Lag om statsandel för kommunal basservice
Chapter heading: General provisions.
- Jurisdiction
- Finland
- Instrument
- Act or statute
- Citation
- 1704
- Version
- Undated source snapshot
- Language
- sv
- Official source
- View official record ↗
Statute overview
About this statute
Chapter heading: General provisions. Chapter 1: General provisions. Chapter 1: General provisions. This section says when the law applies, including to certain state grants and to a municipality’s home-municipality compensation payment for a student educated by another provider. This section says the law applies to state grants for municipal operating costs for the listed municipal tasks, to certain home-municipality compensation paid by a pupil’s home municipality, and it does not apply in Åland.
Available versions
Undated version · current
fi
Undated version · current
sv
Search within this statute
Search all stored provisions in this version.
Legal text
Provisions of Lag om statsandel för kommunal basservice
Showing 176 of 176
Part preamble
Preamble
- 1 Verify source ↗
1 §
This section says when the law applies, including to certain state grants and to a municipality’s home-municipality compensation payment for a student educated by another provider.
1 § Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på statsandel som beviljas för driftskostnader i fråga om sådana uppgifter för kommunerna (statsandelsåliggande) om vilka det föreskrivs i Denna lag tillämpas på statsandel som beviljas för driftskostnader i fråga om sådana uppgifter för kommunerna (statsandelsåliggande) om vilka det föreskrivs i 1) lagen om grundläggande utbildning (628/1998), lagen om grundläggande utbildning (628/1998), 2) lagen om barndagvård (36/1973), lagen om barndagvård (36/1973), 3) familjevårdarlagen (312/1992), familjevårdarlagen (312/1992), 4) lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), 5) lagen om stöd för närståendevård (937/2005), lagen om stöd för närståendevård (937/2005), 6) lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), 7) folkhälsolagen (66/1972), folkhälsolagen (66/1972), 8) lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989), lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989), 9) hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), 10) socialvårdslagen (710/1982), socialvårdslagen (710/1982), 11) lagen om utkomststöd (1412/1997), lagen om utkomststöd (1412/1997), 12) lagen om underhållsstöd (580/2008), lagen om underhållsstöd (580/2008), 13) barnskyddslagen (417/2007), barnskyddslagen (417/2007), 14) lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977), lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977), 15) lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), 16) lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), 17) mentalvårdslagen (1116/1990), mentalvårdslagen (1116/1990), 18) lagen om missbrukarvård (41/1986), lagen om missbrukarvård (41/1986), 19) lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986), lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986), 20) hälsoskyddslagen (763/1994), hälsoskyddslagen (763/1994), 21) livsmedelslagen (23/2006), livsmedelslagen (23/2006), 22) lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986), lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986), 23) kemikalielagen (744/1989), kemikalielagen (744/1989), 24) 8 kap. i läkemedelslagen (395/1987), 8 kap. i läkemedelslagen (395/1987), 25) konsumentsäkerhetslagen (920/2011), konsumentsäkerhetslagen (920/2011), 26) lagen om social kreditgivning (1133/2002), lagen om social kreditgivning (1133/2002), 27) lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet (523/2015), lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet (523/2015), 28) tobakslagen (693/1976), tobakslagen (693/1976), 29) veterinärvårdslagen (765/2009), veterinärvårdslagen (765/2009), 30) bibliotekslagen (904/1998), bibliotekslagen (904/1998), 31) lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992), lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992), 32) lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998), lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998), 33) lagen om elev- och studerandevård. (1287/2013) lagen om elev- och studerandevård. (1287/2013) Denna lag tillämpas på den ersättning (hemkommunsersättning) som en elevs hemkommun betalar till en annan kommun, till en samkommun eller till en registrerad sammanslutning eller stiftelse som fått tillstånd enligt lagen om grundläggande utbildning att ordna utbildning, till universitet eller till staten (utbildningsanordnare), om någon annan än elevens hemkommun ordnar förskoleundervisning och grundläggande utbildning för eleven. Denna lag tillämpas på den ersättning (hemkommunsersättning) som en elevs hemkommun betalar till en annan kommun, till en samkommun eller till en registrerad sammanslutning eller stiftelse som fått tillstånd enligt lagen om grundläggande utbildning att ordna utbildning, till universitet eller till staten (utbildningsanordnare), om någon annan än elevens hemkommun ordnar förskoleundervisning och grundläggande utbildning för eleven. Denna lag tillämpas inte i landskapet Åland. Denna lag tillämpas inte i landskapet Åland. - 1 Verify source ↗
1 §
This section says the law applies to state grants for municipal operating costs for the listed municipal tasks, to certain home-municipality compensation paid by a pupil’s home municipality, and it does not apply in Åland.
1 § Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på statsandel som beviljas för driftskostnader i fråga om sådana uppgifter för kommunerna (statsandelsåliggande) om vilka det föreskrivs i Denna lag tillämpas på statsandel som beviljas för driftskostnader i fråga om sådana uppgifter för kommunerna (statsandelsåliggande) om vilka det föreskrivs i 1) lagen om grundläggande utbildning (628/1998), lagen om grundläggande utbildning (628/1998), 2) lagen om barndagvård (36/1973), lagen om barndagvård (36/1973), 3) familjevårdarlagen (312/1992), familjevårdarlagen (312/1992), 4) lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), 5) lagen om stöd för närståendevård (937/2005), lagen om stöd för närståendevård (937/2005), 6) lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), 7) folkhälsolagen (66/1972), folkhälsolagen (66/1972), 8) lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989), lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989), 9) hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), 10) socialvårdslagen (710/1982), socialvårdslagen (710/1982), 11) lagen om utkomststöd (1412/1997), lagen om utkomststöd (1412/1997), 12) lagen om underhållsstöd (580/2008), lagen om underhållsstöd (580/2008), 13) barnskyddslagen (417/2007), barnskyddslagen (417/2007), 14) lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977), lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977), 15) lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), 16) lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), 17) mentalvårdslagen (1116/1990), mentalvårdslagen (1116/1990), 18) lagen om missbrukarvård (41/1986), lagen om missbrukarvård (41/1986), 19) lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), 20) hälsoskyddslagen (763/1994), hälsoskyddslagen (763/1994), 21) livsmedelslagen (23/2006), livsmedelslagen (23/2006), 22) lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986), lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986), 23) kemikalielagen (744/1989), kemikalielagen (744/1989), 24) 8 kap. i läkemedelslagen (395/1987), 8 kap. i läkemedelslagen (395/1987), 25 punkten har upphävts genom L 30.12.2015/1701. 25 punkten har upphävts genom L 30.12.2015/1701. 26) lagen om social kreditgivning (1133/2002), lagen om social kreditgivning (1133/2002), 27) lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet (523/2015), lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet (523/2015), 28) tobakslagen (549/2016), tobakslagen (549/2016), 29) veterinärvårdslagen (765/2009), veterinärvårdslagen (765/2009), 30) bibliotekslagen (904/1998), bibliotekslagen (904/1998), 31) lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992), lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992), 32) lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998), lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998), 33) lagen om elev- och studerandevård. (1287/2013) lagen om elev- och studerandevård. (1287/2013) Denna lag tillämpas på den ersättning (hemkommunsersättning) som en elevs hemkommun betalar till en annan kommun, till en samkommun eller till en registrerad sammanslutning eller stiftelse som fått tillstånd enligt lagen om grundläggande utbildning att ordna utbildning, till universitet eller till staten (utbildningsanordnare), om någon annan än elevens hemkommun ordnar förskoleundervisning och grundläggande utbildning för eleven. Denna lag tillämpas på den ersättning (hemkommunsersättning) som en elevs hemkommun betalar till en annan kommun, till en samkommun eller till en registrerad sammanslutning eller stiftelse som fått tillstånd enligt lagen om grundläggande utbildning att ordna utbildning, till universitet eller till staten (utbildningsanordnare), om någon annan än elevens hemkommun ordnar förskoleundervisning och grundläggande utbildning för eleven. Denna lag tillämpas inte i landskapet Åland. Denna lag tillämpas inte i landskapet Åland. - 1 Verify source ↗
1 §
This section says the law applies to certain state subsidies and home-municipality compensation, and it does not apply in Åland.
1 § Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på statsandel som beviljas för driftskostnader i fråga om sådana uppgifter för kommunerna (statsandelsåliggande) om vilka det föreskrivs i Denna lag tillämpas på statsandel som beviljas för driftskostnader i fråga om sådana uppgifter för kommunerna (statsandelsåliggande) om vilka det föreskrivs i 1) lagen om grundläggande utbildning (628/1998), lagen om grundläggande utbildning (628/1998), 2) lagen om småbarnspedagogik (540/2018), lagen om småbarnspedagogik (540/2018), 3) familjevårdslagen (263/2015), familjevårdslagen (263/2015), 4) lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), 5) lagen om stöd för närståendevård (937/2005), lagen om stöd för närståendevård (937/2005), 6) lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), 7) folkhälsolagen (66/1972), folkhälsolagen (66/1972), 8) lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989), lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989), 9) hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), 10) socialvårdslagen (1301/2014), socialvårdslagen (1301/2014), 11) lagen om utkomststöd (1412/1997), lagen om utkomststöd (1412/1997), 12) lagen om underhållsstöd (580/2008), lagen om underhållsstöd (580/2008), 13) barnskyddslagen (417/2007), barnskyddslagen (417/2007), 14) lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977), lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977), 15) lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), 16) lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), 17) mentalvårdslagen (1116/1990), mentalvårdslagen (1116/1990), 18) lagen om missbrukarvård (41/1986), lagen om missbrukarvård (41/1986), 19) lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), 20) hälsoskyddslagen (763/1994), hälsoskyddslagen (763/1994), 21) livsmedelslagen (23/2006), livsmedelslagen (23/2006), 22) lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986), lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986), 23) kemikalielagen (599/2013), kemikalielagen (599/2013), 24) 8 kap. i läkemedelslagen (395/1987), 8 kap. i läkemedelslagen (395/1987), 25) lagen om social kreditgivning (1133/2002), lagen om social kreditgivning (1133/2002), 26) lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet (523/2015), lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet (523/2015), 27) tobakslagen (549/2016), tobakslagen (549/2016), 28) veterinärvårdslagen (765/2009), veterinärvårdslagen (765/2009), 29) lagen om allmänna bibliotek (1492/2016), lagen om allmänna bibliotek (1492/2016), 30) lagen om kommunernas kulturverksamhet (166/2019), lagen om kommunernas kulturverksamhet (166/2019), 31) lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998), lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998), 32) lagen om elev- och studerandevård (1287/2013), lagen om elev- och studerandevård (1287/2013), 33) läropliktslagen (1214/2020). läropliktslagen (1214/2020). Denna lag tillämpas på den ersättning (hemkommunsersättning) som en elevs hemkommun betalar till en annan kommun, till en samkommun eller till en registrerad sammanslutning eller stiftelse som fått tillstånd enligt lagen om grundläggande utbildning att ordna utbildning, till universitet eller till staten (utbildningsanordnare), om någon annan än elevens hemkommun ordnar förskoleundervisning och grundläggande utbildning för eleven. Denna lag tillämpas på den ersättning (hemkommunsersättning) som en elevs hemkommun betalar till en annan kommun, till en samkommun eller till en registrerad sammanslutning eller stiftelse som fått tillstånd enligt lagen om grundläggande utbildning att ordna utbildning, till universitet eller till staten (utbildningsanordnare), om någon annan än elevens hemkommun ordnar förskoleundervisning och grundläggande utbildning för eleven. Denna lag tillämpas inte i landskapet Åland. Denna lag tillämpas inte i landskapet Åland. - 2 Verify source ↗
2 §
This section excludes certain operating costs from state grants and says the law does not apply when preschool and basic education are arranged abroad.
2 § Undantag från tillämpningsområdet Med stöd av denna lag beviljas statsandel inte för driftskostnader som föranleds av Med stöd av denna lag beviljas statsandel inte för driftskostnader som föranleds av 1) morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, 2) i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, 3) påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning, 4) i 46 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, i 46 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, 5) ordnande av grundläggande utbildning i internat, ordnande av grundläggande utbildning i internat, 6) i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning avsedd undervisning som baserar sig på antalet undervisningstimmar, i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning avsedd undervisning som baserar sig på antalet undervisningstimmar, 7) landskaps- och centralbiblioteksverksamhet som avses i 4 § i bibliotekslagen, landskaps- och centralbiblioteksverksamhet som avses i 4 § i bibliotekslagen, 8) kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, 9) kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, 10) grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, 11) en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och 12) ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59–61 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59–61 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). Denna lag tillämpas inte om förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas utomlands. Denna lag tillämpas inte om förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas utomlands. Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) innehåller bestämmelser om finansiering som utöver åldersklassbaserad statsandel beviljas för driftskostnaderna för undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning samt för grundläggande utbildning som ordnas i internat och i skolhem. Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) innehåller bestämmelser om finansiering som utöver åldersklassbaserad statsandel beviljas för driftskostnaderna för undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning samt för grundläggande utbildning som ordnas i internat och i skolhem. Finansiering som utifrån de uppgifter som avses i 1 mom. 3–5 och 7 punkten och 3 mom. beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas i den statsandelsprocent som avses i 55 §. Finansiering som utifrån de uppgifter som avses i 1 mom. 3–5 och 7 punkten och 3 mom. beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas i den statsandelsprocent som avses i 55 §. - 2 Verify source ↗
2 §
This section excludes several listed activities from state-share funding for operating costs.
2 § Undantag från tillämpningsområdet Med stöd av denna lag beviljas statsandel inte för driftskostnader som föranleds av Med stöd av denna lag beviljas statsandel inte för driftskostnader som föranleds av 1) morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, 2) i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) avsedd verksamhet om vars finansiering det föreskrivs i 11 § 3 mom. i den lagen och i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) avsedd verksamhet om vars finansiering det föreskrivs i 11 § 3 mom. i den lagen och i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, 3) påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning, 4) i 46 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, i 46 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, 5) ordnande av grundläggande utbildning i internat, ordnande av grundläggande utbildning i internat, 6) i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning avsedd undervisning som baserar sig på antalet undervisningstimmar, i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning avsedd undervisning som baserar sig på antalet undervisningstimmar, 7) landskaps- och centralbiblioteksverksamhet som avses i 4 § i bibliotekslagen, landskaps- och centralbiblioteksverksamhet som avses i 4 § i bibliotekslagen, 8) kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, 9) kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, 10) grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, 11) en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och 12) ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59–61 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59–61 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). Denna lag tillämpas inte om förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas utomlands. Denna lag tillämpas inte om förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas utomlands. Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) innehåller bestämmelser om finansiering som utöver åldersklassbaserad statsandel beviljas för driftskostnaderna för undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning samt för grundläggande utbildning som ordnas i internat och i skolhem. Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) innehåller bestämmelser om finansiering som utöver åldersklassbaserad statsandel beviljas för driftskostnaderna för undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning samt för grundläggande utbildning som ordnas i internat och i skolhem. Finansiering som utifrån de uppgifter som avses i 1 mom. 3, 5 och 7 punkten och 3 mom. samt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas i den statsandelsprocent som avses i 55 §. Finansiering som utifrån de uppgifter som avses i 1 mom. 3, 5 och 7 punkten och 3 mom. samt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas i den statsandelsprocent som avses i 55 §. 4 mom. har ändrats genom L 1508/2016, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: 4 mom. har ändrats genom L 1508/2016, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: Finansiering som utifrån de uppgifter som avses i 1 mom. 3–5 och 7 punkten och 3 mom. beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas i den statsandelsprocent som avses i 55 §. Finansiering som utifrån de uppgifter som avses i 1 mom. 3–5 och 7 punkten och 3 mom. beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas i den statsandelsprocent som avses i 55 §. - 2 Verify source ↗
2 §
This section lists activities and cost types for which state subsidy is not granted, and says the law does not apply when preschool and basic education are arranged abroad.
2 § Undantag från tillämpningsområdet Med stöd av denna lag beviljas statsandel inte för driftskostnader som föranleds av Med stöd av denna lag beviljas statsandel inte för driftskostnader som föranleds av 1) morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, 2) i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) avsedd verksamhet om vars finansiering det föreskrivs i 11 § 3 mom. i den lagen och i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) avsedd verksamhet om vars finansiering det föreskrivs i 11 § 3 mom. i den lagen och i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, 3 punkten har upphävts genom L 16.12.2021/1115. 3 punkten har upphävts genom L 16.12.2021/1115. 4) grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, 5) ordnande av grundläggande utbildning i internat, ordnande av grundläggande utbildning i internat, 6) i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning avsedd undervisning som baserar sig på antalet undervisningstimmar, i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning avsedd undervisning som baserar sig på antalet undervisningstimmar, 7) landskaps- och centralbiblioteksverksamhet som avses i 4 § i bibliotekslagen, landskaps- och centralbiblioteksverksamhet som avses i 4 § i bibliotekslagen, 8) kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, 9) kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, 10) grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, 10 a) kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) avsedda finansieringsandel, kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) avsedda finansieringsandel, 11) en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, 12) ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59, 59 a, 60, 60 a och 61 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59, 59 a, 60, 60 a och 61 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), 13) utarbetande av medicinska sakkunnigutlåtanden till den del ersättning från staten betalas för det enligt 68 a § i hälso- och sjukvårdslagen. utarbetande av medicinska sakkunnigutlåtanden till den del ersättning från staten betalas för det enligt 68 a § i hälso- och sjukvårdslagen. Denna lag tillämpas inte om förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas utomlands. Denna lag tillämpas inte om förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas utomlands. Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet innehåller bestämmelser om finansiering som utöver åldersklassbaserad statsandel beviljas för driftskostnaderna för undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen samt för grundläggande utbildning som ordnas i internat och i skolhem. Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet innehåller bestämmelser om finansiering som utöver åldersklassbaserad statsandel beviljas för driftskostnaderna för undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen samt för grundläggande utbildning som ordnas i internat och i skolhem. Finansiering som utifrån de uppgifter som avses i 1 mom. 3, 5 och 7 punkten och 3 mom. samt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas i den statsandelsprocent som avses i 55 §. Finansiering som utifrån de uppgifter som avses i 1 mom. 3, 5 och 7 punkten och 3 mom. samt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas i den statsandelsprocent som avses i 55 §. 1 mom. 10 a punkten (1126/2017) har tillfogats som rättelse. 1 mom. 10 a punkten (1126/2017) har tillfogats som rättelse. - 3 Verify source ↗
3 §
This section says the law applies to state grants and financing under two named laws, but only as specifically provided in this law.
3 § Förhållande till annan lagstiftning Denna lag tillämpas på statsandelar och finansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) på det sätt som särskilt bestäms i denna lag. Denna lag tillämpas på statsandelar och finansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) på det sätt som särskilt bestäms i denna lag. - 3 Verify source ↗
3 §
This provision says the law applies to state grants and funding under the named education and liberal adult education laws, as specifically provided in this law.
3 § Förhållande till annan lagstiftning Denna lag tillämpas på statsandelar och finansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) på det sätt som särskilt bestäms i denna lag. Denna lag tillämpas på statsandelar och finansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) på det sätt som särskilt bestäms i denna lag. - 3 Verify source ↗
3 §
This provision says the law applies to certain state shares and financing, as specifically provided in the law.
3 § Förhållande till annan lagstiftning Denna lag tillämpas på statsandelar och finansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) på det sätt som särskilt bestäms i denna lag. Denna lag tillämpas på statsandelar och finansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) på det sätt som särskilt bestäms i denna lag. - 4 Verify source ↗
4 §
This section defines key terms used in the Act.
4 § Definitioner I denna lag avses nedan med I denna lag avses nedan med 1) finansår det kalenderår för vilket statsandel beviljas, finansår det kalenderår för vilket statsandel beviljas, 2 ) grundpris den kalkylerade grund per invånare som används som underlag för de kalkylerade kostnader som kommunens statsandel baserar sig på eller det pris per invånare som används som grund för bestämmandet av kommunens statsandel, 2 ) grundpris den kalkylerade grund per invånare som används som underlag för de kalkylerade kostnader som kommunens statsandel baserar sig på eller det pris per invånare som används som grund för bestämmandet av kommunens statsandel, 3) befolkningstäthet kommunens invånarantal per landkvadratkilometer vid utgången av året före det år som föregått finansåret, befolkningstäthet kommunens invånarantal per landkvadratkilometer vid utgången av året före det år som föregått finansåret, 4) tvåspråkig kommun tvåspråkiga kommuner enligt 5 § i språklagen (423/2003), tvåspråkig kommun tvåspråkiga kommuner enligt 5 § i språklagen (423/2003), 5) kommun inom samernas hembygdsområde kommuner inom samernas hembygdsområde enligt 4 § i sametingslagen (974/1995), kommun inom samernas hembygdsområde kommuner inom samernas hembygdsområde enligt 4 § i sametingslagen (974/1995), 6) skärgårdskommun kommuner som avses i 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981), skärgårdskommun kommuner som avses i 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981), 7) självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser förhållandet mellan antalet personer som arbetar i kommunen och antalet sysselsatta som är bosatta i kommunen, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser förhållandet mellan antalet personer som arbetar i kommunen och antalet sysselsatta som är bosatta i kommunen, 8) person med ett främmande språk som modersmål den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska, person med ett främmande språk som modersmål den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska, 9) samiskspråkig den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är samiska, samiskspråkig den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är samiska, 10) läropliktig läropliktiga enligt 25 § i lagen om grundläggande utbildning, samt läropliktig läropliktiga enligt 25 § i lagen om grundläggande utbildning, samt 11) utbildningsbakgrund andelen 30–54-åringar utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersklass. utbildningsbakgrund andelen 30–54-åringar utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersklass. Med kommuninvånare avses i denna lag den vars hemkommun en kommun enligt lagen om hemkommun (201/1994) är. Med kommuninvånare avses i denna lag den vars hemkommun en kommun enligt lagen om hemkommun (201/1994) är. Kommuninvånare och kommunens invånarantal samt åldersklasserna bestäms, om inte något annat föreskrivs i denna lag, utgående från 18 § i befolkningsdatalagen enligt situationen vid utgången av året före det år som föregått finansåret. Kommuninvånare och kommunens invånarantal samt åldersklasserna bestäms, om inte något annat föreskrivs i denna lag, utgående från 18 § i befolkningsdatalagen enligt situationen vid utgången av året före det år som föregått finansåret. 2 kap. Statsandel för kommunal basservice - 4 Verify source ↗
4 §
This section defines several terms used in the law, including financial year, base price, population density, bilingual municipality, municipality in the Sami home area, archipelago municipality, workplace self-sufficiency, foreign-language mother tongue, Sami-speaking person, person liable for compulsory education, education background, municipal resident, and how municipal resident counts and age groups are determined.
4 § Definitioner I denna lag avses nedan med I denna lag avses nedan med 1) finansår det kalenderår för vilket statsandel beviljas, finansår det kalenderår för vilket statsandel beviljas, 2 ) grundpris den kalkylerade grund per invånare som används som underlag för de kalkylerade kostnader som kommunens statsandel baserar sig på eller det pris per invånare som används som grund för bestämmandet av kommunens statsandel, 2 ) grundpris den kalkylerade grund per invånare som används som underlag för de kalkylerade kostnader som kommunens statsandel baserar sig på eller det pris per invånare som används som grund för bestämmandet av kommunens statsandel, 3) befolkningstäthet kommunens invånarantal per landkvadratkilometer vid utgången av året före det år som föregått finansåret, befolkningstäthet kommunens invånarantal per landkvadratkilometer vid utgången av året före det år som föregått finansåret, 4) tvåspråkig kommun tvåspråkiga kommuner enligt 5 § i språklagen (423/2003), tvåspråkig kommun tvåspråkiga kommuner enligt 5 § i språklagen (423/2003), 5) kommun inom samernas hembygdsområde kommuner inom samernas hembygdsområde enligt 4 § i sametingslagen (974/1995), kommun inom samernas hembygdsområde kommuner inom samernas hembygdsområde enligt 4 § i sametingslagen (974/1995), 6) skärgårdskommun kommuner som avses i 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981), skärgårdskommun kommuner som avses i 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981), 6 a) kommun med skärgårdsdel kommuner på vars skärgårdsdelar bestämmelserna om skärgårdskommuner ska tillämpas enligt 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling, kommun med skärgårdsdel kommuner på vars skärgårdsdelar bestämmelserna om skärgårdskommuner ska tillämpas enligt 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling, 7) självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser förhållandet mellan antalet personer som arbetar i kommunen och antalet sysselsatta som är bosatta i kommunen, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser förhållandet mellan antalet personer som arbetar i kommunen och antalet sysselsatta som är bosatta i kommunen, 8) person med ett främmande språk som modersmål den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska, person med ett främmande språk som modersmål den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska, 9) samiskspråkig den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är samiska, samiskspråkig den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är samiska, 10) läropliktig läropliktiga enligt 25 § i lagen om grundläggande utbildning, samt läropliktig läropliktiga enligt 25 § i lagen om grundläggande utbildning, samt 11) utbildningsbakgrund andelen 30–54-åringar utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersklass. utbildningsbakgrund andelen 30–54-åringar utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersklass. Med kommuninvånare avses i denna lag den vars hemkommun en kommun enligt lagen om hemkommun (201/1994) är. Med kommuninvånare avses i denna lag den vars hemkommun en kommun enligt lagen om hemkommun (201/1994) är. Kommuninvånare och kommunens invånarantal samt åldersklasserna bestäms, om inte något annat föreskrivs i denna lag, utgående från 18 § i befolkningsdatalagen enligt situationen vid utgången av året före det år som föregått finansåret. Kommuninvånare och kommunens invånarantal samt åldersklasserna bestäms, om inte något annat föreskrivs i denna lag, utgående från 18 § i befolkningsdatalagen enligt situationen vid utgången av året före det år som föregått finansåret. 2 kap. Statsandel för kommunal basservice - 4 Verify source ↗
4 §
This section defines terms used in the Act, including financial year, base price, population density, types of municipalities, resident categories, and related statistical measures.
4 § Definitioner I denna lag avses nedan med I denna lag avses nedan med 1) finansår det kalenderår för vilket statsandel beviljas, finansår det kalenderår för vilket statsandel beviljas, 2 ) grundpris den kalkylerade grund per invånare som används som underlag för de kalkylerade kostnader som kommunens statsandel baserar sig på eller det pris per invånare som används som grund för bestämmandet av kommunens statsandel, 2 ) grundpris den kalkylerade grund per invånare som används som underlag för de kalkylerade kostnader som kommunens statsandel baserar sig på eller det pris per invånare som används som grund för bestämmandet av kommunens statsandel, 3) befolkningstäthet kommunens invånarantal per landkvadratkilometer vid utgången av året före det år som föregått finansåret, befolkningstäthet kommunens invånarantal per landkvadratkilometer vid utgången av året före det år som föregått finansåret, 4) tvåspråkig kommun tvåspråkiga kommuner enligt 5 § i språklagen (423/2003), tvåspråkig kommun tvåspråkiga kommuner enligt 5 § i språklagen (423/2003), 5) kommun inom samernas hembygdsområde kommuner inom samernas hembygdsområde enligt 4 § i sametingslagen (974/1995), kommun inom samernas hembygdsområde kommuner inom samernas hembygdsområde enligt 4 § i sametingslagen (974/1995), 6) skärgårdskommun kommuner som avses i 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981), skärgårdskommun kommuner som avses i 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981), 6 a) kommun med skärgårdsdel kommuner på vars skärgårdsdelar bestämmelserna om skärgårdskommuner ska tillämpas enligt 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling, kommun med skärgårdsdel kommuner på vars skärgårdsdelar bestämmelserna om skärgårdskommuner ska tillämpas enligt 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling, 7) självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser förhållandet mellan antalet personer som arbetar i kommunen och antalet sysselsatta som är bosatta i kommunen, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser förhållandet mellan antalet personer som arbetar i kommunen och antalet sysselsatta som är bosatta i kommunen, 8) person med ett främmande språk som modersmål den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska, person med ett främmande språk som modersmål den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska, 9) samiskspråkig den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är samiska, samiskspråkig den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är samiska, 10) läropliktig elev som fullgör sin läroplikt på det sätt som föreskrivs i 3 § 1 och 2 mom. i läropliktslagen, läropliktig elev som fullgör sin läroplikt på det sätt som föreskrivs i 3 § 1 och 2 mom. i läropliktslagen, 11) utbildningsbakgrund andelen 30–54-åringar utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersklass. utbildningsbakgrund andelen 30–54-åringar utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersklass. Med kommuninvånare avses i denna lag den vars hemkommun en kommun enligt lagen om hemkommun (201/1994) är. Med kommuninvånare avses i denna lag den vars hemkommun en kommun enligt lagen om hemkommun (201/1994) är. Kommuninvånare och kommunens invånarantal samt åldersklasserna bestäms, om inte något annat föreskrivs i denna lag, enligt uppgifterna i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid utgången av året före det år som föregått finansåret. Kommuninvånare och kommunens invånarantal samt åldersklasserna bestäms, om inte något annat föreskrivs i denna lag, enligt uppgifterna i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid utgången av året före det år som föregått finansåret. 2 kap. Statsandel för kommunal basservice - 5 Verify source ↗
5 §
The section sets how the state share for municipal basic services is calculated and says municipalities are granted an amount based on that formula.
5 § Statsandel för kommunal basservice Som grunder för beräkning av statsandelen för kommunal basservice (statsandelsgrunder) används Som grunder för beräkning av statsandelen för kommunal basservice (statsandelsgrunder) används 1) de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåligganden enligt 1 § 1 mom., de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåligganden enligt 1 § 1 mom., 2) grunderna för bestämmande av tilläggsdelar för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser samt för kommuner inom samernas hembygdsområde. grunderna för bestämmande av tilläggsdelar för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser samt för kommuner inom samernas hembygdsområde. Kommunen beviljas i statsandel för kostnaderna för ordnande av de statsandelsåligganden som avses i 1 § ett belopp som fås när de kalkylerade kostnader som bestäms enligt 6–13 § adderas och kommunens självfinansieringsandel enligt 55 § dras av från summan. Till det belopp som fås på detta sätt läggs de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde. Kommunen beviljas i statsandel för kostnaderna för ordnande av de statsandelsåligganden som avses i 1 § ett belopp som fås när de kalkylerade kostnader som bestäms enligt 6–13 § adderas och kommunens självfinansieringsandel enligt 55 § dras av från summan. Till det belopp som fås på detta sätt läggs de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde. Bestämmelser om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och om ökningar och minskningar av statsandelen finns i 7 kap. Bestämmelser om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och om ökningar och minskningar av statsandelen finns i 7 kap. 3 kap. Kalkylerade kostnader för statsandelen för kommunal basservice - 5 Verify source ↗
5 §
The section sets the basis for calculating the municipal basic service state grant and how the grant amount is determined.
5 § Statsandel för kommunal basservice Som grunder för beräkning av statsandelen för kommunal basservice (statsandelsgrunder) används Som grunder för beräkning av statsandelen för kommunal basservice (statsandelsgrunder) används 1) de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåligganden enligt 1 § 1 mom., de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåligganden enligt 1 § 1 mom., 2) grunderna för bestämmande av tilläggsdelar för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser samt för kommuner inom samernas hembygdsområde. grunderna för bestämmande av tilläggsdelar för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser samt för kommuner inom samernas hembygdsområde. Kommunen beviljas i statsandel för kostnaderna för ordnande av de statsandelsåligganden som avses i 1 § ett belopp som fås när de kalkylerade kostnader som bestäms enligt 6–13 § adderas och kommunens självfinansieringsandel enligt 55 § dras av från summan. Till det belopp som fås på detta sätt läggs de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde. Kommunen beviljas i statsandel för kostnaderna för ordnande av de statsandelsåligganden som avses i 1 § ett belopp som fås när de kalkylerade kostnader som bestäms enligt 6–13 § adderas och kommunens självfinansieringsandel enligt 55 § dras av från summan. Till det belopp som fås på detta sätt läggs de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde. Bestämmelser om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och om ökningar och minskningar av statsandelen finns i 7 kap. Bestämmelser om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och om ökningar och minskningar av statsandelen finns i 7 kap. 3 kap. Kalkylerade kostnader för statsandelen för kommunal basservice - 5 Verify source ↗
5 §
The provision sets how the municipal basic service state subsidy is calculated.
5 § Statsandel för kommunal basservice Som grunder för beräkning av statsandelen för kommunal basservice (statsandelsgrunder) används Som grunder för beräkning av statsandelen för kommunal basservice (statsandelsgrunder) används 1) de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåligganden enligt 1 § 1 mom., de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåligganden enligt 1 § 1 mom., 2) grunderna för bestämmande av tilläggsdelar för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser samt för kommuner inom samernas hembygdsområde. grunderna för bestämmande av tilläggsdelar för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser samt för kommuner inom samernas hembygdsområde. Kommunen beviljas i statsandel för kostnaderna för ordnande av de statsandelsåligganden som avses i 1 § ett belopp som fås när de kalkylerade kostnader som bestäms enligt 6–13 § adderas och kommunens självfinansieringsandel enligt 55 § dras av från summan. Till det belopp som fås på detta sätt läggs de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde. Kommunen beviljas i statsandel för kostnaderna för ordnande av de statsandelsåligganden som avses i 1 § ett belopp som fås när de kalkylerade kostnader som bestäms enligt 6–13 § adderas och kommunens självfinansieringsandel enligt 55 § dras av från summan. Till det belopp som fås på detta sätt läggs de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde. Bestämmelser om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och om ökningar och minskningar av statsandelen finns i 7 kap. Bestämmelser om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och om ökningar och minskningar av statsandelen finns i 7 kap. 3 kap. Kalkylerade kostnader för statsandelen för kommunal basservice - 6 Verify source ↗
6 §
The provision states how the calculated costs for state aid to municipal basic services are determined.
6 § Kalkylerade kostnader för statsandelen för kommunal basservice De kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice fås genom addition av de produkter som fås när grundpriserna, angivna enligt åldersklass, multipliceras med antalet invånare i kommunen i respektive åldersklass. Till den på så sätt erhållna summan läggs kommunens kalkylerade kostnader som fastställts på grundval av sjukfrekvens, arbetslöshet, inslaget av personer med främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, befolkningstäthet och utbildningsbakgrund. De kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice fås genom addition av de produkter som fås när grundpriserna, angivna enligt åldersklass, multipliceras med antalet invånare i kommunen i respektive åldersklass. Till den på så sätt erhållna summan läggs kommunens kalkylerade kostnader som fastställts på grundval av sjukfrekvens, arbetslöshet, inslaget av personer med främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, befolkningstäthet och utbildningsbakgrund. Grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice bestäms separat för följande åldersklasser: Grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice bestäms separat för följande åldersklasser: 1) 0–5-åringar, 0–5-åringar, 2) 6-åringar, 6-åringar, 3) 7–12-åringar, 7–12-åringar, 4) 13–15-åringar, 13–15-åringar, 5) 16–18-åringar, 16–18-åringar, 6) 19–64-åringar, 19–64-åringar, 7) 65–74-åringar, 65–74-åringar, 8) 75–84-åringar, 75–84-åringar, 9) 85-åringar och äldre. 85-åringar och äldre. - 6 Verify source ↗
6 §
The provision sets out how the calculated costs for the state share for municipal basic services are computed.
6 § Kalkylerade kostnader för statsandelen för kommunal basservice De kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice fås genom addition av de produkter som fås när grundpriserna, angivna enligt åldersklass, multipliceras med antalet invånare i kommunen i respektive åldersklass. Till den på så sätt erhållna summan läggs kommunens kalkylerade kostnader som fastställts på grundval av sjukfrekvens, arbetslöshet, inslaget av personer med främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, befolkningstäthet och utbildningsbakgrund. De kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice fås genom addition av de produkter som fås när grundpriserna, angivna enligt åldersklass, multipliceras med antalet invånare i kommunen i respektive åldersklass. Till den på så sätt erhållna summan läggs kommunens kalkylerade kostnader som fastställts på grundval av sjukfrekvens, arbetslöshet, inslaget av personer med främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, befolkningstäthet och utbildningsbakgrund. Grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice bestäms separat för följande åldersklasser: Grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice bestäms separat för följande åldersklasser: 1) 0–5-åringar, 0–5-åringar, 2) 6-åringar, 6-åringar, 3) 7–12-åringar, 7–12-åringar, 4) 13–15-åringar, 13–15-åringar, 5) 16–18-åringar, 16–18-åringar, 6) 19–64-åringar, 19–64-åringar, 7) 65–74-åringar, 65–74-åringar, 8) 75–84-åringar, 75–84-åringar, 9) 85-åringar och äldre. 85-åringar och äldre. - 6 Verify source ↗
6 §
The calculated costs for the municipal basic-services state share are computed by adding age-based base-price amounts multiplied by the municipality’s population in each age class, plus additional calculated municipal costs based on specified factors.
6 § Kalkylerade kostnader för statsandelen för kommunal basservice De kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice fås genom addition av de produkter som fås när grundpriserna, angivna enligt åldersklass, multipliceras med antalet invånare i kommunen i respektive åldersklass. Till den på så sätt erhållna summan läggs kommunens kalkylerade kostnader som fastställts på grundval av sjukfrekvens, arbetslöshet, inslaget av personer med främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, befolkningstäthet och utbildningsbakgrund. De kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice fås genom addition av de produkter som fås när grundpriserna, angivna enligt åldersklass, multipliceras med antalet invånare i kommunen i respektive åldersklass. Till den på så sätt erhållna summan läggs kommunens kalkylerade kostnader som fastställts på grundval av sjukfrekvens, arbetslöshet, inslaget av personer med främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, befolkningstäthet och utbildningsbakgrund. Grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice bestäms separat för följande åldersklasser: Grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice bestäms separat för följande åldersklasser: 1) 0–5-åringar, 0–5-åringar, 2) 6-åringar, 6-åringar, 3) 7–12-åringar, 7–12-åringar, 4) 13–15-åringar, 13–15-åringar, 5) 16–18-åringar, 16–18-åringar, 6) 19–64-åringar, 19–64-åringar, 7) 65–74-åringar, 65–74-åringar, 8) 75–84-åringar, 75–84-åringar, 9) 85-åringar och äldre. 85-åringar och äldre. - 7 Verify source ↗
7 §
The sickness coefficient is calculated from health care, elderly care, and social care factors, and the weighting rules are issued every five years.
7 § Sjukfrekvenskoefficient Sjukfrekvenskoefficienten beräknas på grundval av delfaktorerna hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialvård. Delfaktorernas viktning är Sjukfrekvenskoefficienten beräknas på grundval av delfaktorerna hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialvård. Delfaktorernas viktning är Hälso- och sjukvård 59,67 Äldreomsorg 27,44 Socialvård 12,89 Hälso- och sjukvården omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,56 Epilepsi 0,98 Psykoser 6,63 Reumatism 0,84 Bronkialastma 0,47 Blodtryckssjukdomar 0,38 Koronarkärlssjukdom 0,72 Crohns sjukdom 0,79 Demens 0,71 Cancerformer 2,89 Neurologiska sjukdomar 1,10 Hjärtarytmier 1,12 Arbetsoförmögen, under 55 år 3,59 Äldreomsorgen omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,25 Epilepsi 1,24 Psykoser 2,50 Demens 4,49 Neurologiska sjukdomar 1,62 Hjärtarytmier 0,46 Viktkoefficienten för kostnadsfaktorn inom socialvården är Arbetsoförmögen, under 55 år 12,03 Hälso- och sjukvård 59,67 Äldreomsorg 27,44 Socialvård 12,89 Hälso- och sjukvården omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,56 Epilepsi 0,98 Psykoser 6,63 Reumatism 0,84 Bronkialastma 0,47 Blodtryckssjukdomar 0,38 Koronarkärlssjukdom 0,72 Crohns sjukdom 0,79 Demens 0,71 Cancerformer 2,89 Neurologiska sjukdomar 1,10 Hjärtarytmier 1,12 Arbetsoförmögen, under 55 år 3,59 Äldreomsorgen omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,25 Epilepsi 1,24 Psykoser 2,50 Demens 4,49 Neurologiska sjukdomar 1,62 Hjärtarytmier 0,46 Viktkoefficienten för kostnadsfaktorn inom socialvården är Arbetsoförmögen, under 55 år 12,03 Bestämmelser om viktningen av sjukfrekvenskoefficientens delfaktorer och om kostnadsfaktorernas viktkoefficienter utfärdas med fem års mellanrum. Bestämmelser om viktningen av sjukfrekvenskoefficientens delfaktorer och om kostnadsfaktorernas viktkoefficienter utfärdas med fem års mellanrum. De kalkylerade kostnader som fastställs på grundval av sjukfrekvensen fås genom att det per invånare bestämda grundpriset för sjukfrekvenskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och sjukfrekvenskoefficient. De kalkylerade kostnader som fastställs på grundval av sjukfrekvensen fås genom att det per invånare bestämda grundpriset för sjukfrekvenskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och sjukfrekvenskoefficient. När sjukfrekvenskoefficienten bestäms används Institutet för hälsa och välfärds, Folkpensionsanstaltens och Statistikcentralens uppgifter om sjukfrekvensen samt Pensionsskyddscentralens uppgifter om antalet sjukpensionärer under året före det år som föregått finansåret. När sjukfrekvenskoefficienten bestäms används Institutet för hälsa och välfärds, Folkpensionsanstaltens och Statistikcentralens uppgifter om sjukfrekvensen samt Pensionsskyddscentralens uppgifter om antalet sjukpensionärer under året före det år som föregått finansåret. - 7 Verify source ↗
7 §
Paragrafen anger hur sjukfrekvenskoefficienten beräknas, vilka delfaktorer och viktkoefficienter som används, och att vissa viktbestämmelser utfärdas med fem års mellanrum.
