Lag om social kreditgivning

1 § Den sociala kreditgivningens syfte Social kreditgivning är kreditgivning som hör till socialvården och vars syfte är att förebygga ekonomisk utslagning och överskuldsättning samt att främja en persons eller en familjs förmåga att klara sig på egen hand. Social kreditgivning är kreditgivning som hör till socialvården och vars syfte är att förebygga ekonomisk utslagning och överskuldsättning samt att främja en persons eller en familjs förmåga att klara sig på egen hand.

1 § Den sociala kreditgivningens syfte Social kreditgivning är kreditgivning som hör till socialvården och vars syfte är att förebygga ekonomisk utslagning och överskuldsättning samt att främja en persons eller en familjs förmåga att klara sig på egen hand. Social kreditgivning är kreditgivning som hör till socialvården och vars syfte är att förebygga ekonomisk utslagning och överskuldsättning samt att främja en persons eller en familjs förmåga att klara sig på egen hand.

2 § Ordnande och verkställighet av social kreditgivning Ett välfärdsområde kan ordna social kreditgivning i den omfattning det beslutar. Om välfärdsområdet beslutar att ordna social kreditgivning, ska det fastställa grunderna för beviljandet av sociala krediter med beaktande av vad som föreskrivs i denna lag. Ett välfärdsområde kan ordna social kreditgivning i den omfattning det beslutar. Om välfärdsområdet beslutar att ordna social kreditgivning, ska det fastställa grunderna för beviljandet av sociala krediter med beaktande av vad som föreskrivs i denna lag. 2 § har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: 2 § har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

2 § Ordnande och verkställighet av social kreditgivning Välfärdsområdet ska ordna social kreditgivning med sådant innehåll och i sådan omfattning som behovet i området förutsätter. Välfärdsområdet ska fastställa grunderna för beviljandet av sociala krediter med beaktande av vad som föreskrivs i denna lag. Välfärdsområdet ska ordna social kreditgivning med sådant innehåll och i sådan omfattning som behovet i området förutsätter. Välfärdsområdet ska fastställa grunderna för beviljandet av sociala krediter med beaktande av vad som föreskrivs i denna lag.

2 § Ordnande och verkställighet av social kreditgivning Kommunen kan ordna social kreditgivning i den omfattning den beslutar. Om kommunen beslutar att ordna social kreditgivning, skall den fastställa grunderna för beviljandet av sociala krediter med beaktande av vad som föreskrivs i denna lag. Kommunen kan ordna social kreditgivning i den omfattning den beslutar. Om kommunen beslutar att ordna social kreditgivning, skall den fastställa grunderna för beviljandet av sociala krediter med beaktande av vad som föreskrivs i denna lag. Uppgifterna enligt denna lag sköts i kommunen av ett sådant kollegialt organ (organ) som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen (710/1982) och som utses av kommunen. Uppgifterna enligt denna lag sköts i kommunen av ett sådant kollegialt organ (organ) som avses i 6 § 1 mom. socialvårdslagen (710/1982) och som utses av kommunen. SocialvårdsL 710/1982 6 § har upphävts genom L om ändring av socialvårdslagen 588/2022 som gäller fr.o.m. 1.1.2023. SocialvårdsL 710/1982 6 § har upphävts genom L om ändring av socialvårdslagen 588/2022 som gäller fr.o.m. 1.1.2023.

3 § Förhållande till annan lagstiftning (29.12.2009/1729) På verksamhet som ett välfärdsområde ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021), om inte något annat föreskrivs i lag. På verksamhet som ett välfärdsområde ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021), om inte något annat föreskrivs i lag. Som omkostnader betraktas inte utgifter för kreditkapitalet eller för kreditförluster inom social kreditgivning. Som omkostnader betraktas inte utgifter för kreditkapitalet eller för kreditförluster inom social kreditgivning.

