Undervisningsministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering

1 § Tillämpningsområde I denna förordning föreskrivs om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering. I denna förordning föreskrivs om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering.

2 § Utbildningens omfattning I fråga om den kalkylerade basfinansiering som hänför sig till verksamhetens kvalitet, omfattning och genomslagskraft enligt 49 § 3 mom. i universitetslagen beaktas utbildningens omfattning utgående från följande kriterier och viktningar: Viktning 1. Kalkylerat antal studerande 30 % a) FTE-examensstuderande 1 85 % b) Sammanlagt antal studiepoäng inom den öppna universitetsutbildningen och i form av fristående studier 2 15 % 2. Examensmål för lägre och högre högskoleexamina 35 % a) Examensmål för lägre högskoleexamina enligt avtal mellan ministeriet och universitetet, sammanlagt 25 % b) Examensmål för högre högskoleexamina enligt avtal mellan ministeriet och universitetet, sammanlagt 3 75 % 3. Avlagda lägre respektive högre högskoleexamina 4 35 % a) Antal lägre högskoleexamina som har avlagts vid universitetet 25 % b) Antal högre högskoleexamina som har avlagts vid universitetet 5 75 % 1 Kalkylerat tal som erhålls genom att antalet deltidsstuderande har omräknats till heltidsstuderande med hjälp av koefficienten 0, 0,5 eller 1, varigenom FTE 0 = frånvarande studerande, FTE 0,5 = närvarande studerande som har antagits före statistikåret i fråga för att avlägga lägre eller högre högskoleexamen och som under föregående läsår har avlagt mindre än 30 studiepoäng, samt närvarande studerande som studerar för licentiatexamen, doktorsexamen eller annan examen, FTE 1 = närvarande studerande som har antagits före statistikåret i fråga för att avlägga lägre eller högre högskoleexamen och som under föregående läsår har avlagt minst 30 studiepoäng, samt nya studerande som har antagits under statistikåret för att avlägga högre eller lägre högskoleexamen. 2 För undervisning inom öppna universitetet och fristående studier beviljar universitetet personer som på eget initiativ söker till utbildning en tidsmässigt och innehållsmässigt avgränsad rätt att avlägga studier som hör till examina utan rätt att avlägga examen. Studierätten begränsas då till det ämne och det vitsord eller den studiehelhet som rätten har beviljats för. De studiepoäng som har avlagts inom studier i lärarutbildning enligt 19 § i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) ingår i dessa då de utförs som fristående studier. Däremot beaktas inte s.k. JOO-studier inom ramen för avtalet om flexibel studierätt och utländska utbytesstuderandes studier. 3 Antalet multipliceras med koefficienten 1,3 för sådana utbildningsområden där utbildning som leder till högre högskoleexamen inte innefattar någon särskild lägre högskoleexamen. 4 Vid beräkningen används medeltalet för de tre senaste åren. 5 Antalet multipliceras med koefficienten 1,3 för sådana utbildningsområden där utbildning som leder till högre högskoleexamen inte innefattar någon särskild lägre högskoleexamen. Vid beräkningen beaktas det faktiska utfallet högst till den fastställda målnivån för avtalsperioden. I fråga om den kalkylerade basfinansiering som hänför sig till verksamhetens kvalitet, omfattning och genomslagskraft enligt 49 § 3 mom. i universitetslagen beaktas utbildningens omfattning utgående från följande kriterier och viktningar: Viktning 1. Kalkylerat antal studerande 30 % a) FTE-examensstuderande 1 1 85 % b) Sammanlagt antal studiepoäng inom den öppna universitetsutbildningen och i form av fristående studier 2 2 15 % 2. Examensmål för lägre och högre högskoleexamina 35 % a) Examensmål för lägre högskoleexamina enligt avtal mellan ministeriet och universitetet, sammanlagt 25 % b) Examensmål för högre högskoleexamina enligt avtal mellan ministeriet och universitetet, sammanlagt 3 3 75 % 3. Avlagda lägre respektive högre högskoleexamina 4 4 35 % a) Antal lägre högskoleexamina som har avlagts vid universitetet 25 % b) Antal högre högskoleexamina som har avlagts vid universitetet 5 5 75 % 1 Kalkylerat tal som erhålls genom att antalet deltidsstuderande har omräknats till heltidsstuderande med hjälp av koefficienten 0, 0,5 eller 1, varigenom 1 FTE 0 = frånvarande studerande, FTE 0,5 = närvarande studerande som har antagits före statistikåret i fråga för att avlägga lägre eller högre högskoleexamen och som under föregående läsår har avlagt mindre än 30 studiepoäng, samt närvarande studerande som studerar för licentiatexamen, doktorsexamen eller annan examen, FTE 1 = närvarande studerande som har antagits före statistikåret i fråga för att avlägga lägre eller högre högskoleexamen och som under föregående läsår har avlagt minst 30 studiepoäng, samt nya studerande som har antagits under statistikåret för att avlägga högre eller lägre högskoleexamen. 2 För undervisning inom öppna universitetet och fristående studier beviljar universitetet personer som på eget initiativ söker till utbildning en tidsmässigt och innehållsmässigt avgränsad rätt att avlägga studier som hör till examina utan rätt att avlägga examen. Studierätten begränsas då till det ämne och det vitsord eller den studiehelhet som rätten har beviljats för. De studiepoäng som har avlagts inom studier i lärarutbildning enligt 19 § i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) ingår i dessa då de utförs som fristående studier. Däremot beaktas inte s.k. JOO-studier inom ramen för avtalet om flexibel studierätt och utländska utbytesstuderandes studier. 2 3 Antalet multipliceras med koefficienten 1,3 för sådana utbildningsområden där utbildning som leder till högre högskoleexamen inte innefattar någon särskild lägre högskoleexamen. 3 4 Vid beräkningen används medeltalet för de tre senaste åren. 4 5 Antalet multipliceras med koefficienten 1,3 för sådana utbildningsområden där utbildning som leder till högre högskoleexamen inte innefattar någon särskild lägre högskoleexamen. Vid beräkningen beaktas det faktiska utfallet högst till den fastställda målnivån för avtalsperioden. 5

