Lag om ändring av lagen om minoritetsombudsmannen

Lagom minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden

2 § Uppgifter Minoritetsombudsmannen skall Minoritetsombudsmannen skall 1) övervaka att lagen om likabehandling (21/2004) följs på det sätt som bestäms i den nämnda lagen, övervaka att lagen om likabehandling (21/2004) följs på det sätt som bestäms i den nämnda lagen, 2) främja goda etniska relationer i samhället, främja goda etniska relationer i samhället, 3) följa och förbättra utlänningars och etniska minoriteters ställning och rättigheter, följa och förbättra utlänningars och etniska minoriteters ställning och rättigheter, 4) rapportera om hur likabehandlingen förverkligas för olika etniska grupper samt om olika etniska gruppers förhållanden och ställning i samhället samt ta initiativ till undanröjande av diskriminering och missförhållanden som minoritetsombudsmannen har observerat, rapportera om hur likabehandlingen förverkligas för olika etniska grupper samt om olika etniska gruppers förhållanden och ställning i samhället samt ta initiativ till undanröjande av diskriminering och missförhållanden som minoritetsombudsmannen har observerat, 5) ge information om lagstiftningen om diskriminering på grund av etniskt ursprung och om lagstiftningen om etniska minoriteters och utlänningars ställning samt om tillämpningen av den, ge information om lagstiftningen om diskriminering på grund av etniskt ursprung och om lagstiftningen om etniska minoriteters och utlänningars ställning samt om tillämpningen av den, 6) utföra de uppgifter som minoritetsombudsmannen har enligt utlänningslagen (378/1991). utföra de uppgifter som minoritetsombudsmannen har enligt utlänningslagen (378/1991). Minoritetsombudsmannen skall dessutom i samarbete med andra myndigheter övervaka att alla bemöts lika oavsett etniskt ursprung. Minoritetsombudsmannen skall dessutom i samarbete med andra myndigheter övervaka att alla bemöts lika oavsett etniskt ursprung.

7 § Rätt att få uppgifter Utan hinder av sekretessbestämmelserna har minoritetsombudsmannen rätt att av övriga myndigheter avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för skötseln av åliggandena enligt denna lag och utlänningslagen. Utan hinder av sekretessbestämmelserna har minoritetsombudsmannen rätt att av övriga myndigheter avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för skötseln av åliggandena enligt denna lag och utlänningslagen. Minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden har rätt att av myndigheter och verksamhetsutövare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om likabehandling samt av deras anställda få upplysningar om omständigheter som är nödvändiga för att övervaka att förbudet mot diskriminering på grund av etniskt ursprung enligt nämnda lag iakttas, samt för att bedöma planeringen och genomförandet av åtgärder som gäller främjande av etnisk likabehandling. Rätten att få upplysningar gäller inte uppgifter som den av vilken upplysningarna begärs har rätt att vägra vittna om. Minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden har rätt att av myndigheter och verksamhetsutövare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om likabehandling samt av deras anställda få upplysningar om omständigheter som är nödvändiga för att övervaka att förbudet mot diskriminering på grund av etniskt ursprung enligt nämnda lag iakttas, samt för att bedöma planeringen och genomförandet av åtgärder som gäller främjande av etnisk likabehandling. Rätten att få upplysningar gäller inte uppgifter som den av vilken upplysningarna begärs har rätt att vägra vittna om. 7 a § Vite Minoritetsombudsmannen eller diskrimineringsnämnden kan förena den skyldighet att lämna upplysningar som avses i 7 § 2 mom. med vite. Diskrimineringsnämnden dömer ut vite som