Statsrådets förordning om examina och specialiseringsutbildningar vid universitet

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Tillämpningsområde I denna förordning föreskrivs om lägre och högre högskoleexamina, vetenskapliga och konstnärliga påbyggnadsexamina och specialiseringsutbildningar vid universitet som avses i universitetslagen (558/2009). Bestämmelser om de yrkesinriktade påbyggnadsexamina som avläggs vid universiteten utfärdas separat. I denna förordning föreskrivs om lägre och högre högskoleexamina, vetenskapliga och konstnärliga påbyggnadsexamina och specialiseringsutbildningar vid universitet som avses i universitetslagen (558/2009). Bestämmelser om de yrkesinriktade påbyggnadsexamina som avläggs vid universiteten utfärdas separat.

2 § Utbildningsansvar för utbildningsområden och examina I bilagan till denna förordning finns en förteckning över utbildningsområden, examinas namn samt de universitet där examina kan avläggas. I bilagan till denna förordning finns en förteckning över utbildningsområden, examinas namn samt de universitet där examina kan avläggas.

3 § Ordnande av utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen En utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen kan ordnas på basis av läroämnen eller i form av ett utbildningsprogram. En utbildning som bygger på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och som leder till högre högskoleexamen kan också ordnas i form av ett utbildningsprogram som har separat antagning. En utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen kan ordnas på basis av läroämnen eller i form av ett utbildningsprogram. En utbildning som bygger på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och som leder till högre högskoleexamen kan också ordnas i form av ett utbildningsprogram som har separat antagning. Utbildning som leder till högskoleexamen kan ordnas genom internationellt samarbete. Utbildning som leder till examen kan också ordnas som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med ett eller flera finländska eller utländska universitet. Utbildning som leder till högskoleexamen kan ordnas genom internationellt samarbete. Utbildning som leder till examen kan också ordnas som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med ett eller flera finländska eller utländska universitet. 4 § 4 § har upphävts genom F 19.12.2013/1039. 4 § har upphävts genom F 19.12.2013/1039.

5 § Dimensionering av studierna Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studiekurserna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng. Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studiekurserna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.

6 § Språkkunskaper En studerande skall i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat En studerande skall i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat 1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt 6 § 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt sådana kunskaper i finska och svenska som enligt 6 § 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt 2) sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning. sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning. Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte en studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som har fått sin skolutbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande. Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte en studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som har fått sin skolutbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande. Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav som föreskrivs i 1 mom. Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav som föreskrivs i 1 mom. 2 kap. Lägre högskoleexamen

7 § Mål för utbildning som leder till lägre högskoleexamen Målet för utbildning som leder till lägre högskoleexamen är att den som har avlagt examen har Målet för utbildning som leder till lägre högskoleexamen är att den som har avlagt examen har 1) kunskaper i grunderna i de huvud- och biämnen eller med dem jämställbara helheter som ingår i examen eller i grunderna i de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt förutsättningar att följa utvecklingen på området, kunskaper i grunderna i de huvud- och biämnen eller med dem jämställbara helheter som ingår i examen eller i grunderna i de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt förutsättningar att följa utvecklingen på området, 2) förmåga till vetenskapligt tänkande och vetenskapliga arbetssätt eller de kunskaper och färdigheter som fordras för konstnärligt arbete, förmåga till vetenskapligt tänkande och vetenskapliga arbetssätt eller de kunskaper och färdigheter som fordras för konstnärligt arbete, 3) förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för livslångt lärande, förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för livslångt lärande, 4) förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet i uppgifter inom det egna området och i internationellt samarbete, förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet i uppgifter inom det egna området och i internationellt samarbete, 5) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete. tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete. Utbildningen grundar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt på yrkespraxis inom området. Utbildningen grundar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt på yrkespraxis inom området.

8 § Omfattningen av de studier som krävs för lägre högskoleexamen De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng, om inte något annat bestäms nedan. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår. De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng, om inte något annat bestäms nedan. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår. De studier som krävs för kandidatexamen i bildkonst omfattar 210 studiepoäng. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre och ett halvt läsår. De studier som krävs för kandidatexamen i bildkonst omfattar 210 studiepoäng. Universitetet skall ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre och ett halvt läsår.

9 § Lägre högskoleexamens uppbyggnad I de studier som leder till lägre högskoleexamen kan ingå I de studier som leder till lägre högskoleexamen kan ingå 1) grundstudier och ämnesstudier, grundstudier och ämnesstudier, 2) studier i kommunikation och språk, studier i kommunikation och språk, 3) mångvetenskapliga studiehelheter, mångvetenskapliga studiehelheter, 4) andra studier, andra studier, 5) praktik som utvecklar sakkunskapen. praktik som utvecklar sakkunskapen. Obligatorisk praktik ingår i studierna för farmaceutexamen. Obligatorisk praktik ingår i studierna för farmaceutexamen. Grundstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar minst 25 studiepoäng. Ämnesstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar tillsammans med grundstudierna minst 60 studiepoäng. Ämnesstudierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet omfattar ett lärdomsprov på minst 6 och högst 10 studiepoäng. Grundstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar minst 25 studiepoäng. Ämnesstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar tillsammans med grundstudierna minst 60 studiepoäng. Ämnesstudierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet omfattar ett lärdomsprov på minst 6 och högst 10 studiepoäng.

10 § Avläggande av lägre högskoleexamen För examen skall den studerande fullgöra minst grund- och ämnesstudierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet samt studier i språk och kommunikation. För examen skall den studerande fullgöra minst grund- och ämnesstudierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet samt studier i språk och kommunikation. Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska. Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska. Universitetet bestämmer särskilt om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom. Universitetet bestämmer särskilt om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom. 11 § 11 § har upphävts genom F 30.12.2014/1439. 11 § har upphävts genom F 30.12.2014/1439. 3 kap. Högre högskoleexamen

12 § Mål för utbildning som leder till högre högskoleexamen Målet för utbildning som leder till högre högskoleexamen är att den som har avlagt examen har Målet för utbildning som leder till högre högskoleexamen är att den som har avlagt examen har 1) goda kunskaper i huvudämnet eller en helhet som jämställs med huvudämnet och kunskaper i grunderna i biämnena eller goda kunskaper i de fördjupade studier som hör till utbildningsprogrammet, goda kunskaper i huvudämnet eller en helhet som jämställs med huvudämnet och kunskaper i grunderna i biämnena eller goda kunskaper i de fördjupade studier som hör till utbildningsprogrammet, 2) förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder eller färdigheter för självständigt och krävande konstnärligt arbete, förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder eller färdigheter för självständigt och krävande konstnärligt arbete, 3) förutsättningar att vara verksam i arbetslivet i krävande sakkunnig- och utvecklingsuppgifter inom sitt eget område och i internationellt samarbete, förutsättningar att vara verksam i arbetslivet i krävande sakkunnig- och utvecklingsuppgifter inom sitt eget område och i internationellt samarbete, 4) färdigheter för vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsutbildning och för livslångt lärande, färdigheter för vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsutbildning och för livslångt lärande, 5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete. goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete. Utbildningen grundar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt på yrkespraxis inom området. Utbildningen grundar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt på yrkespraxis inom området.

13 § Omfattningen av de studier som leder till högre högskoleexamen De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng, om inte något annat föreskrivs nedan i denna paragraf eller i 14 §. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår. De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng, om inte något annat föreskrivs nedan i denna paragraf eller i 14 §. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår. Universitetet kan besluta att omfattningen av de studier som krävs för högre högskoleexamen som ordnas genom internationellt samarbete kan vara 60 eller 90 studiepoäng i stället för 120 studiepoäng, med undantag för examina som enligt lag eller förordning är särskilda behörighetsvillkor för ett visst yrke eller en viss uppgift. Universitetet ska ordna utbildning som omfattar 60 studiepoäng och leder till examen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på ett läsår och utbildning som omfattar 90 studiepoäng och leder till examen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på ett och ett halvt läsår. Universitetet kan besluta att omfattningen av de studier som krävs för högre högskoleexamen som ordnas genom internationellt samarbete kan vara 60 eller 90 studiepoäng i stället för 120 studiepoäng, med undantag för examina som enligt lag eller förordning är särskilda behörighetsvillkor för ett visst yrke eller en viss uppgift. Universitetet ska ordna utbildning som omfattar 60 studiepoäng och leder till examen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på ett läsår och utbildning som omfattar 90 studiepoäng och leder till examen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på ett och ett halvt läsår. De studier som krävs för psykologie magisterexamen, musikmagisterexamen och odontologie licentiatexamen omfattar 150 studiepoäng. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två och ett halvt läsår. De studier som krävs för psykologie magisterexamen, musikmagisterexamen och odontologie licentiatexamen omfattar 150 studiepoäng. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två och ett halvt läsår. De studier som krävs för veterinärmedicine licentiatexamen och medicine licentiatexamen omfattar 180 studiepoäng. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår. De studier som krävs för veterinärmedicine licentiatexamen och medicine licentiatexamen omfattar 180 studiepoäng. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.