3 § Utbildningens kvalitet och genomslagskraft I fråga om den kalkylerade basfinansiering som hänför sig till verksamhetens kvalitet, omfattning och genomslagskraft enligt 49 § 3 mom. i universitetslagen beaktas utbildningens kvalitet och genomslagskraft utgående från följande kriterier och viktningar: Viktning 1. Utbildningens kvalitet och studieprocessernas funktion 1 80 % a) Utifrån de kvalitetsenheter inom utbildning som föreslås av Rådet för utvärdering av högskolorna tilldelas universiteten 300 000 euro per år och enhet b) Antal studerande som studerar för lägre eller högre högskoleexamen och som under läsåret har avlagt minst 45 studiepoäng 50 % c) Andel studerande som har inlett sina studier för lägre eller högre högskoleexamen och avlagt eftersträvad examen inom sju år efter det att studierna inleddes 2 50 % 2. Internationalisering inom utbildningen 20 % a) Antal utbytesstuderande som rest från Finland och som rest till Finland (för mer än 3 månader) under kalenderåret 50 % b) Antal studiepoäng som har avlagts inom undervisning på främmande språk i studier som leder till lägre eller högre högskoleexamen 3 13 % c) Antal studiepoäng som har avlagts utomlands och som inräknas i examen för dem som har avlagt lägre eller högre högskoleexamen 12 % d) Antal utländska examensstuderande 25 % 1 Vid beräkningen subtraheras först finansieringen i punkt a, varefter återstoden allokeras enligt kriterierna och viktningarna i punkterna b och c. 2 Med eftersträvad examen avses den högsta examen för vilken en ny studerande har fått rätt att avlägga examen. Med studerande som inlett studier avses nya studerande vid universitetet som har anmält sig närvarande eller frånvarande. 3 Studiepoäng betraktas som avlagda på ett främmande språk om en person som inte behärskar finska, svenska eller samiska också hade kunnat avlägga studiepoängen på samma sätt. I fråga om den kalkylerade basfinansiering som hänför sig till verksamhetens kvalitet, omfattning och genomslagskraft enligt 49 § 3 mom. i universitetslagen beaktas utbildningens kvalitet och genomslagskraft utgående från följande kriterier och viktningar: Viktning 1. Utbildningens kvalitet och studieprocessernas funktion 1 1 80 % a) Utifrån de kvalitetsenheter inom utbildning som föreslås av Rådet för utvärdering av högskolorna tilldelas universiteten 300 000 euro per år och enhet b) Antal studerande som studerar för lägre eller högre högskoleexamen och som under läsåret har avlagt minst 45 studiepoäng 50 % c) Andel studerande som har inlett sina studier för lägre eller högre högskoleexamen och avlagt eftersträvad examen inom sju år efter det att studierna inleddes 2 2 50 % 2. Internationalisering inom utbildningen 20 % a) Antal utbytesstuderande som rest från Finland och som rest till Finland (för mer än 3 månader) under kalenderåret 50 % b) Antal studiepoäng som har avlagts inom undervisning på främmande språk i studier som leder till lägre eller högre högskoleexamen 3 3 13 % c) Antal studiepoäng som har avlagts utomlands och som inräknas i examen för dem som har avlagt lägre eller högre högskoleexamen 12 % d) Antal utländska examensstuderande 25 % 1 Vid beräkningen subtraheras först finansieringen i punkt a, varefter återstoden allokeras enligt kriterierna och viktningarna i punkterna b och c. 1 2 Med eftersträvad examen avses den högsta examen för vilken en ny studerande har fått rätt att avlägga examen. Med studerande som inlett studier avses nya studerande vid universitetet som har anmält sig närvarande eller frånvarande. 2 3 Studiepoäng betraktas som avlagda på ett främmande språk om en person som inte behärskar finska, svenska eller samiska också hade kunnat avlägga studiepoängen på samma sätt. 3

