28.12.2012/996: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012 13.12.2013/894: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013 30.12.2013/1300: Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014. RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014. RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013 30.12.2014/1411: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Med avvikelse från vad som i 11 § 2–6 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013. På de priser per enhet som fastställts för finansåret 2015 tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. På bidrag som beviljats för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Med avvikelse från vad som i 11 § 2–6 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013. På de priser per enhet som fastställts för finansåret 2015 tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. På bidrag som beviljats för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014 20.3.2015/275: Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014 Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014 8.5.2015/579: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna om statsandel och beräkning av priset per enhet i 9–11, 11 b och 13 § samt i 13 a § 2 mom. tillämpas första gången på den statsandel som beviljas för finansåret 2016. RP 309/2014, KuUB 20/2014, RSv 298/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna om statsandel och beräkning av priset per enhet i 9–11, 11 b och 13 § samt i 13 a § 2 mom. tillämpas första gången på den statsandel som beviljas för finansåret 2016. RP 309/2014, KuUB 20/2014, RSv 298/2014 18.9.2015/1190: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014 30.12.2015/1608: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015 21.12.2016/1304: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 132/2016, FvUB 25/2016, RSv 240/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 132/2016, FvUB 25/2016, RSv 240/2016 29.12.2016/1487: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 177/2016, KuUB 15/2016, RSv 233/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 177/2016, KuUB 15/2016, RSv 233/2016 11.8.2017/535: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017 19.12.2017/958: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 99/2017, KuUB 12/2017, RSv 146/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 99/2017, KuUB 12/2017, RSv 146/2017 19.12.2017/965: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 140/2017, KuUB 17/2017, RSv 163/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 140/2017, KuUB 17/2017, RSv 163/2017 14.12.2018/1095: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. RP 126/2018, KuUB 9/2018, RSv 142/2018 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. RP 126/2018, KuUB 9/2018, RSv 142/2018 19.12.2019/1375: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 60/2019, FvUB 13/2019, RSv 60/2019 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 60/2019, FvUB 13/2019, RSv 60/2019 30.12.2020/1219: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. Lagens 25 c § 1 mom., 25 d § och 25 e § 1, 2 och 4 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2021. Lagens 25 e § 3 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2022. Utbildningsstyrelsen ska fastställa grunderna för läroplanen enligt 25 c § så att huvudmännen för folkhögskolorna kan ta dem i bruk när lagen träder i kraft. RP 173/2020, KuUB 15/2020, RSv 218/2020 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. Lagens 25 c § 1 mom., 25 d § och 25 e § 1, 2 och 4 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2021. Lagens 25 e § 3 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2022. Utbildningsstyrelsen ska fastställa grunderna för läroplanen enligt 25 c § så att huvudmännen för folkhögskolorna kan ta dem i bruk när lagen träder i kraft. RP 173/2020, KuUB 15/2020, RSv 218/2020 - 29 Verify source ↗
29 §
When this law starts to apply, certain school staff continue in their previous duties, and measures needed to implement the law may be taken before commencement.