14 § Ordnande av utbildning som leder till högre högskoleexamen inom det medicinska och odontologiska området och utbildningens omfattning Inom det medicinska och odontologiska området kan universitetet ordna den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Inom det medicinska och odontologiska området kan universitetet ordna den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. De studier som krävs för medicine licentiatexamen omfattar 360 studiepoäng, om universitetet ordnar den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på sex läsår. De studier som krävs för medicine licentiatexamen omfattar 360 studiepoäng, om universitetet ordnar den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på sex läsår. De studier som krävs för odontologie licentiatexamen omfattar 330 studiepoäng, om universitetet ordnar den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på fem och ett halvt läsår. De studier som krävs för odontologie licentiatexamen omfattar 330 studiepoäng, om universitetet ordnar den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på fem och ett halvt läsår.

15 § Högre högskoleexamens uppbyggnad I de studier som leder till högre högskoleexamen kan ingå I de studier som leder till högre högskoleexamen kan ingå 1) grundstudier och ämnesstudier samt fördjupade studier, grundstudier och ämnesstudier samt fördjupade studier, 2) studier i kommunikation och språk, studier i kommunikation och språk, 3) mångvetenskapliga studiehelheter, mångvetenskapliga studiehelheter, 4) andra studier än sådana som avses i 1–3 punkten, andra studier än sådana som avses i 1–3 punkten, 5) praktik som fördjupar sakkunskapen. praktik som fördjupar sakkunskapen. Obligatorisk praktik ingår i studierna för medicine licentiatexamen, odontologie licentiatexamen och veterinärmedicine licentiatexamen, inom utbildningen i socialt arbete som hör till en examen inom det samhällsvetenskapliga området samt i studierna för provisorsexamen och psykologie magisterexamen. Obligatorisk praktik ingår i studierna för medicine licentiatexamen, odontologie licentiatexamen och veterinärmedicine licentiatexamen, inom utbildningen i socialt arbete som hör till en examen inom det samhällsvetenskapliga området samt i studierna för provisorsexamen och psykologie magisterexamen. För grundstudier och ämnesstudier gäller den minimiomfattning som anges i 9 § 3 mom. De fördjupade studierna omfattar minst 60 studiepoäng. De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng. De fördjupade studierna för en i 13 § 2 mom. avsedd högre högskoleexamen som omfattar 60 studiepoäng omfattar minst 30 studiepoäng och innehåller ett lärdomsprov som omfattar minst 10 och högst 20 studiepoäng. De fördjupade studierna för en högre högskoleexamen som omfattar 90 studiepoäng och som avses i det momentet omfattar minst 45 studiepoäng och innehåller ett lärdomsprov som omfattar minst 15 och högst 30 studiepoäng. För grundstudier och ämnesstudier gäller den minimiomfattning som anges i 9 § 3 mom. De fördjupade studierna omfattar minst 60 studiepoäng. De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng. De fördjupade studierna för en i 13 § 2 mom. avsedd högre högskoleexamen som omfattar 60 studiepoäng omfattar minst 30 studiepoäng och innehåller ett lärdomsprov som omfattar minst 10 och högst 20 studiepoäng. De fördjupade studierna för en högre högskoleexamen som omfattar 90 studiepoäng och som avses i det momentet omfattar minst 45 studiepoäng och innehåller ett lärdomsprov som omfattar minst 15 och högst 30 studiepoäng.

16 § Avläggande av högre högskoleexamen För examen skall den studerande fullgöra minst de fördjupade studierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller de fördjupade studierna i utbildningsprogrammet samt praktik som eventuellt ingår i examen och som övervakas av universitetet. Den studerande skall också fullgöra tillräckliga biämnesstudier, om dessa inte har fullgjorts inom den utbildning som leder till lägre högskoleexamen. För examen skall den studerande fullgöra minst de fördjupade studierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller de fördjupade studierna i utbildningsprogrammet samt praktik som eventuellt ingår i examen och som övervakas av universitetet. Den studerande skall också fullgöra tillräckliga biämnesstudier, om dessa inte har fullgjorts inom den utbildning som leder till lägre högskoleexamen. Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska. Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 6 §. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska. En studerande behöver inte visa kunskaper i finska eller svenska i ett mognadsprov för högre högskoleexamen, om denna avläggs på samma språk, och om han eller hon har visat språkkunskaperna i ett mognadsprov för lägre högskoleexamen. En studerande behöver inte visa kunskaper i finska eller svenska i ett mognadsprov för högre högskoleexamen, om denna avläggs på samma språk, och om han eller hon har visat språkkunskaperna i ett mognadsprov för lägre högskoleexamen. Universitetet bestämmer särskilt om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom. Universitetet bestämmer särskilt om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

17 § Iakttagande av Europeiska gemenskapens lagstiftning Utbildning som leder till veterinärmedicine licentiatexamen, odontologie licentiatexamen och medicine licentiatexamen, provisorsexamen samt arkitektexamen samt utbildning som leder till en lägre högskoleexamen som ligger till grund för nämnda examina ska ordnas med iakttagande av Europeiska gemenskapens lagstiftning om utbildningens miniminivå. Utbildning som leder till veterinärmedicine licentiatexamen, odontologie licentiatexamen och medicine licentiatexamen, provisorsexamen samt arkitektexamen samt utbildning som leder till en lägre högskoleexamen som ligger till grund för nämnda examina ska ordnas med iakttagande av Europeiska gemenskapens lagstiftning om utbildningens miniminivå. 4 kap. Bestämmelser om lärarutbildningen

18 § Mål för lärarutbildningen Målet för den lärarutbildning som ordnas vid universiteten är att den som slutfört utbildningen ska ha färdigheter för självständig verksamhet som lärare, handledare och fostrare. Målet för den lärarutbildning som ordnas vid universiteten är att den som slutfört utbildningen ska ha färdigheter för självständig verksamhet som lärare, handledare och fostrare.

19 § Studier i lärarutbildningen De studier som ingår i lärarutbildningen är De studier som ingår i lärarutbildningen är 1) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, 2) studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen; dessa studier ger yrkesfärdigheter för undervisning i de för alla gemensamma ämnen som enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs, studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen; dessa studier ger yrkesfärdigheter för undervisning i de för alla gemensamma ämnen som enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs, 3) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning, studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning, 4) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning, studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning, 5) pedagogiska studier för lärare, vilka är studier i pedagogik som har en didaktisk inriktning och innehåller handledd praktik; dessa studier kan inriktas särskilt på uppgifter inom grundläggande utbildning, vid gymnasium, inom yrkesutbildning eller inom vuxenutbildning, samt pedagogiska studier för lärare, vilka är studier i pedagogik som har en didaktisk inriktning och innehåller handledd praktik; dessa studier kan inriktas särskilt på uppgifter inom grundläggande utbildning, vid gymnasium, inom yrkesutbildning eller inom vuxenutbildning, samt 6) studier i undervisningsämnet, vilka hör till utbildningen för ämneslärare; dessa studier främjar ämneskompetensen i ett läroämne som ingår i undervisningen i den grundläggande utbildningen, gymnasiet eller någon annan utbildning. studier i undervisningsämnet, vilka hör till utbildningen för ämneslärare; dessa studier främjar ämneskompetensen i ett läroämne som ingår i undervisningen i den grundläggande utbildningen, gymnasiet eller någon annan utbildning. De studier som avses i 1 mom. 1–5 punkten omfattar minst 60 studiepoäng och ordnas av de universitet som har utbildningsansvaret inom det pedagogiska området. Den praktik som avses i 5 punkten i nämnda moment genomförs vid en övningsskola, vid någon annan av universitetet godkänd läroanstalt eller på något annat av universitetet godkänt sätt. De studier som avses i 1 mom. 1–5 punkten omfattar minst 60 studiepoäng och ordnas av de universitet som har utbildningsansvaret inom det pedagogiska området. Den praktik som avses i 5 punkten i nämnda moment genomförs vid en övningsskola, vid någon annan av universitetet godkänd läroanstalt eller på något annat av universitetet godkänt sätt. De studier i undervisningsämnet som avses i 1 mom. 6 punkten och som hör till utbildningen av ämneslärare utgör grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för högre högskoleexamen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet samt grundstudier och ämnesstudier i något annat läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne. De studier i undervisningsämnet som avses i 1 mom. 6 punkten och som hör till utbildningen av ämneslärare utgör grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för högre högskoleexamen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet samt grundstudier och ämnesstudier i något annat läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne.

