Statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Havsförvaltningsplaneperiod Den havsförvaltningsplan som avses i 26 a och 26 b § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) ska utarbetas för sex år i sänder. Den havsförvaltningsplan som avses i 26 a och 26 b § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) ska utarbetas för sex år i sänder. Den första havsförvaltningsplanen ska beredas så att den godkänns senast den 15 juli 2015. Den första havsförvaltningsplanen ska beredas så att den godkänns senast den 15 juli 2015.

2 § Definitioner I denna förordning avses med I denna förordning avses med 1) kvalitativ deskriptor en sådan faktor som ska beaktas när en god miljöstatus fastställs, kvalitativ deskriptor en sådan faktor som ska beaktas när en god miljöstatus fastställs, 2) indikator en sådan kvalitativ eller kvantitativ indikator, med vars hjälp miljöns tillstånd eller en förändring i det beskrivs, indikator en sådan kvalitativ eller kvantitativ indikator, med vars hjälp miljöns tillstånd eller en förändring i det beskrivs, 3) marin miljö havsvattnens geomorfologiska, geografiska, kemiska, geologiska, biologiska och klimatiska faktorer som tillsammans med fysiska akustiska och kemiska förhållanden, förhållanden som beror på mänsklig aktivitet inbegripet, bestämmer de marina ekosystemens tillstånd, kvalitet och produktivitet. marin miljö havsvattnens geomorfologiska, geografiska, kemiska, geologiska, biologiska och klimatiska faktorer som tillsammans med fysiska akustiska och kemiska förhållanden, förhållanden som beror på mänsklig aktivitet inbegripet, bestämmer de marina ekosystemens tillstånd, kvalitet och produktivitet.

3 § Myndigheter och inrättningar vid planeringen av havsvården Miljöministeriet i samarbete med Finlands miljöcentral och närings-, trafik- och miljöcentralen ansvarar vid utarbetandet av havsförvaltningsplanen för Miljöministeriet i samarbete med Finlands miljöcentral och närings-, trafik- och miljöcentralen ansvarar vid utarbetandet av havsförvaltningsplanen för 1) sammanställning av en inledande bedömning av den marina miljöns tillstånd, sammanställning av en inledande bedömning av den marina miljöns tillstånd, 2) definition av särdragen för en god miljöstatus i den marina miljön och uppställande av miljömål, definition av särdragen för en god miljöstatus i den marina miljön och uppställande av miljömål, 3) utarbetande av ett övervakningsprogram och behövlig övervakning, utarbetande av ett övervakningsprogram och behövlig övervakning, 4) sammanställning av åtgärdsprogram, och sammanställning av åtgärdsprogram, och 5) behövlig rapportering. behövlig rapportering. Finlands miljöcentral svarar för utvecklande och upprätthållande av de datasystem som behövs för planeringen av havsvården och behövlig rapportering. Finlands miljöcentral svarar för utvecklande och upprätthållande av de datasystem som behövs för planeringen av havsvården och behövlig rapportering. På sitt verksamhetsområde svarar närings-, trafik- och miljöcentralen för utarbetande och genomförande av havsförvaltningsplanen för På sitt verksamhetsområde svarar närings-, trafik- och miljöcentralen för utarbetande och genomförande av havsförvaltningsplanen för 1) produktion, sammanställning och redigering av behövliga uppgifter, produktion, sammanställning och redigering av behövliga uppgifter, 2) utarbetande av ett åtgärdsprogram på sitt område, utarbetande av ett åtgärdsprogram på sitt område, 3) beredning av ett övervakningsprogram och ordnande av övervakning av kustvatten som avses i 2 § 1 mom. 3 punkten i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen, och beredning av ett övervakningsprogram och ordnande av övervakning av kustvatten som avses i 2 § 1 mom. 3 punkten i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen, och 4) ordnande av och information om deltagande. ordnande av och information om deltagande. Vid den planering och det genomförande av vattenvården som avses i 3 mom. ska Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral agera som samordnande närings-, trafik och miljöcentral bland närings-, trafik- och miljöcentralerna och i samarbete med miljöministeriet och vid behov med övriga myndigheter och inrättningar. Vid den planering och det genomförande av vattenvården som avses i 3 mom. ska Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral agera som samordnande närings-, trafik och miljöcentral bland närings-, trafik- och miljöcentralerna och i samarbete med miljöministeriet och vid behov med övriga myndigheter och inrättningar. De myndigheter, inrättningar och enheter som lyder under eller styrs av ministerierna och som avses i 26 a § 1 mom. i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen ska på sitt eget verksamhetsområde svara för produktion, sammanställning och redigering av de uppgifter som behövs för havsförvaltningsplanen och för verkställandet av havsförvaltningsplanen. Dessa är Forststyrelsen, Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Meteorologiska institutet, Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket Trafi. Geologiska forskningscentralen, försvarsmakten och andra myndigheter och inrättningar som deltar i ordnandet av vattenvården och havsvården ska dessutom på sitt eget verksamhetsområde svara för produktion, sammanställning och redigering av de uppgifter som behövs för havsförvaltningsplanen. De myndigheter, inrättningar och enheter som lyder under eller styrs av ministerierna och som avses i 26 a § 1 mom. i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen ska på sitt eget verksamhetsområde svara för produktion, sammanställning och redigering av de uppgifter som behövs för havsförvaltningsplanen och för verkställandet av havsförvaltningsplanen. Dessa är Forststyrelsen, Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Meteorologiska institutet, Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket Trafi. Geologiska forskningscentralen, försvarsmakten och andra myndigheter och inrättningar som deltar i ordnandet av vattenvården och havsvården ska dessutom på sitt eget verksamhetsområde svara för produktion, sammanställning och redigering av de uppgifter som behövs för havsförvaltningsplanen.

