Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket

2 § Markkartering Markkarteringen ska vara en grundanalys där jordarten, mullhalten, surheten, ledningstalet, mängden utbytbart kalcium, kalium och magnesium samt mängden lättlöslig fosfor bestäms. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller det datum då provet har anlänt för analysering. Analysen ska utföras i ett laboratorium som har specialiserat sig på jordanalyser. Markkarteringen ska vara en grundanalys där jordarten, mullhalten, surheten, ledningstalet, mängden utbytbart kalcium, kalium och magnesium samt mängden lättlöslig fosfor bestäms. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller det datum då provet har anlänt för analysering. Analysen ska utföras i ett laboratorium som har specialiserat sig på jordanalyser.

12 § Användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel Näringsämnena i stallgödsel från husdjur ska räknas in i gödselmängderna på basis av antingen värdena i tabell 9 i bilaga 1 eller resultaten av en stallgödselanalys. Stallgödselanalysen får inte vara äldre än fem år och den ska utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på stallgödselsanalyser. En analys av stallgödsel ska alltid utföras och resultatet av den användas vid beräkningen av näringsämnen när tabell 9 i bilaga 1 saknar tabellvärden för gödsel från den aktuella djurarten. Näringsämnena i stallgödsel från husdjur ska räknas in i gödselmängderna på basis av antingen värdena i tabell 9 i bilaga 1 eller resultaten av en stallgödselanalys. Stallgödselanalysen får inte vara äldre än fem år och den ska utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på stallgödselsanalyser. En analys av stallgödsel ska alltid utföras och resultatet av den användas vid beräkningen av näringsämnen när tabell 9 i bilaga 1 saknar tabellvärden för gödsel från den aktuella djurarten. Fosforn i andra gödselfabrikat beaktas på följande sätt i gödselmängderna: Fosforn i andra gödselfabrikat beaktas på följande sätt i gödselmängderna: 1) i fråga om organiska animaliska gödselmedel och gödselfabrikat, t.ex. hornspån, beaktas den vattenlösliga fosforn i sin helhet, i fråga om organiska animaliska gödselmedel och gödselfabrikat, t.ex. hornspån, beaktas den vattenlösliga fosforn i sin helhet, 2) i fråga om köttbenmjöl beaktas den fosfor som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten i sin helhet, i fråga om köttbenmjöl beaktas den fosfor som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten i sin helhet, 3) i fråga om fosformineraler beaktas den fosfor som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten i sin helhet, i fråga om fosformineraler beaktas den fosfor som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten i sin helhet, 4) i fråga om kalksten och biprodukter som används som kalkningsmedel som sådana beaktas den fosfor som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten i sin helhet. i fråga om kalksten och biprodukter som används som kalkningsmedel som sådana beaktas den fosfor som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten i sin helhet.

23 § Kartläggning av mångfaldsobjekt Före utgången av det andra förbindelseåret måste jordbrukaren utföra en kartläggning av mångfaldsobjekten på gården. Kartläggningen utförs genom att Landsbygdsverkets blankett för ändamålet fylls i. På blanketten antecknas ur mångfaldssynpunkt viktiga objekt i närheten av gårdens produktionsbyggnader samt på och kring åkrar som innehas av jordbrukaren, t.ex. artrika ängar, åkerkanter och åkerrenar, vägrenar, kantzoner mellan åker och skog, bäckar, källor, våtmarker, gamla stengärdsgårdar, lador och alléer på åkermarker samt landskapsträdor, viltåkrar och viltträdor samt sådana områden som är viktiga för vilt och andra organismer som exempelvis permanenta betesmarker, icke odlade åkrar som sköts och icke odlade åkrar med artrik flora och fauna. På kartläggningsblanketten antecknas också gårdsbruksenhetens specialstödsavtal för främjande av naturens mångfald och omfattningen av dessa avtal. Kartläggningsobjekten ska förutom på blanketten också märkas ut på en karta, exempelvis på en basskifteskarta. Kartläggningen sparas på gården och visas på begäran upp för de myndigheter som övervakar stödet. Före utgången av det andra förbindelseåret måste jordbrukaren utföra en kartläggning av mångfaldsobjekten på gården. Kartläggningen utförs genom att Landsbygdsverkets blankett för ändamålet fylls i. På blanketten antecknas ur mångfaldssynpunkt viktiga objekt i närheten av gårdens produktionsbyggnader samt på och kring åkrar som innehas av jordbrukaren, t.ex. artrika ängar, åkerkanter och åkerrenar, vägrenar, kantzoner mellan åker och skog, bäckar, källor, våtmarker, gamla stengärdsgårdar, lador och alléer på åkermarker samt landskapsträdor, viltåkrar och viltträdor samt sådana områden som är viktiga för vilt och andra organismer som exempelvis permanenta betesmarker, icke odlade åkrar som sköts och icke odlade åkrar med artrik flora och fauna. På kartläggningsblanketten antecknas också gårdsbruksenhetens specialstödsavtal för främjande av naturens mångfald och omfattningen av dessa avtal. Kartläggningsobjekten ska förutom på blanketten också märkas ut på en karta, exempelvis på en basskifteskarta. Kartläggningen sparas på gården och visas på begäran upp för de myndigheter som övervakar stödet.