minoritetsombudsmannen förelagt. I övrigt tillämpas viteslagen (1113/1990) på föreläggande och utdömande av vite. Minoritetsombudsmannen eller diskrimineringsnämnden kan förena den skyldighet att lämna upplysningar som avses i 7 § 2 mom. med vite. Diskrimineringsnämnden dömer ut vite som minoritetsombudsmannen förelagt. I övrigt tillämpas viteslagen (1113/1990) på föreläggande och utdömande av vite. 7 b § Diskrimineringsnämnden För den tillsynsuppgift som föreskrivs i lagen om likabehandling finns i anslutning till arbetsministeriet en diskrimineringsnämnd vid sidan av minoritetsombudsmannen. För den tillsynsuppgift som föreskrivs i lagen om likabehandling finns i anslutning till arbetsministeriet en diskrimineringsnämnd vid sidan av minoritetsombudsmannen. 7 c § Diskrimineringsnämndens uppgifter Diskrimineringsnämnden skall behandla och avgöra de ärenden som enligt lagen om likabehandling ankommer på nämnden att behandla och avgöra. Diskrimineringsnämnden skall behandla och avgöra de ärenden som enligt lagen om likabehandling ankommer på nämnden att behandla och avgöra. 7 d § Diskrimineringsnämndens sammansättning Diskrimineringsnämnden består av en ordförande, sex övriga medlemmar och en sekreterare. Ordföranden och sekreteraren kan ha uppgiften som huvudsyssla. Nämnden kan dessutom ha en eller flera föredragande med uppgiften som bisyssla. Diskrimineringsnämnden består av en ordförande, sex övriga medlemmar och en sekreterare. Ordföranden och sekreteraren kan ha uppgiften som huvudsyssla. Nämnden kan dessutom ha en eller flera föredragande med uppgiften som bisyssla. Statsrådet utnämner ordföranden och förordnar de övriga medlemmarna samt en personlig ersättare för var och en av medlemmarna för fyra år i sänder. En av medlemmarna förordnas till vice ordförande. Om ordföranden, en medlem eller en ersättare avgår eller avlider under mandatperioden, skall statsrådet i dennes ställe utnämna eller förordna en annan person för den återstående mandatperioden. Statsrådet utnämner ordföranden och förordnar de övriga medlemmarna samt en personlig ersättare för var och en av medlemmarna för fyra år i sänder. En av medlemmarna förordnas till vice ordförande. Om ordföranden, en medlem eller en ersättare avgår eller avlider under mandatperioden, skall statsrådet i dennes ställe utnämna eller förordna en annan person för den återstående mandatperioden. Nämndens medlemmar med uppgiften som bisyssla, ersättarna och sekreteraren samt de sakkunniga som nämnden hört och de som givit utlåtanden får ett arvode enligt grunder som fastställs av arbetsministeriet. Nämndens medlemmar med uppgiften som bisyssla, ersättarna och sekreteraren samt de sakkunniga som nämnden hört och de som givit utlåtanden får ett arvode enligt grunder som fastställs av arbetsministeriet. 7 e § Behörighetsvillkor för medlemmarna Diskrimineringsnämndens medlemmar och deras ersättare samt sekreteraren skall vara förtrogna med nämndens verksamhetsområde. Dessutom skall nämndens ordförande, minst tre medlemmar och deras ersättare samt sekreteraren ha behörighet för domartjänst. Till medlem, ersättare och sekreterare i nämnden kan utnämnas eller förordnas även andra än finska medborgare. Diskrimineringsnämndens medlemmar och deras ersättare samt sekreteraren skall vara förtrogna med nämndens verksamhetsområde. Dessutom skall nämndens ordförande, minst tre medlemmar och deras ersättare samt sekreteraren ha behörighet för domartjänst. Till medlem, ersättare och sekreterare i nämnden kan utnämnas eller förordnas även andra än finska medborgare. 7 f § Medlemmarnas ansvar och ojävighet Diskrimineringsnämndens medlemmar och sekreterare handlar under tjänsteansvar. Diskrimineringsnämndens medlemmar och sekreterare handlar under tjänsteansvar. I fråga om jäv för nämndens medlemmar och föredragande tillämpas bestämmelserna om domarjäv. I fråga om jäv för nämndens medlemmar och föredragande tillämpas bestämmelserna om domarjäv. 