Statsrådets förordning om yrkeshögskolor

1 kap. Yrkeshögskolornas huvudmän

1 § Utbildningsuppgift En yrkeshögskolas verksamhetsområde fastställs i yrkeshögskolans utbildningsuppgift utgående från följande indelning i utbildningsområden: En yrkeshögskolas verksamhetsområde fastställs i yrkeshögskolans utbildningsuppgift utgående från följande indelning i utbildningsområden: 1) det humanistiska och pedagogiska området, det humanistiska och pedagogiska området, 2) kultur, kultur, 3) det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, 4) det naturvetenskapliga området, det naturvetenskapliga området, 5) teknik och kommunikation, teknik och kommunikation, 6) naturbruk och miljöområdet, naturbruk och miljöområdet, 7) social-, hälso- och idrottsområdet, samt social-, hälso- och idrottsområdet, samt 8) turism-, kosthålls- och ekonomibranschen. turism-, kosthålls- och ekonomibranschen. Antalet studieplatser vid yrkeshögskolan inom den utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen bestäms på basis av ett kalkylerat genomsnittligt antal heltidsstuderande som avlägger yrkeshögskoleexamen under en period av fem år. Antalet studieplatser vid yrkeshögskolan inom den utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen bestäms på basis av ett kalkylerat genomsnittligt antal heltidsstuderande som avlägger yrkeshögskoleexamen under en period av fem år. 2 kap. Yrkeshögskolans förvaltning

2 § Medlemmar i yrkeshögskolan Vid bestämmande av medlemmar i yrkeshögskolan betraktas den som förordnats att sköta mer än hälften av de uppgifter som hör till en tjänst eller en befattning betraktas som lärare i huvudsyssla eller som övrig personal i huvudsyssla. Vid bestämmande av medlemmar i yrkeshögskolan betraktas den som förordnats att sköta mer än hälften av de uppgifter som hör till en tjänst eller en befattning betraktas som lärare i huvudsyssla eller som övrig personal i huvudsyssla. Som heltidsstuderande anses en studerande som genomgår utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen och som anmält sig som närvarande heltidsstuderande under läsåret. Som heltidsstuderande anses en studerande som genomgår utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen och som anmält sig som närvarande heltidsstuderande under läsåret. Som heltidsstuderande betraktas också en utländsk studerande som inom ramen för studerandeutbyte bedriver sådana studier som avses i 2 mom. under minst en termin. Som heltidsstuderande betraktas också en utländsk studerande som inom ramen för studerandeutbyte bedriver sådana studier som avses i 2 mom. under minst en termin. 3 kap. Yrkeshögskoleexamina och grunderna för yrkeshögskoleexamina