4 § Sammanställning av uppgifter och granskningshelheter Vid sammanställning, redigering och användning av uppgifter ska i tillämpliga delar beaktas bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), territorialövervakningslagen (755/2000) och lagen om en infrastruktur för geografisk information (421/2009). Vid sammanställning, redigering och användning av uppgifter ska i tillämpliga delar beaktas bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), territorialövervakningslagen (755/2000) och lagen om en infrastruktur för geografisk information (421/2009). Granskningshelheterna i beredningen och utarbetandet av havsförvaltningsplanen och verkställandet av havsförvaltningsplanen får överskrida verksamhetsområdenas administrativa gränser. Granskningshelheterna i beredningen och utarbetandet av havsförvaltningsplanen och verkställandet av havsförvaltningsplanen får överskrida verksamhetsområdenas administrativa gränser. 2 kap. Utredningar som behövs för den inledande bedömningen av den marina miljöns tillstånd

5 § Utredning av havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden Miljöministeriet ska svara för utredningen av havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna och med Finlands miljöcentral. Övriga myndigheter och inrättningar ska på begäran sända miljöministeriet och den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen behövliga uppgifter om havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden. När havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden utreds ska i tillämpliga delar beaktas de förhållanden som presenteras i bilaga 1 samt i tabell 1 i bilaga III i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG, nedan ramdirektivet om en marin strategi. Miljöministeriet ska svara för utredningen av havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna och med Finlands miljöcentral. Övriga myndigheter och inrättningar ska på begäran sända miljöministeriet och den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen behövliga uppgifter om havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden. När havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden utreds ska i tillämpliga delar beaktas de förhållanden som presenteras i bilaga 1 samt i tabell 1 i bilaga III i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG, nedan ramdirektivet om en marin strategi.

6 § Bedömning av verksamhet som påverkar den marina miljön Närings-, trafik- och miljöcentralen sammanställer på sitt verksamhetsområde och Finlands miljöcentral sammanställer på havsvatten som ligger utanför de kustvatten som avses i 2 § 1 mom. 3 punkten i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen uppgifter om sådan verksamhet som inverkar på den marina miljöns tillstånd och om hur det visar sig i den marina miljön. Närings-, trafik- och miljöcentralerna och Finlands miljöcentral ska dessutom sammanställa de uppgifter som behövs för den ekonomiska och sociala bedömningen av användning av havsvattnen och kostnader som beror på att den marina miljöns tillstånd försämras. Närings-, trafik- och miljöcentralen sammanställer på sitt verksamhetsområde och Finlands miljöcentral sammanställer på havsvatten som ligger utanför de kustvatten som avses i 2 § 1 mom. 3 punkten i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen uppgifter om sådan verksamhet som inverkar på den marina miljöns tillstånd och om hur det visar sig i den marina miljön. Närings-, trafik- och miljöcentralerna och Finlands miljöcentral ska dessutom sammanställa de uppgifter som behövs för den ekonomiska och sociala bedömningen av användning av havsvattnen och kostnader som beror på att den marina miljöns tillstånd försämras. Övriga myndigheter och inrättningar ska lämna in uppgifter, planer och utredningar som gäller deras eget verksamhetsområde samt analyser och bedömningar av verksamhet som inverkar på den marina miljöns tillstånd på deras verksamhetsområde till behörig närings-, trafik- och miljöcentral och till miljöministeriet. När de uppgifter som nämns i 1 mom. sammanställs ska de faktorer som anges i bilaga 2 och i tabell 2 i bilaga III till ramdirektivet om en marin strategi beaktas i tillämpliga delar. Övriga myndigheter och inrättningar ska lämna in uppgifter, planer och utredningar som gäller deras eget verksamhetsområde samt analyser och bedömningar av verksamhet som inverkar på den marina miljöns tillstånd på deras verksamhetsområde till behörig närings-, trafik- och miljöcentral och till miljöministeriet. När de uppgifter som nämns i 1 mom. sammanställs ska de faktorer som anges i bilaga 2 och i tabell 2 i bilaga III till ramdirektivet om en marin strategi beaktas i tillämpliga delar. Närings-, trafik- och miljöcentralen och Finlands miljöcentral ska på sina verksamhetsområden vid behov bedöma och identifiera de exceptionella förhållanden eller åtgärder eller bristen på åtgärder som avses i 26 e § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen. Närings-, trafik- och miljöcentralen och Finlands miljöcentral ska på sina verksamhetsområden vid behov bedöma och identifiera de exceptionella förhållanden eller åtgärder eller bristen på åtgärder som avses i 26 e § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen.

7 § Bedömning av den marina miljöns rådande tillstånd Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna och Finlands miljöcentral ska på sina verksamhetsområden bedöma och fastställa det rådande tillståndet i den marina miljön på basis av de grundläggande egenskaper som avses i 5 § för havsförvaltningsplanen med användning av faktorerna i bilaga 1 i tillämpliga delar och i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar. Utredningar som gjorts i internationellt samarbete ska beaktas i tillämpliga delar när det rådande tillståndet i den marina miljön bedöms. Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna och Finlands miljöcentral ska på sina verksamhetsområden bedöma och fastställa det rådande tillståndet i den marina miljön på basis av de grundläggande egenskaper som avses i 5 § för havsförvaltningsplanen med användning av faktorerna i bilaga 1 i tillämpliga delar och i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar. Utredningar som gjorts i internationellt samarbete ska beaktas i tillämpliga delar när det rådande tillståndet i den marina miljön bedöms. För planeringen av havsvården ska närings-, trafik- och miljöcentralerna i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar sammanställa de uppgifter som gäller planeringen av vattenvården och verkställande av övrig lagstiftning och som anknyter till bedömningen av den marina miljöns tillstånd. För planeringen av havsvården ska närings-, trafik- och miljöcentralerna i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar sammanställa de uppgifter som gäller planeringen av vattenvården och verkställande av övrig lagstiftning och som anknyter till bedömningen av den marina miljöns tillstånd. 3 kap. Fastställande av vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön och miljömål vid planeringen av havsvården