7 g § Diskrimineringsnämndens beslutförhet Diskrimineringsnämnden är beslutför när mötesordföranden samt minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. På omröstning i nämnden tillämpas 52 § förvaltningsprocesslagen (586/1996). Diskrimineringsnämnden är beslutför när mötesordföranden samt minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. På omröstning i nämnden tillämpas 52 § förvaltningsprocesslagen (586/1996). I nämndens arbetsordning kan bestämmas att nämnden skall ha sektioner. En sektion är beslutför när den är fulltalig. I nämndens arbetsordning kan bestämmas att nämnden skall ha sektioner. En sektion är beslutför när den är fulltalig. Nämndens ordförande kan på nämndens vägnar besluta om åtgärder i anslutning till beredningen av ett ärende på det sätt som bestäms närmare i arbetsordningen. Nämndens ordförande kan på nämndens vägnar besluta om åtgärder i anslutning till beredningen av ett ärende på det sätt som bestäms närmare i arbetsordningen. Nämndens ordförande kan ensam fatta beslut i ett ärende som är uppenbart ogrundat eller som skall lämnas utan prövning med stöd av 13 § 4 mom. lagen om likabehandling. Nämndens ordförande kan ensam fatta beslut i ett ärende som är uppenbart ogrundat eller som skall lämnas utan prövning med stöd av 13 § 4 mom. lagen om likabehandling. 7 h § Hur ett ärende inleds I 15 § lagen om likabehandling bestäms vem som har rätt att inleda ärenden i diskrimineringsnämnden. I 15 § lagen om likabehandling bestäms vem som har rätt att inleda ärenden i diskrimineringsnämnden. Ett ärende inleds genom skriftlig eller elektronisk ansökan. I ansökan skall uppges Ett ärende inleds genom skriftlig eller elektronisk ansökan. I ansökan skall uppges 1) sökandens preciserade yrkande, sökandens preciserade yrkande, 2) de omständigheter i detalj som yrkandet grundar sig på, de omständigheter i detalj som yrkandet grundar sig på, 3) i den mån det är möjligt den utredning som sökanden har för avsikt att lägga fram och vad som skall styrkas med utredningen, samt i den mån det är möjligt den utredning som sökanden har för avsikt att lägga fram och vad som skall styrkas med utredningen, samt 4) hos vilken annan myndighet det i ansökan avsedda ärendet har inletts. hos vilken annan myndighet det i ansökan avsedda ärendet har inletts. I ansökan skall dessutom uppges parternas namn, yrken och hemorter, telefonnummer till parterna eller deras lagliga företrädare eller ombud och vittnen eller andra som skall höras samt den postadress till vilken kallelser, uppmaningar och meddelanden som gäller saken kan skickas. Om sökanden inte känner till svarandens adress, skall sökanden uppge vad som gjorts för att få reda på adressen. Ansökan skall undertecknas av parten eller, om parten själv inte har upprättat den, av den som upprättat den. Denne skall samtidigt uppge sitt yrke och sin boningsort. I ansökan skall dessutom uppges parternas namn, yrken och hemorter, telefonnummer till parterna eller deras lagliga företrädare eller ombud och vittnen eller andra som skall höras samt den postadress till vilken kallelser, uppmaningar och meddelanden som gäller saken kan skickas. Om sökanden inte känner till svarandens adress, skall sökanden uppge vad som gjorts för att få reda på adressen. Ansökan skall undertecknas av parten eller, om parten själv inte har upprättat den, av den som upprättat den. Denne skall samtidigt uppge sitt yrke och sin boningsort. Är ansökan bristfällig, skall sökanden uppmanas att rätta bristen inom utsatt tid, om en rättelse är nödvändig för att beredningen skall kunna fortsätta. Sökanden skall samtidigt underrättas om på vilket sätt ansökan är bristfällig och att ansökan kan lämnas