3 § Yrkeshögskoleexamina Yrkeshögskoleexamina är grundexamina vid yrkeshögskolorna. Yrkeshögskoleexamina är grundexamina vid yrkeshögskolorna. Yrkeshögskoleexamina inom de olika utbildningsområdena är Yrkeshögskoleexamina inom de olika utbildningsområdena är 1) inom det humanistiska och pedagogiska området: yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, teckenspråkstolk (YH), inom det humanistiska och pedagogiska området: yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, teckenspråkstolk (YH), 2) inom kultur: yrkeshögskoleexamen inom kulturbranschen, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, artenom (YH), bildkonstnär (YH), danslärare (YH), dramainstruktör (YH), formgivare (YH), konservator (YH), medianom (YH), musiker (YH), musikpedagog (YH) eller vestonom (YH), inom kultur: yrkeshögskoleexamen inom kulturbranschen, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, artenom (YH), bildkonstnär (YH), danslärare (YH), dramainstruktör (YH), formgivare (YH), konservator (YH), medianom (YH), musiker (YH), musikpedagog (YH) eller vestonom (YH), yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området, samt yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området, samt yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom, yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom, 3) inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området: yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom, inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området: yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom, 4) inom det naturvetenskapliga området: yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom, inom det naturvetenskapliga området: yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, tradenom, 5) inom teknik och kommunikation: yrkeshögskoleexamen i teknik, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, ingenjör (YH) och laboratorieanalytiker (YH) samt inom teknik och kommunikation: yrkeshögskoleexamen i teknik, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, ingenjör (YH) och laboratorieanalytiker (YH) samt yrkeshögskoleexamen i sjöfart, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, sjökapten (YH), yrkeshögskoleexamen i sjöfart, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, sjökapten (YH), 6) inom naturbruk och miljöområdet: yrkeshögskoleexamen inom naturbruk, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, agrolog (YH), hortonom (YH), iktyonom (YH), miljöplanerare (YH) eller skogsbruksingenjör (YH), inom naturbruk och miljöområdet: yrkeshögskoleexamen inom naturbruk, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, agrolog (YH), hortonom (YH), iktyonom (YH), miljöplanerare (YH) eller skogsbruksingenjör (YH), 7) inom social-, hälso- och idrottsområdet: yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, barnmorska (YH), bioanalytiker (YH), ergoterapeut (YH), fotterapeut (YH), fysioterapeut (YH), förstavårdare (YH), geronom (YH), hjälpmedelstekniker (YH), hälsovårdare (YH), munhygienist (YH), naprapat (YH), optometriker (YH), osteopat (YH), rehabiliteringsledare (YH), röntgenskötare (YH), tandtekniker (YH), sjukskötare (YH) eller socionom (YH), inom social-, hälso- och idrottsområdet: yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, barnmorska (YH), bioanalytiker (YH), ergoterapeut (YH), fotterapeut (YH), fysioterapeut (YH), förstavårdare (YH), geronom (YH), hjälpmedelstekniker (YH), hälsovårdare (YH), munhygienist (YH), naprapat (YH), optometriker (YH), osteopat (YH), rehabiliteringsledare (YH), röntgenskötare (YH), tandtekniker (YH), sjukskötare (YH) eller socionom (YH), yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen, samt yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen, samt yrkeshögskoleexamen i idrott, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, idrottsinstruktör (YH), samt yrkeshögskoleexamen i idrott, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, idrottsinstruktör (YH), samt 8) inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen: yrkeshögskoleexamen inom turism- och kosthållsbranschen, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, restonom (YH). inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen: yrkeshögskoleexamen inom turism- och kosthållsbranschen, till vilken fogas den examensbenämning som gäller för utbildningsprogrammet, restonom (YH). Om yrkeshögskoleexaminas ställning i högskoleexamenssystemet bestäms särskilt. Om yrkeshögskoleexaminas ställning i högskoleexamenssystemet bestäms särskilt.

4 § Studiernas uppbyggnad Till de studier som leder till yrkeshögskoleexamina hör Till de studier som leder till yrkeshögskoleexamina hör 1) grundstudier och yrkesstudier, grundstudier och yrkesstudier, 2) valfria studier, valfria studier, 3) praktik som främjar yrkesfärdigheten, samt praktik som främjar yrkesfärdigheten, samt 4) ett lärdomsprov. ett lärdomsprov.

5 § Studiernas omfattning Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna. Studiernas omfattning under ett läsår är ca 40 studieveckor. Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna. Studiernas omfattning under ett läsår är ca 40 studieveckor. Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är 120, 140 eller 160 studieveckor. Av särskilda skäl kan undervisningsministeriet fastställa studiernas omfattning till mer än 160 studieveckor. Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är 120, 140 eller 160 studieveckor. Av särskilda skäl kan undervisningsministeriet fastställa studiernas omfattning till mer än 160 studieveckor.

6 § Utbildningsprogram De studier som leder till yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram. Utbildningsprogrammen är studiehelheter som planeras och ordnas av yrkeshögskolan och som inriktas på något sådant uppgiftsområde inom arbetslivet som förutsätter yrkeskunskap och på utvecklandet av detta område. Inom ett utbildningsprogram kan finnas inriktningsalternativ. De studier som leder till yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram. Utbildningsprogrammen är studiehelheter som planeras och ordnas av yrkeshögskolan och som inriktas på något sådant uppgiftsområde inom arbetslivet som förutsätter yrkeskunskap och på utvecklandet av detta område. Inom ett utbildningsprogram kan finnas inriktningsalternativ. Undervisningsministeriet fattar beslut om utbildningsprogrammen så att beslutet innehåller uppgifter om namnet på utbildningsprogrammet, vid behov inriktningsalternativen, utbildningsområdet, examen och examensbenämningen, utbildningsprogrammets omfattning i studieveckor samt praktikens omfattning. Beslut om utbildningsprogrammen kan också fattas för viss tid. Undervisningsministeriet fattar beslut om utbildningsprogrammen så att beslutet innehåller uppgifter om namnet på utbildningsprogrammet, vid behov inriktningsalternativen, utbildningsområdet, examen och examensbenämningen, utbildningsprogrammets omfattning i studieveckor samt praktikens omfattning. Beslut om utbildningsprogrammen kan också fattas för viss tid.