7 § Sjukfrekvenskoefficient Sjukfrekvenskoefficienten beräknas på grundval av delfaktorerna hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialvård. Delfaktorernas viktning är Sjukfrekvenskoefficienten beräknas på grundval av delfaktorerna hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialvård. Delfaktorernas viktning är Hälso- och sjukvård 59,67 Äldreomsorg 27,44 Socialvård 12,89 Hälso- och sjukvården omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,56 Epilepsi 0,98 Psykoser 6,63 Reumatism 0,84 Bronkialastma 0,47 Blodtryckssjukdomar 0,38 Koronarkärlssjukdom 0,72 Crohns sjukdom 0,79 Demens 0,71 Cancerformer 2,89 Neurologiska sjukdomar 1,10 Hjärtarytmier 1,12 Arbetsoförmögen, under 55 år 3,59 Äldreomsorgen omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,25 Epilepsi 1,24 Psykoser 2,50 Demens 4,49 Neurologiska sjukdomar 1,62 Hjärtarytmier 0,46 Viktkoefficienten för kostnadsfaktorn inom socialvården är Arbetsoförmögen, under 55 år 12,03 Hälso- och sjukvård 59,67 Äldreomsorg 27,44 Socialvård 12,89 Hälso- och sjukvården omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,56 Epilepsi 0,98 Psykoser 6,63 Reumatism 0,84 Bronkialastma 0,47 Blodtryckssjukdomar 0,38 Koronarkärlssjukdom 0,72 Crohns sjukdom 0,79 Demens 0,71 Cancerformer 2,89 Neurologiska sjukdomar 1,10 Hjärtarytmier 1,12 Arbetsoförmögen, under 55 år 3,59 Äldreomsorgen omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,25 Epilepsi 1,24 Psykoser 2,50 Demens 4,49 Neurologiska sjukdomar 1,62 Hjärtarytmier 0,46 Viktkoefficienten för kostnadsfaktorn inom socialvården är Arbetsoförmögen, under 55 år 12,03 Bestämmelser om viktningen av sjukfrekvenskoefficientens delfaktorer och om kostnadsfaktorernas viktkoefficienter utfärdas med fem års mellanrum. Bestämmelser om viktningen av sjukfrekvenskoefficientens delfaktorer och om kostnadsfaktorernas viktkoefficienter utfärdas med fem års mellanrum. De kalkylerade kostnader som fastställs på grundval av sjukfrekvensen fås genom att det per invånare bestämda grundpriset för sjukfrekvenskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och sjukfrekvenskoefficient. De kalkylerade kostnader som fastställs på grundval av sjukfrekvensen fås genom att det per invånare bestämda grundpriset för sjukfrekvenskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och sjukfrekvenskoefficient. När sjukfrekvenskoefficienten bestäms används Institutet för hälsa och välfärds, Folkpensionsanstaltens och Statistikcentralens uppgifter om sjukfrekvensen samt Pensionsskyddscentralens uppgifter om antalet sjukpensionärer under året före det år som föregått finansåret. När sjukfrekvenskoefficienten bestäms används Institutet för hälsa och välfärds, Folkpensionsanstaltens och Statistikcentralens uppgifter om sjukfrekvensen samt Pensionsskyddscentralens uppgifter om antalet sjukpensionärer under året före det år som föregått finansåret. - 7 Verify source ↗
7 §
This section sets how the sickness coefficient is calculated, what weightings and cost factors are used, and how calculated costs are derived.
7 § Sjukfrekvenskoefficient Sjukfrekvenskoefficienten beräknas på grundval av delfaktorerna hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialvård. Delfaktorernas viktning är Hälso- och sjukvård 54,84 Äldreomsorg 28,00 Socialvård 17,16 Sjukfrekvenskoefficienten beräknas på grundval av delfaktorerna hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialvård. Delfaktorernas viktning är Hälso- och sjukvård 54,84 Äldreomsorg 28,00 Socialvård 17,16 Hälso- och sjukvården omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,60 Epilepsi 0,95 Psykoser 2,62 Reumatism 0,90 Bronkialastma 0,48 Blodtryckssjukdomar 0,39 Koronarkärlssjukdom 0,75 Crohns sjukdom 0,83 Demens 0,75 Cancerformer 3,40 Neurologiska sjukdomar 1,30 Hjärtarytmier 1,37 Arbetsoförmögen, under 55 år 2,30 Hälso- och sjukvården omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,60 Epilepsi 0,95 Psykoser 2,62 Reumatism 0,90 Bronkialastma 0,48 Blodtryckssjukdomar 0,39 Koronarkärlssjukdom 0,75 Crohns sjukdom 0,83 Demens 0,75 Cancerformer 3,40 Neurologiska sjukdomar 1,30 Hjärtarytmier 1,37 Arbetsoförmögen, under 55 år 2,30 Äldreomsorgen omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,17 Epilepsi 1,69 Psykoser 2,13 Demens 5,40 Neurologiska sjukdomar 1,71 Äldreomsorgen omfattar följande kostnadsfaktorer med följande viktkoefficienter: Diabetes 0,17 Epilepsi 1,69 Psykoser 2,13 Demens 5,40 Neurologiska sjukdomar 1,71 Viktkoefficienten för kostnadsfaktorn inom socialvården är Arbetsoförmögen, under 55 år 15,86 Viktkoefficienten för kostnadsfaktorn inom socialvården är Arbetsoförmögen, under 55 år 15,86 Bestämmelser om viktningen av sjukfrekvenskoefficientens delfaktorer och om kostnadsfaktorernas viktkoefficienter utfärdas med fem års mellanrum. Bestämmelser om viktningen av sjukfrekvenskoefficientens delfaktorer och om kostnadsfaktorernas viktkoefficienter utfärdas med fem års mellanrum. De kalkylerade kostnader som fastställs på grundval av sjukfrekvensen fås genom att det per invånare bestämda grundpriset för sjukfrekvenskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och sjukfrekvenskoefficient. De kalkylerade kostnader som fastställs på grundval av sjukfrekvensen fås genom att det per invånare bestämda grundpriset för sjukfrekvenskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och sjukfrekvenskoefficient. När sjukfrekvenskoefficienten bestäms används Institutet för hälsa och välfärds, Folkpensionsanstaltens och Statistikcentralens uppgifter om sjukfrekvensen samt Pensionsskyddscentralens uppgifter om antalet sjukpensionärer under året före det år som föregått finansåret. När sjukfrekvenskoefficienten bestäms används Institutet för hälsa och välfärds, Folkpensionsanstaltens och Statistikcentralens uppgifter om sjukfrekvensen samt Pensionsskyddscentralens uppgifter om antalet sjukpensionärer under året före det år som föregått finansåret. - 8 Verify source ↗
8 §
The section sets out how a municipality’s unemployment coefficient is calculated, and how unemployment-based calculated costs are derived from it.
8 § Arbetslöshetskoefficient Kommunens arbetslöshetskoefficient beräknas så att andelen arbetslösa av arbetskraften i kommunen divideras med motsvarande andel för hela landet. När koefficienten beräknas används den i arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ingående uppgiften om andelen arbetslösa av arbetskraften under året före det år som föregått finansåret. Kommunens arbetslöshetskoefficient beräknas så att andelen arbetslösa av arbetskraften i kommunen divideras med motsvarande andel för hela landet. När koefficienten beräknas används den i arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ingående uppgiften om andelen arbetslösa av arbetskraften under året före det år som föregått finansåret. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av arbetslösheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för arbetslösheten multipliceras med kommunens invånarantal och arbetslöshetskoefficient. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av arbetslösheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för arbetslösheten multipliceras med kommunens invånarantal och arbetslöshetskoefficient. - 8 Verify source ↗
8 §
This section sets out how a municipality’s unemployment coefficient and unemployment-based calculated costs are calculated.
8 § Arbetslöshetskoefficient Kommunens arbetslöshetskoefficient beräknas så att andelen arbetslösa av arbetskraften i kommunen divideras med motsvarande andel för hela landet. När koefficienten beräknas används den i arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ingående uppgiften om andelen arbetslösa av arbetskraften under året före det år som föregått finansåret. Kommunens arbetslöshetskoefficient beräknas så att andelen arbetslösa av arbetskraften i kommunen divideras med motsvarande andel för hela landet. När koefficienten beräknas används den i arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ingående uppgiften om andelen arbetslösa av arbetskraften under året före det år som föregått finansåret. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av arbetslösheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för arbetslösheten multipliceras med kommunens invånarantal och arbetslöshetskoefficient. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av arbetslösheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för arbetslösheten multipliceras med kommunens invånarantal och arbetslöshetskoefficient. - 8 Verify source ↗
8 §
The municipality’s unemployment coefficient is calculated as the municipality’s unemployment share divided by the national unemployment share.
8 § Arbetslöshetskoefficient Kommunens arbetslöshetskoefficient beräknas så att andelen arbetslösa av arbetskraften i kommunen divideras med motsvarande andel för hela landet. När koefficienten beräknas används den i arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ingående uppgiften om andelen arbetslösa av arbetskraften under året före det år som föregått finansåret. Kommunens arbetslöshetskoefficient beräknas så att andelen arbetslösa av arbetskraften i kommunen divideras med motsvarande andel för hela landet. När koefficienten beräknas används den i arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ingående uppgiften om andelen arbetslösa av arbetskraften under året före det år som föregått finansåret. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av arbetslösheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för arbetslösheten multipliceras med kommunens invånarantal och arbetslöshetskoefficient. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av arbetslösheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för arbetslösheten multipliceras med kommunens invånarantal och arbetslöshetskoefficient. - 9 Verify source ↗
9 §
The municipality’s foreign-language coefficient is calculated using population shares, and the municipality’s calculated costs are then derived from a per-capita base price, population, and that coefficient.
9 § Främmandespråkskoefficient Kommunens främmandespråkskoefficient fås genom att räkna andelen invånare med främmande språk som modersmål av kommunens invånarantal och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen invånare med främmande språk som modersmål är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om antalet personer med främmande språk som modersmål under året före det år som föregått finansåret. Kommunens främmandespråkskoefficient fås genom att räkna andelen invånare med främmande språk som modersmål av kommunens invånarantal och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen invånare med främmande språk som modersmål är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om antalet personer med främmande språk som modersmål under året före det år som föregått finansåret. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av inslaget av personer med främmande språk som modersmål beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för inslaget av personer med främmande språk som modersmål multipliceras med kommunens invånarantal och främmandespråkskoefficient. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av inslaget av personer med främmande språk som modersmål beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för inslaget av personer med främmande språk som modersmål multipliceras med kommunens invånarantal och främmandespråkskoefficient. - 9 Verify source ↗
9 §
The municipality’s foreign-language coefficient is calculated from resident shares and then used to compute municipal costs.
9 § Främmandespråkskoefficient Kommunens främmandespråkskoefficient fås genom att räkna andelen invånare med främmande språk som modersmål av kommunens invånarantal och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen invånare med främmande språk som modersmål är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om antalet personer med främmande språk som modersmål under året före det år som föregått finansåret. Kommunens främmandespråkskoefficient fås genom att räkna andelen invånare med främmande språk som modersmål av kommunens invånarantal och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen invånare med främmande språk som modersmål är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om antalet personer med främmande språk som modersmål under året före det år som föregått finansåret. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av inslaget av personer med främmande språk som modersmål beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för inslaget av personer med främmande språk som modersmål multipliceras med kommunens invånarantal och främmandespråkskoefficient. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av inslaget av personer med främmande språk som modersmål beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för inslaget av personer med främmande språk som modersmål multipliceras med kommunens invånarantal och främmandespråkskoefficient. - 9 Verify source ↗
9 §
Kommunens främmandespråkskoefficient beräknas enligt en särskild formel och används vid beräkning av kommunens kalkylerade kostnader.
9 § Främmandespråkskoefficient Kommunens främmandespråkskoefficient fås genom att räkna andelen invånare med främmande språk som modersmål av kommunens invånarantal och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen invånare med främmande språk som modersmål är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om antalet personer med främmande språk som modersmål under året före det år som föregått finansåret. Kommunens främmandespråkskoefficient fås genom att räkna andelen invånare med främmande språk som modersmål av kommunens invånarantal och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen invånare med främmande språk som modersmål är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om antalet personer med främmande språk som modersmål under året före det år som föregått finansåret. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av inslaget av personer med främmande språk som modersmål beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för inslaget av personer med främmande språk som modersmål multipliceras med kommunens invånarantal och främmandespråkskoefficient. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av inslaget av personer med främmande språk som modersmål beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för inslaget av personer med främmande språk som modersmål multipliceras med kommunens invånarantal och främmandespråkskoefficient. - 10 Verify source ↗
10 §
The provision sets a formula for calculating a bilingual municipality’s estimated costs for bilingualism.
10 § Tvåspråkighet Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av tvåspråkigheten i tvåspråkiga kommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för tvåspråkigheten multipliceras med kommunens invånarantal och produkten multipliceras med 0,07. Till denna kostnad adderas ett belopp som fås genom att grundpriset för tvåspråkighet multipliceras med antalet svenskspråkiga i kommunen och produkten multipliceras med 0,93. Bestämmelser om kommuners tvåspråkighet finns i 5 § i språklagen. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av tvåspråkigheten i tvåspråkiga kommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för tvåspråkigheten multipliceras med kommunens invånarantal och produkten multipliceras med 0,07. Till denna kostnad adderas ett belopp som fås genom att grundpriset för tvåspråkighet multipliceras med antalet svenskspråkiga i kommunen och produkten multipliceras med 0,93. Bestämmelser om kommuners tvåspråkighet finns i 5 § i språklagen. - 10 Verify source ↗
10 §
Section 10 sets out how a municipality’s calculated bilingualism-related costs are computed.
10 § Tvåspråkighet Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av tvåspråkigheten i tvåspråkiga kommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för tvåspråkigheten multipliceras med kommunens invånarantal och produkten multipliceras med 0,07. Till denna kostnad adderas ett belopp som fås genom att grundpriset för tvåspråkighet multipliceras med antalet svenskspråkiga i kommunen och produkten multipliceras med 0,93. Bestämmelser om kommuners tvåspråkighet finns i 5 § i språklagen. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av tvåspråkigheten i tvåspråkiga kommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för tvåspråkigheten multipliceras med kommunens invånarantal och produkten multipliceras med 0,07. Till denna kostnad adderas ett belopp som fås genom att grundpriset för tvåspråkighet multipliceras med antalet svenskspråkiga i kommunen och produkten multipliceras med 0,93. Bestämmelser om kommuners tvåspråkighet finns i 5 § i språklagen. - 10 Verify source ↗
10 §
Bestämmelsen beskriver hur kommunens kalkylerade kostnader för tvåspråkighet i tvåspråkiga kommuner ska beräknas.
10 § Tvåspråkighet Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av tvåspråkigheten i tvåspråkiga kommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för tvåspråkigheten multipliceras med kommunens invånarantal och produkten multipliceras med 0,07. Till denna kostnad adderas ett belopp som fås genom att grundpriset för tvåspråkighet multipliceras med antalet svenskspråkiga i kommunen och produkten multipliceras med 0,93. Bestämmelser om kommuners tvåspråkighet finns i 5 § i språklagen. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av tvåspråkigheten i tvåspråkiga kommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för tvåspråkigheten multipliceras med kommunens invånarantal och produkten multipliceras med 0,07. Till denna kostnad adderas ett belopp som fås genom att grundpriset för tvåspråkighet multipliceras med antalet svenskspråkiga i kommunen och produkten multipliceras med 0,93. Bestämmelser om kommuners tvåspråkighet finns i 5 § i språklagen. - 11 Verify source ↗
11 §
Kommunens kalkylerade kostnader för skärgård beräknas utifrån ett per invånare-fastställt grundpris gånger invånarantalet; i vissa skärgårdskommuner multipliceras resultatet med 3.
11 § Karaktär av skärgård Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård i skärgårdskommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård i skärgårdskommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal. För skärgårdskommuner där minst hälften av invånarna bor utan fast vägförbindelse till fastlandet beräknas kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal och den produkt som fås multipliceras med 3. För skärgårdskommuner där minst hälften av invånarna bor utan fast vägförbindelse till fastlandet beräknas kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal och den produkt som fås multipliceras med 3. 4 kap. Rubriken har upphävts genom L. (22.8.2014/676) - 11 Verify source ↗
11 §
The section sets formulas for calculating a municipality’s estimated costs based on archipelago character, with different multipliers depending on local conditions.
11 § Karaktär av skärgård Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård i skärgårdskommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård i skärgårdskommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal. För skärgårdskommuner där minst hälften av invånarna bor utan fast vägförbindelse till fastlandet beräknas kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal och den produkt som fås multipliceras med 3. För skärgårdskommuner där minst hälften av invånarna bor utan fast vägförbindelse till fastlandet beräknas kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal och den produkt som fås multipliceras med 3. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård i kommuner med skärgårdsdel beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för en kommun med skärgårdsdel multipliceras med kommunens invånarantal och med den andel av kommunens invånarantal som bor i skärgården. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård i kommuner med skärgårdsdel beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för en kommun med skärgårdsdel multipliceras med kommunens invånarantal och med den andel av kommunens invånarantal som bor i skärgården. 4 kap. Rubriken har upphävts genom L. (22.8.2014/676) - 11 Verify source ↗
11 §
The provision sets how a municipality’s calculated costs are computed for archipelago characteristics.
11 § Karaktär av skärgård Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård i skärgårdskommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård i skärgårdskommuner beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal. För skärgårdskommuner där minst hälften av invånarna bor utan fast vägförbindelse till fastlandet beräknas kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal och den produkt som fås multipliceras med 3. För skärgårdskommuner där minst hälften av invånarna bor utan fast vägförbindelse till fastlandet beräknas kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård genom att det per invånare bestämda grundpriset för karaktären av skärgård multipliceras med kommunens invånarantal och den produkt som fås multipliceras med 3. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård i kommuner med skärgårdsdel beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för en kommun med skärgårdsdel multipliceras med kommunens invånarantal och med den andel av kommunens invånarantal som bor i skärgården. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård i kommuner med skärgårdsdel beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för en kommun med skärgårdsdel multipliceras med kommunens invånarantal och med den andel av kommunens invånarantal som bor i skärgården. 4 kap. Rubriken har upphävts genom L. (22.8.2014/676) - 12 Verify source ↗
12 §
The municipality’s population density coefficient is calculated using national average density and municipal density, and it may not exceed 20.
12 § Befolkningstäthetskoefficient Kommunens befolkningstäthetskoefficient beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med kommunens befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om invånarantal från det årsskifte som föregår finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen för varje kommun. Kommunens befolkningstäthetskoefficient beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med kommunens befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om invånarantal från det årsskifte som föregår finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen för varje kommun. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten multipliceras med kommunens invånarantal och befolkningstäthetskoefficient. Koefficienten kan vara högst 20. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten multipliceras med kommunens invånarantal och befolkningstäthetskoefficient. Koefficienten kan vara högst 20. - 12 Verify source ↗
12 §
The municipality’s population density coefficient is calculated using national average population density divided by the municipality’s population density, and it may not exceed 20.
12 § Befolkningstäthetskoefficient Kommunens befolkningstäthetskoefficient beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med kommunens befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om invånarantal från det årsskifte som föregår finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen för varje kommun. Kommunens befolkningstäthetskoefficient beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med kommunens befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om invånarantal från det årsskifte som föregår finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen för varje kommun. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten multipliceras med kommunens invånarantal och befolkningstäthetskoefficient. Koefficienten kan vara högst 20. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten multipliceras med kommunens invånarantal och befolkningstäthetskoefficient. Koefficienten kan vara högst 20. - 12 Verify source ↗
12 §
The municipality population density coefficient is calculated by dividing national average population density by the municipality’s population density, using specified population and land-area data. The coefficient may not exceed 20.
12 § Befolkningstäthetskoefficient Kommunens befolkningstäthetskoefficient beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med kommunens befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om invånarantal från det årsskifte som föregår finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen för varje kommun. Kommunens befolkningstäthetskoefficient beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med kommunens befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om invånarantal från det årsskifte som föregår finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen för varje kommun. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten multipliceras med kommunens invånarantal och befolkningstäthetskoefficient. Koefficienten kan vara högst 20. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten multipliceras med kommunens invånarantal och befolkningstäthetskoefficient. Koefficienten kan vara högst 20. - 13 Verify source ↗
13 §
Section 13 explains how a municipality’s education background coefficient is calculated.
13 § Utbildningsbakgrundskoefficient Kommunens utbildningsbakgrundskoefficient fås genom att räkna andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp i kommunen och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik över antalet personer utan examen under året före det år som föregått finansåret. Kommunens utbildningsbakgrundskoefficient fås genom att räkna andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp i kommunen och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik över antalet personer utan examen under året före det år som föregått finansåret. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av utbildningsbakgrundskoefficienten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för utbildningsbakgrundskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och utbildningsbakgrundskoefficient. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av utbildningsbakgrundskoefficienten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för utbildningsbakgrundskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och utbildningsbakgrundskoefficient. 14 § 14 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 14 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 15 § 15 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 15 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 16 § 16 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 16 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 17 § 17 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 17 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 18 § 18 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 18 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 19 § 19 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 19 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 20 § 20 § har upphävts genom L 22.8.2014/676 20 § har upphävts genom L 22.8.2014/676 - 13 Verify source ↗
13 §
This section sets the formula for calculating a municipality’s education background coefficient and the related calculated costs.
13 § Utbildningsbakgrundskoefficient Kommunens utbildningsbakgrundskoefficient fås genom att räkna andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp i kommunen och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik över antalet personer utan examen under året före det år som föregått finansåret. Kommunens utbildningsbakgrundskoefficient fås genom att räkna andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp i kommunen och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik över antalet personer utan examen under året före det år som föregått finansåret. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av utbildningsbakgrundskoefficienten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för utbildningsbakgrundskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och utbildningsbakgrundskoefficient. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av utbildningsbakgrundskoefficienten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för utbildningsbakgrundskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och utbildningsbakgrundskoefficient. 14 § 14 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 14 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 15 § 15 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 15 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 16 § 16 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 16 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 17 § 17 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 17 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 18 § 18 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 18 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 19 § 19 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 19 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 20 § 20 § har upphävts genom L 22.8.2014/676 20 § har upphävts genom L 22.8.2014/676 - 13 Verify source ↗
13 §
This section explains how a municipality’s educational background coefficient is calculated and how related calculated costs are derived from it.
13 § Utbildningsbakgrundskoefficient Kommunens utbildningsbakgrundskoefficient fås genom att räkna andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp i kommunen och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik över antalet personer utan examen under året före det år som föregått finansåret. Kommunens utbildningsbakgrundskoefficient fås genom att räkna andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp i kommunen och genom att därifrån dra av motsvarande andel för den kommun där andelen 30–54-åriga invånare utan examen efter grundskolestadiet av motsvarande åldersgrupp är som lägst i hela landet. När koefficienten beräknas används uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik över antalet personer utan examen under året före det år som föregått finansåret. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av utbildningsbakgrundskoefficienten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för utbildningsbakgrundskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och utbildningsbakgrundskoefficient. Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av utbildningsbakgrundskoefficienten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för utbildningsbakgrundskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och utbildningsbakgrundskoefficient. 14 § 14 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 14 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 15 § 15 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 15 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 16 § 16 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 16 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 17 § 17 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 17 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 18 § 18 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 18 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 19 § 19 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 19 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 20 § 20 § har upphävts genom L 22.8.2014/676 20 § har upphävts genom L 22.8.2014/676 - 21 Verify source ↗
21 §
Om uppgifter saknas för den tidpunkt som avses i 6–13 § ska man vid beräkningen använda de senast erhållna uppgifterna före den tidpunkten.
21 § Beräkning av koefficienterna och bestämningsfaktorerna i vissa fall Om det vid beräkningen av de koefficienter och bestämningsfaktorer som anges i 6–13 § inte finns uppgifter tillgängliga för den tidpunkt som avses i de nämnda paragraferna, används vid beräkningen av koefficienterna de uppgifter som senast erhållits före den tidpunkt som avses i paragrafen i fråga. Om det vid beräkningen av de koefficienter och bestämningsfaktorer som anges i 6–13 § inte finns uppgifter tillgängliga för den tidpunkt som avses i de nämnda paragraferna, används vid beräkningen av koefficienterna de uppgifter som senast erhållits före den tidpunkt som avses i paragrafen i fråga. 5 kap. 5 kap. har upphävts genom L 22.8.2014/676. 5 kap. har upphävts genom L 22.8.2014/676. 6 kap. Tilläggsdelar för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde - 21 Verify source ↗
21 §
If required data is missing when calculating the coefficients and determining factors in sections 6–13, the calculation must use the most recently obtained data from before the relevant time.
21 § Beräkning av koefficienterna och bestämningsfaktorerna i vissa fall Om det vid beräkningen av de koefficienter och bestämningsfaktorer som anges i 6–13 § inte finns uppgifter tillgängliga för den tidpunkt som avses i de nämnda paragraferna, används vid beräkningen av koefficienterna de uppgifter som senast erhållits före den tidpunkt som avses i paragrafen i fråga. Om det vid beräkningen av de koefficienter och bestämningsfaktorer som anges i 6–13 § inte finns uppgifter tillgängliga för den tidpunkt som avses i de nämnda paragraferna, används vid beräkningen av koefficienterna de uppgifter som senast erhållits före den tidpunkt som avses i paragrafen i fråga. 5 kap. 5 kap. har upphävts genom L 22.8.2014/676. 5 kap. har upphävts genom L 22.8.2014/676. 6 kap. Tilläggsdelar för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde - 21 Verify source ↗
21 §
If the relevant data needed to calculate the coefficients and determining factors is unavailable for the specified time, the calculation must use the most recently obtained data before that time.
21 § Beräkning av koefficienterna och bestämningsfaktorerna i vissa fall Om det vid beräkningen av de koefficienter och bestämningsfaktorer som anges i 6–13 § inte finns uppgifter tillgängliga för den tidpunkt som avses i de nämnda paragraferna, används vid beräkningen av koefficienterna de uppgifter som senast erhållits före den tidpunkt som avses i paragrafen i fråga. Om det vid beräkningen av de koefficienter och bestämningsfaktorer som anges i 6–13 § inte finns uppgifter tillgängliga för den tidpunkt som avses i de nämnda paragraferna, används vid beräkningen av koefficienterna de uppgifter som senast erhållits före den tidpunkt som avses i paragrafen i fråga. 5 kap. 5 kap. har upphävts genom L 22.8.2014/676. 5 kap. har upphävts genom L 22.8.2014/676. 6 kap. Tilläggsdelar för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde - 26 Verify source ↗
26 §
Municipalities are entitled to a remote-area supplementary amount calculated from the per-inhabitant base price, the municipality’s population, and the remote-area coefficient; the amount is increased if the coefficient reaches certain thresholds.
26 § Tilläggsdel för fjärrort Kommunen beviljas i tilläggsdel för fjärrort ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för fjärrort multipliceras med kommunens invånarantal och fjärrortstal. Om kommunens fjärrortstal är minst 1,5 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel tre gånger så stor. Kommunen beviljas i tilläggsdel för fjärrort ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för fjärrort multipliceras med kommunens invånarantal och fjärrortstal. Om kommunens fjärrortstal är minst 1,5 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel tre gånger så stor. Om kommunens fjärrortstal är mindre än 1,5 utan avrundning men minst 1,0 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel 1,5 gånger så stor. Om kommunens fjärrortstal är mindre än 1,5 utan avrundning men minst 1,0 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel 1,5 gånger så stor. Närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av fjärrortstalet utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av fjärrortstalet utfärdas genom förordning av statsrådet. - 26 Verify source ↗
26 §
Kommunen har rätt till en fjärrorts-tilläggsdel som beräknas utifrån grundpris per invånare, invånarantal och fjärrortstal.
26 § Tilläggsdel för fjärrort Kommunen beviljas i tilläggsdel för fjärrort ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för fjärrort multipliceras med kommunens invånarantal och fjärrortstal. Om kommunens fjärrortstal är minst 1,5 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel tre gånger så stor. Kommunen beviljas i tilläggsdel för fjärrort ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för fjärrort multipliceras med kommunens invånarantal och fjärrortstal. Om kommunens fjärrortstal är minst 1,5 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel tre gånger så stor. Om kommunens fjärrortstal är mindre än 1,5 utan avrundning men minst 1,0 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel 1,5 gånger så stor. Om kommunens fjärrortstal är mindre än 1,5 utan avrundning men minst 1,0 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel 1,5 gånger så stor. Närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av fjärrortstalet utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av fjärrortstalet utfärdas genom förordning av statsrådet. - 26 Verify source ↗
26 §
The municipality is entitled to a remote-area supplement calculated from the base price, population, and remote-area coefficient.
26 § Tilläggsdel för fjärrort Kommunen beviljas i tilläggsdel för fjärrort ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för fjärrort multipliceras med kommunens invånarantal och fjärrortstal. Om kommunens fjärrortstal är minst 1,5 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel tre gånger så stor. Kommunen beviljas i tilläggsdel för fjärrort ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för fjärrort multipliceras med kommunens invånarantal och fjärrortstal. Om kommunens fjärrortstal är minst 1,5 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel tre gånger så stor. Om kommunens fjärrortstal är mindre än 1,5 utan avrundning men minst 1,0 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel 1,5 gånger så stor. Om kommunens fjärrortstal är mindre än 1,5 utan avrundning men minst 1,0 utan avrundning, blir kommunens tilläggsdel 1,5 gånger så stor. Närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av fjärrortstalet utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av fjärrortstalet utfärdas genom förordning av statsrådet. - 27 Verify source ↗
27 §
Kommunens tilläggsdel för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser beräknas med ett grundpris per invånare, kommunens invånarantal och en koefficient som bygger på skillnaden mot den kommun med lägst självförsörjningsgrad.
27 § Tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser Kommunens tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser multipliceras med kommunens invånarantal och koefficient för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser. Kommunens tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser multipliceras med kommunens invånarantal och koefficient för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser. Koefficienten för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser fås genom att man från det tal som anger kommunens självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser drar av motsvarande tal för den kommun där självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser är som lägst. Koefficienten för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser fås genom att man från det tal som anger kommunens självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser drar av motsvarande tal för den kommun där självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser är som lägst. Som det kommunspecifika tal för självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser används uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik för det år som föregick finansåret med tre år. Som det kommunspecifika tal för självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser används uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik för det år som föregick finansåret med tre år. - 27 Verify source ↗
27 §
Kommunens tilläggsdel för arbetsplatsers självförsörjningsgrad räknas ut med en formel som använder grundpriset per invånare, kommunens invånarantal och en koefficient.
27 § Tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser Kommunens tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser multipliceras med kommunens invånarantal och koefficient för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser. Kommunens tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser multipliceras med kommunens invånarantal och koefficient för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser. Koefficienten för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser fås genom att man från det tal som anger kommunens självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser drar av motsvarande tal för den kommun där självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser är som lägst. Koefficienten för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser fås genom att man från det tal som anger kommunens självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser drar av motsvarande tal för den kommun där självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser är som lägst. Som det kommunspecifika tal för självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser används uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik för det år som föregick finansåret med tre år. Som det kommunspecifika tal för självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser används uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik för det år som föregick finansåret med tre år. - 27 Verify source ↗
27 §
The municipality’s supplement based on workplace self-sufficiency is calculated using a per-capita basic price, the municipality’s population, and a workplace self-sufficiency coefficient.
27 § Tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser Kommunens tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser multipliceras med kommunens invånarantal och koefficient för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser. Kommunens tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser multipliceras med kommunens invånarantal och koefficient för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser. Koefficienten för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser fås genom att man från det tal som anger kommunens självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser drar av motsvarande tal för den kommun där självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser är som lägst. Koefficienten för självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser fås genom att man från det tal som anger kommunens självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser drar av motsvarande tal för den kommun där självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser är som lägst. Som det kommunspecifika tal för självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser används uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik för det år som föregick finansåret med tre år. Som det kommunspecifika tal för självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser används uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik för det år som föregick finansåret med tre år. - 28 Verify source ↗
28 §
Municipalities in the Sami home region are entitled to a supplementary grant for Sami-language support.
28 § Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde Kommuner inom samernas hembygdsområde beviljas i tilläggsdel för samiskspråkighet ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för kommuner inom samernas hembygdsområde multipliceras med kommunens invånarantal och andelen samiskspråkiga i kommunen. Kommuner inom samernas hembygdsområde beviljas i tilläggsdel för samiskspråkighet ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för kommuner inom samernas hembygdsområde multipliceras med kommunens invånarantal och andelen samiskspråkiga i kommunen. 7 kap. Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna samt minskningar och ökningar av statsandelen - 28 Verify source ↗
28 §
Municipalities in the Sami homeland receive a Sámi-language supplement calculated from a per-capita base price, municipal population, and the share of Sami speakers.
28 § Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde Kommuner inom samernas hembygdsområde beviljas i tilläggsdel för samiskspråkighet ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för kommuner inom samernas hembygdsområde multipliceras med kommunens invånarantal och andelen samiskspråkiga i kommunen. Kommuner inom samernas hembygdsområde beviljas i tilläggsdel för samiskspråkighet ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för kommuner inom samernas hembygdsområde multipliceras med kommunens invånarantal och andelen samiskspråkiga i kommunen. 7 kap. Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna samt minskningar och ökningar av statsandelen - 28 Verify source ↗
28 §
Municipalities in the Sami home area are granted a supplementary amount for Sami-language support, calculated from a per-capita base price, the municipality’s population, and the share of Sami speakers.
28 § Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde Kommuner inom samernas hembygdsområde beviljas i tilläggsdel för samiskspråkighet ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för kommuner inom samernas hembygdsområde multipliceras med kommunens invånarantal och andelen samiskspråkiga i kommunen. Kommuner inom samernas hembygdsområde beviljas i tilläggsdel för samiskspråkighet ett belopp som beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för kommuner inom samernas hembygdsområde multipliceras med kommunens invånarantal och andelen samiskspråkiga i kommunen. 7 kap. Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna samt minskningar och ökningar av statsandelen - 29 Verify source ↗
29 §
Municipal state shares are adjusted using tax-income equalization: municipalities below the equalization threshold get an equalization supplement, and municipalities above it get a deduction.
29 § Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna Kommunen beviljas en på skatteinkomsterna baserad ökning av statsandelen (utjämningstillägg), om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare är mindre än det belopp som fås genom att alla kommuners sammanräknade kalkylerade skatteinkomster divideras med kommunernas sammanräknade invånarantal (utjämningsgräns). Kommunen får i utjämningstillägg 80 procent av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare. Kommunen beviljas en på skatteinkomsterna baserad ökning av statsandelen (utjämningstillägg), om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare är mindre än det belopp som fås genom att alla kommuners sammanräknade kalkylerade skatteinkomster divideras med kommunernas sammanräknade invånarantal (utjämningsgräns). Kommunen får i utjämningstillägg 80 procent av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare. Om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare överskrider utjämningsgränsen, görs ett utjämningsavdrag från kommunens statsandel. Utjämningsavdraget är 30 procent av det belopp per invånare som överskrider utjämningsgränsen adderat med den överskjutande delens naturliga logaritm. Den naturliga logaritmen omvandlas till procentenheter. Om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare överskrider utjämningsgränsen, görs ett utjämningsavdrag från kommunens statsandel. Utjämningsavdraget är 30 procent av det belopp per invånare som överskrider utjämningsgränsen adderat med den överskjutande delens naturliga logaritm. Den naturliga logaritmen omvandlas till procentenheter. Om de sammanlagda utjämningstilläggen till kommunerna är större än utjämningsavdragen från kommunernas statsandelar, minskas kommunernas statsandel med ett belopp som motsvarar skillnaden. Om de sammanlagda utjämningsavdragen från kommunernas statsandel är större än utjämningstilläggen till kommunerna, ökas kommunernas statsandel på motsvarande sätt med ett belopp som motsvarar skillnaden. Minskningen eller ökningen av statsandelen är lika stor per invånare i alla kommuner. Om de sammanlagda utjämningstilläggen till kommunerna är större än utjämningsavdragen från kommunernas statsandelar, minskas kommunernas statsandel med ett belopp som motsvarar skillnaden. Om de sammanlagda utjämningsavdragen från kommunernas statsandel är större än utjämningstilläggen till kommunerna, ökas kommunernas statsandel på motsvarande sätt med ett belopp som motsvarar skillnaden. Minskningen eller ökningen av statsandelen är lika stor per invånare i alla kommuner. När det belopp enligt 3 mom. som ska läggas till eller dras av från statsandelarna till kommunerna beaktas inte kommunsammanslagningar som genomförs vid finansårets ingång. När det belopp enligt 3 mom. som ska läggas till eller dras av från statsandelarna till kommunerna beaktas inte kommunsammanslagningar som genomförs vid finansårets ingång. Vid beräkningen av kommunens kalkylerade skatteinkomst beaktas kommunalskatten och kommunens andel av samfundsskatten (samfundsskatt). Vid beräkningen av den kalkylerade skatteinkomsten beaktas dessutom 50 procent av den kalkylerade fastighetsskatt för kärnkraftverk som avses i 14 § 1 mom. i fastighetsskattelagen (654/1992). Närmare bestämmelser om de skatteinkomster som ska beaktas vid utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna utfärdas genom förordning av statsrådet. Vid beräkningen av kommunens kalkylerade skatteinkomst beaktas kommunalskatten och kommunens andel av samfundsskatten (samfundsskatt). Vid beräkningen av den kalkylerade skatteinkomsten beaktas dessutom 50 procent av den kalkylerade fastighetsskatt för kärnkraftverk som avses i 14 § 1 mom. i fastighetsskattelagen (654/1992). Närmare bestämmelser om de skatteinkomster som ska beaktas vid utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna utfärdas genom förordning av statsrådet. - 29 Verify source ↗
29 §
Municipalities can receive a tax-revenue-based increase in state share if their calculated tax income per inhabitant is below the equalization limit; if it is above that limit, a deduction is made instead.
