Statsrådets förordning om Europeiska skolan i Helsingfors

1 kap. Ordnande av undervisning och bestämmande av årskurs för eleverna

1 § Språkavdelningar Vid skolan finns en finskspråkig, en engelskspråkig och en franskspråkig språkavdelning. Vid skolan finns en finskspråkig, en engelskspråkig och en franskspråkig språkavdelning.

2 § Undervisningsgrupper Undervisningsgrupperna i skolan ska bildas så att undervisningen kan ordnas i enlighet med elevernas ålder och förutsättningar och med beaktande av skolans resurser. Undervisningsgrupperna i skolan ska bildas så att undervisningen kan ordnas i enlighet med elevernas ålder och förutsättningar och med beaktande av skolans resurser.

3 § Hur elevens årskurs bestäms Om den årskurs som motsvarar åldern hos den som ansöker om att bli elev inte motsvarar hans eller hennes kunskaper och färdigheter enligt det senaste skolbetyget eller enligt något annat deltagarintyg, ska kunskaps- och färdighetsnivån bedömas genom prov och med hjälp av korrelationstabellen i bilaga A. Prov som avses ovan kan ordnas i modersmål, matematik och främmande språk enligt vad rektorn bestämmer. Om den årskurs som motsvarar åldern hos den som ansöker om att bli elev inte motsvarar hans eller hennes kunskaper och färdigheter enligt det senaste skolbetyget eller enligt något annat deltagarintyg, ska kunskaps- och färdighetsnivån bedömas genom prov och med hjälp av korrelationstabellen i bilaga A. Prov som avses ovan kan ordnas i modersmål, matematik och främmande språk enligt vad rektorn bestämmer. Som resultat av den bedömning som avses i 1 mom. kan den sökande antas som elev i en årskurs där den sökande är högst två år äldre än medianåldern hos eleverna på primärnivån och i årskurserna 1―4 på sekundärnivå, och högst tre år äldre än medianåldern hos eleverna i årskurserna 5―7 på sekundärnivå. Som resultat av den bedömning som avses i 1 mom. kan den sökande antas som elev i en årskurs där den sökande är högst två år äldre än medianåldern hos eleverna på primärnivån och i årskurserna 1―4 på sekundärnivå, och högst tre år äldre än medianåldern hos eleverna i årskurserna 5―7 på sekundärnivå. 2 kap. Elevernas lärotider

4 § Lärotider under läsåret Läsåret inleds den 1 september och avslutas den 31 augusti. Läsåret inleds den 1 september och avslutas den 31 augusti.

5 § Antal veckotimmar i undervisningen Eleverna i förskolan och i första och andra årskursen på primärnivå ges undervisning i genomsnitt minst 50, i årskurserna 3―5 på primärnivå i genomsnitt minst 36 och på sekundärnivå i genomsnitt minst 31 timmar per arbetsvecka. Eleverna i förskolan och i första och andra årskursen på primärnivå ges undervisning i genomsnitt minst 50, i årskurserna 3―5 på primärnivå i genomsnitt minst 36 och på sekundärnivå i genomsnitt minst 31 timmar per arbetsvecka. I förskolan och i första och andra årskursen på primärnivå omfattar en lektion 30 minuter och i andra årskurser 45 minuter. Den tid som används för undervisning och raster indelas i ändamålsenliga pass. I förskolan och i första och andra årskursen på primärnivå omfattar en lektion 30 minuter och i andra årskurser 45 minuter. Den tid som används för undervisning och raster indelas i ändamålsenliga pass.