3 § Förhållande till annan lagstiftning (29.12.2009/1729) På verksamhet som ett välfärdsområde ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021), om inte något annat föreskrivs i lag. På verksamhet som ett välfärdsområde ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021), om inte något annat föreskrivs i lag. 1 mom. har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: 1 mom. har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009), om inte något annat bestäms genom lag. På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009), om inte något annat bestäms genom lag. Som omkostnader betraktas inte utgifter för kreditkapitalet eller för kreditförluster inom social kreditgivning. Som omkostnader betraktas inte utgifter för kreditkapitalet eller för kreditförluster inom social kreditgivning. L om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården 733/1992 (gäller till 31.12.2022) har upphävts genom L om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen 616/2021, som gäller fr.o.m. 1.1.2023. L om statsandel för kommunal basservice 1704/2009 (gäller till 31.12.2022) har upphävts genom L om statsandel för kommunal basservice 618/2021, som gäller fr.o.m. 1.1.2023. L om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården 733/1992 (gäller till 31.12.2022) har upphävts genom L om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen 616/2021, som gäller fr.o.m. 1.1.2023. L om statsandel för kommunal basservice 1704/2009 (gäller till 31.12.2022) har upphävts genom L om statsandel för kommunal basservice 618/2021, som gäller fr.o.m. 1.1.2023.

4 § Beviljande av social kredit Social kredit kan av grundad anledning beviljas en person som på grund av små inkomster och tillgångar inte på något annat sätt kan få kredit på rimliga villkor och som har förmåga att klara av återbetalningen av krediten. Social kredit kan av grundad anledning beviljas en person som på grund av små inkomster och tillgångar inte på något annat sätt kan få kredit på rimliga villkor och som har förmåga att klara av återbetalningen av krediten. Beslut om beviljande av social kredit fattas på ansökan av det välfärdsområde inom vars område personen har sin hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994). Beslut om beviljande av social kredit fattas på ansökan av det välfärdsområde inom vars område personen har sin hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994). Innan social kredit beviljas ska kredittagaren skriftligen ges uppgifter om de grunder som välfärdsområdet fastställt för beviljande av sociala krediter. Den tjänsteinnehavare som representerar kreditbeviljaren ska försäkra sig om att den som ansöker om kredit har förstått villkoren för erhållande av kredit och de förpliktelser som följer av beviljad kredit. Innan social kredit beviljas ska kredittagaren skriftligen ges uppgifter om de grunder som välfärdsområdet fastställt för beviljande av sociala krediter. Den tjänsteinnehavare som representerar kreditbeviljaren ska försäkra sig om att den som ansöker om kredit har förstått villkoren för erhållande av kredit och de förpliktelser som följer av beviljad kredit.

4 § Beviljande av social kredit Social kredit kan av grundad anledning beviljas en person som på grund av små inkomster och tillgångar inte på något annat sätt kan få kredit på rimliga villkor och som har förmåga att klara av återbetalningen av krediten. Social kredit kan av grundad anledning beviljas en person som på grund av små inkomster och tillgångar inte på något annat sätt kan få kredit på rimliga villkor och som har förmåga att klara av återbetalningen av krediten. Beslut om beviljande av social kredit fattas på ansökan av det välfärdsområde inom vars område personen har sin hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994). Beslut om beviljande av social kredit fattas på ansökan av det välfärdsområde inom vars område personen har sin hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994). 2 mom. har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: 2 mom. har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: Om beviljande av social kredit beslutar på ansökan organet i den kommun som är personens hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994). Om beviljande av social kredit beslutar på ansökan organet i den kommun som är personens hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994). Innan social kredit beviljas ska kredittagaren skriftligen ges uppgifter om de grunder som välfärdsområdet fastställt för beviljande av sociala krediter. Innan social kredit beviljas ska kredittagaren skriftligen ges uppgifter om de grunder som välfärdsområdet fastställt för beviljande av sociala krediter. 3 mom. har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: 3 mom. har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: Innan social kredit beviljas skall kredittagaren skriftligen ges uppgifter om de grunder som kommunen fastställt för beviljande av sociala krediter. Innan social kredit beviljas skall kredittagaren skriftligen ges uppgifter om de grunder som kommunen fastställt för beviljande av sociala krediter.