20 § Lärarutbildningens uppbyggnad Den utbildning för klasslärare, för speciallärare och för studiehandledare som avses i 19 § 1 mom. kan ingå i utbildningen för pedagogie magisterexamen. En del av de studier som hör till dessa utbildningar kan fullgöras i den utbildning som leder till kandidatexamen och som ligger till grund för magisterexamen. Utbildning för lärare inom småbarnspedagogik kan ingå i den utbildning som leder till pedagogie kandidatexamen. Den utbildning för klasslärare, för speciallärare och för studiehandledare som avses i 19 § 1 mom. kan ingå i utbildningen för pedagogie magisterexamen. En del av de studier som hör till dessa utbildningar kan fullgöras i den utbildning som leder till kandidatexamen och som ligger till grund för magisterexamen. Utbildning för lärare inom småbarnspedagogik kan ingå i den utbildning som leder till pedagogie kandidatexamen. I utbildningen för lärare inom småbarnspedagogik ingår de studier som avses i 19 § 1 mom. och som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, i utbildningen för klasslärare ingår studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen, i utbildningen för speciallärare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning och i utbildningen för studiehandledare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning. De pedagogiska studier för lärare som avses i samma moment ingår i alla ovan uppräknade utbildningar, med undantag för utbildningen för lärare inom småbarnspedagogik. I utbildningen för lärare inom småbarnspedagogik ingår de studier som avses i 19 § 1 mom. och som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, i utbildningen för klasslärare ingår studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen, i utbildningen för speciallärare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning och i utbildningen för studiehandledare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning. De pedagogiska studier för lärare som avses i samma moment ingår i alla ovan uppräknade utbildningar, med undantag för utbildningen för lärare inom småbarnspedagogik. De studier i lärarutbildningen som avses i 2 mom. kan förutom i pedagogie kandidatexamen och pedagogie magisterexamen ingå i någon annan lämplig lägre eller högre högskoleexamen eller också fullgöras fristående efter avlagd examen. De studier i lärarutbildningen som avses i 2 mom. kan förutom i pedagogie kandidatexamen och pedagogie magisterexamen ingå i någon annan lämplig lägre eller högre högskoleexamen eller också fullgöras fristående efter avlagd examen. Utbildning för ämneslärare kan ingå i den utbildning som leder till högre högskoleexamen. Till utbildningen hör de studier i ett eller två undervisningsämnen som avses i 19 § 1 mom. samt pedagogiska studier för lärare. Studierna kan fullgöras såväl i examen som fristående. En del av de studier som ingår i utbildningen för ämneslärare kan fullgöras i den utbildning som leder till lägre högskoleexamen och som ligger till grund för högre högskoleexamen. Utbildning för ämneslärare kan ingå i den utbildning som leder till högre högskoleexamen. Till utbildningen hör de studier i ett eller två undervisningsämnen som avses i 19 § 1 mom. samt pedagogiska studier för lärare. Studierna kan fullgöras såväl i examen som fristående. En del av de studier som ingår i utbildningen för ämneslärare kan fullgöras i den utbildning som leder till lägre högskoleexamen och som ligger till grund för högre högskoleexamen. 4 a kap. Specialiseringsutbildning 20 a § Specialiseringsutbildningens mål samt påvisande av kompetens Målet för specialiseringsutbildningen vid universiteten är att den studerande utgående från sin utbildningsbakgrund och arbetserfarenhet Målet för specialiseringsutbildningen vid universiteten är att den studerande utgående från sin utbildningsbakgrund och arbetserfarenhet 1) kan sköta krävande expertuppgifter inom sådana arbetslivssektorer som har fastställts inom ramen för avtalsförfarandet enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen, kan sköta krävande expertuppgifter inom sådana arbetslivssektorer som har fastställts inom ramen för avtalsförfarandet enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen, 2) behärskar den vetenskapliga specialkompetens i yrket som en expertroll förutsätter samt dess kopplingar till omgivningen, behärskar den vetenskapliga specialkompetens i yrket som en expertroll förutsätter samt dess kopplingar till omgivningen, 3) genom utnyttjande av vetenskaplig forskningsinformation eller metoder inom konstnärlig verksamhet kan analysera, utvärdera och utveckla yrkespraxis inom sitt specialiseringsområde, genom utnyttjande av vetenskaplig forskningsinformation eller metoder inom konstnärlig verksamhet kan analysera, utvärdera och utveckla yrkespraxis inom sitt specialiseringsområde, 4) inom sitt specialiseringsområde kan vara expert i sammanslutningar och nätverk. inom sitt specialiseringsområde kan vara expert i sammanslutningar och nätverk. Expertisen visas på det sätt som fastställs i avtalsförfarandet enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen. Expertisen visas på det sätt som fastställs i avtalsförfarandet enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen. 20 b § Specialiseringsutbildningens omfattning Specialiseringsutbildningarna omfattar minst 30 studiepoäng. Specialiseringsutbildningarna omfattar minst 30 studiepoäng. 20 c § Avtal om specialiseringsutbildning För att ett avtal enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen ska uppkomma ska avtalsparterna utgöra en majoritet av de universitet som har i bilagan till denna förordning föreskrivet utbildningsansvar inom det utbildningsområde inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas. I fråga om musikpedagogik ska dock avtalsparterna utgöra en majoritet av de universitet som har i denna förordning eller i en förordning av undervisnings- och kulturministeriet som utfärdats med stöd av 7 § 3 mom. i universitetslagen föreskrivet utbildningsansvar inom musikpedagogik. De parter som företräder arbetslivet och det sätt på vilket de har deltagit i avtalsförfarandet ska antecknas i avtalet. För att ett avtal enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen ska uppkomma ska avtalsparterna utgöra en majoritet av de universitet som har i bilagan till denna förordning föreskrivet utbildningsansvar inom det utbildningsområde inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas. I fråga om musikpedagogik ska dock avtalsparterna utgöra en majoritet av de universitet som har i denna förordning eller i en förordning av undervisnings- och kulturministeriet som utfärdats med stöd av 7 § 3 mom. i universitetslagen föreskrivet utbildningsansvar inom musikpedagogik. De parter som företräder arbetslivet och det sätt på vilket de har deltagit i avtalsförfarandet ska antecknas i avtalet. I ett avtal om specialiseringsutbildning ska det avtalas åtminstone om specialiseringsutbildningens benämning, omfattning, mål och målgrupp samt det sätt på vilket en studerande ska visa sin sakkunskap. I ett avtal om specialiseringsutbildning ska det avtalas åtminstone om specialiseringsutbildningens benämning, omfattning, mål och målgrupp samt det sätt på vilket en studerande ska visa sin sakkunskap. Ett universitet kan ansluta sig till ett avtal om specialiseringsutbildning också efter att avtalet ingåtts. De ursprungliga avtalsparterna är skyldiga att som avtalsparter godkänna alla de universitet som har sådant utbildningsansvar inom det område inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas som föreskrivs i denna förordning och i en med stöd av 7 § 3 mom. i universitetslagen utfärdad förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Parterna ansluter sig till avtalet genom att underteckna det ursprungliga avtalsdokumentet. Ett universitet kan ansluta sig till ett avtal om specialiseringsutbildning också efter att avtalet ingåtts. De ursprungliga avtalsparterna är skyldiga att som avtalsparter godkänna alla de universitet som har sådant utbildningsansvar inom det område inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas som föreskrivs i denna förordning och i en med stöd av 7 § 3 mom. i universitetslagen utfärdad förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Parterna ansluter sig till avtalet genom att underteckna det ursprungliga avtalsdokumentet. 20 d § Ordnande av specialiseringsutbildning Universiteten kan ordna specialiseringsutbildning enligt sitt utbildningsansvar. Ordnandet av specialiseringsutbildning förutsätter att universitetet i fråga är part i ett avtal enligt 20 c §. Universiteten kan ordna specialiseringsutbildning enligt sitt utbildningsansvar. Ordnandet av specialiseringsutbildning förutsätter att universitetet i fråga är part i ett avtal enligt 20 c §. 20 e § Offentlig förteckning över specialiseringsutbildningar I den offentliga förteckningen över specialiseringsutbildningar ska införas uppgifter om parterna i ett avtal enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen, avtalets giltighet och benämningen på och grunderna för specialiseringsutbildningen enligt vad som har överenskommits i avtalet. De grunder som ska införas i förteckningen är utbildningens omfattning, mål och målgrupp. I förteckningen kan också införas andra nödvändiga uppgifter om avtalet. Förteckningen förs av Utbildningsstyrelsen. I den offentliga förteckningen över specialiseringsutbildningar ska införas uppgifter om parterna i ett avtal enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen, avtalets giltighet och benämningen på och grunderna för specialiseringsutbildningen enligt vad som har överenskommits i avtalet. De grunder som ska införas i förteckningen är utbildningens omfattning, mål och målgrupp. I förteckningen kan också införas andra nödvändiga uppgifter om avtalet. Förteckningen förs av Utbildningsstyrelsen. Avtalsparterna är skyldiga att anmäla uppgifterna om ett avtal till den offentliga förteckningen. På motsvarande sätt är även ett universitet som på grund av avsaknad av andra utbildningsansvariga universitet inom det aktuella specialiseringsområdet ordnar specialiseringsutbildning genom eget beslut skyldigt att anmäla uppgifterna om specialiseringsutbildningen till förteckningen. Avtalsparterna är skyldiga att anmäla uppgifterna om ett avtal till den offentliga förteckningen. På motsvarande sätt är även ett universitet som på grund av avsaknad av andra utbildningsansvariga universitet inom det aktuella specialiseringsområdet ordnar specialiseringsutbildning genom eget beslut skyldigt att anmäla uppgifterna om specialiseringsutbildningen till förteckningen. Utbildningsstyrelsen ska hålla ett elektroniskt dokument med gällande avtal om specialiseringsutbildningar tillgängligt för allmänheten. Utbildningsstyrelsen ska hålla ett elektroniskt dokument med gällande avtal om specialiseringsutbildningar tillgängligt för allmänheten. 5 kap. Vetenskaplig och konstnärlig påbyggnadsutbildning