25 § Preciserad kvävegödsling av jordbruksgrödor Jordbrukaren kan utföra eller låta utföra en analys av den totala mängden vattenlösligt kväve genom att använda en metod för snabbmätning, en så kallad kväveportfölj, eller beställa en laboratorieanalys. Med metoden för snabbmätning avses den utrustning som är avsedd för analys av mängden vattenlösligt kväve eller ammoniumkväve i åkermarken och vars analysresultat visar mängden vattenlösligt kväve eller ammoniumkväve i åkermarken i kilogram per hektar. Utöver mängden nitratkväve ska också mängden ammoniumkväve analyseras, om organiskt gödselmedel har spridits på skiftet, en stor mängd grönmassa har plöjts in i skiftet, en specialgröda som gödslats kraftigt har odlats på skiftet eller skiftet är mycket mullrikt. Laboratorieanalysen ska utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på kväveanalyser. Mätresultaten ska föras in i de skiftesvisa anteckningar som avses i 4 §. Jordbrukaren kan utföra eller låta utföra en analys av den totala mängden vattenlösligt kväve genom att använda en metod för snabbmätning, en så kallad kväveportfölj, eller beställa en laboratorieanalys. Med metoden för snabbmätning avses den utrustning som är avsedd för analys av mängden vattenlösligt kväve eller ammoniumkväve i åkermarken och vars analysresultat visar mängden vattenlösligt kväve eller ammoniumkväve i åkermarken i kilogram per hektar. Utöver mängden nitratkväve ska också mängden ammoniumkväve analyseras, om organiskt gödselmedel har spridits på skiftet, en stor mängd grönmassa har plöjts in i skiftet, en specialgröda som gödslats kraftigt har odlats på skiftet eller skiftet är mycket mullrikt. Laboratorieanalysen ska utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på kväveanalyser. Mätresultaten ska föras in i de skiftesvisa anteckningar som avses i 4 §.

35 § Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter Jordbrukaren ska mäta mängden lösligt kväve på våren före vårgödslingen och under vegetationsperioden före tillskottsgödslingarna. För varje jordbruksskifte utförs en separat analys. Om mängden lösligt kväve i marken överstiger 20 kg per hektar ska den andel som överstiger 20 kg dras av från den årliga kvävegivan för skiftet. Minskningen görs utgående från gödslingsvillkoren enligt kapitel 4 som gårdsbruksenheten följer. Jordbrukaren kan analysera eller låta analysera mängden lösligt kväve med hjälp av en metod för snabbestämning, en så kallad kväveportfölj, eller beställa en laboratorieanalys av mängden lösligt kväve. Med metoden för snabbmätning avses den utrustning som är avsedd för analys av mängden vattenlösligt kväve i åkermarken och vars analysresultat visar mängden vattenlösligt kväve i åkermarken i kilogram per hektar. Laboratorieanalysen ska utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på kväveanalyser. Mätresultaten ska föras in i de skiftesspecifika anteckningar som avses i 4 §. Jordbrukaren ska mäta mängden lösligt kväve på våren före vårgödslingen och under vegetationsperioden före tillskottsgödslingarna. För varje jordbruksskifte utförs en separat analys. Om mängden lösligt kväve i marken överstiger 20 kg per hektar ska den andel som överstiger 20 kg dras av från den årliga kvävegivan för skiftet. Minskningen görs utgående från gödslingsvillkoren enligt kapitel 4 som gårdsbruksenheten följer. Jordbrukaren kan analysera eller låta analysera mängden lösligt kväve med hjälp av en metod för snabbestämning, en så kallad kväveportfölj, eller beställa en laboratorieanalys av mängden lösligt kväve. Med metoden för snabbmätning avses den utrustning som är avsedd för analys av mängden vattenlösligt kväve i åkermarken och vars analysresultat visar mängden vattenlösligt kväve i åkermarken i kilogram per hektar. Laboratorieanalysen ska utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på kväveanalyser. Mätresultaten ska föras in i de skiftesspecifika anteckningar som avses i 4 §. Denna förordning träder i kraft den 19 mars 2008. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Denna förordning träder i kraft den 19 mars 2008. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 14 mars 2008 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Överinspektör Suvi Ruuska Helsingfors den 14 mars 2008 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Överinspektör Suvi Ruuska