29 § Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna Kommunen beviljas en på skatteinkomsterna baserad ökning av statsandelen (utjämningstillägg), om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare är mindre än det belopp som fås genom att alla kommuners sammanräknade kalkylerade skatteinkomster divideras med kommunernas sammanräknade invånarantal (utjämningsgräns). Kommunen får i utjämningstillägg 80 procent av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare. Kommunen beviljas en på skatteinkomsterna baserad ökning av statsandelen (utjämningstillägg), om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare är mindre än det belopp som fås genom att alla kommuners sammanräknade kalkylerade skatteinkomster divideras med kommunernas sammanräknade invånarantal (utjämningsgräns). Kommunen får i utjämningstillägg 80 procent av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare. Om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare överskrider utjämningsgränsen, görs ett utjämningsavdrag från kommunens statsandel. Utjämningsavdraget är 30 procent av det belopp per invånare som överskrider utjämningsgränsen adderat med den överskjutande delens naturliga logaritm. Den naturliga logaritmen omvandlas till procentenheter. Om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare överskrider utjämningsgränsen, görs ett utjämningsavdrag från kommunens statsandel. Utjämningsavdraget är 30 procent av det belopp per invånare som överskrider utjämningsgränsen adderat med den överskjutande delens naturliga logaritm. Den naturliga logaritmen omvandlas till procentenheter. Om de sammanlagda utjämningstilläggen till kommunerna är större än utjämningsavdragen från kommunernas statsandelar, minskas kommunernas statsandel med ett belopp som motsvarar skillnaden. Om de sammanlagda utjämningsavdragen från kommunernas statsandel är större än utjämningstilläggen till kommunerna, ökas kommunernas statsandel på motsvarande sätt med ett belopp som motsvarar skillnaden. Minskningen eller ökningen av statsandelen är lika stor per invånare i alla kommuner. Om de sammanlagda utjämningstilläggen till kommunerna är större än utjämningsavdragen från kommunernas statsandelar, minskas kommunernas statsandel med ett belopp som motsvarar skillnaden. Om de sammanlagda utjämningsavdragen från kommunernas statsandel är större än utjämningstilläggen till kommunerna, ökas kommunernas statsandel på motsvarande sätt med ett belopp som motsvarar skillnaden. Minskningen eller ökningen av statsandelen är lika stor per invånare i alla kommuner. När det belopp enligt 3 mom. som ska läggas till eller dras av från statsandelarna till kommunerna beaktas inte kommunsammanslagningar som genomförs vid finansårets ingång. När det belopp enligt 3 mom. som ska läggas till eller dras av från statsandelarna till kommunerna beaktas inte kommunsammanslagningar som genomförs vid finansårets ingång. Vid beräkningen av kommunens kalkylerade skatteinkomst beaktas kommunalskatten och kommunens andel av samfundsskatten (samfundsskatt). Vid beräkningen av den kalkylerade skatteinkomsten beaktas dessutom 50 procent av den kalkylerade fastighetsskatt för kärnkraftverk som avses i 14 § 1 mom. i fastighetsskattelagen (654/1992). Närmare bestämmelser om de skatteinkomster som ska beaktas vid utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna utfärdas genom förordning av statsrådet. Vid beräkningen av kommunens kalkylerade skatteinkomst beaktas kommunalskatten och kommunens andel av samfundsskatten (samfundsskatt). Vid beräkningen av den kalkylerade skatteinkomsten beaktas dessutom 50 procent av den kalkylerade fastighetsskatt för kärnkraftverk som avses i 14 § 1 mom. i fastighetsskattelagen (654/1992). Närmare bestämmelser om de skatteinkomster som ska beaktas vid utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna utfärdas genom förordning av statsrådet. - 29 Verify source ↗
29 §
Kommuner kan få ett utjämningstillägg i statsandelen om deras kalkylerade skatteinkomst per invånare ligger under utjämningsgränsen; annars kan ett utjämningsavdrag göras.
29 § Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna Kommunen beviljas en på skatteinkomsterna baserad ökning av statsandelen (utjämningstillägg), om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare är mindre än det belopp som fås genom att alla kommuners sammanräknade kalkylerade skatteinkomster divideras med kommunernas sammanräknade invånarantal (utjämningsgräns). Kommunen får i utjämningstillägg 80 procent av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare. Kommunen beviljas en på skatteinkomsterna baserad ökning av statsandelen (utjämningstillägg), om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare är mindre än det belopp som fås genom att alla kommuners sammanräknade kalkylerade skatteinkomster divideras med kommunernas sammanräknade invånarantal (utjämningsgräns). Kommunen får i utjämningstillägg 80 procent av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare. Om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare överskrider utjämningsgränsen, görs ett utjämningsavdrag från kommunens statsandel. Utjämningsavdraget är 30 procent av det belopp per invånare som överskrider utjämningsgränsen adderat med den överskjutande delens naturliga logaritm. Den naturliga logaritmen omvandlas till procentenheter. Om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare överskrider utjämningsgränsen, görs ett utjämningsavdrag från kommunens statsandel. Utjämningsavdraget är 30 procent av det belopp per invånare som överskrider utjämningsgränsen adderat med den överskjutande delens naturliga logaritm. Den naturliga logaritmen omvandlas till procentenheter. Om de sammanlagda utjämningstilläggen till kommunerna är större än utjämningsavdragen från kommunernas statsandelar, minskas kommunernas statsandel med ett belopp som motsvarar skillnaden. Om de sammanlagda utjämningsavdragen från kommunernas statsandel är större än utjämningstilläggen till kommunerna, ökas kommunernas statsandel på motsvarande sätt med ett belopp som motsvarar skillnaden. Minskningen eller ökningen av statsandelen är lika stor per invånare i alla kommuner. Om de sammanlagda utjämningstilläggen till kommunerna är större än utjämningsavdragen från kommunernas statsandelar, minskas kommunernas statsandel med ett belopp som motsvarar skillnaden. Om de sammanlagda utjämningsavdragen från kommunernas statsandel är större än utjämningstilläggen till kommunerna, ökas kommunernas statsandel på motsvarande sätt med ett belopp som motsvarar skillnaden. Minskningen eller ökningen av statsandelen är lika stor per invånare i alla kommuner. När det belopp enligt 3 mom. som ska läggas till eller dras av från statsandelarna till kommunerna beaktas inte kommunsammanslagningar som genomförs vid finansårets ingång. När det belopp enligt 3 mom. som ska läggas till eller dras av från statsandelarna till kommunerna beaktas inte kommunsammanslagningar som genomförs vid finansårets ingång. Vid beräkningen av kommunens kalkylerade skatteinkomst beaktas kommunalskatten och kommunens andel av samfundsskatten (samfundsskatt). Vid beräkningen av den kalkylerade skatteinkomsten beaktas dessutom 50 procent av den kalkylerade fastighetsskatt för kärnkraftverk som avses i 14 § 1 mom. i fastighetsskattelagen (654/1992). Närmare bestämmelser om de skatteinkomster som ska beaktas vid utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna utfärdas genom förordning av statsrådet. Vid beräkningen av kommunens kalkylerade skatteinkomst beaktas kommunalskatten och kommunens andel av samfundsskatten (samfundsskatt). Vid beräkningen av den kalkylerade skatteinkomsten beaktas dessutom 50 procent av den kalkylerade fastighetsskatt för kärnkraftverk som avses i 14 § 1 mom. i fastighetsskattelagen (654/1992). Närmare bestämmelser om de skatteinkomster som ska beaktas vid utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna utfärdas genom förordning av statsrådet. - 30 Verify source ↗
30 §
A municipality may apply for an increase in its state share if it needs extra financial support because of exceptional or temporary economic difficulties, and it must attach a balancing plan to the application.
30 § Höjning av statsandelen enligt prövning En kommuns statsandel kan på ansökan höjas efter prövning inom ramen för statsbudgeten, om kommunen i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer som påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden. En kommuns statsandel kan på ansökan höjas efter prövning inom ramen för statsbudgeten, om kommunen i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer som påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden. Ett villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Planen ska bifogas ansökan om höjning av statsandelen. För beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen kan även ställas andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Om planen eller de villkor som ställts inte har iakttagits, kan höjning av statsandelen under de följande åren utebli eller beviljas till nedsatt belopp. Ett villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Planen ska bifogas ansökan om höjning av statsandelen. För beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen kan även ställas andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Om planen eller de villkor som ställts inte har iakttagits, kan höjning av statsandelen under de följande åren utebli eller beviljas till nedsatt belopp. Det belopp som motsvarar de sammanlagda höjningarna av statsandelen enligt prövning dras av från statsandelarna till kommunerna. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. Det belopp som motsvarar de sammanlagda höjningarna av statsandelen enligt prövning dras av från statsandelarna till kommunerna. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. 31 § 31 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 31 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. - 30 Verify source ↗
30 §
En kommun kan få statsandelen höjd efter ansökan och prövning, om den har ekonomiska svårigheter och uppfyller vissa villkor.
30 § Höjning av statsandelen enligt prövning En kommuns statsandel kan på ansökan höjas efter prövning inom ramen för statsbudgeten, om kommunen i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer som påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden. En kommuns statsandel kan på ansökan höjas efter prövning inom ramen för statsbudgeten, om kommunen i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer som påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden. Ett villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Planen ska bifogas ansökan om höjning av statsandelen. För beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen kan även ställas andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Om planen eller de villkor som ställts inte har iakttagits, kan höjning av statsandelen under de följande åren utebli eller beviljas till nedsatt belopp. Ett villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Planen ska bifogas ansökan om höjning av statsandelen. För beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen kan även ställas andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Om planen eller de villkor som ställts inte har iakttagits, kan höjning av statsandelen under de följande åren utebli eller beviljas till nedsatt belopp. Det belopp som motsvarar de sammanlagda höjningarna av statsandelen enligt prövning dras av från statsandelarna till kommunerna. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. Det belopp som motsvarar de sammanlagda höjningarna av statsandelen enligt prövning dras av från statsandelarna till kommunerna. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. 31 § 31 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 31 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. - 30 Verify source ↗
30 §
A municipality may apply for an increase in its state share if it has exceptional or temporary financial difficulties, but it must attach a plan to balance its economy.
30 § Höjning av statsandelen enligt prövning En kommuns statsandel kan på ansökan höjas efter prövning inom ramen för statsbudgeten, om kommunen i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer som påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden. En kommuns statsandel kan på ansökan höjas efter prövning inom ramen för statsbudgeten, om kommunen i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer som påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden. Ett villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Planen ska bifogas ansökan om höjning av statsandelen. För beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen kan även ställas andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Om planen eller de villkor som ställts inte har iakttagits, kan höjning av statsandelen under de följande åren utebli eller beviljas till nedsatt belopp. Ett villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Planen ska bifogas ansökan om höjning av statsandelen. För beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen kan även ställas andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Om planen eller de villkor som ställts inte har iakttagits, kan höjning av statsandelen under de följande åren utebli eller beviljas till nedsatt belopp. Det belopp som motsvarar de sammanlagda höjningarna av statsandelen enligt prövning dras av från statsandelarna till kommunerna. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. Det belopp som motsvarar de sammanlagda höjningarna av statsandelen enligt prövning dras av från statsandelarna till kommunerna. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. 31 § 31 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 31 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. - 32 Verify source ↗
32 §
Finansiering för att starta verksamhet hos en privat anordnare av grundläggande utbildning minskar kommunernas statsandelar med samma totalbelopp, fördelat lika per invånare.
32 § Minskning som gäller finansiering för inledande av grundläggande utbildning Finansiering som enligt 17 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beviljas för inledande av verksamhet för en privat anordnare av grundläggande utbildning minskar statsandelarna till alla kommuner med ett belopp som motsvarar den totala finansieringen. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. Finansiering som enligt 17 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beviljas för inledande av verksamhet för en privat anordnare av grundläggande utbildning minskar statsandelarna till alla kommuner med ett belopp som motsvarar den totala finansieringen. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. - 32 Verify source ↗
32 §
Financing granted to a private provider for starting basic education reduces the state shares paid to all municipalities by the same total amount, divided equally per resident.
32 § Minskning som gäller finansiering för inledande av grundläggande utbildning Finansiering som en privat anordnare av grundläggande utbildning beviljas enligt 11 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för inledande av verksamhet minskar statsandelarna till alla kommuner med ett belopp som motsvarar den totala finansieringen. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. Finansiering som en privat anordnare av grundläggande utbildning beviljas enligt 11 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för inledande av verksamhet minskar statsandelarna till alla kommuner med ett belopp som motsvarar den totala finansieringen. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. - 32 Verify source ↗
32 §
Funding for starting basic education reduces state transfers to all municipalities by the same total amount, distributed equally per inhabitant.
32 § Minskning som gäller finansiering för inledande av grundläggande utbildning Finansiering som en privat anordnare av grundläggande utbildning beviljas enligt 11 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för inledande av verksamhet minskar statsandelarna till alla kommuner med ett belopp som motsvarar den totala finansieringen. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. Finansiering som en privat anordnare av grundläggande utbildning beviljas enligt 11 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för inledande av verksamhet minskar statsandelarna till alla kommuner med ett belopp som motsvarar den totala finansieringen. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner. - 33 Verify source ↗
33 §
Statsbidragsmyndigheten ska fastställa övergångsutjämning för vissa kommuner, och utjämningen begränsas per invånare med belopp för 2015–2019.
33 § Utjämning till följd av ändringen av statsandelssystemet De ökningar och minskningar av statsandelen till kommunerna som det statsandelssystem som trädde i kraft vid ingången av 2010 föranleder jämnas ut mellan kommunerna på det sätt som bestäms i 2 och 3 mom. De ökningar och minskningar av statsandelen till kommunerna som det statsandelssystem som trädde i kraft vid ingången av 2010 föranleder jämnas ut mellan kommunerna på det sätt som bestäms i 2 och 3 mom. Vid utjämningen ökas eller minskas kommunens statsandel årligen med ett belopp som fås genom att de statsandelar som betalas till kommunen 2010 och de hemkommunsersättningar som kommunen betalar respektive får samt den finansiering som avses i 11 §, 13 § 1 och 2 mom., 14 och 15 § samt 44 § 3 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) jämförs med de statsandelar för motsvarande uppgifter som kommunen skulle ha fått det nämnda året, om statsandelarna hade beräknats i enlighet med lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), vilka gällde till utgången av 2009. Vid utjämningen ökas eller minskas kommunens statsandel årligen med ett belopp som fås genom att de statsandelar som betalas till kommunen 2010 och de hemkommunsersättningar som kommunen betalar respektive får samt den finansiering som avses i 11 §, 13 § 1 och 2 mom., 14 och 15 § samt 44 § 3 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) jämförs med de statsandelar för motsvarande uppgifter som kommunen skulle ha fått det nämnda året, om statsandelarna hade beräknats i enlighet med lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), vilka gällde till utgången av 2009. I den jämförelsekalkyl som avses i 2 mom. beaktas också den i 12 c § i lagen om statsandelar till kommunerna avsedda inverkan på statsandelarna till kommunen som 2009 års skattelättnader haft. I jämförelsekalkylen beaktas inte de tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 26–28 §, liksom inte heller den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 §. I jämförelsekalkylen beaktas inte heller finansiering för ordnande av flexibel grundläggande utbildning. I den jämförelsekalkyl som avses i 2 mom. beaktas också den i 12 c § i lagen om statsandelar till kommunerna avsedda inverkan på statsandelarna till kommunen som 2009 års skattelättnader haft. I jämförelsekalkylen beaktas inte de tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 26–28 §, liksom inte heller den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 §. I jämförelsekalkylen beaktas inte heller finansiering för ordnande av flexibel grundläggande utbildning. 33 a § Övergångsutjämning 2015–2019 Statsbidragsmyndigheten fastställer en övergångsutjämning för de kommuner där förändringen i statsandelarna enligt 2 mom. för vart och ett av åren överstiger det belopp per invånare som anges i 3 mom. Statsbidragsmyndigheten fastställer en övergångsutjämning för de kommuner där förändringen i statsandelarna enligt 2 mom. för vart och ett av åren överstiger det belopp per invånare som anges i 3 mom. Förändringen i statsandelarna beräknas genom att kommunens statsandel för 2014 dras av från de statsandelar som kommunen hade beviljats om bestämningsgrunderna enligt denna lag hade varit i kraft 2014. I jämförelsekalkylen beaktas dock inte den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 § och inte heller den hemkommunsersättning som avses i 37–39 §. Förändringen i statsandelarna beräknas genom att kommunens statsandel för 2014 dras av från de statsandelar som kommunen hade beviljats om bestämningsgrunderna enligt denna lag hade varit i kraft 2014. I jämförelsekalkylen beaktas dock inte den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 § och inte heller den hemkommunsersättning som avses i 37–39 §. Den enligt 2 mom. beräknade förändringen i statsandelen till kommunerna per invånare begränsas genom en övergångsutjämning som läggs till eller dras av från statsandelen till högst 50 euro 2015, 100 euro 2016, 180 euro 2017, 260 euro 2018 och 380 euro 2019. Den enligt 2 mom. beräknade förändringen i statsandelen till kommunerna per invånare begränsas genom en övergångsutjämning som läggs till eller dras av från statsandelen till högst 50 euro 2015, 100 euro 2016, 180 euro 2017, 260 euro 2018 och 380 euro 2019. Övergångsutjämningen mellan kommunerna och staten genomförs kostnadsneutralt. Statsandelen för kommunal basservice minskas i varje kommun med ett jämnstort belopp per invånare, så att minskningen motsvarar övergångsutjämningen. Övergångsutjämningen mellan kommunerna och staten genomförs kostnadsneutralt. Statsandelen för kommunal basservice minskas i varje kommun med ett jämnstort belopp per invånare, så att minskningen motsvarar övergångsutjämningen. - 33 Verify source ↗
33 §
Kommuners statsandelar ska jämnas ut enligt beräkningsreglerna, och statsbidragsmyndigheten fastställer övergångsutjämning för vissa kommuner som passerar angivna belopp per invånare.
33 § Utjämning till följd av ändringen av statsandelssystemet De ökningar och minskningar av statsandelen till kommunerna som det statsandelssystem som trädde i kraft vid ingången av 2010 föranleder jämnas ut mellan kommunerna på det sätt som bestäms i 2 och 3 mom. De ökningar och minskningar av statsandelen till kommunerna som det statsandelssystem som trädde i kraft vid ingången av 2010 föranleder jämnas ut mellan kommunerna på det sätt som bestäms i 2 och 3 mom. Vid utjämningen ökas eller minskas kommunens statsandel årligen med ett belopp som fås genom att de statsandelar som betalas till kommunen 2010 och de hemkommunsersättningar som kommunen betalar respektive får samt den finansiering som avses i 11 §, 13 § 1 och 2 mom., 14 och 15 § samt 44 § 3 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) jämförs med de statsandelar för motsvarande uppgifter som kommunen skulle ha fått det nämnda året, om statsandelarna hade beräknats i enlighet med lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), vilka gällde till utgången av 2009. Vid utjämningen ökas eller minskas kommunens statsandel årligen med ett belopp som fås genom att de statsandelar som betalas till kommunen 2010 och de hemkommunsersättningar som kommunen betalar respektive får samt den finansiering som avses i 11 §, 13 § 1 och 2 mom., 14 och 15 § samt 44 § 3 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) jämförs med de statsandelar för motsvarande uppgifter som kommunen skulle ha fått det nämnda året, om statsandelarna hade beräknats i enlighet med lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), vilka gällde till utgången av 2009. I den jämförelsekalkyl som avses i 2 mom. beaktas också den i 12 c § i lagen om statsandelar till kommunerna avsedda inverkan på statsandelarna till kommunen som 2009 års skattelättnader haft. I jämförelsekalkylen beaktas inte de tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 26–28 §, liksom inte heller den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 §. I jämförelsekalkylen beaktas inte heller finansiering för ordnande av flexibel grundläggande utbildning. I den jämförelsekalkyl som avses i 2 mom. beaktas också den i 12 c § i lagen om statsandelar till kommunerna avsedda inverkan på statsandelarna till kommunen som 2009 års skattelättnader haft. I jämförelsekalkylen beaktas inte de tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 26–28 §, liksom inte heller den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 §. I jämförelsekalkylen beaktas inte heller finansiering för ordnande av flexibel grundläggande utbildning. 33 a § Övergångsutjämning 2015–2019 Statsbidragsmyndigheten fastställer en övergångsutjämning för de kommuner där förändringen i statsandelarna enligt 2 mom. för vart och ett av åren överstiger det belopp per invånare som anges i 3 mom. Statsbidragsmyndigheten fastställer en övergångsutjämning för de kommuner där förändringen i statsandelarna enligt 2 mom. för vart och ett av åren överstiger det belopp per invånare som anges i 3 mom. Förändringen i statsandelarna beräknas genom att kommunens statsandel för 2014 dras av från de statsandelar som kommunen hade beviljats om bestämningsgrunderna enligt denna lag hade varit i kraft 2014. I jämförelsekalkylen beaktas dock inte den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 § och inte heller den hemkommunsersättning som avses i 37–39 §. Förändringen i statsandelarna beräknas genom att kommunens statsandel för 2014 dras av från de statsandelar som kommunen hade beviljats om bestämningsgrunderna enligt denna lag hade varit i kraft 2014. I jämförelsekalkylen beaktas dock inte den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 § och inte heller den hemkommunsersättning som avses i 37–39 §. Den enligt 2 mom. beräknade förändringen i statsandelen till kommunerna per invånare begränsas genom en övergångsutjämning som läggs till eller dras av från statsandelen till högst 50 euro 2015, 100 euro 2016, 180 euro 2017, 260 euro 2018 och 380 euro 2019. Den enligt 2 mom. beräknade förändringen i statsandelen till kommunerna per invånare begränsas genom en övergångsutjämning som läggs till eller dras av från statsandelen till högst 50 euro 2015, 100 euro 2016, 180 euro 2017, 260 euro 2018 och 380 euro 2019. Övergångsutjämningen mellan kommunerna och staten genomförs kostnadsneutralt. Statsandelen för kommunal basservice minskas i varje kommun med ett jämnstort belopp per invånare, så att minskningen motsvarar övergångsutjämningen. Övergångsutjämningen mellan kommunerna och staten genomförs kostnadsneutralt. Statsandelen för kommunal basservice minskas i varje kommun med ett jämnstort belopp per invånare, så att minskningen motsvarar övergångsutjämningen. - 33 Verify source ↗
33 §
Kommunernas statsandelar jämnas ut enligt beräkningsreglerna i paragrafen, och en övergångsutjämning fastställs för vissa kommuner.
33 § Utjämning till följd av ändringen av statsandelssystemet De ökningar och minskningar av statsandelen till kommunerna som det statsandelssystem som trädde i kraft vid ingången av 2010 föranleder jämnas ut mellan kommunerna på det sätt som bestäms i 2 och 3 mom. De ökningar och minskningar av statsandelen till kommunerna som det statsandelssystem som trädde i kraft vid ingången av 2010 föranleder jämnas ut mellan kommunerna på det sätt som bestäms i 2 och 3 mom. Vid utjämningen ökas eller minskas kommunens statsandel årligen med ett belopp som fås genom att de statsandelar som betalas till kommunen 2010 och de hemkommunsersättningar som kommunen betalar respektive får samt den finansiering som avses i 11 §, 13 § 1 och 2 mom., 14 och 15 § samt 44 § 3 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) jämförs med de statsandelar för motsvarande uppgifter som kommunen skulle ha fått det nämnda året, om statsandelarna hade beräknats i enlighet med lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), vilka gällde till utgången av 2009. Vid utjämningen ökas eller minskas kommunens statsandel årligen med ett belopp som fås genom att de statsandelar som betalas till kommunen 2010 och de hemkommunsersättningar som kommunen betalar respektive får samt den finansiering som avses i 11 §, 13 § 1 och 2 mom., 14 och 15 § samt 44 § 3 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) jämförs med de statsandelar för motsvarande uppgifter som kommunen skulle ha fått det nämnda året, om statsandelarna hade beräknats i enlighet med lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), vilka gällde till utgången av 2009. I den jämförelsekalkyl som avses i 2 mom. beaktas också den i 12 c § i lagen om statsandelar till kommunerna avsedda inverkan på statsandelarna till kommunen som 2009 års skattelättnader haft. I jämförelsekalkylen beaktas inte de tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 26–28 §, liksom inte heller den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 §. I jämförelsekalkylen beaktas inte heller finansiering för ordnande av flexibel grundläggande utbildning. I den jämförelsekalkyl som avses i 2 mom. beaktas också den i 12 c § i lagen om statsandelar till kommunerna avsedda inverkan på statsandelarna till kommunen som 2009 års skattelättnader haft. I jämförelsekalkylen beaktas inte de tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 26–28 §, liksom inte heller den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 §. I jämförelsekalkylen beaktas inte heller finansiering för ordnande av flexibel grundläggande utbildning. L om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1705/2009 13–15 § har upphävts genom L om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1486/2016. L om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1705/2009 13–15 § har upphävts genom L om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1486/2016. 33 a § Övergångsutjämning 2015–2019 Statsbidragsmyndigheten fastställer en övergångsutjämning för de kommuner där förändringen i statsandelarna enligt 2 mom. för vart och ett av åren överstiger det belopp per invånare som anges i 3 mom. Statsbidragsmyndigheten fastställer en övergångsutjämning för de kommuner där förändringen i statsandelarna enligt 2 mom. för vart och ett av åren överstiger det belopp per invånare som anges i 3 mom. Förändringen i statsandelarna beräknas genom att kommunens statsandel för 2014 dras av från de statsandelar som kommunen hade beviljats om bestämningsgrunderna enligt denna lag hade varit i kraft 2014. I jämförelsekalkylen beaktas dock inte den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 § och inte heller den hemkommunsersättning som avses i 37–39 §. Förändringen i statsandelarna beräknas genom att kommunens statsandel för 2014 dras av från de statsandelar som kommunen hade beviljats om bestämningsgrunderna enligt denna lag hade varit i kraft 2014. I jämförelsekalkylen beaktas dock inte den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 § och inte heller den hemkommunsersättning som avses i 37–39 §. Den enligt 2 mom. beräknade förändringen i statsandelen till kommunerna per invånare begränsas genom en övergångsutjämning som läggs till eller dras av från statsandelen till högst 50 euro 2015, 100 euro 2016, 180 euro 2017, 260 euro 2018 och 380 euro 2019. Den enligt 2 mom. beräknade förändringen i statsandelen till kommunerna per invånare begränsas genom en övergångsutjämning som läggs till eller dras av från statsandelen till högst 50 euro 2015, 100 euro 2016, 180 euro 2017, 260 euro 2018 och 380 euro 2019. Övergångsutjämningen mellan kommunerna och staten genomförs kostnadsneutralt. Statsandelen för kommunal basservice minskas i varje kommun med ett jämnstort belopp per invånare, så att minskningen motsvarar övergångsutjämningen. Övergångsutjämningen mellan kommunerna och staten genomförs kostnadsneutralt. Statsandelen för kommunal basservice minskas i varje kommun med ett jämnstort belopp per invånare, så att minskningen motsvarar övergångsutjämningen. - 34 Verify source ↗
34 §
Kommunens statsandel justeras upp eller ner enligt beräknade kostnader för arbetsmarknadsstöd och grundläggande utkomststöd, och FPA ska årligen lämna vissa uppgifter till finansministeriet.
34 § Beaktande av arbetsmarknadsstöd och utkomststöd i statsandelen Kommunens statsandel ökas eller minskas med ett belopp som beräknats så som bestäms i 2–3 mom. på grundval av de utgifter för arbetsmarknadsstödet och utkomststödet som kommunerna ansvarar för. De beräkningar som avses i denna paragraf görs utifrån uppgifterna för 2003 enligt kostnadsnivån för 2005. Kommunens statsandel ökas eller minskas med ett belopp som beräknats så som bestäms i 2–3 mom. på grundval av de utgifter för arbetsmarknadsstödet och utkomststödet som kommunerna ansvarar för. De beräkningar som avses i denna paragraf görs utifrån uppgifterna för 2003 enligt kostnadsnivån för 2005. När ökningen eller minskningen av statsandelen beräknas, ökas de arbetsmarknadsstöd som betalats till i kommunen bosatta personer som fått arbetsmarknadsstöd på grund av arbetslöshet för minst 500 dagar med kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet, och beloppet divideras med två. Det erhållna beloppet minskas med den andel av den kalkylerade kostnaden för det grundläggande utkomststödet som inte kalkylmässigt täckts av den statsandel som beviljats för ändamålet samt med de ökningar av kommunens statsandel som 2006 föranletts av att statsandelsprocenten för social- och hälsovård höjts med 0,56 procentenheter och av att utjämningsgränsen höjts med en procentenhet från 90 procent. När ökningen eller minskningen av statsandelen beräknas, ökas de arbetsmarknadsstöd som betalats till i kommunen bosatta personer som fått arbetsmarknadsstöd på grund av arbetslöshet för minst 500 dagar med kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet, och beloppet divideras med två. Det erhållna beloppet minskas med den andel av den kalkylerade kostnaden för det grundläggande utkomststödet som inte kalkylmässigt täckts av den statsandel som beviljats för ändamålet samt med de ökningar av kommunens statsandel som 2006 föranletts av att statsandelsprocenten för social- och hälsovård höjts med 0,56 procentenheter och av att utjämningsgränsen höjts med en procentenhet från 90 procent. Som kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet betraktas utgifter som motsvarar 90 procent av kommunens totala utgifter för utkomststödet 2003. Som kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet betraktas utgifter som motsvarar 90 procent av kommunens totala utgifter för utkomststödet 2003. 34 a § Utjämning för kostnadsökningen när finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet överförs Statsandelen för kommunal basservice ökas eller minskas kommunvis med differensen mellan kostnadsandelen för arbetsmarknadsstödet och samfundsskatteintäkten. Till grund för kalkylerna ligger 2013 års uppgifter om beloppet på arbetsmarknadsstödet och 2014 års uppgifter om kommunernas utdelning av samfundsskatteinkomsterna. Statsandelen för kommunal basservice ökas eller minskas kommunvis med differensen mellan kostnadsandelen för arbetsmarknadsstödet och samfundsskatteintäkten. Till grund för kalkylerna ligger 2013 års uppgifter om beloppet på arbetsmarknadsstödet och 2014 års uppgifter om kommunernas utdelning av samfundsskatteinkomsterna. Utjämningen av statsandelen för kommunal basservice beräknas så att dess effekter per invånare är lika stora för alla kommuner. När utjämningen beräknas beaktas ökningen av kostnaderna för arbetsmarknadsstöd och av samfundsskatten kommunvis. Utjämningen av statsandelen för kommunal basservice beräknas så att dess effekter per invånare är lika stora för alla kommuner. När utjämningen beräknas beaktas ökningen av kostnaderna för arbetsmarknadsstöd och av samfundsskatten kommunvis. 34 b § Minskning av statsandelen för kommunal basservice med det belopp av grundläggande utkomststöd som betalats till kommunen Kommunens i 5 b § i lagen om utkomststöd avsedda finansieringsandel av utgifterna för det grundläggande utkomststödet beaktas genom en minskning av kommunens statsandel med ett belopp som motsvarar kommunens andel av det grundläggande utkomststöd som betalats ut på årsnivå i kommunen enligt de uppgifter som avses i 2 mom. i denna paragraf. Kommunens i 5 b § i lagen om utkomststöd avsedda finansieringsandel av utgifterna för det grundläggande utkomststödet beaktas genom en minskning av kommunens statsandel med ett belopp som motsvarar kommunens andel av det grundläggande utkomststöd som betalats ut på årsnivå i kommunen enligt de uppgifter som avses i 2 mom. i denna paragraf. För beräkning av minskningen av statsandelen för det grundläggande utkomststödet ska Folkpensionsanstalten årligen före utgången av april lämna finansministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som föregående år betalats ut i respektive kommun, minskat med grundläggande utkomststöd som avses i 19, 46 och 51 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) och som gäller tidsperioden i fråga. För beräkning av minskningen av statsandelen för det grundläggande utkomststödet ska Folkpensionsanstalten årligen före utgången av april lämna finansministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som föregående år betalats ut i respektive kommun, minskat med grundläggande utkomststöd som avses i 19, 46 och 51 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) och som gäller tidsperioden i fråga. 34 b § har tillfogats genom L 816/2015, som träder i kraft 1.1.2017. 34 b § har tillfogats genom L 816/2015, som träder i kraft 1.1.2017. - 34 Verify source ↗
34 §
Kommunens statsandel justeras upp eller ned enligt beräknade belopp, och Folkpensionsanstalten ska årligen före april månads slut lämna finansministeriet uppgifter för beräkningen.
34 § Beaktande av arbetsmarknadsstöd och utkomststöd i statsandelen Kommunens statsandel ökas eller minskas med ett belopp som beräknats så som bestäms i 2–3 mom. på grundval av de utgifter för arbetsmarknadsstödet och utkomststödet som kommunerna ansvarar för. De beräkningar som avses i denna paragraf görs utifrån uppgifterna för 2003 enligt kostnadsnivån för 2005. Kommunens statsandel ökas eller minskas med ett belopp som beräknats så som bestäms i 2–3 mom. på grundval av de utgifter för arbetsmarknadsstödet och utkomststödet som kommunerna ansvarar för. De beräkningar som avses i denna paragraf görs utifrån uppgifterna för 2003 enligt kostnadsnivån för 2005. När ökningen eller minskningen av statsandelen beräknas, ökas de arbetsmarknadsstöd som betalats till i kommunen bosatta personer som fått arbetsmarknadsstöd på grund av arbetslöshet för minst 500 dagar med kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet, och beloppet divideras med två. Det erhållna beloppet minskas med den andel av den kalkylerade kostnaden för det grundläggande utkomststödet som inte kalkylmässigt täckts av den statsandel som beviljats för ändamålet samt med de ökningar av kommunens statsandel som 2006 föranletts av att statsandelsprocenten för social- och hälsovård höjts med 0,56 procentenheter och av att utjämningsgränsen höjts med en procentenhet från 90 procent. När ökningen eller minskningen av statsandelen beräknas, ökas de arbetsmarknadsstöd som betalats till i kommunen bosatta personer som fått arbetsmarknadsstöd på grund av arbetslöshet för minst 500 dagar med kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet, och beloppet divideras med två. Det erhållna beloppet minskas med den andel av den kalkylerade kostnaden för det grundläggande utkomststödet som inte kalkylmässigt täckts av den statsandel som beviljats för ändamålet samt med de ökningar av kommunens statsandel som 2006 föranletts av att statsandelsprocenten för social- och hälsovård höjts med 0,56 procentenheter och av att utjämningsgränsen höjts med en procentenhet från 90 procent. Som kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet betraktas utgifter som motsvarar 90 procent av kommunens totala utgifter för utkomststödet 2003. Som kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet betraktas utgifter som motsvarar 90 procent av kommunens totala utgifter för utkomststödet 2003. 34 a § Utjämning för kostnadsökningen när finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet överförs Statsandelen för kommunal basservice ökas eller minskas kommunvis med differensen mellan kostnadsandelen för arbetsmarknadsstödet och samfundsskatteintäkten. Till grund för kalkylerna ligger 2013 års uppgifter om beloppet på arbetsmarknadsstödet och 2014 års uppgifter om kommunernas utdelning av samfundsskatteinkomsterna. Statsandelen för kommunal basservice ökas eller minskas kommunvis med differensen mellan kostnadsandelen för arbetsmarknadsstödet och samfundsskatteintäkten. Till grund för kalkylerna ligger 2013 års uppgifter om beloppet på arbetsmarknadsstödet och 2014 års uppgifter om kommunernas utdelning av samfundsskatteinkomsterna. Utjämningen av statsandelen för kommunal basservice beräknas så att dess effekter per invånare är lika stora för alla kommuner. När utjämningen beräknas beaktas ökningen av kostnaderna för arbetsmarknadsstöd och av samfundsskatten kommunvis. Utjämningen av statsandelen för kommunal basservice beräknas så att dess effekter per invånare är lika stora för alla kommuner. När utjämningen beräknas beaktas ökningen av kostnaderna för arbetsmarknadsstöd och av samfundsskatten kommunvis. 34 b § Minskning av statsandelen för kommunal basservice med det belopp av grundläggande utkomststöd som betalats till kommunen Kommunens i 5 b § i lagen om utkomststöd avsedda finansieringsandel av utgifterna för det grundläggande utkomststödet beaktas genom en minskning av kommunens statsandel med ett belopp som motsvarar kommunens andel av det grundläggande utkomststöd som betalats ut på årsnivå i kommunen enligt de uppgifter som avses i 2 mom. i denna paragraf. Kommunens i 5 b § i lagen om utkomststöd avsedda finansieringsandel av utgifterna för det grundläggande utkomststödet beaktas genom en minskning av kommunens statsandel med ett belopp som motsvarar kommunens andel av det grundläggande utkomststöd som betalats ut på årsnivå i kommunen enligt de uppgifter som avses i 2 mom. i denna paragraf. För beräkning av minskningen av statsandelen för det grundläggande utkomststödet ska Folkpensionsanstalten årligen före utgången av april lämna finansministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som föregående år betalats ut i respektive kommun, minskat med grundläggande utkomststöd som avses i 19, 46 och 51 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) och som gäller tidsperioden i fråga. För beräkning av minskningen av statsandelen för det grundläggande utkomststödet ska Folkpensionsanstalten årligen före utgången av april lämna finansministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som föregående år betalats ut i respektive kommun, minskat med grundläggande utkomststöd som avses i 19, 46 och 51 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) och som gäller tidsperioden i fråga. - 34 Verify source ↗
34 §
The provision sets rules for calculating municipal state-share adjustments and requires the Social Insurance Institution to report certain annual basic income support data to the Ministry of Finance by the end of April.
34 § Beaktande av arbetsmarknadsstöd och utkomststöd i statsandelen Kommunens statsandel ökas eller minskas med ett belopp som beräknats så som bestäms i 2–3 mom. på grundval av de utgifter för arbetsmarknadsstödet och utkomststödet som kommunerna ansvarar för. De beräkningar som avses i denna paragraf görs utifrån uppgifterna för 2003 enligt kostnadsnivån för 2005. Kommunens statsandel ökas eller minskas med ett belopp som beräknats så som bestäms i 2–3 mom. på grundval av de utgifter för arbetsmarknadsstödet och utkomststödet som kommunerna ansvarar för. De beräkningar som avses i denna paragraf görs utifrån uppgifterna för 2003 enligt kostnadsnivån för 2005. När ökningen eller minskningen av statsandelen beräknas, ökas de arbetsmarknadsstöd som betalats till i kommunen bosatta personer som fått arbetsmarknadsstöd på grund av arbetslöshet för minst 500 dagar med kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet, och beloppet divideras med två. Det erhållna beloppet minskas med den andel av den kalkylerade kostnaden för det grundläggande utkomststödet som inte kalkylmässigt täckts av den statsandel som beviljats för ändamålet samt med de ökningar av kommunens statsandel som 2006 föranletts av att statsandelsprocenten för social- och hälsovård höjts med 0,56 procentenheter och av att utjämningsgränsen höjts med en procentenhet från 90 procent. När ökningen eller minskningen av statsandelen beräknas, ökas de arbetsmarknadsstöd som betalats till i kommunen bosatta personer som fått arbetsmarknadsstöd på grund av arbetslöshet för minst 500 dagar med kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet, och beloppet divideras med två. Det erhållna beloppet minskas med den andel av den kalkylerade kostnaden för det grundläggande utkomststödet som inte kalkylmässigt täckts av den statsandel som beviljats för ändamålet samt med de ökningar av kommunens statsandel som 2006 föranletts av att statsandelsprocenten för social- och hälsovård höjts med 0,56 procentenheter och av att utjämningsgränsen höjts med en procentenhet från 90 procent. Som kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet betraktas utgifter som motsvarar 90 procent av kommunens totala utgifter för utkomststödet 2003. Som kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet betraktas utgifter som motsvarar 90 procent av kommunens totala utgifter för utkomststödet 2003. 34 a § Utjämning för kostnadsökningen när finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet överförs Statsandelen för kommunal basservice ökas eller minskas kommunvis med differensen mellan kostnadsandelen för arbetsmarknadsstödet och samfundsskatteintäkten. Till grund för kalkylerna ligger 2013 års uppgifter om beloppet på arbetsmarknadsstödet och 2014 års uppgifter om kommunernas utdelning av samfundsskatteinkomsterna. Statsandelen för kommunal basservice ökas eller minskas kommunvis med differensen mellan kostnadsandelen för arbetsmarknadsstödet och samfundsskatteintäkten. Till grund för kalkylerna ligger 2013 års uppgifter om beloppet på arbetsmarknadsstödet och 2014 års uppgifter om kommunernas utdelning av samfundsskatteinkomsterna. Utjämningen av statsandelen för kommunal basservice beräknas så att dess effekter per invånare är lika stora för alla kommuner. När utjämningen beräknas beaktas ökningen av kostnaderna för arbetsmarknadsstöd och av samfundsskatten kommunvis. Utjämningen av statsandelen för kommunal basservice beräknas så att dess effekter per invånare är lika stora för alla kommuner. När utjämningen beräknas beaktas ökningen av kostnaderna för arbetsmarknadsstöd och av samfundsskatten kommunvis. 34 b § Minskning av statsandelen för kommunal basservice med det belopp av grundläggande utkomststöd som betalats till kommunen Kommunens i 5 b § i lagen om utkomststöd avsedda finansieringsandel av utgifterna för det grundläggande utkomststödet beaktas genom en minskning av kommunens statsandel med ett belopp som motsvarar kommunens andel av det grundläggande utkomststöd som betalats ut på årsnivå i kommunen enligt de uppgifter som avses i 2 mom. i denna paragraf. Kommunens i 5 b § i lagen om utkomststöd avsedda finansieringsandel av utgifterna för det grundläggande utkomststödet beaktas genom en minskning av kommunens statsandel med ett belopp som motsvarar kommunens andel av det grundläggande utkomststöd som betalats ut på årsnivå i kommunen enligt de uppgifter som avses i 2 mom. i denna paragraf. För beräkning av minskningen av statsandelen för det grundläggande utkomststödet ska Folkpensionsanstalten årligen före utgången av april lämna finansministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som föregående år betalats ut i respektive kommun, minskat med grundläggande utkomststöd som avses i 19, 46 och 51 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) och som gäller tidsperioden i fråga. För beräkning av minskningen av statsandelen för det grundläggande utkomststödet ska Folkpensionsanstalten årligen före utgången av april lämna finansministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som föregående år betalats ut i respektive kommun, minskat med grundläggande utkomststöd som avses i 19, 46 och 51 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) och som gäller tidsperioden i fråga. 35 § 35 § har upphävts genom L 19.12.2019/1376. 35 § har upphävts genom L 19.12.2019/1376. 35 a § 35 a § har upphävts genom L 30.12.2014/1406. 35 a § har upphävts genom L 30.12.2014/1406. - 35 Verify source ↗
35 §
The section sets a per-capita adjustment for municipal state grants based on changes in tax revenue.