21 § Mål för den vetenskapliga och konstnärliga påbyggnadsutbildningen Målet för påbyggnadsutbildningen är att den som har slutfört utbildningen Målet för påbyggnadsutbildningen är att den som har slutfört utbildningen 1) grundligt har gjort sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och dess samhälleliga betydelse, grundligt har gjort sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och dess samhälleliga betydelse, 2) har inhämtat förmåga att självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder och skapa ny vetenskaplig kunskap, har inhämtat förmåga att självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder och skapa ny vetenskaplig kunskap, 3) har gjort sig väl förtrogen med utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom det egna forskningsområdet, har gjort sig väl förtrogen med utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom det egna forskningsområdet, 4) har förvärvat en sådan kännedom om allmän vetenskapsteori och om andra vetenskapsområden i anslutning till det egna forskningsområdet som gör det möjligt att följa utvecklingen inom dem, har förvärvat en sådan kännedom om allmän vetenskapsteori och om andra vetenskapsområden i anslutning till det egna forskningsområdet som gör det möjligt att följa utvecklingen inom dem, 5) har förvärvat tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper samt andra förutsättningar att vara verksam i arbetslivet i omfattande och krävande sakkunnig- och utvecklingsuppgifter och i internationellt samarbete. har förvärvat tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper samt andra förutsättningar att vara verksam i arbetslivet i omfattande och krävande sakkunnig- och utvecklingsuppgifter och i internationellt samarbete. Målet för den påbyggnadsutbildning som leder till konstdoktorsexamen kan utöver vad som avses i 1 mom. vara att den studerande uppnår förmåga att självständigt skapa metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter eller prestationer som fyller höga konstnärliga krav. Målet för den påbyggnadsutbildning som leder till konstdoktorsexamen kan utöver vad som avses i 1 mom. vara att den studerande uppnår förmåga att självständigt skapa metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter eller prestationer som fyller höga konstnärliga krav. Inom utbildningsområdet för konst kan målet för påbyggnadsutbildning som leder till någon annan än i 2 mom. avsedd examen utöver eller i stället för vad som avses i 1 mom. vara att den studerande uppnår förmåga att självständigt skapa metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter eller prestationer som fyller höga konstnärliga krav. Inom utbildningsområdet för konst kan målet för påbyggnadsutbildning som leder till någon annan än i 2 mom. avsedd examen utöver eller i stället för vad som avses i 1 mom. vara att den studerande uppnår förmåga att självständigt skapa metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter eller prestationer som fyller höga konstnärliga krav.

22 § Avläggande av doktorsexamen En studerande som har antagits till påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen ska En studerande som har antagits till påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen ska 1) genomföra studierna inom påbyggnadsutbildningen, genomföra studierna inom påbyggnadsutbildningen, 2) uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, 3) avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den eller avlägga andra av universitetet fastställda offentliga lärdoms- och färdighetsprov. avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den eller avlägga andra av universitetet fastställda offentliga lärdoms- och färdighetsprov.

23 § Avläggande av licentiatexamen En studerande som har antagits till påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han eller hon har genomfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen och den specialiseringsutbildning som eventuellt ingår i examen. En studerande som har antagits till påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han eller hon har genomfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen och den specialiseringsutbildning som eventuellt ingår i examen. Licentiatexamen omfattar en licentiatavhandling, i vilken den studerande skall uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga att självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder. Licentiatexamen omfattar en licentiatavhandling, i vilken den studerande skall uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga att självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder. Inom området musik samt teater och dans kan licentiatexamen i stället för en licentiatavhandling även omfatta offentliga lärdoms- och färdighetsprov. Inom området musik samt teater och dans kan licentiatexamen i stället för en licentiatavhandling även omfatta offentliga lärdoms- och färdighetsprov. Såsom licentiatavhandling kan även godkännas vetenskapliga publikationer eller manuskript som har godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex och vars antal av universitetet anses tillräckligt och ett sammandrag av dessa, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas. Såsom licentiatavhandling kan även godkännas vetenskapliga publikationer eller manuskript som har godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex och vars antal av universitetet anses tillräckligt och ett sammandrag av dessa, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas. 24 § 24 § har upphävts genom F 30.12.2014/1439. 24 § har upphävts genom F 30.12.2014/1439. 6 kap. Särskilda bestämmelser 25 § 25 § har upphävts genom F 17.12.2009/1136. 25 § har upphävts genom F 17.12.2009/1136.