5 § Bedömning av sökandens återbetalningsförmåga Vid bedömningen av om den som ansöker om social kredit har återbetalningsförmåga beaktas Vid bedömningen av om den som ansöker om social kredit har återbetalningsförmåga beaktas 1) sökandens disponibla inkomster och medel samt förtjänstmöjligheter med hänsyn till ålder, de familjemedlemmar som han eller hon försörjer, arbetsförmåga och andra omständigheter, sökandens disponibla inkomster och medel samt förtjänstmöjligheter med hänsyn till ålder, de familjemedlemmar som han eller hon försörjer, arbetsförmåga och andra omständigheter, 2) sökandens faktiska utgifter, sökandens faktiska utgifter, 3) sökandens skulder, samt sökandens skulder, samt 4) andra faktorer som påverkar sökandens ekonomiska ställning. andra faktorer som påverkar sökandens ekonomiska ställning.

5 § Bedömning av sökandens återbetalningsförmåga Vid bedömningen av om den som ansöker om social kredit har återbetalningsförmåga beaktas Vid bedömningen av om den som ansöker om social kredit har återbetalningsförmåga beaktas 1) sökandens disponibla inkomster och medel samt förtjänstmöjligheter med hänsyn till ålder, arbetsförmåga och andra omständigheter, sökandens disponibla inkomster och medel samt förtjänstmöjligheter med hänsyn till ålder, arbetsförmåga och andra omständigheter, 2) sökandens faktiska utgifter, sökandens faktiska utgifter, 3) sökandens skulder, samt sökandens skulder, samt 4) andra faktorer som påverkar sökandens ekonomiska ställning. andra faktorer som påverkar sökandens ekonomiska ställning.

6 § Avtal om social kredit Om social kredit skall ingås ett skriftligt avtal, varav ett exemplar skall ges kredittagaren. Om social kredit skall ingås ett skriftligt avtal, varav ett exemplar skall ges kredittagaren. I avtal om sociala krediter skall anges I avtal om sociala krediter skall anges 1) kreditens användningsändamål, kreditens användningsändamål, 2) kreditens belopp, kreditens belopp, 3) räntan, samt räntan, samt 4) storleken på återbetalningsraterna, förfallodagarna och andra återbetalningsvillkor. storleken på återbetalningsraterna, förfallodagarna och andra återbetalningsvillkor. För social kredit kan hos gäldenären tas ut en skälig årlig ränta, som dock kan vara högst den referensränta som avses i 12 § räntelagen (633/1982). I avtalsvillkoren kan bestämmas att räntan på krediten ändras så att den motsvarar förändringarna i den referensränta som avses i 12 § räntelagen. För social kredit kan hos gäldenären tas ut en skälig årlig ränta, som dock kan vara högst den referensränta som avses i 12 § räntelagen (633/1982). I avtalsvillkoren kan bestämmas att räntan på krediten ändras så att den motsvarar förändringarna i den referensränta som avses i 12 § räntelagen. Om en betalning som anknyter till social kredit och som överenskommits i kreditavtalet inte betalats på förfallodagen, får en årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen högst enligt 4 § i räntelagen. Om en betalning som anknyter till social kredit och som överenskommits i kreditavtalet inte betalats på förfallodagen, får en årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen högst enligt 4 § i räntelagen. För social kredit kan inte tas ut andra kreditkostnader. För social kredit kan inte tas ut andra kreditkostnader.

6 § Avtal om social kredit Om social kredit skall ingås ett skriftligt avtal, varav ett exemplar skall ges kredittagaren. Om social kredit skall ingås ett skriftligt avtal, varav ett exemplar skall ges kredittagaren. I avtal om sociala krediter skall anges I avtal om sociala krediter skall anges 1) kreditens användningsändamål, kreditens användningsändamål, 2) kreditens belopp, kreditens belopp, 3) räntan, samt räntan, samt 4) storleken på återbetalningsraterna, förfallodagarna och andra återbetalningsvillkor. storleken på återbetalningsraterna, förfallodagarna och andra återbetalningsvillkor. För social kredit kan hos gäldenären tas ut en skälig årlig ränta, som dock kan vara högst den referensränta som avses i 12 § räntelagen (633/1982). I avtalsvillkoren kan bestämmas att räntan på krediten ändras så att den motsvarar förändringarna i den referensränta som avses i 12 § räntelagen. För social kredit kan hos gäldenären tas ut en skälig årlig ränta, som dock kan vara högst den referensränta som avses i 12 § räntelagen (633/1982). I avtalsvillkoren kan bestämmas att räntan på krediten ändras så att den motsvarar förändringarna i den referensränta som avses i 12 § räntelagen. För social kredit kan inte tas ut andra kreditkostnader. För social kredit kan inte tas ut andra kreditkostnader.

