Statsrådets förordning om systemet med samlat gårdsstöd

1 § Tillämpningsområde I denna förordning föreskrivs om gårdsstödssystemets stödregioner, stödnivåer, särskilda stödrättigheter, stöd som är bundna till produktionen samt om överlåtelse av gårdsstödsrättigheter och ordningen för nyttjande av rättigheter. I denna förordning föreskrivs om gårdsstödssystemets stödregioner, stödnivåer, särskilda stödrättigheter, stöd som är bundna till produktionen samt om överlåtelse av gårdsstödsrättigheter och ordningen för nyttjande av rättigheter.

2 § Definitioner I denna förordning avses med I denna förordning avses med 1) förordningen om gårdsstöd rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003, förordningen om gårdsstöd rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003, 2) förordningen av år 2003 om gårdsstöd rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, förordningen av år 2003 om gårdsstöd rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, 3) kommissionens förordning I kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn, kommissionens förordning I kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn, 4) kommissionens förordning II kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, kommissionens förordning II kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, 5) gårdsstödsrättighet sådan stödrättighet som jordbrukaren får i enlighet med artikel 33.1 i förordningen om gårdsstöd och sådan stödrättighet som tilldelas jordbrukaren i enlighet med artiklarna 47 och 48 i förordningen av år 2003 om gårdsstöd, nedan särskild stödrättighet, gårdsstödsrättighet sådan stödrättighet som jordbrukaren får i enlighet med artikel 33.1 i förordningen om gårdsstöd och sådan stödrättighet som tilldelas jordbrukaren i enlighet med artiklarna 47 och 48 i förordningen av år 2003 om gårdsstöd, nedan särskild stödrättighet, 6) grundleveransrättighet för socker den rättighet att producera i bilagan VI till rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) avsett kvotsocker som fastställs för varje jordbrukare för regleringsåret, grundleveransrättighet för socker den rättighet att producera i bilagan VI till rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) avsett kvotsocker som fastställs för varje jordbrukare för regleringsåret, 7) stödår det kalenderår då stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd söks, stödår det kalenderår då stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd söks, 8) stödansökan en ansökan som gäller systemet med samlat gårdsstöd och andra system med arealstöd under stödåret i fråga. stödansökan en ansökan som gäller systemet med samlat gårdsstöd och andra system med arealstöd under stödåret i fråga.

3 § Behörig myndighet Behörig myndighet är i fråga om sådan överlåtelse av gårdsstödsrättigheter som avses i artikel 12 i kommissionens förordning II och i fråga om annan administrering av gårdsstödsrättigheter landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun inom vars område gårdsbruksenhetens driftscentrum, eller, om ett sådant inte finns, merparten av åkrarna är belägna, med undantag av åtgärder som avses i 3 § i statsrådets förordning om användning av den nationella reserven inom systemet med samlat gårdsstöd (187/2009) och i 2 § i statsrådets förordning om övervakning av stöd som helt finansieras av Europeiska gemenskapen (659/2007). Behörig myndighet är i fråga om sådan överlåtelse av gårdsstödsrättigheter som avses i artikel 12 i kommissionens förordning II och i fråga om annan administrering av gårdsstödsrättigheter landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun inom vars område gårdsbruksenhetens driftscentrum, eller, om ett sådant inte finns, merparten av åkrarna är belägna, med undantag av åtgärder som avses i 3 § i statsrådets förordning om användning av den nationella reserven inom systemet med samlat gårdsstöd (187/2009) och i 2 § i statsrådets förordning om övervakning av stöd som helt finansieras av Europeiska gemenskapen (659/2007).

4 § Stödregioner Som stödregioner inom systemet med samlat gårdsstöd används i enlighet med regionindelningen i bilaga 1 stödregionerna A, B-C1 samt C2–C4. I bilaga 2 anges kommunernas skärgårdsområden i respektive stödregion. Som stödregioner inom systemet med samlat gårdsstöd används i enlighet med regionindelningen i bilaga 1 stödregionerna A, B-C1 samt C2–C4. I bilaga 2 anges kommunernas skärgårdsområden i respektive stödregion.