6 § Ersättande undervisning För en elev som fått tillgodoräkna sig en del av studierna ska ordnas ersättande undervisning eller annan handledd verksamhet i stället för de studier som räknats eleven till godo. För en elev som fått tillgodoräkna sig en del av studierna ska ordnas ersättande undervisning eller annan handledd verksamhet i stället för de studier som räknats eleven till godo. 3 kap. Skolans förvaltning

7 § Skolans direktion Utbildningsstyrelsen utser ledamöterna i direktionen och deras ersättare på förslag av de instanser som nämns i 31 § 2 mom. i lagen om Europeiska skolan i Helsingfors (1463/2007) samt beslutar om utnämning av eventuella andra ledamöter för direktionens mandatperiod. Utbildningsstyrelsen utser ledamöterna i direktionen och deras ersättare på förslag av de instanser som nämns i 31 § 2 mom. i lagen om Europeiska skolan i Helsingfors (1463/2007) samt beslutar om utnämning av eventuella andra ledamöter för direktionens mandatperiod. Utbildningsstyrelsen utser ordföranden och vice ordföranden bland direktionens ledamöter. Utbildningsstyrelsen utser ordföranden och vice ordföranden bland direktionens ledamöter. Om en ledamot av direktionen avgår eller avlider under pågående mandatperiod, utser utbildningsstyrelsen en ny ledamot i hans eller hennes ställe för den återstående mandatperioden. Om en ledamot av direktionen avgår eller avlider under pågående mandatperiod, utser utbildningsstyrelsen en ny ledamot i hans eller hennes ställe för den återstående mandatperioden. Sekreterare i direktionen är skolans rektor. Sekreterare i direktionen är skolans rektor.

8 § Behandling av ärenden i direktionen Direktionen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid förhinder för ordföranden av vice ordföranden. Direktionen ska sammankallas om minst tre ledamöter kräver det. Direktionen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid förhinder för ordföranden av vice ordföranden. Direktionen ska sammankallas om minst tre ledamöter kräver det. Direktionen behandlar ärenden som hör till dess befogenhet på föredragning av rektor. Direktionen behandlar ärenden som hör till dess befogenhet på föredragning av rektor. Direktionen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Ärendena avgörs med enkel röstmajoritet. Om rösterna faller lika, gäller som beslut den mening som ordföranden biträtt. Om rösterna faller lika i ett personval, avgörs valet genom lottning. Direktionen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Ärendena avgörs med enkel röstmajoritet. Om rösterna faller lika, gäller som beslut den mening som ordföranden biträtt. Om rösterna faller lika i ett personval, avgörs valet genom lottning. 4 kap. Behörighetsvillkor för rektor och lärare

9 § Behörighetsvillkor för rektor Behörighetsvillkoren för rektor är Behörighetsvillkoren för rektor är 1) högre högskoleexamen, högre högskoleexamen, 2) behörighet för lärare enligt denna förordning, behörighet för lärare enligt denna förordning, 3) tillräcklig erfarenhet av arbete i läraruppgifter, tillräcklig erfarenhet av arbete i läraruppgifter, 4) tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning, samt tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning, samt 5) utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt tillräckliga kunskaper i språken vid skolans övriga språkavdelningar. utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt tillräckliga kunskaper i språken vid skolans övriga språkavdelningar.