26 § Betyg Universitetet ger den studerande ett examensbetyg över avlagd högre eller lägre högskoleexamen. Examensbetyget ska innehålla uppgifter om Universitetet ger den studerande ett examensbetyg över avlagd högre eller lägre högskoleexamen. Examensbetyget ska innehålla uppgifter om 1) examensbenämning och utbildningsområde, examensbenämning och utbildningsområde, 2) examens omfattning, examens omfattning, 3) huvudämne i examen eller en helhet som kan jämställas med huvudämnet eller utbildningsprogrammet, huvudämne i examen eller en helhet som kan jämställas med huvudämnet eller utbildningsprogrammet, 4) specialiseringsutbildning som eventuellt ingår i examen, specialiseringsutbildning som eventuellt ingår i examen, 5) det centrala innehållet i examen, det centrala innehållet i examen, 6) den studerandes språkkunskaper med iakttagande av 19 § i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003). den studerandes språkkunskaper med iakttagande av 19 § i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003). I fråga om betyg över en examen som har avlagts som påbyggnadsutbildning vid universitetet tillämpas vad som föreskrivs i 1 mom. 1 och 3–5 punkten. I fråga om betyg över en examen som har avlagts som påbyggnadsutbildning vid universitetet tillämpas vad som föreskrivs i 1 mom. 1 och 3–5 punkten. För en examen enligt 11 § 2 mom. i universitetslagen som har avlagts på något annat språk än finska eller svenska utfärdas också ett examensbetyg på finska eller svenska och ges utöver den examensbenämning på finska eller svenska som finns i bilagan till förordningen även en examensbenämning på engelska enligt vad som nämns i bilagan. För en examen enligt 11 § 2 mom. i universitetslagen som har avlagts på något annat språk än finska eller svenska utfärdas också ett examensbetyg på finska eller svenska och ges utöver den examensbenämning på finska eller svenska som finns i bilagan till förordningen även en examensbenämning på engelska enligt vad som nämns i bilagan. Om den utbildning som leder till examen i enlighet med 3 § 2 mom. har ordnats som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med ett eller flera finska eller utländska universitet, ska det av betyget framgå vilka andra examina och examensbetyg som beviljas på basis av samma utbildning samt vilka andra universitet som har beviljat examen. Om den utbildning som leder till examen i enlighet med 3 § 2 mom. har ordnats som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med ett eller flera finska eller utländska universitet, ska det av betyget framgå vilka andra examina och examensbetyg som beviljas på basis av samma utbildning samt vilka andra universitet som har beviljat examen. Universitetet ger en studerande ett intyg över specialiseringsutbildning som den studerande har genomfört. Av intyget ska framgå specialiseringsutbildningens benämning och utbildningens centrala innehåll. Universitetet ger en studerande ett intyg över specialiseringsutbildning som den studerande har genomfört. Av intyget ska framgå specialiseringsutbildningens benämning och utbildningens centrala innehåll. Till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid universitetet ger universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet. Till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid universitetet ger universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet. Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till den studerande över genomförda studier. Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till den studerande över genomförda studier. Om det i examen ingår sådana studier i lärarutbildningen som avses i 19 §, antecknas i examensbeviset den behörighet som studierna medför enligt förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) eller lagen om småbarnspedagogik (540/2018). Om det i examen ingår sådana studier i lärarutbildningen som avses i 19 §, antecknas i examensbeviset den behörighet som studierna medför enligt förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) eller lagen om småbarnspedagogik (540/2018). Ett universitet där det är möjligt att fullgöra en studieprestation som hör till de studier i lärarutbildningen som avses i 19 § kan på ansökan utfärda ett intyg över att den sökande på annat sätt än genom studier som ingår i de föreskrivna behörighetsvillkoren visat att han eller hon har inhämtat kunskaper och färdigheter som motsvarar studieprestationen. Universitetet får ställa som villkor för utfärdande av intyget att den sökande genomför kompletterande studier. Ett universitet där det är möjligt att fullgöra en studieprestation som hör till de studier i lärarutbildningen som avses i 19 § kan på ansökan utfärda ett intyg över att den sökande på annat sätt än genom studier som ingår i de föreskrivna behörighetsvillkoren visat att han eller hon har inhämtat kunskaper och färdigheter som motsvarar studieprestationen. Universitetet får ställa som villkor för utfärdande av intyget att den sökande genomför kompletterande studier.

27 § Lärda grader Universitetet kan ge den som har avlagt Universitetet kan ge den som har avlagt 1) ekonomie magisterexamen rätt att använda titeln ekonom, ekonomie magisterexamen rätt att använda titeln ekonom, 2) agronomie- och forstmagisterexamen rätt att använda titeln agronom eller forstmästare, agronomie- och forstmagisterexamen rätt att använda titeln agronom eller forstmästare, 3) bildkonstexamen enligt den upphävda förordningen om lägre och högre högskoleexamen på bildkonstens område (367/1993) rätt att använda titeln kandidat i bildkonst och den som avlagt slutexamen vid Bildkonstakademin enligt den förordningen rätt att använda titeln magister i bildkonst, bildkonstexamen enligt den upphävda förordningen om lägre och högre högskoleexamen på bildkonstens område (367/1993) rätt att använda titeln kandidat i bildkonst och den som avlagt slutexamen vid Bildkonstakademin enligt den förordningen rätt att använda titeln magister i bildkonst, 4) högre högskoleexamen med namnet kandidatexamen enligt tidigare gällande bestämmelser och föreskrifter rätt att använda titeln magister, högre högskoleexamen med namnet kandidatexamen enligt tidigare gällande bestämmelser och föreskrifter rätt att använda titeln magister, 5) både lägre och högre högskoleexamen med meteorologi som huvudämne eller högre högskoleexamen med namnet kandidatexamen med meteorologi som huvudämne enligt tidigare gällande bestämmelser och föreskrifter rätt att använda titeln meteorolog. både lägre och högre högskoleexamen med meteorologi som huvudämne eller högre högskoleexamen med namnet kandidatexamen med meteorologi som huvudämne enligt tidigare gällande bestämmelser och föreskrifter rätt att använda titeln meteorolog.

28 § Utvecklande av utbildningen och examina Universitetet har till uppgift att fortlöpande utvärdera och utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas examinas, undervisningens, studiehandledningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen. Universitetet har till uppgift att fortlöpande utvärdera och utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas examinas, undervisningens, studiehandledningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen. 7 kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

29 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005. Genom denna förordning upphävs följande förordningar jämte ändringar: Genom denna förordning upphävs följande förordningar jämte ändringar: 1) förordningen av den 21 april 1978 om veterinärmedicinska examina (298/1978), förordningen av den 21 april 1978 om veterinärmedicinska examina (298/1978), 2) förordningen av den 30 mars 1994 om farmaceutiska examina (246/1994), förordningen av den 30 mars 1994 om farmaceutiska examina (246/1994), 3) förordningen av den 25 oktober 1991 om filosofie doktorsexamen (1279/1991), förordningen av den 25 oktober 1991 om filosofie doktorsexamen (1279/1991), 4) förordningen av den 26 mars 1976 om odontologiska examina (290/1976), förordningen av den 26 mars 1976 om odontologiska examina (290/1976), 5) förordningen av den 18 mars 1994 om humanistiska och naturvetenskapliga examina (221/1994), förordningen av den 18 mars 1994 om humanistiska och naturvetenskapliga examina (221/1994), 6) förordningen av den 21 april 1995 om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (576/1995), förordningen av den 21 april 1995 om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (576/1995), 7) förordningen av den 31 januari 1995 om examina i ekonomiska vetenskaper (139/1995), förordningen av den 31 januari 1995 om examina i ekonomiska vetenskaper (139/1995), 8) förordningen av den 25 april 1997 om examina vid Bildkonstakademin (381/1997), förordningen av den 25 april 1997 om examina vid Bildkonstakademin (381/1997), 9) förordningen av den 22 april 1994 om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina (327/1994), förordningen av den 22 april 1994 om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina (327/1994), 10) förordningen av den 26 september 1975 om medicinska examina (762/1975), förordningen av den 26 september 1975 om medicinska examina (762/1975), 11) förordningen av den 17 februari 1995 om agrikultur-forstvetenskapliga examina (214/1995), förordningen av den 17 februari 1995 om agrikultur-forstvetenskapliga examina (214/1995), 12) förordningen av den 12 februari 1996 om juridiska examina (86/1996), förordningen av den 12 februari 1996 om juridiska examina (86/1996), 13) förordningen av den 3 maj 1996 om psykologiska examina (318/1996), förordningen av den 3 maj 1996 om psykologiska examina (318/1996), 14) förordningen av den 3 februari 1995 om examina vid Sibelius-Akademin (148/1995), förordningen av den 3 februari 1995 om examina vid Sibelius-Akademin (148/1995), 15) förordningen av den 3 juni 1994 om universitetsexamina inom det konstindustriella området (440/1994), förordningen av den 3 juni 1994 om universitetsexamina inom det konstindustriella området (440/1994), 16) förordningen av den 17 februari 1995 om universitetsexamina på teater- och dansområdet (216/1995), förordningen av den 17 februari 1995 om universitetsexamina på teater- och dansområdet (216/1995), 17) förordningen av den 17 februari 1995 om teknisk-vetenskapliga examina (215/1995), förordningen av den 17 februari 1995 om teknisk-vetenskapliga examina (215/1995), 18) förordningen av den 7 april 1995 om teologiska examina (517/1995), förordningen av den 7 april 1995 om teologiska examina (517/1995), 19) förordningen av den 19 juni 1997 om examina i hälsovetenskaper (628/1997), samt förordningen av den 19 juni 1997 om examina i hälsovetenskaper (628/1997), samt 20) förordningen av den 30 mars 1994 om samhällsvetenskapliga examina (245/1994). förordningen av den 30 mars 1994 om samhällsvetenskapliga examina (245/1994). 3 mom. har upphävts genom F 14.7.2005/561. 3 mom. har upphävts genom F 14.7.2005/561.