4 § Forskningens och forskarutbildningens omfattning I fråga om den kalkylerade basfinansiering som hänför sig till verksamhetens kvalitet, omfattning och genomslagskraft enligt 49 § 3 mom. i universitetslagen beaktas omfattningen av forskning och forskarutbildning utgående från följande kriterier och viktningar: Viktning 1. Undervisnings- och forskningsårsverken 1 50 % 2. Examensmål för doktorsexamina vilka fastställts genom avtal mellan ministeriet och universitetet, sammanlagt 25 % 3. Antal doktorsexamina som har avlagts vid universitetet 2 25 % 1 Fastställs utifrån det sammanlagda antalet undervisnings- och forskningsårsverken (samtliga finansieringskällor, inberäknat forskarstuderande och kalkylerad timundervisning). 2 Vid beräkningen beaktas det faktiska utfallet för olika utbildningsområden högst till den fastställda målnivån för avtalsperioden. Vid beräkningen används medeltalet för de tre senaste åren. I fråga om den kalkylerade basfinansiering som hänför sig till verksamhetens kvalitet, omfattning och genomslagskraft enligt 49 § 3 mom. i universitetslagen beaktas omfattningen av forskning och forskarutbildning utgående från följande kriterier och viktningar: Viktning 1. Undervisnings- och forskningsårsverken 1 1 50 % 2. Examensmål för doktorsexamina vilka fastställts genom avtal mellan ministeriet och universitetet, sammanlagt 25 % 3. Antal doktorsexamina som har avlagts vid universitetet 2 2 25 % 1 Fastställs utifrån det sammanlagda antalet undervisnings- och forskningsårsverken (samtliga finansieringskällor, inberäknat forskarstuderande och kalkylerad timundervisning). 1 2 Vid beräkningen beaktas det faktiska utfallet för olika utbildningsområden högst till den fastställda målnivån för avtalsperioden. Vid beräkningen används medeltalet för de tre senaste åren. 2

