Statsrådets förordning om universiteten

1 § Kunskaper i finska och svenska som krävs av universitetets personal Av den som sköter undervisnings- och forskningsuppgifter vid ett universitet krävs att han eller hon behärskar det språk, finska eller svenska, som undervisningen ska ges på. Detta kan visas på det sätt som anges i universitetets instruktion. Av den som sköter undervisnings- och forskningsuppgifter vid ett universitet krävs att han eller hon behärskar det språk, finska eller svenska, som undervisningen ska ges på. Detta kan visas på det sätt som anges i universitetets instruktion. Av den som sköter undervisnings- och forskningsuppgifter vid universitet där en examen kan avläggas både på finska och svenska krävs dessutom att han eller hon har minst nöjaktiga kunskaper i tal och skrift i finska och svenska. Ett universitet kan bevilja dispens från dessa språkkunskapskrav på det sätt som anges i universitetets instruktion. Av den som sköter undervisnings- och forskningsuppgifter vid universitet där en examen kan avläggas både på finska och svenska krävs dessutom att han eller hon har minst nöjaktiga kunskaper i tal och skrift i finska och svenska. Ett universitet kan bevilja dispens från dessa språkkunskapskrav på det sätt som anges i universitetets instruktion.

2 § Gemensam ansökan I gemensam ansökan som avses i 36 § 3 mom. i universitetslagen kan den sökande välja högst nio ansökningsobjekt. I gemensam ansökan som avses i 36 § 3 mom. i universitetslagen kan den sökande välja högst nio ansökningsobjekt. Undervisningsministeriet fastställer de tidtabeller som ska iakttas vid gemensam ansökan. Undervisningsministeriet fastställer de tidtabeller som ska iakttas vid gemensam ansökan.

3 § Organ för studentkårens ekonomi Ärenden som gäller studentkårens ekonomi kan behandlas i ett organ som tillsätts av fullmäktige. Av medlemmarna i organet kan högst hälften väljas utanför studentkåren bland personer som är förtrogna med näringslivet. Ordförande ska dock vara medlem av studentkåren. Ärenden som gäller studentkårens ekonomi kan behandlas i ett organ som tillsätts av fullmäktige. Av medlemmarna i organet kan högst hälften väljas utanför studentkåren bland personer som är förtrogna med näringslivet. Ordförande ska dock vara medlem av studentkåren.

4 § Val av studentkårens förvaltningsorgan Studentkårens medlemmar väljer fullmäktige genom proportionella val. Studentkårens fullmäktige tillsätter styrelsen. Studentkårens medlemmar väljer fullmäktige genom proportionella val. Studentkårens fullmäktige tillsätter styrelsen. Rösträtt vid studentkårsval har de medlemmar i studentkåren som är antecknade som närvarande studerande vid universitetet. Alla röstberättigade har lika rösträtt. Rösträtt vid studentkårsval har de medlemmar i studentkåren som är antecknade som närvarande studerande vid universitetet. Alla röstberättigade har lika rösträtt. Valbar till medlem i fullmäktige och styrelsen är varje röstberättigad, om inte något annat föreskrivs i studentkårens stadgar av särskilda skäl. Valbar till medlem i fullmäktige och styrelsen är varje röstberättigad, om inte något annat föreskrivs i studentkårens stadgar av särskilda skäl.

5 § Den interna fördelningen av finansieringsgrunderna Av den basfinansiering som avses i 49 § 3 mom. i universitetslagen bestäms 75 procent på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft och 25 procent på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål. Av den basfinansiering som avses i 49 § 3 mom. i universitetslagen bestäms 75 procent på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft och 25 procent på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål. Av den finansiering som bestäms på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft utgör utbildningens andel 55 procent samt forskningens och forskarutbildningens 45 procent. Av den finansiering som bestäms på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål utgör andelen för utbildnings- och vetenskapsområdesstrukturen 75 procent och andelen för strategisk utveckling 25 procent. Av den finansiering som bestäms på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft utgör utbildningens andel 55 procent samt forskningens och forskarutbildningens 45 procent. Av den finansiering som bestäms på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål utgör andelen för utbildnings- och vetenskapsområdesstrukturen 75 procent och andelen för strategisk utveckling 25 procent. Inom utbildningen bestäms 85 procent av finansieringen på basis av verksamhetens omfattning och 15 procent på basis av verksamhetens kvalitet och genomslagskraft. Inom forskningen och forskarutbildningen bestäms 75 procent av finansieringen på basis av verksamhetens omfattning och 25 procent på basis av verksamhetens kvalitet och genomslagskraft. Inom utbildningen bestäms 85 procent av finansieringen på basis av verksamhetens omfattning och 15 procent på basis av verksamhetens kvalitet och genomslagskraft. Inom forskningen och forskarutbildningen bestäms 75 procent av finansieringen på basis av verksamhetens omfattning och 25 procent på basis av verksamhetens kvalitet och genomslagskraft.