35 § Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen Statsandelen till kommunerna ökas med 24,16 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomsterna som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna vid beskattningen för 2015. Statsandelen till kommunerna ökas med 24,16 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomsterna som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna vid beskattningen för 2015. Om kommunens skatteinkomster minskar med mer än 24,16 euro per invånare efter den ökning av statsandelen som avses i 1 mom., ökas statsandelen för kommunal basservice med det belopp som fås när 24,16 euro per invånare dras av från minskningen av skatteinkomsterna per invånare. Om kommunens skatteinkomster minskar med mindre än 24,16 euro per invånare, minskas kommunens statsandel med det belopp som fås när minskningen av kommunens skatteinkomster per invånare dras av från 24,16 euro. De sammanlagda årliga ökningarna och minskningarna av statsandelen ska vara lika stora på riksnivå. När ändringen av statsandelen för kommunal basservice beräknas tillämpas beskattningsuppgifterna för 2013 och skattesatsen för 2014 samt invånarantalet vid årsskiftet 2013/2014. Om kommunens skatteinkomster minskar med mer än 24,16 euro per invånare efter den ökning av statsandelen som avses i 1 mom., ökas statsandelen för kommunal basservice med det belopp som fås när 24,16 euro per invånare dras av från minskningen av skatteinkomsterna per invånare. Om kommunens skatteinkomster minskar med mindre än 24,16 euro per invånare, minskas kommunens statsandel med det belopp som fås när minskningen av kommunens skatteinkomster per invånare dras av från 24,16 euro. De sammanlagda årliga ökningarna och minskningarna av statsandelen ska vara lika stora på riksnivå. När ändringen av statsandelen för kommunal basservice beräknas tillämpas beskattningsuppgifterna för 2013 och skattesatsen för 2014 samt invånarantalet vid årsskiftet 2013/2014. 35 a § 35 a § har upphävts genom L 30.12.2014/1406. 35 a § har upphävts genom L 30.12.2014/1406. - 35 Verify source ↗
35 §
Kommunernas statsandel justeras med 72,37 euro per invånare utifrån hur mycket skatteinkomsterna minskar, med särskilda regler om ökningen eller minskningen blir större eller mindre än det beloppet.
35 § Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen Statsandelen till kommunerna ökas med 72,37 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomsterna som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna vid beskattningen för 2017. Statsandelen till kommunerna ökas med 72,37 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomsterna som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna vid beskattningen för 2017. Om kommunens skatteinkomster minskar med mer än 72,37 euro per invånare efter den ökning av statsandelen som avses i 1 mom., ökas statsandelen för kommunal basservice med det belopp som fås när 72,37 euro per invånare dras av från minskningen av skatteinkomsterna per invånare. Om kommunens skatteinkomster minskar med mindre än 72,37 euro per invånare, minskas kommunens statsandel med det belopp som fås när minskningen av kommunens skatteinkomster per invånare dras av från 72,37 euro. De sammanlagda årliga ökningarna och minskningarna av statsandelen ska vara lika stora på riksnivå. När ändringen av statsandelen för kommunal basservice beräknas tillämpas beskattningsuppgifterna för 2015, skattesatsen för 2016 och invånarantalet vid årsskiftet 2015/2016. Om kommunens skatteinkomster minskar med mer än 72,37 euro per invånare efter den ökning av statsandelen som avses i 1 mom., ökas statsandelen för kommunal basservice med det belopp som fås när 72,37 euro per invånare dras av från minskningen av skatteinkomsterna per invånare. Om kommunens skatteinkomster minskar med mindre än 72,37 euro per invånare, minskas kommunens statsandel med det belopp som fås när minskningen av kommunens skatteinkomster per invånare dras av från 72,37 euro. De sammanlagda årliga ökningarna och minskningarna av statsandelen ska vara lika stora på riksnivå. När ändringen av statsandelen för kommunal basservice beräknas tillämpas beskattningsuppgifterna för 2015, skattesatsen för 2016 och invånarantalet vid årsskiftet 2015/2016. 35 a § 35 a § har upphävts genom L 30.12.2014/1406. 35 a § har upphävts genom L 30.12.2014/1406. - 36 Verify source ↗
36 §
Section 36 sets temporary per-capita adjustments to municipal government transfers in 2022 and provides compensation to municipalities for lost or delayed tax revenues.
36 § Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna År 2022 dras från statsandelen för kommunal basservice av 1,27 euro per invånare för minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa. År 2022 dras från statsandelen för kommunal basservice av 1,27 euro per invånare för minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa. År 2022 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,10 euro per invånare för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet. År 2022 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,10 euro per invånare för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet. År 2022 dras från statsandelen för kommunal basservice av 1,82 euro per invånare i anknytning till ibruktagandet av incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna. År 2022 dras från statsandelen för kommunal basservice av 1,82 euro per invånare i anknytning till ibruktagandet av incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna. År 2022 ökas statsandelen för kommunal basservice med 0,36 euro per invånare i anknytning till kommunernas skyldighet att delta i beredningen av social- och hälsovårdsreformen. År 2022 ökas statsandelen för kommunal basservice med 0,36 euro per invånare i anknytning till kommunernas skyldighet att delta i beredningen av social- och hälsovårdsreformen. 7 a kap. Beaktande av ändringar i beskattningsgrunderna 36 a § Ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna Ett belopp som motsvarar de ändringar i kommunalskatteinkomsterna som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna och som genomförts från och med finansåret 2010 betalas till kommunerna i samband med statsandelen. Till kommunen betalas ett belopp som motsvarar kommunens förlorade skatteinkomster. Ett belopp som motsvarar de ändringar i kommunalskatteinkomsterna som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna och som genomförts från och med finansåret 2010 betalas till kommunerna i samband med statsandelen. Till kommunen betalas ett belopp som motsvarar kommunens förlorade skatteinkomster. Vid beräkningen av de skatteintäkter kommuner förlorat för finansåret tillämpas beskattningsuppgifterna för året före det år som föregått finansåret och skatteprocenten för det år som föregått finansåret samt invånarantalet vid utgången av det år som föregått finansåret. Vid beräkningen av de skatteintäkter kommuner förlorat för finansåret tillämpas beskattningsuppgifterna för året före det år som föregått finansåret och skatteprocenten för det år som föregått finansåret samt invånarantalet vid utgången av det år som föregått finansåret. På administration och utbetalning av ersättningar för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna tillämpas 48 § 1 mom., 49 § 1 och 2 mom. samt 50–53 och 61–63 §. Bestämmelser om överklagande finns i 12 kap. På administration och utbetalning av ersättningar för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna tillämpas 48 § 1 mom., 49 § 1 och 2 mom. samt 50–53 och 61–63 §. Bestämmelser om överklagande finns i 12 kap. 36 b § Tidsbegränsad ersättning på grund av fördröjda skatteinkomster Ett belopp som motsvarar kommunernas uppskattade fördröjda skatteinkomster som föranleds av de år 2020 genomförda ändringarna i betalningsarrangemangen för beskattningen betalas till kommunerna år 2020. Motsvarande belopp ökat med det uppskattade beloppet av dröjsmålsränta som ska redovisas till kommunerna på grund av ändringarna i betalningsarrangemangen dras av från ersättningen för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna åren 2021 och 2022. Ett belopp som motsvarar kommunernas uppskattade fördröjda skatteinkomster som föranleds av de år 2020 genomförda ändringarna i betalningsarrangemangen för beskattningen betalas till kommunerna år 2020. Motsvarande belopp ökat med det uppskattade beloppet av dröjsmålsränta som ska redovisas till kommunerna på grund av ändringarna i betalningsarrangemangen dras av från ersättningen för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna åren 2021 och 2022. På grund av fördröjda kommunalskatteinkomster ersätts kommunerna med sammanlagt 98 miljoner euro, som betalas till kommunerna i proportion till den utdelning av kommunalskatten som tillämpas vid skatteredovisningarna för skatteåret 2020. På grund av fördröjda samfundsskatteinkomster ersätts kommunerna med sammanlagt 7 miljoner euro, som betalas till kommunerna i proportion till utdelningen av samfundsskatten för 2020. På grund av fördröjda fastighetsskatteinkomster ersätts kommunerna med sammanlagt 9 miljoner euro, som betalas till kommunerna i proportion till de kommunspecifika andelarna i fastighetsbeskattningen för 2019. Minskningarna åren 2021 och 2022 görs på motsvarande grunder så att minskningen i fråga om kommunalskatten är sammanlagt 75 miljoner euro år 2021 och 23 miljoner euro år 2022, i fråga om samfundsskatten sammanlagt 4 miljoner euro år 2021 och 1 miljon euro år 2022 samt i fråga om fastighetsskatten sammanlagt 7 miljoner euro år 2021 och 2 miljoner euro år 2022. Det uppskattade beloppet av dröjsmålsränta på grund av ändringarna i betalningsarrangemangen uppgår i fråga om kommunalskatten till 2 miljoner euro år 2021 och 1 miljon euro år 2022. På grund av fördröjda kommunalskatteinkomster ersätts kommunerna med sammanlagt 98 miljoner euro, som betalas till kommunerna i proportion till den utdelning av kommunalskatten som tillämpas vid skatteredovisningarna för skatteåret 2020. På grund av fördröjda samfundsskatteinkomster ersätts kommunerna med sammanlagt 7 miljoner euro, som betalas till kommunerna i proportion till utdelningen av samfundsskatten för 2020. På grund av fördröjda fastighetsskatteinkomster ersätts kommunerna med sammanlagt 9 miljoner euro, som betalas till kommunerna i proportion till de kommunspecifika andelarna i fastighetsbeskattningen för 2019. Minskningarna åren 2021 och 2022 görs på motsvarande grunder så att minskningen i fråga om kommunalskatten är sammanlagt 75 miljoner euro år 2021 och 23 miljoner euro år 2022, i fråga om samfundsskatten sammanlagt 4 miljoner euro år 2021 och 1 miljon euro år 2022 samt i fråga om fastighetsskatten sammanlagt 7 miljoner euro år 2021 och 2 miljoner euro år 2022. Det uppskattade beloppet av dröjsmålsränta på grund av ändringarna i betalningsarrangemangen uppgår i fråga om kommunalskatten till 2 miljoner euro år 2021 och 1 miljon euro år 2022. På utbetalning och administration av ersättningar som avses i denna paragraf tillämpas 48 § 1 mom., 49 § 1 och 2 mom. samt 50–53 och 61–63 §. Bestämmelser om överklagande finns i 12 kap. På utbetalning och administration av ersättningar som avses i denna paragraf tillämpas 48 § 1 mom., 49 § 1 och 2 mom. samt 50–53 och 61–63 §. Bestämmelser om överklagande finns i 12 kap. 8 kap. Hemkommunsersättning - 36 Verify source ↗
36 §
The state share for municipal basic services is reduced by set euro-per-capita amounts during specified years.
36 § Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna Under 2015–2018 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av 0,88 euro per invånare för finansiering av statens och kommunernas projekt för utveckling av informationsteknik. Under 2015–2018 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av 0,88 euro per invånare för finansiering av statens och kommunernas projekt för utveckling av informationsteknik. 2 mom. har upphävts genom L 29.12.2011/1510. 2 mom. har upphävts genom L 29.12.2011/1510. 3 mom. har upphävts genom L 22.8.2014/676. 3 mom. har upphävts genom L 22.8.2014/676. 4 mom. har upphävts genom L 22.8.2014/676. 4 mom. har upphävts genom L 22.8.2014/676. 5 mom. har upphävts genom L 30.12.2014/1406. 5 mom. har upphävts genom L 30.12.2014/1406. År 2015 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,37 euro per invånare för finansiering av systemet för antagning av studerande. År 2015 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,37 euro per invånare för finansiering av systemet för antagning av studerande. År 2014 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,10 euro per invånare och under 2015 och 2016 3,02 euro per invånare för finansiering av sjukvårds- och läkarhelikopterverksamhet. År 2014 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,10 euro per invånare och under 2015 och 2016 3,02 euro per invånare för finansiering av sjukvårds- och läkarhelikopterverksamhet. 8 kap. Hemkommunsersättning - 36 Verify source ↗
36 §
The state share for municipal basic services is reduced by specified per-capita amounts in 2016–2019, with several additional deductions applying in 2017.
36 § Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna Under 2016–2019 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av ett belopp som motsvarar indexhöjningen. År 2016 är det beloppet 6,32 euro per invånare. Under 2016–2019 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av ett belopp som motsvarar indexhöjningen. År 2016 är det beloppet 6,32 euro per invånare. År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 63,99 euro per invånare i anknytning till de besparingar som konkurrenskraftsavtalet medför för kommunerna. År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 63,99 euro per invånare i anknytning till de besparingar som konkurrenskraftsavtalet medför för kommunerna. År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 2,77 euro per invånare för minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa. År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 2,77 euro per invånare för minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa. År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,31 euro per invånare för finansiering av systemet för antagning av studerande. År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,31 euro per invånare för finansiering av systemet för antagning av studerande. År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,07 euro per invånare för finansiering av sjukvårds- och läkarhelikopterverksamhet. År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,07 euro per invånare för finansiering av sjukvårds- och läkarhelikopterverksamhet. År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,11 euro per invånare för finansiering av utveckling av fastighetsbeskattningen. År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,11 euro per invånare för finansiering av utveckling av fastighetsbeskattningen. 8 kap. Hemkommunsersättning - 37 Verify source ↗
37 §
Elevens hemkommun ska betala hemkommunsersättning när utbildning ordnas av någon annan än hemkommunen, men det finns undantag och ersättningsskyldigheten kan upphöra eller övergå.
37 § Skyldighet att betala hemkommunsersättning Om förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning den 15 december året före det år som föregått finansåret ordnas av någon annan än elevens hemkommun, är elevens hemkommun skyldig att betala kommunen i fråga eller den utbildningsanordnare av annat slag som avses i 1 § 2 mom. i denna lag hemkommunsersättning enligt 38–41 §. Kommunen är inte skyldig att betala hemkommunsersättning för elever som är under 6 år och fullgör förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen. Om förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning den 15 december året före det år som föregått finansåret ordnas av någon annan än elevens hemkommun, är elevens hemkommun skyldig att betala kommunen i fråga eller den utbildningsanordnare av annat slag som avses i 1 § 2 mom. i denna lag hemkommunsersättning enligt 38–41 §. Kommunen är inte skyldig att betala hemkommunsersättning för elever som är under 6 år och fullgör förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen. Till den del en utbildningsanordnare inte ordnar utbildning under finansåret är elevens hemkommun inte skyldig att betala hemkommunsersättning. Skyldigheten att betala hemkommunsersättning upphör vid ingången av den månad som följer på månaden då utbildningen upphörde. Till den del en utbildningsanordnare inte ordnar utbildning under finansåret är elevens hemkommun inte skyldig att betala hemkommunsersättning. Skyldigheten att betala hemkommunsersättning upphör vid ingången av den månad som följer på månaden då utbildningen upphörde. Om utbildningsanordnarens verksamhet under finansåret övergår till en annan utbildningsanordnare, övergår rätten till hemkommunsersättning till denna andra utbildningsanordnare. Om utbildningsanordnarens verksamhet under finansåret övergår till en annan utbildningsanordnare, övergår rätten till hemkommunsersättning till denna andra utbildningsanordnare. Som hemkommun för en elev betraktas den kommun som i befolkningsdatasystemet antecknats som elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun vid utgången av året före det år som föregått finansåret. Som hemkommun för en elev betraktas den kommun som i befolkningsdatasystemet antecknats som elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun vid utgången av året före det år som föregått finansåret. - 37 Verify source ↗
37 §
A pupil’s home municipality must pay home-municipality compensation in specified cases, but not for certain under-6 pupils or for the part of the year when no education is arranged.
37 § Skyldighet att betala hemkommunsersättning Om förskoleundervisning och grundläggande utbildning vid utgången av året före det år som föregått finansåret ordnas av någon annan än hemkommunen för en elev som är 6–15 år eller någon annan elev som fullgör sin läroplikt, är elevens hemkommun skyldig att betala till kommunen i fråga eller till den utbildningsanordnare av annat slag som avses i 1 § 2 mom. hemkommunsersättning enligt 38–41 §. Kommunen är inte skyldig att betala hemkommunsersättning för elever som är under 6 år och fullgör förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Om förskoleundervisning och grundläggande utbildning vid utgången av året före det år som föregått finansåret ordnas av någon annan än hemkommunen för en elev som är 6–15 år eller någon annan elev som fullgör sin läroplikt, är elevens hemkommun skyldig att betala till kommunen i fråga eller till den utbildningsanordnare av annat slag som avses i 1 § 2 mom. hemkommunsersättning enligt 38–41 §. Kommunen är inte skyldig att betala hemkommunsersättning för elever som är under 6 år och fullgör förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Till den del en utbildningsanordnare inte ordnar utbildning under finansåret är elevens hemkommun inte skyldig att betala hemkommunsersättning. Skyldigheten att betala hemkommunsersättning upphör vid ingången av den månad som följer på månaden då utbildningen upphörde. Till den del en utbildningsanordnare inte ordnar utbildning under finansåret är elevens hemkommun inte skyldig att betala hemkommunsersättning. Skyldigheten att betala hemkommunsersättning upphör vid ingången av den månad som följer på månaden då utbildningen upphörde. Om utbildningsanordnarens verksamhet under finansåret övergår till en annan utbildningsanordnare, övergår rätten till hemkommunsersättning till denna andra utbildningsanordnare. Om utbildningsanordnarens verksamhet under finansåret övergår till en annan utbildningsanordnare, övergår rätten till hemkommunsersättning till denna andra utbildningsanordnare. Som hemkommun för en elev betraktas den kommun som i befolkningsdatasystemet antecknats som elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun vid utgången av året före det år som föregått finansåret. Som hemkommun för en elev betraktas den kommun som i befolkningsdatasystemet antecknats som elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun vid utgången av året före det år som föregått finansåret. - 37 Verify source ↗
37 §
A student’s home municipality must pay home-municipality compensation to the relevant municipality or other education provider when the education is arranged by someone else, subject to stated age and schooling exceptions.
37 § Skyldighet att betala hemkommunsersättning Om förskoleundervisning och grundläggande utbildning vid utgången av året före det år som föregått finansåret ordnas av någon annan än hemkommunen för en elev som är 6–15 år eller någon annan elev som fullgör sin läroplikt, är elevens hemkommun skyldig att betala till kommunen i fråga eller till den utbildningsanordnare av annat slag som avses i 1 § 2 mom. hemkommunsersättning enligt 38–41 §. Kommunen är inte skyldig att betala hemkommunsersättning för elever som är under 6 år och fullgör förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Om förskoleundervisning och grundläggande utbildning vid utgången av året före det år som föregått finansåret ordnas av någon annan än hemkommunen för en elev som är 6–15 år eller någon annan elev som fullgör sin läroplikt, är elevens hemkommun skyldig att betala till kommunen i fråga eller till den utbildningsanordnare av annat slag som avses i 1 § 2 mom. hemkommunsersättning enligt 38–41 §. Kommunen är inte skyldig att betala hemkommunsersättning för elever som är under 6 år och fullgör förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Till den del en utbildningsanordnare inte ordnar utbildning under finansåret är elevens hemkommun inte skyldig att betala hemkommunsersättning. Skyldigheten att betala hemkommunsersättning upphör vid ingången av den månad som följer på månaden då utbildningen upphörde. Till den del en utbildningsanordnare inte ordnar utbildning under finansåret är elevens hemkommun inte skyldig att betala hemkommunsersättning. Skyldigheten att betala hemkommunsersättning upphör vid ingången av den månad som följer på månaden då utbildningen upphörde. Om utbildningsanordnarens verksamhet under finansåret övergår till en annan utbildningsanordnare, övergår rätten till hemkommunsersättning till denna andra utbildningsanordnare. Om utbildningsanordnarens verksamhet under finansåret övergår till en annan utbildningsanordnare, övergår rätten till hemkommunsersättning till denna andra utbildningsanordnare. Som hemkommun för en elev betraktas den kommun som i befolkningsdatasystemet antecknats som elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun vid utgången av året före det år som föregått finansåret. Som hemkommun för en elev betraktas den kommun som i befolkningsdatasystemet antecknats som elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun vid utgången av året före det år som föregått finansåret. - 38 Verify source ↗
38 §
The Finance Ministry must set the basic amount of home municipality compensation by the end of the year before the fiscal year, and municipalities may agree on compensation with each other or another education provider despite the general calculation rule.
38 § Bestämmande av hemkommunsersättning Hemkommunsersättningen bestäms separat för 6-, 7–12- och 13–15-åringar enligt kommunernas och andra utbildningsanordnares faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Hemkommunsersättningen bestäms separat för 6-, 7–12- och 13–15-åringar enligt kommunernas och andra utbildningsanordnares faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. De faktiska kostnaderna bestäms enligt 59 § dock minskade med kostnaderna för stöd till sådan sjukhusundervisning som avses i 4 a § i lagen om grundläggande utbildning och kostnaderna för undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt till den del kostnaderna överskrider den faktiska nivån på hemkommunsersättningen. De faktiska kostnaderna bestäms enligt 59 § dock minskade med kostnaderna för stöd till sådan sjukhusundervisning som avses i 4 a § i lagen om grundläggande utbildning och kostnaderna för undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt till den del kostnaderna överskrider den faktiska nivån på hemkommunsersättningen. Hemkommunsersättningens grunddel beräknas genom att kommunernas och andra utbildningsanordnares i 1 mom. avsedda sammanräknade faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna. Det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna fås genom att antalet 6-åringar i kommunerna multipliceras med 0,61, antalet 7–12-åringar i kommunerna multipliceras med 1 och antalet 13–15-åringar i kommunerna multipliceras med 1,60, varefter dessa produkter adderas. Den på elevens ålder baserade hemkommunsersättningen fås genom att hemkommunsersättningens grunddel multipliceras med följande koefficienter: Ålder Koefficient 6-åring 0,61 7–12-åring 1,00 13– 15- åring 1,60 Hemkommunsersättningens grunddel beräknas genom att kommunernas och andra utbildningsanordnares i 1 mom. avsedda sammanräknade faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna. Det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna fås genom att antalet 6-åringar i kommunerna multipliceras med 0,61, antalet 7–12-åringar i kommunerna multipliceras med 1 och antalet 13–15-åringar i kommunerna multipliceras med 1,60, varefter dessa produkter adderas. Den på elevens ålder baserade hemkommunsersättningen fås genom att hemkommunsersättningens grunddel multipliceras med följande koefficienter: Ålder Koefficient 6-åring 0,61 7–12-åring 1,00 13– 15- åring 1,60 Hemkommunsersättningen bestäms för 16-åriga läropliktiga som genomgår sådan grundläggande utbildning som avses i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning enligt hemkommunsersättningsgrunden för 13–15-åringar. Hemkommunsersättningen bestäms för 16-åriga läropliktiga som genomgår sådan grundläggande utbildning som avses i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning enligt hemkommunsersättningsgrunden för 13–15-åringar. Andra utbildningsanordnare än kommuner får 94 procent av de hemkommunsersättningar som anges i 1–4 mom. Andra utbildningsanordnare än kommuner får 94 procent av de hemkommunsersättningar som anges i 1–4 mom. Finansministeriet beslutar före utgången av året före finansåret om beloppet av hemkommunsersättningens grunddel. Finansministeriet beslutar före utgången av året före finansåret om beloppet av hemkommunsersättningens grunddel. Trots det som i denna paragraf föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning kan kommunerna komma överens om hemkommunsersättningen med varandra eller med någon annan utbildningsanordnare. Trots det som i denna paragraf föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning kan kommunerna komma överens om hemkommunsersättningen med varandra eller med någon annan utbildningsanordnare. - 38 Verify source ↗
38 §
This section sets how home municipality compensation is calculated for different age groups and lets municipalities agree otherwise.
38 § Bestämmande av hemkommunsersättning Hemkommunsersättningen bestäms separat för 6-, 7–12- och 13–15-åringar enligt kommunernas och andra utbildningsanordnares faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Hemkommunsersättningen bestäms separat för 6-, 7–12- och 13–15-åringar enligt kommunernas och andra utbildningsanordnares faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. De faktiska kostnaderna bestäms enligt 59 § dock minskade med kostnaderna för stöd till sådan sjukhusundervisning som avses i 4 a § i lagen om grundläggande utbildning och kostnaderna för undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt till den del kostnaderna överskrider den faktiska nivån på hemkommunsersättningen. De faktiska kostnaderna bestäms enligt 59 § dock minskade med kostnaderna för stöd till sådan sjukhusundervisning som avses i 4 a § i lagen om grundläggande utbildning och kostnaderna för undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt till den del kostnaderna överskrider den faktiska nivån på hemkommunsersättningen. Hemkommunsersättningens grunddel beräknas genom att kommunernas och andra utbildningsanordnares i 1 mom. avsedda sammanräknade faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna. Det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna fås genom att antalet 6-åringar i kommunerna multipliceras med 0,61, antalet 7–12-åringar i kommunerna multipliceras med 1 och antalet 13–15-åringar i kommunerna multipliceras med 1,60, varefter dessa produkter adderas. Den på elevens ålder baserade hemkommunsersättningen fås genom att hemkommunsersättningens grunddel multipliceras med följande koefficienter: Ålder Koefficient 6-åring 0,61 7–12-åring 1,00 13– 15- åring 1,60 Hemkommunsersättningens grunddel beräknas genom att kommunernas och andra utbildningsanordnares i 1 mom. avsedda sammanräknade faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna. Det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna fås genom att antalet 6-åringar i kommunerna multipliceras med 0,61, antalet 7–12-åringar i kommunerna multipliceras med 1 och antalet 13–15-åringar i kommunerna multipliceras med 1,60, varefter dessa produkter adderas. Den på elevens ålder baserade hemkommunsersättningen fås genom att hemkommunsersättningens grunddel multipliceras med följande koefficienter: Ålder Koefficient 6-åring 0,61 7–12-åring 1,00 13– 15- åring 1,60 I fråga om andra läropliktiga elever bestäms hemkommunsersättningen enligt hemkommunsersättningsgrunden för 13–15-åringar. I fråga om andra läropliktiga elever bestäms hemkommunsersättningen enligt hemkommunsersättningsgrunden för 13–15-åringar. Andra utbildningsanordnare än kommuner får 94 procent av de hemkommunsersättningar som anges i 1–4 mom. Andra utbildningsanordnare än kommuner får 94 procent av de hemkommunsersättningar som anges i 1–4 mom. Finansministeriet beslutar före utgången av året före finansåret om beloppet av hemkommunsersättningens grunddel. Finansministeriet beslutar före utgången av året före finansåret om beloppet av hemkommunsersättningens grunddel. Trots det som i denna paragraf föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning kan kommunerna komma överens om hemkommunsersättningen med varandra eller med någon annan utbildningsanordnare. Trots det som i denna paragraf föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning kan kommunerna komma överens om hemkommunsersättningen med varandra eller med någon annan utbildningsanordnare. - 38 Verify source ↗
38 §
Section 38 sets how the home municipality compensation is calculated, including age-based coefficients, and lets municipalities agree otherwise.
38 § Bestämmande av hemkommunsersättning Hemkommunsersättningen bestäms separat för 6-, 7–12- och 13–15-åringar enligt kommunernas och andra utbildningsanordnares faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Hemkommunsersättningen bestäms separat för 6-, 7–12- och 13–15-åringar enligt kommunernas och andra utbildningsanordnares faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. De faktiska kostnaderna bestäms enligt 59 § dock minskade med kostnaderna för stöd till sådan sjukhusundervisning som avses i 4 a § i lagen om grundläggande utbildning och kostnaderna för undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt till den del kostnaderna överskrider den faktiska nivån på hemkommunsersättningen. De faktiska kostnaderna bestäms enligt 59 § dock minskade med kostnaderna för stöd till sådan sjukhusundervisning som avses i 4 a § i lagen om grundläggande utbildning och kostnaderna för undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt till den del kostnaderna överskrider den faktiska nivån på hemkommunsersättningen. Hemkommunsersättningens grunddel beräknas genom att kommunernas och andra utbildningsanordnares i 1 mom. avsedda sammanräknade faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna. Det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna fås genom att antalet 6-åringar i kommunerna multipliceras med 0,61, antalet 7–12-åringar i kommunerna multipliceras med 1 och antalet 13–15-åringar i kommunerna multipliceras med 1,60, varefter dessa produkter adderas. Den på elevens ålder baserade hemkommunsersättningen fås genom att hemkommunsersättningens grunddel multipliceras med följande koefficienter: Ålder Koefficient 6-åring 0,61 7–12-åring 1,00 13– 15- åring 1,60 Hemkommunsersättningens grunddel beräknas genom att kommunernas och andra utbildningsanordnares i 1 mom. avsedda sammanräknade faktiska kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna. Det viktade antalet 6–15-åringar i kommunerna fås genom att antalet 6-åringar i kommunerna multipliceras med 0,61, antalet 7–12-åringar i kommunerna multipliceras med 1 och antalet 13–15-åringar i kommunerna multipliceras med 1,60, varefter dessa produkter adderas. Den på elevens ålder baserade hemkommunsersättningen fås genom att hemkommunsersättningens grunddel multipliceras med följande koefficienter: Ålder Koefficient 6-åring 0,61 7–12-åring 1,00 13– 15- åring 1,60 I fråga om andra läropliktiga elever bestäms hemkommunsersättningen enligt hemkommunsersättningsgrunden för 13–15-åringar. I fråga om andra läropliktiga elever bestäms hemkommunsersättningen enligt hemkommunsersättningsgrunden för 13–15-åringar. Andra utbildningsanordnare än kommuner får 94 procent av de hemkommunsersättningar som anges i 1–4 mom. Andra utbildningsanordnare än kommuner får 94 procent av de hemkommunsersättningar som anges i 1–4 mom. Finansministeriet beslutar före utgången av året före finansåret om beloppet av hemkommunsersättningens grunddel. Finansministeriet beslutar före utgången av året före finansåret om beloppet av hemkommunsersättningens grunddel. Trots det som i denna paragraf föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning kan kommunerna komma överens om hemkommunsersättningen med varandra eller med någon annan utbildningsanordnare. Trots det som i denna paragraf föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning kan kommunerna komma överens om hemkommunsersättningen med varandra eller med någon annan utbildningsanordnare. - 39 Verify source ↗
39 §
Staten måste betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnare för vissa elever utan hemkommun i Finland.
39 § Hemkommunsersättning i fråga om elever som saknar hemkommun Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättningen bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. På hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare tillämpas dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättningen bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. På hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare tillämpas dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. I fråga om elever som inte har hemkommun i Finland betalar staten till privata utbildningsanordnare, vilka såsom särskild utbildningsuppgift ålagts att ordna grundläggande utbildning på något annat språk än finska eller svenska, i hemkommunsersättning 57 procent av hemkommunsersättningen enligt 1 mom.. I fråga om elever som inte har hemkommun i Finland betalar staten till privata utbildningsanordnare, vilka såsom särskild utbildningsuppgift ålagts att ordna grundläggande utbildning på något annat språk än finska eller svenska, i hemkommunsersättning 57 procent av hemkommunsersättningen enligt 1 mom.. - 39 Verify source ↗
39 §
If a qualifying pupil has no municipality of residence in Finland, the state must pay home-compensation to the education provider.
39 § Hemkommunsersättning i fråga om elever som saknar hemkommun Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättningen bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. På hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare tillämpas dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättningen bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. På hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare tillämpas dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. I fråga om elever som inte har hemkommun i Finland betalar staten till privata utbildningsanordnare, vilka såsom särskild utbildningsuppgift ålagts att ordna grundläggande utbildning på något annat språk än finska eller svenska, i hemkommunsersättning 57 procent av hemkommunsersättningen enligt 1 mom.. I fråga om elever som inte har hemkommun i Finland betalar staten till privata utbildningsanordnare, vilka såsom särskild utbildningsuppgift ålagts att ordna grundläggande utbildning på något annat språk än finska eller svenska, i hemkommunsersättning 57 procent av hemkommunsersättningen enligt 1 mom.. - 39 Verify source ↗
39 §
Om en berättigande elev utan hemkommun i Finland får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning, ska staten betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren.
39 § Hemkommunsersättning i fråga om elever som saknar hemkommun Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättningen bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. På hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare tillämpas dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättningen bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. På hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare tillämpas dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. I fråga om elever som inte har hemkommun i Finland betalar staten till privata utbildningsanordnare, vilka såsom särskild utbildningsuppgift ålagts att ordna grundläggande utbildning på något annat språk än finska eller svenska, i hemkommunsersättning 57 procent av hemkommunsersättningen enligt 1 mom.. I fråga om elever som inte har hemkommun i Finland betalar staten till privata utbildningsanordnare, vilka såsom särskild utbildningsuppgift ålagts att ordna grundläggande utbildning på något annat språk än finska eller svenska, i hemkommunsersättning 57 procent av hemkommunsersättningen enligt 1 mom.. - 40 Verify source ↗
40 §
If a qualifying pupil has a home municipality in Åland, the state must pay home-municipality compensation to the municipality or education provider.
40 § Hemkommunsersättning när eleven har sin hemkommun i landskapet Åland Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning har sin hemkommun i en kommun i landskapet Åland, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till kommunen eller utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättning bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning har sin hemkommun i en kommun i landskapet Åland, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till kommunen eller utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättning bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. Om en privat utbildningsanordnare ordnar utbildning för en elev som avses i 1 mom., tillämpas på statens skyldighet att betala hemkommunsersättning dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. om hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare. Om en privat utbildningsanordnare ordnar utbildning för en elev som avses i 1 mom., tillämpas på statens skyldighet att betala hemkommunsersättning dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. om hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare. - 40 Verify source ↗
40 §
If a qualifying pupil has a home municipality in Åland, the state must pay home-municipality compensation to the municipality or education provider.
40 § Hemkommunsersättning när eleven har sin hemkommun i landskapet Åland Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning har sin hemkommun i en kommun i landskapet Åland, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till kommunen eller utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättning bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning har sin hemkommun i en kommun i landskapet Åland, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till kommunen eller utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättning bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. Om en privat utbildningsanordnare ordnar utbildning för en elev som avses i 1 mom., tillämpas på statens skyldighet att betala hemkommunsersättning dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. om hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare. Om en privat utbildningsanordnare ordnar utbildning för en elev som avses i 1 mom., tillämpas på statens skyldighet att betala hemkommunsersättning dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. om hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare. - 40 Verify source ↗
40 §
The state must pay home municipality compensation to the municipality or education provider for certain pupils whose home municipality is in Åland.
40 § Hemkommunsersättning när eleven har sin hemkommun i landskapet Åland Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning har sin hemkommun i en kommun i landskapet Åland, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till kommunen eller utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättning bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. Om en 6–15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning har sin hemkommun i en kommun i landskapet Åland, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till kommunen eller utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättning bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. Om en privat utbildningsanordnare ordnar utbildning för en elev som avses i 1 mom., tillämpas på statens skyldighet att betala hemkommunsersättning dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. om hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare. Om en privat utbildningsanordnare ordnar utbildning för en elev som avses i 1 mom., tillämpas på statens skyldighet att betala hemkommunsersättning dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. om hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare. - 41 Verify source ↗
41 §
Kommuner ska ersätta utbildningskostnader i vissa fall, bland annat vid specialiserad sjukvård, skolhem, barnskyddsplaceringar och elevhälsotjänster.
41 § Ersättning för elever som får specialiserad sjukvård eller skolhemsundervisning eller i fråga om elever som är placerade av barnskyddsskäl Den kommun som under vårdtiden är hemkommun enligt lagen om hemkommun för en elev som får i 4 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning avsedd förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns betala ersättning, som beräknas genom att antalet dagar som den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns ordnar undervisning för eleven multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per undervisningsdag. Hemkommunen för en elev som får sådant stöd som avses i 4 a § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning är skyldig att betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för stödåtgärderna till den kommun där det sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården som tillhandahåller stödet finns. Den kommun som under vårdtiden är hemkommun enligt lagen om hemkommun för en elev som får i 4 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning avsedd förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns betala ersättning, som beräknas genom att antalet dagar som den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns ordnar undervisning för eleven multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per undervisningsdag. Hemkommunen för en elev som får sådant stöd som avses i 4 a § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning är skyldig att betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för stödåtgärderna till den kommun där det sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården som tillhandahåller stödet finns. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som får grundläggande utbildning i ett i 57 § i barnskyddslagen avsett skolhem är skyldig att för eleven till den som ordnar skolhemsundervisningen som en del av kostnaderna för barnskyddsåtgärder betala ersättning som beräknas genom att antalet arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per arbetsdag. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som får grundläggande utbildning i ett i 57 § i barnskyddslagen avsett skolhem är skyldig att för eleven till den som ordnar skolhemsundervisningen som en del av kostnaderna för barnskyddsåtgärder betala ersättning som beräknas genom att antalet arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per arbetsdag. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen och som får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen betala ersättning som motsvarar kostnaderna för förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen och som får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen betala ersättning som motsvarar kostnaderna för förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen. När ersättning enligt 1–3 mom. beräknas för finansåret beaktas som avdrag elevens andel av följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren: När ersättning enligt 1–3 mom. beräknas för finansåret beaktas som avdrag elevens andel av följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren: 1) de hemkommunsersättningar som enligt situationen vid utgången av finansåret finansårsvis bestäms för varje kommun i fråga om i 37 § och 38 § 1–5 mom. avsedda elever utifrån elevens ålder, de hemkommunsersättningar som enligt situationen vid utgången av finansåret finansårsvis bestäms för varje kommun i fråga om i 37 § och 38 § 1–5 mom. avsedda elever utifrån elevens ålder, 2) finansiering som betalas för finansåret enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020) avsedd utbildning som handleder för examensutbildning, finansiering som betalas för finansåret enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020) avsedd utbildning som handleder för examensutbildning, 3) förhöjning som betalas för finansåret enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och förhöjning som betalas för finansåret enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och 4) skolhemsförhöjning enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för skolhemsundervisning. skolhemsförhöjning enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för skolhemsundervisning. Om utbildningsanordnaren enligt lagen om grundläggande utbildning för en elev som avses i 1 mom. är någon annan än elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun ska den utbildningsanordnaren betala en ersättning som motsvarar den ersättning som avses i 1 mom. till elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun. Beloppet som ersätts är högst den andel av i 4 mom. avsedd finansiering som betalas per finansår till den utbildningsanordnare som avses i detta moment. Om utbildningsanordnaren enligt lagen om grundläggande utbildning för en elev som avses i 1 mom. är någon annan än elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun ska den utbildningsanordnaren betala en ersättning som motsvarar den ersättning som avses i 1 mom. till elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun. Beloppet som ersätts är högst den andel av i 4 mom. avsedd finansiering som betalas per finansår till den utbildningsanordnare som avses i detta moment. Trots det som ovan föreskrivs om bestämmande av ersättning kan kommunerna sinsemellan eller med någon annan utbildningsanordnare komma överens om ersättningen. Trots det som ovan föreskrivs om bestämmande av ersättning kan kommunerna sinsemellan eller med någon annan utbildningsanordnare komma överens om ersättningen. 41 a § Ersättning för ordnande av psykolog- och kuratorstjänster inom elevhälsan Är hemkommunen för en elev enligt lagen om grundläggande utbildning eller för en studerande enligt gymnasielagen (629/1998) eller lagen om yrkesutbildning (630/1998) någon annan kommun än den kommun där skolan eller läroanstalten är belägen, får den kommun som på basis av 7 § i lagen om elev- och studerandevård svarar för ordnande av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster debitera elevens eller studerandens hemkommun för de faktiska personalkostnaderna per elev eller studerande som orsakats av användningen av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster. Är hemkommunen för en elev enligt lagen om grundläggande utbildning eller för en studerande enligt gymnasielagen (629/1998) eller lagen om yrkesutbildning (630/1998) någon annan kommun än den kommun där skolan eller läroanstalten är belägen, får den kommun som på basis av 7 § i lagen om elev- och studerandevård svarar för ordnande av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster debitera elevens eller studerandens hemkommun för de faktiska personalkostnaderna per elev eller studerande som orsakats av användningen av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster. Är kommunerna oeniga om huruvida den ena av kommunerna har rätt till eller är skyldig att betala kostnaderna enligt 1 mom., ska tvisten behandlas som förvaltningstvistemål vid en förvaltningsdomstol. Bestämmelser om behandling av sådana mål finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Är kommunerna oeniga om huruvida den ena av kommunerna har rätt till eller är skyldig att betala kostnaderna enligt 1 mom., ska tvisten behandlas som förvaltningstvistemål vid en förvaltningsdomstol. Bestämmelser om behandling av sådana mål finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). - 41 Verify source ↗
41 §
Municipalities must pay compensation for certain students’ special education, school-home instruction, child-welfare placement education, and pupil welfare psychology/counsellor services; municipalities may also agree on compensation differently.