30 § De studerandes ställning En studerande som vid denna förordnings ikraftträdande studerar för en examen enligt de upphävda förordningar som avses i 29 § har enligt övergångsbestämmelserna i lagen om ändring av universitetslagen (715/2004) rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta studierna enligt de upphävda förordningarna. En studerande som vid denna förordnings ikraftträdande studerar för en examen enligt de upphävda förordningar som avses i 29 § har enligt övergångsbestämmelserna i lagen om ändring av universitetslagen (715/2004) rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta studierna enligt de upphävda förordningarna. En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt de upphävda förordningarna, på det sätt som universitetet bestämmer. En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt de upphävda förordningarna, på det sätt som universitetet bestämmer.

31 § Övergångsbestämmelse som gäller examensbenämningarna inom det juridiska området Vad som i lag eller någon annan förordning föreskrivs om juris kandidat, skall efter denna förordnings ikraftträdande även avse juris magister. Vad som i lag eller någon annan förordning föreskrivs om juris kandidat, skall efter denna förordnings ikraftträdande även avse juris magister.

32 § Titeln medicine kandidat och odontologie kandidat Studerande inom det medicinska området kan fortfarande beviljas titeln medicine kandidat enligt 17 § 3 mom. i förordningen om medicinska examina, om alla universitet med utbildningsansvar inom det medicinska området ordnar den utbildning som leder till medicine licentiatexamen utan att lägre högskoleexamen ingår i utbildningen. Studerande inom det medicinska området kan fortfarande beviljas titeln medicine kandidat enligt 17 § 3 mom. i förordningen om medicinska examina, om alla universitet med utbildningsansvar inom det medicinska området ordnar den utbildning som leder till medicine licentiatexamen utan att lägre högskoleexamen ingår i utbildningen. Studerande inom det odontologiska området kan fortfarande beviljas titeln odontologie kandidat enligt 17 § 4 mom. i förordningen om odontologiska examina, om alla universitet med utbildningsansvar inom det odontologiska området ordnar den utbildning som leder till odontologie licentiatexamen utan att lägre högskoleexamen ingår i utbildningen. Studerande inom det odontologiska området kan fortfarande beviljas titeln odontologie kandidat enligt 17 § 4 mom. i förordningen om odontologiska examina, om alla universitet med utbildningsansvar inom det odontologiska området ordnar den utbildning som leder till odontologie licentiatexamen utan att lägre högskoleexamen ingår i utbildningen. Rådets direktiv 78/687/EEG (31978L0687); EGT nr L 233, 24.8.1978, s. 10 Rådets direktiv 78/1027/EEG (31978L1027); EGT nr L 362, 23.12.1978, s. 7 Rådets direktiv 85/384/EEG (31985L0384); EGT nr L 223, 21.8.1985, s. 15 Rådets direktiv 85/432/EEG (31985L0432); EGT nr L 253, 24.9.1985, s. 34 Rådets direktiv 93/16/EEG (31993L0016); EGT nr L 165, 7.7.1993, s. 1 Rådets direktiv 78/687/EEG (31978L0687); EGT nr L 233, 24.8.1978, s. 10 Rådets direktiv 78/1027/EEG (31978L1027); EGT nr L 362, 23.12.1978, s. 7 Rådets direktiv 85/384/EEG (31985L0384); EGT nr L 223, 21.8.1985, s. 15 Rådets direktiv 85/432/EEG (31985L0432); EGT nr L 253, 24.9.1985, s. 34 Rådets direktiv 93/16/EEG (31993L0016); EGT nr L 165, 7.7.1993, s. 1 Bilaga (23.1.2025/27) FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITTEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS Förkortningar av universitetens namn: AU Aalto-universitetet HU Helsingfors universitet HU (SSKH) Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet JU Jyväskylä universitet KonstU Konstuniversitetet LU Lapplands universitet LUT Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet LUT SHH Svenska handelshögskolan TU Tammerfors universitet UU Uleåborgs universitet ÅA Åbo Akademi ÅU Åbo universitet VU Vasa universitet ÖFU Östra Finlands universitet Utbildningsområde och examen Utbildningsansvar AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA Kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper HU Bachelor of Food Sciences Magisterexamen i livsmedelsvetenskaper HU Master of Food Sciences Licentiatexamen i livsmedelsvetenskaper HU Licentiate of Food Sciences Doktorsexamen i livsmedelsvetenskaper HU Doctor of Food Sciences Agronomie- och forstkandidatexamen HU, ÖFU 1 Bachelor of Science (Agriculture and Forestry) Agronomie- och forstmagisterexamen HU, ÖFU 2 Master of Science (Agriculture and Forestry) Agronomie- och forstlicentiatexamen HU, ÖFU 3 Licentiate of Science (Agriculture and Forestry) Agronomie- och forstdoktorsexamen HU, ÖFU 4 Doctor of Science (Agriculture and Forestry) EKONOMISKA Ekonomie kandidatexamen Bachelor of Science (Economics and Business Administration) AU, JU, LUT, SHH, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Ekonomie magisterexamen AU, JU, LUT, SHH, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Science (Economics and Business Administration) Ekonomie licentiatexamen AU, JU, LUT, SHH, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Science (Economics and Business Administration) Ekonomie doktorsexamen Doctor of Science (Economics and Business AU, JU, LUT, SHH, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Administration) GYMNASTIK- OCH IDROTTSVETENSKAPLIGA Kandidatexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper JU Bachelor of Sport Sciences Magisterexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper JU Master of Sport Sciences Licentiatexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper JU Licentiate of Sport Sciences Doktorsexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper JU Doctor of Sport Sciences HUMANISTISKA UTBILDNINGSOMRÅDET Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper HU, JU, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Arts Filosofie magisterexamen HU, JU, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Arts Filosofie licentiatexamen HU, JU, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Philosophy Filosofie doktorsexamen HU, JU, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Philosophy HÄLSOVETENSKAPER Kandidatexamen i hälsovetenskaper JU, TU, UU, ÅA, ÖFU Bachelor of Health Sciences Magisterexamen i hälsovetenskaper HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Health Sciences Licentiatexamen i hälsovetenskaper HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Health Sciences Doktorsexamen i hälsovetenskaper HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Health Sciences JURIDISKA Rättsnotarieexamen HU, LU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Laws Juris magisterexamen HU, LU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Laws Magister i internationell och komparativ rätt HU, LU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of International and Comparative Law Juris licentiatexamen HU, LU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Laws Juris doktorsexamen HU, LU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Laws KONST Kandidatexamen i bildkonst KonstU Bachelor of Fine Arts Magisterexamen i bildkonst KonstU Master of Fine Arts Doktorsexamen i bildkonst KonstU Doctor of Fine Arts Musikkandidatexamen KonstU Bachelor of Music Musikmagisterexamen KonstU Master of Music Musiklicentiatexamen KonstU Licentiate of Music Musikdoktorsexamen KonstU Doctor of Music Konstkandidatexamen AU, KonstU, LU Bachelor of Arts (Art and Design) Konstmagisterexamen AU, KonstU, LU Master of Arts (Art and Design) Konstdoktorsexamen AU, KonstU, LU Doctor of Arts (Art and Design) Kandidatexamen i danskonst KonstU Bachelor of Arts (Dance) Magisterexamen i danskonst KonstU Master of Arts (Dance) Licentiatexamen i danskonst KonstU Licentiate of Arts (Dance) Doktorsexamen i danskonst KonstU Doctor of Arts (Dance) Kandidatexamen i teaterkonst KonstU, TU Bachelor of Arts (Theatre and Drama) Magisterexamen i teaterkonst KonstU, TU Master of Arts (Theatre and Drama) Licentiatexamen i teaterkonst KonstU, TU Licentiate of Arts (Theatre and Drama) Doktorsexamen i teaterkonst KonstU, TU Doctor of Arts (Theatre and Drama) MEDICINSKA OCH FARMACEUTISKA Medicine kandidatexamen HU, TU, UU, ÅU, ÖFU Bachelor of Medicine Medicine licentiatexamen HU, TU, UU, ÅU, ÖFU Licentiate of Medicine Medicine doktorsexamen HU, TU, UU, ÅU, ÖFU Doctor of Medical Science Odontologie kandidatexamen HU, UU, ÅU, ÖFU Bachelor of Odontology Odontologie licentiatexamen HU, UU, ÅU, ÖFU Licentiate of Odontology Odontologie doktorsexamen HU, UU, ÅU, ÖFU Doctor of Odontology Farmaceutexamen HU, ÅA, ÖFU Bachelor of Science (Pharmacy) Provisorsexamen HU, ÅA, ÖFU Master of Science (Pharmacy) Farmacie licentiatexamen HU, ÅA, ÖFU Licentiate of Philosophy (Pharmacy) Farmacie doktorsexamen HU, ÅA, ÖFU Doctor of Philosophy (Pharmacy) NATURVETENSKAPLIGA Kandidatexamen i naturvetenskaper HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Science Filosofie magisterexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Science Filosofie licentiatexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Philosophy Filosofie doktorsexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Philosophy PEDAGOGISKA OCH LÄRARUTBILDNINGEN Pedagogie kandidatexamen HU, JU, LU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Arts (Education) Pedagogie magisterexamen HU, JU, LU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Arts (Education) Pedagogie licentiatexamen HU, JU, LU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Philosophy (Education) Pedagogie doktorsexamen HU, JU, LU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Philosophy (Education) PSYKOLOGISKA Psykologie kandidatexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Arts (Psychology) Psykologie magisterexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Arts (Psychology) Filosofie magisterexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Arts Psykologie licentiatexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Arts (Psychology) Psykologie doktorsexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Philosophy (Psychology) SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA Förvaltningskandidatexamen HU, HU (SSKH), JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Administrative Sciences Politices kandidatexamen HU, HU (SSKH), JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Social Sciences Kandidatexamen i samhällsvetenskaper HU, HU (SSKH), JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Social Sciences Förvaltningsmagisterexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Administrative Sciences Politices magisterexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Social Sciences Magisterexamen i samhällsvetenskaper HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Social Sciences Förvaltningslicentiatexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Administrative Sciences Politices licentiatexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Social Sciences Licentiatexamen i samhällsvetenskaper HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Social Sciences Förvaltningsdoktorsexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Administrative Sciences Politices doktorsexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Social Sciences Doktorsexamen i samhällsvetenskaper HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Social Sciences TEKNISKA Teknologie kandidatexamen AU, JU, LUT, UU, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Science (Technology) Teknologie kandidatexamen (Arkitektur) AU, TU, UU Bachelor of Science (Architecture) Arkitektexamen AU, TU, UU Master of Science (Architecture) Diplomingenjörsexamen AU, JU, LUT, UU, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Science (Technology) Landskapsarkitektexamen AU Master of Science (Landscape Architecture) Teknologie licentiatexamen AU, JU, LUT, UU, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Science (Technology) Teknologie licentiatexamen (Arkitektur) AU, TU, UU Licentiate of Science (Architecture) Teknologie doktorsexamen AU, JU, LUT, UU, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Science (Technology) Teknologie doktorsexamen (Arkitektur) AU, TU, UU Doctor of Science (Architecture) TEOLOGISKA Teologie kandidatexamen HU, ÅA, ÖFU Bachelor of Theology Teologie magisterexamen HU, ÅA, ÖFU Master of Theology Teologie licentiatexamen HU, ÅA, ÖFU Licentiate of Theology Teologie doktorsexamen HU, ÅA, ÖFU Doctor of Theology VETERINÄRMEDICINSKA Veterinärmedicine kandidatexamen HU Bachelor of Veterinary Medicine Veterinärmedicine licentiatexamen HU Licentiate of Veterinary Medicine Veterinärmedicine doktorsexamen HU Doctor of Veterinary Medicine Filosofie doktorsexamen (Doctor of Philosophy) kan avläggas inom vetenskaplig påbyggnadsutbildning vid Aalto-universitetet, Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Lapplands universitet, Svenska handelshögskolan, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Vasa universitet, Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet LUT, Åbo Akademi, Åbo universitet och Östra Finlands universitet. 1 endast det forstvetenskapliga området 2 endast det forstvetenskapliga området 3 endast det forstvetenskapliga området 4 endast det forstvetenskapliga området FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITTEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS Förkortningar av universitetens namn: AU Aalto-universitetet HU Helsingfors universitet HU (SSKH) Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet JU Jyväskylä universitet KonstU Konstuniversitetet LU Lapplands universitet LUT Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet LUT SHH Svenska handelshögskolan TU Tammerfors universitet UU Uleåborgs universitet ÅA Åbo Akademi ÅU Åbo universitet VU Vasa universitet ÖFU Östra Finlands universitet Utbildningsområde och examen Utbildningsansvar AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA Kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper HU Bachelor of Food Sciences Magisterexamen i livsmedelsvetenskaper HU Master of Food Sciences Licentiatexamen i livsmedelsvetenskaper HU Licentiate of Food Sciences Doktorsexamen i livsmedelsvetenskaper HU Doctor of Food Sciences Agronomie- och forstkandidatexamen HU, ÖFU 1 1 Bachelor of Science (Agriculture and Forestry) Agronomie- och forstmagisterexamen HU, ÖFU 2 2 Master of Science (Agriculture and Forestry) Agronomie- och forstlicentiatexamen HU, ÖFU 3 3 Licentiate of Science (Agriculture and Forestry) Agronomie- och forstdoktorsexamen HU, ÖFU 4 4 Doctor of Science (Agriculture and Forestry) EKONOMISKA Ekonomie kandidatexamen Bachelor of Science (Economics and Business Administration) AU, JU, LUT, SHH, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Ekonomie magisterexamen AU, JU, LUT, SHH, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Science (Economics and Business Administration) Ekonomie licentiatexamen AU, JU, LUT, SHH, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Science (Economics and Business Administration) Ekonomie doktorsexamen Doctor of Science (Economics and Business AU, JU, LUT, SHH, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Administration) GYMNASTIK- OCH IDROTTSVETENSKAPLIGA Kandidatexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper JU Bachelor of Sport Sciences Magisterexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper JU Master of Sport Sciences Licentiatexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper JU Licentiate of Sport Sciences Doktorsexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper JU Doctor of Sport Sciences HUMANISTISKA UTBILDNINGSOMRÅDET Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper HU, JU, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Arts Filosofie magisterexamen HU, JU, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Arts Filosofie licentiatexamen HU, JU, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Philosophy Filosofie doktorsexamen HU, JU, TU, UU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Philosophy HÄLSOVETENSKAPER Kandidatexamen i hälsovetenskaper JU, TU, UU, ÅA, ÖFU Bachelor of Health Sciences Magisterexamen i hälsovetenskaper HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Health Sciences Licentiatexamen i hälsovetenskaper HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Health Sciences Doktorsexamen i hälsovetenskaper HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Health Sciences JURIDISKA Rättsnotarieexamen HU, LU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Laws Juris magisterexamen HU, LU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Laws Magister i internationell och komparativ rätt HU, LU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of International and Comparative Law Juris licentiatexamen HU, LU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Laws Juris doktorsexamen HU, LU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Laws KONST Kandidatexamen i bildkonst KonstU Bachelor of Fine Arts Magisterexamen i bildkonst KonstU Master of Fine Arts Doktorsexamen i bildkonst KonstU Doctor of Fine Arts Musikkandidatexamen KonstU Bachelor of Music Musikmagisterexamen KonstU Master of Music Musiklicentiatexamen KonstU Licentiate of Music Musikdoktorsexamen KonstU Doctor of Music Konstkandidatexamen AU, KonstU, LU Bachelor of Arts (Art and Design) Konstmagisterexamen AU, KonstU, LU Master of Arts (Art and Design) Konstdoktorsexamen AU, KonstU, LU Doctor of Arts (Art and Design) Kandidatexamen i danskonst KonstU Bachelor of Arts (Dance) Magisterexamen i danskonst KonstU Master of Arts (Dance) Licentiatexamen i danskonst KonstU Licentiate of Arts (Dance) Doktorsexamen i danskonst KonstU Doctor of Arts (Dance) Kandidatexamen i teaterkonst KonstU, TU Bachelor of Arts (Theatre and Drama) Magisterexamen i teaterkonst KonstU, TU Master of Arts (Theatre and Drama) Licentiatexamen i teaterkonst KonstU, TU Licentiate of Arts (Theatre and Drama) Doktorsexamen i teaterkonst KonstU, TU Doctor of Arts (Theatre and Drama) MEDICINSKA OCH FARMACEUTISKA Medicine kandidatexamen HU, TU, UU, ÅU, ÖFU Bachelor of Medicine Medicine licentiatexamen HU, TU, UU, ÅU, ÖFU Licentiate of Medicine Medicine doktorsexamen HU, TU, UU, ÅU, ÖFU