8 § God miljöstatus i den marina miljön och dess särdrag Miljöministeriet ska i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna, Finlands miljöcentral och andra myndigheter och inrättningar fastställa särdragen för en god miljöstatus i den marina miljön utgående från de uppgifter som utretts med stöd av 5–7 § och med användning av de kvalitativa deskriptorerna i bilaga 1 till ramdirektivet om en marin strategi och bilaga 3. Dessutom ska närings-, trafik- och miljöcentralerna och övriga myndigheter och inrättningar på sina verksamhetsområden sända miljöministeriet de uppgifter som behövs för fastställandet av en god miljöstatus. Miljöministeriet ska i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna, Finlands miljöcentral och andra myndigheter och inrättningar fastställa särdragen för en god miljöstatus i den marina miljön utgående från de uppgifter som utretts med stöd av 5–7 § och med användning av de kvalitativa deskriptorerna i bilaga 1 till ramdirektivet om en marin strategi och bilaga 3. Dessutom ska närings-, trafik- och miljöcentralerna och övriga myndigheter och inrättningar på sina verksamhetsområden sända miljöministeriet de uppgifter som behövs för fastställandet av en god miljöstatus. När det fastställs vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön ska tillämpningen av övrig lagstiftning och i synnerhet vattenförvaltningsplaner och utredningar och åtaganden som gjorts i internationellt samarbete beaktas. När det fastställs vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön ska tillämpningen av övrig lagstiftning och i synnerhet vattenförvaltningsplaner och utredningar och åtaganden som gjorts i internationellt samarbete beaktas. När den kvalitativa deskriptorn 8 som anges i bilaga 3 används i samband med fastställande av vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön, tillämpas miljökvalitetsnormerna för de ämnen som avses i punkt C2 och D i bilaga 1 till statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006). Bestämmelser om klassificeringen av kustvattnens kemiska status finns i 13 § i statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen (1040/2006). När den kvalitativa deskriptorn 8 som anges i bilaga 3 används i samband med fastställande av vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön, tillämpas miljökvalitetsnormerna för de ämnen som avses i punkt C2 och D i bilaga 1 till statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006). Bestämmelser om klassificeringen av kustvattnens kemiska status finns i 13 § i statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen (1040/2006).

9 § Uppställande av miljömål Miljöministeriet bereder i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna och övriga myndigheter och inrättningar utgående från den inledande bedömningen av den marina miljöns tillstånd övergripande miljömål i enlighet med bilaga IV i ramdirektivet om en marin strategi för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön. Miljömålen ska innehålla Miljöministeriet bereder i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna och övriga myndigheter och inrättningar utgående från den inledande bedömningen av den marina miljöns tillstånd övergripande miljömål i enlighet med bilaga IV i ramdirektivet om en marin strategi för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön. Miljömålen ska innehålla 1) allmänna mål som visar en god miljöstatus i den marina miljön, allmänna mål som visar en god miljöstatus i den marina miljön, 2) mätbara mål som är nödvändiga för genomförandet av uppföljning och bedömning av hur en god miljöstatus har uppnåtts och indikatorer i anknytning till detta, samt mätbara mål som är nödvändiga för genomförandet av uppföljning och bedömning av hur en god miljöstatus har uppnåtts och indikatorer i anknytning till detta, samt 3) funktionella mål för verkställandet av havsförvaltningsplanen. funktionella mål för verkställandet av havsförvaltningsplanen. När miljömålen uppställs ska sociala och ekonomiska faktorer beaktas på ett riktigt sätt och det ska fastställas en tidtabell för när målen ska vara uppnådda. För målen eller indikatorer i anknytning till dem kan det vid behov fastställas jämförelse- eller gränsvärden. Vid uppställandet av miljömålen ska dessutom betydande gränsöverskridande inverkan beaktas och hänsyn tas till miljömål som ställts upp nationellt eller internationellt. När miljömålen uppställs ska sociala och ekonomiska faktorer beaktas på ett riktigt sätt och det ska fastställas en tidtabell för när målen ska vara uppnådda. För målen eller indikatorer i anknytning till dem kan det vid behov fastställas jämförelse- eller gränsvärden. Vid uppställandet av miljömålen ska dessutom betydande gränsöverskridande inverkan beaktas och hänsyn tas till miljömål som ställts upp nationellt eller internationellt. Miljöministeriet i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna utreder utgående från de uppgifter som sammanställts med stöd av 5–7 § och de särdrag hos en god miljöstatus i den marina miljön som avses i 8 § de marina delregioner där en god miljöstatus i den marina miljön inte kan uppnås enligt uppgjord tidtabell. Miljöministeriet i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna utreder utgående från de uppgifter som sammanställts med stöd av 5–7 § och de särdrag hos en god miljöstatus i den marina miljön som avses i 8 § de marina delregioner där en god miljöstatus i den marina miljön inte kan uppnås enligt uppgjord tidtabell.

10 § Bedömning av exceptionella förhållanden Miljöministeriet ska i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar som deltar i planeringen av havsvården vid behov bedöma vilken betydelse en tillfällig försämring av havsvattnets tillstånd som beror på en sådan situation eller sådana förhållanden som avses i 26 e § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen har för miljömålen. Miljöministeriet ska i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar som deltar i planeringen av havsvården vid behov bedöma vilken betydelse en tillfällig försämring av havsvattnets tillstånd som beror på en sådan situation eller sådana förhållanden som avses i 26 e § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen har för miljömålen. 4 kap. Havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram

11 § Åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet kan utarbetas för att gälla havsvatten i sin helhet eller på basis av regionala helheter som definieras på basis av egenskaper eller verksamhet som inverkar på dem. Åtgärdsprogrammet kan utarbetas för att gälla havsvatten i sin helhet eller på basis av regionala helheter som definieras på basis av egenskaper eller verksamhet som inverkar på dem. Närings-, trafik- och miljöcentralen bereder åtgärdsprogrammet på sitt verksamhetsområde. Den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen ska samla in och samordna åtgärdsprogrammen som sedan fogas till havsförvaltnigsplanen. Övriga myndigheter och inrättningar sänder de uppgifter som rör deras eget verksamhetsområde och som behövs för åtgärdsprogrammet till närings-, trafik- och miljöcentralen och deltar i utarbetandet och verkställandet av åtgärdsprogrammet inom sina egna verksamhetsområden. Närings-, trafik- och miljöcentralen bereder åtgärdsprogrammet på sitt verksamhetsområde. Den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen ska samla in och samordna åtgärdsprogrammen som sedan fogas till havsförvaltnigsplanen. Övriga myndigheter och inrättningar sänder de uppgifter som rör deras eget verksamhetsområde och som behövs för åtgärdsprogrammet till närings-, trafik- och miljöcentralen och deltar i utarbetandet och verkställandet av åtgärdsprogrammet inom sina egna verksamhetsområden. Miljöministeriet fastställer och bereder i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna och övriga myndigheter och inrättningar åtgärder som gäller havsvattnen i sin helhet och ansvarar för det internationella samarbetet i anknytning till dem. Miljöministeriet fastställer och bereder i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna och övriga myndigheter och inrättningar åtgärder som gäller havsvattnen i sin helhet och ansvarar för det internationella samarbetet i anknytning till dem. I åtgärdsprogrammet presenteras de åtgärder som behövs för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön och genomförandet av dem med beaktande av sociala och ekonomiska konsekvenser och kraven på hållbar utveckling samt de åtgärder som presenteras i vattenförvaltningsplanerna. Dessutom ska det framgå hur åtgärderna bidrar till att uppnå de uppställda miljömålen. I åtgärdsprogrammet presenteras de åtgärder som behövs för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön och genomförandet av dem med beaktande av sociala och ekonomiska konsekvenser och kraven på hållbar utveckling samt de åtgärder som presenteras i vattenförvaltningsplanerna. Dessutom ska det framgå hur åtgärderna bidrar till att uppnå de uppställda miljömålen.

12 § Åtgärder Åtgärdsprogrammet ska innehålla åtgärder som förbättrar den marina miljöns status i enlighet med bilaga VI till ramdirektivet om en marin strategi, eller, om statusen är god, upprätthållande åtgärder. När dessa åtgärder väljs ska i tillämpliga delar beaktas Åtgärdsprogrammet ska innehålla åtgärder som förbättrar den marina miljöns status i enlighet med bilaga VI till ramdirektivet om en marin strategi, eller, om statusen är god, upprätthållande åtgärder. När dessa åtgärder väljs ska i tillämpliga delar beaktas 1) den tillåtna omfattningen av aktivitet som inverkar på den marina miljön, den tillåtna omfattningen av aktivitet som inverkar på den marina miljön, 2) den tillåtna graden av en negativ effekt som orsakar en störning i den marina miljön, den tillåtna graden av en negativ effekt som orsakar en störning i den marina miljön, 3) övervakningen av regional och tidsmässig aktivitet som påverkar den marina miljön, övervakningen av regional och tidsmässig aktivitet som påverkar den marina miljön, 4) säkerställandet av en samordnad förvaltning, säkerställandet av en samordnad förvaltning, 5) förbättringen av spårbarhet av förstöring av den marina miljön, förbättringen av spårbarhet av förstöring av den marina miljön, 6) ekonomiska incitament för skydd och hållbar användning av den marina miljön, ekonomiska incitament för skydd och hållbar användning av den marina miljön, 7) förvaltningsverktyg som styr aktivitet som inverkar på den marina miljön för att återställa skadade komponenter i marina ekosystem, förvaltningsverktyg som styr aktivitet som inverkar på den marina miljön för att återställa skadade komponenter i marina ekosystem, 8) medverkan av intressentgrupper och ökad information till allmänheten. medverkan av intressentgrupper och ökad information till allmänheten.

13 § Regionala skyddsåtgärder Åtgärdsprogrammet ska innehålla regionala skyddsåtgärder som främjar enhetliga och representativa nätverk av marina skyddsområden som bildats med stöd av övrig lagstiftning, och som tar hänsyn till mångfalden i ekosystemen i dessa områden. Åtgärdsprogrammet ska innehålla regionala skyddsåtgärder som främjar enhetliga och representativa nätverk av marina skyddsområden som bildats med stöd av övrig lagstiftning, och som tar hänsyn till mångfalden i ekosystemen i dessa områden. Om förvaltningen av verksamhet som inverkar på den marina miljön i Europeiska unionen eller internationellt kan påverka marina skyddsområden i betydande grad, ska dessa områden identifieras i åtgärdsprogrammet. Om förvaltningen av verksamhet som inverkar på den marina miljön i Europeiska unionen eller internationellt kan påverka marina skyddsområden i betydande grad, ska dessa områden identifieras i åtgärdsprogrammet. 5 kap. Havsförvaltningsplanens övervakningsprogram

14 § Övervakningsprogram Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen ska i samarbete med Finlands miljöcentraler och övriga myndigheter och inrättningar fastställa behoven av övervakning av verksamhet som inverkar på havet och den marina miljön inom deras verksamhetsområde och kompetensområde med beaktande av bestämmelserna i 26 h § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen. Dessutom ska kraven i bilaga V till ramdirektivet om en marin strategi beaktas. Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen ska i samarbete med Finlands miljöcentraler och övriga myndigheter och inrättningar fastställa behoven av övervakning av verksamhet som inverkar på havet och den marina miljön inom deras verksamhetsområde och kompetensområde med beaktande av bestämmelserna i 26 h § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen. Dessutom ska kraven i bilaga V till ramdirektivet om en marin strategi beaktas. Miljöministeriet ska i samarbete med den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen och övriga myndigheter och inrättningar sammanställa, samordna och utarbeta ett övervakningsprogram för fortgående bedömning av den marina miljöns tillstånd. I övervakningsprogrammet ska övervakning som ordnats av olika myndigheter och inrättningar i tillämpliga delar sammanfogas med kontroll som med stöd av övrig lagstiftning utförts av en verksamhetsutövare, samtidigt som vattenvårdens övervakningsprogram för kustvatten beaktas. När övervakningsprogrammet utarbetas ska faktorerna i bilaga 1 och 2 och de allmänna kraven i bilaga 4 beaktas. Miljöministeriet ska i samarbete med den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen och övriga myndigheter och inrättningar sammanställa, samordna och utarbeta ett övervakningsprogram för fortgående bedömning av den marina miljöns tillstånd. I övervakningsprogrammet ska övervakning som ordnats av olika myndigheter och inrättningar i tillämpliga delar sammanfogas med kontroll som med stöd av övrig lagstiftning utförts av en verksamhetsutövare, samtidigt som vattenvårdens övervakningsprogram för kustvatten beaktas. När övervakningsprogrammet utarbetas ska faktorerna i bilaga 1 och 2 och de allmänna kraven i bilaga 4 beaktas. Övervakningsprogrammet ska innehålla uppgifter om de faktorer och områden som behöver övervakas för att övervakningen av att miljömålen genomförs ska ske samt hur ofta övervakningen ska utföras. Tidpunkten och frekvensen för övervakningen ska väljas så att en godtagbar tillförlitlighet och noggrannhet uppnås. Övervakningsprogrammet ska innehålla tillräckligt med faktorer som ska övervakas samt platser och områden som ska övervakas, så att den marina miljöns tillstånd kan bedömas i sin helhet. Övervakningsprogrammet ska innehålla uppgifter om de faktorer och områden som behöver övervakas för att övervakningen av att miljömålen genomförs ska ske samt hur ofta övervakningen ska utföras. Tidpunkten och frekvensen för övervakningen ska väljas så att en godtagbar tillförlitlighet och noggrannhet uppnås. Övervakningsprogrammet ska innehålla tillräckligt med faktorer som ska övervakas samt platser och områden som ska övervakas, så att den marina miljöns tillstånd kan bedömas i sin helhet. I övervakningsprogrammen ska i mån av möjlighet användas samma övervakningsanvisningar som för program som baserar sig på internationella avtal, för att säkerställa enhetlighet med dem. Jämförbarheten mellan bedömningspraxisen och bedömningsmetoderna i övervakningsprogrammet och andra medlemsstater i EU runt Östersjön ska säkerställas och samordnas i den mån det är möjligt. I övervakningsprogrammen ska i mån av möjlighet användas samma övervakningsanvisningar som för program som baserar sig på internationella avtal, för att säkerställa enhetlighet med dem. Jämförbarheten mellan bedömningspraxisen och bedömningsmetoderna i övervakningsprogrammet och andra medlemsstater i EU runt Östersjön ska säkerställas och samordnas i den mån det är möjligt.