41 § Ersättning för elever som får specialiserad sjukvård eller skolhemsundervisning eller i fråga om elever som är placerade av barnskyddsskäl Den kommun som under vårdtiden är hemkommun enligt lagen om hemkommun för en elev som får i 4 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning avsedd förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns betala ersättning, som beräknas genom att antalet dagar som den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns ordnar undervisning för eleven multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per undervisningsdag. Hemkommunen för en elev som får sådant stöd som avses i 4 a § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning är skyldig att betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för stödåtgärderna till den kommun där det sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården som tillhandahåller stödet finns. Den kommun som under vårdtiden är hemkommun enligt lagen om hemkommun för en elev som får i 4 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning avsedd förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns betala ersättning, som beräknas genom att antalet dagar som den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns ordnar undervisning för eleven multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per undervisningsdag. Hemkommunen för en elev som får sådant stöd som avses i 4 a § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning är skyldig att betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för stödåtgärderna till den kommun där det sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården som tillhandahåller stödet finns. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som får grundläggande utbildning i ett i 57 § i barnskyddslagen avsett skolhem är skyldig att för eleven till den som ordnar skolhemsundervisningen som en del av kostnaderna för barnskyddsåtgärder betala ersättning som beräknas genom att antalet arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per arbetsdag. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som får grundläggande utbildning i ett i 57 § i barnskyddslagen avsett skolhem är skyldig att för eleven till den som ordnar skolhemsundervisningen som en del av kostnaderna för barnskyddsåtgärder betala ersättning som beräknas genom att antalet arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per arbetsdag. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen och som får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen betala ersättning som motsvarar kostnaderna för förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen och som får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen betala ersättning som motsvarar kostnaderna för förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen. När ersättning enligt 1–3 mom. beräknas för finansåret beaktas som avdrag elevens andel av följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren: När ersättning enligt 1–3 mom. beräknas för finansåret beaktas som avdrag elevens andel av följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren: 1) de hemkommunsersättningar som enligt situationen vid utgången av finansåret finansårsvis bestäms för varje kommun i fråga om i 37 § och 38 § 1–5 mom. avsedda elever utifrån elevens ålder, de hemkommunsersättningar som enligt situationen vid utgången av finansåret finansårsvis bestäms för varje kommun i fråga om i 37 § och 38 § 1–5 mom. avsedda elever utifrån elevens ålder, 2) finansiering enligt 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av påbyggnadsundervisning för elever som betalas för finansåret, finansiering enligt 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av påbyggnadsundervisning för elever som betalas för finansåret, 3) förhöjning enligt 14 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt som betalas för finansåret, och förhöjning enligt 14 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt som betalas för finansåret, och 4) skolhemsförhöjning enligt 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för skolhemsundervisning. skolhemsförhöjning enligt 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för skolhemsundervisning. Om utbildningsanordnaren enligt lagen om grundläggande utbildning för en elev som avses i 1 mom. är någon annan än elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun ska den utbildningsanordnaren betala en ersättning som motsvarar den ersättning som avses i 1 mom. till elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun. Beloppet som ersätts är högst den andel av i 4 mom. avsedd finansiering som betalas per finansår till den utbildningsanordnare som avses i detta moment. Om utbildningsanordnaren enligt lagen om grundläggande utbildning för en elev som avses i 1 mom. är någon annan än elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun ska den utbildningsanordnaren betala en ersättning som motsvarar den ersättning som avses i 1 mom. till elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun. Beloppet som ersätts är högst den andel av i 4 mom. avsedd finansiering som betalas per finansår till den utbildningsanordnare som avses i detta moment. Trots det som ovan föreskrivs om bestämmande av ersättning kan kommunerna sinsemellan eller med någon annan utbildningsanordnare komma överens om ersättningen. Trots det som ovan föreskrivs om bestämmande av ersättning kan kommunerna sinsemellan eller med någon annan utbildningsanordnare komma överens om ersättningen. 41 a § Ersättning för ordnande av psykolog- och kuratorstjänster inom elevhälsan Är hemkommunen för en elev enligt lagen om grundläggande utbildning eller för en studerande enligt gymnasielagen (629/1998) eller lagen om yrkesutbildning (630/1998) någon annan kommun än den kommun där skolan eller läroanstalten är belägen, får den kommun som på basis av 7 § i lagen om elev- och studerandevård svarar för ordnande av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster debitera elevens eller studerandens hemkommun för de faktiska personalkostnaderna per elev eller studerande som orsakats av användningen av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster. Är hemkommunen för en elev enligt lagen om grundläggande utbildning eller för en studerande enligt gymnasielagen (629/1998) eller lagen om yrkesutbildning (630/1998) någon annan kommun än den kommun där skolan eller läroanstalten är belägen, får den kommun som på basis av 7 § i lagen om elev- och studerandevård svarar för ordnande av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster debitera elevens eller studerandens hemkommun för de faktiska personalkostnaderna per elev eller studerande som orsakats av användningen av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster. Är kommunerna oeniga om huruvida den ena av kommunerna har rätt till eller är skyldig att betala kostnaderna enligt 1 mom., ska tvisten behandlas som förvaltningstvistemål vid en förvaltningsdomstol enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Är kommunerna oeniga om huruvida den ena av kommunerna har rätt till eller är skyldig att betala kostnaderna enligt 1 mom., ska tvisten behandlas som förvaltningstvistemål vid en förvaltningsdomstol enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). - 41 Verify source ↗
41 §
Kommuner ska i flera situationer betala ersättning för undervisning eller elevhälsotjänster när en elevs hemkommun är en annan kommun.
41 § Ersättning för elever som får specialiserad sjukvård eller skolhemsundervisning eller i fråga om elever som är placerade av barnskyddsskäl Den kommun som under vårdtiden är hemkommun enligt lagen om hemkommun för en elev som får i 4 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning avsedd förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns betala ersättning, som beräknas genom att antalet dagar som den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns ordnar undervisning för eleven multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per undervisningsdag. Hemkommunen för en elev som får sådant stöd som avses i 4 a § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning är skyldig att betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för stödåtgärderna till den kommun där det sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården som tillhandahåller stödet finns. Den kommun som under vårdtiden är hemkommun enligt lagen om hemkommun för en elev som får i 4 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning avsedd förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns betala ersättning, som beräknas genom att antalet dagar som den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns ordnar undervisning för eleven multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per undervisningsdag. Hemkommunen för en elev som får sådant stöd som avses i 4 a § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning är skyldig att betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för stödåtgärderna till den kommun där det sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården som tillhandahåller stödet finns. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som får grundläggande utbildning i ett i 57 § i barnskyddslagen avsett skolhem är skyldig att för eleven till den som ordnar skolhemsundervisningen som en del av kostnaderna för barnskyddsåtgärder betala ersättning som beräknas genom att antalet arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per arbetsdag. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som får grundläggande utbildning i ett i 57 § i barnskyddslagen avsett skolhem är skyldig att för eleven till den som ordnar skolhemsundervisningen som en del av kostnaderna för barnskyddsåtgärder betala ersättning som beräknas genom att antalet arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per arbetsdag. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen och som får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen betala ersättning som motsvarar kostnaderna för förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen. Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen och som får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är skyldig att till den kommun eller en annan utbildningsanordnare som ordnar undervisningen betala ersättning som motsvarar kostnaderna för förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen. När ersättning enligt 1–3 mom. beräknas för finansåret beaktas som avdrag elevens andel av följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren: När ersättning enligt 1–3 mom. beräknas för finansåret beaktas som avdrag elevens andel av följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren: 1) de hemkommunsersättningar som enligt situationen vid utgången av finansåret finansårsvis bestäms för varje kommun i fråga om i 37 § och 38 § 1–5 mom. avsedda elever utifrån elevens ålder, de hemkommunsersättningar som enligt situationen vid utgången av finansåret finansårsvis bestäms för varje kommun i fråga om i 37 § och 38 § 1–5 mom. avsedda elever utifrån elevens ålder, 2) finansiering som betalas för finansåret enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av påbyggnadsundervisning för elever, finansiering som betalas för finansåret enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av påbyggnadsundervisning för elever, 3) förhöjning som betalas för finansåret enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och förhöjning som betalas för finansåret enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och 4) skolhemsförhöjning enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för skolhemsundervisning. skolhemsförhöjning enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för skolhemsundervisning. Om utbildningsanordnaren enligt lagen om grundläggande utbildning för en elev som avses i 1 mom. är någon annan än elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun ska den utbildningsanordnaren betala en ersättning som motsvarar den ersättning som avses i 1 mom. till elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun. Beloppet som ersätts är högst den andel av i 4 mom. avsedd finansiering som betalas per finansår till den utbildningsanordnare som avses i detta moment. Om utbildningsanordnaren enligt lagen om grundläggande utbildning för en elev som avses i 1 mom. är någon annan än elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun ska den utbildningsanordnaren betala en ersättning som motsvarar den ersättning som avses i 1 mom. till elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun. Beloppet som ersätts är högst den andel av i 4 mom. avsedd finansiering som betalas per finansår till den utbildningsanordnare som avses i detta moment. Trots det som ovan föreskrivs om bestämmande av ersättning kan kommunerna sinsemellan eller med någon annan utbildningsanordnare komma överens om ersättningen. Trots det som ovan föreskrivs om bestämmande av ersättning kan kommunerna sinsemellan eller med någon annan utbildningsanordnare komma överens om ersättningen. 41 a § Ersättning för ordnande av psykolog- och kuratorstjänster inom elevhälsan Är hemkommunen för en elev enligt lagen om grundläggande utbildning eller för en studerande enligt gymnasielagen (629/1998) eller lagen om yrkesutbildning (630/1998) någon annan kommun än den kommun där skolan eller läroanstalten är belägen, får den kommun som på basis av 7 § i lagen om elev- och studerandevård svarar för ordnande av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster debitera elevens eller studerandens hemkommun för de faktiska personalkostnaderna per elev eller studerande som orsakats av användningen av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster. Är hemkommunen för en elev enligt lagen om grundläggande utbildning eller för en studerande enligt gymnasielagen (629/1998) eller lagen om yrkesutbildning (630/1998) någon annan kommun än den kommun där skolan eller läroanstalten är belägen, får den kommun som på basis av 7 § i lagen om elev- och studerandevård svarar för ordnande av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster debitera elevens eller studerandens hemkommun för de faktiska personalkostnaderna per elev eller studerande som orsakats av användningen av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster. Är kommunerna oeniga om huruvida den ena av kommunerna har rätt till eller är skyldig att betala kostnaderna enligt 1 mom., ska tvisten behandlas som förvaltningstvistemål vid en förvaltningsdomstol enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Är kommunerna oeniga om huruvida den ena av kommunerna har rätt till eller är skyldig att betala kostnaderna enligt 1 mom., ska tvisten behandlas som förvaltningstvistemål vid en förvaltningsdomstol enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). - 42 Verify source ↗
42 §
The State must pay private education providers and universities a per-pupil amount tied to the VAT share in the municipal compensation payment.
42 § Beaktande av mervärdesskatten i hemkommunsersättningar till privata utbildningsanordnare Staten betalar till privata utbildningsanordnare och till universitet i samband med hemkommunsersättningarna ett per elev uträknat belopp som motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata anordnarna av grundläggande utbildning betalar utgör av hemkommunsersättningarna utan mervärdesskatt till de privata utbildningsanordnarna. Staten betalar till privata utbildningsanordnare och till universitet i samband med hemkommunsersättningarna ett per elev uträknat belopp som motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata anordnarna av grundläggande utbildning betalar utgör av hemkommunsersättningarna utan mervärdesskatt till de privata utbildningsanordnarna. - 42 Verify source ↗
42 §
Staten ska betala ett per elev beräknat belopp till privata utbildningsanordnare och universitet i samband med hemkommunsersättningar.
42 § Beaktande av mervärdesskatten i hemkommunsersättningar till privata utbildningsanordnare Staten betalar till privata utbildningsanordnare och till universitet i samband med hemkommunsersättningarna ett per elev uträknat belopp som motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata anordnarna av grundläggande utbildning betalar utgör av hemkommunsersättningarna utan mervärdesskatt till de privata utbildningsanordnarna. Staten betalar till privata utbildningsanordnare och till universitet i samband med hemkommunsersättningarna ett per elev uträknat belopp som motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata anordnarna av grundläggande utbildning betalar utgör av hemkommunsersättningarna utan mervärdesskatt till de privata utbildningsanordnarna. - 42 Verify source ↗
42 §
The State must pay private education providers and universities a per-pupil amount linked to VAT-related home municipality compensations.
42 § Beaktande av mervärdesskatten i hemkommunsersättningar till privata utbildningsanordnare Staten betalar till privata utbildningsanordnare och till universitet i samband med hemkommunsersättningarna ett per elev uträknat belopp som motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata anordnarna av grundläggande utbildning betalar utgör av hemkommunsersättningarna utan mervärdesskatt till de privata utbildningsanordnarna. Staten betalar till privata utbildningsanordnare och till universitet i samband med hemkommunsersättningarna ett per elev uträknat belopp som motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata anordnarna av grundläggande utbildning betalar utgör av hemkommunsersättningarna utan mervärdesskatt till de privata utbildningsanordnarna. - 43 Verify source ↗
43 §
Kommuner och andra utbildningsanordnare ska lämna uppgifter till finansministeriet om elevantal i förskoleundervisning och grundläggande utbildning för vissa elever.
43 § Lämnande av uppgifter som rör hemkommunsersättningen Kommuner och andra utbildningsanordnare ska med avseende på centraliserad utbetalning av hemkommunsersättningar lämna in uppgifter till finansministeriet om elevantalen i förskoleundervisning och grundläggande utbildning efter åldersklass och hemkommun i fråga om elever för vilka de vid utgången av året före det år som föregått finansåret har ordnat till hemkommunsersättning berättigande förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i 37 § och 38 § 1–5 mom. samt i 39 och 40 §. Kommuner och andra utbildningsanordnare ska med avseende på centraliserad utbetalning av hemkommunsersättningar lämna in uppgifter till finansministeriet om elevantalen i förskoleundervisning och grundläggande utbildning efter åldersklass och hemkommun i fråga om elever för vilka de vid utgången av året före det år som föregått finansåret har ordnat till hemkommunsersättning berättigande förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i 37 § och 38 § 1–5 mom. samt i 39 och 40 §. Närmare bestämmelser om lämnandet av uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om lämnandet av uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. - 43 Verify source ↗
43 §
Kommuner och andra utbildningsanordnare ska lämna vissa elevuppgifter till finansministeriet för den centraliserade utbetalningen av hemkommunsersättningar.
43 § Lämnande av uppgifter som rör hemkommunsersättningen Kommuner och andra utbildningsanordnare ska med avseende på centraliserad utbetalning av hemkommunsersättningar lämna in uppgifter till finansministeriet om elevantalen i förskoleundervisning och grundläggande utbildning efter åldersklass och hemkommun i fråga om elever för vilka de vid utgången av året före det år som föregått finansåret har ordnat till hemkommunsersättning berättigande förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i 37 § och 38 § 1–5 mom. samt i 39 och 40 §. Kommuner och andra utbildningsanordnare ska med avseende på centraliserad utbetalning av hemkommunsersättningar lämna in uppgifter till finansministeriet om elevantalen i förskoleundervisning och grundläggande utbildning efter åldersklass och hemkommun i fråga om elever för vilka de vid utgången av året före det år som föregått finansåret har ordnat till hemkommunsersättning berättigande förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i 37 § och 38 § 1–5 mom. samt i 39 och 40 §. Närmare bestämmelser om lämnandet av uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om lämnandet av uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. - 43 Verify source ↗
43 §
Kommuner och andra utbildningsanordnare ska lämna uppgifter till finansministeriet om vissa elevantal för hemkommunsersättningar.
43 § Lämnande av uppgifter som rör hemkommunsersättningen Kommuner och andra utbildningsanordnare ska med avseende på centraliserad utbetalning av hemkommunsersättningar lämna in uppgifter till finansministeriet om elevantalen i förskoleundervisning och grundläggande utbildning efter åldersklass och hemkommun i fråga om elever för vilka de vid utgången av året före det år som föregått finansåret har ordnat till hemkommunsersättning berättigande förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i 37 § och 38 § 1–5 mom. samt i 39 och 40 §. Kommuner och andra utbildningsanordnare ska med avseende på centraliserad utbetalning av hemkommunsersättningar lämna in uppgifter till finansministeriet om elevantalen i förskoleundervisning och grundläggande utbildning efter åldersklass och hemkommun i fråga om elever för vilka de vid utgången av året före det år som föregått finansåret har ordnat till hemkommunsersättning berättigande förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i 37 § och 38 § 1–5 mom. samt i 39 och 40 §. Närmare bestämmelser om lämnandet av uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om lämnandet av uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. - 44 Verify source ↗
44 §
Finansministeriet och elevens hemkommun får på begäran få namn och personbeteckningar om vissa elever från kommuner och andra utbildningsanordnare.
44 § Rätt att få upplysningar som rör hemkommunsersättningen Finansministeriet och en elevs hemkommun har rätt att på begäran, för att kunna kontrollera hemkommunsersättningens tillförlitlighet, av kommuner och andra utbildningsanordnare få namn och personbeteckningar för de elever för vilka elevens hemkommun är skyldig att betala hemkommunsersättning. Finansministeriet och en elevs hemkommun har rätt att på begäran, för att kunna kontrollera hemkommunsersättningens tillförlitlighet, av kommuner och andra utbildningsanordnare få namn och personbeteckningar för de elever för vilka elevens hemkommun är skyldig att betala hemkommunsersättning. - 44 Verify source ↗
44 §
Finansministeriet and a student’s home municipality may request names and personal identity codes from municipalities and other education providers to verify the reliability of home-municipality compensation.
44 § Rätt att få upplysningar som rör hemkommunsersättningen Finansministeriet och en elevs hemkommun har rätt att på begäran, för att kunna kontrollera hemkommunsersättningens tillförlitlighet, av kommuner och andra utbildningsanordnare få namn och personbeteckningar för de elever för vilka elevens hemkommun är skyldig att betala hemkommunsersättning. Finansministeriet och en elevs hemkommun har rätt att på begäran, för att kunna kontrollera hemkommunsersättningens tillförlitlighet, av kommuner och andra utbildningsanordnare få namn och personbeteckningar för de elever för vilka elevens hemkommun är skyldig att betala hemkommunsersättning. - 44 Verify source ↗
44 §
Finansministeriet och elevens hemkommun får på begäran få namn och personbeteckningar om berörda elever från kommuner och andra utbildningsanordnare.
44 § Rätt att få upplysningar som rör hemkommunsersättningen Finansministeriet och en elevs hemkommun har rätt att på begäran, för att kunna kontrollera hemkommunsersättningens tillförlitlighet, av kommuner och andra utbildningsanordnare få namn och personbeteckningar för de elever för vilka elevens hemkommun är skyldig att betala hemkommunsersättning. Finansministeriet och en elevs hemkommun har rätt att på begäran, för att kunna kontrollera hemkommunsersättningens tillförlitlighet, av kommuner och andra utbildningsanordnare få namn och personbeteckningar för de elever för vilka elevens hemkommun är skyldig att betala hemkommunsersättning. - 45 Verify source ↗
45 §
Disputes between municipalities, or between a municipality and another education provider, about entitlement to or payment of certain home-municipality compensation are handled by an administrative court as an administrative dispute.
45 § Tvist om hemkommunsersättningen Om två kommuner eller en hemkommun och en annan utbildningsanordnare är oeniga om huruvida den ena av kommunerna eller utbildningsanordnaren har rätt till eller är skyldig att betala hemkommunsersättning eller sådan ersättning som avses i 41 §, behandlas tvisten i förvaltningsdomstol som förvaltningstvistemål. Bestämmelser om behandling av sådana mål finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Om två kommuner eller en hemkommun och en annan utbildningsanordnare är oeniga om huruvida den ena av kommunerna eller utbildningsanordnaren har rätt till eller är skyldig att betala hemkommunsersättning eller sådan ersättning som avses i 41 §, behandlas tvisten i förvaltningsdomstol som förvaltningstvistemål. Bestämmelser om behandling av sådana mål finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 9 kap. Administration och utbetalning av statsandel - 45 Verify source ↗
45 §
Disputes about home municipality compensation are heard in the administrative court as administrative dispute cases.
45 § Tvist om hemkommunsersättningen Om två kommuner eller en hemkommun och en annan utbildningsanordnare är oeniga om huruvida den ena av kommunerna eller utbildningsanordnaren har rätt till eller är skyldig att betala hemkommunsersättning eller sådan ersättning som avses i 41 §, behandlas tvisten i förvaltningsdomstol som förvaltningstvistemål enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Om två kommuner eller en hemkommun och en annan utbildningsanordnare är oeniga om huruvida den ena av kommunerna eller utbildningsanordnaren har rätt till eller är skyldig att betala hemkommunsersättning eller sådan ersättning som avses i 41 §, behandlas tvisten i förvaltningsdomstol som förvaltningstvistemål enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 9 kap. Administration och utbetalning av statsandel - 45 Verify source ↗
45 §
If certain municipalities or an education provider disagree about home municipality compensation, the dispute is handled by an administrative court as an administrative contentious matter.
45 § Tvist om hemkommunsersättningen Om två kommuner eller en hemkommun och en annan utbildningsanordnare är oeniga om huruvida den ena av kommunerna eller utbildningsanordnaren har rätt till eller är skyldig att betala hemkommunsersättning eller sådan ersättning som avses i 41 §, behandlas tvisten i förvaltningsdomstol som förvaltningstvistemål enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Om två kommuner eller en hemkommun och en annan utbildningsanordnare är oeniga om huruvida den ena av kommunerna eller utbildningsanordnaren har rätt till eller är skyldig att betala hemkommunsersättning eller sådan ersättning som avses i 41 §, behandlas tvisten i förvaltningsdomstol som förvaltningstvistemål enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 9 kap. Administration och utbetalning av statsandel - 46 Verify source ↗
46 §
Finansministeriet ska i samarbete med två andra ministerier bereda effekterna på statsandelsgrunderna och beräkningen av dem i samband med budgetberedningen.
46 § Samarbete med andra ministerier Finansministeriet bereder i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet de inverkningar på statsandelsgrunderna som förändringar i de statsandelsåligganden som avses i denna lag har och beräkningen av statsandelsgrunderna med avseende på beredningen av statsbudgeten. Finansministeriet bereder i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet de inverkningar på statsandelsgrunderna som förändringar i de statsandelsåligganden som avses i denna lag har och beräkningen av statsandelsgrunderna med avseende på beredningen av statsbudgeten. - 46 Verify source ↗
46 §
Finansministeriet ska bereda vissa effekter på statsandelsgrunderna och beräkningen av dem tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet.
46 § Samarbete med andra ministerier Finansministeriet bereder i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet de inverkningar på statsandelsgrunderna som förändringar i de statsandelsåligganden som avses i denna lag har och beräkningen av statsandelsgrunderna med avseende på beredningen av statsbudgeten. Finansministeriet bereder i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet de inverkningar på statsandelsgrunderna som förändringar i de statsandelsåligganden som avses i denna lag har och beräkningen av statsandelsgrunderna med avseende på beredningen av statsbudgeten. - 46 Verify source ↗
46 §
The Ministry of Finance must prepare the effects on state subsidy bases and the calculation of those bases together with the Ministry of Social Affairs and Health and the Ministry of Education and Culture.
46 § Samarbete med andra ministerier Finansministeriet bereder i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet de inverkningar på statsandelsgrunderna som förändringar i de statsandelsåligganden som avses i denna lag har och beräkningen av statsandelsgrunderna med avseende på beredningen av statsbudgeten. Finansministeriet bereder i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet de inverkningar på statsandelsgrunderna som förändringar i de statsandelsåligganden som avses i denna lag har och beräkningen av statsandelsgrunderna med avseende på beredningen av statsbudgeten. - 47 Verify source ↗
47 §
The Ministry of Finance must negotiate with the other named ministries and the Association of Finnish Local and Regional Authorities on cost-sharing changes between the state and municipalities, and on how changes in state grant duties affect state grants and subsidies.
47 § Förhandling om statsandel Finansministeriet ska tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet förhandla med Finlands Kommunförbund rf om justeringar av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Finansministeriet ska tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet förhandla med Finlands Kommunförbund rf om justeringar av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Som ett led i det basserviceprogramförfarande som avses i 8 a § i kommunallagen (365/1995) ska finansministeriet förhandla med social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Kommunförbund rf om hur kostnaderna för förändringar i statsandelsåliggandena utvecklas och hur förändringar i statsandelsåliggandena inverkar på bestämningsgrunderna och kostnaderna för statsandelar och statsunderstöd samt på de statsandelar och statsunderstöd som kan beviljas. Som ett led i det basserviceprogramförfarande som avses i 8 a § i kommunallagen (365/1995) ska finansministeriet förhandla med social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Kommunförbund rf om hur kostnaderna för förändringar i statsandelsåliggandena utvecklas och hur förändringar i statsandelsåliggandena inverkar på bestämningsgrunderna och kostnaderna för statsandelar och statsunderstöd samt på de statsandelar och statsunderstöd som kan beviljas. - 47 Verify source ↗
47 §
Finansministeriet must negotiate with the Finnish Association of Local and Regional Authorities about cost-sharing adjustments with municipalities, together with the named ministries.
47 § Förhandling om statsandel Finansministeriet ska tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet förhandla med Finlands Kommunförbund rf om justeringar av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Finansministeriet ska tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet förhandla med Finlands Kommunförbund rf om justeringar av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Som ett led i det basserviceprogramförfarande som avses i 8 a § i kommunallagen (365/1995) ska finansministeriet förhandla med social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Kommunförbund rf om hur kostnaderna för förändringar i statsandelsåliggandena utvecklas och hur förändringar i statsandelsåliggandena inverkar på bestämningsgrunderna och kostnaderna för statsandelar och statsunderstöd samt på de statsandelar och statsunderstöd som kan beviljas. Som ett led i det basserviceprogramförfarande som avses i 8 a § i kommunallagen (365/1995) ska finansministeriet förhandla med social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Kommunförbund rf om hur kostnaderna för förändringar i statsandelsåliggandena utvecklas och hur förändringar i statsandelsåliggandena inverkar på bestämningsgrunderna och kostnaderna för statsandelar och statsunderstöd samt på de statsandelar och statsunderstöd som kan beviljas. - 47 Verify source ↗
47 §
The Ministry of Finance must negotiate with specified ministries and the Association of Finnish Local and Regional Authorities on funding-related cost-sharing adjustments.
47 § Förhandling om statsandel Finansministeriet ska tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet förhandla med Finlands Kommunförbund rf om justeringar av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Finansministeriet ska tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet förhandla med Finlands Kommunförbund rf om justeringar av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Som ett led i det basserviceprogramförfarande som avses i 8 a § i kommunallagen (365/1995) ska finansministeriet förhandla med social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Kommunförbund rf om hur kostnaderna för förändringar i statsandelsåliggandena utvecklas och hur förändringar i statsandelsåliggandena inverkar på bestämningsgrunderna och kostnaderna för statsandelar och statsunderstöd samt på de statsandelar och statsunderstöd som kan beviljas. Som ett led i det basserviceprogramförfarande som avses i 8 a § i kommunallagen (365/1995) ska finansministeriet förhandla med social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Kommunförbund rf om hur kostnaderna för förändringar i statsandelsåliggandena utvecklas och hur förändringar i statsandelsåliggandena inverkar på bestämningsgrunderna och kostnaderna för statsandelar och statsunderstöd samt på de statsandelar och statsunderstöd som kan beviljas. - 48 Verify source ↗
48 §
Finansministeriet must grant the municipality a state share and compensation by the end of the year before the fiscal year. The Government must decide, on application, on discretionary increases to the state share, and the application must be filed by the deadline set by the Ministry of Finance. Decisions under this section may be served electronically without the person’s consent.
48 § Beslut om beviljande av statsandel och beslut om ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna (19.12.2019/1376) Finansministeriet beviljar kommunen statsandel och ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna utan ansökan senast före utgången av året före finansåret. Finansministeriet beviljar kommunen statsandel och ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna utan ansökan senast före utgången av året före finansåret. Statsrådet beslutar på ansökan om höjning av statsandelen enligt prövning. Höjning av statsandelen enligt prövning ska sökas före den tidpunkt som finansministeriet bestämmer. Statsrådet beslutar på ansökan om höjning av statsandelen enligt prövning. Höjning av statsandelen enligt prövning ska sökas före den tidpunkt som finansministeriet bestämmer. Oberoende av vad som i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) föreskrivs om elektronisk delgivning, kan ett beslut som avses i denna paragraf delges elektroniskt utan samtycke av den som saken gäller. Oberoende av vad som i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) föreskrivs om elektronisk delgivning, kan ett beslut som avses i denna paragraf delges elektroniskt utan samtycke av den som saken gäller. - 48 Verify source ↗
48 §
Finansministeriet must grant municipalities state aid and decide its equalization by the end of the year before the financial year, without application. The Council of State decides on application for a discretionary increase in state aid, and that increase must be requested before the time set by the Ministry of Finance.
48 § Beviljande av statsandel och beslut om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna Finansministeriet beviljar kommunen statsandel och beslutar om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Finansministeriet ska senast före utgången av året före finansåret utan ansökan bevilja kommunen statsandel och besluta om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Finansministeriet beviljar kommunen statsandel och beslutar om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Finansministeriet ska senast före utgången av året före finansåret utan ansökan bevilja kommunen statsandel och besluta om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Statsrådet beslutar på ansökan om höjning av statsandelen enligt prövning. Höjning av statsandelen enligt prövning ska sökas före den tidpunkt som finansministeriet bestämmer. Statsrådet beslutar på ansökan om höjning av statsandelen enligt prövning. Höjning av statsandelen enligt prövning ska sökas före den tidpunkt som finansministeriet bestämmer. - 48 Verify source ↗
48 §
The finance ministry must grant the municipality’s state share and decide equalisation by the end of the year before the financial year, without an application. The Government decides on applications to increase the discretionary state share, and the application must be filed by the time set by the finance ministry.
48 § Beviljande av statsandel och beslut om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna Finansministeriet beviljar kommunen statsandel och beslutar om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Finansministeriet ska senast före utgången av året före finansåret utan ansökan bevilja kommunen statsandel och besluta om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Finansministeriet beviljar kommunen statsandel och beslutar om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Finansministeriet ska senast före utgången av året före finansåret utan ansökan bevilja kommunen statsandel och besluta om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Statsrådet beslutar på ansökan om höjning av statsandelen enligt prövning. Höjning av statsandelen enligt prövning ska sökas före den tidpunkt som finansministeriet bestämmer. Statsrådet beslutar på ansökan om höjning av statsandelen enligt prövning. Höjning av statsandelen enligt prövning ska sökas före den tidpunkt som finansministeriet bestämmer. - 49 Verify source ↗
49 §
The central government service centre must pay out certain state shares and related funding, while the ministries must provide the needed payment information.
49 § Utbetalning av statsandelar, hemkommunsersättningar och ersättningar för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna (19.12.2019/1376) Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ska betala ut som en helhet, på det sätt som föreskrivs i denna paragraf, statsandelar, ersättningar för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna och hemkommunsersättningar som avses i denna lag samt statsandelar och annan finansiering som avses i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete. Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ska betala ut som en helhet, på det sätt som föreskrivs i denna paragraf, statsandelar, ersättningar för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna och hemkommunsersättningar som avses i denna lag samt statsandelar och annan finansiering som avses i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete. Finansministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet ger in följande uppgifter till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning för utbetalning av de belopp som avses i 1 mom.: Finansministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet ger in följande uppgifter till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning för utbetalning av de belopp som avses i 1 mom.: 1) i 48 § avsedda statsandelsbeslut och beslut om ersättningar för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna, i 48 § avsedda statsandelsbeslut och beslut om ersättningar för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna, 2) i 7 kap. avsedda övriga uppgifter om minskningar och ökningar av statsandelarna, i 7 kap. avsedda övriga uppgifter om minskningar och ökningar av statsandelarna, 3) på basis av de uppgifter som avses i 43 § uppgifter om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. som i samband med utbetalning av statsandel till kommunerna ska dras av för respektive kommun och om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. samt 39 och 40 § som ska betalas till kommunen och andra utbildningsanordnare, på basis av de uppgifter som avses i 43 § uppgifter om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. som i samband med utbetalning av statsandel till kommunerna ska dras av för respektive kommun och om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. samt 39 och 40 § som ska betalas till kommunen och andra utbildningsanordnare, 4) i 42 § avsedda mervärdesskatteandelar till privata utbildningsanordnare, i 42 § avsedda mervärdesskatteandelar till privata utbildningsanordnare, 5) i 6, 7, 10, 11, 19–22, 29 och 32 e § samt 32 i § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda statsandelar och finansieringar, i 6, 7, 10, 11, 19–22, 29 och 32 e § samt 32 i § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda statsandelar och finansieringar, 6) i 17 § i lagen om fritt bildningsarbete avsedda statsandelsbeslut. i 17 § i lagen om fritt bildningsarbete avsedda statsandelsbeslut. Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut de belopp som avses i denna paragraf till kommuner och andra erhållare av statsandel eller finansiering i jämnstora poster månatligen från finansårets ingång, senast den 11 dagen i varje månad. Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut de belopp som avses i denna paragraf till kommuner och andra erhållare av statsandel eller finansiering i jämnstora poster månatligen från finansårets ingång, senast den 11 dagen i varje månad. Om kommunen enligt de beslut som avses i 2 mom. är skyldig att betala mera än vad som betalas till den, tar Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ut skillnaden hos kommunen enligt det som i 3 mom. föreskrivs om utbetalning. Om kommunen enligt de beslut som avses i 2 mom. är skyldig att betala mera än vad som betalas till den, tar Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ut skillnaden hos kommunen enligt det som i 3 mom. föreskrivs om utbetalning. Till den del statsandelarna, finansieringen eller statsunderstöden justeras med stöd av 50 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas justeringarna vid utbetalningen av statsandelar, hemkommunsersättningar och annan finansiering som avses i 1 mom. före utgången av februari året efter finansåret. Till den del statsandelarna, finansieringen eller statsunderstöden justeras med stöd av 50 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas justeringarna vid utbetalningen av statsandelar, hemkommunsersättningar och annan finansiering som avses i 1 mom. före utgången av februari året efter finansåret. Finansministeriet beslutar om tidpunkten för utbetalning av höjning av statsandelen enligt prövning. Finansministeriet beslutar om tidpunkten för utbetalning av höjning av statsandelen enligt prövning. - 49 Verify source ↗
49 §
The Service Centre must pay the listed state shares and compensations, generally in equal monthly instalments by the 11th day of each month, and the Finance Ministry and the Ministry of Education and Culture must provide payment information to it.
49 § Utbetalning av statsandelar och hemkommunsersättningar Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ska betala ut som en helhet, på det sätt som föreskrivs i denna paragraf, statsandelar och hemkommunsersättningar som avses i denna lag samt statsandelar och annan finansiering som avses i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete. Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ska betala ut som en helhet, på det sätt som föreskrivs i denna paragraf, statsandelar och hemkommunsersättningar som avses i denna lag samt statsandelar och annan finansiering som avses i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete. Finansministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet ger in följande uppgifter till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning för utbetalning av de belopp som avses i 1 mom.: Finansministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet ger in följande uppgifter till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning för utbetalning av de belopp som avses i 1 mom.: 1) i 48 § avsedda statsandelsbeslut och beslut om utjämning på basis av skatteinkomsterna, i 48 § avsedda statsandelsbeslut och beslut om utjämning på basis av skatteinkomsterna, 2) i 7 kap. avsedda övriga uppgifter om minskningar och ökningar av statsandelarna, i 7 kap. avsedda övriga uppgifter om minskningar och ökningar av statsandelarna, 3) på basis av de uppgifter som avses i 43 § uppgifter om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. som i samband med utbetalning av statsandel till kommunerna ska dras av för respektive kommun och om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. samt 39 och 40 § som ska betalas till kommunen och andra utbildningsanordnare, på basis av de uppgifter som avses i 43 § uppgifter om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. som i samband med utbetalning av statsandel till kommunerna ska dras av för respektive kommun och om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. samt 39 och 40 § som ska betalas till kommunen och andra utbildningsanordnare, 4) i 42 § avsedda mervärdesskatteandelar till privata utbildningsanordnare, i 42 § avsedda mervärdesskatteandelar till privata utbildningsanordnare, 5) i 6, 7 och 10–22 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda statsandelar och finansieringar, samt i 6, 7 och 10–22 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda statsandelar och finansieringar, samt 6) i 17 § i lagen om fritt bildningsarbete avsedda statsandelsbeslut. i 17 § i lagen om fritt bildningsarbete avsedda statsandelsbeslut. Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut de belopp som avses i denna paragraf till kommuner och andra erhållare av statsandel eller finansiering i jämnstora poster månatligen från finansårets ingång, senast den 11 dagen i varje månad. Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut de belopp som avses i denna paragraf till kommuner och andra erhållare av statsandel eller finansiering i jämnstora poster månatligen från finansårets ingång, senast den 11 dagen i varje månad. Om kommunen enligt de beslut som avses i 2 mom. är skyldig att betala mera än vad som betalas till den, tar Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ut skillnaden hos kommunen enligt det som i 3 mom. föreskrivs om utbetalning. Om kommunen enligt de beslut som avses i 2 mom. är skyldig att betala mera än vad som betalas till den, tar Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ut skillnaden hos kommunen enligt det som i 3 mom. föreskrivs om utbetalning. Till den del statsandelarna, finansieringen eller statsunderstöden justeras med stöd av 50 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas justeringarna vid utbetalningen av statsandelar, hemkommunsersättningar och annan finansiering som avses i 1 mom. före utgången av februari året efter finansåret. Till den del statsandelarna, finansieringen eller statsunderstöden justeras med stöd av 50 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas justeringarna vid utbetalningen av statsandelar, hemkommunsersättningar och annan finansiering som avses i 1 mom. före utgången av februari året efter finansåret. Finansministeriet beslutar om tidpunkten för utbetalning av höjning av statsandelen enligt prövning. Finansministeriet beslutar om tidpunkten för utbetalning av höjning av statsandelen enligt prövning. - 49 Verify source ↗
49 §
The State Treasury must pay out the listed state shares and municipal compensation as a single whole, while the Ministry of Finance and the Ministry of Education and Culture must provide payment data.