5 § Stödberättigat skifte inom systemet med samlat gårdsstöd Skiften som berättigar till stöd är sådana som jordbrukaren i stödansökan har uppgivit som skiften i jordbruksanvändning och som är stödberättigande i enlighet med artikel 34 i förordningen om gårdsstöd. Skiften som berättigar till stöd är sådana som jordbrukaren i stödansökan har uppgivit som skiften i jordbruksanvändning och som är stödberättigande i enlighet med artikel 34 i förordningen om gårdsstöd. Minimiarealen för ett jordbruksskifte som är berättigat till stöd inom systemet med gårdsstöd är 0,05 hektar. Med beaktande av den möjlighet till avgränsning av ett jordbruksskifte som anges i artikel 2 andra stycket punkt 1 i kommissionens förordning I, avses med ett jordbruksskifte ett enhetligt område på vilket en växtart odlas för ett speciellt syfte eller som har skötts som icke odlad åker eller som används för andra ändamål. Minimiarealen för ett jordbruksskifte som är berättigat till stöd inom systemet med gårdsstöd är 0,05 hektar. Med beaktande av den möjlighet till avgränsning av ett jordbruksskifte som anges i artikel 2 andra stycket punkt 1 i kommissionens förordning I, avses med ett jordbruksskifte ett enhetligt område på vilket en växtart odlas för ett speciellt syfte eller som har skötts som icke odlad åker eller som används för andra ändamål. Som sådan skottskog med kort omloppstid som avses i artikel 2 punkt n i kommissionens förordning II lämpar sig hybridasp och poppel samt vide som odlas i energiproduktionssyfte, vilkas maximala avverkningsintervall är sju år. Som sådan skottskog med kort omloppstid som avses i artikel 2 punkt n i kommissionens förordning II lämpar sig hybridasp och poppel samt vide som odlas i energiproduktionssyfte, vilkas maximala avverkningsintervall är sju år.

6 § Stödnivåer Det regionalt enhetliga stödet som hör till gårdsstödsrättigheterna är per stödberättigande hektar år 2013: Stödregioner euro A 246,76 B–C1 201,00 C2–C4 166,74 Det regionalt enhetliga stödet som hör till gårdsstödsrättigheterna är per stödberättigande hektar år 2013: Stödregioner euro A 246,76 B–C1 201,00 C2–C4 166,74

7 § Värdet av tilläggsdelen för sockerbeta Stödåret 2013 är värdet av tilläggsdelen för sockerbeta 92,82 euro per ton grundleveransrättighet. Stödåret 2013 är värdet av tilläggsdelen för sockerbeta 92,82 euro per ton grundleveransrättighet.

8 § Beräkning av djurantalet för en särskild stödrättighet En gård kan beviljas gårdsstöd på grundval av särskilda stödrättigheter, om det under stödåret i fråga på gården finns nötkreatur, får eller getter från och med den 1 januari till och med den 30 september i en omfattning som utgör minst 50 procent av det antal djurenheter som legat till grund för den gårdsspecifika tilläggsdelen. En gård kan beviljas gårdsstöd på grundval av särskilda stödrättigheter, om det under stödåret i fråga på gården finns nötkreatur, får eller getter från och med den 1 januari till och med den 30 september i en omfattning som utgör minst 50 procent av det antal djurenheter som legat till grund för den gårdsspecifika tilläggsdelen. Det i 1 mom. avsedda antalet djurenheter fastställs på grundval av nötkreatursregistret och får- och getregistret. Med nötkreatursregister avses en datoriserad databas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 samt enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006). Med får- och getregister avses en datoriserad databas enligt rådets förordning (EG) nr 21/2004 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG och enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005). Det i 1 mom. avsedda antalet djurenheter fastställs på grundval av nötkreatursregistret och får- och getregistret. Med nötkreatursregister avses en datoriserad databas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 samt enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006). Med får- och getregister avses en datoriserad databas enligt rådets förordning (EG) nr 21/2004 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG och enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005). En särskild stödrättighet kan aktiveras med motsvarande antal stödberättigande hektar, om jordbrukaren besitter minst en hektar sådan stödberättigande jordbruksmark som avses i 5 §. En särskild stödrättighet kan aktiveras med motsvarande antal stödberättigande hektar, om jordbrukaren besitter minst en hektar sådan stödberättigande jordbruksmark som avses i 5 §.

9 § Överlåtelse av gårdsstödsrättigheter Gårdsstödsrättigheter kan överlåtas om överlåtelsen uppfyller villkoren i artiklarna 43 och 44 i förordningen om gårdsstöd. Gårdsstödsrättigheter kan överlåtas om överlåtelsen uppfyller villkoren i artiklarna 43 och 44 i förordningen om gårdsstöd. Den som tar emot gårdsstödsrättigheter ska meddela vem som ska registreras som innehavare av gårdsstödsrättigheterna i det stödrättighetsregister som avses i artikel 18 i förordningen om gårdsstöd. Vid anmälan om överlåtelse av arrenderade gårdsstödsrättigheter ska ett skriftligt arrendeavtal eller en skriftlig utredning om innehållet i ett muntligt arrendeavtal bifogas eller besittningsrätten till den stödberättigande arealen verifieras på något annat motsvarande sätt. Den som tar emot gårdsstödsrättigheter ska meddela vem som ska registreras som innehavare av gårdsstödsrättigheterna i det stödrättighetsregister som avses i artikel 18 i förordningen om gårdsstöd. Vid anmälan om överlåtelse av arrenderade gårdsstödsrättigheter ska ett skriftligt arrendeavtal eller en skriftlig utredning om innehållet i ett muntligt arrendeavtal bifogas eller besittningsrätten till den stödberättigande arealen verifieras på något annat motsvarande sätt. Den i 3 § avsedda behöriga myndigheten ska underrättas om överlåtelsen av gårdsstödsrättigheter senast den 15 juni, om den nya innehavaren av gårdsstödsrättigheterna under stödåret i fråga vill ansöka om gårdsstöd på basis av de gårdsstödsrättigheter som överlåtits. Den i 3 § avsedda behöriga myndigheten ska underrättas om överlåtelsen av gårdsstödsrättigheter senast den 15 juni, om den nya innehavaren av gårdsstödsrättigheterna under stödåret i fråga vill ansöka om gårdsstöd på basis av de gårdsstödsrättigheter som överlåtits.

