Statsrådets förordning om skyddsrum

1 § Krav på skyddsrums storlek, konstruktion och placering Utöver vad som föreskrivs i räddningslagen (379/2011) ska en ägaren till en byggnad se till att skyddsrummets storlek, konstruktion och placering uppfyller kraven i denna förordning. Utöver vad som föreskrivs i räddningslagen (379/2011) ska en ägaren till en byggnad se till att skyddsrummets storlek, konstruktion och placering uppfyller kraven i denna förordning. Bestämmelser om tekniska krav på skyddsrum och om underhåll av anordningar i skyddsrum utfärdas särskilt genom förordning av inrikesministeriet. Bestämmelser om tekniska krav på skyddsrum och om underhåll av anordningar i skyddsrum utfärdas särskilt genom förordning av inrikesministeriet. Bestämmelser om de krav som ska ställas på anordningarna i skyddsrum, märkningen av anordningarna och om den information och de anvisningar som ska levereras tillsammans med anordningarna utfärdas särskilt genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om de krav som ska ställas på anordningarna i skyddsrum, märkningen av anordningarna och om den information och de anvisningar som ska levereras tillsammans med anordningarna utfärdas särskilt genom förordning av statsrådet.

2 § Storleken på det egentliga skyddsutrymmet i skyddsrum Ytan av det egentliga skyddsutrymme som avses i 71 och 72 § i räddningslagen ska vara minst två procent av byggnadens sammanlagda våningsyta. I fråga om butiks-, industri-, produktions- och samlingsbyggnader samt lagerlokaler ska ytan av det egentliga skyddsutrymmet vara minst en procent av våningsytan. Det egentliga skyddsutrymmet i skyddsrum ska dock vara minst 20 kvadratmeter. Ytan av det egentliga skyddsutrymme som avses i 71 och 72 § i räddningslagen ska vara minst två procent av byggnadens sammanlagda våningsyta. I fråga om butiks-, industri-, produktions- och samlingsbyggnader samt lagerlokaler ska ytan av det egentliga skyddsutrymmet vara minst en procent av våningsytan. Det egentliga skyddsutrymmet i skyddsrum ska dock vara minst 20 kvadratmeter. Med egentligt skyddsutrymme avses det utrymme där människorna ska vistas. Till det egentliga skyddsutrymmet räknas även toaletter och rum för första hjälpen och sjukrum. Till det egentliga skyddsutrymmet räknas dock inte slussrum eller slusstält, och inte heller utrymmen för tekniska anordningar (maskinrum och kontrollrum). Med egentligt skyddsutrymme avses det utrymme där människorna ska vistas. Till det egentliga skyddsutrymmet räknas även toaletter och rum för första hjälpen och sjukrum. Till det egentliga skyddsutrymmet räknas dock inte slussrum eller slusstält, och inte heller utrymmen för tekniska anordningar (maskinrum och kontrollrum). Om ett skyddsrum som inrättas i en industri-, produktions- eller lagerbyggnad skulle vara onödigt stort med tanke på dem som permanent arbetar och vistas i byggnaden eller på samma tomt eller byggnadsplats, eller om ett skyddsrum som inrättas i en undervisningsbyggnad eller en byggnad inom vårdbranschen skulle bli otillräckligt med tanke på antalet studieplatser eller vårdplatser, kan storleken på skyddsrummet bestämmas enligt det antal personer som i genomsnitt uppehåller sig i byggnaden. Om skyddsutrymmet dimensioneras enligt det antal personer som avses i detta moment ska skyddsrummet vara 0,75 kvadratmeter per person, om det inte av särskilda skäl behövs större utrymme. Om ett skyddsrum som inrättas i en industri-, produktions- eller lagerbyggnad skulle vara onödigt stort med tanke på dem som permanent arbetar och vistas i byggnaden eller på samma tomt eller byggnadsplats, eller om ett skyddsrum som inrättas i en undervisningsbyggnad eller en byggnad inom vårdbranschen skulle bli otillräckligt med tanke på antalet studieplatser eller vårdplatser, kan storleken på skyddsrummet bestämmas enligt det antal personer som i genomsnitt uppehåller sig i byggnaden. Om skyddsutrymmet dimensioneras enligt det antal personer som avses i detta moment ska skyddsrummet vara 0,75 kvadratmeter per person, om det inte av särskilda skäl behövs större utrymme. De ledningslokaler som byggs i enlighet med 77 § i räddningslagen ska vara tillräckligt stora för det antal personer som kan beräknas komma att arbeta där. De ledningslokaler som byggs i enlighet med 77 § i räddningslagen ska vara tillräckligt stora för det antal personer som kan beräknas komma att arbeta där. Skyddsklassen för ett skyddsrum bestäms enligt storleken på skyddsrummet som följer: Egentligt skyddsutrymme m 2 högst Skyddsklass 135 S1, av armerad betong 900 S2, av armerad betong 4500 I bergrum Skyddsklassen för ett skyddsrum bestäms enligt storleken på skyddsrummet som följer: Egentligt skyddsutrymme m 2 högst 2 Skyddsklass 135 S1, av armerad betong 900 S2, av armerad betong 4500 I bergrum