15 § Organisering av övervakningen Miljöministeriet, Finlands miljöcentral, närings-, trafik- och miljöcentralerna och övriga myndigheter och inrättningar ska inom sitt kompetensområde ansvara för att övervakningsprogrammet genomförs i enlighet med havsförvaltningsplanen. Miljöministeriet, Finlands miljöcentral, närings-, trafik- och miljöcentralerna och övriga myndigheter och inrättningar ska inom sitt kompetensområde ansvara för att övervakningsprogrammet genomförs i enlighet med havsförvaltningsplanen. Finlands miljöcentral i samarbete med Meteorologiska institutet, Naturresursinstitutet, Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Forststyrelsen och försvarsmakten ska svara för organiseringen av övervakning av havsvattnen utanför kustvattnen. Finlands miljöcentral i samarbete med Meteorologiska institutet, Naturresursinstitutet, Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Forststyrelsen och försvarsmakten ska svara för organiseringen av övervakning av havsvattnen utanför kustvattnen. Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska organisera övervakningen av kustvattnen på sitt verksamhetsområde i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar. Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska organisera övervakningen av kustvattnen på sitt verksamhetsområde i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar. 6 kap. Utarbetande och översyn av havsförvaltningsplanen

16 § Tidtabell för utarbetandet av havsförvaltningsplanen Miljöministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Finlands miljöcentral och övriga myndigheter och inrättningar ska på sina verksamhetsområden svara för att de utredningar som behövs för havsförvaltningsplanen görs. Miljöministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Finlands miljöcentral och övriga myndigheter och inrättningar ska på sina verksamhetsområden svara för att de utredningar som behövs för havsförvaltningsplanen görs. Den första havsförvaltningsplanen bereds så, att Den första havsförvaltningsplanen bereds så, att 1) en inledande bedömning av den marina miljöns tillstånd i enlighet med 2 kap. ska göras senast den 15 juli 2012, en inledande bedömning av den marina miljöns tillstånd i enlighet med 2 kap. ska göras senast den 15 juli 2012, 2) fastställandet av vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön och uppställandet av de miljömål som behövs för att uppnå och upprätthålla en god miljöstatus ska göras senast den 15 juli 2012, fastställandet av vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön och uppställandet av de miljömål som behövs för att uppnå och upprätthålla en god miljöstatus ska göras senast den 15 juli 2012, 3) de uppgifter som gäller marina skyddsområden och som avses i 13 § ska publiceras före utgången av 2013, de uppgifter som gäller marina skyddsområden och som avses i 13 § ska publiceras före utgången av 2013, 4) havsförvaltningsplanens övervakningsprogram ska utarbetas senast den 15 juli 2014, havsförvaltningsplanens övervakningsprogram ska utarbetas senast den 15 juli 2014, 5) havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram ska utarbetas före utgången av 2015 och verkställigheten ska inledas under 2016. havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram ska utarbetas före utgången av 2015 och verkställigheten ska inledas under 2016.

17 § Översyn av havsförvaltningsplanen Havsförvaltningsplanen ska ses över var sjätte år efter att den utarbetats. Översynen ska gälla Havsförvaltningsplanen ska ses över var sjätte år efter att den utarbetats. Översynen ska gälla 1) den inledande bedömningen av den marina miljöns tillstånd, den inledande bedömningen av den marina miljöns tillstånd, 2) fastställandet av vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön, fastställandet av vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön, 3) miljömålen för havsvården, miljömålen för havsvården, 4) övervakningsprogrammet och övervakningsprogrammet och 5) åtgärdsprogrammet. åtgärdsprogrammet. Havsförvaltningsplanen ska ses över i samordning med andra medlemsstater i EU runt Östersjön och i samarbete med kuststater som inte hör till EU samt vid behov med inlandsstater i Östersjöns avrinningsområde. Havsförvaltningsplanen ska ses över i samordning med andra medlemsstater i EU runt Östersjön och i samarbete med kuststater som inte hör till EU samt vid behov med inlandsstater i Östersjöns avrinningsområde. 7 kap. Särskilda bestämmelser