7 § Målet för studierna Det allmänna målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är att studeranden tillägnar sig Det allmänna målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är att studeranden tillägnar sig 1) omfattande praktiska baskunskaper och basfärdigheter samt de teoretiska grunderna för dem för att kunna arbeta i sakkunniguppgifter på området i fråga, omfattande praktiska baskunskaper och basfärdigheter samt de teoretiska grunderna för dem för att kunna arbeta i sakkunniguppgifter på området i fråga, 2) förutsättningar att följa och främja med utvecklingen på området, förutsättningar att följa och främja med utvecklingen på området, 3) färdigheter för fortlöpande utbildning, färdigheter för fortlöpande utbildning, 4) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper, samt tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper, samt 5) de färdigheter som behövs för internationell verksamhet på området. de färdigheter som behövs för internationell verksamhet på området. Målet för grundstudierna är att ge studeranden en omfattande helhetsbild av uppgiftsområdets ställning och betydelse i samhället, arbetslivet och internationellt, göra studeranden förtrogen med uppgiftsområdets allmänna teoretiska grunder och kommunikation samt ge studeranden sådana språkkunskaper som avses i 8 §. Målet för grundstudierna är att ge studeranden en omfattande helhetsbild av uppgiftsområdets ställning och betydelse i samhället, arbetslivet och internationellt, göra studeranden förtrogen med uppgiftsområdets allmänna teoretiska grunder och kommunikation samt ge studeranden sådana språkkunskaper som avses i 8 §. Målet för yrkesstudierna är göra studeranden förtrogen med de centrala problemkomplexen och tillämpningarna inom den yrkessektor som utbildningen gäller samt med de vetenskapliga eller konstnärliga grunderna för dem, så att studeranden efter slutförd utbildning självständigt kan arbeta i sakkunniguppgifter på uppgiftsområdet och som företagare samt delta i utvecklingen av arbetsgemenskapen. Målet för yrkesstudierna är göra studeranden förtrogen med de centrala problemkomplexen och tillämpningarna inom den yrkessektor som utbildningen gäller samt med de vetenskapliga eller konstnärliga grunderna för dem, så att studeranden efter slutförd utbildning självständigt kan arbeta i sakkunniguppgifter på uppgiftsområdet och som företagare samt delta i utvecklingen av arbetsgemenskapen. Målet för praktiken är att under handledning göra studeranden förtrogen med sådana praktiska arbetsuppgifter som är av central betydelse i synnerhet med tanke på yrkesstudierna samt med tillämpningen av kunskaper och färdigheter i arbetslivet. Målet för praktiken är att under handledning göra studeranden förtrogen med sådana praktiska arbetsuppgifter som är av central betydelse i synnerhet med tanke på yrkesstudierna samt med tillämpningen av kunskaper och färdigheter i arbetslivet. Målet för lärdomsprovet är att utveckla och visa studerandens förmåga att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiska sakkunniguppgifter i anslutning till yrkesstudierna. Målet för lärdomsprovet är att utveckla och visa studerandens förmåga att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiska sakkunniguppgifter i anslutning till yrkesstudierna.

8 § Språkkunskaper En studerande skall i de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat En studerande skall i de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat 1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/1922) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende, samt sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/1922) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende, samt 2) sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett eller två främmande språk som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende. sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett eller två främmande språk som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende. Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Yrkeshögskolan beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande. Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Yrkeshögskolan beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande. Yrkeshögskolan kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka bestäms i 1 mom. Yrkeshögskolan kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka bestäms i 1 mom. Den studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget. Den studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.