49 § Utbetalning av statsandelar och hemkommunsersättningar Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ska betala ut som en helhet, på det sätt som föreskrivs i denna paragraf, statsandelar och hemkommunsersättningar som avses i denna lag samt statsandelar och annan finansiering som avses i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete. Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ska betala ut som en helhet, på det sätt som föreskrivs i denna paragraf, statsandelar och hemkommunsersättningar som avses i denna lag samt statsandelar och annan finansiering som avses i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete. Finansministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet ger in följande uppgifter till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning för utbetalning av de belopp som avses i 1 mom.: Finansministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet ger in följande uppgifter till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning för utbetalning av de belopp som avses i 1 mom.: 1) i 48 § avsedda statsandelsbeslut och beslut om utjämning på basis av skatteinkomsterna, i 48 § avsedda statsandelsbeslut och beslut om utjämning på basis av skatteinkomsterna, 2) i 7 kap. avsedda övriga uppgifter om minskningar och ökningar av statsandelarna, i 7 kap. avsedda övriga uppgifter om minskningar och ökningar av statsandelarna, 3) på basis av de uppgifter som avses i 43 § uppgifter om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. som i samband med utbetalning av statsandel till kommunerna ska dras av för respektive kommun och om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. samt 39 och 40 § som ska betalas till kommunen och andra utbildningsanordnare, på basis av de uppgifter som avses i 43 § uppgifter om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. som i samband med utbetalning av statsandel till kommunerna ska dras av för respektive kommun och om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1–5 mom. samt 39 och 40 § som ska betalas till kommunen och andra utbildningsanordnare, 4) i 42 § avsedda mervärdesskatteandelar till privata utbildningsanordnare, i 42 § avsedda mervärdesskatteandelar till privata utbildningsanordnare, 5) i 6, 7, 10, 11, 19–22, 29 och 32 e § samt 32 i § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda statsandelar och finansieringar, i 6, 7, 10, 11, 19–22, 29 och 32 e § samt 32 i § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda statsandelar och finansieringar, 5 punkten har ändrats genom L 547/2017, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: 5 punkten har ändrats genom L 547/2017, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: 5) i 6, 7, 10, 11, 19–22 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda statsandelar och finansieringar, i 6, 7, 10, 11, 19–22 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda statsandelar och finansieringar, 6) i 17 § i lagen om fritt bildningsarbete avsedda statsandelsbeslut. i 17 § i lagen om fritt bildningsarbete avsedda statsandelsbeslut. Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut de belopp som avses i denna paragraf till kommuner och andra erhållare av statsandel eller finansiering i jämnstora poster månatligen från finansårets ingång, senast den 11 dagen i varje månad. Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut de belopp som avses i denna paragraf till kommuner och andra erhållare av statsandel eller finansiering i jämnstora poster månatligen från finansårets ingång, senast den 11 dagen i varje månad. Om kommunen enligt de beslut som avses i 2 mom. är skyldig att betala mera än vad som betalas till den, tar Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ut skillnaden hos kommunen enligt det som i 3 mom. föreskrivs om utbetalning. Om kommunen enligt de beslut som avses i 2 mom. är skyldig att betala mera än vad som betalas till den, tar Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ut skillnaden hos kommunen enligt det som i 3 mom. föreskrivs om utbetalning. Till den del statsandelarna, finansieringen eller statsunderstöden justeras med stöd av 50 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas justeringarna vid utbetalningen av statsandelar, hemkommunsersättningar och annan finansiering som avses i 1 mom. före utgången av februari året efter finansåret. Till den del statsandelarna, finansieringen eller statsunderstöden justeras med stöd av 50 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas justeringarna vid utbetalningen av statsandelar, hemkommunsersättningar och annan finansiering som avses i 1 mom. före utgången av februari året efter finansåret. Finansministeriet beslutar om tidpunkten för utbetalning av höjning av statsandelen enligt prövning. Finansministeriet beslutar om tidpunkten för utbetalning av höjning av statsandelen enligt prövning. - 50 Verify source ↗
50 §
Finansministeriet får rätta räknefel i beslut och uppgifter som omfattas av lagen, antingen självt eller på ansökan.
50 § Rättelse av räknefel Finansministeriet kan självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut och uppgifter som avses i denna lag. Finansministeriet kan självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut och uppgifter som avses i denna lag. - 50 Verify source ↗
50 §
Finansministeriet may correct calculation errors in decisions and information covered by this Act, either on its own initiative or on application.
50 § Rättelse av räknefel Finansministeriet kan självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut och uppgifter som avses i denna lag. Finansministeriet kan självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut och uppgifter som avses i denna lag. - 50 Verify source ↗
50 §
Finansministeriet may correct calculation errors in decisions and information covered by this law, on its own initiative or upon application.
50 § Rättelse av räknefel Finansministeriet kan självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut och uppgifter som avses i denna lag. Finansministeriet kan självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut och uppgifter som avses i denna lag. - 51 Verify source ↗
51 §
Om kommunen senare upptäcker nya uppgifter och därför inte har fått en statsandel den hade rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till kommunen med årlig ränta. Små belopp behöver dock inte betalas om kostnaderna är oproportionerliga, och Finansministeriet får besluta om senare betalning tillsammans med nästa statsandel.
51 § Betalning av utebliven förmån Om det efter den i 64 § angivna tiden för fastställande av rättelseyrkande framkommer uppgifter som inte tidigare har varit kända, och om kommunen på grund av detta inte har fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till kommunen. På beloppet ska betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalats. Om det efter den i 64 § angivna tiden för fastställande av rättelseyrkande framkommer uppgifter som inte tidigare har varit kända, och om kommunen på grund av detta inte har fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till kommunen. På beloppet ska betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalats. Om den uteblivna förmånen har liten betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte. Om den uteblivna förmånen har liten betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte. Finansministeriet får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. Finansministeriet får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. - 51 Verify source ↗
51 §
If new information appears after the deadline in section 64 and the municipality has missed a state share it was legally entitled to, the missing amount must be paid with annual interest. Small amounts may be left unpaid, and the Ministry of Finance may decide to pay later with the next state share.
51 § Betalning av utebliven förmån Om det efter den i 64 § angivna tiden för fastställande av rättelseyrkande framkommer uppgifter som inte tidigare har varit kända, och om kommunen på grund av detta inte har fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till kommunen. På beloppet ska betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalats. Om det efter den i 64 § angivna tiden för fastställande av rättelseyrkande framkommer uppgifter som inte tidigare har varit kända, och om kommunen på grund av detta inte har fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till kommunen. På beloppet ska betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalats. Om den uteblivna förmånen har liten betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte. Om den uteblivna förmånen har liten betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte. Finansministeriet får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. Finansministeriet får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. - 51 Verify source ↗
51 §
If new information appears after the period in section 64 and a municipality has missed a state grant it was legally entitled to, the unpaid amount must be paid with annual interest. Small amounts may be left unpaid if payment would be disproportionate. The Ministry of Finance may also decide to pay the missing amount later with the next state grant.
51 § Betalning av utebliven förmån Om det efter den i 64 § angivna tiden för fastställande av rättelseyrkande framkommer uppgifter som inte tidigare har varit kända, och om kommunen på grund av detta inte har fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till kommunen. På beloppet ska betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalats. Om det efter den i 64 § angivna tiden för fastställande av rättelseyrkande framkommer uppgifter som inte tidigare har varit kända, och om kommunen på grund av detta inte har fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till kommunen. På beloppet ska betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalats. Om den uteblivna förmånen har liten betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte. Om den uteblivna förmånen har liten betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte. Finansministeriet får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. Finansministeriet får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. - 52 Verify source ↗
52 §
A municipality that has received state aid without basis must repay the overpaid amount, with annual interest, unless the amount is small or repayment/interest would be unreasonable.
52 § Återbetalning av grundlös förmån Om en kommun utan grund har fått statsandel enligt denna lag, ska finansministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som återbetalas tas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen ut räknat från ingången av den månad under vilken statsandelen eller hemkommunsersättningen har betalats. Om en kommun utan grund har fått statsandel enligt denna lag, ska finansministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som återbetalas tas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen ut räknat från ingången av den månad under vilken statsandelen eller hemkommunsersättningen har betalats. Om den förmån som ska återbetalas är liten eller om det ska anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller ta ut ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas. Om den förmån som ska återbetalas är liten eller om det ska anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller ta ut ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas. Finansministeriet får besluta att en förmån som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. Finansministeriet får besluta att en förmån som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. - 52 Verify source ↗
52 §
Om en kommun utan grund har fått statsandel, ska finansministeriet besluta om återbetalning och ta ut årlig ränta på beloppet; i vissa fall behöver återbetalning inte bestämmas.
52 § Återbetalning av grundlös förmån Om en kommun utan grund har fått statsandel enligt denna lag, ska finansministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som återbetalas tas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen ut räknat från ingången av den månad under vilken statsandelen eller hemkommunsersättningen har betalats. Om en kommun utan grund har fått statsandel enligt denna lag, ska finansministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som återbetalas tas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen ut räknat från ingången av den månad under vilken statsandelen eller hemkommunsersättningen har betalats. Om den förmån som ska återbetalas är liten eller om det ska anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller ta ut ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas. Om den förmån som ska återbetalas är liten eller om det ska anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller ta ut ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas. Finansministeriet får besluta att en förmån som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. Finansministeriet får besluta att en förmån som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. - 52 Verify source ↗
52 §
Om en kommun utan grund har fått statsandel, ska finansministeriet besluta att det överbetalda beloppet ska betalas tillbaka; ränta tas ut, men återkrav kan underlåtas om beloppet är litet eller om det är oskäligt.
52 § Återbetalning av grundlös förmån Om en kommun utan grund har fått statsandel enligt denna lag, ska finansministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som återbetalas tas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen ut räknat från ingången av den månad under vilken statsandelen eller hemkommunsersättningen har betalats. Om en kommun utan grund har fått statsandel enligt denna lag, ska finansministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som återbetalas tas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen ut räknat från ingången av den månad under vilken statsandelen eller hemkommunsersättningen har betalats. Om den förmån som ska återbetalas är liten eller om det ska anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller ta ut ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas. Om den förmån som ska återbetalas är liten eller om det ska anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller ta ut ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas. Finansministeriet får besluta att en förmån som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. Finansministeriet får besluta att en förmån som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande statsandel. - 53 Verify source ↗
53 §
The duty to pay an unpaid benefit or repay an unjustified benefit ends after five years.
53 § När betalningsskyldigheten upphör Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller att återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår då förmånen borde ha betalats eller betalades. Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller att återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår då förmånen borde ha betalats eller betalades. 10 kap. Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel samt kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna - 53 Verify source ↗
53 §
The duty to pay an omitted benefit or repay an unjustified benefit ends within five years after the end of the financial year when the benefit should have been paid or was paid.
53 § När betalningsskyldigheten upphör Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller att återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår då förmånen borde ha betalats eller betalades. Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller att återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår då förmånen borde ha betalats eller betalades. 10 kap. Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel samt kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna - 53 Verify source ↗
53 §
The duty to pay an unpaid benefit or repay an unjustified benefit ends after five years.
53 § När betalningsskyldigheten upphör Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller att återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår då förmånen borde ha betalats eller betalades. Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller att återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår då förmånen borde ha betalats eller betalades. 10 kap. Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel samt kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna - 54 Verify source ↗
54 §
Statsrådet ska varje år fastställa grundpriserna för nästa finansår genom förordning.
54 § Utfärdande av bestämmelser om kalkylerade kostnader och grundpriser för tilläggsdelar (22.8.2014/676) Grundpriserna enligt 6–13 samt 26–28 § fastställs årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet. Grundpriserna enligt 6–13 samt 26–28 § fastställs årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet. När grundpriserna stadgas beaktas När grundpriserna stadgas beaktas 1) uppskattade förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 57 § 1 mom., uppskattade förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 57 § 1 mom., 2) uppskattade förändringar i kostnadsnivån så som anges i 57 § 2 mom., uppskattade förändringar i kostnadsnivån så som anges i 57 § 2 mom., 3 punkten har upphävts genom L 30.12.2015/1701. 3 punkten har upphävts genom L 30.12.2015/1701. 4) de justeringar som i enlighet med 58 § görs årligen för justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. de justeringar som i enlighet med 58 § görs årligen för justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. - 54 Verify source ↗
54 §
Statsrådet ska årligen fastställa grundpriserna för följande finansår genom förordning.
54 § Utfärdande av bestämmelser om kalkylerade kostnader och grundpriser för tilläggsdelar (22.8.2014/676) Grundpriserna enligt 6–13 samt 26–28 § fastställs årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet. Grundpriserna enligt 6–13 samt 26–28 § fastställs årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet. När grundpriserna stadgas beaktas När grundpriserna stadgas beaktas 1) uppskattade förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 57 § 1 mom., uppskattade förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 57 § 1 mom., 2) uppskattade förändringar i kostnadsnivån så som anges i 57 § 2 mom., uppskattade förändringar i kostnadsnivån så som anges i 57 § 2 mom., 3) skillnaden mellan förändringen i den faktiska kostnadsnivån för året före det år som föregått finansåret och en i enlighet med 2 punkten gjord uppskattning för det nämnda året, samt skillnaden mellan förändringen i den faktiska kostnadsnivån för året före det år som föregått finansåret och en i enlighet med 2 punkten gjord uppskattning för det nämnda året, samt 4) de justeringar som i enlighet med 58 § görs årligen för justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. de justeringar som i enlighet med 58 § görs årligen för justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. - 54 Verify source ↗
54 §
Statsrådet fastställer årligen grundpriserna för följande finansår genom förordning.
54 § Utfärdande av bestämmelser om kalkylerade kostnader och grundpriser för tilläggsdelar (22.8.2014/676) Grundpriserna enligt 6–13 samt 26–28 § fastställs årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet. Grundpriserna enligt 6–13 samt 26–28 § fastställs årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet. När grundpriserna stadgas beaktas När grundpriserna stadgas beaktas 1) uppskattade förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 57 § 1 mom., uppskattade förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 57 § 1 mom., 2) uppskattade förändringar i kostnadsnivån så som anges i 57 § 2 mom., uppskattade förändringar i kostnadsnivån så som anges i 57 § 2 mom., 3 punkten har upphävts genom L 30.12.2015/1701. 3 punkten har upphävts genom L 30.12.2015/1701. 4) de justeringar som i enlighet med 58 § görs årligen för justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. de justeringar som i enlighet med 58 § görs årligen för justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. - 55 Verify source ↗
55 §
The section sets municipal state-aid and self-financing percentages for calculated costs, including special percentages for new or expanded responsibilities.
55 § Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6–13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 23,59 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel 76,41 procent. Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6–13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 23,59 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel 76,41 procent. Statsandelen för nya och mer omfattande statsandelsåligganden är 100 procent av de kalkylerade kostnaderna för nya och mer omfattande åligganden, om inte åliggandena minskas i motsvarande utsträckning. Statsandelen för nya och mer omfattande statsandelsåligganden är 100 procent av de kalkylerade kostnaderna för nya och mer omfattande åligganden, om inte åliggandena minskas i motsvarande utsträckning. Statsandelen för de nya och mera omfattande uppgifterna enligt lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre är 54,3 procent av deras kalkylerade kostnader, vilket beaktas i den statsandelsprocent som avses i 1 mom. Statsandelen för de nya och mera omfattande uppgifterna enligt lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre är 54,3 procent av deras kalkylerade kostnader, vilket beaktas i den statsandelsprocent som avses i 1 mom. - 55 Verify source ↗
55 §
The provision sets fixed percentages for municipal state funding and self-financing.
55 § Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6–13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 25,44 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel 74,56 procent. Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6–13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 25,44 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel 74,56 procent. Statsandelen för nya och mer omfattande statsandelsåligganden är 100 procent av de kalkylerade kostnaderna för nya och mer omfattande åligganden, om inte åliggandena minskas i motsvarande utsträckning. Statsandelen för nya och mer omfattande statsandelsåligganden är 100 procent av de kalkylerade kostnaderna för nya och mer omfattande åligganden, om inte åliggandena minskas i motsvarande utsträckning. Statsandelen för de nya och mera omfattande uppgifterna enligt lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre är 54,3 procent av deras kalkylerade kostnader, vilket beaktas i den statsandelsprocent som avses i 1 mom. Statsandelen för de nya och mera omfattande uppgifterna enligt lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre är 54,3 procent av deras kalkylerade kostnader, vilket beaktas i den statsandelsprocent som avses i 1 mom. - 55 Verify source ↗
55 §
The section sets the municipal state-share percentage and self-financing share, and specifies special state-share percentages for certain new or expanded obligations.
55 § Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6–13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 25,23 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel är 74,77 procent. Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6–13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 25,23 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel är 74,77 procent. Statsandelen för nya och mer omfattande statsandelsåligganden är 100 procent av de kalkylerade kostnaderna för nya och mer omfattande åligganden, om inte åliggandena minskas i motsvarande utsträckning. Statsandelen för nya och mer omfattande statsandelsåligganden är 100 procent av de kalkylerade kostnaderna för nya och mer omfattande åligganden, om inte åliggandena minskas i motsvarande utsträckning. Statsandelen för de nya och mera omfattande uppgifterna enligt lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre är 54,3 procent av deras kalkylerade kostnader, vilket beaktas i den statsandelsprocent som avses i 1 mom. Statsandelen för de nya och mera omfattande uppgifterna enligt lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre är 54,3 procent av deras kalkylerade kostnader, vilket beaktas i den statsandelsprocent som avses i 1 mom. - 56 Verify source ↗
56 §
This section says the municipality’s self-financing share is the same per inhabitant in all municipalities.
56 § Kommunens självfinansieringsandel Kommunens självfinansieringsandel är lika stor per invånare i alla kommuner. Kommunens självfinansieringsandel per invånare fås genom att alla kommuners kalkylerade kostnader enligt 6–13 § adderas och man från summan drar av en andel som beräknats i enlighet med den statsandelsprocent som anges i 55 § och dividerar det erhållna beloppet med antalet invånare i landet. Kommunens självfinansieringsandel är lika stor per invånare i alla kommuner. Kommunens självfinansieringsandel per invånare fås genom att alla kommuners kalkylerade kostnader enligt 6–13 § adderas och man från summan drar av en andel som beräknats i enlighet med den statsandelsprocent som anges i 55 § och dividerar det erhållna beloppet med antalet invånare i landet. Kommunens självfinansieringsandel beräknas genom att den per invånare bestämda självfinansieringsandelen multipliceras med kommunens invånarantal. Kommunens självfinansieringsandel beräknas genom att den per invånare bestämda självfinansieringsandelen multipliceras med kommunens invånarantal. - 56 Verify source ↗
56 §
The municipality’s self-financing share per inhabitant must be the same in all municipalities, and the municipality’s total self-financing share is calculated from that per-capita amount times the number of residents.
56 § Kommunens självfinansieringsandel Kommunens självfinansieringsandel är lika stor per invånare i alla kommuner. Kommunens självfinansieringsandel per invånare fås genom att alla kommuners kalkylerade kostnader enligt 6–13 § adderas och man från summan drar av en andel som beräknats i enlighet med den statsandelsprocent som anges i 55 § och dividerar det erhållna beloppet med antalet invånare i landet. Kommunens självfinansieringsandel är lika stor per invånare i alla kommuner. Kommunens självfinansieringsandel per invånare fås genom att alla kommuners kalkylerade kostnader enligt 6–13 § adderas och man från summan drar av en andel som beräknats i enlighet med den statsandelsprocent som anges i 55 § och dividerar det erhållna beloppet med antalet invånare i landet. Kommunens självfinansieringsandel beräknas genom att den per invånare bestämda självfinansieringsandelen multipliceras med kommunens invånarantal. Kommunens självfinansieringsandel beräknas genom att den per invånare bestämda självfinansieringsandelen multipliceras med kommunens invånarantal. - 56 Verify source ↗
56 §
Kommunens självfinansieringsandel ska räknas fram per invånare och är lika stor i alla kommuner.
56 § Kommunens självfinansieringsandel Kommunens självfinansieringsandel är lika stor per invånare i alla kommuner. Kommunens självfinansieringsandel per invånare fås genom att alla kommuners kalkylerade kostnader enligt 6–13 § adderas och man från summan drar av en andel som beräknats i enlighet med den statsandelsprocent som anges i 55 § och dividerar det erhållna beloppet med antalet invånare i landet. Kommunens självfinansieringsandel är lika stor per invånare i alla kommuner. Kommunens självfinansieringsandel per invånare fås genom att alla kommuners kalkylerade kostnader enligt 6–13 § adderas och man från summan drar av en andel som beräknats i enlighet med den statsandelsprocent som anges i 55 § och dividerar det erhållna beloppet med antalet invånare i landet. Kommunens självfinansieringsandel beräknas genom att den per invånare bestämda självfinansieringsandelen multipliceras med kommunens invånarantal. Kommunens självfinansieringsandel beräknas genom att den per invånare bestämda självfinansieringsandelen multipliceras med kommunens invånarantal. - 57 Verify source ↗
57 §
The section says changes in the scope or nature of state grant obligations are taken into account when they follow applicable law, regulations, agency rules based on law or regulation, or the state budget. It also says the change in cost level is determined according to the basic services price index, and the Council of State may issue further rules on how that index is calculated.
57 § Förändring i statsandelsåliggandena och kostnadsnivån En förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena beaktas, om den följer av en lag eller förordning som gäller statsandelsåliggandet i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. En förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena beaktas, om den följer av en lag eller förordning som gäller statsandelsåliggandet i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. Förändringen i kostnadsnivån bestäms enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. Närmare bestämmelser om beräkning av prisindexet utfärdas genom förordning av statsrådet. Förändringen i kostnadsnivån bestäms enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. Närmare bestämmelser om beräkning av prisindexet utfärdas genom förordning av statsrådet. - 57 Verify source ↗
57 §
The section says changes in the scope or nature of state grant obligations are taken into account when they follow the relevant law, regulation, binding state authority rules, or the state budget, and that cost-level changes are determined using the basic public services price index.
57 § Förändring i statsandelsåliggandena och kostnadsnivån En förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena beaktas, om den följer av en lag eller förordning som gäller statsandelsåliggandet i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. En förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena beaktas, om den följer av en lag eller förordning som gäller statsandelsåliggandet i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. Förändringen i kostnadsnivån bestäms enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. Närmare bestämmelser om beräkning av prisindexet utfärdas genom förordning av statsrådet. Förändringen i kostnadsnivån bestäms enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. Närmare bestämmelser om beräkning av prisindexet utfärdas genom förordning av statsrådet. - 57 Verify source ↗
57 §
Sectionen säger att ändringar i statsandelsåliggandenas omfattning eller art beaktas när de följer av lag, förordning, vissa myndighetsföreskrifter eller statsbudgeten, och att kostnadsnivån bestäms enligt prisindexet för basservice.
57 § Förändring i statsandelsåliggandena och kostnadsnivån En förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena beaktas, om den följer av en lag eller förordning som gäller statsandelsåliggandet i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. En förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena beaktas, om den följer av en lag eller förordning som gäller statsandelsåliggandet i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. Förändringen i kostnadsnivån bestäms enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. Närmare bestämmelser om beräkning av prisindexet utfärdas genom förordning av statsrådet. Förändringen i kostnadsnivån bestäms enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. Närmare bestämmelser om beräkning av prisindexet utfärdas genom förordning av statsrådet. - 58 Verify source ↗
58 §
The cost distribution between the state and municipalities is adjusted using actual costs, the state share percentage in section 55, and annual financing adjustments.
58 § Justering av kostnadsfördelningen Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras de kalkylerade kostnader, de grundpriser och den finansiering som avses i 2 mom. i enlighet med de faktiska kostnaderna och den i 55 § angivna statsandelsprocenten med iakttagande av det som föreskrivs nedan i denna paragraf samt i 59 och 60 §. Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras de kalkylerade kostnader, de grundpriser och den finansiering som avses i 2 mom. i enlighet med de faktiska kostnaderna och den i 55 § angivna statsandelsprocenten med iakttagande av det som föreskrivs nedan i denna paragraf samt i 59 och 60 §. Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet de grundpriser som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna enligt 6–13 §. Dessutom justeras följande finansiering om vilken det föreskrivs i 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet de grundpriser som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna enligt 6–13 §. Dessutom justeras följande finansiering om vilken det föreskrivs i 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: 1) finansiering av påbyggnadsundervisning, finansiering av påbyggnadsundervisning, 2) finansiering av förskoleundervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning, om eleven fyller fem år det år då deras förskoleundervisning börjar, finansiering av förskoleundervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning, om eleven fyller fem år det år då deras förskoleundervisning börjar, 3) finansiering av grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, finansiering av grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, 4) finansiering för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och finansiering för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och 5) tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning. tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning. Justeringen av kostnadsfördelningen grundar sig på den skillnad som uppstår mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna för det i 60 § 2 mom. avsedda finansåret och som justeras enligt kostnadsnivån för det finansår för vilket justeringen görs. Justeringen av kostnadsfördelningen grundar sig på den skillnad som uppstår mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna för det i 60 § 2 mom. avsedda finansåret och som justeras enligt kostnadsnivån för det finansår för vilket justeringen görs. Staten deltar i de kalkylerade kostnader som avses i 2 mom. med den procentandel som anges i 55 §. I statsandelsprocenten beaktas den i 2 mom. avsedda finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Staten deltar i de kalkylerade kostnader som avses i 2 mom. med den procentandel som anges i 55 §. I statsandelsprocenten beaktas den i 2 mom. avsedda finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. De grundpriser och den finansiering som avses i 1 mom. fastställs och bestämmelser om den i 4 mom. avsedda statsandelsprocenten utfärdas för varje finansår. Justeringen av kostnadsfördelningen görs årligen. De grundpriser och den finansiering som avses i 1 mom. fastställs och bestämmelser om den i 4 mom. avsedda statsandelsprocenten utfärdas för varje finansår. Justeringen av kostnadsfördelningen görs årligen. - 58 Verify source ↗
58 §
The cost-sharing between the state and municipalities is adjusted using actual costs and the state share percentage, and the adjustment is done annually.
58 § Justering av kostnadsfördelningen Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras de kalkylerade kostnader, de grundpriser och den finansiering som avses i 2 mom. i enlighet med de faktiska kostnaderna och den i 55 § angivna statsandelsprocenten med iakttagande av det som bestäms nedan i denna paragraf samt i 59 och 60 §. Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras de kalkylerade kostnader, de grundpriser och den finansiering som avses i 2 mom. i enlighet med de faktiska kostnaderna och den i 55 § angivna statsandelsprocenten med iakttagande av det som bestäms nedan i denna paragraf samt i 59 och 60 §. Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet de grundpriser som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna enligt 6–13 §. Dessutom justeras följande finansiering om vilken det föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet de grundpriser som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna enligt 6–13 §. Dessutom justeras följande finansiering om vilken det föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: 1) finansiering enligt 11 § för påbyggnadsundervisning, finansiering enligt 11 § för påbyggnadsundervisning, 2) finansiering enligt 13 § 1 och 2 mom. av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, finansiering enligt 13 § 1 och 2 mom. av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, 3) finansiering enligt 14 § för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och finansiering enligt 14 § för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och 4) tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning enligt 15 §. tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning enligt 15 §. Staten deltar i de kalkylerade kostnader som avses i 2 mom. med den procentandel som anges i 55 §. I statsandelsprocenten beaktas den i 2 mom. avsedda finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Staten deltar i de kalkylerade kostnader som avses i 2 mom. med den procentandel som anges i 55 §. I statsandelsprocenten beaktas den i 2 mom. avsedda finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. De grundpriser och den finansiering som avses i 1 mom. fastställs och bestämmelser om den i 3 mom. avsedda statsandelsprocenten utfärdas för varje finansår. Justeringen av kostnadsfördelningen görs årligen. De grundpriser och den finansiering som avses i 1 mom. fastställs och bestämmelser om den i 3 mom. avsedda statsandelsprocenten utfärdas för varje finansår. Justeringen av kostnadsfördelningen görs årligen. - 58 Verify source ↗
58 §
The cost-sharing between the state and municipalities is adjusted annually, using actual costs and the state share percentage in section 55.
58 § Justering av kostnadsfördelningen Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras de kalkylerade kostnader, de grundpriser och den finansiering som avses i 2 mom. i enlighet med de faktiska kostnaderna och den i 55 § angivna statsandelsprocenten med iakttagande av det som bestäms nedan i denna paragraf samt i 59 och 60 §. Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras de kalkylerade kostnader, de grundpriser och den finansiering som avses i 2 mom. i enlighet med de faktiska kostnaderna och den i 55 § angivna statsandelsprocenten med iakttagande av det som bestäms nedan i denna paragraf samt i 59 och 60 §. Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet de grundpriser som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna enligt 6–13 §. Dessutom justeras följande finansiering om vilken det föreskrivs i 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet de grundpriser som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna enligt 6–13 §. Dessutom justeras följande finansiering om vilken det föreskrivs i 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: 1) finansiering av påbyggnadsundervisning, finansiering av påbyggnadsundervisning, 2) finansiering av förskoleundervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning, om eleven fyller fem år det år då deras förskoleundervisning börjar, finansiering av förskoleundervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning, om eleven fyller fem år det år då deras förskoleundervisning börjar, 3) finansiering av grundläggande utbildning enligt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, finansiering av grundläggande utbildning enligt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, 3 punkten har ändrats genom L 1508/2016, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: 3 punkten har ändrats genom L 1508/2016, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: 3) finansiering av grundläggande utbildning enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, finansiering av grundläggande utbildning enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, 4) finansiering för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och finansiering för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och 5) tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning. tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning. Staten deltar i de kalkylerade kostnader som avses i 2 mom. med den procentandel som anges i 55 §. I statsandelsprocenten beaktas den i 2 mom. avsedda finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Staten deltar i de kalkylerade kostnader som avses i 2 mom. med den procentandel som anges i 55 §. I statsandelsprocenten beaktas den i 2 mom. avsedda finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. De grundpriser och den finansiering som avses i 1 mom. fastställs och bestämmelser om den i 3 mom. avsedda statsandelsprocenten utfärdas för varje finansår. Justeringen av kostnadsfördelningen görs årligen. De grundpriser och den finansiering som avses i 1 mom. fastställs och bestämmelser om den i 3 mom. avsedda statsandelsprocenten utfärdas för varje finansår. Justeringen av kostnadsfördelningen görs årligen. - 59 Verify source ↗
59 §
When cost distribution is adjusted, only certain operating costs are counted; several listed costs are excluded.
59 § Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras När kostnadsfördelningen justeras beaktas kommunernas, samkommunernas och andra utbildningsanordnarnas driftskostnader för statsandelsåligganden enligt 1 § som ligger till grund för statsandel och driftskostnaderna för ordnande av följande uppgifter som finansieras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: När kostnadsfördelningen justeras beaktas kommunernas, samkommunernas och andra utbildningsanordnarnas driftskostnader för statsandelsåligganden enligt 1 § som ligger till grund för statsandel och driftskostnaderna för ordnande av följande uppgifter som finansieras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: 1) ordnande av påbyggnadsundervisning enligt 1 § i lagen om grundläggande utbildning, ordnande av påbyggnadsundervisning enligt 1 § i lagen om grundläggande utbildning, 2) ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen, och ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen, och 3 punkten har upphävts genom L 29.12.2016/1508. 3 punkten har upphävts genom L 29.12.2016/1508. 4) ordnande av grundläggande utbildning i internat och i skolhem. ordnande av grundläggande utbildning i internat och i skolhem. När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter: När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter: 1) grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag för undervisning som avses i 46 § 2 mom. i den lagen, grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag för undervisning som avses i 46 § 2 mom. i den lagen, 2 punkten har upphävts genom L 22.8.2014/676. 2 punkten har upphävts genom L 22.8.2014/676. 3) morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, 4) i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedd förskoleundervisning och i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedd förskoleundervisning och i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, 5) kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, 6) kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, 7) grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, 7 a) kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda finansieringsandel, kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda finansieringsandel, 8) en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och 9) ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59–61 § i hälso- och sjukvårdslagen. ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59–61 § i hälso- och sjukvårdslagen. När kostnadsfördelningen justeras betraktas inte följande kostnader som driftskostnader för de uppgifter som avses i 1 mom.: När kostnadsfördelningen justeras betraktas inte följande kostnader som driftskostnader för de uppgifter som avses i 1 mom.: 1) kostnader för sådana anläggningsprojekt där det för anläggningsprojekt fastställda minimibeloppet i 20 § i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården och i 36 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet överskrids, kostnader för sådana anläggningsprojekt där det för anläggningsprojekt fastställda minimibeloppet i 20 § i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården och i 36 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet överskrids, 2) kostnader för förvärv eller arrendering av markområden, kostnader för förvärv eller arrendering av markområden, 3) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster med undantag för mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster som anskaffas av privata utbildningsanordnare eller universitet, mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster med undantag för mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster som anskaffas av privata utbildningsanordnare eller universitet, 4) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, 5) kostnader för vilka statlig finansiering som baserar sig på lag eller på statsbudgeten beviljas separat, om det när finansieringen beviljas förutsätts att kommunen bidrar med en finansieringsandel, kostnader för vilka statlig finansiering som baserar sig på lag eller på statsbudgeten beviljas separat, om det när finansieringen beviljas förutsätts att kommunen bidrar med en finansieringsandel, 6) kostnader för avgiftsbelagd kommunal service, kostnader för avgiftsbelagd kommunal service, 7) förvaltningskostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt biblioteksverksamhet till den del förvaltningskostnaderna överstiger förhållandet mellan dessa omkostnader och omkostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet, och förvaltningskostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt biblioteksverksamhet till den del förvaltningskostnaderna överstiger förhållandet mellan dessa omkostnader och omkostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet, och 8) kostnader som skulle innebära att driftskostnaderna beaktades dubbelt eller att statlig finansiering riktades dubbelt till verksamheten. kostnader som skulle innebära att driftskostnaderna beaktades dubbelt eller att statlig finansiering riktades dubbelt till verksamheten. Driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget får hänföras till driftskostnader till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. Driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget får hänföras till driftskostnader till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. 2 mom. 7 a punkten (1126/2017) har tillfogats som rättelse. 2 mom. 7 a punkten (1126/2017) har tillfogats som rättelse. - 59 Verify source ↗
59 §
When cost distribution is adjusted, certain operating costs are counted and several listed cost categories are not counted.
59 § Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras När kostnadsfördelningen justeras beaktas kommunernas, samkommunernas och andra utbildningsanordnarnas driftskostnader för statsandelsåligganden enligt 1 § som ligger till grund för statsandel och driftskostnaderna för ordnande av följande uppgifter som finansieras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: När kostnadsfördelningen justeras beaktas kommunernas, samkommunernas och andra utbildningsanordnarnas driftskostnader för statsandelsåligganden enligt 1 § som ligger till grund för statsandel och driftskostnaderna för ordnande av följande uppgifter som finansieras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: 1) ordnande av påbyggnadsundervisning enligt 1 § i lagen om grundläggande utbildning, ordnande av påbyggnadsundervisning enligt 1 § i lagen om grundläggande utbildning, 2) ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, 3) ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, och ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, och 4) ordnande av grundläggande utbildning i internat och i skolhem. ordnande av grundläggande utbildning i internat och i skolhem. När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter: När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter: 1 punkten har upphävts genom L 22.8.2014/676. 1 punkten har upphävts genom L 22.8.2014/676. 2 punkten har upphävts genom L 22.8.2014/676. 2 punkten har upphävts genom L 22.8.2014/676. 3) morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, 4) i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, 5) kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, 6) kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, 7) grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, 8) en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och 9) ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59–61 § i hälso- och sjukvårdslagen. ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59–61 § i hälso- och sjukvårdslagen. När kostnadsfördelningen justeras betraktas inte följande kostnader som driftskostnader för de uppgifter som avses i 1 mom.: När kostnadsfördelningen justeras betraktas inte följande kostnader som driftskostnader för de uppgifter som avses i 1 mom.: 1) kostnader för sådana anläggningsprojekt där det för anläggningsprojekt fastställda minimibeloppet i 20 § i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården och i 36 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet överskrids, kostnader för sådana anläggningsprojekt där det för anläggningsprojekt fastställda minimibeloppet i 20 § i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården och i 36 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet överskrids, 2) kostnader för förvärv eller arrendering av markområden, kostnader för förvärv eller arrendering av markområden, 3) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster med undantag för mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster som anskaffas av privata utbildningsanordnare, mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster med undantag för mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster som anskaffas av privata utbildningsanordnare, 4) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, 5) kostnader för vilka statlig finansiering som baserar sig på lag eller på statsbudgeten beviljas separat, om det när finansieringen beviljas förutsätts att kommunen bidrar med en finansieringsandel, kostnader för vilka statlig finansiering som baserar sig på lag eller på statsbudgeten beviljas separat, om det när finansieringen beviljas förutsätts att kommunen bidrar med en finansieringsandel, 6) kostnader för avgiftsbelagd kommunal service, kostnader för avgiftsbelagd kommunal service, 7) förvaltningskostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt biblioteksverksamhet till den del förvaltningskostnaderna överstiger förhållandet mellan dessa omkostnader och omkostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet, och förvaltningskostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt biblioteksverksamhet till den del förvaltningskostnaderna överstiger förhållandet mellan dessa omkostnader och omkostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet, och 8) kostnader som skulle innebära att driftskostnaderna beaktades dubbelt eller att statlig finansiering riktades dubbelt till verksamheten. kostnader som skulle innebära att driftskostnaderna beaktades dubbelt eller att statlig finansiering riktades dubbelt till verksamheten. Driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget får hänföras till driftskostnader till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. Driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget får hänföras till driftskostnader till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. - 59 Verify source ↗
59 §
When cost distribution is adjusted, certain operating costs for listed education and welfare-related tasks are counted, while specified costs are excluded.
59 § Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras När kostnadsfördelningen justeras beaktas kommunernas, samkommunernas och andra utbildningsanordnarnas driftskostnader för statsandelsåligganden enligt 1 § som ligger till grund för statsandel och driftskostnaderna för ordnande av följande uppgifter som finansieras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: När kostnadsfördelningen justeras beaktas kommunernas, samkommunernas och andra utbildningsanordnarnas driftskostnader för statsandelsåligganden enligt 1 § som ligger till grund för statsandel och driftskostnaderna för ordnande av följande uppgifter som finansieras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet: 1) ordnande av påbyggnadsundervisning enligt 1 § i lagen om grundläggande utbildning, ordnande av påbyggnadsundervisning enligt 1 § i lagen om grundläggande utbildning, 2) ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, och ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, och 2 punkten har ändrats genom L 1508/2016, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: 2 punkten har ändrats genom L 1508/2016, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: 2) ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, 3 punkten har upphävts genom L 29.12.2016/1508, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: 3 punkten har upphävts genom L 29.12.2016/1508, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: 3) ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, och ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, och 4) ordnande av grundläggande utbildning i internat och i skolhem. ordnande av grundläggande utbildning i internat och i skolhem. När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter: När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter: 1) grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag för utbildning som avses i 46 § 2 mom., grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag för utbildning som avses i 46 § 2 mom., 1 tillfogats har ändrats genom L 1508/2016, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: 1 tillfogats har ändrats genom L 1508/2016, som träder i kraft 1.1.2018. Den tidigare formen lyder: 1 punkten har upphävts genom L 22.8.2014/676. 1 punkten har upphävts genom L 22.8.2014/676. 2 punkten har upphävts genom L 22.8.2014/676. 2 punkten har upphävts genom L 22.8.2014/676. 3) morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning, 4) i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedd förskoleundervisning och i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedd förskoleundervisning och i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, 5) kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning, 6) kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, 7) grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd, 8) en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och 9) ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59–61 § i hälso- och sjukvårdslagen. ordnande av utbildning och forskning i hälso- och sjukvård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 59–61 § i hälso- och sjukvårdslagen. När kostnadsfördelningen justeras betraktas inte följande kostnader som driftskostnader för de uppgifter som avses i 1 mom.: När kostnadsfördelningen justeras betraktas inte följande kostnader som driftskostnader för de uppgifter som avses i 1 mom.: 1) kostnader för sådana anläggningsprojekt där det för anläggningsprojekt fastställda minimibeloppet i 20 § i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården och i 36 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet överskrids, kostnader för sådana anläggningsprojekt där det för anläggningsprojekt fastställda minimibeloppet i 20 § i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården och i 36 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet överskrids, 2) kostnader för förvärv eller arrendering av markområden, kostnader för förvärv eller arrendering av markområden, 3) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster med undantag för mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster som anskaffas av privata utbildningsanordnare eller universitet, mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster med undantag för mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster som anskaffas av privata utbildningsanordnare eller universitet, 4) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar, 5) kostnader för vilka statlig finansiering som baserar sig på lag eller på statsbudgeten beviljas separat, om det när finansieringen beviljas förutsätts att kommunen bidrar med en finansieringsandel, kostnader för vilka statlig finansiering som baserar sig på lag eller på statsbudgeten beviljas separat, om det när finansieringen beviljas förutsätts att kommunen bidrar med en finansieringsandel, 6) kostnader för avgiftsbelagd kommunal service, kostnader för avgiftsbelagd kommunal service, 7) förvaltningskostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt biblioteksverksamhet till den del förvaltningskostnaderna överstiger förhållandet mellan dessa omkostnader och omkostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet, och förvaltningskostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt biblioteksverksamhet till den del förvaltningskostnaderna överstiger förhållandet mellan dessa omkostnader och omkostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet, och 8) kostnader som skulle innebära att driftskostnaderna beaktades dubbelt eller att statlig finansiering riktades dubbelt till verksamheten. kostnader som skulle innebära att driftskostnaderna beaktades dubbelt eller att statlig finansiering riktades dubbelt till verksamheten. Driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget får hänföras till driftskostnader till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. Driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget får hänföras till driftskostnader till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. - 60 Verify source ↗
60 §
When cost allocation is adjusted, the calculation must use specified operating-cost data and actual costs from the third year before the financial year.