18 § Deltagande och information Det deltagande och den information i anknytning till beredningen av havsförvaltningsplanen som avses i 26 j § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen ska i mån av möjlighet ordnas inom ramen för samarbetet kring vattenvården. Samarbetet ska ske med tillräckligt beaktande av det samarbete som avses i 3–6 § i statsrådets förordning om vattenförvaltningsområden (1303/2004) och övrigt samarbete i anknytning till havsvården. Deltagande och information i anknytning till havsvården ska i mån av möjlighet göras i samband med frågestunder om vattenvården med beaktande av den tidtabell för planeringen av havsvården som anges i 16 §. Det deltagande och den information i anknytning till beredningen av havsförvaltningsplanen som avses i 26 j § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen ska i mån av möjlighet ordnas inom ramen för samarbetet kring vattenvården. Samarbetet ska ske med tillräckligt beaktande av det samarbete som avses i 3–6 § i statsrådets förordning om vattenförvaltningsområden (1303/2004) och övrigt samarbete i anknytning till havsvården. Deltagande och information i anknytning till havsvården ska i mån av möjlighet göras i samband med frågestunder om vattenvården med beaktande av den tidtabell för planeringen av havsvården som anges i 16 §. Den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen bereder det material som har anknytning till deltagande och information så att övriga närings-, trafik- och miljöcentraler kan använda sig av det och svarar för det regionala samordnandet av deltagande och information. Miljöministeriet och den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen behandlar i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar det material som deltagandet och informationen gett som resultat och ansvarar för att det beaktas i tillräcklig mån i havsförvaltningplanen. Den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen bereder det material som har anknytning till deltagande och information så att övriga närings-, trafik- och miljöcentraler kan använda sig av det och svarar för det regionala samordnandet av deltagande och information. Miljöministeriet och den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen behandlar i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar det material som deltagandet och informationen gett som resultat och ansvarar för att det beaktas i tillräcklig mån i havsförvaltningplanen.