3 § Placering av skyddsrum Ett skyddsrum får placeras högst 250 meter från den byggnad för vilken skyddsrummet byggs. Ett skyddsrum får placeras högst 250 meter från den byggnad för vilken skyddsrummet byggs. Den myndighet som beviljar bygglov kan efter att ha hört den lokala räddningsmyndigheten av särskilda skäl utifrån hotbildsbedömningen besluta att ett sådant gemensamt skyddsrum som avses i 71 § 4 mom. i räddningslagen får placeras på ett längre avstånd än det som anges i 1 mom. Den myndighet som beviljar bygglov kan efter att ha hört den lokala räddningsmyndigheten av särskilda skäl utifrån hotbildsbedömningen besluta att ett sådant gemensamt skyddsrum som avses i 71 § 4 mom. i räddningslagen får placeras på ett längre avstånd än det som anges i 1 mom.

4 § Belastningar Skyddsrummens konstruktioner ska dimensioneras för tryckvågsbelastning så att skyddsrum av skyddsklass S1 av armerad betong motstår en belastning på 100 kPa (1 bar), skyddsrum av skyddsklass S2 av armerad betong motstår en belastning på 200 kPa (2 bar) och bergrum motstår en belastning på 300 kPa (3 bar). Skyddsrummens konstruktioner ska dimensioneras för tryckvågsbelastning så att skyddsrum av skyddsklass S1 av armerad betong motstår en belastning på 100 kPa (1 bar), skyddsrum av skyddsklass S2 av armerad betong motstår en belastning på 200 kPa (2 bar) och bergrum motstår en belastning på 300 kPa (3 bar).

5 § Konstruktionernas tjocklek I skyddsrum av skyddsklass S1 av armerad betong ska begränsningsväggarna och taket bestå av minst 300 mm tjock armerad betong och golvet, de bärande mellanväggarna och pelarna av armerad betong, liksom mellanbjälklaget av armerad betong i skyddsrum i två våningar vara minst 150 mm tjocka. I skyddsrum av skyddsklass S1 av armerad betong ska begränsningsväggarna och taket bestå av minst 300 mm tjock armerad betong och golvet, de bärande mellanväggarna och pelarna av armerad betong, liksom mellanbjälklaget av armerad betong i skyddsrum i två våningar vara minst 150 mm tjocka. I skyddsrum av skyddsklass S2 av armerad betong ska begränsningsväggarna och taket bestå av minst 400 mm tjock armerad betong, och golvet bestå av minst 200 mm tjock armerad betong, med undantag av de delar som vilar mot berg. I skyddsrum av skyddsklass S2 av armerad betong ska begränsningsväggarna och taket bestå av minst 400 mm tjock armerad betong, och golvet bestå av minst 200 mm tjock armerad betong, med undantag av de delar som vilar mot berg. De begränsningsväggar i bergsskyddsrum som i en bergtunnel motstår tryckbelastningar ska bestå av minst 800 mm tjock armerad betong. De begränsningsväggar i bergsskyddsrum som i en bergtunnel motstår tryckbelastningar ska bestå av minst 800 mm tjock armerad betong. Väggar, pelare och mellanbjälklag av armerad betong inne i skyddsrum av skyddsklass S2 av armerad betong och inne i bergsskyddsrum ska vara minst 200 mm tjocka. Väggar, pelare och mellanbjälklag av armerad betong inne i skyddsrum av skyddsklass S2 av armerad betong och inne i bergsskyddsrum ska vara minst 200 mm tjocka.