29 § Övergångsbestämmelse som gäller personalen När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter. När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter. Om rätten till pension och vissa andra förmåner för tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som avses i denna lag gäller vad som särskilt bestäms om detta. Om rätten till pension och vissa andra förmåner för tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som avses i denna lag gäller vad som särskilt bestäms om detta. 30 § 30 § har upphävts genom L 21.12.2001/1390. 30 § har upphävts genom L 21.12.2001/1390. RP 86/1997 KuUB 3/1998 RSv 70/1998 RP 86/1997 KuUB 3/1998 RSv 70/1998 Ikraftträdelsestadganden 30.12.1998/1187: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998 23.12.1999/1294: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 130/1999, KuUB 9/1999, RSv 123/1999 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 130/1999, KuUB 9/1999, RSv 123/1999 21.12.2000/1147: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000 21.12.2001/1390: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Utan hinder av 13 och 13 a § beräknas det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut samt priserna per enhet för 2002 för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscentrer och studiecentraler på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som för medborgarinstitut och sommaruniversitet är 1,92 procent och för folkhögskolor 5,00 procent. Priserna per enhet för de riksomfattande idrottsutbildningscentrerna beräknas för 2002 på basis av de faktiska kostnaderna 1999 och för 2003 på basis av de faktiska kostnaderna 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter fås vidtas innan lagen träder i kraft. RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Utan hinder av 13 och 13 a § beräknas det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut samt priserna per enhet för 2002 för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscentrer och studiecentraler på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som för medborgarinstitut och sommaruniversitet är 1,92 procent och för folkhögskolor 5,00 procent. Priserna per enhet för de riksomfattande idrottsutbildningscentrerna beräknas för 2002 på basis av de faktiska kostnaderna 1999 och för 2003 på basis av de faktiska kostnaderna 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter fås vidtas innan lagen träder i kraft. RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001 9.8.2002/704: Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 36/2002, KuUB 5/2002, RSv 109/2002 Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 36/2002, KuUB 5/2002, RSv 109/2002 24.1.2003/36: Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002 Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002 30.12.2004/1292: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004 29.12.2005/1200: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid beräkningen och fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006. De bestämmelser i 11 § 2–4 och 6 mom. som gäller beräkningen av priser per enhet för folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, medborgarinstitut och studiecentraler vart fjärde år på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2008. Bestämmelserna i 11 § 5 mom. om beräkningen av priset per enhet för sommaruniversiteten på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas dock första gången när priset per enhet för 2006 beräknas och bestäms. I fråga om beräkningen av priset per enhet i sommaruniversiteten 2006–2007 gäller dessutom vad som bestäms i 11 a § 3 mom. Det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 fastställs. Bestämmelserna i 13 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 bestäms. På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 112/2005, KuUB 14/2005, RSv 185/2005 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid beräkningen och fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006. De bestämmelser i 11 § 2–4 och 6 mom. som gäller beräkningen av priser per enhet för folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, medborgarinstitut och studiecentraler vart fjärde år på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2008. Bestämmelserna i 11 § 5 mom. om beräkningen av priset per enhet för sommaruniversiteten på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas dock första gången när priset per enhet för 2006 beräknas och bestäms. I fråga om beräkningen av priset per enhet i sommaruniversiteten 2006–2007 gäller dessutom vad som bestäms i 11 a § 3 mom. Det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 fastställs. Bestämmelserna i 13 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 bestäms. På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 112/2005, KuUB 14/2005, RSv 185/2005 19.10.2006/916: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Utan hinder av vad som i 16 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet 1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsunderstöd före lagens ikraftträdande, 2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsunderstöd som avses i 49 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Utan hinder av vad som i 16 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet 1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsunderstöd före lagens ikraftträdande, 2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsunderstöd som avses i 49 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006 26.6.2009/493: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009 27.11.2009/974: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009 29.12.2009/1765: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom tillstånd enligt denna lag. På tillstånd att driva folkhögskolor och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av 2011 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft och på tillstånd att driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas till utgången av 2012 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft. (10.12.2010/1104) Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 175/2009, KuUB 12/2009, RSv 232/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom tillstånd enligt denna lag. På tillstånd att driva folkhögskolor och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av 2011 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft och på tillstånd att driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas till utgången av 2012 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft. (10.12.2010/1104) Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 175/2009, KuUB 12/2009, RSv 232/2009 10.12.2010/1103: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Den bestämmelse i 11 § 2 mom. som gäller gradering av priset per enhet för folkhögskolor på basis av en specialuppgift som består i att utveckla aktivt medborgarskap i arbetslivet och arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt, tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2012. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. om ändring av systemet som gäller anläggningsprojekt för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler så att de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som läroanstalternas huvudmän gjort enligt bokföringen räknas till driftskostnaderna, tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för 2012. De statsunderstöd för anläggningsprojekt vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som beviljats 2011 eller före det och som ska betalas under finansieringsåret dras av vid beräkningen av priset per enhet eller det genomsnittliga priset per enhet för respektive läroanstaltsgrupp. Den bestämmelse i 11 § 9 och 11 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande om höjning av priset per enhet på basis av hyran tillämpas på finansieringen 2011 vid folkhögskolor och Snellman-korkeakoulu. Höjningen av priset per enhet kvarstår på 2011 års nivå och sänks årligen från ingången av 2012 med 20 euro per studerandevecka när priset per enhet fastställs. De bestämmelser om finansiering av folkhögskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 2011 och åren före det och de bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på statsunderstöd som beviljas 2011 och åren före det. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Den bestämmelse i 11 § 2 mom. som gäller gradering av priset per enhet för folkhögskolor på basis av en specialuppgift som består i att utveckla aktivt medborgarskap i arbetslivet och arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt, tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2012. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. om ändring av systemet som gäller anläggningsprojekt för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler så att de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som läroanstalternas huvudmän gjort enligt bokföringen räknas till driftskostnaderna, tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för 2012. De statsunderstöd för anläggningsprojekt vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som beviljats 2011 eller före det och som ska betalas under finansieringsåret dras av vid beräkningen av priset per enhet eller det genomsnittliga priset per enhet för respektive läroanstaltsgrupp. Den bestämmelse i 11 § 9 och 11 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande om höjning av priset per enhet på basis av hyran tillämpas på finansieringen 2011 vid folkhögskolor och Snellman-korkeakoulu. Höjningen av priset per enhet kvarstår på 2011 års nivå och sänks årligen från ingången av 2012 med 20 euro per studerandevecka när priset per enhet fastställs. De bestämmelser om finansiering av folkhögskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 2011 och åren före det och de bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på statsunderstöd som beviljas 2011 och åren före det. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 10.12.2010/1104: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 28.12.2012/996: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012 13.12.2013/894: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013 30.12.2013/1300: Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014. RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014. RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013 30.12.2014/1411: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Med avvikelse från vad som i 11 § 2–6 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013. På de priser per enhet som fastställts för finansåret 2015 tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. På bidrag som beviljats för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Med avvikelse från vad som i 11 § 2–6 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013. På de priser per enhet som fastställts för finansåret 2015 tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. På bidrag som beviljats för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014 20.3.2015/275: Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014 Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014 8.5.2015/579: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna om statsandel och beräkning av priset per enhet i 9–11, 11 b och 13 § samt i 13 a § 2 mom. tillämpas första gången på den statsandel som beviljas för finansåret 2016. RP 309/2014, KuUB 20/2014, RSv 298/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna om statsandel och beräkning av priset per enhet i 9–11, 11 b och 13 § samt i 13 a § 2 mom. tillämpas första gången på den statsandel som beviljas för finansåret 2016. RP 309/2014, KuUB 20/2014, RSv 298/2014 18.9.2015/1190: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014 30.12.2015/1608: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015 21.12.2016/1304: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 132/2016, FvUB 25/2016, RSv 240/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 132/2016, FvUB 25/2016, RSv 240/2016 29.12.2016/1487: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 177/2016, KuUB 15/2016, RSv 233/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 177/2016, KuUB 15/2016, RSv 233/2016 