Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt utbildningsstöd i anslutning till miljöstödet för jordbruk

1 kap. Basåtgärder

1 § Husdjurslägenhet När det bedöms huruvida det är fråga om en sådan gårdsbruksenhet enligt 15 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) som kan vidta basåtgärder för husdjurslägenheter, beaktas endast animalieproduktionsdjur som finns på en lägenhet som ägs av en jordbrukare som har ingått en förbindelse. Djuren skall ägas direkt av jordbrukaren i fråga eller dennes familjemedlemmar. Med familjemedlem avses här en make och jordbrukarens barn under 18 år som avses i 3 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket. När det bedöms huruvida det är fråga om en sådan gårdsbruksenhet enligt 15 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) som kan vidta basåtgärder för husdjurslägenheter, beaktas endast animalieproduktionsdjur som finns på en lägenhet som ägs av en jordbrukare som har ingått en förbindelse. Djuren skall ägas direkt av jordbrukaren i fråga eller dennes familjemedlemmar. Med familjemedlem avses här en make och jordbrukarens barn under 18 år som avses i 3 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket. Med animalieproduktionsdjur avses följande djur som skall omräknas till djurenheter med hjälp av vidstående koefficienter: Mjölkko, diko, annat nötkreatur (över 2 år) 1 Nötkreatur (6 mån.–2 år) 0,6 Ungnöt (under 6 mån.) 0,15 Får eller get (över 1 år) 0,15 Sugga 0,4 Gödsvin, galt, avelssvin 0,11 Höna och unghöna 0,011 Broiler 0,002 Kalkon, gås, anka 0,005 Moderdjur av fjäderfä 0,01 Häst (över 1 år) 1 Ponny (över 1 år) 0,4 Med animalieproduktionsdjur avses följande djur som skall omräknas till djurenheter med hjälp av vidstående koefficienter: Mjölkko, diko, annat nötkreatur (över 2 år) 1 Nötkreatur (6 mån.–2 år) 0,6 Ungnöt (under 6 mån.) 0,15 Får eller get (över 1 år) 0,15 Sugga 0,4 Gödsvin, galt, avelssvin 0,11 Höna och unghöna 0,011 Broiler 0,002 Kalkon, gås, anka 0,005 Moderdjur av fjäderfä 0,01 Häst (över 1 år) 1 Ponny (över 1 år) 0,4 I denna förordning avses med åkerareal summan av arealerna för de basskiften som är stödberättigande under förbindelseåret i fråga. I denna förordning avses med åkerareal summan av arealerna för de basskiften som är stödberättigande under förbindelseåret i fråga. Med husdjurslägenhet avses en jordbrukare som i enlighet med 15 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket har valt att iaktta basåtgärderna för husdjurslägenheter. Med husdjurslägenhet avses en jordbrukare som i enlighet med 15 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket har valt att iaktta basåtgärderna för husdjurslägenheter. 1 a § Byte av bas- och tilläggsåtgärd Om en jordbrukare vill byta en basåtgärd för växtodlings- eller husdjurslägenheter som han har valt och detta är möjligt enligt 15 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller om jordbrukaren till följd av de föreskrivna kraven måste avstå från en basåtgärd för husdjurslägenheter som han har valt, skall kommunens landsbygdsnäringsmyndighet fatta beslut om byte av basåtgärden jämte besvärsanvisning. I beslutet skall konstateras orsaken till bytet av basåtgärd och vilkendera basåtgärden jordbrukaren skall vidta under den återstående förbindelsetiden. Om en jordbrukare vill byta en basåtgärd för växtodlings- eller husdjurslägenheter som han har valt och detta är möjligt enligt 15 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller om jordbrukaren till följd av de föreskrivna kraven måste avstå från en basåtgärd för husdjurslägenheter som han har valt, skall kommunens landsbygdsnäringsmyndighet fatta beslut om byte av basåtgärden jämte besvärsanvisning. I beslutet skall konstateras orsaken till bytet av basåtgärd och vilkendera basåtgärden jordbrukaren skall vidta under den återstående förbindelsetiden. Om jordbrukaren vill byta en tilläggsåtgärd som han har valt och detta är möjligt enligt 16 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller om jordbrukaren till följd av de föreskrivna kraven måste avstå från en tilläggsåtgärd som han har valt, skall kommunens landsbygdsnäringsmyndighet fatta beslut om byte av tilläggsåtgärden jämte besvärsanvisning. I beslutet skall konstateras orsaken till bytet av tilläggsåtgärd och den nya tilläggsåtgärd som skall vidtas eller om någon tilläggsåtgärd skall vidtas under den återstående förbindelsetiden. Om jordbrukaren vill byta en tilläggsåtgärd som han har valt och detta är möjligt enligt 16 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller om jordbrukaren till följd av de föreskrivna kraven måste avstå från en tilläggsåtgärd som han har valt, skall kommunens landsbygdsnäringsmyndighet fatta beslut om byte av tilläggsåtgärden jämte besvärsanvisning. I beslutet skall konstateras orsaken till bytet av tilläggsåtgärd och den nya tilläggsåtgärd som skall vidtas eller om någon tilläggsåtgärd skall vidtas under den återstående förbindelsetiden.

2 § Miljöplanering och -uppföljning av odlingen För miljöplanering och -uppföljning av odlingen skall jordbrukaren vidta de åtgärder som bestäms i 3–6 §. För miljöplanering och -uppföljning av odlingen skall jordbrukaren vidta de åtgärder som bestäms i 3–6 §.

3 § Odlingsplan Jordbrukaren skall årligen före vegetationsperiodens början, under det första förbindelseåret senast den 15 juni, göra upp en odlingsplan för vegetationsperioden i fråga. I den skriftliga odlingsplanen skall basskiftesvis anges de växtarter eller växtsorter som planeras bli odlade, den planerade gödslingen vad avser gödselmängderna och gödselslagen samt det planerade växtskyddet, om det är möjligt att planera växtskyddet i förväg. Jordbrukaren skall årligen före vegetationsperiodens början, under det första förbindelseåret senast den 15 juni, göra upp en odlingsplan för vegetationsperioden i fråga. I den skriftliga odlingsplanen skall basskiftesvis anges de växtarter eller växtsorter som planeras bli odlade, den planerade gödslingen vad avser gödselmängderna och gödselslagen samt det planerade växtskyddet, om det är möjligt att planera växtskyddet i förväg.

4 § Markkartering De odlade åkrarna på lägenheten skall markkarteras. Som odlade åkrar betraktas här inte trädesskiften, och inte heller sådana på åker belägna specialstödsavtalsarealer för vilka stöd för basåtgärder inte betalas. Om skiftet i fråga tas i odling, skall det markkarteras under vegetationsperioden i fråga. De odlade åkrarna på lägenheten skall markkarteras. Som odlade åkrar betraktas här inte trädesskiften, och inte heller sådana på åker belägna specialstödsavtalsarealer för vilka stöd för basåtgärder inte betalas. Om skiftet i fråga tas i odling, skall det markkarteras under vegetationsperioden i fråga. Minst ett prov per basskifte skall tas, om basskiftet överstiger 0,5 hektar. Annars skall ett prov tas per fem hektar åker. Minst ett prov per basskifte skall tas, om basskiftet överstiger 0,5 hektar. Annars skall ett prov tas per fem hektar åker. Markkarteringen skall vara allra minst en så kallad grundanalys där jordarten, mullhalten, surheten, ledningstalet, mängden utbytbart kalcium, kalium och magnesium samt mängden lättlöslig fosfor bestäms. Av markkarteringen skall framgå analysdatum eller det datum då provet har anlänt för analysering. Undersökningen skall utföras i ett godkänt laboratorium. Som ett godkänt laboratorium betraktas ett laboratorium som är specialiserat på utförande av jordanalyser. Markkarteringen skall vara allra minst en så kallad grundanalys där jordarten, mullhalten, surheten, ledningstalet, mängden utbytbart kalcium, kalium och magnesium samt mängden lättlöslig fosfor bestäms. Av markkarteringen skall framgå analysdatum eller det datum då provet har anlänt för analysering. Undersökningen skall utföras i ett godkänt laboratorium. Som ett godkänt laboratorium betraktas ett laboratorium som är specialiserat på utförande av jordanalyser. Lägenheten skall ha en i 1 mom. avsedd markkartering när förbindelseperioden börjar. Undantag från detta utgör de jordbrukare som har ingått en förbindelse enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995) och av vilka markkartering med sju års mellanrum har krävts. En sådan lägenhet skall före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret ha en markkartering som uppfyller kravet på markkartering med fem års mellanrum. En jordbrukare som första gången förbinder sig vid miljöstödet skall markkartera före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret. Med en jordbrukare som första gången förbinder sig vid miljöstödet avses en jordbrukare som inte har ingått någon förbindelse enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket eller på vilken ingen sådan förbindelse har överförts. Markkarteringen av nya åkerskiften som jordbrukaren kommer i besittning av skall utföras så, att resultaten av den är tillgängliga före ingången av följande kalenderårs vegetationsperiod. Lägenheten skall ha en i 1 mom. avsedd markkartering när förbindelseperioden börjar. Undantag från detta utgör de jordbrukare som har ingått en förbindelse enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995) och av vilka markkartering med sju års mellanrum har krävts. En sådan lägenhet skall före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret ha en markkartering som uppfyller kravet på markkartering med fem års mellanrum. En jordbrukare som första gången förbinder sig vid miljöstödet skall markkartera före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret. Med en jordbrukare som första gången förbinder sig vid miljöstödet avses en jordbrukare som inte har ingått någon förbindelse enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket eller på vilken ingen sådan förbindelse har överförts. Markkarteringen av nya åkerskiften som jordbrukaren kommer i besittning av skall utföras så, att resultaten av den är tillgängliga före ingången av följande kalenderårs vegetationsperiod.

5 § Skiftesvisa anteckningar Jordbrukaren skall göra skiftesvisa anteckningar ända från ingången av förbindelseperioden. Bland de skiftesvisa anteckningarna skall ingå basuppgifter om de odlade skiftena på lägenheten och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. Jordbrukaren skall göra skiftesvisa anteckningar ända från ingången av förbindelseperioden. Bland de skiftesvisa anteckningarna skall ingå basuppgifter om de odlade skiftena på lägenheten och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. I de skiftesvisa anteckningarna skall följande uppgifter ingå: I de skiftesvisa anteckningarna skall följande uppgifter ingå: 1) skiftets signum och areal, skiftets signum och areal, 2) jordart och andra markkarteringsuppgifter; markkarteringsresultaten kan också uppbevaras som ett fristående dokument, jordart och andra markkarteringsuppgifter; markkarteringsresultaten kan också uppbevaras som ett fristående dokument, 3) utförda kalkningar, och utförda kalkningar, och 4) årliga odlingsåtgärder. årliga odlingsåtgärder. Beträffande de årliga odlingsåtgärderna skall följande uppgifter antecknas: Beträffande de årliga odlingsåtgärderna skall följande uppgifter antecknas: 1) bearbetningsdatum och bearbetningsmetod, bearbetningsdatum och bearbetningsmetod, 2) sånings- eller planteringsdatum, växt, sort och mängden utsäde eller plantor, sånings- eller planteringsdatum, växt, sort och mängden utsäde eller plantor, 3) gödslingsdatum, slagen och mängderna av handelsgödsel och organiska gödselmedel, mängden kväve och fosfor samt vid behov en anteckning om när fosforutjämningsperioden börjar och slutar, gödslingsdatum, slagen och mängderna av handelsgödsel och organiska gödselmedel, mängden kväve och fosfor samt vid behov en anteckning om när fosforutjämningsperioden börjar och slutar, 4) en anteckning om huruvida basgödslingsnivån eller den preciserade gödslingsnivån följs på skiftet, en anteckning om huruvida basgödslingsnivån eller den preciserade gödslingsnivån följs på skiftet, 5) konstaterade problem med ogräs, växtsjukdomar och skadegörare samt vidtagna växtskyddsåtgärder; här antecknas datum, det växtskyddsmedel som har använts och dosen, samt konstaterade problem med ogräs, växtsjukdomar och skadegörare samt vidtagna växtskyddsåtgärder; här antecknas datum, det växtskyddsmedel som har använts och dosen, samt 6) skördedatum och en uppskattning av skördens storlek. skördedatum och en uppskattning av skördens storlek. Om fånggrödor har såtts på skiftet efter skörden, skall detta anges i de skiftesvisa anteckningarna. Om fånggrödor har såtts på skiftet efter skörden, skall detta anges i de skiftesvisa anteckningarna. På en fristående karta skall lägenhetens odlade basskiften och dessas gränser mot bäckar, vattendrag eller utfallsdiken märkas ut, liksom grundvattenområden och brunnar på åkrarna. På kartan skall dessutom anges uppgifter om specialstödsavtal som gäller skiftet. På en fristående karta skall lägenhetens odlade basskiften och dessas gränser mot bäckar, vattendrag eller utfallsdiken märkas ut, liksom grundvattenområden och brunnar på åkrarna. På kartan skall dessutom anges uppgifter om specialstödsavtal som gäller skiftet.

6 § Utbildning för jordbrukare En jordbrukare som har ingått en förbindelse skall under förbindelsetiden delta två gånger i sådan utbildning för jordbrukare som varar minst en dag och som gäller de åtgärder som miljöstödet förutsätter samt behovet av och syftet med dessa åtgärder. Utbildningen kan genomgås personligen av antingen den jordbrukare som har ingått förbindelsen eller jordbrukarens make eller en person som deltar i gårdsbruksenhetens skötsel. Ifall det är fråga om gårdsbruk som bedrivs av ett dödsbo eller av en sammanslutning, skall den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla det utbildningskrav som här avses. Den första utbildningsdagen skall genomgås före utgången av det andra förbindelseåret, dvs. före den 31 maj året i fråga, och den andra utbildningsdagen före utgången av det tredje förbindelseåret, dvs. före den 31 maj året i fråga. En jordbrukare som har ingått en förbindelse skall under förbindelsetiden delta två gånger i sådan utbildning för jordbrukare som varar minst en dag och som gäller de åtgärder som miljöstödet förutsätter samt behovet av och syftet med dessa åtgärder. Utbildningen kan genomgås personligen av antingen den jordbrukare som har ingått förbindelsen eller jordbrukarens make eller en person som deltar i gårdsbruksenhetens skötsel. Ifall det är fråga om gårdsbruk som bedrivs av ett dödsbo eller av en sammanslutning, skall den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla det utbildningskrav som här avses. Den första utbildningsdagen skall genomgås före utgången av det andra förbindelseåret, dvs. före den 31 maj året i fråga, och den andra utbildningsdagen före utgången av det tredje förbindelseåret, dvs. före den 31 maj året i fråga. Programmet för den första utbildningsdagen skall omfatta Programmet för den första utbildningsdagen skall omfatta 1) villkoren för de basåtgärder som ingår i systemet för jordbrukets miljöstöd, villkoren för de basåtgärder som ingår i systemet för jordbrukets miljöstöd, 2) odlingsplanen och de skiftesvisa anteckningarna som planerings- och uppföljningssystem för lägenheten, och odlingsplanen och de skiftesvisa anteckningarna som planerings- och uppföljningssystem för lägenheten, och 3) tilläggsåtgärderna och specialstödsavtalen som redskap för effektiverade miljövårdsåtgärder. tilläggsåtgärderna och specialstödsavtalen som redskap för effektiverade miljövårdsåtgärder. Programmet för den andra utbildningsdagen kan inriktas särskilt på villkoren för vissa bas- eller tilläggsåtgärder. Den andra utbildningsdagen kan också omfatta utbildning som inriktas på avtal om specialstöd i samband med miljöstödet, odlingens miljöpåverkan och minskning av den eller införande av miljöanpassade odlingsmetoder och -medel. Som sådan utbildning för jordbrukare som avses här godkänns inte utbildningsdagar som ingår i tilläggsåtgärderna eller utgör villkor för specialstödsavtal enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket. Programmet för den andra utbildningsdagen kan inriktas särskilt på villkoren för vissa bas- eller tilläggsåtgärder. Den andra utbildningsdagen kan också omfatta utbildning som inriktas på avtal om specialstöd i samband med miljöstödet, odlingens miljöpåverkan och minskning av den eller införande av miljöanpassade odlingsmetoder och -medel. Som sådan utbildning för jordbrukare som avses här godkänns inte utbildningsdagar som ingår i tilläggsåtgärderna eller utgör villkor för specialstödsavtal enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket. Som utbildning för jordbrukare godkänns också sådan utbildning i anslutning till miljöstödsförbindelse, vilken har genomförts före ingåendet av förbindelsen. Som utbildning för jordbrukare godkänns också sådan utbildning i anslutning till miljöstödsförbindelse, vilken har genomförts före ingåendet av förbindelsen. En utbildningsdag skall vara minst sex timmar lång, och i denna tid inräknas inte pauser som planerats in i programmet. Som sådan utbildning för jordbrukare som är förenlig med stödvillkoren kan godkännas endast utbildningsdagar som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §. En utbildningsdag skall vara minst sex timmar lång, och i denna tid inräknas inte pauser som planerats in i programmet. Som sådan utbildning för jordbrukare som är förenlig med stödvillkoren kan godkännas endast utbildningsdagar som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §.

7 § Basgödsling av åkerväxter De maximimängder kväve och fosfor som får användas vid basgödsling av åkerväxter fastställs i del A i bilaga 1 för de växter som avses där. De maximimängder kväve och fosfor som får användas vid basgödsling av åkerväxter fastställs i del A i bilaga 1 för de växter som avses där. Gödslingarna skall införas i de skiftesvisa anteckningarna. På begäran skall jordbrukaren framlägga för arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning en skriftlig utredning om de gödselmängder som har använts och en motivering till dem. Gödslingarna skall införas i de skiftesvisa anteckningarna. På begäran skall jordbrukaren framlägga för arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning en skriftlig utredning om de gödselmängder som har använts och en motivering till dem. Basgödslingen gäller inte de trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 som avses i 33 §. Basgödslingen gäller inte de trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 som avses i 33 §.

8 § Fosforutjämning Vid fosforgödslingen kan en högst fyra år lång utjämningsperiod tillämpas. Utjämningsperioden skall inledas när den fosfornivå som basgödslingen tillåter överskrids. Utjämningsperioden kan inledas också när de fosfornivåer som basgödslingen tillåter underskrids. Om fosforutjämning tillämpas på ett skifte, skall tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut samt den årliga balansen anges i de skiftesvisa anteckningarna. Om dessa inte har antecknats, anses den tillåtna gödslingsnivån ha överskridits. Vid fosforgödslingen kan en högst fyra år lång utjämningsperiod tillämpas. Utjämningsperioden skall inledas när den fosfornivå som basgödslingen tillåter överskrids. Utjämningsperioden kan inledas också när de fosfornivåer som basgödslingen tillåter underskrids. Om fosforutjämning tillämpas på ett skifte, skall tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut samt den årliga balansen anges i de skiftesvisa anteckningarna. Om dessa inte har antecknats, anses den tillåtna gödslingsnivån ha överskridits. Fosforutjämningen skall göras jordbruksskiftesvis. Om jordbruksskiftenas placering på basskiftet varierar från år till år, skall fosforutjämningsperioden följas upp på basskiftesnivå. Den årliga mängd fosfor som ett basskifte förbrukar får man fram genom att multiplicera arealen för varje jordbruksskifte med den högsta tillåtna fosforgivan för den växt som odlas på jordbruksskiftet och räkna samman dessa tal. Om en sådan trädgårdsväxt som avses i 33 § eller någon annan växt för vilken ingen fosfornivå fastställs i 7 eller 15 § odlas på ett skifte där fosforutjämning pågår, anses skiftet inte alls förbruka fosfor under året i fråga. Fosforutjämningen skall göras jordbruksskiftesvis. Om jordbruksskiftenas placering på basskiftet varierar från år till år, skall fosforutjämningsperioden följas upp på basskiftesnivå. Den årliga mängd fosfor som ett basskifte förbrukar får man fram genom att multiplicera arealen för varje jordbruksskifte med den högsta tillåtna fosforgivan för den växt som odlas på jordbruksskiftet och räkna samman dessa tal. Om en sådan trädgårdsväxt som avses i 33 § eller någon annan växt för vilken ingen fosfornivå fastställs i 7 eller 15 § odlas på ett skifte där fosforutjämning pågår, anses skiftet inte alls förbruka fosfor under året i fråga. Om en jordbrukare kommer i besittning av ett åkerskifte under en förbindelseperiod, behöver jordbrukaren inte beakta den tidigare fosforgödslingen av åkern. Detta gäller emellertid inte fall där två jordbrukare regelbundet byter skiften, exempelvis för växtföljdens skull. Om en jordbrukare kommer i besittning av ett åkerskifte under en förbindelseperiod, behöver jordbrukaren inte beakta den tidigare fosforgödslingen av åkern. Detta gäller emellertid inte fall där två jordbrukare regelbundet byter skiften, exempelvis för växtföljdens skull.

9 § Beaktande av näringsämnen i stallgödsel och vissa andra gödselmedel Näringsämnena i stallgödsel och vissa andra gödselmedel skall beaktas på det sätt som bestäms i del B i bilaga 1. Näringsämnena i stallgödsel och vissa andra gödselmedel skall beaktas på det sätt som bestäms i del B i bilaga 1.