6 § Finansieringsgrunderna på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft Den finansiering som bestäms på basis av utbildningens omfattning, kvalitet och genomslagskraft samt forskningens och forskarutbildningens omfattning, kvalitet och genomslagskraft baserar sig på riktlinjerna för utveckling av högskolepolitiken och vetenskapspolitiken. I fråga om de beräkningskriterier som gäller finansieringsgrunderna föreskrivs separat. Den finansiering som bestäms på basis av utbildningens omfattning, kvalitet och genomslagskraft samt forskningens och forskarutbildningens omfattning, kvalitet och genomslagskraft baserar sig på riktlinjerna för utveckling av högskolepolitiken och vetenskapspolitiken. I fråga om de beräkningskriterier som gäller finansieringsgrunderna föreskrivs separat.

7 § Finansieringsgrunderna på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål Den basfinansiering enligt 49 § 3 mom. i universitetslagen som beviljas på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål baserar sig på utbildnings- och vetenskapsområdets struktur och universitetens strategiska utveckling, såvida dessa inte beaktas i finansieringsgrunderna enligt 6 §. Den basfinansiering enligt 49 § 3 mom. i universitetslagen som beviljas på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål baserar sig på utbildnings- och vetenskapsområdets struktur och universitetens strategiska utveckling, såvida dessa inte beaktas i finansieringsgrunderna enligt 6 §. Vid allokeringen av finansiering som baserar sig på utbildnings- och vetenskapsområdets struktur beaktas universitetens utbildnings- och vetenskapsområden, riksomfattande specialuppgifter, Nationalbiblioteket, övningsskolor och forskarskolor. Universitetens utbildnings- och vetenskapsområden och kostnadsskillnaderna mellan de olika områdena beaktas utgående från uppgifter om de faktiska kostnaderna. Med avseende på utbildnings- och vetenskapsområdena beaktas även forskningsinfrastrukturen, uttalat apparatintensiv karaktär hos universitetet samt särdragen hos olika konstområden. Vid allokeringen av finansiering som baserar sig på utbildnings- och vetenskapsområdets struktur beaktas universitetens utbildnings- och vetenskapsområden, riksomfattande specialuppgifter, Nationalbiblioteket, övningsskolor och forskarskolor. Universitetens utbildnings- och vetenskapsområden och kostnadsskillnaderna mellan de olika områdena beaktas utgående från uppgifter om de faktiska kostnaderna. Med avseende på utbildnings- och vetenskapsområdena beaktas även forskningsinfrastrukturen, uttalat apparatintensiv karaktär hos universitetet samt särdragen hos olika konstområden. Undervisningsministeriet fattar efter att ha hört universiteten i början av avtalsperioden beslut om de riksomfattande specialuppgifterna och den statliga finansieringsandel som tilldelas dessa. Specialuppgifterna kännetecknas av att de har väsentlig nationell utbildnings-, vetenskaps- eller kulturpolitisk betydelse. Inom ramen för specialuppgifterna anvisas de universitet som samordnar universitetscentra finansiering för kostnaderna för utveckling av universitetscentra. Undervisningsministeriet fattar efter att ha hört universiteten i början av avtalsperioden beslut om de riksomfattande specialuppgifterna och den statliga finansieringsandel som tilldelas dessa. Specialuppgifterna kännetecknas av att de har väsentlig nationell utbildnings-, vetenskaps- eller kulturpolitisk betydelse. Inom ramen för specialuppgifterna anvisas de universitet som samordnar universitetscentra finansiering för kostnaderna för utveckling av universitetscentra. Den statliga finansieringsandelen till forskarskolorna fastställs på basis av Finlands Akademis beslut om forskarskolor. Den statliga finansieringsandelen till forskarskolorna fastställs på basis av Finlands Akademis beslut om forskarskolor. Den finansiering som hänför sig till strategisk utveckling baserar sig på universitetens strategiarbete och dess viktigaste prioriteringar, profilering, befästande och fokusering av de viktigaste prioriteringar samt strukturell utveckling. Avtal om denna ingås mellan undervisningsministeriet och universiteten. Den finansiering som hänför sig till strategisk utveckling baserar sig på universitetens strategiarbete och dess viktigaste prioriteringar, profilering, befästande och fokusering av de viktigaste prioriteringar samt strukturell utveckling. Avtal om denna ingås mellan undervisningsministeriet och universiteten.