19 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 september 2011. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (32008L0056); EGT nr L 164, 25.6.2008, s.19 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (32008L0056); EGT nr L 164, 25.6.2008, s.19 Bilaga 1 Vägledande förteckning över faktorer som ska beaktas när havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden fastställs Fysikaliska och kemiska egenskaper Havsbottnens topografi, batymetri och landhöjning. Årsvisa och säsongsvisa temperaturförhållanden samt isutbredning, strömningshastighet, uppvällning, havsvattenstånd, vågexponering, blandningskarakteristik, turbiditet, uppehållstid. Geografisk och tidsmässig fördelning av salthalt. Geografisk och tidsmässig fördelning av näringsämnen (DIN, TN, DIP, TP, TOC) och syre. Profiler för pH, pCO2 eller motsvarande uppgifter som används för att mäta marin försurning. Livsmiljöer Dominerande livsmiljöer på havsbottnen och i vattenpelaren med en beskrivning av karakteristiska fysikaliska och kemiska egenskaper, t.ex. djup, temperaturförhållanden i vattnet, strömmar och andra rörelser i vattnet, salthalt, bottenstruktur och bottensubstratens sammansättning. Identifiering och kartläggning av speciella livsmiljötyper, särskilt sådana som enligt naturvårdslagen (1096/1996) eller internationella avtal är av särskilt intresse för vetenskapen eller för den biologiska mångfalden. Livsmiljöer i områden som på grund av sina egenskaper, sitt läge eller sin strategiska betydelse förtjänar ett särskilt omnämnande. Detta kan exempelvis vara områden som är utsatta för intensiv eller särskild påverkan och områden som förtjänar ett särskilt skydd. Biologiska förhållanden En beskrivning av de biologiska samhällen som är förknippade med de dominerande livsmiljöerna på havsbottnen och i vattenpelaren. Beskrivningen ska innehålla uppgifter om samhällen av växt- och djurplankton, inbegripet arter samt säsongsmässig och geografisk variation. Information om kärlväxter, makroalger, vattenmossor och den ryggradslösa bottenfaunan, inbegripet artsammansättning, biomassa och års- och säsongsvariation. Uppgifter om fiskbeståndens struktur, inklusive beståndens storlek, utbredning och ålders- eller storleksstruktur. En beskrivning av populationsdynamik, naturlig och nuvarande utbredning och status för marina däggdjursarter och reptilarter som förekommer i havsvattnen. En beskrivning av populationsdynamik, naturlig och nuvarande utbredning och status för havsfågelarter som förekommer i havsvattnen. En beskrivning av populationsdynamik, naturlig och nuvarande utbredning och status för andra arter som förekommer i havsvattnen och som omfattas av lagstiftning eller internationella avtal. En inventering av temporär förekomst, frekvens och geografisk utbredning av främmande arter eller, i förekommande fall, genetiskt distinkta former av inhemska arter i havsvattnen. Vägledande förteckning över faktorer som ska beaktas när havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden fastställs Fysikaliska och kemiska egenskaper Havsbottnens topografi, batymetri och landhöjning. Årsvisa och säsongsvisa temperaturförhållanden samt isutbredning, strömningshastighet, uppvällning, havsvattenstånd, vågexponering, blandningskarakteristik, turbiditet, uppehållstid. Geografisk och tidsmässig fördelning av salthalt. Geografisk och tidsmässig fördelning av näringsämnen (DIN, TN, DIP, TP, TOC) och syre. Profiler för pH, pCO2 eller motsvarande uppgifter som används för att mäta marin försurning. Livsmiljöer Dominerande livsmiljöer på havsbottnen och i vattenpelaren med en beskrivning av karakteristiska fysikaliska och kemiska egenskaper, t.ex. djup, temperaturförhållanden i vattnet, strömmar och andra rörelser i vattnet, salthalt, bottenstruktur och bottensubstratens sammansättning. Identifiering och kartläggning av speciella livsmiljötyper, särskilt sådana som enligt naturvårdslagen (1096/1996) eller internationella avtal är av särskilt intresse för vetenskapen eller för den biologiska mångfalden. Livsmiljöer i områden som på grund av sina egenskaper, sitt läge eller sin strategiska betydelse förtjänar ett särskilt omnämnande. Detta kan exempelvis vara områden som är utsatta för intensiv eller särskild påverkan och områden som förtjänar ett särskilt skydd. Biologiska förhållanden En beskrivning av de biologiska samhällen som är förknippade med de dominerande livsmiljöerna på havsbottnen och i vattenpelaren. Beskrivningen ska innehålla uppgifter om samhällen av växt- och djurplankton, inbegripet arter samt säsongsmässig och geografisk variation. Information om kärlväxter, makroalger, vattenmossor och den ryggradslösa bottenfaunan, inbegripet artsammansättning, biomassa och års- och säsongsvariation. Uppgifter om fiskbeståndens struktur, inklusive beståndens storlek, utbredning och ålders- eller storleksstruktur. En beskrivning av populationsdynamik, naturlig och nuvarande utbredning och status för marina däggdjursarter och reptilarter som förekommer i havsvattnen. En beskrivning av populationsdynamik, naturlig och nuvarande utbredning och status för havsfågelarter som förekommer i havsvattnen. En beskrivning av populationsdynamik, naturlig och nuvarande utbredning och status för andra arter som förekommer i havsvattnen och som omfattas av lagstiftning eller internationella avtal. En inventering av temporär förekomst, frekvens och geografisk utbredning av främmande arter eller, i förekommande fall, genetiskt distinkta former av inhemska arter i havsvattnen. Bilaga 2 Vägledande förteckning som beaktas när verksamhet som inverkar på den marina miljön bedöms Fysisk förlust Kvävning (t.ex. genom människans byggverksamhet, deponering av muddringsavfall). Tillslutning (t.ex. genom permanenta konstrutioner). Fysiska skador Förändringar i igenslamning (t.ex. från utsläppsställen, ökad avrinning, muddring eller deponering av muddermassor). Abrasion (t.ex. påverkan på havsbottnen genom kommersiellt fiske, båttrafik och ankring). Selektiv utvinning (t.ex. prospektering och bearbetning av levande och andra resurser på havsbotten och i underliggande jordlager). Övrig fysisk störning Undervattensbuller (t.ex. från sjöfart och akustisk undervattensutrustning). Marint avfall. Interferens med naturliga hydrologiska processer Betydande ändring av temperaturförhållanden (t.ex. genom spillvatten från kraftverk) eller strömmar. Betydande ändring av salthalt (t.ex. konstruktioner som hindrar vattnets rörelser och uttag av vatten). Föroreningar genom farliga ämnen Tillförsel av syntetiska ämnen (t.ex. farliga och skadliga ämnen enligt statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) som är relevanta för den marina miljön, såsom bekämpningsmedel, antifoulingmedel och läkemedel som tillförs t.ex genom spill från diffusa källor, förorening från fartyg, deposition från atmosfären och utsläpp från vattendrag samt biologiskt verksamma ämnen). Tillförsel av icke syntetiska ämnen och föreningar (t.ex. tungmetaller och kolväten som tillförs t.ex. genom förorening från fartyg och prospektering och bearbetning av olja, gas och mineraler, deposition från atmosfären, från vattendrag). Tillförsel av radionuklider. Systematiska eller avsiktliga utsläpp av ämnen Tillförsel till marina vatten av andra ämnen (fasta, flytande eller gasformiga) genom systematiska och/eller oavsiktliga utsläpp i den marina miljön som är tillåtna enligt annan lagstiftning och enligt internationella avtal. Tillförsel av näringsämnen och organiskt material Tillförsel av gödningsmedel och andra kväve- och fosforrika ämnen (t.ex. från punktkällor och diffusa källor, även jordbruk, vattenbruk och deposition från atmosfären). Tillförsel av organiskt material (t.ex. avlopp, vattenbruk, tillförsel från vattendrag). Biologiska störningar Tillförsel av patogena mikroorganismer. Införande av främmande arter och omflyttning av arter. Selektivt uttag av arter, bland annat oavsiktliga fångster av icke-målarter (t.ex. genom kommersiellt fiske). Vägledande förteckning som beaktas när verksamhet som inverkar på den marina miljön bedöms Fysisk förlust Kvävning (t.ex. genom människans byggverksamhet, deponering av muddringsavfall). Tillslutning (t.ex. genom permanenta konstrutioner). Fysiska skador Förändringar i igenslamning (t.ex. från utsläppsställen, ökad avrinning, muddring eller deponering av muddermassor). Abrasion (t.ex. påverkan på havsbottnen genom kommersiellt fiske, båttrafik och ankring). Selektiv utvinning (t.ex. prospektering och bearbetning av levande och andra resurser på havsbotten och i underliggande jordlager). Övrig fysisk störning Undervattensbuller (t.ex. från sjöfart och akustisk undervattensutrustning). Marint avfall. Interferens med naturliga hydrologiska processer Betydande ändring av temperaturförhållanden (t.ex. genom spillvatten från kraftverk) eller strömmar. Betydande ändring av salthalt (t.ex. konstruktioner som hindrar vattnets rörelser och uttag av vatten). Föroreningar genom farliga ämnen Tillförsel av syntetiska ämnen (t.ex. farliga och skadliga ämnen enligt statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) som är relevanta för den marina miljön, såsom bekämpningsmedel, antifoulingmedel och läkemedel som tillförs t.ex genom spill från diffusa källor, förorening från fartyg, deposition från atmosfären och utsläpp från vattendrag samt biologiskt verksamma ämnen). Tillförsel av icke syntetiska ämnen och föreningar (t.ex. tungmetaller och kolväten som tillförs t.ex. genom förorening från fartyg och prospektering och bearbetning av olja, gas och mineraler, deposition från atmosfären, från vattendrag). Tillförsel av radionuklider. Systematiska eller avsiktliga utsläpp av ämnen Tillförsel till marina vatten av andra ämnen (fasta, flytande eller gasformiga) genom systematiska och/eller oavsiktliga utsläpp i den marina miljön som är tillåtna enligt annan lagstiftning och enligt internationella avtal. Tillförsel av näringsämnen och organiskt material Tillförsel av gödningsmedel och andra kväve- och fosforrika ämnen (t.ex. från punktkällor och diffusa källor, även jordbruk, vattenbruk och deposition från atmosfären). Tillförsel av organiskt material (t.ex. avlopp, vattenbruk, tillförsel från vattendrag). Biologiska störningar Tillförsel av patogena mikroorganismer. Införande av främmande arter och omflyttning av arter. Selektivt uttag av arter, bland annat oavsiktliga fångster av icke-målarter (t.ex. genom kommersiellt fiske). Bilaga 3 Kvalitativa deskriptorer för fastställande av god miljöstatus i den marina miljön 1) Biologisk mångfald bevaras. Livsmiljöernas kvalitet och förekomst samt arternas fördelning och abundans överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor. 2) Främmande arter som har införts genom mänsklig verksamhet håller sig på nivåer som inte förändrar ekosystemen negativt. 3) Populationerna av alla kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur håller sig inom säkra biologiska gränser och uppvisar en ålders- och storleksfördelning som vittnar om ett friskt bestånd. 4) Alla delar av de marina näringsvävarna, i den mån de är kända, förekommer i normal omfattning och mångfald på nivåer som är tillräckliga för att arternas långsiktiga bestånd ska kunna säkerställas och deras fulla reproduktiva kapacitet behållas. 5) Eutrofiering framkallad av människan reduceras till ett minimum, särskilt dess negativa effekter, såsom minskad biologisk mångfald, försämrade ekosystem, skadliga algblomningar och syrebrist i bottenvattnet. 6) Havsbottnens integritet håller sig på en nivå som innebär att ekosystemens struktur och funktioner kan tryggas och att i synnerhet de bentiska ekosystemen inte påverkas negativt. 7) En bestående förändring av de hydrografiska villkoren påverkar inte de marina ekosystemen på ett negativt sätt. 8) Koncentrationer av främmande ämnen håller sig på nivåer som inte ger upphov till föroreningseffekter. 9) Främmande ämnen i fisk och havslevande djur avsedda som livsmedel överskrider inte de nivåer som fastställts i gemenskapslagstiftningen eller andra tillämpliga normer. 10) Egenskaper hos och mängder av marint avfall förorsakar inga skador på kustmiljön och den marina miljön. 11) Tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller, ligger på nivåer som inte påverkar den marina miljön på ett negativt sätt. Kvalitativa deskriptorer för fastställande av god miljöstatus i den marina miljön 1) Biologisk mångfald bevaras. Livsmiljöernas kvalitet och förekomst samt arternas fördelning och abundans överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor. 2) Främmande arter som har införts genom mänsklig verksamhet håller sig på nivåer som inte förändrar ekosystemen negativt. 3) Populationerna av alla kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur håller sig inom säkra biologiska gränser och uppvisar en ålders- och storleksfördelning som vittnar om ett friskt bestånd. 4) Alla delar av de marina näringsvävarna, i den mån de är kända, förekommer i normal omfattning och mångfald på nivåer som är tillräckliga för att arternas långsiktiga bestånd ska kunna säkerställas och deras fulla reproduktiva kapacitet behållas. 5) Eutrofiering framkallad av människan reduceras till ett minimum, särskilt dess negativa effekter, såsom minskad biologisk mångfald, försämrade ekosystem, skadliga algblomningar och syrebrist i bottenvattnet. 6) Havsbottnens integritet håller sig på en nivå som innebär att ekosystemens struktur och funktioner kan tryggas och att i synnerhet de bentiska ekosystemen inte påverkas negativt. 7) En bestående förändring av de hydrografiska villkoren påverkar inte de marina ekosystemen på ett negativt sätt. 8) Koncentrationer av främmande ämnen håller sig på nivåer som inte ger upphov till föroreningseffekter. 9) Främmande ämnen i fisk och havslevande djur avsedda som livsmedel överskrider inte de nivåer som fastställts i gemenskapslagstiftningen eller andra tillämpliga normer. 10) Egenskaper hos och mängder av marint avfall förorsakar inga skador på kustmiljön och den marina miljön. 11) Tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller, ligger på nivåer som inte påverkar den marina miljön på ett negativt sätt. Bilaga 4 Krav som ska beaktas när övervakningsprogrammet utarbetas I övervakningsprogrammet ska: 1) tas fram information för en bedömning av den marina miljöns rådande tillstånd, avståndet från och framstegen mot en god miljöstatus med beaktande av faktorerna i bilaga 1 och 2, deras naturliga variation inbegripet, 2) säkerställas att det tas fram sådan information som behövs för att fastställa de indikatorer som anknyter till miljömålen, 3) säkerställas att det tas fram sådan information som behövs för att bedöma effekterna av åtgärderna i åtgärdsprogrammet, 4) fastställas orsaken till förändringar i den marina miljöns tillstånd och identifieras möjliga korrigeringsåtgärder för att återskapa en god miljöstatus, 5) sammanställas information om kemiska föroreningar i arter som används som livsmedel och kommer från kommersiella fiskeområden, 6) visas att de valda åtgärderna leder till önskade förändringar och inte till oönskade bieffekter, och 7) de viktigaste förändringarna i miljöförhållandena bedömas som en del av den inledande bedömningen av den marina miljöns tillstånd. Krav som ska beaktas när övervakningsprogrammet utarbetas I övervakningsprogrammet ska: 1) tas fram information för en bedömning av den marina miljöns rådande tillstånd, avståndet från och framstegen mot en god miljöstatus med beaktande av faktorerna i bilaga 1 och 2, deras naturliga variation inbegripet, 2) säkerställas att det tas fram sådan information som behövs för att fastställa de indikatorer som anknyter till miljömålen, 3) säkerställas att det tas fram sådan information som behövs för att bedöma effekterna av åtgärderna i åtgärdsprogrammet, 4) fastställas orsaken till förändringar i den marina miljöns tillstånd och identifieras möjliga korrigeringsåtgärder för att återskapa en god miljöstatus, 5) sammanställas information om kemiska föroreningar i arter som används som livsmedel och kommer från kommersiella fiskeområden, 6) visas att de valda åtgärderna leder till önskade förändringar och inte till oönskade bieffekter, och 7) de viktigaste förändringarna i miljöförhållandena bedömas som en del av den inledande bedömningen av den marina miljöns tillstånd. Ikraftträdelsestadganden 6.11.2014/925: Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015. 5.11.2015/1310: Denna förordning träder i kraft den 22 december 2015. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU (32013L0039), EUT L 226, 24.8.2013, s. 1 Denna förordning träder i kraft den 22 december 2015. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU (32013L0039), EUT L 226, 24.8.2013, s. 1