10 § Övergångsbestämmelser som gäller gödsling Om gödslingen våren 2000 eller sommargödslingen av vallar år 2000 på en lägenhet som år 2000 ingår en förbindelse enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket har planerats på det sätt som avses i statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket och i de föreskrifter och anvisningar som med stöd av det har meddelats år 1999, och om den utförda gödslingen motsvarar den planerade, anses vårgödslingen år 2000 och sommargödslingen av vallar år 2000 vara förenlig med statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket och med denna förordning. Om gödslingen våren 2000 eller sommargödslingen av vallar år 2000 på en lägenhet som år 2000 ingår en förbindelse enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket har planerats på det sätt som avses i statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket och i de föreskrifter och anvisningar som med stöd av det har meddelats år 1999, och om den utförda gödslingen motsvarar den planerade, anses vårgödslingen år 2000 och sommargödslingen av vallar år 2000 vara förenlig med statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket och med denna förordning. Om fosforutjämning har tillämpats vid fosforgödslingen och utjämningsperioden för skiftet pågår vid den tidpunkt då en sådan förbindelse som avses i 7 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket ingås, skall överskridningarna av fosforgödslingen under föregående programperiod beaktas vid gödslingen. På motsvarande sätt kan underskridningar beaktas. Om fosforutjämning har tillämpats vid fosforgödslingen och utjämningsperioden för skiftet pågår vid den tidpunkt då en sådan förbindelse som avses i 7 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket ingås, skall överskridningarna av fosforgödslingen under föregående programperiod beaktas vid gödslingen. På motsvarande sätt kan underskridningar beaktas.

11 § Växtskydd Den växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel skall testas vart femte år av en av kontrollcentralen för växtproduktion auktoriserad testare. Testningen skall utföras enligt anvisningar som meddelats av kontrollcentralen för växtproduktion. Om en period på fem år går ut efter vegetationsperioden skall den växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel testas innan följande vegetationsperiod börjar. Med växtskyddsspruta avses självgående och traktordrivna växtskyddssprutor. En ny växtskyddsspruta anses testad om den uppfyller kraven enligt standardserien SFS-EN 12761 och om lantbruksteknologiska forskningsenheten vid Lantbrukets forskningscentral eller tillverkaren av växtskyddssprutan har utfärdat ett skriftligt intyg över den. Ett skriftligt intyg över testningen skall finnas. Den växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel skall testas vart femte år av en av kontrollcentralen för växtproduktion auktoriserad testare. Testningen skall utföras enligt anvisningar som meddelats av kontrollcentralen för växtproduktion. Om en period på fem år går ut efter vegetationsperioden skall den växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel testas innan följande vegetationsperiod börjar. Med växtskyddsspruta avses självgående och traktordrivna växtskyddssprutor. En ny växtskyddsspruta anses testad om den uppfyller kraven enligt standardserien SFS-EN 12761 och om lantbruksteknologiska forskningsenheten vid Lantbrukets forskningscentral eller tillverkaren av växtskyddssprutan har utfärdat ett skriftligt intyg över den. Ett skriftligt intyg över testningen skall finnas. Den som sprider växtskyddsmedel på en gårdsbruksenhets åkrar skall vart femte år genomgå sprutförarutbildning. Om en period på fem år går ut efter vegetationsperioden skall sprutförarutbildning genomgås innan följande vegetationsperiod börjar. Ett skriftligt intyg över deltagandet i utbildningen skall finnas. Som utbildning som är förenlig med stödvillkoren godkänns endast sådana utbildningsdagar som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §. Som utbildning godkänns också en sådan specialexamen gällande giftiga bekämpningsmedel som kontrollcentralen för växtproduktion anordnar. Eftersom specialexamen är i kraft tio år, skall antingen sprutförarutbildning genomgås eller specialexamen avläggas på nytt under det sjätte giltighetsåret. Utbildningen enligt ovan skall genomgås före utgången av det första förbindelseåret. Som utbildning godkänns också sådan utbildning i anslutning till miljöstödsförbindelse, vilken har genomförts före ingåendet av förbindelsen. Den som sprider växtskyddsmedel på en gårdsbruksenhets åkrar skall vart femte år genomgå sprutförarutbildning. Om en period på fem år går ut efter vegetationsperioden skall sprutförarutbildning genomgås innan följande vegetationsperiod börjar. Ett skriftligt intyg över deltagandet i utbildningen skall finnas. Som utbildning som är förenlig med stödvillkoren godkänns endast sådana utbildningsdagar som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §. Som utbildning godkänns också en sådan specialexamen gällande giftiga bekämpningsmedel som kontrollcentralen för växtproduktion anordnar. Eftersom specialexamen är i kraft tio år, skall antingen sprutförarutbildning genomgås eller specialexamen avläggas på nytt under det sjätte giltighetsåret. Utbildningen enligt ovan skall genomgås före utgången av det första förbindelseåret. Som utbildning godkänns också sådan utbildning i anslutning till miljöstödsförbindelse, vilken har genomförts före ingåendet av förbindelsen. En jordbrukare som första gången förbinder sig vid miljöstödet skall låta testa sprutan och genomgå sprutförarutbildningen före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret. En jordbrukare som första gången förbinder sig vid miljöstödet skall låta testa sprutan och genomgå sprutförarutbildningen före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret. En jordbrukare som har ingått en förbindelse som gäller miljöstöd skall för de växter som odlas på lägenheten anskaffa de växtslagsspecifika anvisningar för balanserat växtskydd som ges ut av Växtskyddsföreningen rf. Med odlade växter avses här de växter som har odlats under det första förbindelseåret på den lägenhet som tillhör den jordbrukare som har ingått förbindelsen. Anvisningar har gjorts upp för följande växter: 1) korn, 2) vårvete, 3) höstvete, 4) havre, 5) råg, 6) rybs och raps, 7) sockerbeta, 8) vallväxter, 9) potatis, 10) huvudkål, blomkål, broccoli och kinakål, 11) morot, selleri, palsternacka, dill och persilja, 12) rödbeta, 13) ärt, bond- och buskböna, 14) kålrot och rova, 15) lök och purjolök, 16) frilandssallat, 17) frilandsgurka, squash och pumpa, 18) jordgubbar, 19) hallon, 20) äppel, 21) vinbär och krusbär. Med avseende på de växter som inte behandlas i någon av dessa anvisningar skall handboken Balanserat växtskydd för övriga växter anskaffas. En lägenhet som bedriver ekologisk produktion skall i stället för de ovan nämnda anvisningarna anskaffa handboken Växtskyddsguide för ekoåkern, vars finska förlaga utgör publikation nummer 84 i serien Tieto Tuottamaan. Anvisningarna eller handboken skall anskaffas till lägenheten före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret. Om en växt odlas på lägenheten på en areal som är mindre än fem ar eller om trädgårdsväxter odlas bara för husbehov på lägenheten, förutsätts inte att anvisningar eller handböcker anskaffas för växterna i fråga. En jordbrukare som har ingått en förbindelse som gäller miljöstöd skall för de växter som odlas på lägenheten anskaffa de växtslagsspecifika anvisningar för balanserat växtskydd som ges ut av Växtskyddsföreningen rf. Med odlade växter avses här de växter som har odlats under det första förbindelseåret på den lägenhet som tillhör den jordbrukare som har ingått förbindelsen. Anvisningar har gjorts upp för följande växter: 1) korn, 2) vårvete, 3) höstvete, 4) havre, 5) råg, 6) rybs och raps, 7) sockerbeta, 8) vallväxter, 9) potatis, 10) huvudkål, blomkål, broccoli och kinakål, 11) morot, selleri, palsternacka, dill och persilja, 12) rödbeta, 13) ärt, bond- och buskböna, 14) kålrot och rova, 15) lök och purjolök, 16) frilandssallat, 17) frilandsgurka, squash och pumpa, 18) jordgubbar, 19) hallon, 20) äppel, 21) vinbär och krusbär. Med avseende på de växter som inte behandlas i någon av dessa anvisningar skall handboken Balanserat växtskydd för övriga växter anskaffas. En lägenhet som bedriver ekologisk produktion skall i stället för de ovan nämnda anvisningarna anskaffa handboken Växtskyddsguide för ekoåkern, vars finska förlaga utgör publikation nummer 84 i serien Tieto Tuottamaan. Anvisningarna eller handboken skall anskaffas till lägenheten före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret. Om en växt odlas på lägenheten på en areal som är mindre än fem ar eller om trädgårdsväxter odlas bara för husbehov på lägenheten, förutsätts inte att anvisningar eller handböcker anskaffas för växterna i fråga. Observationer som gäller ogräs, växtsjukdomar och skadegörare skall anges i de skiftesvisa anteckningarna, liksom uppgifter om de växtskyddsmedel som har använts. Observationer som gäller ogräs, växtsjukdomar och skadegörare skall anges i de skiftesvisa anteckningarna, liksom uppgifter om de växtskyddsmedel som har använts.

12 § Dikesrenar och skyddsremsor Vid anläggningen och skötseln av dikesrenar och skyddsremsor skall det som bestäms i del C i bilaga 1 iakttas. Vid anläggningen och skötseln av dikesrenar och skyddsremsor skall det som bestäms i del C i bilaga 1 iakttas.

13 § Bevarande av naturens mångfald och landskapet Odlingslandskapet skall bevaras öppet, och omgivningen kring boningshus och produktionsbyggnader skall hållas i prydligt och vårdat skick. Maskiner och arbetsredskap skall förvaras på ett ändamålsenligt sätt. Icke odlade åkerområden skall skötas genom exempelvis slåtter. Åkrar som är värdefulla i landskapshänseende får inte beskogas. Befintliga objekt på lägenheten som är viktiga för naturens mångfald i jordbruksmiljön skall upprätthållas. Sådana mångfaldsobjekt är bland annat variationsrika kantzoner mellan åker och skog, grupper av träd och buskar på åkrar, stenrösen och solitärträd, alléer, källor, bäckar och våtmarker. Sådana objekt får inte äventyras genom användning av bekämpnings- eller gödselmedel eller genom kalhuggning. Odlingslandskapet skall bevaras öppet, och omgivningen kring boningshus och produktionsbyggnader skall hållas i prydligt och vårdat skick. Maskiner och arbetsredskap skall förvaras på ett ändamålsenligt sätt. Icke odlade åkerområden skall skötas genom exempelvis slåtter. Åkrar som är värdefulla i landskapshänseende får inte beskogas. Befintliga objekt på lägenheten som är viktiga för naturens mångfald i jordbruksmiljön skall upprätthållas. Sådana mångfaldsobjekt är bland annat variationsrika kantzoner mellan åker och skog, grupper av träd och buskar på åkrar, stenrösen och solitärträd, alléer, källor, bäckar och våtmarker. Sådana objekt får inte äventyras genom användning av bekämpnings- eller gödselmedel eller genom kalhuggning. Vägrenar längs åker- och ägovägar på lägenheten får inte behandlas med bekämpningsmedel. Flyghavre som har sprit sig till vägrenar skall emellertid bekämpas i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre (178/1976), antingen genom plockning eller kemiskt. Vid behov kan vägrenarna slås. Den växtlighet som slagits får användas inom jordbruksproduktionen. Vägrenar längs åker- och ägovägar på lägenheten får inte behandlas med bekämpningsmedel. Flyghavre som har sprit sig till vägrenar skall emellertid bekämpas i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre (178/1976), antingen genom plockning eller kemiskt. Vid behov kan vägrenarna slås. Den växtlighet som slagits får användas inom jordbruksproduktionen.

14 § Basåtgärden för husdjurslägenheter Basåtgärden för husdjurslägenheter skall vidtas, om jordbrukaren i enlighet med 15 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket har valt att iaktta basåtgärderna för husdjurslägenheter. Basåtgärden för husdjurslägenheter skall vidtas, om jordbrukaren i enlighet med 15 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket har valt att iaktta basåtgärderna för husdjurslägenheter. I basåtgärden för husdjurslägenheter skall stallgödseln i huvudsak spridas under vegetationsperioden. Stallgödsel som sprids någon annanstans än i ett växtbestånd skall myllas in så snart som möjligt för att ammoniakutsläpp skall förhindras. I basåtgärden för husdjurslägenheter skall stallgödseln i huvudsak spridas under vegetationsperioden. Stallgödsel som sprids någon annanstans än i ett växtbestånd skall myllas in så snart som möjligt för att ammoniakutsläpp skall förhindras. På vallar får stallgödsel inte spridas efter den 31 augusti, om den inte placeras i vallen eller om inte åkern plöjs efter spridningen. Om stallgödsel sprids på hösten i andra sammanhang än vid anläggning av ett växtbestånd, skall tidpunkten vara så sen som möjligt. Åkern skall då plöjas efter stallgödselspridningen. På vallar får stallgödsel inte spridas efter den 31 augusti, om den inte placeras i vallen eller om inte åkern plöjs efter spridningen. Om stallgödsel sprids på hösten i andra sammanhang än vid anläggning av ett växtbestånd, skall tidpunkten vara så sen som möjligt. Åkern skall då plöjas efter stallgödselspridningen. På hösten får inte mer än 30 ton fast gödsel spridas per hektar. Motsvarande gräns är 20 ton per hektar för flytgödsel av nöt, 15 ton per hektar för flytgödsel av svin eller 10 ton per hektar för höns- och pälsdjursspillning. På hösten får inte mer än 30 ton fast gödsel spridas per hektar. Motsvarande gräns är 20 ton per hektar för flytgödsel av nöt, 15 ton per hektar för flytgödsel av svin eller 10 ton per hektar för höns- och pälsdjursspillning. Uppgifter om stallgödselspridningen skall införas bland de skiftesvisa anteckningarna. Uppgifter om stallgödselspridningen skall införas bland de skiftesvisa anteckningarna. 14 a § Val av bas- och tilläggsåtgärder för husdjurslägenheter åren 2005 och 2006 Vad som i 14 § bestäms om jordbrukarens möjlighet att välja basåtgärden för husdjurslägenheter och vad som i 18–21 § bestäms om möjligheten att välja en tilläggsåtgärd för husdjurslägenheter gäller inte jordbrukare som 2005 eller 2006 förbinder sig vid miljöstödet för en tid av fem år. Vad som i 14 § bestäms om jordbrukarens möjlighet att välja basåtgärden för husdjurslägenheter och vad som i 18–21 § bestäms om möjligheten att välja en tilläggsåtgärd för husdjurslägenheter gäller inte jordbrukare som 2005 eller 2006 förbinder sig vid miljöstödet för en tid av fem år. 2 kap. Tilläggsåtgärder

15 § Preciserad gödsling Den preciserade gödslingen skall grunda sig på en årlig odlingsplan och på markkartering som utförs tillräckligt ofta och som uppfyller villkoren i 4 §. På gårdsbruksenheten skall givorna av kväve och fosfor vara högst så stora per hektar åker som bestäms i delarna A-D i bilaga 2 utgående från växtarten, förhållandena på växtplatsen och skördenivån och i del D i bilaga 1. Den preciserade gödslingen skall grunda sig på en årlig odlingsplan och på markkartering som utförs tillräckligt ofta och som uppfyller villkoren i 4 §. På gårdsbruksenheten skall givorna av kväve och fosfor vara högst så stora per hektar åker som bestäms i delarna A-D i bilaga 2 utgående från växtarten, förhållandena på växtplatsen och skördenivån och i del D i bilaga 1.

16 § Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning Åtgärden kan inte väljas av en jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödsvillkoren för husdjurslägenheter och på vars lägenhet nötkreatur, hästar eller får föds upp. Som uppfödning av hästar eller får anses här inte en situation där det på lägenheten finns i 1 § avsedda får eller hästar som motsvarar högst en djurenhet enligt 1 §. Åtgärden kan inte väljas av en jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödsvillkoren för husdjurslägenheter och på vars lägenhet nötkreatur, hästar eller får föds upp. Som uppfödning av hästar eller får anses här inte en situation där det på lägenheten finns i 1 § avsedda får eller hästar som motsvarar högst en djurenhet enligt 1 §. I samband med tilläggsåtgärden växttäcke vintertid och reducerad bearbetning skall jordbrukaren hålla 30 procent av arealen för gårdsbruksenhetens stödberättigande åkerskiften täckt med växter eller växtrester utanför vegetationsperioden eller bearbetade med godkända metoder för freducerad bearbetning. Växttäcket skall bibehållas på skiftet fram till såbäddsberedningen eller motsvarande odlingsåtgärd. I samband med tilläggsåtgärden växttäcke vintertid och reducerad bearbetning skall jordbrukaren hålla 30 procent av arealen för gårdsbruksenhetens stödberättigande åkerskiften täckt med växter eller växtrester utanför vegetationsperioden eller bearbetade med godkända metoder för freducerad bearbetning. Växttäcket skall bibehållas på skiftet fram till såbäddsberedningen eller motsvarande odlingsåtgärd. Som växttäcke godkänns de växter och områden som bestäms i del E i bilaga 1. Som växttäcke godkänns de växter och områden som bestäms i del E i bilaga 1.

17 § Mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten Jordbrukaren skall delta i en två dagar lång utbildning av rådgivningsnatur där frågor som hänför sig till bevarandet och skötseln av naturens mångfald gås igenom ur gårdsbruksenhetsperspektiv. Utbildningen kan genomgås personligen av antingen den jordbrukare som har ingått förbindelsen eller jordbrukarens make eller en person som deltar i gårdsbruksenhetens skötsel. Ifall det är fråga om gårdsbruk som bedrivs av ett dödsbo eller av en sammanslutning, skall den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla det utbildningskrav som här avses. Utbildningens minimilängd är 12 timmar. Som här avsedd utbildning kan godkännas endast sådana utbildningsdagar som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §. Vid utbildningen skall anläggningen och skötseln av landskaps- och mångfaldsåkrar samt betesmarker för vilt behandlas, liksom också en ändamålsenlig skötsel av mångfaldsobjekt såsom kantzoner, skogsdungar, solitärträd, alléer, källor, bäckar och våtmarker. Jordbrukaren skall delta i en två dagar lång utbildning av rådgivningsnatur där frågor som hänför sig till bevarandet och skötseln av naturens mångfald gås igenom ur gårdsbruksenhetsperspektiv. Utbildningen kan genomgås personligen av antingen den jordbrukare som har ingått förbindelsen eller jordbrukarens make eller en person som deltar i gårdsbruksenhetens skötsel. Ifall det är fråga om gårdsbruk som bedrivs av ett dödsbo eller av en sammanslutning, skall den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla det utbildningskrav som här avses. Utbildningens minimilängd är 12 timmar. Som här avsedd utbildning kan godkännas endast sådana utbildningsdagar som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §. Vid utbildningen skall anläggningen och skötseln av landskaps- och mångfaldsåkrar samt betesmarker för vilt behandlas, liksom också en ändamålsenlig skötsel av mångfaldsobjekt såsom kantzoner, skogsdungar, solitärträd, alléer, källor, bäckar och våtmarker. Som en del av utbildningen skall jordbrukaren för sin egen lägenhet göra upp en översiktsplan över de viktiga mångfaldsobjekten på lägenheten och skötseln av dem. I utbildningen kan också en småskalig inventering och uppföljning av de olika arterna ingå. Ett skriftligt intyg över deltagandet i utbildningen skall finnas. Utbildningen skall genomgås före utgången av det andra förbindelseåret. Som en del av utbildningen skall jordbrukaren för sin egen lägenhet göra upp en översiktsplan över de viktiga mångfaldsobjekten på lägenheten och skötseln av dem. I utbildningen kan också en småskalig inventering och uppföljning av de olika arterna ingå. Ett skriftligt intyg över deltagandet i utbildningen skall finnas. Utbildningen skall genomgås före utgången av det andra förbindelseåret. Vid anläggningen och skötseln av mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten skall det som bestäms i del F i bilaga 1 iakttas. Vid anläggningen och skötseln av mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten skall det som bestäms i del F i bilaga 1 iakttas. Om besittningen av ett arrenderat område går förlorad på grund av ett oöverstigligt hinder enligt 43 § 2 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) och om kravet på en minimiareal om minst fem procent eller 0,5 hektar inte längre uppfylls, skall mångfaldsobjektet anläggas på ett annat stödberättigande åkerskifte. Om besittningen av ett arrenderat område går förlorad på grund av ett oöverstigligt hinder enligt 43 § 2 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) och om kravet på en minimiareal om minst fem procent eller 0,5 hektar inte längre uppfylls, skall mångfaldsobjektet anläggas på ett annat stödberättigande åkerskifte.

18 § Minskade ammoniakutsläpp från gödselstaden Vid minskningen av ammoniakutsläpp från gödselstaden skall det som bestäms i del G i bilaga 1 iakttas. Vid minskningen av ammoniakutsläpp från gödselstaden skall det som bestäms i del G i bilaga 1 iakttas. Om åtgärden förutsätter investeringar skall dessa genomföras under det första förbindelseåret. Om åtgärden förutsätter investeringar skall dessa genomföras under det första förbindelseåret.

19 § Tillvaratagande av gödselgaser Gaser som uppkommer i en maskinell kompostbehållare eller vid luftning av flytgödsel och urin skall antingen tas till vara eller renas. För ändamålet kan olika filter, exempelvis torv- eller zeolitfilter, eller reningsmetoder användas. Gaserna kan tas till vara också i biogasanläggningar som samägs av flera jordbrukare. Om åtgärden förutsätter investeringar skall dessa genomföras under det första förbindelseåret. Gaser som uppkommer i en maskinell kompostbehållare eller vid luftning av flytgödsel och urin skall antingen tas till vara eller renas. För ändamålet kan olika filter, exempelvis torv- eller zeolitfilter, eller reningsmetoder användas. Gaserna kan tas till vara också i biogasanläggningar som samägs av flera jordbrukare. Om åtgärden förutsätter investeringar skall dessa genomföras under det första förbindelseåret.