11.8.2017/535: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017 19.12.2017/958: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 99/2017, KuUB 12/2017, RSv 146/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 99/2017, KuUB 12/2017, RSv 146/2017 19.12.2017/965: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 140/2017, KuUB 17/2017, RSv 163/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 140/2017, KuUB 17/2017, RSv 163/2017 14.12.2018/1095: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. RP 126/2018, KuUB 9/2018, RSv 142/2018 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. RP 126/2018, KuUB 9/2018, RSv 142/2018 19.12.2019/1375: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 60/2019, FvUB 13/2019, RSv 60/2019 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 60/2019, FvUB 13/2019, RSv 60/2019 30.12.2020/1219: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. Lagens 25 c § 1 mom., 25 d § och 25 e § 1, 2 och 4 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2021. Lagens 25 e § 3 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2022. Utbildningsstyrelsen ska fastställa grunderna för läroplanen enligt 25 c § så att huvudmännen för folkhögskolorna kan ta dem i bruk när lagen träder i kraft. RP 173/2020, KuUB 15/2020, RSv 218/2020 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. Lagens 25 c § 1 mom., 25 d § och 25 e § 1, 2 och 4 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2021. Lagens 25 e § 3 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2022. Utbildningsstyrelsen ska fastställa grunderna för läroplanen enligt 25 c § så att huvudmännen för folkhögskolorna kan ta dem i bruk när lagen träder i kraft. RP 173/2020, KuUB 15/2020, RSv 218/2020 4.6.2021/479: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. I fråga om studier som har inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. RP 19/2021, KuUB 2/2021, RSv 56/2021 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. I fråga om studier som har inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. RP 19/2021, KuUB 2/2021, RSv 56/2021 29.6.2021/685: Denna lag träder i kraft den 1 september 2021. RP 76/2021, KuUB 4/2021, RSv 108/2021 Denna lag träder i kraft den 1 september 2021. RP 76/2021, KuUB 4/2021, RSv 108/2021 5.11.2021/912: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. RP 113/2021, KuUB 9/2021, RSv 139/2021 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. RP 113/2021, KuUB 9/2021, RSv 139/2021 8.7.2022/720: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. RP 54/2022, KuUB 7/2022, RSv 95/2022 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. RP 54/2022, KuUB 7/2022, RSv 95/2022 20.12.2022/1127: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. Lagens 11 a § gäller till och med den 31 december 2024. RP 158/2022, KuUB 16/2022, RSv 161/2022 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. Lagens 11 a § gäller till och med den 31 december 2024. RP 158/2022, KuUB 16/2022, RSv 161/2022 3.3.2023/317: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 282/2022, KuUB 21/2022, RSv 271/2022 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 282/2022, KuUB 21/2022, RSv 271/2022 - 27 Verify source ↗
27 §
Some existing education-operation permits and related schooling rights continue under this law, while certain vocational-education permits are converted into permits to arrange education when the law enters into force. The responsible ministry may also change permit terms if needed to align them with the vocational education law.
27 § Övergångsbestämmelse om tillstånd att driva en läroanstalt Tillstånd att driva en läroanstalt vilka har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. gäller fortfarande såsom tillstånd enligt denna lag. Folkhögskolor och medborgarinstitut vilka med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. har rätt att ge grundskole- och gymnasiebetyg fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Tillstånd att driva en läroanstalt vilka har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. gäller fortfarande såsom tillstånd enligt denna lag. Folkhögskolor och medborgarinstitut vilka med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. har rätt att ge grundskole- och gymnasiebetyg fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Tillstånden att driva läroanstalter som meddelar yrkesutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsandel och lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillståndet så att de överensstämmer med lagen om yrkesutbildning. Tillstånden att driva läroanstalter som meddelar yrkesutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsandel och lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillståndet så att de överensstämmer med lagen om yrkesutbildning. - 28 Verify source ↗
28 §
Unpaid state shares are to be paid under transitional rules, with special timing for small amounts and when an institution closes.
28 § Övergångsbestämmelse om finansiering Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut enligt periodiseringsbestämmelserna i de lagar som gäller när lagen träder i kraft. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002. Om den obetalda statsandelen när denna lag träder i kraft understiger 10 000 mk, betalas den ut inom ett år från det att lagen trädde i kraft. Om en läroanstalt upphör med sin verksamhet, betalas den obetalda statsandelen ut till huvudmannen inom ett år från det att tillståndet att driva läroanstalten återkallades. Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut enligt periodiseringsbestämmelserna i de lagar som gäller när lagen träder i kraft. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002. Om den obetalda statsandelen när denna lag träder i kraft understiger 10 000 mk, betalas den ut inom ett år från det att lagen trädde i kraft. Om en läroanstalt upphör med sin verksamhet, betalas den obetalda statsandelen ut till huvudmannen inom ett år från det att tillståndet att driva läroanstalten återkallades. - 29 Verify source ↗
29 §
When this law enters into force, the covered teachers and staff at the listed educational institutions continue in their previous duties.