7 § Gäldenärens rätt att betala krediten i förtid Gäldenären har rätt att utan merkostnader betala tillbaka krediten innan den förfaller till betalning. Gäldenären har rätt att utan merkostnader betala tillbaka krediten innan den förfaller till betalning. 7 a § Frimånad Återbetalningen av en kredit får avbrytas för vissa tid (frimånad) på kredittagarens ansökan efter det att hans eller hennes betalningsförmåga försämrats tillfälligt av särskilda skäl, om beviljandet av frimånaden på lång sikt bedöms främja kredittagarens fortsatta betalningsförmåga och möjligheter att klara sig själv. Återbetalningen av en kredit får avbrytas för vissa tid (frimånad) på kredittagarens ansökan efter det att hans eller hennes betalningsförmåga försämrats tillfälligt av särskilda skäl, om beviljandet av frimånaden på lång sikt bedöms främja kredittagarens fortsatta betalningsförmåga och möjligheter att klara sig själv. 7 b § Betalningsbefrielse Befrielse från betalning av en social kredit eller räntor på den kan beviljas på kredittagarens ansökan delvis eller helt i enlighet med vad som föreskrivs i 2 och 3 mom. Befrielse från betalning av en social kredit eller räntor på den kan beviljas på kredittagarens ansökan delvis eller helt i enlighet med vad som föreskrivs i 2 och 3 mom. Betalningsbefrielse kan beviljas delvis om kredittagarens ekonomiska situation har försämrats till följd av långvarig arbetslöshet eller sjukdom hos kredittagaren eller en familjemedlem som han eller hon försörjer eller någon annan motsvarande av kredittagaren oberoende orsak så att det måste betraktas som oskäligt att driva in lånet helt och hållet. Betalningsbefrielse kan beviljas delvis om kredittagarens ekonomiska situation har försämrats till följd av långvarig arbetslöshet eller sjukdom hos kredittagaren eller en familjemedlem som han eller hon försörjer eller någon annan motsvarande av kredittagaren oberoende orsak så att det måste betraktas som oskäligt att driva in lånet helt och hållet. Betalningsbefrielse kan beviljas helt och hållet, om kredittagarens betalningsförmåga har försämrats permanent på grund av permanent nedsatt arbetsförmåga och indrivning måste betraktas som uppenbart oskälig med hänsyn till låntagarens ekonomiska situation och övriga förhållanden. Dessutom förutsätts att Betalningsbefrielse kan beviljas helt och hållet, om kredittagarens betalningsförmåga har försämrats permanent på grund av permanent nedsatt arbetsförmåga och indrivning måste betraktas som uppenbart oskälig med hänsyn till låntagarens ekonomiska situation och övriga förhållanden. Dessutom förutsätts att 1) det inte längre är ändamålsenligt att fortsätta indrivningen med hänsyn till kredittagarens ekonomiska situation, eller det inte längre är ändamålsenligt att fortsätta indrivningen med hänsyn till kredittagarens ekonomiska situation, eller 2) fortsatt indrivning skulle orsaka oskäliga kostnader i förhållande till det oindrivna beloppet. fortsatt indrivning skulle orsaka oskäliga kostnader i förhållande till det oindrivna beloppet.

7 § Gäldenärens rätt att betala krediten i förtid Gäldenären har rätt att utan merkostnader betala tillbaka krediten innan den förfaller till betalning. Gäldenären har rätt att utan merkostnader betala tillbaka krediten innan den förfaller till betalning.