6 § Bergsskyddsrum Placeringen av bergsskyddsrum, dess form samt tjocklekarna för väggar och tak med förstärkningskonstruktioner ska planeras på bergmekaniska grunder. Placeringen av bergsskyddsrum, dess form samt tjocklekarna för väggar och tak med förstärkningskonstruktioner ska planeras på bergmekaniska grunder. Vid planering och byggande av bergsskyddsrum ska risken för översvämning beaktas. Vid planering och byggande av bergsskyddsrum ska risken för översvämning beaktas. Den bergmekaniska dimensioneringen av konstruktioner i berg kan utföras numeriskt eller som tabelldimensionering. Den bergmekaniska dimensioneringen av konstruktioner i berg kan utföras numeriskt eller som tabelldimensionering.

7 § Förstärkningar i bergsskyddsrum Tjockleken på sprutbetongskiktet ska vara minst 60 mm i taket på skyddsutrymmen och minst 40 mm på väggarna i skyddet samt i tunnlarna utanför skyddsrummet. Tjockleken på sprutbetongskiktet ska vara minst 60 mm i taket på skyddsutrymmen och minst 40 mm på väggarna i skyddet samt i tunnlarna utanför skyddsrummet. I skyddet ska taket dessutom förstärkas genom bultning. I skyddet ska taket dessutom förstärkas genom bultning.

8 § Skydd mot splitter Dörrar, luckor och ventiler i skyddsrummets yttre begränsningar ska placeras så att de är så väl skyddade som möjligt mot splitterverkningar av konventionella vapen. Dörrar, luckor och ventiler i skyddsrummets yttre begränsningar ska placeras så att de är så väl skyddade som möjligt mot splitterverkningar av konventionella vapen.

9 § Vibrationsbelastningar och övriga belastningar Konstruktionerna i skyddsrum ska dimensioneras så att de tål vibrationsbelastningar som härrör från vapen. Av mellanbjälklagets vistelselast beaktas en tredjedel. Partialsäkerhetskoefficienten för belastningarna är 1. Konstruktionerna i skyddsrum ska dimensioneras så att de tål vibrationsbelastningar som härrör från vapen. Av mellanbjälklagets vistelselast beaktas en tredjedel. Partialsäkerhetskoefficienten för belastningarna är 1.

10 § Dimensionering av grundkonstruktioner Vid dimensioneringen av grundkonstruktionerna för skyddsrum av skyddsklass S1 av armerad betong beaktas en fjärdedel av de vertikala tryck- och raslasterna. Vid dimensioneringen av grundkonstruktionerna för skyddsrum av skyddsklass S1 av armerad betong beaktas en fjärdedel av de vertikala tryck- och raslasterna.

11 § Dimensionering av armerade betongkonstruktioner Vid dimensionering av konstruktionernas tryck- eller raslaster, deras motsvarande återsvängningslaster, vibrationslaster eller de belastningskombinationer som innehåller nyttolaster är partialsäkerhetskoefficienten för skyddsrum minst 1, varvid belastningen behandlas som en statisk last. Vid dimensionering av konstruktionernas tryck- eller raslaster, deras motsvarande återsvängningslaster, vibrationslaster eller de belastningskombinationer som innehåller nyttolaster är partialsäkerhetskoefficienten för skyddsrum minst 1, varvid belastningen behandlas som en statisk last. De specifika hållfastheterna enligt föreskrifter och anvisningar om konstruktioner av betong och armerad betong får höjas med högst 20 procent i fråga om armeringens hållfasthet och betongens tryckhållfasthet. Materialens partialsäkerhetskoefficient är minst 1 och som tillåtna påkänningar används de specifika hållfastheterna som höjts i ovannämnd grad. De specifika hållfastheterna enligt föreskrifter och anvisningar om konstruktioner av betong och armerad betong får höjas med högst 20 procent i fråga om armeringens hållfasthet och betongens tryckhållfasthet. Materialens partialsäkerhetskoefficient är minst 1 och som tillåtna påkänningar används de specifika hållfastheterna som höjts i ovannämnd grad.

12 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011. Helsingfors den 5 maj 2011 Inrikesminister Anne Holmlund Teknisk direktör Hannu Olamo Helsingfors den 5 maj 2011 Inrikesminister Anne Holmlund Teknisk direktör Hannu Olamo