10 § Ordningen för nyttjande av gårdsstödrättigheter Stödrättigheterna och de särskilda stödrättigheterna ska, med beaktande av artikel 28.3 och artikel 42 i förordningen om gårdsstöd, nyttjas inom respektive stödregion som avses i 4 §. De gårdsstödsrättigheter som har lämnats outnyttjade under året före nyttjandet ska användas först, och av dessa outnyttjade stödrättigheter ska de särskilda stödrättigheterna användas först. Stödrättigheterna och de särskilda stödrättigheterna ska, med beaktande av artikel 28.3 och artikel 42 i förordningen om gårdsstöd, nyttjas inom respektive stödregion som avses i 4 §. De gårdsstödsrättigheter som har lämnats outnyttjade under året före nyttjandet ska användas först, och av dessa outnyttjade stödrättigheter ska de särskilda stödrättigheterna användas först. Nyttjande av gårdsstödsrättigheter sker enligt ordningen för enhetsvärdet så att de gårdsstödsrättigheter som har det högsta värdet nyttjas först. Gårdsstödsrättigheter som jordbrukaren äger ska nyttjas innan arrenderade gårdsstödsrättigheter nyttjas. Nyttjande av gårdsstödsrättigheter sker enligt ordningen för enhetsvärdet så att de gårdsstödsrättigheter som har det högsta värdet nyttjas först. Gårdsstödsrättigheter som jordbrukaren äger ska nyttjas innan arrenderade gårdsstödsrättigheter nyttjas. Gårdsstödsrättigheter ska nyttjas på det sätt som avses i artikel 8.2 i kommissionens förordning II. Bestämmelser om outnyttjade gårdsstödrättigheter finns i artikel 28.3 och i artikel 42 i förordningen om gårdsstöd. Gårdsstödsrättigheter ska nyttjas på det sätt som avses i artikel 8.2 i kommissionens förordning II. Bestämmelser om outnyttjade gårdsstödrättigheter finns i artikel 28.3 och i artikel 42 i förordningen om gårdsstöd. Jordbrukaren kan ändra den i 1 och 2 mom. föreskrivna ordningen för nyttjande genom att senast den 15 juni stödåret i fråga skriftligen underrätta den i 3 § avsedda myndigheten om saken. Jordbrukaren kan ändra den i 1 och 2 mom. föreskrivna ordningen för nyttjande genom att senast den 15 juni stödåret i fråga skriftligen underrätta den i 3 § avsedda myndigheten om saken.

11 § Gårdsstöd för hampa Jordbrukaren ska bevara växtbeståndet av hampa tills den skyldighet att kontrollera halten av tetrahydrokannabinol som avses i artikel 40 i kommissionens förordning I har fullgjorts. Jordbrukaren ska bevara växtbeståndet av hampa tills den skyldighet att kontrollera halten av tetrahydrokannabinol som avses i artikel 40 i kommissionens förordning I har fullgjorts.

12 § Stöd som är bundna till produktionen Det får- och getköttsbidrag som avses i artikel 52 i förordningen om gårdsstöd beviljas på basis av artikel 51.1 i förordningen om gårdsstöd såsom stöd som är bundet till produktionen enligt ett maximibelopp på 50 procent. I enlighet med artikel 102 i förordningen om gårdsstöd utbetalas till jordbrukare med får- och getproduktion också ett tilläggsbidrag enligt ett maximibelopp på 50 procent. Enligt artikel 101.3 i förordningen om gårdsstöd förutsätter en ansökan om tack- och getbidrag att antalet djur är minst tio. Det får- och getköttsbidrag som avses i artikel 52 i förordningen om gårdsstöd beviljas på basis av artikel 51.1 i förordningen om gårdsstöd såsom stöd som är bundet till produktionen enligt ett maximibelopp på 50 procent. I enlighet med artikel 102 i förordningen om gårdsstöd utbetalas till jordbrukare med får- och getproduktion också ett tilläggsbidrag enligt ett maximibelopp på 50 procent. Enligt artikel 101.3 i förordningen om gårdsstöd förutsätter en ansökan om tack- och getbidrag att antalet djur är minst tio. 2 mom. har upphävts genom F 9.2.2012/64. 2 mom. har upphävts genom F 9.2.2012/64.

13 § Överlåtelse av besittningen av ett jordbruksföretag i sin helhet Då besittningen av ett jordbruksföretag överlåts i sin helhet i enlighet med artikel 82 i kommissionens förordning I ska överlåtelsen ske senast den 31 augusti stödåret i fråga. Överlåtelsen av besittningen ska senast den 13 september stödåret i fråga anmälas till den behöriga myndighet som avses i 3 §. Då besittningen av ett jordbruksföretag överlåts i sin helhet i enlighet med artikel 82 i kommissionens förordning I ska överlåtelsen ske senast den 31 augusti stödåret i fråga. Överlåtelsen av besittningen ska senast den 13 september stödåret i fråga anmälas till den behöriga myndighet som avses i 3 §.