20 § Främjande av animalieproduktionsdjurens välbefinnande En lägenhet som vidtar åtgärden får ha högst 2,3 djurenheter betesdjur per hektar vall och annan betesmark på gårdsbruksenheten. Skogsbeten och motsvarande för betesgång lämpliga områden som är i lägenhetens besittning kan räknas in i den övriga betesmarken. Med vall avses här inte arealer som används för utsädesproduktion av vallväxter. En lägenhet som vidtar åtgärden får ha högst 2,3 djurenheter betesdjur per hektar vall och annan betesmark på gårdsbruksenheten. Skogsbeten och motsvarande för betesgång lämpliga områden som är i lägenhetens besittning kan räknas in i den övriga betesmarken. Med vall avses här inte arealer som används för utsädesproduktion av vallväxter. Djur som kan gå på bete skall släppas ut på bete eller i en rastgård. Betesdjur är till exempel mjölk- och dikor, kvigor, får, getter och hästar. Vid skötseln av rastgården skall skyddet av yt- och grundvatten beaktas. Slitage av betesmarkerna skall förhindras genom tillräcklig betesrotation. Om det finns risk för ett alltför lågt betestryck, skall betesmarken slås i syfte att förhindra att området förbuskas. Betesgången och rastningen skall ske under sommaren. En byggnadslösning av lösdriftstyp utan rastgård eller utan bete på sommaren uppfyller inte kravet. Gödsvin och suggor skall födas upp i fållor utomhus åtminstone från maj till oktober, det vill säga åtminstone under tiden 31.5.-30.9. Hönor och broilrar skall födas upp i golvanläggningar. Om flera djurarter föds upp på lägenheten, skall uppfödningsförhållandena för samtliga uppfylla kraven i denna paragraf. Djur som kan gå på bete skall släppas ut på bete eller i en rastgård. Betesdjur är till exempel mjölk- och dikor, kvigor, får, getter och hästar. Vid skötseln av rastgården skall skyddet av yt- och grundvatten beaktas. Slitage av betesmarkerna skall förhindras genom tillräcklig betesrotation. Om det finns risk för ett alltför lågt betestryck, skall betesmarken slås i syfte att förhindra att området förbuskas. Betesgången och rastningen skall ske under sommaren. En byggnadslösning av lösdriftstyp utan rastgård eller utan bete på sommaren uppfyller inte kravet. Gödsvin och suggor skall födas upp i fållor utomhus åtminstone från maj till oktober, det vill säga åtminstone under tiden 31.5.-30.9. Hönor och broilrar skall födas upp i golvanläggningar. Om flera djurarter föds upp på lägenheten, skall uppfödningsförhållandena för samtliga uppfylla kraven i denna paragraf. För animalieproduktionsdjuren på lägenheten skall en näringsbalans som gäller utfodringen göras upp. Den skall göras upp under det första förbindelseåret. De resultat som fås vid uträkningen av näringsbalansen kan utnyttjas när näringsämnena i stallgödseln beräknas på det sätt som anges i del B bilaga 1. För animalieproduktionsdjuren på lägenheten skall en näringsbalans som gäller utfodringen göras upp. Den skall göras upp under det första förbindelseåret. De resultat som fås vid uträkningen av näringsbalansen kan utnyttjas när näringsämnena i stallgödseln beräknas på det sätt som anges i del B bilaga 1. Jordbrukaren skall delta i en endagskurs som gäller animalieproduktionsdjurens välbefinnande utöver de utbildningsdagar som ingår i basåtgärderna. Utbildningen kan genomgås personligen av antingen den jordbrukare som har ingått förbindelsen eller jordbrukarens make eller en person som deltar i gårdsbruksenhetens skötsel. Ifall det är fråga om gårdsbruk som bedrivs av ett dödsbo eller av en sammanslutning, skall den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla det utbildningskrav som här avses. Utbildningen skall genomgås före utgången av det första förbindelseåret, dvs. före den 31 maj året i fråga. Ett skriftligt intyg över utbildningen skall finnas. Som här avsedd utbildning kan godkännas endast sådana utbildningsdagar som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §. Som utbildning godkänns också sådan utbildning i anslutning till miljöstödsförbindelse, vilken har genomförts före ingåendet av förbindelsen. Jordbrukaren skall delta i en endagskurs som gäller animalieproduktionsdjurens välbefinnande utöver de utbildningsdagar som ingår i basåtgärderna. Utbildningen kan genomgås personligen av antingen den jordbrukare som har ingått förbindelsen eller jordbrukarens make eller en person som deltar i gårdsbruksenhetens skötsel. Ifall det är fråga om gårdsbruk som bedrivs av ett dödsbo eller av en sammanslutning, skall den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla det utbildningskrav som här avses. Utbildningen skall genomgås före utgången av det första förbindelseåret, dvs. före den 31 maj året i fråga. Ett skriftligt intyg över utbildningen skall finnas. Som här avsedd utbildning kan godkännas endast sådana utbildningsdagar som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §. Som utbildning godkänns också sådan utbildning i anslutning till miljöstödsförbindelse, vilken har genomförts före ingåendet av förbindelsen.

21 § Behandling av tvättvatten från mjölkrum Vid behandlingen av tvättvatten från mjölkrum skall det som bestäms i del H i bilaga 1 iakttas. Vid behandlingen av tvättvatten från mjölkrum skall det som bestäms i del H i bilaga 1 iakttas. Åtgärden skall vidtas före utgången av det tredje förbindelseåret. Stöd betalas första gången för det förbindelseår då kravet uppfylls. Åtgärden skall vidtas före utgången av det tredje förbindelseåret. Stöd betalas första gången för det förbindelseår då kravet uppfylls.

22 § Tilläggsåtgärder för trädgårdslägenheter Ett villkor för betalningen av stöd för tilläggsåtgärder för trädgårdslägenheter är att jordbrukaren vidtar en av följande åtgärder: Ett villkor för betalningen av stöd för tilläggsåtgärder för trädgårdslägenheter är att jordbrukaren vidtar en av följande åtgärder: – preciserad uppföljning av näringsämnen, – preciserad uppföljning av näringsämnen, – preciserad kvävegödsling genom mätning av lösligt kväve, eller – preciserad kvävegödsling genom mätning av lösligt kväve, eller – användning av täckmaterial vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter. – användning av täckmaterial vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter. Stöd betalas för skiften med trädgårdsväxter i den grupp som åtgärden gäller. Preciserad kvävegödsling genom mätning av lösligt kväve kan tillämpas endast på odlingsarealerna för trädgårdsväxter i grupp 1 som avses i 33 §. Användning av täckmaterial vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter kan tillämpas endast på odlingsarealerna för trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 §. Stöd betalas för skiften med trädgårdsväxter i den grupp som åtgärden gäller. Preciserad kvävegödsling genom mätning av lösligt kväve kan tillämpas endast på odlingsarealerna för trädgårdsväxter i grupp 1 som avses i 33 §. Användning av täckmaterial vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter kan tillämpas endast på odlingsarealerna för trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 §.

23 § Preciserad uppföljning av näringsämnen Vid preciserad uppföljning av näringsämnen skall markkartering utföras åtminstone med tre års mellanrum på de skiften där trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 som avses i 33 § odlas. När gödslingen vid anläggning av fleråriga växter planeras får resultat av en markkartering som är äldre än två år inte användas. Minst ett prov per hektar åker skall tas. Lägenheten skall före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret ha en markkartering som uppfyller de ovan nämnda villkoren. Vid preciserad uppföljning av näringsämnen skall markkartering utföras åtminstone med tre års mellanrum på de skiften där trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 som avses i 33 § odlas. När gödslingen vid anläggning av fleråriga växter planeras får resultat av en markkartering som är äldre än två år inte användas. Minst ett prov per hektar åker skall tas. Lägenheten skall före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret ha en markkartering som uppfyller de ovan nämnda villkoren.

24 § Preciserad kvävegödsling genom mätning av lösligt kväve För vidtagande av tillägsgåtgärden skall mängden lösligt kväve mätas på våren före vårgödslingen och under vegetationsperioden före tilläggsgödslingen beträffande de åkerskiften där trädgårdsväxter i grupp 1 som avses i 33 § odlas. Genom mätningen skall den mängd ammonium- och nitratkväve som finns i löslig form i jorden utredas. För vidtagande av tillägsgåtgärden skall mängden lösligt kväve mätas på våren före vårgödslingen och under vegetationsperioden före tilläggsgödslingen beträffande de åkerskiften där trädgårdsväxter i grupp 1 som avses i 33 § odlas. Genom mätningen skall den mängd ammonium- och nitratkväve som finns i löslig form i jorden utredas. På våren skall proven tas basskiftesvis så, att minst ett prov per fem hektar tas. Vid mätningar som utförs före tilläggsgödsling skall minst ett prov per jordbruksskifte tas. På våren skall proven tas basskiftesvis så, att minst ett prov per fem hektar tas. Vid mätningar som utförs före tilläggsgödsling skall minst ett prov per jordbruksskifte tas. Jordbrukaren kan utföra eller låta utföra en snabbestämning av mängden lösligt kväve genom att använda en snabbestämningsmetod där jordprovet urlakas i exempelvis kaliumklorid eller kaliumsulfat och mängden lösligt kväve fastställs utifrån en färgjämförelse. Jordbrukaren kan också låta utföra en laboratorieanalys av mängden lösligt kväve, förutsatt att resultaten är tillgängliga före kvävegödslingen. Jordbrukaren kan utföra eller låta utföra en snabbestämning av mängden lösligt kväve genom att använda en snabbestämningsmetod där jordprovet urlakas i exempelvis kaliumklorid eller kaliumsulfat och mängden lösligt kväve fastställs utifrån en färgjämförelse. Jordbrukaren kan också låta utföra en laboratorieanalys av mängden lösligt kväve, förutsatt att resultaten är tillgängliga före kvävegödslingen. Mätresultaten skall bokföras eller anges i de skiftesvisa anteckningarna. Mätresultaten skall beaktas när kvävegödslingen planeras. Mätresultaten skall bokföras eller anges i de skiftesvisa anteckningarna. Mätresultaten skall beaktas när kvävegödslingen planeras.

25 § Användning av täckmaterial vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter När täckmaterial används vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter skall det som bestäms i del I i bilaga 1 iakttas. När täckmaterial används vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter skall det som bestäms i del I i bilaga 1 iakttas. 3 kap. Särskilda bestämmelser 26 § 26 § har upphävts genom F 22.5.2003/389. 26 § har upphävts genom F 22.5.2003/389.

27 § Areal som förbindelsen omfattar Om ändringar inträffar i den åkerareal som jordbrukaren besitter, skall landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen underrättas om ändringarna årligen. Med ändring avses också att ett stödberättigande skifte tas ur odling. Om ändringar inträffar i den åkerareal som jordbrukaren besitter, skall landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen underrättas om ändringarna årligen. Med ändring avses också att ett stödberättigande skifte tas ur odling. 28 § 28 § har upphävts genom F 22.5.2003/389. 28 § har upphävts genom F 22.5.2003/389. 29 § 29 § har upphävts genom F 22.5.2003/389. 29 § har upphävts genom F 22.5.2003/389.

30 § Överföring av förbindelse Ansökan om överföring av en förbindelse som gäller miljöstöd skall göras på blankett nr 160 som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt. Ansökan om överföring av en förbindelse som gäller miljöstöd skall göras på blankett nr 160 som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt. 30 a § Frånträdande av förbindelse Om jordbrukaren frånträder en förbindelse som har varit i kraft i tre år så som bestäms i 43 § 1 mom. statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000), kan den jordbrukare som frånträder förbindelsen inte ingå motsvarande ny förbindelse under den programperiod som avses i författningens 1 §. Om jordbrukaren frånträder en förbindelse som har varit i kraft i tre år så som bestäms i 43 § 1 mom. statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000), kan den jordbrukare som frånträder förbindelsen inte ingå motsvarande ny förbindelse under den programperiod som avses i författningens 1 §.

31 § Normal god jordbrukarsed I fråga om normal god jordbrukarsed skall det som bestäms i del J i bilaga 1 iakttas. I fråga om normal god jordbrukarsed skall det som bestäms i del J i bilaga 1 iakttas.

32 § Betalning av stöd Betalningen av stöd förutsätter att plantering eller sådd av sådana växter som anges på jordbruksskiftesblankett nr 102B företas senast den 30 juni. Med avvikelse från vad som sägs ovan kan stöd betalas för i 33 § avsedda trädgårdsväxter i grupp 1 som sås därefter och ger skörd under året i fråga, om en förfrukt sås på skiftet senast den 30 juni. Om ingen förfrukt sås, skall landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen underrättas om detta. Då betalas inte stöd för bas- och tilläggsåtgärder för skiftet i fråga. Någon förfrukt krävs dock inte och stöd kan betalas om det är fråga om sallatsväxter, kinakål, blomkål eller sparriskål. Betalningen av stöd förutsätter att plantering eller sådd av sådana växter som anges på jordbruksskiftesblankett nr 102B företas senast den 30 juni. Med avvikelse från vad som sägs ovan kan stöd betalas för i 33 § avsedda trädgårdsväxter i grupp 1 som sås därefter och ger skörd under året i fråga, om en förfrukt sås på skiftet senast den 30 juni. Om ingen förfrukt sås, skall landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen underrättas om detta. Då betalas inte stöd för bas- och tilläggsåtgärder för skiftet i fråga. Någon förfrukt krävs dock inte och stöd kan betalas om det är fråga om sallatsväxter, kinakål, blomkål eller sparriskål. Miljöstöd kan betalas för ett skifte med gröngödslingsvall vars skörd används som ett led i växtföljden så, att skörden inte bärgas på hösten utan utnyttjas för gödsling av följande gröda. Under det år som avses kan skörd också bärgas på skiftet. Sådana växtföljder är exempelvis odling av vicker som gröngödsling samt växelbruk av potatis och klöver. Jordbrukaren skall på begäran ange växtföljden för det skifte som uppgetts som gröngödslingsvall. Av vikten på det frö som används till anläggning av gröngödslingsvall skall minst 20 procent bestå av frö av kvävefixerande växter. De frömängder som har åtgått skall uppges på blanketten för ansökan om stöd eller framgå av lägenhetens skiftesvisa anteckningar. Den sammanräknade arealen för de jordbruksskiften som uppges som gröngödslingsvall i den årliga ansökan om stöd kan vara högst 50 procent av den sammanräknade arealen för de stödberättigande skiftena. I ansökan om stöd kan samma areal uppges som gröngödslingsvall högst två år i följd. Tvåårig gröngödsling kan också genomföras på så sätt att arealen i fråga någotdera året uppges som sådan areal med trädesrättighet som lagts i träda i enlighet med gårdsstödsförordningen och det andra året som vall vars skörd bärgas på vederbörligt sätt. Miljöstöd kan betalas för ett skifte med gröngödslingsvall vars skörd används som ett led i växtföljden så, att skörden inte bärgas på hösten utan utnyttjas för gödsling av följande gröda. Under det år som avses kan skörd också bärgas på skiftet. Sådana växtföljder är exempelvis odling av vicker som gröngödsling samt växelbruk av potatis och klöver. Jordbrukaren skall på begäran ange växtföljden för det skifte som uppgetts som gröngödslingsvall. Av vikten på det frö som används till anläggning av gröngödslingsvall skall minst 20 procent bestå av frö av kvävefixerande växter. De frömängder som har åtgått skall uppges på blanketten för ansökan om stöd eller framgå av lägenhetens skiftesvisa anteckningar. Den sammanräknade arealen för de jordbruksskiften som uppges som gröngödslingsvall i den årliga ansökan om stöd kan vara högst 50 procent av den sammanräknade arealen för de stödberättigande skiftena. I ansökan om stöd kan samma areal uppges som gröngödslingsvall högst två år i följd. Tvåårig gröngödsling kan också genomföras på så sätt att arealen i fråga någotdera året uppges som sådan areal med trädesrättighet som lagts i träda i enlighet med gårdsstödsförordningen och det andra året som vall vars skörd bärgas på vederbörligt sätt. När mer än tre meter breda skyddsremsor eller dikesrenar har anlagts på lägenheten och ett separat jordbruksskifte har bildats av dem kan miljöstöd betalas för dem, om de har skötts på det sätt som avses i del C i bilaga 1. När mer än tre meter breda skyddsremsor eller dikesrenar har anlagts på lägenheten och ett separat jordbruksskifte har bildats av dem kan miljöstöd betalas för dem, om de har skötts på det sätt som avses i del C i bilaga 1. Av odlingstekniska skäl kan på vändtegen finnas ett högst tre meter brett område som inte har besåtts och som räknas in i odlingsarealen. Om det på vändtegen finns både en skyddsremsa eller dikesren och ett område som är obesått av odlingstekniska skäl, får dessas sammanlagda bredd inte överstiga tre meter. Om området på vändtegen är bredare än tre meter, skall det avskiljas till ett separat jordbruksskifte. På ett område på vändtegen som avskiljs till ett separat jordbruksskifte kan exempelvis vall odlas, varvid miljöstöd kan beviljas. Bärgning av skörd förutsätts inte i fråga om vall som odlas på ett sådant vändtegsområde som lämnats av odlingstekniska skäl och avses här. Växtbeståndet skall emellertid slås eller skötas på något annat sätt för att miljöstöd skall kunna betalas för det. Av odlingstekniska skäl kan på vändtegen finnas ett högst tre meter brett område som inte har besåtts och som räknas in i odlingsarealen. Om det på vändtegen finns både en skyddsremsa eller dikesren och ett område som är obesått av odlingstekniska skäl, får dessas sammanlagda bredd inte överstiga tre meter. Om området på vändtegen är bredare än tre meter, skall det avskiljas till ett separat jordbruksskifte. På ett område på vändtegen som avskiljs till ett separat jordbruksskifte kan exempelvis vall odlas, varvid miljöstöd kan beviljas. Bärgning av skörd förutsätts inte i fråga om vall som odlas på ett sådant vändtegsområde som lämnats av odlingstekniska skäl och avses här. Växtbeståndet skall emellertid slås eller skötas på något annat sätt för att miljöstöd skall kunna betalas för det.

33 § Trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 Till trädgårdsväxter i grupp 1 hänförs de jordbruksskiften där prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- och medicinalväxter odlas. Med prydnadsväxter avses här ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsakerna hänförs också bland annat dill, persilja och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom jordärts kocka, rabarber och sparris. Till frökryddor hänförs bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjam, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äktamalört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla, inte dock fiber nässla, rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtimjam, turkisk drakblomma, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide. I fråga om medicinalvide förutsätts avtal med en läkemedelsfabrik. Till trädgårdsväxter i grupp 1 hänförs de jordbruksskiften där prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- och medicinalväxter odlas. Med prydnadsväxter avses här ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsakerna hänförs också bland annat dill, persilja och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom jordärts kocka, rabarber och sparris. Till frökryddor hänförs bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjam, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äktamalört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla, inte dock fiber nässla, rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtimjam, turkisk drakblomma, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide. I fråga om medicinalvide förutsätts avtal med en läkemedelsfabrik. Till trädgårdsväxter i grupp 2 hänförs de jordbruksskiften där bär- och fruktväxter och plantskoleväxter odlas. Till bär- och fruktväxterna hänförs bland annat äppel, plommon, krikon, körsbär, päron, söta rönnbär, jordgubbe, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, gröna vinbär, krusbär, hallon, åkerbärshallon, björnbär, åkerbär och allåkerbär, havtorn, amerikanskt blåbär, bäraronia, ros för produktion av nypon, rosenkvitten, häggmispel, lingon, tranbär och hjortron. Med plantskoleväxter avses plantproduktion av fleråriga prydnadsväxter, det vill säga perenner, buskar och träd, samt plantproduktion av bär och fruktväxter, till vilken hänförs också produktion av gatu- eller parkträdodlingar. Med plantskoleväxter avses också fleråriga träd och buskar som odlas på åker och var av årligen på yrkesmässigt sätt bärgas snittgrönt eller barrväxter till snitt. Plantskoleproduktionsarealen omfattar också produktion av sticklingar och krukplantor under täckmaterial på jordbruksskiften, t.ex. i plasthus av lätt konstruktion. Miljöstöd betalas inte för produktion av plantmaterial av skogsträd eller odling av julträd. Till trädgårdsväxter i grupp 2 hänförs de jordbruksskiften där bär- och fruktväxter och plantskoleväxter odlas. Till bär- och fruktväxterna hänförs bland annat äppel, plommon, krikon, körsbär, päron, söta rönnbär, jordgubbe, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, gröna vinbär, krusbär, hallon, åkerbärshallon, björnbär, åkerbär och allåkerbär, havtorn, amerikanskt blåbär, bäraronia, ros för produktion av nypon, rosenkvitten, häggmispel, lingon, tranbär och hjortron. Med plantskoleväxter avses plantproduktion av fleråriga prydnadsväxter, det vill säga perenner, buskar och träd, samt plantproduktion av bär och fruktväxter, till vilken hänförs också produktion av gatu- eller parkträdodlingar. Med plantskoleväxter avses också fleråriga träd och buskar som odlas på åker och var av årligen på yrkesmässigt sätt bärgas snittgrönt eller barrväxter till snitt. Plantskoleproduktionsarealen omfattar också produktion av sticklingar och krukplantor under täckmaterial på jordbruksskiften, t.ex. i plasthus av lätt konstruktion. Miljöstöd betalas inte för produktion av plantmaterial av skogsträd eller odling av julträd.