utan prövning eller avslås, om sökanden inte följer uppmaningen. Är ansökan bristfällig, skall sökanden uppmanas att rätta bristen inom utsatt tid, om en rättelse är nödvändig för att beredningen skall kunna fortsätta. Sökanden skall samtidigt underrättas om på vilket sätt ansökan är bristfällig och att ansökan kan lämnas utan prövning eller avslås, om sökanden inte följer uppmaningen. Diskrimineringsnämnden kan av särskilda skäl förlänga den tid som avses i 4 mom. Diskrimineringsnämnden kan av särskilda skäl förlänga den tid som avses i 4 mom. 7 i § Behandlingen av ärenden Sökandens motpart skall uppmanas bemöta ansökan. Detta är emellertid inte nödvändigt i ett ärende där det vid beredningen konstateras att ansökan är uppenbart ogrundad. Sökandens motpart skall uppmanas bemöta ansökan. Detta är emellertid inte nödvändigt i ett ärende där det vid beredningen konstateras att ansökan är uppenbart ogrundad. Diskrimineringsnämnden har rätt att höra sakkunniga, inhämta utlåtanden och utredningar samt förrätta syn. Diskrimineringsnämnden har rätt att höra sakkunniga, inhämta utlåtanden och utredningar samt förrätta syn. Ärendena avgörs vid nämndens sammanträden på föredragning. Ordförande för sammanträdet är nämndens ordförande eller vice ordförande. Föredragande är en till uppgiften förordnad tjänsteman vid nämnden. Ärendena avgörs vid nämndens sammanträden på föredragning. Ordförande för sammanträdet är nämndens ordförande eller vice ordförande. Föredragande är en till uppgiften förordnad tjänsteman vid nämnden. 7 j § Andra bestämmelser som skall iakttas vid behandlingen av ärenden I fråga om bevisbördan tillämpas 17 § lagen om likabehandling. I fråga om bevisbördan tillämpas 17 § lagen om likabehandling. Genom förordning av statsrådet bestäms om sammankallande av nämnden, föredragning, protokoll, undertecknande av expeditioner samt om utnämnande av sekreterare. I fråga om organiseringen av arbetet i diskrimineringsnämnden bestäms närmare i nämndens arbetsordning, som nämndens ordförande fastställer efter att ha hört de andra medlemmarna samt föredragandena. Genom förordning av statsrådet bestäms om sammankallande av nämnden, föredragning, protokoll, undertecknande av expeditioner samt om utnämnande av sekreterare. I fråga om organiseringen av arbetet i diskrimineringsnämnden bestäms närmare i nämndens arbetsordning, som nämndens ordförande fastställer efter att ha hört de andra medlemmarna samt föredragandena. Till den del något annat inte bestäms i denna lag tillämpas förvaltningslagen (434/2003) på behandlingen av ärenden. Till den del något annat inte bestäms i denna lag tillämpas förvaltningslagen (434/2003) på behandlingen av ärenden. 7 k § Kostnaderna för handläggningen Diskrimineringsnämndens handlingar och expeditioner lämnas ut avgiftsfritt. Diskrimineringsnämndens handlingar och expeditioner lämnas ut avgiftsfritt. De som är delaktiga i ett ärende står själva för de kostnader som handläggningen i nämnden har orsakat dem. De som är delaktiga i ett ärende står själva för de kostnader som handläggningen i nämnden har orsakat dem. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2004. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2004. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 44/2003 AjUB 7/2003 RSv 95/2003 Rådets direktiv 2000/43/EG (32000L0043); EGT nr L 180, 19.7.2000, s. 22 Rådets direktiv 2000/78/EG (32000L0078); EGT nr L 303, 2.12.2000, s. 16 RP 44/2003 AjUB 7/2003 RSv 95/2003 Rådets direktiv 2000/43/EG (32000L0043); EGT nr L 180, 19.7.2000, s. 22 Rådets direktiv 2000/78/EG (32000L0078); EGT nr L 303, 2.12.2000, s. 16 Helsingfors den 20 januari 2004 Republikens President TARJA HALONEN Arbetsminister Tarja Filatov Helsingfors den 20 januari 2004 Republikens President TARJA HALONEN Arbetsminister Tarja Filatov