14 § Anmälningar i anslutning till gårdsstöd Jordbrukaren ska till den behöriga myndighet som avses i 3 § på begäran lämna det avtal om besittningsöverlåtelse som gäller stödberättigande jordbruksmark samt följande skriftliga anmälningar: Jordbrukaren ska till den behöriga myndighet som avses i 3 § på begäran lämna det avtal om besittningsöverlåtelse som gäller stödberättigande jordbruksmark samt följande skriftliga anmälningar: 1) en anmälan om innehållet i ett muntligt avtal om besittningsöverlåtelse, en anmälan om innehållet i ett muntligt avtal om besittningsöverlåtelse, 2) en anmälan om återkallelse av stödansökningar, så som förutsätts i artikel 25 i kommissionens förordning I, en anmälan om återkallelse av stödansökningar, så som förutsätts i artikel 25 i kommissionens förordning I, 3) en anmälan om att stödvillkoren inte uppfylls, så som förutsätts i artikel 73 i kommissionens förordning I. en anmälan om att stödvillkoren inte uppfylls, så som förutsätts i artikel 73 i kommissionens förordning I.

15 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 14 april 2010. Denna förordning träder i kraft den 14 april 2010. Genom denna förordning upphävs följande förordningar jämte ändringar: Genom denna förordning upphävs följande förordningar jämte ändringar: 1) statsrådets förordning av den 21 juli 2005 om stödregioner, stöd som är bundna till produktionen och trädning inom systemet med samlat gårdsstöd (604/2005), statsrådets förordning av den 21 juli 2005 om stödregioner, stöd som är bundna till produktionen och trädning inom systemet med samlat gårdsstöd (604/2005), 2) statsrådets förordning av den 12 oktober 2006 om upprättande av den nationella reserven, stödnivåer och fastställande av stödrättigheter inom systemet med samlat gårdsstöd (887/2006), statsrådets förordning av den 12 oktober 2006 om upprättande av den nationella reserven, stödnivåer och fastställande av stödrättigheter inom systemet med samlat gårdsstöd (887/2006), 3) jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 31 mars 2006 om systemet med samlat gårdsstöd (229/2006). jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 31 mars 2006 om systemet med samlat gårdsstöd (229/2006). Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