8 § Universitetsindex När höjningen av kostnadsnivån som avses i 49 § 2 mom. i universitetslagen bestäms är förändringens viktning av det allmänna förtjänstnivåindexet 64 procent, av konsumentprisindexet 21 procent och av partiprisindexet 15 procent. När höjningen av kostnadsnivån som avses i 49 § 2 mom. i universitetslagen bestäms är förändringens viktning av det allmänna förtjänstnivåindexet 64 procent, av konsumentprisindexet 21 procent och av partiprisindexet 15 procent. Indextalet för universitetsindexet är 100 år 2000. Viktningen av de kostnader som avses i 1 mom. ses över regelbundet, minst vart åttonde år. Indextalet för universitetsindexet är 100 år 2000. Viktningen av de kostnader som avses i 1 mom. ses över regelbundet, minst vart åttonde år.

9 § Förändringar i kostnadsnivån Vid dimensioneringen av den statliga finansiering som ska anvisas universiteten för finansåret beaktas finansministeriets uppskattning av förhöjningen i kostnadsnivån under finansåret samt skillnaden mellan förändringarna enligt universitetsindexet i den faktiska kostnadsnivån under finansåret före året för fastställelse av finansieringen och finansministeriets uppskattning av förändringarna i kostnadsnivån under året i fråga. En uppskattning av förändringarna i kostnadsnivån ska grunda sig på de färskaste tillgängliga uppgifterna. Vid dimensioneringen av den statliga finansiering som ska anvisas universiteten för finansåret beaktas finansministeriets uppskattning av förhöjningen i kostnadsnivån under finansåret samt skillnaden mellan förändringarna enligt universitetsindexet i den faktiska kostnadsnivån under finansåret före året för fastställelse av finansieringen och finansministeriets uppskattning av förändringarna i kostnadsnivån under året i fråga. En uppskattning av förändringarna i kostnadsnivån ska grunda sig på de färskaste tillgängliga uppgifterna.

10 § Nationalbibliotekets direktions uppgifter Nationalbibliotekets direktion gör en framställning till Helsingfors universitet om bibliotekets instruktion och budget. Direktionen fastställer bibliotekets verksamhets- och ekonomiplan och avgör övriga för biblioteket vittsyftande ärenden. Nationalbibliotekets direktion gör en framställning till Helsingfors universitet om bibliotekets instruktion och budget. Direktionen fastställer bibliotekets verksamhets- och ekonomiplan och avgör övriga för biblioteket vittsyftande ärenden.

11 § Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Svenska social- och kommunalhögskolan har till uppgift att meddela vetenskaplig och yrkesinriktad undervisning i samhällsvetenskaper, särskilt offentlig förvaltning, journalistik och socialt arbete, samt att bedriva vetenskaplig forskning på dessa områden. Svenska social- och kommunalhögskolan har till uppgift att meddela vetenskaplig och yrkesinriktad undervisning i samhällsvetenskaper, särskilt offentlig förvaltning, journalistik och socialt arbete, samt att bedriva vetenskaplig forskning på dessa områden. Högskolans kollegiala förvaltningsorgan lägger fram förslag till högskolans verksamhets- och ekonomiplan och beslutar om budgeten, om antalet studerande som antas till skolan och om antagningsgrunderna. Högskolans rektor anställer personalen och antar studerande. Högskolans kollegiala förvaltningsorgan lägger fram förslag till högskolans verksamhets- och ekonomiplan och beslutar om budgeten, om antalet studerande som antas till skolan och om antagningsgrunderna. Högskolans rektor anställer personalen och antar studerande.

12 § Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. Den förhöjning i kostnadsnivån som avses i 8 § beaktas första gången när den statliga finansieringen av universiteten fastställs för år 2011. Den förhöjning i kostnadsnivån som avses i 8 § beaktas första gången när den statliga finansieringen av universiteten fastställs för år 2011. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 15 oktober 2009 Undervisningsminister Henna Virkkunen Undervisningsråd Jorma Karhu Helsingfors den 15 oktober 2009 Undervisningsminister Henna Virkkunen Undervisningsråd Jorma Karhu