29 § Övergångsbestämmelse som gäller personalen När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter. När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 26 § 2 mom. i sina tidigare uppgifter. Om rätten till pension och vissa andra förmåner för tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som avses i denna lag gäller vad som särskilt bestäms om detta. Om rätten till pension och vissa andra förmåner för tjänsteinnehavare och befattningshavare vid läroanstalter som avses i denna lag gäller vad som särskilt bestäms om detta. 30 § 30 § har upphävts genom L 21.12.2001/1390. 30 § har upphävts genom L 21.12.2001/1390. RP 86/1997 KuUB 3/1998 RSv 70/1998 RP 86/1997 KuUB 3/1998 RSv 70/1998 Ikraftträdelsestadganden 30.12.1998/1187: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998 23.12.1999/1294: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 130/1999, KuUB 9/1999, RSv 123/1999 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. RP 130/1999, KuUB 9/1999, RSv 123/1999 21.12.2000/1147: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000 21.12.2001/1390: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Utan hinder av 13 och 13 a § beräknas det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut samt priserna per enhet för 2002 för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscentrer och studiecentraler på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som för medborgarinstitut och sommaruniversitet är 1,92 procent och för folkhögskolor 5,00 procent. Priserna per enhet för de riksomfattande idrottsutbildningscentrerna beräknas för 2002 på basis av de faktiska kostnaderna 1999 och för 2003 på basis av de faktiska kostnaderna 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter fås vidtas innan lagen träder i kraft. RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Utan hinder av 13 och 13 a § beräknas det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut samt priserna per enhet för 2002 för medborgarinstitut, folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscentrer och studiecentraler på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som för medborgarinstitut och sommaruniversitet är 1,92 procent och för folkhögskolor 5,00 procent. Priserna per enhet för de riksomfattande idrottsutbildningscentrerna beräknas för 2002 på basis av de faktiska kostnaderna 1999 och för 2003 på basis av de faktiska kostnaderna 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter fås vidtas innan lagen träder i kraft. RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001 9.8.2002/704: Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 36/2002, KuUB 5/2002, RSv 109/2002 Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 36/2002, KuUB 5/2002, RSv 109/2002 24.1.2003/36: Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002 Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 135/2002, KuUB 11/2002, RSv 206/2002 30.12.2004/1292: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004 29.12.2005/1200: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid beräkningen och fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006. De bestämmelser i 11 § 2–4 och 6 mom. som gäller beräkningen av priser per enhet för folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, medborgarinstitut och studiecentraler vart fjärde år på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2008. Bestämmelserna i 11 § 5 mom. om beräkningen av priset per enhet för sommaruniversiteten på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas dock första gången när priset per enhet för 2006 beräknas och bestäms. I fråga om beräkningen av priset per enhet i sommaruniversiteten 2006–2007 gäller dessutom vad som bestäms i 11 a § 3 mom. Det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 fastställs. Bestämmelserna i 13 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 bestäms. På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 112/2005, KuUB 14/2005, RSv 185/2005 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid beräkningen och fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006. De bestämmelser i 11 § 2–4 och 6 mom. som gäller beräkningen av priser per enhet för folkhögskolor, riksomfattande idrottsutbildningscenter, medborgarinstitut och studiecentraler vart fjärde år på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2008. Bestämmelserna i 11 § 5 mom. om beräkningen av priset per enhet för sommaruniversiteten på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas dock första gången när priset per enhet för 2006 beräknas och bestäms. I fråga om beräkningen av priset per enhet i sommaruniversiteten 2006–2007 gäller dessutom vad som bestäms i 11 a § 3 mom. Det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 fastställs. Bestämmelserna i 13 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 bestäms. På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 112/2005, KuUB 14/2005, RSv 185/2005 19.10.2006/916: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Utan hinder av vad som i 16 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet 1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsunderstöd före lagens ikraftträdande, 2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsunderstöd som avses i 49 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Utan hinder av vad som i 16 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet 1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsunderstöd före lagens ikraftträdande, 2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsunderstöd som avses i 49 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006 