60 § Insamling av information om driftskostnader och uppgiftsunderlag När kostnadsfördelningen justeras används som underlag för de driftskostnader som avses i 59 § 1 mom. kostnader i kommunernas och samkommunernas ekonomi- och verksamhetsstatistik som Statistikcentralen utarbetat och sådan information om kostnader för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som undervisnings- och kulturministeriet har samlat in. När kostnadsfördelningen justeras används som underlag för de driftskostnader som avses i 59 § 1 mom. kostnader i kommunernas och samkommunernas ekonomi- och verksamhetsstatistik som Statistikcentralen utarbetat och sådan information om kostnader för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som undervisnings- och kulturministeriet har samlat in. När kostnadsfördelningen justeras används uppgifterna om de faktiska kostnaderna för det tredje året före finansåret. När kostnadsfördelningen justeras används uppgifterna om de faktiska kostnaderna för det tredje året före finansåret. 11 kap. Särskilda bestämmelser - 60 Verify source ↗
60 §
När kostnadsfördelningen justeras ska driftskostnaderna beräknas med visst statistiskt och insamlat kostnadsunderlag, inklusive faktiska kostnader från det tredje året före finansåret.
60 § Insamling av information om driftskostnader och uppgiftsunderlag När kostnadsfördelningen justeras används som underlag för de driftskostnader som avses i 59 § 1 mom. kostnader i kommunernas och samkommunernas ekonomi- och verksamhetsstatistik som Statistikcentralen utarbetat och sådan information om kostnader för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som undervisnings- och kulturministeriet har samlat in. När kostnadsfördelningen justeras används som underlag för de driftskostnader som avses i 59 § 1 mom. kostnader i kommunernas och samkommunernas ekonomi- och verksamhetsstatistik som Statistikcentralen utarbetat och sådan information om kostnader för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som undervisnings- och kulturministeriet har samlat in. När kostnadsfördelningen justeras används uppgifterna om de faktiska kostnaderna för det tredje året före finansåret. När kostnadsfördelningen justeras används uppgifterna om de faktiska kostnaderna för det tredje året före finansåret. 11 kap. Särskilda bestämmelser - 60 Verify source ↗
60 §
When cost allocation is adjusted, it is based on specified cost statistics and ministry-collected cost information, using actual costs from the third year before the financial year.
60 § Insamling av information om driftskostnader och uppgiftsunderlag När kostnadsfördelningen justeras används som underlag för de driftskostnader som avses i 59 § 1 mom. kostnader i kommunernas och samkommunernas ekonomi- och verksamhetsstatistik som Statistikcentralen utarbetat och sådan information om kostnader för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som undervisnings- och kulturministeriet har samlat in. När kostnadsfördelningen justeras används som underlag för de driftskostnader som avses i 59 § 1 mom. kostnader i kommunernas och samkommunernas ekonomi- och verksamhetsstatistik som Statistikcentralen utarbetat och sådan information om kostnader för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som undervisnings- och kulturministeriet har samlat in. När kostnadsfördelningen justeras används uppgifterna om de faktiska kostnaderna för det tredje året före finansåret. När kostnadsfördelningen justeras används uppgifterna om de faktiska kostnaderna för det tredje året före finansåret. 11 kap. Särskilda bestämmelser - 61 Verify source ↗
61 §
When municipalities merge, the new municipality’s state grants and grant equalization are calculated using the merger-year data basis, with population and funding components combined as stated in the section.
61 § Bestämmande av statsandelen vid kommunsammanslagningar När kommuner sammanslås beräknas den nya kommunens statsandelar och på skatteinkomsterna baserade utjämning av statsandelen på basis av de uppgifter för kommunen som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. När kommuner sammanslås beräknas den nya kommunens statsandelar och på skatteinkomsterna baserade utjämning av statsandelen på basis av de uppgifter för kommunen som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Som kommunens invånarantal betraktas de sammanräknade invånarantalen i de kommuner som ändringen i kommunindelningen berör vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Som kommunens invånarantal betraktas de sammanräknade invånarantalen i de kommuner som ändringen i kommunindelningen berör vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. De kalkylerade kostnader som avses i 6 §, de koefficienter som avses i 7–13 § och de tilläggsdelar som avses i 26–28 § fås genom sammanslagning av grunderna för de kalkylerade kostnaderna, koefficienterna och tilläggsdelarna för respektive kommun. De kalkylerade kostnader som avses i 6 §, de koefficienter som avses i 7–13 § och de tilläggsdelar som avses i 26–28 § fås genom sammanslagning av grunderna för de kalkylerade kostnaderna, koefficienterna och tilläggsdelarna för respektive kommun. - 61 Verify source ↗
61 §
When municipalities merge, the new municipality’s state share calculations are based on the data for the year the change takes effect, with population counted as the combined populations of the affected municipalities at the end of the year before the preceding year.
61 § Bestämmande av statsandelen vid kommunsammanslagningar När kommuner sammanslås beräknas den nya kommunens statsandelar och på skatteinkomsterna baserade utjämning av statsandelen på basis av de uppgifter för kommunen som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. När kommuner sammanslås beräknas den nya kommunens statsandelar och på skatteinkomsterna baserade utjämning av statsandelen på basis av de uppgifter för kommunen som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Som kommunens invånarantal betraktas de sammanräknade invånarantalen i de kommuner som ändringen i kommunindelningen berör vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Som kommunens invånarantal betraktas de sammanräknade invånarantalen i de kommuner som ändringen i kommunindelningen berör vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. De kalkylerade kostnader som avses i 6 §, de koefficienter som avses i 7–13 § och de tilläggsdelar som avses i 26–28 § fås genom sammanslagning av grunderna för de kalkylerade kostnaderna, koefficienterna och tilläggsdelarna för respektive kommun. De kalkylerade kostnader som avses i 6 §, de koefficienter som avses i 7–13 § och de tilläggsdelar som avses i 26–28 § fås genom sammanslagning av grunderna för de kalkylerade kostnaderna, koefficienterna och tilläggsdelarna för respektive kommun. - 61 Verify source ↗
61 §
Vid en kommunsammanslagning räknas den nya kommunens statsandelar och utjämning ut utifrån vissa uppgifter för det år då ändringen träder i kraft.
61 § Bestämmande av statsandelen vid kommunsammanslagningar När kommuner sammanslås beräknas den nya kommunens statsandelar och på skatteinkomsterna baserade utjämning av statsandelen på basis av de uppgifter för kommunen som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. När kommuner sammanslås beräknas den nya kommunens statsandelar och på skatteinkomsterna baserade utjämning av statsandelen på basis av de uppgifter för kommunen som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Som kommunens invånarantal betraktas de sammanräknade invånarantalen i de kommuner som ändringen i kommunindelningen berör vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Som kommunens invånarantal betraktas de sammanräknade invånarantalen i de kommuner som ändringen i kommunindelningen berör vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. De kalkylerade kostnader som avses i 6 §, de koefficienter som avses i 7–13 § och de tilläggsdelar som avses i 26–28 § fås genom sammanslagning av grunderna för de kalkylerade kostnaderna, koefficienterna och tilläggsdelarna för respektive kommun. De kalkylerade kostnader som avses i 6 §, de koefficienter som avses i 7–13 § och de tilläggsdelar som avses i 26–28 § fås genom sammanslagning av grunderna för de kalkylerade kostnaderna, koefficienterna och tilläggsdelarna för respektive kommun. - 62 Verify source ↗
62 §
When part of a municipality is transferred to another municipality, state shares and related equalization are calculated and allocated according to this section’s rules for the year the municipal boundary change takes effect.
62 § Bestämmande av statsandelen när en del av en kommun överförs till en annan kommun Om en del av en kommun överförs till en annan kommun beräknas statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen för den utvidgade kommunen, i fråga om det område med vilket kommunen utvidgas, på basis av de uppgifter som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för den kommun som minskar det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Om en del av en kommun överförs till en annan kommun beräknas statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen för den utvidgade kommunen, i fråga om det område med vilket kommunen utvidgas, på basis av de uppgifter som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för den kommun som minskar det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Statsandelarna och utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna för den kommun av vilken en del överförs till en annan kommun fördelas det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft mellan den kommun som minskar och den kommun eller de kommuner som utvidgas i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan dem. Statsandelarna och utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna för den kommun av vilken en del överförs till en annan kommun fördelas det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft mellan den kommun som minskar och den kommun eller de kommuner som utvidgas i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan dem. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. - 62 Verify source ↗
62 §
When part of a municipality is transferred to another municipality, state-share calculations and tax-income equalization are adjusted for the expanding municipality based on the data used for the reducing municipality in the year the municipal boundary change takes effect.
62 § Bestämmande av statsandelen när en del av en kommun överförs till en annan kommun Om en del av en kommun överförs till en annan kommun beräknas statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen för den utvidgade kommunen, i fråga om det område med vilket kommunen utvidgas, på basis av de uppgifter som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för den kommun som minskar det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Om en del av en kommun överförs till en annan kommun beräknas statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen för den utvidgade kommunen, i fråga om det område med vilket kommunen utvidgas, på basis av de uppgifter som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för den kommun som minskar det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Statsandelarna och utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna för den kommun av vilken en del överförs till en annan kommun fördelas det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft mellan den kommun som minskar och den kommun eller de kommuner som utvidgas i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan dem. Statsandelarna och utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna för den kommun av vilken en del överförs till en annan kommun fördelas det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft mellan den kommun som minskar och den kommun eller de kommuner som utvidgas i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan dem. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. - 62 Verify source ↗
62 §
When part of a municipality is transferred to another municipality, the state share and revenue-based equalisation are calculated and divided according to the population distribution, with special application periods for the rule.
62 § Bestämmande av statsandelen när en del av en kommun överförs till en annan kommun Om en del av en kommun överförs till en annan kommun beräknas statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen för den utvidgade kommunen, i fråga om det område med vilket kommunen utvidgas, på basis av de uppgifter som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för den kommun som minskar det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Om en del av en kommun överförs till en annan kommun beräknas statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen för den utvidgade kommunen, i fråga om det område med vilket kommunen utvidgas, på basis av de uppgifter som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för den kommun som minskar det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Statsandelarna och utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna för den kommun av vilken en del överförs till en annan kommun fördelas det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft mellan den kommun som minskar och den kommun eller de kommuner som utvidgas i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan dem. Statsandelarna och utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna för den kommun av vilken en del överförs till en annan kommun fördelas det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft mellan den kommun som minskar och den kommun eller de kommuner som utvidgas i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan dem. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. - 63 Verify source ↗
63 §
The section sets rules for how state shares are calculated and distributed when municipalities merge, and it gives the regional state administrative agency power to order compliance under penalty of a fine in state-subsidy matters.
63 § Bestämmande av statsandelen när en kommuns område delas När en kommun slås samman med två eller flera kommuner ska i fråga om området för den kommun som upplöses statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna för de nya eller utvidgade kommunerna beräknas på basis av de uppgifter för den kommun som upplöses vilka skulle ligga till grund för bestämmandet av statsandelen det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. När en kommun slås samman med två eller flera kommuner ska i fråga om området för den kommun som upplöses statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna för de nya eller utvidgade kommunerna beräknas på basis av de uppgifter för den kommun som upplöses vilka skulle ligga till grund för bestämmandet av statsandelen det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft delas de statsandelar som avses i 1 mom. mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som upplöses fördelar sig mellan de övriga kommuner som ändringen i kommunindelningen gäller. Det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft delas de statsandelar som avses i 1 mom. mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som upplöses fördelar sig mellan de övriga kommuner som ändringen i kommunindelningen gäller. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Som grund för invånarantalet i områdena i kommunen betraktas invånarantalet vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Som grund för invånarantalet i områdena i kommunen betraktas invånarantalet vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. 63 a § 63 a § har upphävts genom L 10.4.2015/414. 63 a § har upphävts genom L 10.4.2015/414. 63 b § Vite Om en kommun, en samkommun eller en utbildningsanordnare vid ordnandet av statsandelsåligganden har underlåtit att uppfylla en förpliktelse om vilken det föreskrivs eller bestäms i lag eller med stöd av lag, kan regionförvaltningsverket, efter att ha hört det behöriga ministeriet, ålägga kommunen eller hemkommunsersättningstagaren att vid vite uppfylla förpliktelsen. Om en kommun, en samkommun eller en utbildningsanordnare vid ordnandet av statsandelsåligganden har underlåtit att uppfylla en förpliktelse om vilken det föreskrivs eller bestäms i lag eller med stöd av lag, kan regionförvaltningsverket, efter att ha hört det behöriga ministeriet, ålägga kommunen eller hemkommunsersättningstagaren att vid vite uppfylla förpliktelsen. 12 kap. Överklagande - 63 Verify source ↗
63 §
When a municipality is merged with others, the state grant calculations for the dissolved municipality are based on the dissolved municipality’s data, and the grants are shared among the new or expanded municipalities in proportion to population; related rules also cover special cases, a repealed former section, and a fine-backed compliance power.
63 § Bestämmande av statsandelen när en kommuns område delas När en kommun slås samman med två eller flera kommuner ska i fråga om området för den kommun som upplöses statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna för de nya eller utvidgade kommunerna beräknas på basis av de uppgifter för den kommun som upplöses vilka skulle ligga till grund för bestämmandet av statsandelen det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. När en kommun slås samman med två eller flera kommuner ska i fråga om området för den kommun som upplöses statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna för de nya eller utvidgade kommunerna beräknas på basis av de uppgifter för den kommun som upplöses vilka skulle ligga till grund för bestämmandet av statsandelen det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft delas de statsandelar som avses i 1 mom. mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som upplöses fördelar sig mellan de övriga kommuner som ändringen i kommunindelningen gäller. Det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft delas de statsandelar som avses i 1 mom. mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som upplöses fördelar sig mellan de övriga kommuner som ändringen i kommunindelningen gäller. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Som grund för invånarantalet i områdena i kommunen betraktas invånarantalet vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Som grund för invånarantalet i områdena i kommunen betraktas invånarantalet vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. 63 a § 63 a § har upphävts genom L 10.4.2015/414, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder: 63 a § har upphävts genom L 10.4.2015/414, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder: 63 a § Utvärderingsförfarandet i fråga om en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning Om de nyckeltal för kommunens ekonomi som beskriver finansieringens tillräcklighet eller soliditeten två år efter varandra har underskridit de gränsvärden som anges genom förordning av statsrådet, ska kommunen och staten tillsammans reda ut kommunens möjligheter att garantera sina invånare den service som lagstiftningen förutsätter samt vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för servicen. Om de nyckeltal för kommunens ekonomi som beskriver finansieringens tillräcklighet eller soliditeten två år efter varandra har underskridit de gränsvärden som anges genom förordning av statsrådet, ska kommunen och staten tillsammans reda ut kommunens möjligheter att garantera sina invånare den service som lagstiftningen förutsätter samt vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för servicen. Utredningen görs i en utvärderingsgrupp där en av medlemmarna utses av finansministeriet och en av kommunen. Efter att ha hört kommunen utser finansministeriet till ordförande för gruppen en person som är oavhängig av kommunen och ministeriet. Gruppen lägger fram ett förslag till åtgärder som behövs för att trygga servicen till invånarna. Kommunfullmäktige ska behandla gruppens åtgärdsförslag och delge finansministeriet beslutet om dem för eventuella fortsatta åtgärder. Utredningen görs i en utvärderingsgrupp där en av medlemmarna utses av finansministeriet och en av kommunen. Efter att ha hört kommunen utser finansministeriet till ordförande för gruppen en person som är oavhängig av kommunen och ministeriet. Gruppen lägger fram ett förslag till åtgärder som behövs för att trygga servicen till invånarna. Kommunfullmäktige ska behandla gruppens åtgärdsförslag och delge finansministeriet beslutet om dem för eventuella fortsatta åtgärder. Finansministeriet avgör utgående från gruppens åtgärdsförslag och kommunfullmäktiges beslut om det i syfte att ändra kommunindelningen behövs en sådan särskild utredning som avses i kommunindelningslagen (1698/2009). Finansministeriet avgör utgående från gruppens åtgärdsförslag och kommunfullmäktiges beslut om det i syfte att ändra kommunindelningen behövs en sådan särskild utredning som avses i kommunindelningslagen (1698/2009). 63 b § Vite Om en kommun, en samkommun eller en utbildningsanordnare vid ordnandet av statsandelsåligganden har underlåtit att uppfylla en förpliktelse om vilken det föreskrivs eller bestäms i lag eller med stöd av lag, kan regionförvaltningsverket, efter att ha hört det behöriga ministeriet, ålägga kommunen eller hemkommunsersättningstagaren att vid vite uppfylla förpliktelsen. Om en kommun, en samkommun eller en utbildningsanordnare vid ordnandet av statsandelsåligganden har underlåtit att uppfylla en förpliktelse om vilken det föreskrivs eller bestäms i lag eller med stöd av lag, kan regionförvaltningsverket, efter att ha hört det behöriga ministeriet, ålägga kommunen eller hemkommunsersättningstagaren att vid vite uppfylla förpliktelsen. 12 kap. Överklagande - 63 Verify source ↗
63 §
If a municipality, joint municipal authority, or education provider fails a legal duty when organizing state grant matters, the regional state administrative agency may order compliance with a fine. The section also says how state grants are calculated and split when municipalities merge.
63 § Bestämmande av statsandelen när en kommuns område delas När en kommun slås samman med två eller flera kommuner ska i fråga om området för den kommun som upplöses statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna för de nya eller utvidgade kommunerna beräknas på basis av de uppgifter för den kommun som upplöses vilka skulle ligga till grund för bestämmandet av statsandelen det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. När en kommun slås samman med två eller flera kommuner ska i fråga om området för den kommun som upplöses statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna för de nya eller utvidgade kommunerna beräknas på basis av de uppgifter för den kommun som upplöses vilka skulle ligga till grund för bestämmandet av statsandelen det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft delas de statsandelar som avses i 1 mom. mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som upplöses fördelar sig mellan de övriga kommuner som ändringen i kommunindelningen gäller. Det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft delas de statsandelar som avses i 1 mom. mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som upplöses fördelar sig mellan de övriga kommuner som ändringen i kommunindelningen gäller. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Som grund för invånarantalet i områdena i kommunen betraktas invånarantalet vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Som grund för invånarantalet i områdena i kommunen betraktas invånarantalet vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. 63 a § 63 a § har upphävts genom L 10.4.2015/414. 63 a § har upphävts genom L 10.4.2015/414. 63 b § Vite Om en kommun, en samkommun eller en utbildningsanordnare vid ordnandet av statsandelsåligganden har underlåtit att uppfylla en förpliktelse om vilken det föreskrivs eller bestäms i lag eller med stöd av lag, kan regionförvaltningsverket, efter att ha hört det behöriga ministeriet, ålägga kommunen eller hemkommunsersättningstagaren att vid vite uppfylla förpliktelsen. Om en kommun, en samkommun eller en utbildningsanordnare vid ordnandet av statsandelsåligganden har underlåtit att uppfylla en förpliktelse om vilken det föreskrivs eller bestäms i lag eller med stöd av lag, kan regionförvaltningsverket, efter att ha hört det behöriga ministeriet, ålägga kommunen eller hemkommunsersättningstagaren att vid vite uppfylla förpliktelsen. 12 kap. Överklagande - 64 Verify source ↗
64 §
A municipality may request reconsideration within three months of receiving certain decisions about state aid and related compensation.
64 § Omprövningsförfarande Om en kommun är missnöjd med ett beslut som gäller beviljande av statsandel, höjning av statsandelen enligt prövning, ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna eller beloppet av hemkommunsersättningens grunddel, har kommunen rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet begära omprövning hos den myndighet som fattat beslutet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Om en kommun är missnöjd med ett beslut som gäller beviljande av statsandel, höjning av statsandelen enligt prövning, ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna eller beloppet av hemkommunsersättningens grunddel, har kommunen rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet begära omprövning hos den myndighet som fattat beslutet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). - 64 Verify source ↗
64 §
A municipality dissatisfied with certain decisions by the Ministry of Finance may submit a written rectification request to the ministry within three months of receiving the decision.
64 § Rättelseförfarande En kommun som inte nöjer sig med ett beslut av finansministeriet som gäller beviljande av statsandel, utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna eller beloppet av hemkommunsersättningens grunddel har rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos finansministeriet. En anvisning om rättelseyrkande ska fogas till beslutet. En kommun som inte nöjer sig med ett beslut av finansministeriet som gäller beviljande av statsandel, utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna eller beloppet av hemkommunsersättningens grunddel har rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos finansministeriet. En anvisning om rättelseyrkande ska fogas till beslutet. - 64 Verify source ↗
64 §
A municipality may request written rectification from the Ministry of Finance within three months after receiving certain Ministry decisions.
64 § Rättelseförfarande En kommun som inte nöjer sig med ett beslut av finansministeriet som gäller beviljande av statsandel, utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna eller beloppet av hemkommunsersättningens grunddel har rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos finansministeriet. En anvisning om rättelseyrkande ska fogas till beslutet. En kommun som inte nöjer sig med ett beslut av finansministeriet som gäller beviljande av statsandel, utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna eller beloppet av hemkommunsersättningens grunddel har rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos finansministeriet. En anvisning om rättelseyrkande ska fogas till beslutet. - 65 Verify source ↗
65 §
Some decisions made because of a request for rectification may be appealed by complaint, while other decisions under this law that are not covered by subsection 1 may not be appealed in that way.
65 § Överklagande Beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär. Bestämmelser om överklagande finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär. Bestämmelser om överklagande finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Andra beslut som meddelats med stöd av denna lag än de som anges i 1 mom. får inte överklagas genom besvär. Andra beslut som meddelats med stöd av denna lag än de som anges i 1 mom. får inte överklagas genom besvär. 13 kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser - 65 Verify source ↗
65 §
Appeals against decisions made because of a request for rectification are allowed under the Administrative Judicial Procedure Act. Other decisions under this Act that are not covered by subsection 1 may not be appealed.
65 § Överklagande Beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Andra beslut som meddelats med stöd av denna lag än de som anges i 1 mom. får inte överklagas genom besvär. Andra beslut som meddelats med stöd av denna lag än de som anges i 1 mom. får inte överklagas genom besvär. 13 kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser - 65 Verify source ↗
65 §
Decisions on correction requests may be appealed by complaint under the Administrative Judicial Procedure Act. Other decisions under this Act, except those mentioned in subsection 1, may not be appealed by complaint.
65 § Överklagande Beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Andra beslut som meddelats med stöd av denna lag än de som anges i 1 mom. får inte överklagas genom besvär. Andra beslut som meddelats med stöd av denna lag än de som anges i 1 mom. får inte överklagas genom besvär. 13 kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser - 66 Verify source ↗
66 §
The law enters into force on 1 January 2010 and repeals the 1996 law on municipal state grants, with transitional measures allowed before commencement.
66 § Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Genom denna lag upphävs lagen av den 20 december 1996 om statsandelar till kommunerna (1147/1996) jämte ändringar. Genom denna lag upphävs lagen av den 20 december 1996 om statsandelar till kommunerna (1147/1996) jämte ändringar. Åtgärder som är nödvändiga för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2010 får vidtas före ikraftträdandet. Åtgärder som är nödvändiga för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2010 får vidtas före ikraftträdandet. 67 § 67 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 67 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. - 66 Verify source ↗
66 §
This section says the law starts on 1 January 2010, repeals the listed 1996 law, and allows necessary preparatory steps before commencement.
66 § Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Genom denna lag upphävs lagen av den 20 december 1996 om statsandelar till kommunerna (1147/1996) jämte ändringar. Genom denna lag upphävs lagen av den 20 december 1996 om statsandelar till kommunerna (1147/1996) jämte ändringar. Åtgärder som är nödvändiga för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2010 får vidtas före ikraftträdandet. Åtgärder som är nödvändiga för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2010 får vidtas före ikraftträdandet. 67 § 67 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 67 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. - 66 Verify source ↗
66 §
This section says the law starts on 1 January 2010 and repeals the 1996 municipal state grants law, with amendments.
66 § Ikraftträdande Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Genom denna lag upphävs lagen av den 20 december 1996 om statsandelar till kommunerna (1147/1996) jämte ändringar. Genom denna lag upphävs lagen av den 20 december 1996 om statsandelar till kommunerna (1147/1996) jämte ändringar. Åtgärder som är nödvändiga för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2010 får vidtas före ikraftträdandet. Åtgärder som är nödvändiga för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2010 får vidtas före ikraftträdandet. 67 § 67 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. 67 § har upphävts genom L 22.8.2014/676. - 68 Verify source ↗
68 §
The Government Decree sets the 2010 base prices for the listed grant categories.
68 § Bestämmande av grundpriserna 2010 De i 6, 13 och 14 § samt 22–25 § avsedda grundpriserna för 2010 fastställs genom förordning av statsrådet så som anges i 2–5 mom. De i 6, 13 och 14 § samt 22–25 § avsedda grundpriserna för 2010 fastställs genom förordning av statsrådet så som anges i 2–5 mom. Som grundpriser för den allmänna delen, arbetslöshetskoefficienten, antalet arbetslösa, barnskyddet, antalet funktionshindrade och sjukfrekvensen samt som åldersklassbaserade grundpriser inom socialvården samt hälsovården fastställs de kalkylerade kostnader per invånare som fastställts eller bestämts för de nämnda statsandelsåliggandena för 2009 och använts som grund för statsandel, justerade till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpriser för den allmänna delen, arbetslöshetskoefficienten, antalet arbetslösa, barnskyddet, antalet funktionshindrade och sjukfrekvensen samt som åldersklassbaserade grundpriser inom socialvården samt hälsovården fastställs de kalkylerade kostnader per invånare som fastställts eller bestämts för de nämnda statsandelsåliggandena för 2009 och använts som grund för statsandel, justerade till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpris för bibliotek fastställs det per invånare bestämda pris per enhet som använts som grund för statsandel 2009 i kommuner där priset per enhet inte graderats på det sätt som avses i 24 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Det på detta sätt uträknade grundpriset justeras till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpris för bibliotek fastställs det per invånare bestämda pris per enhet som använts som grund för statsandel 2009 i kommuner där priset per enhet inte graderats på det sätt som avses i 24 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Det på detta sätt uträknade grundpriset justeras till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning fastställs grundpriset per 6–15-åring för 2009 justerat till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Grundpriset för 2009 är det grundpris som skulle ha fåtts, om de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 hade beräknats på det sätt som anges i 22 §, och om summan av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i hela landet enligt kalkylen hade varit lika stor som de på riksplanet sammanräknade kalkylerade statsandelsgrunder för 2009 som använts som grund för finansiering av de nämnda statsandelsåliggandena, adderat med belopp som räknas för statens läroanstalter för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 och som avses i 9 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Nämnda belopp minskas med ett belopp som motsvarar den kalkylerade statsandelsgrunden för sådan verksamhet om vilken det föreskrivs i 11 §, 13 § 1–3 mom. samt 14 och 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), de i 42 § avsedda momsandelarna till privata utbildningsanordnare samt med beloppet av statsunderstöd enligt 44 § 2 mom. och sådan i statsbudgeten avsedd tilläggsfinansiering för statens skolor som avser att ersätta statsandelar som gått förlorade till följd av ändringar i statsandelssystemet. Som grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning fastställs grundpriset per 6–15-åring för 2009 justerat till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Grundpriset för 2009 är det grundpris som skulle ha fåtts, om de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 hade beräknats på det sätt som anges i 22 §, och om summan av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i hela landet enligt kalkylen hade varit lika stor som de på riksplanet sammanräknade kalkylerade statsandelsgrunder för 2009 som använts som grund för finansiering av de nämnda statsandelsåliggandena, adderat med belopp som räknas för statens läroanstalter för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 och som avses i 9 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Nämnda belopp minskas med ett belopp som motsvarar den kalkylerade statsandelsgrunden för sådan verksamhet om vilken det föreskrivs i 11 §, 13 § 1–3 mom. samt 14 och 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), de i 42 § avsedda momsandelarna till privata utbildningsanordnare samt med beloppet av statsunderstöd enligt 44 § 2 mom. och sådan i statsbudgeten avsedd tilläggsfinansiering för statens skolor som avser att ersätta statsandelar som gått förlorade till följd av ändringar i statsandelssystemet. Grundpriserna per invånare för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet för 2010 fastställs inom ramen för statsbudgeten. Grundpriserna per invånare för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet för 2010 fastställs inom ramen för statsbudgeten. När de i 2–4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 54 §. När de i 2–4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 54 §. - 68 Verify source ↗
68 §
The Government Council sets the 2010 base prices for the listed categories by regulation.
68 § Bestämmande av grundpriserna 2010 De i 6, 13 och 14 § samt 22–25 § avsedda grundpriserna för 2010 fastställs genom förordning av statsrådet så som anges i 2–5 mom. De i 6, 13 och 14 § samt 22–25 § avsedda grundpriserna för 2010 fastställs genom förordning av statsrådet så som anges i 2–5 mom. Som grundpriser för den allmänna delen, arbetslöshetskoefficienten, antalet arbetslösa, barnskyddet, antalet funktionshindrade och sjukfrekvensen samt som åldersklassbaserade grundpriser inom socialvården samt hälsovården fastställs de kalkylerade kostnader per invånare som fastställts eller bestämts för de nämnda statsandelsåliggandena för 2009 och använts som grund för statsandel, justerade till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpriser för den allmänna delen, arbetslöshetskoefficienten, antalet arbetslösa, barnskyddet, antalet funktionshindrade och sjukfrekvensen samt som åldersklassbaserade grundpriser inom socialvården samt hälsovården fastställs de kalkylerade kostnader per invånare som fastställts eller bestämts för de nämnda statsandelsåliggandena för 2009 och använts som grund för statsandel, justerade till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpris för bibliotek fastställs det per invånare bestämda pris per enhet som använts som grund för statsandel 2009 i kommuner där priset per enhet inte graderats på det sätt som avses i 24 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Det på detta sätt uträknade grundpriset justeras till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpris för bibliotek fastställs det per invånare bestämda pris per enhet som använts som grund för statsandel 2009 i kommuner där priset per enhet inte graderats på det sätt som avses i 24 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Det på detta sätt uträknade grundpriset justeras till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning fastställs grundpriset per 6–15-åring för 2009 justerat till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Grundpriset för 2009 är det grundpris som skulle ha fåtts, om de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 hade beräknats på det sätt som anges i 22 §, och om summan av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i hela landet enligt kalkylen hade varit lika stor som de på riksplanet sammanräknade kalkylerade statsandelsgrunder för 2009 som använts som grund för finansiering av de nämnda statsandelsåliggandena, adderat med belopp som räknas för statens läroanstalter för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 och som avses i 9 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Nämnda belopp minskas med ett belopp som motsvarar den kalkylerade statsandelsgrunden för sådan verksamhet om vilken det föreskrivs i 11 §, 13 § 1–3 mom. samt 14 och 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), de i 42 § avsedda momsandelarna till privata utbildningsanordnare samt med beloppet av statsunderstöd enligt 44 § 2 mom. och sådan i statsbudgeten avsedd tilläggsfinansiering för statens skolor som avser att ersätta statsandelar som gått förlorade till följd av ändringar i statsandelssystemet. Som grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning fastställs grundpriset per 6–15-åring för 2009 justerat till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Grundpriset för 2009 är det grundpris som skulle ha fåtts, om de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 hade beräknats på det sätt som anges i 22 §, och om summan av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i hela landet enligt kalkylen hade varit lika stor som de på riksplanet sammanräknade kalkylerade statsandelsgrunder för 2009 som använts som grund för finansiering av de nämnda statsandelsåliggandena, adderat med belopp som räknas för statens läroanstalter för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 och som avses i 9 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Nämnda belopp minskas med ett belopp som motsvarar den kalkylerade statsandelsgrunden för sådan verksamhet om vilken det föreskrivs i 11 §, 13 § 1–3 mom. samt 14 och 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), de i 42 § avsedda momsandelarna till privata utbildningsanordnare samt med beloppet av statsunderstöd enligt 44 § 2 mom. och sådan i statsbudgeten avsedd tilläggsfinansiering för statens skolor som avser att ersätta statsandelar som gått förlorade till följd av ändringar i statsandelssystemet. Grundpriserna per invånare för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet för 2010 fastställs inom ramen för statsbudgeten. Grundpriserna per invånare för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet för 2010 fastställs inom ramen för statsbudgeten. När de i 2–4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 54 §. När de i 2–4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 54 §. - 68 Verify source ↗
68 §
The Government Council sets the 2010 base prices by regulation for the listed grant categories.
68 § Bestämmande av grundpriserna 2010 De i 6, 13 och 14 § samt 22–25 § avsedda grundpriserna för 2010 fastställs genom förordning av statsrådet så som anges i 2–5 mom. De i 6, 13 och 14 § samt 22–25 § avsedda grundpriserna för 2010 fastställs genom förordning av statsrådet så som anges i 2–5 mom. Som grundpriser för den allmänna delen, arbetslöshetskoefficienten, antalet arbetslösa, barnskyddet, antalet funktionshindrade och sjukfrekvensen samt som åldersklassbaserade grundpriser inom socialvården samt hälsovården fastställs de kalkylerade kostnader per invånare som fastställts eller bestämts för de nämnda statsandelsåliggandena för 2009 och använts som grund för statsandel, justerade till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpriser för den allmänna delen, arbetslöshetskoefficienten, antalet arbetslösa, barnskyddet, antalet funktionshindrade och sjukfrekvensen samt som åldersklassbaserade grundpriser inom socialvården samt hälsovården fastställs de kalkylerade kostnader per invånare som fastställts eller bestämts för de nämnda statsandelsåliggandena för 2009 och använts som grund för statsandel, justerade till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpris för bibliotek fastställs det per invånare bestämda pris per enhet som använts som grund för statsandel 2009 i kommuner där priset per enhet inte graderats på det sätt som avses i 24 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Det på detta sätt uträknade grundpriset justeras till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpris för bibliotek fastställs det per invånare bestämda pris per enhet som använts som grund för statsandel 2009 i kommuner där priset per enhet inte graderats på det sätt som avses i 24 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Det på detta sätt uträknade grundpriset justeras till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Som grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning fastställs grundpriset per 6–15-åring för 2009 justerat till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Grundpriset för 2009 är det grundpris som skulle ha fåtts, om de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 hade beräknats på det sätt som anges i 22 §, och om summan av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i hela landet enligt kalkylen hade varit lika stor som de på riksplanet sammanräknade kalkylerade statsandelsgrunder för 2009 som använts som grund för finansiering av de nämnda statsandelsåliggandena, adderat med belopp som räknas för statens läroanstalter för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 och som avses i 9 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Nämnda belopp minskas med ett belopp som motsvarar den kalkylerade statsandelsgrunden för sådan verksamhet om vilken det föreskrivs i 11 §, 13 § 1–3 mom. samt 14 och 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), de i 42 § avsedda momsandelarna till privata utbildningsanordnare samt med beloppet av statsunderstöd enligt 44 § 2 mom. och sådan i statsbudgeten avsedd tilläggsfinansiering för statens skolor som avser att ersätta statsandelar som gått förlorade till följd av ändringar i statsandelssystemet. Som grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning fastställs grundpriset per 6–15-åring för 2009 justerat till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Grundpriset för 2009 är det grundpris som skulle ha fåtts, om de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 hade beräknats på det sätt som anges i 22 §, och om summan av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i hela landet enligt kalkylen hade varit lika stor som de på riksplanet sammanräknade kalkylerade statsandelsgrunder för 2009 som använts som grund för finansiering av de nämnda statsandelsåliggandena, adderat med belopp som räknas för statens läroanstalter för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 och som avses i 9 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Nämnda belopp minskas med ett belopp som motsvarar den kalkylerade statsandelsgrunden för sådan verksamhet om vilken det föreskrivs i 11 §, 13 § 1–3 mom. samt 14 och 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), de i 42 § avsedda momsandelarna till privata utbildningsanordnare samt med beloppet av statsunderstöd enligt 44 § 2 mom. och sådan i statsbudgeten avsedd tilläggsfinansiering för statens skolor som avser att ersätta statsandelar som gått förlorade till följd av ändringar i statsandelssystemet. Grundpriserna per invånare för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet för 2010 fastställs inom ramen för statsbudgeten. Grundpriserna per invånare för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet för 2010 fastställs inom ramen för statsbudgeten. När de i 2–4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 54 §. När de i 2–4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 54 §. - 69 Verify source ↗
69 §
The first cost-allocation adjustment under this law for fiscal year 2012 must be made using the cost data from 2009.
69 § Justering av kostnadsfördelningen Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2012 utifrån uppgifterna om 2009 års kostnader. Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2012 utifrån uppgifterna om 2009 års kostnader. - 69 Verify source ↗
69 §
The first cost-allocation adjustment under this law for financial year 2012 is to be made using 2009 cost data, despite section 58.
69 § Justering av kostnadsfördelningen Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2012 utifrån uppgifterna om 2009 års kostnader. Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2012 utifrån uppgifterna om 2009 års kostnader. - 69 Verify source ↗
69 §
For the first cost-distribution adjustment under this law, the 2012 financial year must use the 2009 cost data, despite section 58.
69 § Justering av kostnadsfördelningen Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2012 utifrån uppgifterna om 2009 års kostnader. Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2012 utifrån uppgifterna om 2009 års kostnader. - 70 Verify source ↗
70 §
For 2010, home-municipality compensation is calculated using where the pupil’s pre-school and basic education are arranged on 20 September 2009 and the pupil’s home municipality on 31 August 2009.
70 § Bestämmande av hemkommunsersättning 2010 Trots det som i 37 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning bestäms hemkommunsersättningen 2010 utgående från var förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas för eleven den 20 september 2009 och vilken elevens hemkommun är den 31 augusti 2009. Elevens ålder bestäms enligt i vilken ålder eleven varit vid utgången av 2009. Trots det som i 37 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning bestäms hemkommunsersättningen 2010 utgående från var förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas för eleven den 20 september 2009 och vilken elevens hemkommun är den 31 augusti 2009. Elevens ålder bestäms enligt i vilken ålder eleven varit vid utgången av 2009. - 70 Verify source ↗
70 §
For 2010, home municipality compensation is determined using the places where preschool and basic education were arranged on 20 September 2009, the student’s home municipality on 31 August 2009, and the student’s age at the end of 2009.
70 § Bestämmande av hemkommunsersättning 2010 Trots det som i 37 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning bestäms hemkommunsersättningen 2010 utgående från var förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas för eleven den 20 september 2009 och vilken elevens hemkommun är den 31 augusti 2009. Elevens ålder bestäms enligt i vilken ålder eleven varit vid utgången av 2009. Trots det som i 37 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning bestäms hemkommunsersättningen 2010 utgående från var förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas för eleven den 20 september 2009 och vilken elevens hemkommun är den 31 augusti 2009. Elevens ålder bestäms enligt i vilken ålder eleven varit vid utgången av 2009. - 70 Verify source ↗
70 §
For 2010, the home-municipality compensation is determined using where preschool education and basic education were organized on 20 September 2009, the pupil’s home municipality on 31 August 2009, and the pupil’s age at the end of 2009.