8 § Krav på återbetalning av social kredit Om välfärdsområdet på grund av kredittagarens betalningsdröjsmål eller något annat brott mot avtalet, enligt avtalet har rätt att kräva betalning av en rat som annars inte har förfallit till betalning, får välfärdsområdet åberopa nämnda rättighet om Om välfärdsområdet på grund av kredittagarens betalningsdröjsmål eller något annat brott mot avtalet, enligt avtalet har rätt att kräva betalning av en rat som annars inte har förfallit till betalning, får välfärdsområdet åberopa nämnda rättighet om 1) betalningen har dröjt åtminstone en månad och fortfarande är utestående och det försenade beloppet utgör minst tio procent eller, om däri ingår flera rater, minst fem procent av det ursprungliga kreditbeloppet eller omfattar kreditgivarens hela resterande fordran, eller betalningen har dröjt åtminstone en månad och fortfarande är utestående och det försenade beloppet utgör minst tio procent eller, om däri ingår flera rater, minst fem procent av det ursprungliga kreditbeloppet eller omfattar kreditgivarens hela resterande fordran, eller 2) kredittagaren har gjort sig skyldig till något annat avtalsbrott som är väsentligt. kredittagaren har gjort sig skyldig till något annat avtalsbrott som är väsentligt. Välfärdsområdet har dock inte rätt att göra en i 1 mom. nämnd påföljd gällande, om det är fråga om dröjsmål med betalningen och dröjsmålet beror på kredittagarens sjukdom, arbetslöshet eller någon annan därmed jämförbar omständighet som inte beror av honom eller henne, utom då detta med beaktande av dröjsmålets längd och andra omständigheter vore uppenbart oskäligt gentemot välfärdsområdet såsom kreditgivare. Välfärdsområdet har dock inte rätt att göra en i 1 mom. nämnd påföljd gällande, om det är fråga om dröjsmål med betalningen och dröjsmålet beror på kredittagarens sjukdom, arbetslöshet eller någon annan därmed jämförbar omständighet som inte beror av honom eller henne, utom då detta med beaktande av dröjsmålets längd och andra omständigheter vore uppenbart oskäligt gentemot välfärdsområdet såsom kreditgivare. Kravet på återbetalning får göras gällande tidigast fyra veckor eller, om kredittagaren tidigare har fått anmärkning om dröjsmålet eller något annat avtalsbrott, tidigast två veckor efter det ett meddelande om kravet på återbetalning lämnats eller sänts till kredittagaren. Om kredittagaren inom denna tid betalar det försenade beloppet eller rättar till ett annat avtalsbrott, förfaller kravet på återbetalning. Kravet på återbetalning får göras gällande tidigast fyra veckor eller, om kredittagaren tidigare har fått anmärkning om dröjsmålet eller något annat avtalsbrott, tidigast två veckor efter det ett meddelande om kravet på återbetalning lämnats eller sänts till kredittagaren. Om kredittagaren inom denna tid betalar det försenade beloppet eller rättar till ett annat avtalsbrott, förfaller kravet på återbetalning.