Doctor of Medical Science Odontologie kandidatexamen HU, UU, ÅU, ÖFU Bachelor of Odontology Odontologie licentiatexamen HU, UU, ÅU, ÖFU Licentiate of Odontology Odontologie doktorsexamen HU, UU, ÅU, ÖFU Doctor of Odontology Farmaceutexamen HU, ÅA, ÖFU Bachelor of Science (Pharmacy) Provisorsexamen HU, ÅA, ÖFU Master of Science (Pharmacy) Farmacie licentiatexamen HU, ÅA, ÖFU Licentiate of Philosophy (Pharmacy) Farmacie doktorsexamen HU, ÅA, ÖFU Doctor of Philosophy (Pharmacy) NATURVETENSKAPLIGA Kandidatexamen i naturvetenskaper HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Science Filosofie magisterexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Science Filosofie licentiatexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Philosophy Filosofie doktorsexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Philosophy PEDAGOGISKA OCH LÄRARUTBILDNINGEN Pedagogie kandidatexamen HU, JU, LU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Arts (Education) Pedagogie magisterexamen HU, JU, LU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Arts (Education) Pedagogie licentiatexamen HU, JU, LU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Philosophy (Education) Pedagogie doktorsexamen HU, JU, LU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Philosophy (Education) PSYKOLOGISKA Psykologie kandidatexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Arts (Psychology) Psykologie magisterexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Arts (Psychology) Filosofie magisterexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Arts Psykologie licentiatexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Arts (Psychology) Psykologie doktorsexamen HU, JU, TU, UU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Philosophy (Psychology) SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA Förvaltningskandidatexamen HU, HU (SSKH), JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Administrative Sciences Politices kandidatexamen HU, HU (SSKH), JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Social Sciences Kandidatexamen i samhällsvetenskaper HU, HU (SSKH), JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Social Sciences Förvaltningsmagisterexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Administrative Sciences Politices magisterexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Social Sciences Magisterexamen i samhällsvetenskaper HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Social Sciences Förvaltningslicentiatexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Administrative Sciences Politices licentiatexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Social Sciences Licentiatexamen i samhällsvetenskaper HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Social Sciences Förvaltningsdoktorsexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Administrative Sciences Politices doktorsexamen HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Social Sciences Doktorsexamen i samhällsvetenskaper HU, JU, LU, LUT, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Social Sciences TEKNISKA Teknologie kandidatexamen AU, JU, LUT, UU, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Bachelor of Science (Technology) Teknologie kandidatexamen (Arkitektur) AU, TU, UU Bachelor of Science (Architecture) Arkitektexamen AU, TU, UU Master of Science (Architecture) Diplomingenjörsexamen AU, JU, LUT, UU, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Master of Science (Technology) Landskapsarkitektexamen AU Master of Science (Landscape Architecture) Teknologie licentiatexamen AU, JU, LUT, UU, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Licentiate of Science (Technology) Teknologie licentiatexamen (Arkitektur) AU, TU, UU Licentiate of Science (Architecture) Teknologie doktorsexamen AU, JU, LUT, UU, TU, VU, ÅA, ÅU, ÖFU Doctor of Science (Technology) Teknologie doktorsexamen (Arkitektur) AU, TU, UU Doctor of Science (Architecture) TEOLOGISKA Teologie kandidatexamen HU, ÅA, ÖFU Bachelor of Theology Teologie magisterexamen HU, ÅA, ÖFU Master of Theology Teologie licentiatexamen HU, ÅA, ÖFU Licentiate of Theology Teologie doktorsexamen HU, ÅA, ÖFU Doctor of Theology VETERINÄRMEDICINSKA Veterinärmedicine kandidatexamen HU Bachelor of Veterinary Medicine Veterinärmedicine licentiatexamen HU Licentiate of Veterinary Medicine Veterinärmedicine doktorsexamen HU Doctor of Veterinary Medicine Filosofie doktorsexamen (Doctor of Philosophy) kan avläggas inom vetenskaplig påbyggnadsutbildning vid Aalto-universitetet, Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Lapplands universitet, Svenska handelshögskolan, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Vasa universitet, Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet LUT, Åbo Akademi, Åbo universitet och Östra Finlands universitet. 1 endast det forstvetenskapliga området 1 2 endast det forstvetenskapliga området 2 3 endast det forstvetenskapliga området 3 4 endast det forstvetenskapliga området 4 Ikraftträdelsestadganden 14.7.2005/561: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005. 17.12.2009/1136: Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. 11.11.2010/967: Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. 14.4.2011/351: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2011. Förordningen tillämpas på studerande som inleder studier för odontologie licentiatexamen den 1 augusti 2011 eller därefter. De som när denna förordning träder i kraft studerar för odontologie licentiatexamen men inte har inlett den vårdpraktik som ingår i examen, har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning från och med den 1 augusti 2013 eller att fortsätta studierna enligt den förordning som gäller vid ikraftträdandet. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning om han eller hon inte före utgången av 2020 har avlagt examen enligt den förordning som gäller när denna förordning träder i kraft. Universitetet beslutar om de arrangemang som har samband med övergången. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2011. Förordningen tillämpas på studerande som inleder studier för odontologie licentiatexamen den 1 augusti 2011 eller därefter. De som när denna förordning träder i kraft studerar för odontologie licentiatexamen men inte har inlett den vårdpraktik som ingår i examen, har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning från och med den 1 augusti 2013 eller att fortsätta studierna enligt den förordning som gäller vid ikraftträdandet. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning om han eller hon inte före utgången av 2020 har avlagt examen enligt den förordning som gäller när denna förordning träder i kraft. Universitetet beslutar om de arrangemang som har samband med övergången. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. 28.6.2012/421: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2013. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2013. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. 19.12.2013/1039: Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014. 30.12.2014/1439: Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015. En hänvisning till statsrådets förordning om universitetsexamina i den övriga lagstiftningen avser efter denna förordnings ikraftträdande en hänvisning till statsrådets förordning om examina och specialiseringsutbildningar vid universitet. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015. En hänvisning till statsrådets förordning om universitetsexamina i den övriga lagstiftningen avser efter denna förordnings ikraftträdande en hänvisning till statsrådets förordning om examina och specialiseringsutbildningar vid universitet. 23.8.2018/754: Denna förordning träder i kraft den 1 september 2018. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2018. 19.12.2019/1295: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2020. Förordningen tillämpas på studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2020 eller därefter. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2020. Förordningen tillämpas på studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2020 eller därefter. 23.7.2020/594: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2020. Bilagan till förordningen träder dock i kraft den 1 augusti 2021. Förordningens 26 § 2 mom. tillämpas på studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2020 eller därefter. Bilagan till förordningen tillämpas på studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2021 eller därefter. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2020. Bilagan till förordningen träder dock i kraft den 1 augusti 2021. Förordningens 26 § 2 mom. tillämpas på studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2020 eller därefter. Bilagan till förordningen tillämpas på studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2021 eller därefter. 13.1.2022/11: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2023. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2023. 23.1.2025/27: Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2025. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2025.