9 § Studieperioder och läroplaner Studierna och den undervisning som hör till dem ordnas i form av studieperioder. Studieperioderna är obligatoriska, alternativa eller valfria. Studierna och den undervisning som hör till dem ordnas i form av studieperioder. Studieperioderna är obligatoriska, alternativa eller valfria. I läroplanen för ett utbildningsprogram fastställs för varje studieperiod åtminstone dess mål, det sakkomplex som skall behandlas, omfattningen i studieveckor, mängden undervisning och praktik samt de prestationer som krävs. En del av undervisningen kan ordnas på en arbetsplats enligt vad som bestäms i yrkeshögskolans examensstadga. I läroplanen för ett utbildningsprogram fastställs för varje studieperiod åtminstone dess mål, det sakkomplex som skall behandlas, omfattningen i studieveckor, mängden undervisning och praktik samt de prestationer som krävs. En del av undervisningen kan ordnas på en arbetsplats enligt vad som bestäms i yrkeshögskolans examensstadga.

10 § Mognadsprov För yrkeshögskoleexamen skall studeranden inom området för sitt lärdomsprov avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med området och kunskaper i finska eller svenska. Yrkeshögskolan bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 8 § 1 mom. För yrkeshögskoleexamen skall studeranden inom området för sitt lärdomsprov avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med området och kunskaper i finska eller svenska. Yrkeshögskolan bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 8 § 1 mom.

11 § Europeiska gemenskapens regelverk och internationella fördrag Sjukskötar- och barnmorskeutbildningen samt sjöfartsutbildningen skall uppfylla de krav som anges i Europeiska gemenskapens regelverk. I sjöfartsutbildningen beaktas dessutom vad som internationellt avtalas om sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning. Sjukskötar- och barnmorskeutbildningen samt sjöfartsutbildningen skall uppfylla de krav som anges i Europeiska gemenskapens regelverk. I sjöfartsutbildningen beaktas dessutom vad som internationellt avtalas om sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning.

12 § Yrkesinriktade specialiseringsstudier Yrkesinriktade specialiseringsstudier är fortbildningsprogram som grundar sig på yrkeshögskoleexamen och leder till yrkesinriktade påbyggnadsexamina, eller andra omfattande fortbildningsprogram. Yrkesinriktade specialiseringsstudier är fortbildningsprogram som grundar sig på yrkeshögskoleexamen och leder till yrkesinriktade påbyggnadsexamina, eller andra omfattande fortbildningsprogram. Omfattningen av de yrkesinriktade specialiseringsstudierna är 20―40 studieveckor. Av särskilda skäl kan undervisningsministeriet fastställa studiernas omfattning till mer än 40 studieveckor. Omfattningen av de yrkesinriktade specialiseringsstudierna är 20―40 studieveckor. Av särskilda skäl kan undervisningsministeriet fastställa studiernas omfattning till mer än 40 studieveckor. Om de yrkesinriktade specialiseringsstudiernas ställning i högskoleexamenssystemet bestäms särskilt. Om de yrkesinriktade specialiseringsstudiernas ställning i högskoleexamenssystemet bestäms särskilt. 4 kap. Andra grunder för studierna och undervisningsarrangemangen

13 § Studietid Yrkeshögskolan skall ordna de studier som leder till yrkeshögskoleexamen så att en heltidsstuderande kan slutföra studierna på en tid som motsvarar deras omfattning. Yrkeshögskolan skall ordna de studier som leder till yrkeshögskoleexamen så att en heltidsstuderande kan slutföra studierna på en tid som motsvarar deras omfattning.

14 § Tillgodoräknande av studier Yrkeshögskolan skall sörja för att en studerande, på de grunder som bestäms i examensstadgan, vid avläggande av examen kan räkna sig till godo motsvarande studier som studeranden slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier och den praktik som hör till examen med andra studier på samma nivå eller med motsvarande praktik eller arbetserfarenhet. Yrkeshögskolan skall sörja för att en studerande, på de grunder som bestäms i examensstadgan, vid avläggande av examen kan räkna sig till godo motsvarande studier som studeranden slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier och den praktik som hör till examen med andra studier på samma nivå eller med motsvarande praktik eller arbetserfarenhet.