8 § Krav på återbetalning av social kredit Om välfärdsområdet på grund av kredittagarens betalningsdröjsmål eller något annat brott mot avtalet, enligt avtalet har rätt att kräva betalning av en rat som annars inte har förfallit till betalning, får välfärdsområdet åberopa nämnda rättighet om Om välfärdsområdet på grund av kredittagarens betalningsdröjsmål eller något annat brott mot avtalet, enligt avtalet har rätt att kräva betalning av en rat som annars inte har förfallit till betalning, får välfärdsområdet åberopa nämnda rättighet om Inledande stycket har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: Om kommunen på grund av kredittagarens betalningsdröjsmål eller något annat brott mot avtalet, enligt avtalet har rätt att kräva betalning av en rat som annars inte har förfallit till betalning, får kommunen åberopa nämnda rättighet om Inledande stycket har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: Om kommunen på grund av kredittagarens betalningsdröjsmål eller något annat brott mot avtalet, enligt avtalet har rätt att kräva betalning av en rat som annars inte har förfallit till betalning, får kommunen åberopa nämnda rättighet om 1) betalningen har dröjt åtminstone en månad och fortfarande är utestående och det försenade beloppet utgör minst tio procent eller, om däri ingår flera rater, minst fem procent av det ursprungliga kreditbeloppet eller omfattar kreditgivarens hela resterande fordran, eller betalningen har dröjt åtminstone en månad och fortfarande är utestående och det försenade beloppet utgör minst tio procent eller, om däri ingår flera rater, minst fem procent av det ursprungliga kreditbeloppet eller omfattar kreditgivarens hela resterande fordran, eller 2) kredittagaren har gjort sig skyldig till något annat avtalsbrott som är väsentligt. kredittagaren har gjort sig skyldig till något annat avtalsbrott som är väsentligt. Välfärdsområdet har dock inte rätt att göra en i 1 mom. nämnd påföljd gällande, om det är fråga om dröjsmål med betalningen och dröjsmålet beror på kredittagarens sjukdom, arbetslöshet eller någon annan därmed jämförbar omständighet som inte beror av honom eller henne, utom då detta med beaktande av dröjsmålets längd och andra omständigheter vore uppenbart oskäligt gentemot välfärdsområdet såsom kreditgivare. Välfärdsområdet har dock inte rätt att göra en i 1 mom. nämnd påföljd gällande, om det är fråga om dröjsmål med betalningen och dröjsmålet beror på kredittagarens sjukdom, arbetslöshet eller någon annan därmed jämförbar omständighet som inte beror av honom eller henne, utom då detta med beaktande av dröjsmålets längd och andra omständigheter vore uppenbart oskäligt gentemot välfärdsområdet såsom kreditgivare. 2 mom. har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: 2 mom. har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: Kommunen har dock inte rätt att göra en i 1 mom. nämnd påföljd gällande, om det är fråga om dröjsmål med betalningen och dröjsmålet beror på kredittagarens sjukdom, arbetslöshet eller någon annan därmed jämförbar omständighet som inte beror av honom eller henne, utom då detta med beaktande av dröjsmålets längd och andra omständigheter vore uppenbart oskäligt gentemot kommunen såsom kreditgivare. Kommunen har dock inte rätt att göra en i 1 mom. nämnd påföljd gällande, om det är fråga om dröjsmål med betalningen och dröjsmålet beror på kredittagarens sjukdom, arbetslöshet eller någon annan därmed jämförbar omständighet som inte beror av honom eller henne, utom då detta med beaktande av dröjsmålets längd och andra omständigheter vore uppenbart oskäligt gentemot kommunen såsom kreditgivare. Kravet på återbetalning får göras gällande tidigast fyra veckor eller, om kredittagaren tidigare har fått anmärkning om dröjsmålet eller något annat avtalsbrott, tidigast två veckor efter det ett meddelande om kravet på återbetalning lämnats eller sänts till kredittagaren. Om kredittagaren inom denna tid betalar det försenade beloppet eller rättar till ett annat avtalsbrott, förfaller kravet på återbetalning. Kravet på återbetalning får göras gällande tidigast fyra veckor eller, om kredittagaren tidigare har fått anmärkning om dröjsmålet eller något annat avtalsbrott, tidigast två veckor efter det ett meddelande om kravet på återbetalning lämnats eller sänts till kredittagaren. Om kredittagaren inom denna tid betalar det försenade beloppet eller rättar till ett annat avtalsbrott, förfaller kravet på återbetalning.

9 § Ekonomisk rådgivning och handledning För kreditsökande och kredittagare ska vid behov ordnas ekonomisk rådgivning och handledning i samband med beviljandet av social kredit och under återbetalningstiden. För kreditsökande och kredittagare ska dessutom utan obefogat dröjsmål ordnas möjlighet att diskutera personligen med en tjänsteinnehavare som företräder den som beviljar social kredit, om en kreditsökande eller kredittagare har begärt detta hos välfärdsområdet. För kredittagare ska ordnas rådgivning och handledning särskilt i situationer enligt 7 a, 7 b och 8 §. För kreditsökande och kredittagare ska vid behov ordnas ekonomisk rådgivning och handledning i samband med beviljandet av social kredit och under återbetalningstiden. För kreditsökande och kredittagare ska dessutom utan obefogat dröjsmål ordnas möjlighet att diskutera personligen med en tjänsteinnehavare som företräder den som beviljar social kredit, om en kreditsökande eller kredittagare har begärt detta hos välfärdsområdet. För kredittagare ska ordnas rådgivning och handledning särskilt i situationer enligt 7 a, 7 b och 8 §. När välfärdsområdet behandlar ett ärende som gäller social kreditgivning ska det informera den som ansöker om social kredit om rätten till personlig diskussion och vid behov ge en kreditsökande råd vid utövandet av denna rätt. När välfärdsområdet behandlar ett ärende som gäller social kreditgivning ska det informera den som ansöker om social kredit om rätten till personlig diskussion och vid behov ge en kreditsökande råd vid utövandet av denna rätt.