16 § Övergångsbestämmelse På ansökningar som lämnats in före denna förordnings ikraftträdande och som gäller den stödperiod som upphört den 31 december 2009 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På ansökningar som lämnats in före denna förordnings ikraftträdande och som gäller den stödperiod som upphört den 31 december 2009 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Sådana särskilda stödrättigheter och stödrättigheter som blivit outnyttjade år 2007 används år 2010 först i ordningen i de fall som avses i 10 § 1 mom. Sådana särskilda stödrättigheter och stödrättigheter som blivit outnyttjade år 2007 används år 2010 först i ordningen i de fall som avses i 10 § 1 mom. Bilaga 1 (9.2.2012/64) REGIONINDELNING INOM SYSTEMET MED SAMLAT GÅRDSSTÖD Region A Askola, Aura, Esbo, Helsingfors, Ingå frånsett skärgårdsdelarna, Träskända, S:t Karins frånsett skärgårdsdelarna, Grankulla, Kimitoön frånsett de delar som hör till region B–C1, Kervo, Kyrkslätt, Koski, Kouvola frånsett de delar som hör till region B–C1, Lappträsk, Lundo, Lojo frånsett de delar som hör till region B–C1, Loimaa, Lovisa frånsett de delar som hör till region B–C1, i Pargas stad tidigare Pargas stad frånsett skärgårdsdelarna, Marttila, Masku frånsett de delar som hör till region B–C1, i Mynämäki kommun tidigare Mietoinen kommun, Mörskom, Nådendal frånsett de delar som hör till region B–C1, Nurmijärvi, Oripää, Pemar, Borgnäs, Borgå frånsett skärgårdsdelarna, Pukkila, Pöytyä frånsett de delar som hör till region B–C1, Raseborg frånsett de delar som hör till region B–C1, Reso, Rusko frånsett de delar som hör till region B–C1, Salo frånsett de delar som hör till region B–C1, Sagu frånsett skärgårdsdelarna, Sibbo, Sjundeå, Somero, Tarvasjoki, Åbo frånsett skärgårdsdelarna, Tusby, Vanda, Vichtis. Region B–C1 Akaa, Asikkala, Brändö, Eckerö, Enonkoski, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Föglö, Geta, Fredrikshamn, Hammarland, Hankasalmi, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Heinävesi, Hollola, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Tavastkyro, Tavastehus, Iitti, Ikalis, Ilmajoki, Imatra, Storkyro, Jalasjärvi, Janakkala, Joensuu frånsett de delar som hör till region C2–C4, Jockis, Jomala, Jorois, Juupajoki, Juva, Jyväskylä, Jämijärvi, Jämsä, Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Högfors, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, i Kimitoöns kommun skärgårdsdelarna av tidigare Dragsfjärds kommun, Kerimäki, Kesälahti, Kiikoinen, Kitee, Kumo, Korsnäs, Kotka, i Kouvola stad tidigare Anjalankoski stad och Kuusankoski stad samt Jaala och Valkeala kommuner, Kristinestad, Kuhmoinen, Kumlinge, Kuopio frånsett de delar som hör till region C2, Kuortane, Kurikka, Gustavs, Kärkölä, Kökar, Kjulo, Lahtis, Laihela, Laitila, Villmanstrand, Lappo, Laukaa, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Leppävirta, Liperi, i Lojo stad tidigare Sammatti kommun, Loppi, i Lovisa stad skärgårdsdelarna av tidigare Pernå kommun, Lumparland, Luumäki, Luvia, Pargas frånsett de delar som hör till region A, Malax, Maaninka, Mariehamn, i Masku kommun tidigare Villnäs kommun och skärgårdsdelarna av tidigare Lemu kommun, Miehikkälä, S:t Michel, Korsholm frånsett de delar som hör till region C2–C4, Muurame, Mynämäki frånsett de delar som hör till region A, Mäntsälä, Mänttä-Vilppula, Mäntyharju, i Nådendal stad tidigare Merimasku, Rimito och Velkua kommuner samt skärgårdsdelarna av tidigare Nådendal stad, Nakkila, Nastola, Nokia, Nousis, Nummi-Pusula, Närpes, Orimattila, Orivesi, Outokumpu, Padasjoki, Parikkala, Pieksämäki, Birkala, Påmark, Björneborg, Punkaharju, Punkalaidun, Puumala, Pyttis frånsett de delar av tidigare Strömfors kommun som hör till region A, Pyhäranta, Pälkäne, i Pöytyä kommun tidigare Yläne kommun, i Raseborgs stad tidigare Ekenäs stad, Rantasalmi, Raumo, Rautjärvi, Riihimäki, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, i Rusko kommun tidigare Vahto kommun, Rääkkylä, i Salo stad tidigare Kisko och Suomusjärvi kommuner samt skärgårdsdelarna av Halikko och Finby kommuner, Saltvik, Sastamala, Savitaipale, Nyslott, Seinäjoki frånsett de delar som hör till region C2–C4, Siilinjärvi, Sottunga, Sulkava, Sund, Suomenniemi, Suonenjoki, Sysmä, Säkylä, Taipalsaari, Tövsala, Tammela, Tammerfors, Östermark, Tuusniemi, Ulvsby, Urjala, Nykarleby, Nystad, Vasa, Valkeakoski, Varkaus, Vehmaa, Vesilahti, Virolahti, Vårdö, Lillkyro, Vörå frånsett de delar som hör till region C2–C4, Ylöjärvi, Ypäjä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Ingå, Pikis, S:t Karins, Sagu och Åbo. Region C2–C4 