15 § Betyg Yrkeshögskolan ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen. Yrkeshögskolan ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen. Yrkeshögskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier. Yrkeshögskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier. Yrkeshögskolan ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid yrkeshögskolan en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om yrkeshögskolan, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet. Yrkeshögskolan ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid yrkeshögskolan en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om yrkeshögskolan, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

16 § Examensstadga Närmare bestämmelser och anvisningar om examina, utbildningsprogram, läroplaner, studier, studiehandledning, deltagande i undervisning, tillgodoräknande av andra studier, praktik, lärdomsprov, utvärdering och betyg meddelas i examensstadgan för yrkeshögskolan. Närmare bestämmelser och anvisningar om examina, utbildningsprogram, läroplaner, studier, studiehandledning, deltagande i undervisning, tillgodoräknande av andra studier, praktik, lärdomsprov, utvärdering och betyg meddelas i examensstadgan för yrkeshögskolan. 5 kap. Undervisning och studerande

17 § Läsåret Yrkeshögskolans läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Undervisning ges under de perioder som yrkeshögskolan bestämmer. Undervisningen skall ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning. Yrkeshögskolans läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Undervisning ges under de perioder som yrkeshögskolan bestämmer. Undervisningen skall ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning.

18 § Intagning av studerande och sökande av rättelse i antagningen Studerande intas till ett utbildningsprogram eller till ett sådant inriktningsalternativ inom ett utbildningsprogram som avses i 6 § 2 mom. Studerande intas till ett utbildningsprogram eller till ett sådant inriktningsalternativ inom ett utbildningsprogram som avses i 6 § 2 mom. Den som har antagits som studerande skall inom den tid undervisningsministeriet bestämmer meddela yrkeshögskolan om han eller hon tar emot studieplatsen. Om så inte sker, anses studieplatsen förlorad. Om samma person även har blivit antagen till ett universitet, bör meddelande ges till den yrkeshögskola eller det universitet där han eller hon tar emot studieplatsen. Yrkeshögskolan skall utan dröjsmål anteckna detta i registret för gemensam ansökan till yrkeshögskolorna. Den som har antagits som studerande skall inom den tid undervisningsministeriet bestämmer meddela yrkeshögskolan om han eller hon tar emot studieplatsen. Om så inte sker, anses studieplatsen förlorad. Om samma person även har blivit antagen till ett universitet, bör meddelande ges till den yrkeshögskola eller det universitet där han eller hon tar emot studieplatsen. Yrkeshögskolan skall utan dröjsmål anteckna detta i registret för gemensam ansökan till yrkeshögskolorna. När resultaten av antagningen offentliggörs skall de sökande informeras om hur de kan få veta på vilket sätt de grunder som följts vid antagningen har tillämpats på dem och hur rättelse i antagningen kan begäras. Ett antagningsresultat får på grund av begäran om rättelse inte ändras till nackdel för den som blivit antagen som studerande. När resultaten av antagningen offentliggörs skall de sökande informeras om hur de kan få veta på vilket sätt de grunder som följts vid antagningen har tillämpats på dem och hur rättelse i antagningen kan begäras. Ett antagningsresultat får på grund av begäran om rättelse inte ändras till nackdel för den som blivit antagen som studerande.

19 § Utvärdering av studieprestationer En studerande skall ges möjlighet att ta del av bedömningen av skriftliga studieprestationer eller av studieprestationer som upptagits i annan form. Prestationerna skall sparas sex månader efter det att resultaten har offentliggjorts. En studerande skall ges möjlighet att ta del av bedömningen av skriftliga studieprestationer eller av studieprestationer som upptagits i annan form. Prestationerna skall sparas sex månader efter det att resultaten har offentliggjorts.

20 § Examensnämnd Vid yrkeshögskolan skall finnas en eller flera examensnämnder för behandling av begäran om rättelse i fråga om studieprestationer. Till examensnämnden hör en ordförande, som skall vara överlärare vid yrkeshögskolan, och två övriga medlemmar, av vilka den ena skall vara lärare vid yrkeshögskolan. Ordföranden för examensnämnden, medlemmarna samt deras personliga suppleanter förordnas av yrkeshögskolans styrelse. Vid yrkeshögskolan skall finnas en eller flera examensnämnder för behandling av begäran om rättelse i fråga om studieprestationer. Till examensnämnden hör en ordförande, som skall vara överlärare vid yrkeshögskolan, och två övriga medlemmar, av vilka den ena skall vara lärare vid yrkeshögskolan. Ordföranden för examensnämnden, medlemmarna samt deras personliga suppleanter förordnas av yrkeshögskolans styrelse. 6 kap. Behörighetsvillkor