26.6.2009/493: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009 27.11.2009/974: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 122/2009, KuUB 9/2009, RSv 169/2009 29.12.2009/1765: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom tillstånd enligt denna lag. På tillstånd att driva folkhögskolor och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av 2011 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft och på tillstånd att driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas till utgången av 2012 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft. (10.12.2010/1104) Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 175/2009, KuUB 12/2009, RSv 232/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom tillstånd enligt denna lag. På tillstånd att driva folkhögskolor och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av 2011 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft och på tillstånd att driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas till utgången av 2012 de bestämmelser som är i kraft när lagen träder i kraft. (10.12.2010/1104) Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 175/2009, KuUB 12/2009, RSv 232/2009 10.12.2010/1103: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Den bestämmelse i 11 § 2 mom. som gäller gradering av priset per enhet för folkhögskolor på basis av en specialuppgift som består i att utveckla aktivt medborgarskap i arbetslivet och arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt, tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2012. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. om ändring av systemet som gäller anläggningsprojekt för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler så att de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som läroanstalternas huvudmän gjort enligt bokföringen räknas till driftskostnaderna, tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för 2012. De statsunderstöd för anläggningsprojekt vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som beviljats 2011 eller före det och som ska betalas under finansieringsåret dras av vid beräkningen av priset per enhet eller det genomsnittliga priset per enhet för respektive läroanstaltsgrupp. Den bestämmelse i 11 § 9 och 11 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande om höjning av priset per enhet på basis av hyran tillämpas på finansieringen 2011 vid folkhögskolor och Snellman-korkeakoulu. Höjningen av priset per enhet kvarstår på 2011 års nivå och sänks årligen från ingången av 2012 med 20 euro per studerandevecka när priset per enhet fastställs. De bestämmelser om finansiering av folkhögskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 2011 och åren före det och de bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på statsunderstöd som beviljas 2011 och åren före det. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Den bestämmelse i 11 § 2 mom. som gäller gradering av priset per enhet för folkhögskolor på basis av en specialuppgift som består i att utveckla aktivt medborgarskap i arbetslivet och arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt, tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och bestäms för 2012. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4–6 mom. om ändring av systemet som gäller anläggningsprojekt för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler så att de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som läroanstalternas huvudmän gjort enligt bokföringen räknas till driftskostnaderna, tillämpas första gången när finansiering beviljas och betalas för 2012. De statsunderstöd för anläggningsprojekt vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som beviljats 2011 eller före det och som ska betalas under finansieringsåret dras av vid beräkningen av priset per enhet eller det genomsnittliga priset per enhet för respektive läroanstaltsgrupp. Den bestämmelse i 11 § 9 och 11 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande om höjning av priset per enhet på basis av hyran tillämpas på finansieringen 2011 vid folkhögskolor och Snellman-korkeakoulu. Höjningen av priset per enhet kvarstår på 2011 års nivå och sänks årligen från ingången av 2012 med 20 euro per studerandevecka när priset per enhet fastställs. De bestämmelser om finansiering av folkhögskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 2011 och åren före det och de bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på statsunderstöd som beviljas 2011 och åren före det. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 10.12.2010/1104: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 128/2010, KuUB 7/2010, RSv 171/2010 28.12.2012/996: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till och med den 31 december 2015. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 97/2012, KuUB 9/2012, RSv 161/2012 13.12.2013/894: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 115/2013, KuUB 7/2013, RSv 139/2013 30.12.2013/1300: Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014. RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014. RP 117/2013, KuUUB 12/2013, RSv 193/2013 30.12.2014/1411: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Med avvikelse från vad som i 11 § 2–6 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013. På de priser per enhet som fastställts för finansåret 2015 tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. På bidrag som beviljats för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Med avvikelse från vad som i 11 § 2–6 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per enhet och justering av kostnaderna görs den första justeringen av kostnaderna