34 § Godkännande av utbildningar som hänför sig till miljöstödsvillkor Utbildning för jordbrukare kan arrangeras av enskilda, företag, föreningar, sammanslutningar, läroanstalter, rådgivningsorganisationer eller motsvarande. Utbildningen för jordbrukare godkänns av den landsbygdsavdelning inom vars område utbildningen arrangeras. I enskilda fall kan utbildningen godkännas också av den landsbygdsavdelning inom vars verksamhetsområde de jordbrukare som utbildningen är riktad till finns. Beslut om godkännande av utbildningen för jordbrukare fattas av en enda landsbygdsavdelning. Om kursen emellertid i ett sådant fall arrangeras inom en annan arbetskrafts- och näringscentrals verksamhetsområde, skall den som har godkänt kursen sända beslutet om godkännande av kursen till arbetskrafts- och näringscentralen i fråga för kännedom. Landsbygdsavdelningen skall sända beslutet om godkännande av utbildningen till sökanden jämte besvärsanvisning. I beslutet skall konstateras att utbildningsarrangören inte får ansöka om något annat stöd för täckande av kostnader som direkt föranleds av utbildningen. Den som arrangerar utbildning för jordbrukare skall till arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning minst 30 arbetsdagar före utbildningsdagen lämna in programmet för dagen jämte tidsschema och uppgift om utbildarna. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelningen skall underrättas om utbildarnas utbildning och förtrogenhet med miljöstödssystemet. För utbildningsdagen skall namnges en huvudansvarig utbildare som skall vara förtrogen med systemet för jordbrukets miljöstöd. De andra utbildarna kan vara sakkunniga inom ett visst ämnesområde. Alla utbildare skall ha utbildning på minst institutnivå eller yrkeshögskolenivå inom naturbruk eller miljöbranschen eller någon annan utbildning som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning godkänner som tillräcklig med hänsyn till det ämne som skall behandlas. Sådan utbildning för jordbrukare som hör till tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten kan emellertid arrangeras bara av någon som har deltagit i sådan utbildarutbildning som jord- och skogsbruksministeriet har godkänt. Sprutförarutbildning kan ges både av utbildare som bemyndigats av kontrollcentralen för växtproduktion och av sådana personer som har bemyndigats av arbetskrafts- och näringscentralen utan att ha bemyndigats av kontrollcentralen för växtproduktion, om de i övrigt motsvarar de förutsättningar för utbildare som föreskrivs i detta moment. Utbildning för jordbrukare kan arrangeras av enskilda, företag, föreningar, sammanslutningar, läroanstalter, rådgivningsorganisationer eller motsvarande. Utbildningen för jordbrukare godkänns av den landsbygdsavdelning inom vars område utbildningen arrangeras. I enskilda fall kan utbildningen godkännas också av den landsbygdsavdelning inom vars verksamhetsområde de jordbrukare som utbildningen är riktad till finns. Beslut om godkännande av utbildningen för jordbrukare fattas av en enda landsbygdsavdelning. Om kursen emellertid i ett sådant fall arrangeras inom en annan arbetskrafts- och näringscentrals verksamhetsområde, skall den som har godkänt kursen sända beslutet om godkännande av kursen till arbetskrafts- och näringscentralen i fråga för kännedom. Landsbygdsavdelningen skall sända beslutet om godkännande av utbildningen till sökanden jämte besvärsanvisning. I beslutet skall konstateras att utbildningsarrangören inte får ansöka om något annat stöd för täckande av kostnader som direkt föranleds av utbildningen. Den som arrangerar utbildning för jordbrukare skall till arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning minst 30 arbetsdagar före utbildningsdagen lämna in programmet för dagen jämte tidsschema och uppgift om utbildarna. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelningen skall underrättas om utbildarnas utbildning och förtrogenhet med miljöstödssystemet. För utbildningsdagen skall namnges en huvudansvarig utbildare som skall vara förtrogen med systemet för jordbrukets miljöstöd. De andra utbildarna kan vara sakkunniga inom ett visst ämnesområde. Alla utbildare skall ha utbildning på minst institutnivå eller yrkeshögskolenivå inom naturbruk eller miljöbranschen eller någon annan utbildning som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning godkänner som tillräcklig med hänsyn till det ämne som skall behandlas. Sådan utbildning för jordbrukare som hör till tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten kan emellertid arrangeras bara av någon som har deltagit i sådan utbildarutbildning som jord- och skogsbruksministeriet har godkänt. Sprutförarutbildning kan ges både av utbildare som bemyndigats av kontrollcentralen för växtproduktion och av sådana personer som har bemyndigats av arbetskrafts- och näringscentralen utan att ha bemyndigats av kontrollcentralen för växtproduktion, om de i övrigt motsvarar de förutsättningar för utbildare som föreskrivs i detta moment. En myndighet som beslutar om beviljande av sådant stöd som avses här eller deltar i utbetalningen av stödet i fråga kan inte i egenskap av myndighet arrangera sådan utbildning som avses i denna förordning eller utgöra huvudutbildare under den. En myndighet som beslutar om beviljande av sådant stöd som avses här eller deltar i utbetalningen av stödet i fråga kan inte i egenskap av myndighet arrangera sådan utbildning som avses i denna förordning eller utgöra huvudutbildare under den. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall senast tio arbetsdagar före utbildningstidpunkten skriftligt underrätta utbildningsarrangören om huruvida den godkänner utbildningsdagen som sådan utbildning för jordbrukare som är förenlig med miljöstödssystemet. Utbildningen skall godkännas, om den kan konstateras uppfylla de villkor för utbildning som anges i denna förordning. Vid behov, om de ovan nämnda villkoren inte uppfylls, kan arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning för utbildningsprogrammets eller utbildarnas del föreslå ändringar som utgör villkor för godkännande av utbildningsdagen som sådan utbildning som är förenlig med miljöstödssystemet Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall senast tio arbetsdagar före utbildningstidpunkten skriftligt underrätta utbildningsarrangören om huruvida den godkänner utbildningsdagen som sådan utbildning för jordbrukare som är förenlig med miljöstödssystemet. Utbildningen skall godkännas, om den kan konstateras uppfylla de villkor för utbildning som anges i denna förordning. Vid behov, om de ovan nämnda villkoren inte uppfylls, kan arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning för utbildningsprogrammets eller utbildarnas del föreslå ändringar som utgör villkor för godkännande av utbildningsdagen som sådan utbildning som är förenlig med miljöstödssystemet Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall inom sitt område årligen övervaka kvaliteten på de utbildningsdagar som avses i denna paragraf samt iakttagandet av det i förväg godkända utbildningsprogrammet. Landsbygdsavdelningen skall senast den 15 juni årligen avge en redogörelse till jord- och skogsbruksministeriets enhet för stödpolitik över de övervakningar av utbildningsdagar som den har utfört. Om det vid övervakningen konstateras att det av landsbygdsavdelningen i förväg godkända programmet inte har iakttagits inom utbildningen eller att utbildningen till sitt innehåll inte har motsvarat de mål och villkor som fastställts för den, kan landsbygdsavdelningen ålägga den som ansvarar för utbildningsarrangemangen eller någon av utbildarna en minst tre månader lång karens. Under karenstiden kan utbildningar som denna utbildare arrangerat inte godkännas som sådan utbildning för jordbrukare som föreskrivs i denna paragraf, och utbildaren godkänns inte som utbildare vid sådan utbildning för jordbrukare som avses ovan. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall inom sitt område årligen övervaka kvaliteten på de utbildningsdagar som avses i denna paragraf samt iakttagandet av det i förväg godkända utbildningsprogrammet. Landsbygdsavdelningen skall senast den 15 juni årligen avge en redogörelse till jord- och skogsbruksministeriets enhet för stödpolitik över de övervakningar av utbildningsdagar som den har utfört. Om det vid övervakningen konstateras att det av landsbygdsavdelningen i förväg godkända programmet inte har iakttagits inom utbildningen eller att utbildningen till sitt innehåll inte har motsvarat de mål och villkor som fastställts för den, kan landsbygdsavdelningen ålägga den som ansvarar för utbildningsarrangemangen eller någon av utbildarna en minst tre månader lång karens. Under karenstiden kan utbildningar som denna utbildare arrangerat inte godkännas som sådan utbildning för jordbrukare som föreskrivs i denna paragraf, och utbildaren godkänns inte som utbildare vid sådan utbildning för jordbrukare som avses ovan. Utbildningsarrangören skall inom tio arbetsdagar efter det att utbildningen har slutförts underrätta arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning om vilka jordbrukare som har deltagit i utbildningen och ange deras lägenhetssignum. Detta skriftliga dokument skall innehålla de berörda jordbrukarnas namnteckningar, genom vilka jordbrukarna bekräftar sitt deltagande. Dessutom skall till arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning sändas deltagarnas namn och lägenhetssignum i elektronisk form. Utbildningsarrangören skall inom tio arbetsdagar efter det att utbildningen har slutförts underrätta arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning om vilka jordbrukare som har deltagit i utbildningen och ange deras lägenhetssignum. Detta skriftliga dokument skall innehålla de berörda jordbrukarnas namnteckningar, genom vilka jordbrukarna bekräftar sitt deltagande. Dessutom skall till arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning sändas deltagarnas namn och lägenhetssignum i elektronisk form. Utbildningsarrangören skall ge jordbrukaren ett intyg över deltagandet i utbildningen. Av intyget skall framgå datum för utbildningsdagen, utbildningsdagens innehåll samt uppgift om att det har varit fråga om sådan utbildning som utgör ett villkor för miljöstöd och som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt. Utbildningsarrangören skall ge jordbrukaren ett intyg över deltagandet i utbildningen. Av intyget skall framgå datum för utbildningsdagen, utbildningsdagens innehåll samt uppgift om att det har varit fråga om sådan utbildning som utgör ett villkor för miljöstöd och som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt. 34 a § Utbildningsstöd i anslutning till miljöstödet för jordbruk För utbildning i anslutning till miljöstödet för jordbruk enligt 4 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket kan under åren 2000–2006 beviljas stöd inom ramen för anslagen i statsbudgeten på det sätt som bestäms i bilaga 3. För utbildning i anslutning till miljöstödet för jordbruk enligt 4 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket kan under åren 2000–2006 beviljas stöd inom ramen för anslagen i statsbudgeten på det sätt som bestäms i bilaga 3. 34 b § Genomgång av utbildning som hänför sig till miljöstödsvillkoren i form av distansutbildning Jordbrukaren kan endast i undantagsfall genomgå utbildning som hänför sig till miljöstödsvillkoren i form av distansutbildning. Utbildning i användning av växtskyddsmedel kan inte ske i form av distansutbildning. Sådana undantagsfall, vid vilka distansutbildning kan godkännas, är bland annat sjukdom eller skada hos jordbrukare, eller sådan familjemedlem som kräver konstant skötsel, samt orimligt långt avstånd eller besvärlig väg till närmaste utbildningstillfälle. Jordbrukaren kan endast i undantagsfall genomgå utbildning som hänför sig till miljöstödsvillkoren i form av distansutbildning. Utbildning i användning av växtskyddsmedel kan inte ske i form av distansutbildning. Sådana undantagsfall, vid vilka distansutbildning kan godkännas, är bland annat sjukdom eller skada hos jordbrukare, eller sådan familjemedlem som kräver konstant skötsel, samt orimligt långt avstånd eller besvärlig väg till närmaste utbildningstillfälle. Jordbrukaren skall av arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning ansöka, på den blankett som är avsedd för ändamålet, om rätt att genomgå utbildningen som distansutbildning. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning fattar beslut i ärendet i vilket ändring kan sökas enligt det som stadgas i lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992) 10 §. Jordbrukaren skall av arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning ansöka, på den blankett som är avsedd för ändamålet, om rätt att genomgå utbildningen som distansutbildning. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning fattar beslut i ärendet i vilket ändring kan sökas enligt det som stadgas i lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992) 10 §. I distansutbildningen ingår studier på egen hand och godkänt deltagande i skriftligt förhör. Den som har valt tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten skall dessutom göra upp en egen mångfaldsplan som returneras i samband med förhöret. Arbetskrafts- och näringscentralen meddelar och levererar vid behov till jordbrukare, som erhållit rättighet som avses i moment 2, det distansutbildningsmaterial som jordbrukaren självständigt skall studera före förhöret. Det skriftliga förhöret kan endast godkännas av sådan instans eller person som på förhand godkänts av arbetskrafts- och näringscentralen och som avses i 34 § 1 moment. Ifrågavarande instans eller person skall till jordbrukaren ge ett skriftligt bevis över förhöret då det är avlagt med godkänt vitsord. I distansutbildningen ingår studier på egen hand och godkänt deltagande i skriftligt förhör. Den som har valt tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten skall dessutom göra upp en egen mångfaldsplan som returneras i samband med förhöret. Arbetskrafts- och näringscentralen meddelar och levererar vid behov till jordbrukare, som erhållit rättighet som avses i moment 2, det distansutbildningsmaterial som jordbrukaren självständigt skall studera före förhöret. Det skriftliga förhöret kan endast godkännas av sådan instans eller person som på förhand godkänts av arbetskrafts- och näringscentralen och som avses i 34 § 1 moment. Ifrågavarande instans eller person skall till jordbrukaren ge ett skriftligt bevis över förhöret då det är avlagt med godkänt vitsord.

35 § Övervakning och påföljder Jordbrukaren skall årligen i samband med ansökan om arealstöd lämna in till landsbygdsnäringsmyndigheten i kommunen i fråga de uppgifter och utredningar som förutsätts i EG-lagstiftningen och separat genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Jordbrukaren skall årligen i samband med ansökan om arealstöd lämna in till landsbygdsnäringsmyndigheten i kommunen i fråga de uppgifter och utredningar som förutsätts i EG-lagstiftningen och separat genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har rätt att utan förhandsmeddelande utföra inspektioner i anslutning till beviljandet och betalningen av stöd. Stödtagaren är skyldig att utan ersättning framlägga alla räkenskapshandlingar och allt annat material som behövs samt att bistå vid inspektionen även i övrigt. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har rätt att utan förhandsmeddelande utföra inspektioner i anslutning till beviljandet och betalningen av stöd. Stödtagaren är skyldig att utan ersättning framlägga alla räkenskapshandlingar och allt annat material som behövs samt att bistå vid inspektionen även i övrigt. Om det utgående från övervakningen konstateras att jordbrukaren inte har iakttagit förbindelsevillkoren eller att fel förekommer i de arealer som har uppgetts i ansökan, kan stödet till jordbrukaren minskas på det sätt som bestäms särskilt i jord- och skogsbruksministeriets förordning gällande övervakning. Om det utgående från övervakningen konstateras att jordbrukaren inte har iakttagit förbindelsevillkoren eller att fel förekommer i de arealer som har uppgetts i ansökan, kan stödet till jordbrukaren minskas på det sätt som bestäms särskilt i jord- och skogsbruksministeriets förordning gällande övervakning. Stödet kan återkrävas helt eller delvis hos stödtagaren, om jordbrukaren har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, om stöd har betalts utan grund eller till ett för stort belopp, om jordbrukaren inte iakttar förbindelsevillkoren, om jordbrukaren frånträder en förbindelse som han har ingått eller om ägande- eller besittningsrätten till lägenheten övergår och övertagaren inte inom tio arbetsdagar ingår någon förbindelse att iaktta villkoren för bas- och tilläggsåtgärder. För tiden mellan betalningen av miljöstöd och återbetalningen av det belopp som har be-talats utan grund uppbärs ränta. Stödet kan återkrävas helt eller delvis hos stödtagaren, om jordbrukaren har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, om stöd har betalts utan grund eller till ett för stort belopp, om jordbrukaren inte iakttar förbindelsevillkoren, om jordbrukaren frånträder en förbindelse som han har ingått eller om ägande- eller besittningsrätten till lägenheten övergår och övertagaren inte inom tio arbetsdagar ingår någon förbindelse att iaktta villkoren för bas- och tilläggsåtgärder. För tiden mellan betalningen av miljöstöd och återbetalningen av det belopp som har be-talats utan grund uppbärs ränta.