9 § Ekonomisk rådgivning och handledning För kreditsökande och kredittagare skall vid behov ordnas ekonomisk rådgivning och handledning i samband med att social kredit beviljas och under återbetalningstiden. För kreditsökande och kredittagare skall vid behov ordnas ekonomisk rådgivning och handledning i samband med att social kredit beviljas och under återbetalningstiden.

10 § Förhållandet mellan den sociala kreditgivningen och utkomststödet Innan social kredit beviljas skall sökandens rätt till utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) redas ut. En persons rätt att få utkomststöd kan inte begränsas eller stödbeloppet sänkas med hänvisning till att han eller hon skulle ha möjlighet att få social kredit. Innan social kredit beviljas skall sökandens rätt till utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) redas ut. En persons rätt att få utkomststöd kan inte begränsas eller stödbeloppet sänkas med hänvisning till att han eller hon skulle ha möjlighet att få social kredit. 10 a § Statsunderstöd som beviljas för utgifter för kreditkapitalet vid social kreditgivning Välfärdsområdet kan beviljas statsunderstöd för finansieringen av det kreditkapital som behövs vid verksamheten med social kreditgivning. Välfärdsområdet kan beviljas statsunderstöd för finansieringen av det kreditkapital som behövs vid verksamheten med social kreditgivning. Statsbidragsmyndighet för statsunderstöd som avses i denna lag är social- och hälsovårdsministeriet. På statsunderstöd som beviljas för kreditkapitalet vid social kreditgivning tillämpas statsunderstödslagen (688/2001). Statsbidragsmyndighet för statsunderstöd som avses i denna lag är social- och hälsovårdsministeriet. På statsunderstöd som beviljas för kreditkapitalet vid social kreditgivning tillämpas statsunderstödslagen (688/2001).

10 § Förhållandet mellan den sociala kreditgivningen och utkomststödet Innan social kredit beviljas skall sökandens rätt till utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) redas ut. En persons rätt att få utkomststöd kan inte begränsas eller stödbeloppet sänkas med hänvisning till att han eller hon skulle ha möjlighet att få social kredit. Innan social kredit beviljas skall sökandens rätt till utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) redas ut. En persons rätt att få utkomststöd kan inte begränsas eller stödbeloppet sänkas med hänvisning till att han eller hon skulle ha möjlighet att få social kredit.

11 § Ändringssökande På ändringssökande tillämpas vad som föreskrivs i socialvårdslagen (1301/2014). På ändringssökande tillämpas vad som föreskrivs i socialvårdslagen (1301/2014).

11 § Ändringssökande På ändringssökande tillämpas vad som föreskrivs i socialvårdslagen (1301/2014). På ändringssökande tillämpas vad som föreskrivs i socialvårdslagen (1301/2014). 11 § har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder: 11 § har ändrats genom L 590/2022, som träder i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