Alajärvi, Alavieska, Alavus, Enontekis, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Karlö, Halsua, Haukipudas, Hirvensalmi, Honkajoki, Hyrynsalmi, Ii, Idensalmi, Ilomants, Enare, Storå, i Joensuu stad tidigare Eno, Kiihtelysvaara, Pyhäselkä och Tuupovaara kommuner, Joutsa, Juankoski, Juuka, Kaavi, Kajana, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Bötom, Karstula, Karvia, i Kauhava stad tidigare Kortesjärvi kommun, Kaustby, Keitele, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kempele, Keuruu, Kihniö, Kiiminki, Kinnula, Kittilä, Kiuruvesi, Kivijärvi, Karleby, Kolari, Konnevesi, Kontiolahti, Kronoby, Kuhmo, i Kuopio stad tidigare Karttula kommun, Kuusamo, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Lestijärvi, Lieksa, Limingo, Luhanka, Lumijoki, Larsmo, Merijärvi, Sastmola, Muhos, Multia, Muonio, i Korsholms kommun Björköby och Replot, Nilsiä, Nivala, Nurmes, Oulainen, Uleåborg, Oulunsalo, Paltamo, Parkano, Pedersöre, Pelkosenniemi, Pello, Perho, Pertunmaa, Petäjävesi, Pielavesi, Jakobstad, Pihtipudas, Polvijärvi, Posio, Pudasjärvi, Puolanka, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Ranua, Rautalampi, Rautavaara, Reisjärvi, Ristijärvi, Rovaniemi, Saarijärvi, Salla, Savukoski, i Seinäjoki stad tidigare Peräseinäjoki kommun, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Siikalatva, Simo, Sodankylä, Soini, Sonkajärvi, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Tervo, Tervola, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Torneå, Tyrnävä, Töysä, Utajärvi, Utsjoki, Uurainen, Vaala, Valtimo, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, i Vörå kommun områdena utanför fastlandet frånsett tidigare Oravais kommun, Yli-Ii, Övertorneo, Ylivieska, i Ylöjärvi stad tidigare Kuru kommun, Etseri, Äänekoski. REGIONINDELNING INOM SYSTEMET MED SAMLAT GÅRDSSTÖD Region A Askola, Aura, Esbo, Helsingfors, Ingå frånsett skärgårdsdelarna, Träskända, S:t Karins frånsett skärgårdsdelarna, Grankulla, Kimitoön frånsett de delar som hör till region B–C1, Kervo, Kyrkslätt, Koski, Kouvola frånsett de delar som hör till region B–C1, Lappträsk, Lundo, Lojo frånsett de delar som hör till region B–C1, Loimaa, Lovisa frånsett de delar som hör till region B–C1, i Pargas stad tidigare Pargas stad frånsett skärgårdsdelarna, Marttila, Masku frånsett de delar som hör till region B–C1, i Mynämäki kommun tidigare Mietoinen kommun, Mörskom, Nådendal frånsett de delar som hör till region B–C1, Nurmijärvi, Oripää, Pemar, Borgnäs, Borgå frånsett skärgårdsdelarna, Pukkila, Pöytyä frånsett de delar som hör till region B–C1, Raseborg frånsett de delar som hör till region B–C1, Reso, Rusko frånsett de delar som hör till region B–C1, Salo frånsett de delar som hör till region B–C1, Sagu frånsett skärgårdsdelarna, Sibbo, Sjundeå, Somero, Tarvasjoki, Åbo frånsett skärgårdsdelarna, Tusby, Vanda, Vichtis. Region B–C1 Akaa, Asikkala, Brändö, Eckerö, Enonkoski, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Föglö, Geta, Fredrikshamn, Hammarland, Hankasalmi, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Heinävesi, Hollola, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Tavastkyro, Tavastehus, Iitti, Ikalis, Ilmajoki, Imatra, Storkyro, Jalasjärvi, Janakkala, Joensuu frånsett de delar som hör till region C2–C4, Jockis, Jomala, Jorois, Juupajoki, Juva, Jyväskylä, Jämijärvi, Jämsä, Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Högfors, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, i Kimitoöns kommun skärgårdsdelarna av tidigare Dragsfjärds kommun, Kerimäki, Kesälahti, Kiikoinen, Kitee, Kumo, Korsnäs, Kotka, i Kouvola stad tidigare Anjalankoski stad och Kuusankoski stad samt Jaala och Valkeala kommuner, Kristinestad, Kuhmoinen, Kumlinge, Kuopio frånsett de delar som hör till region C2, Kuortane, Kurikka, Gustavs, Kärkölä, Kökar, Kjulo, Lahtis, Laihela, Laitila, Villmanstrand, Lappo, Laukaa, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Leppävirta, Liperi, i Lojo stad tidigare Sammatti kommun, Loppi, i Lovisa stad skärgårdsdelarna av tidigare Pernå kommun, Lumparland, Luumäki, Luvia, Pargas frånsett de delar som hör till region A, Malax, Maaninka, Mariehamn, i Masku kommun tidigare Villnäs kommun och skärgårdsdelarna av tidigare Lemu kommun, Miehikkälä, S:t Michel, Korsholm frånsett de delar som hör till region C2–C4, Muurame, Mynämäki frånsett de delar som hör till region A, Mäntsälä, Mänttä-Vilppula, Mäntyharju, i Nådendal stad tidigare Merimasku, Rimito och Velkua kommuner samt skärgårdsdelarna av tidigare Nådendal