36 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 5 juli 2000. Denna förordning träder i kraft den 5 juli 2000. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Ändringar till bilagor 1 och 2 som PDF. (7.4.2006/263) Ändringar till bilagor 1 och 2 som PDF. (7.4.2006/263) Ändringar till bilagor 1 och 2 som PDF. (19.5.2005/328) Ändringar till bilagor 1 och 2 som PDF. (19.5.2005/328) Ändringar till bilagor 1-3 som PDF. (6.4.2004/246) Ändringar till bilagor 1-3 som PDF. (6.4.2004/246) Ändringar till bilagor 1 och 2 som PDF. (22.5.2003/389) Ändringar till bilagor 1 och 2 som PDF. (22.5.2003/389) Ändringar till bilaga 1. (11.9.2002/786) Del C Dikesrenar och skyddsremsor Jordbrukaren skall längs utfallsdikena lämna minst en meter breda dikesrenar som är täckta av flerårig växtlighet. Dikesrenen behöver inte slås. Om den slås är det inte nödvändigt att föra bort den växtlighet som slagits, men den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på dikesrenen. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordburksgrödor, får djur inte beta på området, får den slagna växtligheten inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan dikesren på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. En dikesren hör till det jordbruksskifte där den ligger. Ett separat jordbruksskifte bör bildas av en mer än tre meter bred dikesren. Jordbrukaren skall vid kanten av åkrar som ligger invid bäckar och andra vattendrag anlägga i medeltal minst tre meter breda skyddsremsor som är täckta av flerårig växtlighet. Det är inte nödvändigt att slå skyddsremsan. Om den slås skall den växtlighet som slagits föras bort från remsan, och den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på skyddsremsan. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordbruksgrödor, får djur inte beta på området, får den växtlighet som slagits inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan skyddsremsa på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. Av en skyddsremsa som i medeltal är över tre meter bred skall ett separat jordbruksskifte bildas. Del E Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning Som växttäcke godkänns följande växter och områden: 1) råg och rågvete samt höstvete, om sådden under ett år med normal väderlek har skett före den 10 september samt höstrybs och -raps; 2) vall och flerårig grönträda som har anlagts senast den 30 juni, skyddsremsor och skyddszoner; 3) fleråriga bär och fruktträd, då de uppfyller kravet på planttäthet i del J i bilaga 1, fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter och kryddväxter samt medicinalväxter; 4) stubb av spannmål, oljeväxter och spånadslin som bearbetas på våren; 5) spånadslin och fiberhampa som bärgas på våren; 6) odling av fånggrödor och undervegetation som plöjs ner eller bearbetas så sent som möjligt på hösten eller först följande vår, när syftet är ett dra nytta av näringsämnen som den egentliga grödan inte har utnyttjat; 7) sockerbetsåkrar, när det omkring dem finns tillräckliga dikesrenar och skyddsremsor som uppfyller miljöstödskraven; 8) betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker, på vilka skörden lämnas på åker över vintern; och 9) direktsådd i stubben Ändringar till bilaga 1. (11.9.2002/786) Del C Dikesrenar och skyddsremsor Jordbrukaren skall längs utfallsdikena lämna minst en meter breda dikesrenar som är täckta av flerårig växtlighet. Dikesrenen behöver inte slås. Om den slås är det inte nödvändigt att föra bort den växtlighet som slagits, men den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på dikesrenen. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordburksgrödor, får djur inte beta på området, får den slagna växtligheten inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan dikesren på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. En dikesren hör till det jordbruksskifte där den ligger. Ett separat jordbruksskifte bör bildas av en mer än tre meter bred dikesren. Jordbrukaren skall vid kanten av åkrar som ligger invid bäckar och andra vattendrag anlägga i medeltal minst tre meter breda skyddsremsor som är täckta av flerårig växtlighet. Det är inte nödvändigt att slå skyddsremsan. Om den slås skall den växtlighet som slagits föras bort från remsan, och den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på skyddsremsan. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordbruksgrödor, får djur inte beta på området, får den växtlighet som slagits inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan skyddsremsa på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. Av en skyddsremsa som i medeltal är över tre meter bred skall ett separat jordbruksskifte bildas. Del E Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning Som växttäcke godkänns följande växter och områden: 1) råg och rågvete samt höstvete, om sådden under ett år med normal väderlek har skett före den 10 september samt höstrybs och -raps; 2) vall och flerårig grönträda som har anlagts senast den 30 juni, skyddsremsor och skyddszoner; 3) fleråriga bär och fruktträd, då de uppfyller kravet på planttäthet i del J i bilaga 1, fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter och kryddväxter samt medicinalväxter; 4) stubb av spannmål, oljeväxter och spånadslin som bearbetas på våren; 5) spånadslin och fiberhampa som bärgas på våren; 6) odling av fånggrödor och undervegetation som plöjs ner eller bearbetas så sent som möjligt på hösten eller först följande vår, när syftet är ett dra nytta av näringsämnen som den egentliga grödan inte har utnyttjat; 7) sockerbetsåkrar, när det omkring dem finns tillräckliga dikesrenar och skyddsremsor som uppfyller miljöstödskraven; 8) betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker, på vilka skörden lämnas på åker över vintern; och 9) direktsådd i stubben Ändringar till bilaga 1. (24.5.2002/398) Del H Behandling av tvättvatten från mjölkrum På en lägenhet med mjölkkor skall tvättvattnet från mjölkrummet antingen ledas till: - en flytgödselbassäng, urinbehållare eller en separat tvättvattenbehållare - en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark eller rotzonsanläggning eller - ett småskaligt reningsverk eller kommunalt reningsverk för avloppsvatten. Mängden tvättvatten från mjölkrummet skall uppskattas för att uppnå rätt dimensionering på reningssystemet. Uppskattningen skall göras på basen av den vattenmängd som krävs vid tvätt av mjölkningsmaskinen och gårdstanken samt övrig vattenåtgång.Med anläggning för avloppsvattenbehandling i mark avses här en markbädd eller en infiltrationsbädd. Spillmjölkspartier får inte ledas till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark. Till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark kan såväl tvättvatten från mjölkrummet som hushållsavfallsvatten ledas. En markbädd är en i marken nergrävd eller delvis uppdämd sandbädd där avloppsvattnet filtreras genom jordmassor som har hämtats till platsen. Till markbädden hör: inlopp, slamavskiljarsystem eller slambehållare, fördelningsbrunn, infiltrationsdel med spridningsledning, uppsamlingsbrunn och avlopp. Infiltrationsdelens sammanlagda höjd skall vara minst två meter. Som filter fungerar ett skikt med markbäddsand som skall vara sammanlagt minst 80 cm tjockt. Fosforavskiljningen kan effektiveras genom att ett ämne som binder fosfor blandas in i skiktet eller med hjälp av en fosforavskiljningsenhet som antingen installeras före eller efter markbädden. Markbädden dimensioneras i första hand på basen av den biologiska syreförbrukningen som beskriver mängden organiska ämnen i tvättvattnet (BOD). Den biologiska syreförbrukningen bestäms genom laboratorieanalys och mängden per kvadratmeter markbädd i dygnet kan högst vara 6-9 gram. Ifall den biologiska syreförbrukningshalten inte kan analyseras, dimensioneras avloppsvattenanläggningen för en vattenmängd på 12-13 liter per kvadratmeter i dygnet. Om man till markbädden också leder hushållsavfallsvatten, skall vattenmängden beaktas vid dimensioneringen. Infiltrationsbädden skall huvudsakligen bestå av samma delar som en markbädd. Infiltrationen skall ske i stationär mark och kan effektiveras med hjälp av ett lager filtreringssand. Jordarten skall antingen vara grov sand eller vattengenomsläpplig morän. Jordmånens lämplighet för infiltration och bäddens dimensionering skall utredas på förhand tillsammans med sakkunniga inom branschen. Infiltrationsbäddens dimensionering för tvättvattnet från mjölkrummet är 5-20 liter per kvadratmeter i dygnet beroende på jordmånen. Infiltrationsbäddar får inte anläggas på grundvattenområden som är viktiga eller som annars lämpar sig för vattenförsörjning. Grundvattenytan måste vara minst en meter djupare ner än infiltrationsytan. Med rotzonsanläggning avses en anlagd våtmark där växterna, exempelvis vass, renar avloppsvattnet tillsammans med jordpartiklarna. I en rotzonsanläggning ingår slamavskiljare, en grävd tät bassäng där växtligheten planteras i lämplig jordmån, avloppsledning och avloppsbrunn. Rotzonsanläggningen dimensioneras med samma principer som markbäddar. Med småskaliga reningsverk avses helt och hållet eller delvis industriellt tillverkade reningsverk som t.ex. satsreningsverk. I småskaliga reningsverk sker förbehandlingen i slamavskiljare och det behandlade vattnet leds till ytvattnet. I satsreningsverk som fungerar med aktivt slam -principen luftas och sedimenteras avloppsvattnet i processbassänger enligt tillverkarens anvisningar. I avloppsvattnet kan man blanda kemikalier som sedimenterar fosfor samt neutraliseringsmedel. Vid anskaffning av ett småskaligt reningsverk skall man säkra anläggningens lämplighet för tvättvatten från mjölkrum och utreda servicebehovet. Småskaliga reningsverk skall underhållas regelbundet. Funktionen av alla reningssystem skall följas upp och vid behov utförs serviceåtgärder. Uppfyllandet av villkoren skall anmälas med förbindelse- eller stödansökningsblankett i samband med den årliga stödansökan. Ändringar till bilaga 1. (24.5.2002/398) Del H Behandling av tvättvatten från mjölkrum På en lägenhet med mjölkkor skall tvättvattnet från mjölkrummet antingen ledas till: - en flytgödselbassäng, urinbehållare eller en separat tvättvattenbehållare - en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark eller rotzonsanläggning eller - ett småskaligt reningsverk eller kommunalt reningsverk för avloppsvatten. Mängden tvättvatten från mjölkrummet skall uppskattas för att uppnå rätt dimensionering på reningssystemet. Uppskattningen skall göras på basen av den vattenmängd som krävs vid tvätt av mjölkningsmaskinen och gårdstanken samt övrig vattenåtgång.Med anläggning för avloppsvattenbehandling i mark avses här en markbädd eller en infiltrationsbädd. Spillmjölkspartier får inte ledas till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark. Till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark kan såväl tvättvatten från mjölkrummet som hushållsavfallsvatten ledas. En markbädd är en i marken nergrävd eller delvis uppdämd sandbädd där avloppsvattnet filtreras genom jordmassor som har hämtats till platsen. Till markbädden hör: inlopp, slamavskiljarsystem eller slambehållare, fördelningsbrunn, infiltrationsdel med spridningsledning, uppsamlingsbrunn och avlopp. Infiltrationsdelens sammanlagda höjd skall vara minst två meter. Som filter fungerar ett skikt med markbäddsand som skall vara sammanlagt minst 80 cm tjockt. Fosforavskiljningen kan effektiveras genom att ett ämne som binder fosfor blandas in i skiktet eller med hjälp av en fosforavskiljningsenhet som antingen installeras före eller efter markbädden. Markbädden dimensioneras i första hand på basen av den biologiska syreförbrukningen som beskriver mängden organiska ämnen i tvättvattnet (BOD). Den biologiska syreförbrukningen bestäms genom laboratorieanalys och mängden per kvadratmeter markbädd i dygnet kan högst vara 6-9 gram. Ifall den biologiska syreförbrukningshalten inte kan analyseras, dimensioneras avloppsvattenanläggningen för en vattenmängd på 12-13 liter per kvadratmeter i dygnet. Om man till markbädden också leder hushållsavfallsvatten, skall vattenmängden beaktas vid dimensioneringen. Infiltrationsbädden skall huvudsakligen bestå av samma delar som en markbädd. Infiltrationen skall ske i stationär mark och kan effektiveras med hjälp av ett lager filtreringssand. Jordarten skall antingen vara grov sand eller vattengenomsläpplig morän. Jordmånens lämplighet för infiltration och bäddens dimensionering skall utredas på förhand tillsammans med sakkunniga inom branschen. Infiltrationsbäddens dimensionering för tvättvattnet från mjölkrummet är 5-20 liter per kvadratmeter i dygnet beroende på jordmånen. Infiltrationsbäddar får inte anläggas på grundvattenområden som är viktiga eller som annars lämpar sig för vattenförsörjning. Grundvattenytan måste vara minst en meter djupare ner än infiltrationsytan. Med rotzonsanläggning avses en anlagd våtmark där växterna, exempelvis vass, renar avloppsvattnet tillsammans med jordpartiklarna. I en rotzonsanläggning ingår slamavskiljare, en grävd tät bassäng där växtligheten planteras i lämplig jordmån, avloppsledning och avloppsbrunn. Rotzonsanläggningen dimensioneras med samma principer som markbäddar. Med småskaliga reningsverk avses helt och hållet eller delvis industriellt tillverkade reningsverk som t.ex. satsreningsverk. I småskaliga reningsverk sker förbehandlingen i slamavskiljare och det behandlade vattnet leds till ytvattnet. I satsreningsverk som fungerar med aktivt slam -principen luftas och sedimenteras avloppsvattnet i processbassänger enligt tillverkarens anvisningar. I avloppsvattnet kan man blanda kemikalier som sedimenterar fosfor samt neutraliseringsmedel. Vid anskaffning av ett småskaligt reningsverk skall man säkra anläggningens lämplighet för tvättvatten från mjölkrum och utreda servicebehovet. Småskaliga reningsverk skall underhållas regelbundet. Funktionen av alla reningssystem skall följas upp och vid behov utförs serviceåtgärder. Uppfyllandet av villkoren skall anmälas med förbindelse- eller stödansökningsblankett i samband med den årliga stödansökan. Ändringar till bilaga 1. (14.12.2001/1278) Del C Dikesrenar och skyddsremsor Jordbrukaren skall längs utfallsdikena lämna minst en meter breda dikesrenar som är täckta av flerårig växtlighet. Dikesrenen behöver inte slås. Om den slås är det inte nödvändigt att föra bort den växtlighet som slagits, men den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på dikesrenen. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordburksgrödor, djur får inte beta på området, får den slagna växtligheten inte föras bort och inte heller användas. En dikesren hör till det jordbruksskifte där den ligger. Ett separat jordbruksskifte bör bildas av en mer än tre meter bred dikesren. Jordbrukaren skall vid kanten av åkrar som ligger invid bäckar och andra vattendrag anlägga i medeltal minst tre meter breda skyddsremsor som är täckta av flerårig växtlighet. Det är inte nödvändigt att slå skyddsremsan. Om den slås skall den växtlighet som slagits föras bort från remsan, och den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på skyddsremsan. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordbruksgrödor, djur får inte beta på området, får den växtlighet som slagits inte föras bort och inte heller användas. Av en skyddsremsa som i medeltal är över tre meter bred skall ett separat jordbruksskifte bildas. Del E Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning Som växttäcke godkänns följande växter och områden: 1) råg och rågvete samt höstvete, om sådden under ett år med normal väderlek har skett före den 10 september; 2) vall och flerårig grönträda som har anlagts senast den 30 juni, skyddsremsor och skyddszoner; 3) fleråriga bär och fruktträd, då de uppfyller kravet på planttäthet i del J i bilaga 1, fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter och kryddväxter samt medicinalväxter; 4) stubb av spannmål, oljeväxter och spånadslin som bearbetas på våren; 6) odling av fånggrödor och undervegetation som plöjs ner eller bearbetas så sent som möjligt på hösten eller först följande vår, när syftet är ett dra nytta av näringsämnen som den egentliga grödan inte har utnyttjat; 7) sockerbetsåkrar, när det omkring dem finns tillräckliga dikesrenar och skyddsremsor som uppfyller miljöstödskraven; 8) betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker, på vilka skörden lämnas på åker över vintern; och 9) direktsådd i stubben. Del F Mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten Skörden från betesmarker för vilt skall användas endast till utfodring av vilt. Det är inte tillåtet att låta produktionsdjur beta på betesmarker för vilt. Om en landskaps- eller mångfaldsåker har anlagts på en åker i sedvanlig odling, kan växtbeståndet skördas och användas eller åkern användas som betesmark eller till utfodring av vilt. Växtbeståndet på betesmarker för vilt som har anlagts på åker i sedvanlig odling kan slås i sträng, sättas på stör för undvikande av att det täcks av snö eller föras till täckta utfodringsplatser. Ändringar till bilaga 1. (14.12.2001/1278) Del C Dikesrenar och skyddsremsor Jordbrukaren skall längs utfallsdikena lämna minst en meter breda dikesrenar som är täckta av flerårig växtlighet. Dikesrenen behöver inte slås. Om den slås är det inte nödvändigt att föra bort den växtlighet som slagits, men den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på dikesrenen. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordburksgrödor, djur får inte beta på området, får den slagna växtligheten inte föras bort och inte heller användas. En dikesren hör till det jordbruksskifte där den ligger. Ett separat jordbruksskifte bör bildas av en mer än tre meter bred dikesren. Jordbrukaren skall vid kanten av åkrar som ligger invid bäckar och andra vattendrag anlägga i medeltal minst tre meter breda skyddsremsor som är täckta av flerårig växtlighet. Det är inte nödvändigt att slå skyddsremsan. Om den slås skall den växtlighet som slagits föras bort från remsan, och den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på skyddsremsan. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordbruksgrödor, djur får inte beta på området, får den växtlighet som slagits inte föras bort och inte heller användas. Av en skyddsremsa som i medeltal är över tre meter bred skall ett separat jordbruksskifte bildas. Del E Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning Som växttäcke godkänns följande växter och områden: 1) råg och rågvete samt höstvete, om sådden under ett år med normal väderlek har skett före den 10 september; 2) vall och flerårig grönträda som har anlagts senast den 30 juni, skyddsremsor och skyddszoner; 3) fleråriga bär och fruktträd, då de uppfyller kravet på planttäthet i del J i bilaga 1, fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter och kryddväxter samt medicinalväxter; 4) stubb av spannmål, oljeväxter och spånadslin som bearbetas på våren; 6) odling av fånggrödor och undervegetation som plöjs ner eller bearbetas så sent som möjligt på hösten eller först följande vår, när syftet är ett dra nytta av näringsämnen som den egentliga grödan inte har utnyttjat; 7) sockerbetsåkrar, när det omkring dem finns tillräckliga dikesrenar och skyddsremsor som uppfyller miljöstödskraven; 8) betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker, på vilka skörden lämnas på åker över vintern; och 9) direktsådd i stubben. Del F Mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten Skörden från betesmarker för vilt skall användas endast till utfodring av vilt. Det är inte tillåtet att låta produktionsdjur beta på betesmarker för vilt. Om en landskaps- eller mångfaldsåker har anlagts på en åker i sedvanlig odling, kan växtbeståndet skördas och användas eller åkern användas som betesmark eller till utfodring av vilt. Växtbeståndet på betesmarker för vilt som har anlagts på åker i sedvanlig odling kan slås i sträng, sättas på stör för undvikande av att det täcks av snö eller föras till täckta utfodringsplatser. Ändringar till bilagor som PDF. (4.6.2001/463) Ändringar till bilagor som PDF. (4.6.2001/463) Ändringar till bilaga 2, delar A och B som PDF. (21.12.2000/1207) Ändringar till bilaga 2, delar A och B som PDF. (21.12.2000/1207) Bilaga 3 <vtref vtid="21.12.2000/1207">(21.12.2000/1207)</vtref> UTBILDNINGSSTÖD I ANSLUTNING TILL MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUK Beslut om utbildningen för jordbrukare och den regionala materialproduktionen fattas av arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning, nedan landsbygdsavdelningen, inom ramen för den anslagskvot som jord- och skogsbruksministeriet har bestämt. Beslut om stöd för material som är avsett att vara riksomfattande och stöd för utbildarutbildning fattas av jord- och skogsbruksministeriet. Utbildning för jordbrukare och regional materialproduktion Stöd kan beviljas för sådan utbildning för jordbrukare och trädgårdsföretagare som har genomförts efter den 1 januari 2000 och som gäller presentation av miljöstödssystemet, ibruktagande av odlingsmetoder som är goda för miljön, spridning av växtskyddsmedel, gödselmedel och stallgödsel samt användning av utrustning som hänför sig till detta, anläggning och skötsel av skyddszoner, våtmarker och sedimenteringsbassänger, ekologiska produktionsmetoder, landskapsvård, främjande av naturens mångfald och skötsel av vårdbiotoper. Stöd kan beviljas för arrangerande och genomförande av ovan nämnd utbildning samt för produktion av rådgivnings-, utbildnings- och broschyrmaterial som anknyter till miljöstödsåtgärderna. Landsbygdsavdelningarna kan bevilja stöd bara för produktion av sådant material som är avsett för regionalt bruk. Utbildningsstöd får inte beviljas för sådan utbildning för jordbrukare som utgör villkor för bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet eller för avtal om specialstöd. Stöd får inte heller beviljas läroanstalter som ger utbildning på andra stadiet eller högre nivå för anordnande av undervisning som ingår i deras grunduppgift. Ansökningsförfarande Stöd skall sökas innan utbildningen arrangeras eller materialet produceras. Ansökan skall göras skriftligen till den myndighet som fattar beslut om stödet. Följande uppgifter skall ingå i ansökan: 1) projektets syfte och innehåll samt en stomme för utbildningsprogrammet eller ett utkast till materialinnehållet samt en redogörelse för hur respons som gäller utbildningen kommer att samlas in bland deltagarna, 2) en tidtabell för projektet och projektets målgrupp, 3) en detaljerad uppskattning av kostnaderna enligt kostnadsslag, 4) en utredning om ifall sökanden är mervärdesskattskyldig i fråga om den verksamhet som anknyter till den ovan nämnda ansökan och huruvida sökanden vill ha stöd för mervärdesskattens del, 5) en uppskattning av de inkomster som uppkommer i samband med projektet, samt 6) i fråga om utbildning dennas längd, de sakkunniga som kommer att anlitas och det målsatta deltagarantalet. Som kostnader för vilka stöd beviljas kan godkännas kostnaderna för arrangerande av utbildningen inklusive annons- och postkostnader samt skäliga planeringskostnader, nödvändiga kostnader för undervisningsmaterial, föreläsningsarvoden samt reseersättningar och nödvändiga inkvarteringskostnader i fråga om de sakkunniga som anlitas som utbildare, hyreskostnader för kurslokalen samt skäliga måltidskostnader för deltagarna. Deltagarnas rese- och inkvarteringskostnader samt föreläsningsarvoden och rese- och inkvarteringskostnader