21 § Behörighetsvillkor för rektor Behörighetsvillkor för rektor är licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen, förtrogenhet med yrkeshögskolans verksamhetsområde och erfarenhet av förvaltning. En person som har avlagt högre högskoleexamen kan också utnämnas till en rektorstjänst eller en rektorsbefattning, om personen i övrigt anses vara speciellt meriterad för uppgiften. Av rektor fordras dessutom kunskaper i undervisningsspråket vid yrkeshögskolan. Behörighetsvillkor för rektor är licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen, förtrogenhet med yrkeshögskolans verksamhetsområde och erfarenhet av förvaltning. En person som har avlagt högre högskoleexamen kan också utnämnas till en rektorstjänst eller en rektorsbefattning, om personen i övrigt anses vara speciellt meriterad för uppgiften. Av rektor fordras dessutom kunskaper i undervisningsspråket vid yrkeshögskolan.

22 § Krav på språkkunskaper hos lärarna Av överlärare och lektor samt timlärare fordras kunskaper i undervisningsspråket vid yrkeshögskolan eller i det språk på vilket de förordnats att undervisa. Av överlärare och lektor samt timlärare fordras kunskaper i undervisningsspråket vid yrkeshögskolan eller i det språk på vilket de förordnats att undervisa. En utlänning samt en finsk medborgare som inte är av finländsk härkomst kan utnämnas till en överlärartjänst eller överlärarbefattning och till en lektorstjänst eller lektorsbefattning utan hinder av att han eller hon inte har visat föreskrivna kunskaper i finska eller svenska. En utlänning samt en finsk medborgare som inte är av finländsk härkomst kan utnämnas till en överlärartjänst eller överlärarbefattning och till en lektorstjänst eller lektorsbefattning utan hinder av att han eller hon inte har visat föreskrivna kunskaper i finska eller svenska.

23 § Behörighetsvillkor för lärarna Av en överlärare vid yrkeshögskola krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen. Av en överlärare vid yrkeshögskola krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen. Av särskilda skäl kan utan hinder av 1 mom. den som avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en överlärartjänst eller överlärarbefattning och den som inte avlagt högskoleexamen utnämnas till en lektorstjänst eller lektorsbefattning, om den person som utnämns är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för tjänsten eller befattningen. Av särskilda skäl kan utan hinder av 1 mom. den som avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en överlärartjänst eller överlärarbefattning och den som inte avlagt högskoleexamen utnämnas till en lektorstjänst eller lektorsbefattning, om den person som utnämns är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för tjänsten eller befattningen. Av en överlärare och lektor vars undervisningsuppgift huvudsakligen består av att ordna yrkesstudier, fordras dessutom minst tre års praktisk erfarenhet i uppgifter som motsvarar examen. Av en överlärare och lektor vars undervisningsuppgift huvudsakligen består av att ordna yrkesstudier, fordras dessutom minst tre års praktisk erfarenhet i uppgifter som motsvarar examen. Innan en tjänst eller befattning som överlärare eller lektor inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans eller musik ledigförklaras, kan yrkeshögskolan besluta att sökandena i stället för de krav som föreskrivs ovan i denna paragraf skall inneha de konstnärliga meriter som skötseln av uppgiften förutsätter. Innan en tjänst eller befattning som överlärare eller lektor inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans eller musik ledigförklaras, kan yrkeshögskolan besluta att sökandena i stället för de krav som föreskrivs ovan i denna paragraf skall inneha de konstnärliga meriter som skötseln av uppgiften förutsätter. Av en timlärare fordras i mån av möjlighet motsvarande behörighet som av tjänsteinnehavare och befattningshavare. Av en timlärare fordras i mån av möjlighet motsvarande behörighet som av tjänsteinnehavare och befattningshavare.