enligt denna lag för finansåret 2016 enligt uppgifter om kostnaderna för 2013. På de priser per enhet som fastställts för finansåret 2015 tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. På bidrag som beviljats för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. RP 258/2014, KuUB 15/2014, GrUU 44/2014, RSv 213/2014 20.3.2015/275: Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014 Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014 8.5.2015/579: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna om statsandel och beräkning av priset per enhet i 9–11, 11 b och 13 § samt i 13 a § 2 mom. tillämpas första gången på den statsandel som beviljas för finansåret 2016. RP 309/2014, KuUB 20/2014, RSv 298/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Bestämmelserna om statsandel och beräkning av priset per enhet i 9–11, 11 b och 13 § samt i 13 a § 2 mom. tillämpas första gången på den statsandel som beviljas för finansåret 2016. RP 309/2014, KuUB 20/2014, RSv 298/2014 18.9.2015/1190: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014 30.12.2015/1608: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. RP 79/2015, KuUB 9/2015, RSv 76/2015 21.12.2016/1304: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 132/2016, FvUB 25/2016, RSv 240/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 132/2016, FvUB 25/2016, RSv 240/2016 29.12.2016/1487: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 177/2016, KuUB 15/2016, RSv 233/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 177/2016, KuUB 15/2016, RSv 233/2016 11.8.2017/535: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017 19.12.2017/958: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 99/2017, KuUB 12/2017, RSv 146/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 99/2017, KuUB 12/2017, RSv 146/2017 19.12.2017/965: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 140/2017, KuUB 17/2017, RSv 163/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 140/2017, KuUB 17/2017, RSv 163/2017 14.12.2018/1095: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. RP 126/2018, KuUB 9/2018, RSv 142/2018 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. RP 126/2018, KuUB 9/2018, RSv 142/2018 19.12.2019/1375: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 60/2019, FvUB 13/2019, RSv 60/2019 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 60/2019, FvUB 13/2019, RSv 60/2019 30.12.2020/1219: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. Lagens 25 c § 1 mom., 25 d § och 25 e § 1, 2 och 4 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2021. Lagens 25 e § 3 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2022. Utbildningsstyrelsen ska fastställa grunderna för läroplanen enligt 25 c § så att huvudmännen för folkhögskolorna kan ta dem i bruk när lagen träder i kraft. RP 173/2020, KuUB 15/2020, RSv 218/2020 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. Lagens 25 c § 1 mom., 25 d § och 25 e § 1, 2 och 4 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2021. Lagens 25 e § 3 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2022. Utbildningsstyrelsen ska fastställa grunderna för läroplanen enligt 25 c § så att huvudmännen för folkhögskolorna kan ta dem i bruk när lagen träder i kraft. RP 173/2020, KuUB 15/2020, RSv 218/2020 4.6.2021/479: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. I fråga om studier som har inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. RP 19/2021, KuUB 2/2021, RSv 56/2021 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. I fråga om studier som har inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. RP 19/2021, KuUB 2/2021, RSv 56/2021 29.6.2021/685: Denna lag träder i kraft den 1 september 2021. RP 76/2021, KuUB 4/2021, RSv 108/2021 Denna lag träder i kraft den 1 september 2021. RP 76/2021, KuUB 4/2021, RSv 108/2021 5.11.2021/912: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. RP 113/2021, KuUB 9/2021, RSv 139/2021 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. RP 113/2021, KuUB 9/2021, RSv 139/2021 8.7.2022/720: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. RP 54/2022, KuUB 7/2022, RSv 95/2022 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. RP 54/2022, KuUB 7/2022, RSv 95/2022 20.12.2022/1127: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. Lagens 11 a § gäller till och med den 31 december 2024. RP 158/2022, KuUB 16/2022, RSv 161/2022 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. Lagens 11 a § gäller till och med den 31 december 2024. RP 158/2022, KuUB 16/2022, RSv 161/2022 3.3.2023/317: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 282/2022, KuUB 21/2022, RSv 271/2022 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 282/2022, KuUB 21/2022, RSv 271/2022 14.4.2023/684: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. RP 208/2022, FvUB 45/2022, RSv 335/2022 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. RP 208/2022, FvUB 45/2022, RSv 335/2022 24.11.2023/1050: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 66/2023, KuUB 1/2023, RSv 17/2023 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 66/2023, KuUB 1/2023, RSv 17/2023
Provision text is displayed from LexChat’s stored statute record. Use the official source links to verify amendments, commencement, and current legal force.
Ask AI about this statute
Lag om fritt bildningsarbete
Sign in to ask AI about this statute
Sign in to start authenticated, citation-grounded statute research.
Sign inLexChat organizes source-backed legal information for research. Verify amendments, commencement, and current legal force with the official publisher before relying on it.