i fråga om myndigheter som anlitas som utbildare ersätts inte av de medel som beviljas för utbildningsprojektet. För materialproduktionens del kan som kostnader för vilka stöd beviljas godkännas kostnader som hänför sig till framställningen, tryckningen och distributionen av sådant rådgivnings-, utbildnings- och broschyrmaterial som anknyter till miljöstödsåtgärderna. Beslut om beviljande av stöd Landsbygdsavdelningen fattar beslut om beviljande av stöd. Beslutet och besvärsanvisning sänds till stödtagaren innan utbildningen påbörjas. I beslutet skall anges budgetmomentet för miljöstödet för jordbruk (30.12.45) samt vilket års anslag det är fråga om. Faktureringspraxis När utbildningen har genomförts eller det understödda materialet har färdigställts skall en faktura sändas till den som har beviljat stöd, och denna beslutar om betalningen av stödet. Stödet kan betalas i flera rater i den takt projektet framskrider, om den som har beviljat stödet anser att detta är ändamålåsenligt med avseende på projektets omfattning. De kostnader som faktureras skall ha betalts innan fakturan sänds, och kopior av verifikaten skall fogas till fakturan. För utbildningens vidkommande skall till fakturan fogas en utredning av vilken framgår antalet deltagare, kursprogrammet, föreläsarnas namn och adresser samt en redogörelse för de övriga omständigheter som har föranlett kostnader. För materialproduktionens vidkommande skall motsvarande uppgifter ingå i redogörelsen. I fakturan skall också redogöras för deltagaravgifterna för kursen, eventuella försäljningsinkomster för materialproduktionens del samt övriga inkomster. Till fakturan skall dessutom fogas kopior av de eventuella kostnader som har betalats till utomstående och som arrangerandet av utbildningen eller materialproduktionen har förorsakat. Uppskattade kostnader, exempelvis arbetstidsåtgången, skall dokumenteras och en utredning över dem skall fogas till fakturan. Ifall det är fråga om stöd för framställning av material, skall det färdiga materialet i samband med fakturan tillställas den myndighet som har beviljat stödet. Stödtagaren skall ha en separat bokföring över projektet och i denna anteckna också de eventuella inkomster som uppkommer inom projektet. Om mervärdesskatt ingår i det anslag som beviljas, skall stödtagaren försäkra att de utgifter som faktureras inte inkluderar mervärdeskatteandelar som återkrävs hos staten. Betalningen av det stöd som beviljats skall göras via det allmänna systemet för administration av stöd, dvs. YTJ-systemet. Landsbygdsavdelningen skall föra statistik över de kurser för jordbrukare och den materialproduktion som stöd har beviljats för. Statistiken skall lämnas in till jord- och skogsbruksministeriets enhet för stödpolitik senast vid en tidpunkt som meddelas särskilt, och av den skall framgå 1) namnet på kursen eller det producerade materialet, 2) vem som arrangerat kursen eller framställt materialet, 3) de kostnader som uppkommit och det stöd som beviljats, övervakningarna och resultaten av dem, 4) antalet jordbrukare som deltagit i utbildningen eller mängden material som producerats, samt 5) föreläsarna vid kursen, deras utbildning och föreläsningstema eller innehållet i det producerade materialet. Riksomfattande materialproduktion För den riksomfattande materialproduktionens vidkommande iakttas i tillämpliga delar motsvarande bestämmelser som för den regionala materialproduktionens vidkommande. Utbildarutbildning Utbildarutbildningen är avsedd för personer som ger jordbrukarna utbildning beträffande de mål och åtgärder som hänför sig till systemet med jordbrukets miljöstöd. Utbildarutbildning kan arrangeras bl.a. för personer som ger sprutförarutbildning, personer som testar växtskyddssprutor, rådgivare, personer som ger utbildning i tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten och personer som utarbetar planer i anknytning till specialstödet i samband med miljöstödet för jordbruk. Utbildarutbildning kan arrangeras också i specialfrågor som gäller jordbrukets miljövård och de olika formerna av specialstöd i samband med miljöstödet för jordbruk. UTBILDNINGSSTÖD I ANSLUTNING TILL MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUK Beslut om utbildningen för jordbrukare och den regionala materialproduktionen fattas av arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning, nedan landsbygdsavdelningen, inom ramen för den anslagskvot som jord- och skogsbruksministeriet har bestämt. Beslut om stöd för material som är avsett att vara riksomfattande och stöd för utbildarutbildning fattas av jord- och skogsbruksministeriet. Utbildning för jordbrukare och regional materialproduktion Stöd kan beviljas för sådan utbildning för jordbrukare och trädgårdsföretagare som har genomförts efter den 1 januari 2000 och som gäller presentation av miljöstödssystemet, ibruktagande av odlingsmetoder som är goda för miljön, spridning av växtskyddsmedel, gödselmedel och stallgödsel samt användning av utrustning som hänför sig till detta, anläggning och skötsel av skyddszoner, våtmarker och sedimenteringsbassänger, ekologiska produktionsmetoder, landskapsvård, främjande av naturens mångfald och skötsel av vårdbiotoper. Stöd kan beviljas för arrangerande och genomförande av ovan nämnd utbildning samt för produktion av rådgivnings-, utbildnings- och broschyrmaterial som anknyter till miljöstödsåtgärderna. Landsbygdsavdelningarna kan bevilja stöd bara för produktion av sådant material som är avsett för regionalt bruk. Utbildningsstöd får inte beviljas för sådan utbildning för jordbrukare som utgör villkor för bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet eller för avtal om specialstöd. Stöd får inte heller beviljas läroanstalter som ger utbildning på andra stadiet eller högre nivå för anordnande av undervisning som ingår i deras grunduppgift. Ansökningsförfarande Stöd skall sökas innan utbildningen arrangeras eller materialet produceras. Ansökan skall göras skriftligen till den myndighet som fattar beslut om stödet. Följande uppgifter skall ingå i ansökan: 1) projektets syfte och innehåll samt en stomme för utbildningsprogrammet eller ett utkast till materialinnehållet samt en redogörelse för hur respons som gäller utbildningen kommer att samlas in bland deltagarna, 2) en tidtabell för projektet och projektets målgrupp, 3) en detaljerad uppskattning av kostnaderna enligt kostnadsslag, 4) en utredning om ifall sökanden är mervärdesskattskyldig i fråga om den verksamhet som anknyter till den ovan nämnda ansökan och huruvida sökanden vill ha stöd för mervärdesskattens del, 5) en uppskattning av de inkomster som uppkommer i samband med projektet, samt 6) i fråga om utbildning dennas längd, de sakkunniga som kommer att anlitas och det målsatta deltagarantalet. Som kostnader för vilka stöd beviljas kan godkännas kostnaderna för arrangerande av utbildningen inklusive annons- och postkostnader samt skäliga planeringskostnader, nödvändiga kostnader för undervisningsmaterial, föreläsningsarvoden samt reseersättningar och nödvändiga inkvarteringskostnader i fråga om de sakkunniga som anlitas som utbildare, hyreskostnader för kurslokalen samt skäliga måltidskostnader för deltagarna. Deltagarnas rese- och inkvarteringskostnader samt föreläsningsarvoden och rese- och inkvarteringskostnader i fråga om myndigheter som anlitas som utbildare ersätts inte av de medel som beviljas för utbildningsprojektet. För materialproduktionens del kan som kostnader för vilka stöd beviljas godkännas kostnader som hänför sig till framställningen, tryckningen och distributionen av sådant rådgivnings-, utbildnings- och broschyrmaterial som anknyter till miljöstödsåtgärderna. Beslut om beviljande av stöd Landsbygdsavdelningen fattar beslut om beviljande av stöd. Beslutet och besvärsanvisning sänds till stödtagaren innan utbildningen påbörjas. I beslutet skall anges budgetmomentet för miljöstödet för jordbruk (30.12.45) samt vilket års anslag det är fråga om. Faktureringspraxis När utbildningen har genomförts eller det understödda materialet har färdigställts skall en faktura sändas till den som har beviljat stöd, och denna beslutar om betalningen av stödet. Stödet kan betalas i flera rater i den takt projektet framskrider, om den som har beviljat stödet anser att detta är ändamålåsenligt med avseende på projektets omfattning. De kostnader som faktureras skall ha betalts innan fakturan sänds, och kopior av verifikaten skall fogas till fakturan. För utbildningens vidkommande skall till fakturan fogas en utredning av vilken framgår antalet deltagare, kursprogrammet, föreläsarnas namn och adresser samt en redogörelse för de övriga omständigheter som har föranlett kostnader. För materialproduktionens vidkommande skall motsvarande uppgifter ingå i redogörelsen. I fakturan skall också redogöras för deltagaravgifterna för kursen, eventuella försäljningsinkomster för materialproduktionens del samt övriga inkomster. Till fakturan skall dessutom fogas kopior av de eventuella kostnader som har betalats till utomstående och som arrangerandet av utbildningen eller materialproduktionen har förorsakat. Uppskattade kostnader, exempelvis arbetstidsåtgången, skall dokumenteras och en utredning över dem skall fogas till fakturan. Ifall det är fråga om stöd för framställning av material, skall det färdiga materialet i samband med fakturan tillställas den myndighet som har beviljat stödet. Stödtagaren skall ha en separat bokföring över projektet och i denna anteckna också de eventuella inkomster som uppkommer inom projektet. Om mervärdesskatt ingår i det anslag som beviljas, skall stödtagaren försäkra att de utgifter som faktureras inte inkluderar mervärdeskatteandelar som återkrävs hos staten. Betalningen av det stöd som beviljats skall göras via det allmänna systemet för administration av stöd, dvs. YTJ-systemet. Landsbygdsavdelningen skall föra statistik över de kurser för jordbrukare och den materialproduktion som stöd har beviljats för. Statistiken skall lämnas in till jord- och skogsbruksministeriets enhet för stödpolitik senast vid en tidpunkt som meddelas särskilt, och av den skall framgå 1) namnet på kursen eller det producerade materialet, 2) vem som arrangerat kursen eller framställt materialet, 3) de kostnader som uppkommit och det stöd som beviljats, övervakningarna och resultaten av dem, 4) antalet jordbrukare som deltagit i utbildningen eller mängden material som producerats, samt 5) föreläsarna vid kursen, deras utbildning och föreläsningstema eller innehållet i det producerade materialet. Riksomfattande materialproduktion För den riksomfattande materialproduktionens vidkommande iakttas i tillämpliga delar motsvarande bestämmelser som för den regionala materialproduktionens vidkommande. Utbildarutbildning Utbildarutbildningen är avsedd för personer som ger jordbrukarna utbildning beträffande de mål och åtgärder som hänför sig till systemet med jordbrukets miljöstöd. Utbildarutbildning kan arrangeras bl.a. för personer som ger sprutförarutbildning, personer som testar växtskyddssprutor, rådgivare, personer som ger utbildning i tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten och personer som utarbetar planer i anknytning till specialstödet i samband med miljöstödet för jordbruk. Utbildarutbildning kan arrangeras också i specialfrågor som gäller jordbrukets miljövård och de olika formerna av specialstöd i samband med miljöstödet för jordbruk. Bilaga 1 Del H (24.5.2002/398) AVGIFTSTABELL Del A Basgödsling av åkerväxter Vid basgödsling av åkerväxer får högst de mängder kväve och fosfor som anges i tabellen nedan användas per hektar åker vid odling av följande växter: Växtart Kväve Fosfor kg/ha/år kg/ha/år Fodersäd 90 15 Brödsäd Vårvete 100 15 Höstvete, på hösten 20 15 Höstvete, på våren 100 - Råg, på hösten 20 15 Råg, på våren 100 - Oljeväxter 100 15 Sockerbeta 120 30 Matpotatis 60 40 Industripotatis 80 40 Ensilage 180 30 Hö 90 15 tilläggskväve, om återväxten bärgas 60 - Bete 150 20 Anläggning av vall Skyddssäd 25 Vall som anläggs på sommaren eller hösten 10 Ettårig fodervall 20 Helsädsensilage 20 I näringsmängderna i tabellen skall inräknas både den näring som ingår i handelsgödsel och den näring som ingår i stallgödsel och motsvarande organiska gödselmedel. Gödsling av skiften med svartträda, obearbetade trädesskiften och ettåriga grönträdesskiften är förbjuden. När flerårig grönträda anläggs kan det ges högst 50 kg kväve och högst 10 kg fosfor per hektar vid anläggningen. När på ett skifte som lagts i träda enligt bestämmelserna i förordningen om jordbruksgrödor odlas en gröda som är tillåten i förordningen om jordbruksgrödor så att skörden bärgas på skiftet, kan grödan i fråga gödslas så som det är bestämt om gödslingsnivån för grödan i fråga. (4.6.2001/463) På en lägenhet som bedriver ekologisk produktion i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel kan dock högst 30 kg kväve per hektar ges till råg och höstvete på hösten, när den kvävegiva som ges på våren minskas med motsvarande mängd. På en sådan lägenhet kan en del av fosforn till råg och höstvete ges på våren, varvid den fosforgiva som ges på hösten skall minskas med motsvarande mängd. Del B Beaktande av näringsämnen i stallgödsel och vissa andra gödselmedel Näringsämnena i stallgödseln skall räknas in i gödslingsgivorna enligt följande tabell: Gödselslag Fosfor Lösligt kväve kg/m 3 kg/m 3 Fast gödsel av nöt 1,2 1,2 Flytgödsel av nöt 0,6 1,9 Urin av nöt 0,1 2,2 Fast gödsel av svin 2,3 1,3 Flytgödsel av svin 1,0 2,9 Urin av svin 0,2 1,8 Fast gödsel av får 1,4 1,0 Fast gödsel av häst 0,6 0,4 Fast gödsel av hönor 4,2 5,1 Fast gödsel av broiler 3,5 5,1 Fast gödsel av räv 11,5 3,8 Fast gödsel av mink 9,5 2,4 (4.6.2001/463) Av fosforvärdena i tabellen ovan anses 75 procent vara sådan fosfor som är tillgänglig för växterna. I fråga om pälsdjursspillning anses 40 procent av fosforvärdet i tabellen ovan vara sådan fosfor som är tillgänglig för växterna. När stallgödsel används som gödselmedel skall mängden tillgänglig fosfor räknas in i den fosforgiva som ges. Beträffande urin, flytgödsel och fast gödsel skall det lösliga kvävet räknas in i kvävegivorna. Av det lösliga kvävet i stallgödsel som sprids på hösten skall 50 procent räknas in i kvävegivan. Näringsämnena i stallgödsel kan alternativt räknas in i givorna också utgående från en stallgödselanalys, som emellertid inte får vara äldre än fem år. Stallgödselanalysen skall ha utförts i ett laboratorium som specialiserat sig på stallgödselanalyser. Av den fosfor som enligt analysen finns i stallgödseln skall då 75 procent anses vara tillgänglig för växterna. Av fosforn i pälsdjursspillning skall 40 procent anses vara tillgänglig för växterna. Som tillgänglighetsvärde för fosforn i apatit och råfosfat skall användas 10 procent. Motsvarande andel för fosforn i thomasslagg är 50 procent och för fosforn i benmjöl och hornspån 75 procent. Avloppsslam som används som gödsel- och jordförbättringsmedel skall uppfylla kvalitetskraven i statsrådets beslut om användning av slam från reningsverk inom jordbruket (282/1994). Slammet skall vara komposterat eller uppblandat. Näringsämnena i avloppsslam skall konstateras genom ett intyg som reningsverket utfärdar, och de lösliga kvävet och 75 procent av totalfosforn skall beaktas vid gödslingen. Spridningsmängderna får vara högst så stora som de som anges i ovan nämnda statsrådsbeslut. Frånsett avloppsslam som uppkommer på den egna lägenheten förutsätter spridningen av lam att slammet enligt en analys uppfyller kvalitetskraven i det ovan nämnda statsrådsbeslutet. Del C Dikesrenar och skyddsremsor Jordbrukaren skall längs utfallsdikena lämna minst en meter breda dikesrenar som är täckta av flerårig växtlighet. Dikesrenen behöver inte slås. Om den slås är det inte nödvändigt att föra bort den växtlighet som slagits, men den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på dikesrenen. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordburksgrödor, får djur inte beta på området, får den slagna växtligheten inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan dikesren på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. En dikesren hör till det jordbruksskifte där den ligger. Ett separat jordbruksskifte bör bildas av en mer än tre meter bred dikesren. (11.9.2002/786) Jordbrukaren skall vid kanten av åkrar som ligger invid bäckar och andra vattendrag anlägga i medeltal minst tre meter breda skyddsremsor som är täckta av flerårig växtlighet. Det är inte nödvändigt att slå skyddsremsan. Om den slås skall den växtlighet som slagits föras bort från remsan, och den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på skyddsremsan. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordbruksgrödor, får djur inte beta på området, får den växtlighet som slagits inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan skyddsremsa på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. Av en skyddsremsa som i medeltal är över tre meter bred skall ett separat jordbruksskifte bildas. (11.9.2002/786) Runt en brunn för hushållsvatten som är belägen på en åker skall en minst tre meter bred skyddsremsa anläggas. Remsan skall vara täckt av flerårig gräsväxtlighet, och den skall helst anläggas i skyddssäd. Punktvis behandling av ogräs på dikesrenar och skyddsremsor är tillåten endast vid svåra ogräsangrepp. Då skall användningen av bekämpningsmedel och sådden av ny vallväxtlighet ske under samma vegetationsperiod. Dikesrenen eller skyddsremsan skall förnyas så att området inte är utan växtlighet på hösten eller vintern. Vallväxtfrön som sås på dikesrenar eller skyddsremsor kan sås i skyddssäd. Landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belagen skall skriftligen underrättas on den punktvisa behandlingen i förväg. Flyghavre har spritt sig till en dikesren eller en skyddsremsa skall bekämpas i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre, antingen genom plockning eller kemiskt. Dikesrenar och skyddsremsor får inte behandlas med bekämpningsmedel, utom i de ovan nämnda fallen. Också gödsling är förbjuden. Om växligheten på en dikesren eller skyddsremsa skadas eller förstörs, exempelvis under vintern eller vid dikesrensning, skall ny vallväxlighet sås så snart förhållandena det medger. (4.6.2001/463) Dikesrenarnas och skyddsremsornas bredd skall motsvara föreskrifterna före utgången av växtperioden under det första förbindelseåret. Del D Preciserad gödsling Tilläggsåtgärden preciserad gödsling gäller inte trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 som avses i 33 §. Stöd för tilläggsåtgärden preciserad gödsling betalas således inte för åkerarealer där trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 odlas. Vid fosforgödslingen kan en högst fyraårig utjämningsperiod tillämpas i enlighet med 8 §. Med avvikelse från del C i bilaga 2, som gäller den maximala fosforgivan vid preciserad gödsling, är det på lägenheter som förbundit sig att iaktta basåtgärderna för husdjurslägenheter tillåtet att använda en stallgödselmängd som motsvarar 15 kg fosfor per hektar och år i alla bördighetsklasser utom bördighetsklassen "betänkligt hög". Undantaget kan tillämpas på skiften där stallgödsel som har uppkommit på den egna lägenheten sprids. På det som sagts ovan kan tillämpas en utjämningsperiod på högst fyra år. I ett sådant fall får stallgödseln dock inte spridas på ett närmare avstånd från vattendrag än 100 meter. (4.6.2001/463) Det är tillåtet att årligen ge sockerbetor högst den kvävegiva per hektar som anges i följande tabell: om blasten inte plöjs ner 140 kg, på torvjordar i södra och mellersta Finland dock högst 130 kg/ha om blasten plöjs ner 120 kg om halmen från spannmål som utgjort förfrukt plöjs ner 150 kg, på torvjordar i södra och mellersta Finland dock högst 130 kg/ha (21.12.2001/1207) Det är tillåtet att årligen ge potatis högst den kvävegiva per hektar som anges i följande tabell: Skördenivå Maximigiva ton/hektar kväve kg/hektar Matpotatis och matindustripotatis 30 70 Matpotatis och matindustripotatis 40 100 Stärkelsepotatis 30 90 Stärkelsepotatis 40 120 Tidig potatis 60 Tidig potatis + fånggröda 80 En jordbrukare som har valt preciserad gödsling skall i sin odlingsplan skiftesvis anteckna motiveringarna till de valda kväve- och fosfornivåerna. Den utförda gödslingen skall införas i de skiftesvisa anteckningarna. Jordbrukaren skall på begäran framlägga för arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning en skriftlig utredning om de gödselmängder som har använts och motieveringarna till dem. En jordbrukare som har valt en annan tilläggsåtgärd än preciserad gödslingnivå kan tillämpa preciserad gödsling, men då betalas stöd för tilläggsåtgärder inte för användningen av preciserad gödsling. Detta förfarande förutsätter att jordbrukaren anmäler användningen av preciserad gödslingnivå när han ingår den förbindelse som gäller miljöstöd. Jordbrukaren skall då under hela den femåriga förbindelseperioden på alla sina basskiften eller på de basskiften som han har uppgett i samband med ingåendet av förbindelsen iaktta alla förordningen som har meddelats beträffande tillämpning av preciserad gödsling. Om två jordbrukare regelbundet byter skiften, exempelvis på grund av växtföljden, skall vid gödslingen av skiftet används antingen de gödslingsnivåer som anges i 7 § eller de gödslingsnivåer som anges här, enligt vad den jordbrukare som huvudsakligen besitter skiftet har valt som gödslingsnivå för skiftet. En jordbrukare som har ingått en förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet och som inte har valt tilläggsåtgärden preciserad gödsling kan anmäla att han iakttar den preciserade gödslingsnivån utan stöd på alla sina basskiften eller på de basskiften som han senare uppger särskilt på den årliga blanketten för ansökan om stöd och som han inte har uppgett när han ingått förbindelsen. Denna anmälan skall göras på blanketten för ansökan om stöd för året i fråga. Den preciserade gödslingsnivån skall härvid tillämpas på de basskiften som uppges på blanketten för ansökan om stöd från början av vegetationsperioden i fårga under hela den återstående förbindelseperioden. (21.12.2000/1207) Del E Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning Som växttäcke godkänns följande växter och områden: 1) råg och rågvete samt höstvete, om sådden under ett år med normal väderlek har skett före den 10 september samt höstrybs och -raps; 2) vall och flerårig grönträda som har anlagts senast den 30 juni, skyddsremsor och skyddszoner; 3) fleråriga bär och fruktträd, då de uppfyller kravet på planttäthet i del J i bilaga 1, fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter och kryddväxter samt medicinalväxter; 4) stubb av spannmål, oljeväxter och spånadslin som bearbetas på våren; 5) spånadslin och fiberhampa som bärgas på våren; 6) odling av fånggrödor och undervegetation som plöjs ner eller bearbetas så sent som möjligt på hösten eller först följande vår, när syftet är ett dra nytta av näringsämnen som den egentliga grödan inte har utnyttjat; 7) sockerbetsåkrar, när det omkring dem finns tillräckliga dikesrenar och skyddsremsor som uppfyller miljöstödskraven; 8) betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker, på vilka skörden lämnas på åker över vintern; och 9) direktsådd i stubben (11.9.2002/786) Reducerad höstbearbetning på skiften med spannmål och oljeväxter uppfyller villkoret, om bearbetningen har varit tillräckligt djup (10-15 cm). Redskap som godkänns för ändamålet är kultivator, tallriksharv, fjäderpinnharv och spadrullharv samt så kallad miniplog. Som