5 § Forskningens och forskarutbildningens kvalitet och genomslagskraft I fråga om den kalkylerade basfinansiering som hänför sig till verksamhetens kvalitet, omfattning och genomslagskraft enligt 49 § 3 mom. i universitetslagen beaktas forskningens och forskarutbildningens kvalitet och genomslagskraft utgående från följande kriterier och viktningar: Viktning 1. Nationell konkurrensutsatt forskningsfinansiering 1 60 % a) Universitetets finansiering från Finlands Akademi 75 % b) Universitetets finansiering från Tekes 25 % 2. Vetenskapliga publikationer 20 % a) Antal referee-granskade publikationer i utlandet 70 % b) Antal övriga vetenskapliga publikationer 2 30 % 3. Internationalisering inom forskningen 20 % a) Beloppet av konkurrensutsatt internationell forskningsfinansiering 3 60 % b) Rörlighet hos lärare och forskare, sammanlagt antal personer 4 40 % 1 Vid fastställandet av statlig finansiering till universiteten åren 2010 och 2011 används utgifter och därefter inkomster. 2 Övriga vetenskapliga publikationer avser artiklar i samlingsverk eller i tryckta kongresspublikationer, monografier och publikationer i universitetens egna serier enligt den gamla Kota-klassificeringen. Motsvarande klasser i den nya klassificeringen av publikationstyper är kollegialt utvärderade vetenskapliga artiklar, vetenskapliga skrivelser och vetenskapliga böcker som inte har utvärderats kollegialt. 3 Exklusive finansiering från företag eller EU:s strukturfonder. Vid fastställandet av statlig finansiering till universiteten 2010 och 2011 används utgifter och därefter inkomster. 4 Sammanlagd rörlighet som pågår minst en vecka från och till Finland. Vid fastställandet av statlig finansiering till universiteten 2010 och 2011 förutsätts att rörligheten pågår minst två veckor. I fråga om den kalkylerade basfinansiering som hänför sig till verksamhetens kvalitet, omfattning och genomslagskraft enligt 49 § 3 mom. i universitetslagen beaktas forskningens och forskarutbildningens kvalitet och genomslagskraft utgående från följande kriterier och viktningar: Viktning 1. Nationell konkurrensutsatt forskningsfinansiering 1 1 60 % a) Universitetets finansiering från Finlands Akademi 75 % b) Universitetets finansiering från Tekes 25 % 2. Vetenskapliga publikationer 20 % a) Antal referee-granskade publikationer i utlandet 70 % b) Antal övriga vetenskapliga publikationer 2 2 30 % 3. Internationalisering inom forskningen 20 % a) Beloppet av konkurrensutsatt internationell forskningsfinansiering 3 3 60 % b) Rörlighet hos lärare och forskare, sammanlagt antal personer 4 4 40 % 1 Vid fastställandet av statlig finansiering till universiteten åren 2010 och 2011 används utgifter och därefter inkomster. 1 2 Övriga vetenskapliga publikationer avser artiklar i samlingsverk eller i tryckta kongresspublikationer, monografier och publikationer i universitetens egna serier enligt den gamla Kota-klassificeringen. Motsvarande klasser i den nya klassificeringen av publikationstyper är kollegialt utvärderade vetenskapliga artiklar, vetenskapliga skrivelser och vetenskapliga böcker som inte har utvärderats kollegialt. 2 3 Exklusive finansiering från företag eller EU:s strukturfonder. Vid fastställandet av statlig finansiering till universiteten 2010 och 2011 används utgifter och därefter inkomster. 3 4 Sammanlagd rörlighet som pågår minst en vecka från och till Finland. Vid fastställandet av statlig finansiering till universiteten 2010 och 2011 förutsätts att rörligheten pågår minst två veckor. 4

6 § Övningsskolornas finansiering Finansieringen av övningsskolorna fastställs till 49 procent utifrån den faktiska förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen och till 51 procent utifrån antalet elever i gymnasieutbildningen. Åren 2010―2012 får den universitetsvisa förändringen i fråga om totalfinansieringen för övningsskolorna jämfört med föregående år vara högst två procentenheter förutsatt att totalfinansieringen för övningsskolorna hålls på samma nivå som föregående år. I fråga om totalfinansieringen beaktas utöver universitetens basfinansiering den finansiering som kalkylmässigt allokeras till förskoleundervisning och grundläggande utbildning i övningsskolorna via statsandelar. Finansieringen av övningsskolorna fastställs till 49 procent utifrån den faktiska förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen och till 51 procent utifrån antalet elever i gymnasieutbildningen. Åren 2010―2012 får den universitetsvisa förändringen i fråga om totalfinansieringen för övningsskolorna jämfört med föregående år vara högst två procentenheter förutsatt att totalfinansieringen för övningsskolorna hålls på samma nivå som föregående år. I fråga om totalfinansieringen beaktas utöver universitetens basfinansiering den finansiering som kalkylmässigt allokeras till förskoleundervisning och grundläggande utbildning i övningsskolorna via statsandelar.

7 § Uppdatering av finansieringskalkylen Finansieringskalkylen uppdateras årligen enligt de senaste statistiska uppgifterna. I kalkylerna görs allokeringen mellan universiteten direkt proportionellt mot kriterierna. Finansieringskalkylen uppdateras årligen enligt de senaste statistiska uppgifterna. I kalkylerna görs allokeringen mellan universiteten direkt proportionellt mot kriterierna.

8 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 15 oktober 2009 Undervisningsminister Henna Virkkunen Undervisningsråd Jorma Karhu Helsingfors den 15 oktober 2009 Undervisningsminister Henna Virkkunen Undervisningsråd Jorma Karhu