10 § Behörighetsvillkor för undervisningspersonalen I fråga om behörighet för lärare i förskolan iakttas vad som i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) föreskrivs om behörighet för lärare i förskoleundervisning. I fråga om behörighet för lärare i förskolan iakttas vad som i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) föreskrivs om behörighet för lärare i förskoleundervisning. I fråga om behörighet för lärare på primärnivå iakttas vad som i nämnda förordning föreskrivs om behörighet för klasslärare. I fråga om behörighet för lärare på primärnivå iakttas vad som i nämnda förordning föreskrivs om behörighet för klasslärare. I fråga om behörighet för ämneslärare på sekundärnivå iakttas vad som i nämnda förordning föreskrivs om behörighet för ämneslärare i gymnasiet. Om undervisning endast ges elever i årskurserna 1―3 på sekundärnivå, iakttas i fråga om behörighet för ämneslärare vad som i nämnda förordning föreskrivs om behörighet för ämneslärare i den grundläggande utbildningen. I fråga om behörighet för ämneslärare på sekundärnivå iakttas vad som i nämnda förordning föreskrivs om behörighet för ämneslärare i gymnasiet. Om undervisning endast ges elever i årskurserna 1―3 på sekundärnivå, iakttas i fråga om behörighet för ämneslärare vad som i nämnda förordning föreskrivs om behörighet för ämneslärare i den grundläggande utbildningen. I fråga om behörighet för studiehandledare iakttas vad som i nämnda förordning föreskrivs om behörighet för elevhandledare i den grundläggande utbildningen eller om behörighet för studiehandledare i gymnasiet. I fråga om behörighet för studiehandledare iakttas vad som i nämnda förordning föreskrivs om behörighet för elevhandledare i den grundläggande utbildningen eller om behörighet för studiehandledare i gymnasiet. Utan hinder av 1―4 mom. är den behörig som lärare eller studiehandledare som är behörig för en motsvarande tjänst eller uppgift i det medlemsland i Europeiska gemenskapen där det examensbetyg som behövs för tjänsten eller uppgiften har utfärdats för honom eller henne. Utan hinder av 1―4 mom. är den behörig som lärare eller studiehandledare som är behörig för en motsvarande tjänst eller uppgift i det medlemsland i Europeiska gemenskapen där det examensbetyg som behövs för tjänsten eller uppgiften har utfärdats för honom eller henne.

11 § Krav på språkkunskaper hos undervisningspersonalen En lärare ska ha tillräckliga muntliga och skriftliga kunskaper i sitt modersmål och dessutom i minst ett av språken vid skolans språkavdelningar. En lärare ska ha tillräckliga muntliga och skriftliga kunskaper i sitt modersmål och dessutom i minst ett av språken vid skolans språkavdelningar. Lärare i förskolan och på primärnivå, ämneslärare i modersmålet och lärare i det första främmande språket ska ha undervisningsspråket som sitt modersmål. Lärare i övriga läroämnen ska ha tillräckliga muntliga och skriftliga kunskaper i det språk som används i undervisningen. Lärare i förskolan och på primärnivå, ämneslärare i modersmålet och lärare i det första främmande språket ska ha undervisningsspråket som sitt modersmål. Lärare i övriga läroämnen ska ha tillräckliga muntliga och skriftliga kunskaper i det språk som används i undervisningen.

12 § Behörighetsvillkor för ämneslärare i vissa fall Behörig att undervisa i naturforskning, ekonomikunskap, religionskunskap, historia-geografi som ett enda läroämne eller i ett läroämne som ingår i läroplanen men inte nämns i lagen om Europeiska skolan i Helsingfors är den som har sådan behörighet som föreskrivs i 5 a § eller 10 a § i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet. Behörig att undervisa i naturforskning, ekonomikunskap, religionskunskap, historia-geografi som ett enda läroämne eller i ett läroämne som ingår i läroplanen men inte nämns i lagen om Europeiska skolan i Helsingfors är den som har sådan behörighet som föreskrivs i 5 a § eller 10 a § i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet. Utan hinder av 1 mom. är den behörig som ämneslärare som är behörig för en motsvarande tjänst eller uppgift i det medlemsland i Europeiska gemenskapen där det examensbetyg som behövs för tjänsten eller uppgiften har utfärdats för honom eller henne. Utan hinder av 1 mom. är den behörig som ämneslärare som är behörig för en motsvarande tjänst eller uppgift i det medlemsland i Europeiska gemenskapen där det examensbetyg som behövs för tjänsten eller uppgiften har utfärdats för honom eller henne. 5 kap. Ikraftträdande

13 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2008. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2008. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 10 januari 2008 Undervisningsminister Sari Sarkomaa Regeringsråd Marja Lahtinen Helsingfors den 10 januari 2008 Undervisningsminister Sari Sarkomaa Regeringsråd Marja Lahtinen Bilaga A Bilaga A