stad, Nakkila, Nastola, Nokia, Nousis, Nummi-Pusula, Närpes, Orimattila, Orivesi, Outokumpu, Padasjoki, Parikkala, Pieksämäki, Birkala, Påmark, Björneborg, Punkaharju, Punkalaidun, Puumala, Pyttis frånsett de delar av tidigare Strömfors kommun som hör till region A, Pyhäranta, Pälkäne, i Pöytyä kommun tidigare Yläne kommun, i Raseborgs stad tidigare Ekenäs stad, Rantasalmi, Raumo, Rautjärvi, Riihimäki, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, i Rusko kommun tidigare Vahto kommun, Rääkkylä, i Salo stad tidigare Kisko och Suomusjärvi kommuner samt skärgårdsdelarna av Halikko och Finby kommuner, Saltvik, Sastamala, Savitaipale, Nyslott, Seinäjoki frånsett de delar som hör till region C2–C4, Siilinjärvi, Sottunga, Sulkava, Sund, Suomenniemi, Suonenjoki, Sysmä, Säkylä, Taipalsaari, Tövsala, Tammela, Tammerfors, Östermark, Tuusniemi, Ulvsby, Urjala, Nykarleby, Nystad, Vasa, Valkeakoski, Varkaus, Vehmaa, Vesilahti, Virolahti, Vårdö, Lillkyro, Vörå frånsett de delar som hör till region C2–C4, Ylöjärvi, Ypäjä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Ingå, Pikis, S:t Karins, Sagu och Åbo. Region C2–C4 Alajärvi, Alavieska, Alavus, Enontekis, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Karlö, Halsua, Haukipudas, Hirvensalmi, Honkajoki, Hyrynsalmi, Ii, Idensalmi, Ilomants, Enare, Storå, i Joensuu stad tidigare Eno, Kiihtelysvaara, Pyhäselkä och Tuupovaara kommuner, Joutsa, Juankoski, Juuka, Kaavi, Kajana, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Bötom, Karstula, Karvia, i Kauhava stad tidigare Kortesjärvi kommun, Kaustby, Keitele, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kempele, Keuruu, Kihniö, Kiiminki, Kinnula, Kittilä, Kiuruvesi, Kivijärvi, Karleby, Kolari, Konnevesi, Kontiolahti, Kronoby, Kuhmo, i Kuopio stad tidigare Karttula kommun, Kuusamo, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Lestijärvi, Lieksa, Limingo, Luhanka, Lumijoki, Larsmo, Merijärvi, Sastmola, Muhos, Multia, Muonio, i Korsholms kommun Björköby och Replot, Nilsiä, Nivala, Nurmes, Oulainen, Uleåborg, Oulunsalo, Paltamo, Parkano, Pedersöre, Pelkosenniemi, Pello, Perho, Pertunmaa, Petäjävesi, Pielavesi, Jakobstad, Pihtipudas, Polvijärvi, Posio, Pudasjärvi, Puolanka, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Ranua, Rautalampi, Rautavaara, Reisjärvi, Ristijärvi, Rovaniemi, Saarijärvi, Salla, Savukoski, i Seinäjoki stad tidigare Peräseinäjoki kommun, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Siikalatva, Simo, Sodankylä, Soini, Sonkajärvi, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Tervo, Tervola, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Torneå, Tyrnävä, Töysä, Utajärvi, Utsjoki, Uurainen, Vaala, Valtimo, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, i Vörå kommun områdena utanför fastlandet frånsett tidigare Oravais kommun, Yli-Ii, Övertorneo, Ylivieska, i Ylöjärvi stad tidigare Kuru kommun, Etseri, Äänekoski. Bilaga 2 (9.2.2012/64) De skärgårdsområden i stödregion A som hör till GÅRDSSTÖDSREGION B–C1 Följande områden i nedan nämnda kommuner: Kimitoön Kagsjäla, Kasnäs och Lövö samt tidigare Hitis kommun Salo Luotsisaari, Vartsalansaari, Angelansaari, Pettu och Utö samt den del av Kimitoön som hör till tidigare Halikko kommun Ingå Lövö, Orslandet, Storramsjö och Älgsjölandet S:t Karins Mjölö Masku Matalluoto Nådendal Ekstensholm Lovisa Byön, Killingö, Käldö, Sondarö och Våtskär Pargas Attu, Björkholm, Heisala, Jermo, Kuggö, Mielisholm, Sorpo och Tammo Borgå Lill-Pellinge, Stor-Pellinge och Sundö Sagu Österö Åbo Kulho De skärgårdsområden i stödregion C1 som hör till GÅRDSSTÖDSREGION C2–C4 Följande områden i nedan nämnda kommuner: Enonkoski Ihamaniemi Hankasalmi öarna Paanala och Tuomari Heinävesi Hentulansaari och Viitasaari samt ön Luutsalo Jorois Kostosaari Jyväskylä Jänissaari, Kilvensalo och Rutaniemi Kerimäki Kokkosaari, Välisaari, öarna Hevossalo och Vehkasalo Kesälahti Suitsansaari och Suursaari Kuopio ön Kortela, öarna Papinsalo, Säyneensalo, Viitasalo och Vaajasalo Leppävirta Hietasaari, ön Tervassalo, Timonsalo och Vilponsaari Liperi Karjalansaari, Karhunsaari, Kuussaari, Lapinsaari, Matinsaari, Pesolansaari, Rauansaari och Suursaari Malax tidigare Bergö kommun S:t Michel Paajalansaari och Papinsaari Korsholm Björköby och Replot Mänttä-Vilppula Teerisaari Punkaharju Pöllänsaari Puumala Heinäsensaari, Kurjensalo, Konninsalo, Lieviskä, Liimattala, Lintusalo, Niinisaari, Partalansaari, Rokansaari och Viitasaari Rantasalmi Hevossalo, Kuokansaari och lägenheten Pikontaipale Ristiina Harapansalo, Kaijatsaari och Kaita Ruovesi Jaakonsaari Nyslott Ahvionsaari, Kesamonsaari, Kokonsaari, Kongonsaari, Laukansaari, Liistonsaari, Muhansaari, Pesolansaari, Pietolansaari, Ritosaari