12 § Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 142/2002 ShUB 36/2002 RSv 176/2002 RP 142/2002 ShUB 36/2002 RSv 176/2002 Ikraftträdelsestadganden 29.12.2009/1729: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. RP 174/2009, FvUB 19/2009, RSv 223/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. RP 174/2009, FvUB 19/2009, RSv 223/2009 30.12.2014/1315: Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 164/2014, ShUB 27/2014, RSv 195/2014 Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 164/2014, ShUB 27/2014, RSv 195/2014 8.7.2022/590: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. De gällande avtal om social kredit som ingåtts innan denna lag trädde i kraft överförs till välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska ordna social kreditgivning för kredittagarna i de avtal om social kredit som avses i denna bestämmelse. Den som när denna lag träder i kraft enligt ett avtal om social kredit är skyldig att betala tillbaka den sociala krediten till kommunen är skyldig att betala tillbaka krediten till välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska intäktsföra återbetalningarna av krediter enligt de avtal om social kreditgivning som nämns i denna bestämmelse till den kommun som beviljat krediten innan denna lag trädde i kraft. Utgifter som föranleds av kreditförluster i sådana avtal om social kredit som avses i denna bestämmelse hör till den kommun som beviljat krediten före ikraftträdandet av denna lag. RP 56/2021, RP 18/2022, ShUB 9/2022, RSv 66/2022 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. De gällande avtal om social kredit som ingåtts innan denna lag trädde i kraft överförs till välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska ordna social kreditgivning för kredittagarna i de avtal om social kredit som avses i denna bestämmelse. Den som när denna lag träder i kraft enligt ett avtal om social kredit är skyldig att betala tillbaka den sociala krediten till kommunen är skyldig att betala tillbaka krediten till välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska intäktsföra återbetalningarna av krediter enligt de avtal om social kreditgivning som nämns i denna bestämmelse till den kommun som beviljat krediten innan denna lag trädde i kraft. Utgifter som föranleds av kreditförluster i sådana avtal om social kredit som avses i denna bestämmelse hör till den kommun som beviljat krediten före ikraftträdandet av denna lag. RP 56/2021, RP 18/2022, ShUB 9/2022, RSv 66/2022 25.11.2022/956: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2023. RP 136/2022, ShUB 18/2022, RSv 136/2022 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2023. RP 136/2022, ShUB 18/2022, RSv 136/2022

11 § Ändringssökande I ett beslut om social kredit som kommunen fattat med stöd av denna lag får ändring sökas hos förvaltningsdomstolen, och tvister som gäller ett avtal om social kredit behandlas i förvaltningsdomstolen enligt vad som föreskrivs i 6 kap. i socialvårdslagen (1301/2014). I ett beslut om social kredit som kommunen fattat med stöd av denna lag får ändring sökas hos förvaltningsdomstolen, och tvister som gäller ett avtal om social kredit behandlas i förvaltningsdomstolen enligt vad som föreskrivs i 6 kap. i socialvårdslagen (1301/2014).

12 § Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 142/2002 ShUB 36/2002 RSv 176/2002 RP 142/2002 ShUB 36/2002 RSv 176/2002 Ikraftträdelsestadganden 29.12.2009/1729: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. RP 174/2009, FvUB 19/2009, RSv 223/2009 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. RP 174/2009, FvUB 19/2009, RSv 223/2009 30.12.2014/1315: Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 164/2014, ShUB 27/2014, RSv 195/2014 Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. RP 164/2014, ShUB 27/2014, RSv 195/2014 8.7.2022/590: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. De gällande avtal om social kredit som ingåtts innan denna lag trädde i kraft överförs till välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska ordna social kreditgivning för kredittagarna i de avtal om social kredit som avses i denna bestämmelse. Den som när denna lag träder i kraft enligt ett avtal om social kredit är skyldig att betala tillbaka den sociala krediten till kommunen är skyldig att betala tillbaka krediten till välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska intäktsföra återbetalningarna av krediter enligt de avtal om social kreditgivning som nämns i denna bestämmelse till den kommun som beviljat krediten innan denna lag trädde i kraft. Utgifter som föranleds av kreditförluster i sådana avtal om social kredit som avses i denna bestämmelse hör till den kommun som beviljat krediten före ikraftträdandet av denna lag. RP 56/2021, RP 18/2022, ShUB 9/2022, RSv 66/2022 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. De gällande avtal om social kredit som ingåtts innan denna lag trädde i kraft överförs till välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska ordna social kreditgivning för kredittagarna i de avtal om social kredit som avses i denna bestämmelse. Den som när denna lag träder i kraft enligt ett avtal om social kredit är skyldig att betala tillbaka den sociala krediten till kommunen är skyldig att betala tillbaka krediten till välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska intäktsföra återbetalningarna av krediter enligt de avtal om social kreditgivning som nämns i denna bestämmelse till den kommun som beviljat krediten innan denna lag trädde i kraft. Utgifter som föranleds av kreditförluster i sådana avtal om social kredit som avses i denna bestämmelse hör till den kommun som beviljat krediten före ikraftträdandet av denna lag. RP 56/2021, RP 18/2022, ShUB 9/2022, RSv 66/2022