24 § Lärarnas uppgifter En lärare i huvudsyssla har förutom sitt undervisnings- och handledningsarbete samt de övriga uppgifterna i samband med dem till uppgift att En lärare i huvudsyssla har förutom sitt undervisnings- och handledningsarbete samt de övriga uppgifterna i samband med dem till uppgift att 1) utveckla undervisningen på sitt område med beaktande av utvecklingen i arbetslivet, utveckla undervisningen på sitt område med beaktande av utvecklingen i arbetslivet, 2) delta i utarbetandet av läroplaner och skötseln av antagningen av studerande, delta i utarbetandet av läroplaner och skötseln av antagningen av studerande, 3) sköta uppgifter i anslutning till forsknings- och utvecklingsarbete enligt vad yrkeshögskolan bestämmer, sköta uppgifter i anslutning till forsknings- och utvecklingsarbete enligt vad yrkeshögskolan bestämmer, 4) delta i av yrkeshögskolan föreskriven utbildning som upprätthåller och utvecklar yrkesfärdigheten och göra sig förtrogen med arbetslivet, samt delta i av yrkeshögskolan föreskriven utbildning som upprätthåller och utvecklar yrkesfärdigheten och göra sig förtrogen med arbetslivet, samt 5) sköta de uppgifter som föranleds av medlemskap i yrkeshögskolans förvaltningsorgan och andra uppgifter som ankommer på läraren eller förordnats läraren. sköta de uppgifter som föranleds av medlemskap i yrkeshögskolans förvaltningsorgan och andra uppgifter som ankommer på läraren eller förordnats läraren. En överlärare och en lektor skall dessutom inom tre år efter utnämningen till tjänsten eller befattningen genomgå en 35 studieveckors lärarutbildning, om överläraren eller lektorn saknar sådan när han eller hon utnämns till tjänsten eller befattningen. En överlärare och en lektor skall dessutom inom tre år efter utnämningen till tjänsten eller befattningen genomgå en 35 studieveckors lärarutbildning, om överläraren eller lektorn saknar sådan när han eller hon utnämns till tjänsten eller befattningen. 7 kap. Särskilda bestämmelser

25 § Ansökan om tillstånd Ansökan om tillstånd för yrkeshögskola skall innehålla uppgifter om Ansökan om tillstånd för yrkeshögskola skall innehålla uppgifter om 1) huvudmannens namn och hemort, huvudmannens namn och hemort, 2) yrkeshögskolans namn, yrkeshögskolans namn, 3) behovet av yrkeshögskolan, behovet av yrkeshögskolan, 4) utbildningsuppgiften, utbildningsuppgiften, 5) ordnandet av förvaltningen, ordnandet av förvaltningen, 6) undervisningslokaler och andra lokaler, undervisningslokaler och andra lokaler, 7) uppskattade anläggnings- och driftskostnader samt en finansieringsplan, samt uppskattade anläggnings- och driftskostnader samt en finansieringsplan, samt 8) den tidpunkt när yrkeshögskolan inleder sin verksamhet. den tidpunkt när yrkeshögskolan inleder sin verksamhet. Om sökanden är en samkommun skall till ansökan fogas samkommunens grundavtal. Om sökanden är en privat sammanslutning eller stiftelse, skall den ge en utredning om att sammanslutningen eller stiftelsen har antecknats i registret samt förete bolagsordningen eller stadgarna. Om sökanden är en samkommun skall till ansökan fogas samkommunens grundavtal. Om sökanden är en privat sammanslutning eller stiftelse, skall den ge en utredning om att sammanslutningen eller stiftelsen har antecknats i registret samt förete bolagsordningen eller stadgarna. Ansökan skall tillställas undervisningsministeriet senast 20 månader före den planerade tidpunkten för inledande av yrkeshögskolans verksamhet. Ansökan skall tillställas undervisningsministeriet senast 20 månader före den planerade tidpunkten för inledande av yrkeshögskolans verksamhet. 8 kap. Ikraftträdelsebestämmelser

26 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2003. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2003. 2 § i den upphävda förordningen den 3 mars 1995 om vissa arrangemang i anslutning till verkställande av lagstiftningen om yrkeshögskolestudier (259/1995) förblir i kraft. 2 § i den upphävda förordningen den 3 mars 1995 om vissa arrangemang i anslutning till verkställande av lagstiftningen om yrkeshögskolestudier (259/1995) förblir i kraft. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 15 maj 2003 Undervisningsminister Tuula Haatainen Regeringsråd Matti Rajakylä Helsingfors den 15 maj 2003 Undervisningsminister Tuula Haatainen Regeringsråd Matti Rajakylä