och Tuohisaari, Kiviapaja samt Mikkolanniemi Sulkava området på andra sidan Vekaransalmi Suomenniemi Salosaari Suonenjoki Ärjänsaari Taipalsaari Kyläniemi, Iso Jänkäsalo och Pieni Jänkäsalo Varkaus Ruotimo Vörå områdena utanför fastlandet frånsett tidigare Oravais kommun De skärgårdsområden i stödregion A som hör till GÅRDSSTÖDSREGION B–C1 Följande områden i nedan nämnda kommuner: Kimitoön Kagsjäla, Kasnäs och Lövö samt tidigare Hitis kommun Salo Luotsisaari, Vartsalansaari, Angelansaari, Pettu och Utö samt den del av Kimitoön som hör till tidigare Halikko kommun Ingå Lövö, Orslandet, Storramsjö och Älgsjölandet S:t Karins Mjölö Masku Matalluoto Nådendal Ekstensholm Lovisa Byön, Killingö, Käldö, Sondarö och Våtskär Pargas Attu, Björkholm, Heisala, Jermo, Kuggö, Mielisholm, Sorpo och Tammo Borgå Lill-Pellinge, Stor-Pellinge och Sundö Sagu Österö Åbo Kulho De skärgårdsområden i stödregion C1 som hör till GÅRDSSTÖDSREGION C2–C4 Följande områden i nedan nämnda kommuner: Enonkoski Ihamaniemi Hankasalmi öarna Paanala och Tuomari Heinävesi Hentulansaari och Viitasaari samt ön Luutsalo Jorois Kostosaari Jyväskylä Jänissaari, Kilvensalo och Rutaniemi Kerimäki Kokkosaari, Välisaari, öarna Hevossalo och Vehkasalo Kesälahti Suitsansaari och Suursaari Kuopio ön Kortela, öarna Papinsalo, Säyneensalo, Viitasalo och Vaajasalo Leppävirta Hietasaari, ön Tervassalo, Timonsalo och Vilponsaari Liperi Karjalansaari, Karhunsaari, Kuussaari, Lapinsaari, Matinsaari, Pesolansaari, Rauansaari och Suursaari Malax tidigare Bergö kommun S:t Michel Paajalansaari och Papinsaari Korsholm Björköby och Replot Mänttä-Vilppula Teerisaari Punkaharju Pöllänsaari Puumala Heinäsensaari, Kurjensalo, Konninsalo, Lieviskä, Liimattala, Lintusalo, Niinisaari, Partalansaari, Rokansaari och Viitasaari Rantasalmi Hevossalo, Kuokansaari och lägenheten Pikontaipale Ristiina Harapansalo, Kaijatsaari och Kaita Ruovesi Jaakonsaari Nyslott Ahvionsaari, Kesamonsaari, Kokonsaari, Kongonsaari, Laukansaari, Liistonsaari, Muhansaari, Pesolansaari, Pietolansaari, Ritosaari och Tuohisaari, Kiviapaja samt Mikkolanniemi Sulkava området på andra sidan Vekaransalmi Suomenniemi Salosaari Suonenjoki Ärjänsaari Taipalsaari Kyläniemi, Iso Jänkäsalo och Pieni Jänkäsalo Varkaus Ruotimo Vörå områdena utanför fastlandet frånsett tidigare Oravais kommun Ikraftträdelsestadganden 20.1.2011/49: Denna förordning träder i kraft den 26 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. Rådets förordning (EG) nr 73/2009; (32009R0073); EUT nr L 30, 31.1.2009, s. 16, Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009; (32009R1120); EUT nr L 316, 2.12.2009, s. 1 Denna förordning träder i kraft den 26 januari 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. Rådets förordning (EG) nr 73/2009; (32009R0073); EUT nr L 30, 31.1.2009, s. 16, Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009; (32009R1120); EUT nr L 316, 2.12.2009, s. 1 17.3.2011/241: Denna förordning träder i kraft den 23 mars 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. Rådets förordning (EG) nr 73/2009; (32009R0073); EUT nr L 30, 31.1.2009, s. 16, Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009; (32009R1120); EUT nr L 316, 2.12.2009, s. 1 Denna förordning träder i kraft den 23 mars 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. Rådets förordning (EG) nr 73/2009; (32009R0073); EUT nr L 30, 31.1.2009, s. 16, Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009; (32009R1120); EUT nr L 316, 2.12.2009, s. 1 9.2.2012/64: Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2012. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. Rådets förordning (EG) nr 73/2009; (32009R0073); EUT nr L 30, 31.1.2009, s. 16, Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009; (32009R1120); EUT nr L 316, 2.12.2009, s. 1 Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2012. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. Rådets förordning (EG) nr 73/2009; (32009R0073); EUT nr L 30, 31.1.2009, s. 16, Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009; (32009R1120); EUT nr L 316, 2.12.2009, s. 1 7.2.2013/142: Denna förordning träder i kraft den 13 februari 2013. Rådets förordning (EG) nr 73/2009 (32009R0073); EUT L 30, 31.1.2009, s. 16, Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 (32009R1120); EUT L 316, 2.12.2009, s. 1 Denna förordning träder i kraft den 13 februari 2013. Rådets förordning (EG) nr 73/2009 (32009R0073); EUT L 30, 31.1.2009, s. 16, Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 (32009R1120); EUT L 316, 2.12.2009, s. 1