70 § Bestämmande av hemkommunsersättning 2010 Trots det som i 37 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning bestäms hemkommunsersättningen 2010 utgående från var förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas för eleven den 20 september 2009 och vilken elevens hemkommun är den 31 augusti 2009. Elevens ålder bestäms enligt i vilken ålder eleven varit vid utgången av 2009. Trots det som i 37 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning bestäms hemkommunsersättningen 2010 utgående från var förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas för eleven den 20 september 2009 och vilken elevens hemkommun är den 31 augusti 2009. Elevens ålder bestäms enligt i vilken ålder eleven varit vid utgången av 2009. - 71 Verify source ↗
71 §
For 2010, the state grants for municipal basic services are not reduced under section 32.
71 § Vissa avdrag för 2010 År 2010 minskas inte statsandelarna för kommunal basservice enligt 32 §. År 2010 minskas inte statsandelarna för kommunal basservice enligt 32 §. RP 174/2009 FvUB 19/2009 RSv 223/2009 RP 174/2009 FvUB 19/2009 RSv 223/2009 Ikraftträdelsestadganden 30.12.2010/1347: Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 90/2010, ShUB 40/2010, RSv 244/2010 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 90/2010, ShUB 40/2010, RSv 244/2010 30.12.2010/1405: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 160/2010, RvUB 25/2010, RSv 235/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 160/2010, RvUB 25/2010, RSv 235/2010 29.12.2011/1510: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. På den ersättning till kommunerna för förlust av skatteinkomster som beror på de ändringar i skattegrunden som genomförs i beskattningen för 2010 och 2011 tillämpas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 60/2011, FvUB 7/2011, RSv 82/2011 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. På den ersättning till kommunerna för förlust av skatteinkomster som beror på de ändringar i skattegrunden som genomförs i beskattningen för 2010 och 2011 tillämpas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 60/2011, FvUB 7/2011, RSv 82/2011 28.12.2012/982: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2012 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 96/2012, FvUB 22/2012, RSv 155/2012 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2012 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 96/2012, FvUB 22/2012, RSv 155/2012 30.12.2013/1188: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 113/2013, FvUB 17/2013, RSv 190/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 113/2013, FvUB 17/2013, RSv 190/2013 30.12.2013/1271: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 66/2013, KUuB 10/2013, RSv 181/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 66/2013, KUuB 10/2013, RSv 181/2013 30.12.2013/1294: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014. RP 67/2013, KuUB 14/2013, RSv 218/2013 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014. RP 67/2013, KuUB 14/2013, RSv 218/2013 22.8.2014/676: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Åtgärder som behövs för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2015 får vidtas före ikraftträdandet. De i 6 § 2 mom. avsedda grundpriserna, de i 7–13 § avsedda grundpriserna för bestämningsgrunder samt de i 26–28 § avsedda grundpriserna för tilläggsdelar för 2015 fastställs genom förordning av statsrådet med iakttagande av 4 och 5 mom. Som grundpriser för de i 6 § 2 mom. avsedda åldersklasserna, för de i 7–13 § avsedda sjukfrekvenskoefficienten, arbetslöshetskoefficienten, främmandespråkskoefficienten, tvåspråkigheten, karaktären av skärgård, befolkningstäthetskoefficienten och utbildningsbakgrundskoefficienten samt för de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde fastställs de grundpriser för åldersklasserna som beräknats enligt grunderna för 2014 samt grundpriserna för bestämningsgrunderna och tilläggsdelarna, justerade till kostnadsnivån för 2015. De grundpriser som avses i detta moment är följande 2014: Grundpriser enligt åldersklass euro/inv. 0–5-åringar 8 483,08 6-åringar 8 789,01 7–12-åringar 7 198,70 13–15-åringar 12 349,40 16–18-åringar 3 904,34 19–64-åringar 1 029,36 65–74-åringar 2 103,65 75–84-åringar 5 622,65 85-åringar och äldre 18 841,70 Övriga grundpriser euro/inv. Sjukfrekvenskoefficient 1 188,58 Arbetslöshetskoefficient 86,92 Främmandespråkskoefficient 1 882,50 Tvåspråkighet 268,00 Karaktär av skärgård 368,87 Befolkningstäthetskoefficient 37,87 Utbildningsbakgrundskoefficient 407,38 Tilläggsdel för fjärrort 205,88 Tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser 62,49 Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde 2 615,00 När de i 4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas art och omfattning med iakttagande av 54 §. Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2016 utifrån uppgifterna om 2013 års kostnader. Trots det som i 38 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning används som kostnadsunderlag för hemkommunsersättningarna 2015 de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 2014 förhöjda med prisindexet för kommunal basservice 2015. Övergångsarrangemanget som gäller de hemkommunsersättningar som betalas till andra utbildningsanordnare än kommuner genomförs som en intern överföring inom statsandelen för basservice så att statsandelen för kommunal basservice i alla kommuner minskas med ett jämnstort belopp som motsvarar övergångsarrangemanget 2015–2019. Övergångsarrangemanget gäller de utbildningsanordnare i fråga om vilka minskningen i hemkommunsersättningen är större än 3 procent av beloppet av hemkommunsersättningen. I beloppet beaktas den i 42 § avsedda mervärdesskatten för universitet och privata utbildningsanordnare. Det belopp för övergångsarrangemanget som fastställs för utbildningsanordnare förändras stegvis så att minskningen 2015 är högst 3 procent, 2016 högst 6 procent, 2017 högst 9 procent, 2018 högst 12 procent och 2019 högst 15 procent av 2014 års nivå. Finansministeriet erlägger de betalningar som följer av övergångsarrangemanget i samband med hemkommunsersättningarna. RP 38/2014, FvUB 20/2014, RSv 87/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Åtgärder som behövs för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2015 får vidtas före ikraftträdandet. De i 6 § 2 mom. avsedda grundpriserna, de i 7–13 § avsedda grundpriserna för bestämningsgrunder samt de i 26–28 § avsedda grundpriserna för tilläggsdelar för 2015 fastställs genom förordning av statsrådet med iakttagande av 4 och 5 mom. Som grundpriser för de i 6 § 2 mom. avsedda åldersklasserna, för de i 7–13 § avsedda sjukfrekvenskoefficienten, arbetslöshetskoefficienten, främmandespråkskoefficienten, tvåspråkigheten, karaktären av skärgård, befolkningstäthetskoefficienten och utbildningsbakgrundskoefficienten samt för de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde fastställs de grundpriser för åldersklasserna som beräknats enligt grunderna för 2014 samt grundpriserna för bestämningsgrunderna och tilläggsdelarna, justerade till kostnadsnivån för 2015. De grundpriser som avses i detta moment är följande 2014: Grundpriser enligt åldersklass euro/inv. 0–5-åringar 8 483,08 6-åringar 8 789,01 7–12-åringar 7 198,70 13–15-åringar 12 349,40 16–18-åringar 3 904,34 19–64-åringar 1 029,36 65–74-åringar 2 103,65 75–84-åringar 5 622,65 85-åringar och äldre 18 841,70 Övriga grundpriser euro/inv. Sjukfrekvenskoefficient 1 188,58 Arbetslöshetskoefficient 86,92 Främmandespråkskoefficient 1 882,50 Tvåspråkighet 268,00 Karaktär av skärgård 368,87 Befolkningstäthetskoefficient 37,87 Utbildningsbakgrundskoefficient 407,38 Tilläggsdel för fjärrort 205,88 Tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser 62,49 Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde 2 615,00 När de i 4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas art och omfattning med iakttagande av 54 §. Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2016 utifrån uppgifterna om 2013 års kostnader. Trots det som i 38 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning används som kostnadsunderlag för hemkommunsersättningarna 2015 de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 2014 förhöjda med prisindexet för kommunal basservice 2015. Övergångsarrangemanget som gäller de hemkommunsersättningar som betalas till andra utbildningsanordnare än kommuner genomförs som en intern överföring inom statsandelen för basservice så att statsandelen för kommunal basservice i alla kommuner minskas med ett jämnstort belopp som motsvarar övergångsarrangemanget 2015–2019. Övergångsarrangemanget gäller de utbildningsanordnare i fråga om vilka minskningen i hemkommunsersättningen är större än 3 procent av beloppet av hemkommunsersättningen. I beloppet beaktas den i 42 § avsedda mervärdesskatten för universitet och privata utbildningsanordnare. Det belopp för övergångsarrangemanget som fastställs för utbildningsanordnare förändras stegvis så att minskningen 2015 är högst 3 procent, 2016 högst 6 procent, 2017 högst 9 procent, 2018 högst 12 procent och 2019 högst 15 procent av 2014 års nivå. Finansministeriet erlägger de betalningar som följer av övergångsarrangemanget i samband med hemkommunsersättningarna. RP 38/2014, FvUB 20/2014, RSv 87/2014 30.12.2014/1406: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. På uppgifter som hör till denna lags tillämpningsområde och som följer av statsbudgeten för 2015 och lagar som anknyter till den samt på uppgifter som redan hör till de nya och mer omfattande statsandelsåliggandena för 2010–2014 tillämpas 55 § 2 mom. i dess lydelse vid lagens ikraftträdande. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 133/2014, FvUB 34/2014, RSv 234/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. På uppgifter som hör till denna lags tillämpningsområde och som följer av statsbudgeten för 2015 och lagar som anknyter till den samt på uppgifter som redan hör till de nya och mer omfattande statsandelsåliggandena för 2010–2014 tillämpas 55 § 2 mom. i dess lydelse vid lagens ikraftträdande. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 133/2014, FvUB 34/2014, RSv 234/2014 10.4.2015/414: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 268/2014, RvUB 55/2014, RSv 348/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 268/2014, RvUB 55/2014, RSv 348/2014 24.4.2015/525: Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. RP 339/2014, ShUB 53/2014, RSv 365/2014 Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. RP 339/2014, ShUB 53/2014, RSv 365/2014 26.6.2015/816: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Som beräkningsgrund för minskningen av kommunernas statsandel 2017 och 2018 används de uppgifter som kommunerna lämnat regionförvaltningsverken med stöd av 5 b § 4 mom. i lagen om utkomststöd (1412/1997) i dess lydelse vid ikraftträdandet av denna lag och den utifrån dessa uppgifter gjorda beräkningen av det grundläggande utkomststöd som kommunerna betalat ut 2016. Regionförvaltningsverken ska före utgången av oktober 2016 lämna finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som betalats ut per kommun. Beloppet av den minskning av kommunernas statsandel som motsvarar det grundläggande utkomststödet 2017 och 2018 justeras separat i enlighet med det grundläggande utkomststöd som betalats ut under dessa år. Folkpensionsanstalten lämnar finansministeriet de behövliga uppgifterna före utgången av april månad 2018 och 2019. Justeringsposterna beaktas på motsvarande sätt i statsandelsbesluten för 2019 och 2020. RP 358/2014, ShUB 54/2014, RSv 374/20 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Som beräkningsgrund för minskningen av kommunernas statsandel 2017 och 2018 används de uppgifter som kommunerna lämnat regionförvaltningsverken med stöd av 5 b § 4 mom. i lagen om utkomststöd (1412/1997) i dess lydelse vid ikraftträdandet av denna lag och den utifrån dessa uppgifter gjorda beräkningen av det grundläggande utkomststöd som kommunerna betalat ut 2016. Regionförvaltningsverken ska före utgången av oktober 2016 lämna finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som betalats ut per kommun. Beloppet av den minskning av kommunernas statsandel som motsvarar det grundläggande utkomststödet 2017 och 2018 justeras separat i enlighet med det grundläggande utkomststöd som betalats ut under dessa år. Folkpensionsanstalten lämnar finansministeriet de behövliga uppgifterna före utgången av april månad 2018 och 2019. Justeringsposterna beaktas på motsvarande sätt i statsandelsbesluten för 2019 och 2020. RP 358/2014, ShUB 54/2014, RSv 374/20 20.11.2015/1339: Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. Denna lag tillämpas också på övergångsutjämningar som genomförs före lagens ikraftträdande. RP 20/2015, FvUB 3/2015, RSv 20/2015 Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. Denna lag tillämpas också på övergångsutjämningar som genomförs före lagens ikraftträdande. RP 20/2015, FvUB 3/2015, RSv 20/2015 30.12.2015/1701: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Den upphävda 54 § 2 mom. 3 punkten tillämpas dock 2016 sådan den lydde vid denna lags ikraftträdande. På ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. RP 37/2015, FvUB 14/2015, RSv 97/2015 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Den upphävda 54 § 2 mom. 3 punkten tillämpas dock 2016 sådan den lydde vid denna lags ikraftträdande. På ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. RP 37/2015, FvUB 14/2015, RSv 97/2015 29.6.2016/506: Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. RP 89/2016, ShUB 11/2016, RSv 92/2016 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. RP 89/2016, ShUB 11/2016, RSv 92/2016 29.6.2016/557: Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2016. RP 15/2016, ShUB 7/2016, RSv 83/2016 Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2016. RP 15/2016, ShUB 7/2016, RSv 83/2016 21.12.2016/1244: Denna lag träder i kraft den 1 mars 2017. RP 13/2016, ShUB 24/2016, RSv 168/2016 Denna lag träder i kraft den 1 mars 2017. RP 13/2016, ShUB 24/2016, RSv 168/2016 29.12.2016/1485: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 140/2016, FvUB 28/2016, RSv 246/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 140/2016, FvUB 28/2016, RSv 246/2016 29.12.2016/1508: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 178/2016, KuUB 19/2016, RSv 258/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 178/2016, KuUB 19/2016, RSv 258/2016 11.8.2017/547: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017 28.12.2017/1126: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 113/2017, FvUB 24/2017, RSv 169/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 113/2017, FvUB 24/2017, RSv 169/2017 19.12.2018/1236: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. RP 125/2018, FvUB 18/2018, RSv 160/2018 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. RP 125/2018, FvUB 18/2018, RSv 160/2018 8.11.2019/1059: Denna lag träder i kraft den 11 november 2019. RP 30/2019, FvUB 2/2019, RSv 14/2019 Denna lag träder i kraft den 11 november 2019. RP 30/2019, FvUB 2/2019, RSv 14/2019 29.11.2019/1177: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 10/2019, FvUB 3/2019, RSv 20/2019 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 10/2019, FvUB 3/2019, RSv 20/2019 4.12.2019/1215: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 38/2019, ShUB 5/2019, RSv 29/2019 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 38/2019, ShUB 5/2019, RSv 29/2019 19.12.2019/1376: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 31/2019, FvUB 11/2019, RSv 58/2019 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 31/2019, FvUB 11/2019, RSv 58/2019 30.4.2020/293: Denna lag träder i kraft den 1 maj 2020. RP 32/2020, FvUB 6/2020, RSv 36/2020 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2020. RP 32/2020, FvUB 6/2020, RSv 36/2020 9.7.2020/561: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2020. RP 90/2020, FvUB 13/2020, RSv 91/2020 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2020. RP 90/2020, FvUB 13/2020, RSv 91/2020 2.10.2020/678: Denna lag träder i kraft den 5 oktober 2020. RP 123/2020, FvUB 15/2020, RSv 96/2020 Denna lag träder i kraft den 5 oktober 2020. RP 123/2020, FvUB 15/2020, RSv 96/2020 27.11.2020/884: Denna lag träder i kraft den 1 december 2020. RP 207/2020, FvUB 20/2020, RSv 151/2020 Denna lag träder i kraft den 1 december 2020. RP 207/2020, FvUB 20/2020, RSv 151/2020 30.12.2020/1234: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. RP 173/2020, KuUB 15/2020, RSv 218/2020 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. RP 173/2020, KuUB 15/2020, RSv 218/2020 30.12.2020/1253: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. RP 148/2020, FvUB 28/2020, RSv 219/2020 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. RP 148/2020, FvUB 28/2020, RSv 219/2020 16.12.2021/1115: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. RP 147/2021, KuUB 10/2021, RSv 175/2021 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. RP 147/2021, KuUB 10/2021, RSv 175/2021 22.12.2021/1291: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. RP 164/2021, FvUB 17/2021, RSv 205/2021 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. RP 164/2021, FvUB 17/2021, RSv 205/2021 - 71 Verify source ↗
71 §
For 2010, state grants for municipal basic services under section 32 must not be reduced.
71 § Vissa avdrag för 2010 År 2010 minskas inte statsandelarna för kommunal basservice enligt 32 §. År 2010 minskas inte statsandelarna för kommunal basservice enligt 32 §. RP 174/2009 FvUB 19/2009 RSv 223/2009 RP 174/2009 FvUB 19/2009 RSv 223/2009 Ikraftträdelsestadganden 30.12.2010/1347: Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 90/2010, ShUB 40/2010, RSv 244/2010 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 90/2010, ShUB 40/2010, RSv 244/2010 30.12.2010/1405: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 160/2010, RvUB 25/2010, RSv 235/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 160/2010, RvUB 25/2010, RSv 235/2010 29.12.2011/1510: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. På den ersättning till kommunerna för förlust av skatteinkomster som beror på de ändringar i skattegrunden som genomförs i beskattningen för 2010 och 2011 tillämpas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 60/2011, FvUB 7/2011, RSv 82/2011 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. På den ersättning till kommunerna för förlust av skatteinkomster som beror på de ändringar i skattegrunden som genomförs i beskattningen för 2010 och 2011 tillämpas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 60/2011, FvUB 7/2011, RSv 82/2011 28.12.2012/982: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2012 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 96/2012, FvUB 22/2012, RSv 155/2012 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2012 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 96/2012, FvUB 22/2012, RSv 155/2012 30.12.2013/1188: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 113/2013, FvUB 17/2013, RSv 190/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 113/2013, FvUB 17/2013, RSv 190/2013 30.12.2013/1271: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 66/2013, KUuB 10/2013, RSv 181/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 66/2013, KUuB 10/2013, RSv 181/2013 30.12.2013/1294: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014. RP 67/2013, KuUB 14/2013, RSv 218/2013 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014. RP 67/2013, KuUB 14/2013, RSv 218/2013 22.8.2014/676: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Åtgärder som behövs för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2015 får vidtas före ikraftträdandet. De i 6 § 2 mom. avsedda grundpriserna, de i 7–13 § avsedda grundpriserna för bestämningsgrunder samt de i 26–28 § avsedda grundpriserna för tilläggsdelar för 2015 fastställs genom förordning av statsrådet med iakttagande av 4 och 5 mom. Som grundpriser för de i 6 § 2 mom. avsedda åldersklasserna, för de i 7–13 § avsedda sjukfrekvenskoefficienten, arbetslöshetskoefficienten, främmandespråkskoefficienten, tvåspråkigheten, karaktären av skärgård, befolkningstäthetskoefficienten och utbildningsbakgrundskoefficienten samt för de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde fastställs de grundpriser för åldersklasserna som beräknats enligt grunderna för 2014 samt grundpriserna för bestämningsgrunderna och tilläggsdelarna, justerade till kostnadsnivån för 2015. De grundpriser som avses i detta moment är följande 2014: Grundpriser enligt åldersklass euro/inv. 0–5-åringar 8 483,08 6-åringar 8 789,01 7–12-åringar 7 198,70 13–15-åringar 12 349,40 16–18-åringar 3 904,34 19–64-åringar 1 029,36 65–74-åringar 2 103,65 75–84-åringar 5 622,65 85-åringar och äldre 18 841,70 Övriga grundpriser euro/inv. Sjukfrekvenskoefficient 1 188,58 Arbetslöshetskoefficient 86,92 Främmandespråkskoefficient 1 882,50 Tvåspråkighet 268,00 Karaktär av skärgård 368,87 Befolkningstäthetskoefficient 37,87 Utbildningsbakgrundskoefficient 407,38 Tilläggsdel för fjärrort 205,88 Tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser 62,49 Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde 2 615,00 När de i 4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas art och omfattning med iakttagande av 54 §. Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2016 utifrån uppgifterna om 2013 års kostnader. Trots det som i 38 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning används som kostnadsunderlag för hemkommunsersättningarna 2015 de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 2014 förhöjda med prisindexet för kommunal basservice 2015. Övergångsarrangemanget som gäller de hemkommunsersättningar som betalas till andra utbildningsanordnare än kommuner genomförs som en intern överföring inom statsandelen för basservice så att statsandelen för kommunal basservice i alla kommuner minskas med ett jämnstort belopp som motsvarar övergångsarrangemanget 2015–2019. Övergångsarrangemanget gäller de utbildningsanordnare i fråga om vilka minskningen i hemkommunsersättningen är större än 3 procent av beloppet av hemkommunsersättningen. I beloppet beaktas den i 42 § avsedda mervärdesskatten för universitet och privata utbildningsanordnare. Det belopp för övergångsarrangemanget som fastställs för utbildningsanordnare förändras stegvis så att minskningen 2015 är högst 3 procent, 2016 högst 6 procent, 2017 högst 9 procent, 2018 högst 12 procent och 2019 högst 15 procent av 2014 års nivå. Finansministeriet erlägger de betalningar som följer av övergångsarrangemanget i samband med hemkommunsersättningarna. RP 38/2014, FvUB 20/2014, RSv 87/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Åtgärder som behövs för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2015 får vidtas före ikraftträdandet. De i 6 § 2 mom. avsedda grundpriserna, de i 7–13 § avsedda grundpriserna för bestämningsgrunder samt de i 26–28 § avsedda grundpriserna för tilläggsdelar för 2015 fastställs genom förordning av statsrådet med iakttagande av 4 och 5 mom. Som grundpriser för de i 6 § 2 mom. avsedda åldersklasserna, för de i 7–13 § avsedda sjukfrekvenskoefficienten, arbetslöshetskoefficienten, främmandespråkskoefficienten, tvåspråkigheten, karaktären av skärgård, befolkningstäthetskoefficienten och utbildningsbakgrundskoefficienten samt för de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde fastställs de grundpriser för åldersklasserna som beräknats enligt grunderna för 2014 samt grundpriserna för bestämningsgrunderna och tilläggsdelarna, justerade till kostnadsnivån för 2015. De grundpriser som avses i detta moment är följande 2014: Grundpriser enligt åldersklass euro/inv. 0–5-åringar 8 483,08 6-åringar 8 789,01 7–12-åringar 7 198,70 13–15-åringar 12 349,40 16–18-åringar 3 904,34 19–64-åringar 1 029,36 65–74-åringar 2 103,65 75–84-åringar 5 622,65 85-åringar och äldre 18 841,70 Övriga grundpriser euro/inv. Sjukfrekvenskoefficient 1 188,58 Arbetslöshetskoefficient 86,92 Främmandespråkskoefficient 1 882,50 Tvåspråkighet 268,00 Karaktär av skärgård 368,87 Befolkningstäthetskoefficient 37,87 Utbildningsbakgrundskoefficient 407,38 Tilläggsdel för fjärrort 205,88 Tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser 62,49 Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde 2 615,00 När de i 4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas art och omfattning med iakttagande av 54 §. Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2016 utifrån uppgifterna om 2013 års kostnader. Trots det som i 38 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning används som kostnadsunderlag för hemkommunsersättningarna 2015 de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 2014 förhöjda med prisindexet för kommunal basservice 2015. Övergångsarrangemanget som gäller de hemkommunsersättningar som betalas till andra utbildningsanordnare än kommuner genomförs som en intern överföring inom statsandelen för basservice så att statsandelen för kommunal basservice i alla kommuner minskas med ett jämnstort belopp som motsvarar övergångsarrangemanget 2015–2019. Övergångsarrangemanget gäller de utbildningsanordnare i fråga om vilka minskningen i hemkommunsersättningen är större än 3 procent av beloppet av hemkommunsersättningen. I beloppet beaktas den i 42 § avsedda mervärdesskatten för universitet och privata utbildningsanordnare. Det belopp för övergångsarrangemanget som fastställs för utbildningsanordnare förändras stegvis så att minskningen 2015 är högst 3 procent, 2016 högst 6 procent, 2017 högst 9 procent, 2018 högst 12 procent och 2019 högst 15 procent av 2014 års nivå. Finansministeriet erlägger de betalningar som följer av övergångsarrangemanget i samband med hemkommunsersättningarna. RP 38/2014, FvUB 20/2014, RSv 87/2014 30.12.2014/1406: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. På uppgifter som hör till denna lags tillämpningsområde och som följer av statsbudgeten för 2015 och lagar som anknyter till den samt på uppgifter som redan hör till de nya och mer omfattande statsandelsåliggandena för 2010–2014 tillämpas 55 § 2 mom. i dess lydelse vid lagens ikraftträdande. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 133/2014, FvUB 34/2014, RSv 234/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. På uppgifter som hör till denna lags tillämpningsområde och som följer av statsbudgeten för 2015 och lagar som anknyter till den samt på uppgifter som redan hör till de nya och mer omfattande statsandelsåliggandena för 2010–2014 tillämpas 55 § 2 mom. i dess lydelse vid lagens ikraftträdande. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 133/2014, FvUB 34/2014, RSv 234/2014 10.4.2015/414: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 268/2014, RvUB 55/2014, RSv 348/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 268/2014, RvUB 55/2014, RSv 348/2014 24.4.2015/525: Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. RP 339/2014, ShUB 53/2014, RSv 365/2014 Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. RP 339/2014, ShUB 53/2014, RSv 365/2014 26.6.2015/816: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Som beräkningsgrund för minskningen av kommunernas statsandel 2017 och 2018 används de uppgifter som kommunerna lämnat regionförvaltningsverken med stöd av 5 b § 4 mom. i lagen om utkomststöd (1412/1997) i dess lydelse vid ikraftträdandet av denna lag och den utifrån dessa uppgifter gjorda beräkningen av det grundläggande utkomststöd som kommunerna betalat ut 2016. Regionförvaltningsverken ska före utgången av oktober 2016 lämna finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som betalats ut per kommun. Beloppet av den minskning av kommunernas statsandel som motsvarar det grundläggande utkomststödet 2017 och 2018 justeras separat i enlighet med det grundläggande utkomststöd som betalats ut under dessa år. Folkpensionsanstalten lämnar finansministeriet de behövliga uppgifterna före utgången av april månad 2018 och 2019. Justeringsposterna beaktas på motsvarande sätt i statsandelsbesluten för 2019 och 2020. RP 358/2014, ShUB 54/2014, RSv 374/20 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Som beräkningsgrund för minskningen av kommunernas statsandel 2017 och 2018 används de uppgifter som kommunerna lämnat regionförvaltningsverken med stöd av 5 b § 4 mom. i lagen om utkomststöd (1412/1997) i dess lydelse vid ikraftträdandet av denna lag och den utifrån dessa uppgifter gjorda beräkningen av det grundläggande utkomststöd som kommunerna betalat ut 2016. Regionförvaltningsverken ska före utgången av oktober 2016 lämna finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som betalats ut per kommun. Beloppet av den minskning av kommunernas statsandel som motsvarar det grundläggande utkomststödet 2017 och 2018 justeras separat i enlighet med det grundläggande utkomststöd som betalats ut under dessa år. Folkpensionsanstalten lämnar finansministeriet de behövliga uppgifterna före utgången av april månad 2018 och 2019. Justeringsposterna beaktas på motsvarande sätt i statsandelsbesluten för 2019 och 2020. RP 358/2014, ShUB 54/2014, RSv 374/20 20.11.2015/1339: Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. Denna lag tillämpas också på övergångsutjämningar som genomförs före lagens ikraftträdande. RP 20/2015, FvUB 3/2015, RSv 20/2015 Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. Denna lag tillämpas också på övergångsutjämningar som genomförs före lagens ikraftträdande. RP 20/2015, FvUB 3/2015, RSv 20/2015 - 71 Verify source ↗
71 §
In 2010, the state shares for municipal basic services are not reduced under section 32.
71 § Vissa avdrag för 2010 År 2010 minskas inte statsandelarna för kommunal basservice enligt 32 §. År 2010 minskas inte statsandelarna för kommunal basservice enligt 32 §. RP 174/2009 FvUB 19/2009 RSv 223/2009 RP 174/2009 FvUB 19/2009 RSv 223/2009 Ikraftträdelsestadganden 30.12.2010/1347: Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 90/2010, ShUB 40/2010, RSv 244/2010 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 90/2010, ShUB 40/2010, RSv 244/2010 30.12.2010/1405: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 160/2010, RvUB 25/2010, RSv 235/2010 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 160/2010, RvUB 25/2010, RSv 235/2010 29.12.2011/1510: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. På den ersättning till kommunerna för förlust av skatteinkomster som beror på de ändringar i skattegrunden som genomförs i beskattningen för 2010 och 2011 tillämpas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 60/2011, FvUB 7/2011, RSv 82/2011 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. På den ersättning till kommunerna för förlust av skatteinkomster som beror på de ändringar i skattegrunden som genomförs i beskattningen för 2010 och 2011 tillämpas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 60/2011, FvUB 7/2011, RSv 82/2011 28.12.2012/982: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2012 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 96/2012, FvUB 22/2012, RSv 155/2012 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2012 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 96/2012, FvUB 22/2012, RSv 155/2012 30.12.2013/1188: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 113/2013, FvUB 17/2013, RSv 190/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 113/2013, FvUB 17/2013, RSv 190/2013 30.12.2013/1271: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 66/2013, KUuB 10/2013, RSv 181/2013 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 66/2013, KUuB 10/2013, RSv 181/2013 30.12.2013/1294: Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014. RP 67/2013, KuUB 14/2013, RSv 218/2013 Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014. RP 67/2013, KuUB 14/2013, RSv 218/2013 22.8.2014/676: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Åtgärder som behövs för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2015 får vidtas före ikraftträdandet. De i 6 § 2 mom. avsedda grundpriserna, de i 7–13 § avsedda grundpriserna för bestämningsgrunder samt de i 26–28 § avsedda grundpriserna för tilläggsdelar för 2015 fastställs genom förordning av statsrådet med iakttagande av 4 och 5 mom. Som grundpriser för de i 6 § 2 mom. avsedda åldersklasserna, för de i 7–13 § avsedda sjukfrekvenskoefficienten, arbetslöshetskoefficienten, främmandespråkskoefficienten, tvåspråkigheten, karaktären av skärgård, befolkningstäthetskoefficienten och utbildningsbakgrundskoefficienten samt för de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde fastställs de grundpriser för åldersklasserna som beräknats enligt grunderna för 2014 samt grundpriserna för bestämningsgrunderna och tilläggsdelarna, justerade till kostnadsnivån för 2015. De grundpriser som avses i detta moment är följande 2014: Grundpriser enligt åldersklass euro/inv. 0–5-åringar 8 483,08 6-åringar 8 789,01 7–12-åringar 7 198,70 13–15-åringar 12 349,40 16–18-åringar 3 904,34 19–64-åringar 1 029,36 65–74-åringar 2 103,65 75–84-åringar 5 622,65 85-åringar och äldre 18 841,70 Övriga grundpriser euro/inv. Sjukfrekvenskoefficient 1 188,58 Arbetslöshetskoefficient 86,92 Främmandespråkskoefficient 1 882,50 Tvåspråkighet 268,00 Karaktär av skärgård 368,87 Befolkningstäthetskoefficient 37,87 Utbildningsbakgrundskoefficient 407,38 Tilläggsdel för fjärrort 205,88 Tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser 62,49 Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde 2 615,00 När de i 4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas art och omfattning med iakttagande av 54 §. Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2016 utifrån uppgifterna om 2013 års kostnader. Trots det som i 38 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning används som kostnadsunderlag för hemkommunsersättningarna 2015 de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 2014 förhöjda med prisindexet för kommunal basservice 2015. Övergångsarrangemanget som gäller de hemkommunsersättningar som betalas till andra utbildningsanordnare än kommuner genomförs som en intern överföring inom statsandelen för basservice så att statsandelen för kommunal basservice i alla kommuner minskas med ett jämnstort belopp som motsvarar övergångsarrangemanget 2015–2019. Övergångsarrangemanget gäller de utbildningsanordnare i fråga om vilka minskningen i hemkommunsersättningen är större än 3 procent av beloppet av hemkommunsersättningen. I beloppet beaktas den i 42 § avsedda mervärdesskatten för universitet och privata utbildningsanordnare. Det belopp för övergångsarrangemanget som fastställs för utbildningsanordnare förändras stegvis så att minskningen 2015 är högst 3 procent, 2016 högst 6 procent, 2017 högst 9 procent, 2018 högst 12 procent och 2019 högst 15 procent av 2014 års nivå. Finansministeriet erlägger de betalningar som följer av övergångsarrangemanget i samband med hemkommunsersättningarna. RP 38/2014, FvUB 20/2014, RSv 87/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Åtgärder som behövs för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2015 får vidtas före ikraftträdandet. De i 6 § 2 mom. avsedda grundpriserna, de i 7–13 § avsedda grundpriserna för bestämningsgrunder samt de i 26–28 § avsedda grundpriserna för tilläggsdelar för 2015 fastställs genom förordning av statsrådet med iakttagande av 4 och 5 mom. Som grundpriser för de i 6 § 2 mom. avsedda åldersklasserna, för de i 7–13 § avsedda sjukfrekvenskoefficienten, arbetslöshetskoefficienten, främmandespråkskoefficienten, tvåspråkigheten, karaktären av skärgård, befolkningstäthetskoefficienten och utbildningsbakgrundskoefficienten samt för de i 26–28 § avsedda tilläggsdelarna för fjärrorter, på basis av självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och för kommuner inom samernas hembygdsområde fastställs de grundpriser för åldersklasserna som beräknats enligt grunderna för 2014 samt grundpriserna för bestämningsgrunderna och tilläggsdelarna, justerade till kostnadsnivån för 2015. De grundpriser som avses i detta moment är följande 2014: Grundpriser enligt åldersklass euro/inv. 0–5-åringar 8 483,08 6-åringar 8 789,01 7–12-åringar 7 198,70 13–15-åringar 12 349,40 16–18-åringar 3 904,34 19–64-åringar 1 029,36 65–74-åringar 2 103,65 75–84-åringar 5 622,65 85-åringar och äldre 18 841,70 Övriga grundpriser euro/inv. Sjukfrekvenskoefficient 1 188,58 Arbetslöshetskoefficient 86,92 Främmandespråkskoefficient 1 882,50 Tvåspråkighet 268,00 Karaktär av skärgård 368,87 Befolkningstäthetskoefficient 37,87 Utbildningsbakgrundskoefficient 407,38 Tilläggsdel för fjärrort 205,88 Tilläggsdel på basis av självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser 62,49 Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde 2 615,00 När de i 4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas art och omfattning med iakttagande av 54 §. Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2016 utifrån uppgifterna om 2013 års kostnader. Trots det som i 38 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning används som kostnadsunderlag för hemkommunsersättningarna 2015 de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 2014 förhöjda med prisindexet för kommunal basservice 2015. Övergångsarrangemanget som gäller de hemkommunsersättningar som betalas till andra utbildningsanordnare än kommuner genomförs som en intern överföring inom statsandelen för basservice så att statsandelen för kommunal basservice i alla kommuner minskas med ett jämnstort belopp som motsvarar övergångsarrangemanget 2015–2019. Övergångsarrangemanget gäller de utbildningsanordnare i fråga om vilka minskningen i hemkommunsersättningen är större än 3 procent av beloppet av hemkommunsersättningen. I beloppet beaktas den i 42 § avsedda mervärdesskatten för universitet och privata utbildningsanordnare. Det belopp för övergångsarrangemanget som fastställs för utbildningsanordnare förändras stegvis så att minskningen 2015 är högst 3 procent, 2016 högst 6 procent, 2017 högst 9 procent, 2018 högst 12 procent och 2019 högst 15 procent av 2014 års nivå. Finansministeriet erlägger de betalningar som följer av övergångsarrangemanget i samband med hemkommunsersättningarna. RP 38/2014, FvUB 20/2014, RSv 87/2014 30.12.2014/1406: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. På uppgifter som hör till denna lags tillämpningsområde och som följer av statsbudgeten för 2015 och lagar som anknyter till den samt på uppgifter som redan hör till de nya och mer omfattande statsandelsåliggandena för 2010–2014 tillämpas 55 § 2 mom. i dess lydelse vid lagens ikraftträdande. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 133/2014, FvUB 34/2014, RSv 234/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. På uppgifter som hör till denna lags tillämpningsområde och som följer av statsbudgeten för 2015 och lagar som anknyter till den samt på uppgifter som redan hör till de nya och mer omfattande statsandelsåliggandena för 2010–2014 tillämpas 55 § 2 mom. i dess lydelse vid lagens ikraftträdande. På sådana ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010–2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 133/2014, FvUB 34/2014, RSv 234/2014 10.4.2015/414: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 268/2014, RvUB 55/2014, RSv 348/2014 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 268/2014, RvUB 55/2014, RSv 348/2014 24.4.2015/525: Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. RP 339/2014, ShUB 53/2014, RSv 365/2014 Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. RP 339/2014, ShUB 53/2014, RSv 365/2014 26.6.2015/816: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Som beräkningsgrund för minskningen av kommunernas statsandel 2017 och 2018 används de uppgifter som kommunerna lämnat regionförvaltningsverken med stöd av 5 b § 4 mom. i lagen om utkomststöd (1412/1997) i dess lydelse vid ikraftträdandet av denna lag och den utifrån dessa uppgifter gjorda beräkningen av det grundläggande utkomststöd som kommunerna betalat ut 2016. Regionförvaltningsverken ska före utgången av oktober 2016 lämna finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som betalats ut per kommun. Beloppet av den minskning av kommunernas statsandel som motsvarar det grundläggande utkomststödet 2017 och 2018 justeras separat i enlighet med det grundläggande utkomststöd som betalats ut under dessa år. Folkpensionsanstalten lämnar finansministeriet de behövliga uppgifterna före utgången av april månad 2018 och 2019. Justeringsposterna beaktas på motsvarande sätt i statsandelsbesluten för 2019 och 2020. RP 358/2014, ShUB 54/2014, RSv 374/20 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Som beräkningsgrund för minskningen av kommunernas statsandel 2017 och 2018 används de uppgifter som kommunerna lämnat regionförvaltningsverken med stöd av 5 b § 4 mom. i lagen om utkomststöd (1412/1997) i dess lydelse vid ikraftträdandet av denna lag och den utifrån dessa uppgifter gjorda beräkningen av det grundläggande utkomststöd som kommunerna betalat ut 2016. Regionförvaltningsverken ska före utgången av oktober 2016 lämna finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet uppgift om grundläggande utkomststöd som betalats ut per kommun. Beloppet av den minskning av kommunernas statsandel som motsvarar det grundläggande utkomststödet 2017 och 2018 justeras separat i enlighet med det grundläggande utkomststöd som betalats ut under dessa år. Folkpensionsanstalten lämnar finansministeriet de behövliga uppgifterna före utgången av april månad 2018 och 2019. Justeringsposterna beaktas på motsvarande sätt i statsandelsbesluten för 2019 och 2020. RP 358/2014, ShUB 54/2014, RSv 374/20 20.11.2015/1339: Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. Denna lag tillämpas också på övergångsutjämningar som genomförs före lagens ikraftträdande. RP 20/2015, FvUB 3/2015, RSv 20/2015 Denna lag träder i kraft den 1 december 2015. Denna lag tillämpas också på övergångsutjämningar som genomförs före lagens ikraftträdande. RP 20/2015, FvUB 3/2015, RSv 20/2015 29.6.2016/506: Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. RP 89/2016, ShUB 11/2016, RSv 92/2016 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. RP 89/2016, ShUB 11/2016, RSv 92/2016 29.6.2016/557: Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2016. RP 15/2016, ShUB 7/2016, RSv 83/2016 Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2016. RP 15/2016, ShUB 7/2016, RSv 83/2016 21.12.2016/1244: Denna lag träder i kraft den 1 mars 2017. RP 13/2016, ShUB 24/2016, RSv 168/2016 Denna lag träder i kraft den 1 mars 2017. RP 13/2016, ShUB 24/2016, RSv 168/2016 29.12.2016/1485: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 140/2016, FvUB 28/2016, RSv 246/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 140/2016, FvUB 28/2016, RSv 246/2016 29.12.2016/1508: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 178/2016, KuUB 19/2016, RSv 258/2016 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 178/2016, KuUB 19/2016, RSv 258/2016 11.8.2017/547: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017
Provision text is displayed from LexChat’s stored statute record. Use the official source links to verify amendments, commencement, and current legal force.
Ask AI about this statute
Lag om statsandel för kommunal basservice
Sign in to ask AI about this statute
Sign in to start authenticated, citation-grounded statute research.
Sign inLexChat organizes source-backed legal information for research. Verify amendments, commencement, and current legal force with the official publisher before relying on it.