areal som har ett växttäcke godkänns inte ett vallskifte eller ett skifte med flerårig grönträda där växtligheten har dödats på kemisk väg eller ett sådant skifte med spannmål eller oljeväxter där växtligheten har bränts. (21.12.2000/1207) Del F Mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten Jordbrukaren skall på åker, eller på åker som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor, för en femårig förbindelsetid anlägga betesmarker för vilt eller landskaps- eller mångfaldsåkrar på minst fem procent av den basskiftesareal för vilken stödberättigande har sökts under det första förbindelseåret, men minst på 0,5 hektar. Betesmarkerna för vilt samt landskaps- och mångfaldsåkrarna skall anläggas senast den 30 juni under det första förbindelseåret, och jordbruksskiftena i fråga skall förbli desamma under hela förbindelseperioden. Om växtbeståndet har anlagts med godkända växtarter redan före förbindelseperiodens ingång, skall det förnyas åtminstone en gång under förbindelseperioden. Specialstödsavtalsarealer enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket och statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket som hänför sig till utvecklande och vård av landskapet, främjande av naturens mångfald eller skötsel av vårdbiotoper kan inte räknas in i den ovan nämnda arealen av betesmarker för vilt eller landskaps- eller mångfaldsåkrar. Vid anläggningen av betesmarker för vilt och landskaps- och mångfaldsåkrar skall följande godkända växtarter eller blandningar av dem, och i första hand inhemskt utsäde, användas. Godkända växtarter för landskapsåkrar som anläggs på åkerskiften i sedvanlig odling är blåklint, blålusern, bovete, facelia, getruta, gallupin, gulsenap, kornvallmo, kummin, lin, malva, persisk klöver, ringblomma, rågvicker, solros och vit sötväppling. Som växter för landskapsåkrar som anläggs på ett skifte som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor godkänns blålusern i blandningar som kvävefixerande växt, blåklint, facelia, getruta i blandningar som kvävefixerande växt, gallupin, klöver i blandningar som kvävefixerande växt, kornvallmo, malva, ringblomma och vickerarter i blandningar som kvävefixerande växt. Växter som är godtagbara för mångfaldsåkrar som anläggs på åkerskiften i sedvanlig odling samt för mångfaldsåkrar som anläggs på skiften som har lagts i träda på set sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor är inhemska ängs- och hagmarksväxter, vilka bestånd kan anläggas i blandning med exempelvis rödven. Sådana är exempelvis prästkrage, rödblära, rödklint, ängsnejlika, tjärblomster, ängsglim och färgkulla. Växter som är godtagbara för betesmarker för vilt som anläggs på åkerskiften i sedvanlig odling är, antingen i rena bestånd eller i blandningar, korn, vete, havre, råg, ärt, bovete, rybs, raps, senap, solros, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbetor såsom fodersockerbeta, blastrova och turnips samt blandningar av gräsväxter och klöver. Växter som är godtagbara för betesmarker för vilt som anläggs på skiften som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor är korn, vete, havre och råg i blandningar, ärt i blandningar, bovete i blandningar, ryps, raps och senap i blandningar, solros i blandningar, foderkål i rena bestånd och blandningar, foderraps i rena bestånd och blandningar, oljerättika i rena bestånd och blandningar, foderbetor såsom fodersockerbeta, blastrova och turnips i rena bestånd och blandningar samt blandningar av gräsväxter och klöver. (4.6.2001/463) Undantagsvis kan år 2000 godkännas också ett växtbestånd som anlagts på åkerskiften i sedvanlig odling med andra växtarter än de som uppräknas ovan, om växtarten stöder ändamålet (betesmarker för vilt, landskaps- eller mångfaldsåker). För säkerställande av att tillväxten kommer i gång är det tillåtet att ge en startkvävegiva vid anläggningen av betesmarker för vilt och landskapsåkrar. På betesmarker för vilt samt landskaps- och mångfaldsåkrar är det förbjudet att använda bekämpningsmedel. Skörden från betesmarker för vilt skall användas endast till utfodring av vilt. Det är inte tillåtet att låta produktionsdjur beta på betesmarker för vilt. Om en landskaps- eller mångfaldsåker har anlagts på en åker i sedvanlig odling, kan växtbeståndet skördas och användas eller åkern användas som betesmark eller till utfodring av vilt. Växtbeståndet på betesmarker för vilt som har anlagts på åker i sedvanlig odling kan slås i sträng, sättas på stör för undvikande av att det täcks av snö eller föras till täckta utfodringsplatser. (14.12.2001/1278) Om en betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker inte är åker som har lagts i träda pä det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor och skörden från området används till utfodring av vilt eller inte bärgas, kan dessa områden på lägenheten utgöra sammanlagt högst fem procent av summan av arealerna för de basskiften för vilka ansökan om stödberättigande har gjorts under det första förbindelseåret. Om en betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker har anlagts på ett skifte som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor, skall alla villkor som anges i förordningen om jordbruksgrödor iakttas på skiftet, exempelvis de storleksbegränsningar som gäller trädesskiftena, de begränsningar som gäller kvävefixerande växter och de begränsningar som gäller skörd på betesmarker för vilt. Del G Minskade ammoniakutsläpp från gödselstaden Flytgödselbassängen och urinbehållaren skall täckas med ett fast tak eller med ett godkänt lättare täckmaterial. Sådana är lecagrus, styrox, torv, plast eller någon annan typ av täckning, exempelvis presenning. När lecagrus, styrox eller torv används skall stallgödseln vara täckt av ett minst fem centimeter tjockt skikt av täckningen i fråga. Torven skall vara värmebehandlad eller annars tillräckling torr så att den flyter. Fast gödsel skall lagras antingen i en gödselstad med tak och väggar eller i en öppen gödselstad som är täckt med torv eller med en tät presenning. Väggarna skall vara minst två stycken. Urinen kan i detta fall ledas in i en antingen täckt eller sluten urinbrunn eller uppsugas i en tillräcklig mängd torvströ. Blandningen skall lagras på samma sätt som fast gödsel. På samma sätt som fast gödsel är det möjligt att lagra flytgödsel, om tillräckligt stora mängder torv har blandats med den. Lagring av stallgödsel i stack på åker uppfyller inte villkoret. Om de på lägenheten emellertid finns tillräckligt stora (8/12 mån.) gödsellager där stallgödseln i huvudsak lagras i enlighet med de ovan angivna villkoren, kan lägenheten dessutom också ha gödselstackar som anläggs av arbetstekniska skäl. Djupströbädd utan ett separat gödsellager som är tillräckligt stort uppfyller inte villkoret. Om flera olika slag av stallgödsel uppkommer på lägenheten, skall lagringen av samtliga uppfylla de ovan nämnda kraven. Behandling av tvättvatten från mjölkrum På en lägenhet med mjölkkor skall tvättvattnet från mjölkrummet antingen ledas till: – en flytgödselbassäng, urinbehållare eller en separat tvättvattenbehållare – en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark eller rotzonsanläggning eller – ett småskaligt reningsverk eller kommunalt reningsverk för avloppsvatten. Mängden tvättvatten från mjölkrummet skall uppskattas för att uppnå rätt dimensionering på reningssystemet. Uppskattningen skall göras på basen av den vattenmängd som krävs vid tvätt av mjölkningsmaskinen och gårdstanken samt övrig vattenåtgång. Med anläggning för avloppsvattenbehandling i mark avses här en markbädd eller en infiltrationsbädd. Spillmjölkspartier får inte ledas till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark. Till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark kan såväl tvättvatten från mjölkrummet som hushållsavfallsvatten ledas. En markbädd är en i marken nergrävd eller delvis uppdämd sandbädd där avloppsvattnet filtreras genom jordmassor som har hämtats till platsen. Till markbädden hör: inlopp, slamavskiljarsystem eller slambehållare, fördelningsbrunn, infiltrationsdel med spridningsledning, uppsamlingsbrunn och avlopp. Infiltrationsdelens sammanlagda höjd skall vara minst två meter. Som filter fungerar ett skikt med markbäddsand som skall vara sammanlagt minst 80 cm tjockt. Fosforavskiljningen kan effektiveras genom att ett ämne som binder fosfor blandas in i skiktet eller med hjälp av en fosforavskiljningsenhet som antingen installeras före eller efter markbädden. Markbädden dimensioneras i första hand på basen av den biologiska syreförbrukningen som beskriver mängden organiska ämnen i tvättvattnet (BOD). Den biologiska syreförbrukningen bestäms genom laboratorieanalys och mängden per kvadratmeter markbädd i dygnet kan högst vara 6-9 gram. Ifall den biologiska syreförbrukningshalten inte kan analyseras, dimensioneras avloppsvattenanläggningen för en vattenmängd på 12-13 liter per kvadratmeter i dygnet. Om man till markbädden också leder hushållsavfallsvatten, skall vattenmängden beaktas vid dimensioneringen. Infiltrationsbädden skall huvudsakligen bestå av samma delar som en markbädd. Infiltrationen skall ske i stationär mark och kan effektiveras med hjälp av ett lager filtreringssand. Jordarten skall antingen vara grov sand eller vattengenomsläpplig morän. Jordmånens lämplighet för infiltration och bäddens dimensionering skall utredas på förhand tillsammans med sakkunniga inom branschen. Infiltrationsbäddens dimensionering för tvättvattnet från mjölkrummet är 5-20 liter per kvadratmeter i dygnet beroende på jordmånen. Infiltrationsbäddar får inte anläggas på grundvattenområden som är viktiga eller som annars lämpar sig för vattenförsörjning. Grundvattenytan måste vara minst en meter djupare ner än infiltrationsytan. Med rotzonsanläggning avses en anlagd våtmark där växterna, exempelvis vass, renar avloppsvattnet tillsammans med jordpartiklarna. I en rotzonsanläggning ingår slamavskiljare, en grävd tät bassäng där växtligheten planteras i lämplig jordmån, avloppsledning och avloppsbrunn. Rotzonsanläggningen dimensioneras med samma principer som markbäddar. Med småskaliga reningsverk avses helt och hållet eller delvis industriellt tillverkade reningsverk som t.ex. satsreningsverk. I småskaliga reningsverk sker förbehandlingen i slamavskiljare och det behandlade vattnet leds till ytvattnet. I satsreningsverk som fungerar med aktivt slam -principen luftas och sedimenteras avloppsvattnet i processbassänger enligt tillverkarens anvisningar. I avloppsvattnet kan man blanda kemikalier som sedimenterar fosfor samt neutraliseringsmedel. Vid anskaffning av ett småskaligt reningsverk skall man säkra anläggningens lämplighet för tvättvatten från mjölkrum och utreda servicebehovet. Småskaliga reningsverk skall underhållas regelbundet. Funktionen av alla reningssystem skall följas upp och vid behov utförs serviceåtgärder. Uppfyllandet av villkoren skall anmälas med förbindelse- eller stödansökningsblankett i samband med den årliga stödansökan. Del I Användning av täckmaterial vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter För vidtagande av tilläggsåtgärden skall markytan i raderna täckas med halm, flis eller annat organiskt material, plastfilm, plastduk eller täckpapper, alternativt skall gräs för klippning anläggas i radmellanrummen. Plastfilm som används som täckmaterial skall vara av polyeten. Till täckningen kan olika material användas på olika delar av ett skifte. Täckmaterialet kan bytas under förbindelseperioden. Förmultnat organiskt täckmaterial skall vid behov ersättas med nytt material så att täckningen hela tiden är tillräcklig. Vid jordgubbsodling skall arealen för de täckta jordbruksskiftena utgöra minst 95 procent av lägenhetens jordgubbsareal. Vid odling av de andra trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 § skall arealen för de täckta jordbruksskiftena utgöra minst 30 procent av den sammanlagda odlingsarealen för dessa växter på lägenheten. Om täckningen utförs genom gräs för klippning som anläggs i radmellanrummen, skall den sammanlagda arealen för de jordbruksskiften där åtgärden vidtas utgöra minst 40 procent av odlingsarealen för trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 §. Gräs för klippning skall täcka hela myrkytan, men det kan sås eller etableras på naturlig väg. Om olika sätt att vidta tilläggsåtgärden, det vill säga täckning och anläggning av gräs, kombineras är täckningskravet för jordgubbar 95 procent, medan täckningskravet for andra trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 § är 40 procent. Kravet på täckning skall uppfyllas senast det tredje förbindelseåret. Stöd betalas från och med det förbindelseår då kravet på täckning uppfylls senast den 30 juni. Gräs för klippning i radmellanrummen skall ha anlagts senast den 30 juni. Om man låter gräset etableras naturligt, uppfylls täckningskravet i samband med tilläggsåtgärden från och med det förbindelseår då gräset täcker markytan senast den 30 juni. Vidtagandet av åtgärden skall anges i de skiftesvisa anteckningarna. Av anteckningarna skall framgå vilket material som har använts till täckningen samt den täckta eller gräsbevuxna arealen i fråga om dels jordgubbar, dels de andra trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 §. Del J Normal god jordbrukarsed Stöd för bas- och tilläggsåtgärden betalas inte om skörd inte bärgas på lämpligt sätt. Stöd kan emellertid betalas för sådana växter som under det första odlingsåret inte ger skörd, exempelvis rörflen, kummin, jordgubbar, bärbuskar, fruktträd eller andra fleråriga trädgårdsväxter på friland. För sådana fleråriga växter som inte gror eller inte bildar något ovanjordiskt växtbestånd under såningsåret kan stöd första gången betalas det år då ett växtbestånd har uppkommit på markytan. (21.12.2000/1207) Det krav på bärgning av skörd som ingår i normal god jordbrukarsed uppfylls inte om valls slås och lämnas på marken, utan skörden skall bärgas eller området användas som betesmark på behörigt sätt. Kompostering av vall betraktas inte heller som tillräcklig odling, ifall det inte är fråga om gröngödsling som motsvarar förutsättningarna i 32 § 3 mom. För en åkerareal som omfattas av ett 5- eller 10- årigt specialstödavtal om utvecklande och vård av landskapet eller om främjande av naturens mångfald kan emellertid stöd för bas- och tilläggsåtgärder betalas, även on skörd inte bärgas. Åker som inte har bärgats på grund av en skördeskada som har anmälts skriftligen omedelbart då skadan framkommit till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belagen anses utgöra odlad åker. (4.6.2001/463) I fråga om skiften som lidit av utvintringsskador kan stöd för bas- och tilläggsåtgärder betalas, om det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett sådant växtbestånd som avkastar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om normal god jordbrukarsed inte har iakttagits eller om det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan stöd för bas- och tilläggsåtgärder inte betalas för skiftet, om inte besås eller om växtbestånd annars inte anläggs på nytt på våren. (21.12.2000/1207) Om stöd har sökts för ett åkerskifte där växter som lämpar sig för honungsproduktion, exempelvis facelia och rödklöver, växer och det i omedelbar närhet av åkerskiftet finns ett sådant antal bisamhällen tillhöriga den jordbrukare som ansöker om stöd att honungsproduktionen utgör en ekonomiskt betydande näring för denne, kan det anses att kravet på bärgning av skörd uppfylls och stöd kan betalas trots att skörden inte bärgas. Normal god jordbrukarsed förutsätter att minst 15 000 plantor av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär odlas per hektar. Tillämpas beträffande de ovan nämnda växterna en odlingsmetod där plast inte används för att täcka markytan och där de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första vegetationsperioden vara mindre, dock minst 11 000 plantor per hektar. I fråga om växter som har planterats efter den 30 juni skall den slutliga förutsatta planttätheten då uppnås under den vegetationsperiod som följer efter planteringsåret. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 2 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av amerikanskt blåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar. Den ovan angivna planttätheterna tillämpas emellertid inte på växtbestånd som har anlagts före det första förbindelseåret och som motsvarar kännetecknen för yrkesmässig odling. (4.6.2001/463) AVGIFTSTABELL Del A Basgödsling av åkerväxter Vid basgödsling av åkerväxer får högst de mängder kväve och fosfor som anges i tabellen nedan användas per hektar åker vid odling av följande växter: Växtart Kväve Fosfor kg/ha/år kg/ha/år Fodersäd 90 15 Brödsäd Vårvete 100 15 Höstvete, på hösten 20 15 Höstvete, på våren 100 - Råg, på hösten 20 15 Råg, på våren 100 - Oljeväxter 100 15 Sockerbeta 120 30 Matpotatis 60 40 Industripotatis 80 40 Ensilage 180 30 Hö 90 15 tilläggskväve, om återväxten bärgas 60 - Bete 150 20 Anläggning av vall Skyddssäd 25 Vall som anläggs på sommaren eller hösten 10 Ettårig fodervall 20 Helsädsensilage 20 I näringsmängderna i tabellen skall inräknas både den näring som ingår i handelsgödsel och den näring som ingår i stallgödsel och motsvarande organiska gödselmedel. Gödsling av skiften med svartträda, obearbetade trädesskiften och ettåriga grönträdesskiften är förbjuden. När flerårig grönträda anläggs kan det ges högst 50 kg kväve och högst 10 kg fosfor per hektar vid anläggningen. När på ett skifte som lagts i träda enligt bestämmelserna i förordningen om jordbruksgrödor odlas en gröda som är tillåten i förordningen om jordbruksgrödor så att skörden bärgas på skiftet, kan grödan i fråga gödslas så som det är bestämt om gödslingsnivån för grödan i fråga. (4.6.2001/463) På en lägenhet som bedriver ekologisk produktion i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel kan dock högst 30 kg kväve per hektar ges till råg och höstvete på hösten, när den kvävegiva som ges på våren minskas med motsvarande mängd. På en sådan lägenhet kan en del av fosforn till råg och höstvete ges på våren, varvid den fosforgiva som ges på hösten skall minskas med motsvarande mängd. Del B Beaktande av näringsämnen i stallgödsel och vissa andra gödselmedel Näringsämnena i stallgödseln skall räknas in i gödslingsgivorna enligt följande tabell: Gödselslag Fosfor Lösligt kväve kg/m 3 3 kg/m 3 3 Fast gödsel av nöt 1,2 1,2 Flytgödsel av nöt 0,6 1,9 Urin av nöt 0,1 2,2 Fast gödsel av svin 2,3 1,3 Flytgödsel av svin 1,0 2,9 Urin av svin 0,2 1,8 Fast gödsel av får 1,4 1,0 Fast gödsel av häst 0,6 0,4 Fast gödsel av hönor 4,2 5,1 Fast gödsel av broiler 3,5 5,1 Fast gödsel av räv 11,5 3,8 Fast gödsel av mink 9,5 2,4 (4.6.2001/463) Av fosforvärdena i tabellen ovan anses 75 procent vara sådan fosfor som är tillgänglig för växterna. I fråga om pälsdjursspillning anses 40 procent av fosforvärdet i tabellen ovan vara sådan fosfor som är tillgänglig för växterna. När stallgödsel används som gödselmedel skall mängden tillgänglig fosfor räknas in i den fosforgiva som ges. Beträffande urin, flytgödsel och fast gödsel skall det lösliga kvävet räknas in i kvävegivorna. Av det lösliga kvävet i stallgödsel som sprids på hösten skall 50 procent räknas in i kvävegivan. Näringsämnena i stallgödsel kan alternativt räknas in i givorna också utgående från en stallgödselanalys, som emellertid inte får vara äldre än fem år. Stallgödselanalysen skall ha utförts i ett laboratorium som specialiserat sig på stallgödselanalyser. Av den fosfor som enligt analysen finns i stallgödseln skall då 75 procent anses vara tillgänglig för växterna. Av fosforn i pälsdjursspillning skall 40 procent anses vara tillgänglig för växterna. Som tillgänglighetsvärde för fosforn i apatit och råfosfat skall användas 10 procent. Motsvarande andel för fosforn i thomasslagg är 50 procent och för fosforn i benmjöl och hornspån 75 procent. Avloppsslam som används som gödsel- och jordförbättringsmedel skall uppfylla kvalitetskraven i statsrådets beslut om användning av slam från reningsverk inom jordbruket (282/1994). Slammet skall vara komposterat eller uppblandat. Näringsämnena i avloppsslam skall konstateras genom ett intyg som reningsverket utfärdar, och de lösliga kvävet och 75 procent av totalfosforn skall beaktas vid gödslingen. Spridningsmängderna får vara högst så stora som de som anges i ovan nämnda statsrådsbeslut. Frånsett avloppsslam som uppkommer på den egna lägenheten förutsätter spridningen av lam att slammet enligt en analys uppfyller kvalitetskraven i det ovan nämnda statsrådsbeslutet. Del C Dikesrenar och skyddsremsor Jordbrukaren skall längs utfallsdikena lämna minst en meter breda dikesrenar som är täckta av flerårig växtlighet. Dikesrenen behöver inte slås. Om den slås är det inte nödvändigt att föra bort den växtlighet som slagits, men den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på dikesrenen. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordburksgrödor, får djur inte beta på området, får den slagna växtligheten inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan dikesren på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. En dikesren hör till det jordbruksskifte där den ligger. Ett separat jordbruksskifte bör bildas av en mer än tre meter bred dikesren. (11.9.2002/786) Jordbrukaren skall vid kanten av åkrar som ligger invid bäckar och andra vattendrag anlägga i medeltal minst tre meter breda skyddsremsor som är täckta av flerårig växtlighet. Det är inte nödvändigt att slå skyddsremsan. Om den slås skall den växtlighet som slagits föras bort från remsan, och den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på skyddsremsan. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordbruksgrödor, får djur inte beta på området, får den växtlighet som slagits inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan skyddsremsa på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. Av en skyddsremsa som i medeltal är över tre meter bred skall ett separat jordbruksskifte bildas. (11.9.2002/786) Runt en brunn för hushållsvatten som är belägen på en åker skall en minst tre meter bred skyddsremsa anläggas. Remsan skall vara täckt av flerårig gräsväxtlighet, och den skall helst anläggas i skyddssäd. Punktvis behandling av ogräs på dikesrenar och skyddsremsor är tillåten endast vid svåra ogräsangrepp. Då skall användningen av bekämpningsmedel och sådden av ny vallväxtlighet ske under samma vegetationsperiod. Dikesrenen eller skyddsremsan skall förnyas så att området inte är utan växtlighet på hösten eller vintern. Vallväxtfrön som sås på dikesrenar eller skyddsremsor kan sås i skyddssäd. Landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belagen skall skriftligen underrättas on den punktvisa behandlingen i förväg. Flyghavre har spritt sig till en dikesren eller en skyddsremsa skall bekämpas i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre, antingen genom plockning eller kemiskt. Dikesrenar och skyddsremsor får inte behandlas med bekämpningsmedel, utom i de ovan nämnda fallen. Också gödsling är förbjuden. Om växligheten på en dikesren eller skyddsremsa skadas eller förstörs, exempelvis under vintern eller vid dikesrensning, skall ny vallväxlighet sås så snart förhållandena det medger. (4.6.2001/463) Dikesrenarnas och skyddsremsornas bredd skall motsvara föreskrifterna före utgången av växtperioden under det första förbindelseåret. Del D Preciserad gödsling Tilläggsåtgärden preciserad gödsling gäller inte trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 som avses i 33 §. Stöd för tilläggsåtgärden preciserad gödsling betalas således inte för åkerarealer där trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 odlas. Vid fosforgödslingen kan en högst fyraårig utjämningsperiod tillämpas i enlighet med 8 §. Med avvikelse från del C i bilaga 2, som gäller den maximala fosforgivan vid preciserad gödsling, är det på lägenheter som förbundit sig att iaktta basåtgärderna för husdjurslägenheter tillåtet att använda en stallgödselmängd som motsvarar 15 kg fosfor per hektar och år i alla bördighetsklasser utom bördighetsklassen "betänkligt hög". Undantaget kan tillämpas på skiften där stallgödsel som har uppkommit på den egna lägenheten sprids. På det som sagts ovan kan tillämpas en utjämningsperiod på högst fyra år. I ett sådant fall får stallgödseln dock inte spridas på ett närmare avstånd från vattendrag än 100 meter. (4.6.2001/463) Det är tillåtet att årligen ge sockerbetor högst den kvävegiva per hektar som anges i följande tabell: om blasten inte plöjs ner 140 kg, på torvjordar i södra och mellersta Finland dock högst 130 kg/ha om blasten plöjs ner 120 kg om halmen från spannmål som utgjort förfrukt plöjs ner 150 kg, på torvjordar i södra och mellersta Finland dock högst 130 kg/ha (21.12.2001/1207) Det är tillåtet att årligen ge potatis högst den kvävegiva per hektar som anges i följande tabell: Skördenivå Maximigiva ton/hektar kväve kg/hektar Matpotatis och matindustripotatis 30 70 Matpotatis och matindustripotatis 40 100 Stärkelsepotatis 30 90 Stärkelsepotatis 40 120 Tidig potatis 60 Tidig potatis + fånggröda 80 En jordbrukare som har valt preciserad gödsling skall i sin odlingsplan skiftesvis anteckna motiveringarna till de valda kväve- och fosfornivåerna. Den utförda gödslingen skall införas i de skiftesvisa anteckningarna. Jordbrukaren skall på begäran framlägga för arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning en skriftlig utredning om de gödselmängder som har använts och motieveringarna till dem. En jordbrukare som har valt en annan tilläggsåtgärd än preciserad gödslingnivå kan tillämpa preciserad gödsling, men då betalas stöd för tilläggsåtgärder inte för användningen av preciserad gödsling. Detta förfarande förutsätter att jordbrukaren anmäler användningen av preciserad gödslingnivå när han ingår den förbindelse som gäller miljöstöd. Jordbrukaren skall då under hela den femåriga förbindelseperioden på alla sina basskiften eller på de basskiften som han har uppgett i samband med ingåendet av förbindelsen iaktta alla förordningen som har meddelats beträffande tillämpning av preciserad gödsling. Om två jordbrukare regelbundet byter skiften, exempelvis på grund av växtföljden, skall vid gödslingen av skiftet används antingen de gödslingsnivåer som anges i 7 § eller de gödslingsnivåer som anges här, enligt vad den jordbrukare som huvudsakligen besitter skiftet har valt som gödslingsnivå för skiftet. En jordbrukare som har ingått en förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet och som inte har valt tilläggsåtgärden preciserad gödsling kan anmäla att han iakttar den preciserade gödslingsnivån utan stöd på alla sina basskiften eller på de basskiften som han senare uppger särskilt på den årliga blanketten för ansökan om stöd och som han inte har uppgett när han ingått förbindelsen. Denna anmälan skall göras på blanketten för ansökan om stöd för året i fråga. Den preciserade gödslingsnivån skall härvid tillämpas på de basskiften som uppges på blanketten för ansökan om stöd från början av vegetationsperioden i fårga under hela den återstående förbindelseperioden. (21.12.2000/1207) Del E Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning Som växttäcke godkänns följande växter och områden: 1) råg och rågvete samt höstvete, om sådden under ett år med normal väderlek har skett före den 10 september samt höstrybs och -raps; 2) vall och flerårig grönträda som har anlagts senast den 30 juni, skyddsremsor och skyddszoner; 3) fleråriga bär och fruktträd, då de uppfyller kravet på planttäthet i del J i bilaga 1, fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter och kryddväxter samt medicinalväxter; 4) stubb av spannmål, oljeväxter och spånadslin som bearbetas på våren; 5) spånadslin och fiberhampa som bärgas på våren; 6) odling av fånggrödor och undervegetation som plöjs ner eller bearbetas så sent som möjligt på hösten eller först följande vår, när syftet är ett dra nytta av näringsämnen som den egentliga grödan inte har utnyttjat; 7) sockerbetsåkrar, när det omkring dem finns tillräckliga dikesrenar och skyddsremsor som uppfyller miljöstödskraven; 8) betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker, på vilka skörden lämnas på åker över vintern; och 9) direktsådd i stubben (11.9.2002/786) Reducerad höstbearbetning på skiften med spannmål och oljeväxter uppfyller villkoret, om bearbetningen har varit tillräckligt djup (10-15 cm). Redskap som godkänns för ändamålet är kultivator, tallriksharv, fjäderpinnharv och spadrullharv samt så kallad miniplog. Som areal som har ett växttäcke godkänns inte ett vallskifte eller ett skifte med flerårig grönträda där växtligheten har dödats på kemisk väg eller ett sådant skifte med spannmål eller oljeväxter där växtligheten har bränts. (21.12.2000/1207) Del F Mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten Jordbrukaren skall på åker, eller på åker som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor, för en femårig förbindelsetid anlägga betesmarker för vilt eller landskaps- eller mångfaldsåkrar på minst fem procent av den basskiftesareal för vilken stödberättigande har sökts under det första förbindelseåret, men minst på 0,5 hektar. Betesmarkerna för vilt samt landskaps- och mångfaldsåkrarna skall anläggas senast den 30 juni under det första förbindelseåret, och jordbruksskiftena i fråga skall förbli desamma under hela förbindelseperioden. Om växtbeståndet har anlagts med godkända växtarter redan före förbindelseperiodens ingång, skall det förnyas åtminstone en gång under förbindelseperioden. Specialstödsavtalsarealer enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket och statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket som hänför sig till utvecklande och vård av landskapet, främjande av naturens mångfald eller skötsel av vårdbiotoper kan inte räknas in i den ovan nämnda arealen av betesmarker för vilt eller landskaps- eller mångfaldsåkrar. Vid anläggningen av betesmarker för vilt och landskaps- och mångfaldsåkrar skall följande godkända växtarter eller blandningar av dem, och i första hand inhemskt utsäde, användas. Godkända växtarter för landskapsåkrar som anläggs på åkerskiften i sedvanlig odling är blåklint, blålusern, bovete, facelia, getruta, gallupin, gulsenap, kornvallmo, kummin, lin, malva, persisk klöver, ringblomma, rågvicker, solros och vit sötväppling. Som växter för landskapsåkrar som anläggs på ett skifte som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor godkänns blålusern i blandningar som kvävefixerande växt, blåklint, facelia, getruta i blandningar som kvävefixerande växt, gallupin, klöver i blandningar som kvävefixerande växt, kornvallmo, malva, ringblomma och vickerarter i blandningar som kvävefixerande växt. Växter som är godtagbara för mångfaldsåkrar som anläggs på åkerskiften i sedvanlig odling samt för mångfaldsåkrar som anläggs på skiften som har lagts i träda på set sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor är inhemska ängs- och hagmarksväxter, vilka bestånd kan anläggas i blandning med exempelvis rödven. Sådana är exempelvis prästkrage, rödblära, rödklint, ängsnejlika, tjärblomster, ängsglim och färgkulla. Växter som är godtagbara för betesmarker för vilt som anläggs på åkerskiften i sedvanlig odling är, antingen i rena bestånd eller i blandningar, korn, vete, havre, råg, ärt, bovete, rybs, raps, senap, solros, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbetor såsom fodersockerbeta, blastrova och turnips samt blandningar av gräsväxter och klöver. Växter som är godtagbara för betesmarker för vilt som anläggs på skiften som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor är korn, vete, havre och råg i blandningar, ärt i blandningar, bovete i blandningar, ryps, raps och senap i blandningar, solros i blandningar, foderkål i rena bestånd och blandningar, foderraps i rena bestånd och blandningar, oljerättika i rena bestånd och blandningar, foderbetor såsom fodersockerbeta, blastrova och turnips i rena bestånd och blandningar samt blandningar av gräsväxter och klöver. (4.6.2001/463) Undantagsvis kan år 2000 godkännas också ett växtbestånd som anlagts på åkerskiften i sedvanlig odling med andra växtarter än de som uppräknas ovan, om växtarten stöder ändamålet (betesmarker för vilt, landskaps- eller mångfaldsåker). För säkerställande av att tillväxten kommer i gång är det tillåtet att ge en startkvävegiva vid anläggningen av betesmarker för vilt och landskapsåkrar. På betesmarker för vilt samt landskaps- och mångfaldsåkrar är det förbjudet att använda bekämpningsmedel. Skörden från betesmarker för vilt skall användas endast till utfodring av vilt. Det är inte tillåtet att låta produktionsdjur beta på betesmarker för vilt. Om en landskaps- eller mångfaldsåker har anlagts på en åker i sedvanlig odling, kan växtbeståndet skördas och användas eller åkern användas som betesmark eller till utfodring av vilt. Växtbeståndet på betesmarker för vilt som har anlagts på åker i sedvanlig odling kan slås i sträng, sättas på stör för undvikande av att det täcks av snö eller föras till täckta utfodringsplatser. (14.12.2001/1278) Om en betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker inte är åker som har lagts i träda pä det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor och skörden från området används till utfodring av vilt eller inte bärgas, kan dessa områden på lägenheten utgöra sammanlagt högst fem procent av summan av arealerna för de basskiften för vilka ansökan om stödberättigande har gjorts under det första förbindelseåret. Om en betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker har anlagts på ett skifte som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor, skall alla villkor som anges i förordningen om jordbruksgrödor iakttas på skiftet, exempelvis de storleksbegränsningar som gäller trädesskiftena, de begränsningar som gäller kvävefixerande växter och de begränsningar som gäller skörd på betesmarker för vilt. Del G Minskade ammoniakutsläpp från gödselstaden Flytgödselbassängen och urinbehållaren skall täckas med ett fast tak eller med ett godkänt lättare täckmaterial. Sådana är lecagrus, styrox, torv, plast eller någon annan typ av täckning, exempelvis presenning. När lecagrus, styrox eller torv används skall stallgödseln vara täckt av ett minst fem centimeter tjockt skikt av täckningen i fråga. Torven skall vara värmebehandlad eller annars tillräckling torr så att den flyter. Fast gödsel skall lagras antingen i en gödselstad med tak och väggar eller i en öppen gödselstad som är täckt med torv eller med en tät presenning. Väggarna skall vara minst två stycken. Urinen kan i detta fall ledas in i en antingen täckt eller sluten urinbrunn eller uppsugas i en tillräcklig mängd torvströ. Blandningen skall lagras på samma sätt som fast gödsel. På samma sätt som fast gödsel är det möjligt att lagra flytgödsel, om tillräckligt stora mängder torv har blandats med den. Lagring av stallgödsel i stack på åker uppfyller inte villkoret. Om de på lägenheten emellertid finns tillräckligt stora (8/12 mån.) gödsellager där stallgödseln i huvudsak lagras i enlighet med de ovan angivna villkoren, kan lägenheten dessutom också ha gödselstackar som anläggs av arbetstekniska skäl. Djupströbädd utan ett separat gödsellager som är tillräckligt stort uppfyller inte villkoret. Om flera olika slag av stallgödsel uppkommer på lägenheten, skall lagringen av samtliga uppfylla de ovan nämnda kraven. Behandling av tvättvatten från mjölkrum På en lägenhet med mjölkkor skall tvättvattnet från mjölkrummet antingen ledas till: – en flytgödselbassäng, urinbehållare eller en separat tvättvattenbehållare – en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark eller rotzonsanläggning eller – ett småskaligt reningsverk eller kommunalt reningsverk för avloppsvatten. Mängden tvättvatten från mjölkrummet skall uppskattas för att uppnå rätt dimensionering på reningssystemet. Uppskattningen skall göras på basen av den vattenmängd som krävs vid tvätt av mjölkningsmaskinen och gårdstanken samt övrig vattenåtgång. Med anläggning för avloppsvattenbehandling i mark avses här en markbädd eller en infiltrationsbädd. Spillmjölkspartier får inte ledas till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark. Till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark kan såväl tvättvatten från mjölkrummet som hushållsavfallsvatten ledas. En markbädd är en i marken nergrävd eller delvis uppdämd sandbädd där avloppsvattnet filtreras genom jordmassor som har hämtats till platsen. Till markbädden hör: inlopp, slamavskiljarsystem eller slambehållare, fördelningsbrunn, infiltrationsdel med spridningsledning, uppsamlingsbrunn och avlopp. Infiltrationsdelens sammanlagda höjd skall vara minst två meter. Som filter fungerar ett skikt med markbäddsand som skall vara sammanlagt minst 80 cm tjockt. Fosforavskiljningen kan effektiveras genom att ett ämne som binder fosfor blandas in i skiktet eller med hjälp av en fosforavskiljningsenhet som antingen installeras före eller efter markbädden. Markbädden dimensioneras i första hand på basen av den biologiska syreförbrukningen som beskriver mängden organiska ämnen i tvättvattnet (BOD). Den biologiska syreförbrukningen bestäms genom laboratorieanalys och mängden per kvadratmeter markbädd i dygnet kan högst vara 6-9 gram. Ifall den biologiska syreförbrukningshalten inte kan analyseras, dimensioneras avloppsvattenanläggningen för en vattenmängd på 12-13 liter per kvadratmeter i dygnet. Om man till markbädden också leder hushållsavfallsvatten, skall vattenmängden beaktas vid dimensioneringen. Infiltrationsbädden skall huvudsakligen bestå av samma delar som en markbädd. Infiltrationen skall ske i stationär mark och kan effektiveras med hjälp av ett lager filtreringssand. Jordarten skall antingen vara grov sand eller vattengenomsläpplig morän. Jordmånens lämplighet för infiltration och bäddens dimensionering skall utredas på förhand tillsammans med sakkunniga inom branschen. Infiltrationsbäddens dimensionering för tvättvattnet från mjölkrummet är 5-20 liter per kvadratmeter i dygnet beroende på jordmånen. Infiltrationsbäddar får inte anläggas på grundvattenområden som är viktiga eller som annars lämpar sig för vattenförsörjning. Grundvattenytan måste vara minst en meter djupare ner än infiltrationsytan. Med rotzonsanläggning avses en anlagd våtmark där växterna, exempelvis vass, renar avloppsvattnet tillsammans med jordpartiklarna. I en rotzonsanläggning ingår slamavskiljare, en grävd tät bassäng där växtligheten planteras i lämplig jordmån, avloppsledning och avloppsbrunn. Rotzonsanläggningen dimensioneras med samma principer som markbäddar. Med småskaliga reningsverk avses helt och hållet eller delvis industriellt tillverkade reningsverk som t.ex. satsreningsverk. I småskaliga reningsverk sker förbehandlingen i slamavskiljare och det behandlade vattnet leds till ytvattnet. I satsreningsverk som fungerar med aktivt slam -principen luftas och sedimenteras avloppsvattnet i processbassänger enligt tillverkarens anvisningar. I avloppsvattnet kan man blanda kemikalier som sedimenterar fosfor samt neutraliseringsmedel. Vid anskaffning av ett småskaligt reningsverk skall man säkra anläggningens lämplighet för tvättvatten från mjölkrum och utreda servicebehovet. Småskaliga reningsverk skall underhållas regelbundet. Funktionen av alla reningssystem skall följas upp och vid behov utförs serviceåtgärder. Uppfyllandet av villkoren skall anmälas med förbindelse- eller stödansökningsblankett i samband med den årliga stödansökan. Del I Användning av täckmaterial vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter För vidtagande av tilläggsåtgärden skall markytan i raderna täckas med halm, flis eller annat organiskt material, plastfilm, plastduk eller täckpapper, alternativt skall gräs för klippning anläggas i radmellanrummen. Plastfilm som används som täckmaterial skall vara av polyeten. Till täckningen kan olika material användas på olika delar av ett skifte. Täckmaterialet kan bytas under förbindelseperioden. Förmultnat organiskt täckmaterial skall vid behov ersättas med nytt material så att täckningen hela tiden är tillräcklig. Vid jordgubbsodling skall arealen för de täckta jordbruksskiftena utgöra minst 95 procent av lägenhetens jordgubbsareal. Vid odling av de andra trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 § skall arealen för de täckta jordbruksskiftena utgöra minst 30 procent av den sammanlagda odlingsarealen för dessa växter på lägenheten. Om täckningen utförs genom gräs för klippning som anläggs i radmellanrummen, skall den sammanlagda arealen för de jordbruksskiften där åtgärden vidtas utgöra minst 40 procent av odlingsarealen för trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 §. Gräs för klippning skall täcka hela myrkytan, men det kan sås eller etableras på naturlig väg. Om olika sätt att vidta tilläggsåtgärden, det vill säga täckning och anläggning av gräs, kombineras är täckningskravet för jordgubbar 95 procent, medan täckningskravet for andra trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 § är 40 procent. Kravet på täckning skall uppfyllas senast det tredje förbindelseåret. Stöd betalas från och med det förbindelseår då kravet på täckning uppfylls senast den 30 juni. Gräs för klippning i radmellanrummen skall ha anlagts senast den 30 juni. Om man låter gräset etableras naturligt, uppfylls täckningskravet i samband med tilläggsåtgärden från och med det förbindelseår då gräset täcker markytan senast den 30 juni. Vidtagandet av åtgärden skall anges i de skiftesvisa anteckningarna. Av anteckningarna skall framgå vilket material som har använts till täckningen samt den täckta eller gräsbevuxna arealen i fråga om dels jordgubbar, dels de andra trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 §. Del J Normal god jordbrukarsed Stöd för bas- och tilläggsåtgärden betalas inte om skörd inte bärgas på lämpligt sätt. Stöd kan emellertid betalas för sådana växter som under det första odlingsåret inte ger skörd, exempelvis rörflen, kummin, jordgubbar, bärbuskar, fruktträd eller andra fleråriga trädgårdsväxter på friland. För sådana fleråriga växter som inte gror eller inte bildar något ovanjordiskt växtbestånd under såningsåret kan stöd första gången betalas det år då ett växtbestånd har uppkommit på markytan. (21.12.2000/1207) Det krav på bärgning av skörd som ingår i normal god jordbrukarsed uppfylls inte om valls slås och lämnas på marken, utan skörden skall bärgas eller området användas som betesmark på behörigt sätt. Kompostering av vall betraktas inte heller som tillräcklig odling, ifall det inte är fråga om gröngödsling som motsvarar förutsättningarna i 32 § 3 mom. För en åkerareal som omfattas av ett 5- eller 10- årigt specialstödavtal om utvecklande och vård av landskapet eller om främjande av naturens mångfald kan emellertid stöd för bas- och tilläggsåtgärder betalas, även on skörd inte bärgas. Åker som inte har bärgats på grund av en skördeskada som har anmälts skriftligen omedelbart då skadan framkommit till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belagen anses utgöra odlad åker. (4.6.2001/463) I fråga om skiften som lidit av utvintringsskador kan stöd för bas- och tilläggsåtgärder betalas, om det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett sådant växtbestånd som avkastar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om normal god jordbrukarsed inte har iakttagits eller om det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan stöd för bas- och tilläggsåtgärder inte betalas för skiftet, om inte besås eller om växtbestånd annars inte anläggs på nytt på våren. (21.12.2000/1207) Om stöd har sökts för ett åkerskifte där växter som lämpar sig för honungsproduktion, exempelvis facelia och rödklöver, växer och det i omedelbar närhet av åkerskiftet finns ett sådant antal bisamhällen tillhöriga den jordbrukare som ansöker om stöd att honungsproduktionen utgör en ekonomiskt betydande näring för denne, kan det anses att kravet på bärgning av skörd uppfylls och stöd kan betalas trots att skörden inte bärgas. Normal god jordbrukarsed förutsätter att minst 15 000 plantor av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär odlas per hektar. Tillämpas beträffande de ovan nämnda växterna en odlingsmetod där plast inte används för att täcka markytan och där de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första vegetationsperioden vara mindre, dock minst 11 000 plantor per hektar. I fråga om växter som har planterats efter den 30 juni skall den slutliga förutsatta planttätheten då uppnås under den vegetationsperiod som följer efter planteringsåret. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 2 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av amerikanskt blåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar. Den ovan angivna planttätheterna tillämpas emellertid inte på växtbestånd som har anlagts före det första förbindelseåret och som motsvarar kännetecknen för yrkesmässig odling. (4.6.2001/463) Bilaga 2 som PDF. Bilaga 2 som PDF. Ikraftträdelsestadganden 21.12.2000/1207: Denna förordning träder i kraft den 29 december 2000. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 29 december 2000. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. 4.6.2001/463: Denna förordning träder i kraft den 7 juni 2001. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 7 juni 2001. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. 14.12.2001/1278: Denna förordning träder i kraft den 19 december 2001. Förordningens 6 § moment 1, 17 § moment 1 och 20 § moment 4 tillämpas dock först från och med den 20 september 2001. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 19 december 2001. Förordningens 6 § moment 1, 17 § moment 1 och 20 § moment 4 tillämpas dock först från och med den 20 september 2001. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. 24.5.2002/398: Denna förordning träder i kraft den 29 maj 2002. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 29 maj 2002. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. 11.9.2002/786: Denna förordning träder i kraft den 18 september 2002. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 18 september 2002. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. 22.5.2003/389: Denna förordning träder i kraft den 28 maj 2003. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 28 maj 2003. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. 6.4.2004/246: Denna förordning träder i kraft den 14 april 2004. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 14 april 2004. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. 19.5.2005/328: Denna förordning träder i kraft den 25 maj 2005. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 25 maj 2005. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. 7.4.2006/263: Denna förordning träder i kraft den 12 april 2006. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 12 april 2006. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.