Kyrkomötets beslut om ändring av kyrkoordningen

15 kap. Församlingens och den kyrkliga samfällighetens ekonomi

1 § I verksamheten och ekonomiskötseln i en församling och en kyrklig samfällighet ska budgeten och principerna för god ekonomiskötsel följas. Egendomen ska skötas så att den ger god avkastning och så att riskerna kan kontrolleras. I verksamheten och ekonomiskötseln i en församling och en kyrklig samfällighet ska budgeten och principerna för god ekonomiskötsel följas. Egendomen ska skötas så att den ger god avkastning och så att riskerna kan kontrolleras.

2 § I budgeten och i den anslutna verksamhets- och ekonomiplanen godkänns målen för verksamheten och ekonomin för tre år. Budgeten omfattar det första året för verksamhets- och ekonomiplanen. Kalenderåret är budgetår (räkenskapsperiod). Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av uppgifterna tryggas. I budgeten och i den anslutna verksamhets- och ekonomiplanen godkänns målen för verksamheten och ekonomin för tre år. Budgeten omfattar det första året för verksamhets- och ekonomiplanen. Kalenderåret är budgetår (räkenskapsperiod). Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av uppgifterna tryggas. Inkomsterna och utgifterna ska vara i balans under planeringsperioden som är tre år eller av grundad anledning under en längre period, dock högst fem år. När budgeten godkänns ska beslut fattas om åtgärder för att täcka det underskott som balansen visar. Då ska också det överskott eller underskott beaktas som beräknas uppkomma under det år då budgeten görs upp. Inkomsterna och utgifterna ska vara i balans under planeringsperioden som är tre år eller av grundad anledning under en längre period, dock högst fem år. När budgeten godkänns ska beslut fattas om åtgärder för att täcka det underskott som balansen visar. Då ska också det överskott eller underskott beaktas som beräknas uppkomma under det år då budgeten görs upp. I budgeten tas de anslag och beräknade inkomster in som krävs för skötseln av uppgifterna och för att målen för verksamheten ska uppnås. I budgeten ska anges hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslagen och de beräknade inkomsterna tas upp till bruttobelopp i budgeten. I budgeten finns en driftsekonomidel, en resultaträkningsdel samt en investeringsdel och en finansieringsdel. I budgeten tas de anslag och beräknade inkomster in som krävs för skötseln av uppgifterna och för att målen för verksamheten ska uppnås. I budgeten ska anges hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslagen och de beräknade inkomsterna tas upp till bruttobelopp i budgeten. I budgeten finns en driftsekonomidel, en resultaträkningsdel samt en investeringsdel och en finansieringsdel.

3 § Kyrkofullmäktige ska godkänna församlingens budget samt verksamhets- och ekonomiplan och gemensamma kyrkofullmäktige den kyrkliga samfällighetens budget samt verksamhets- och ekonomiplan senast i december året före budgetåret. Kyrkofullmäktige ska godkänna församlingens budget samt verksamhets- och ekonomiplan och gemensamma kyrkofullmäktige den kyrkliga samfällighetens budget samt verksamhets- och ekonomiplan senast i december året före budgetåret.

4 § Om kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige inte godkänner budgetförslaget utan ändringar, ska det sändas tillbaka till kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet, om minst en tredjedel av de närvarande medlemmarna kräver detta. Kyrkorådet och gemensamma kyrkorådet ska ge ett yttrande i ärendet och i förslaget göra de ändringar som kyrkofullmäktiges beslut ger anledning till. När förslaget föredras på nytt i kyrkofullmäktige behandlas endast tidigare gjorda ändringar samt de nya förslag som kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet lägger fram på grund av dem. Budgeten ska då slutligt godkännas. Om kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige inte godkänner budgetförslaget utan ändringar, ska det sändas tillbaka till kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet, om minst en tredjedel av de närvarande medlemmarna kräver detta. Kyrkorådet och gemensamma kyrkorådet ska ge ett yttrande i ärendet och i förslaget göra de ändringar som kyrkofullmäktiges beslut ger anledning till. När förslaget föredras på nytt i kyrkofullmäktige behandlas endast tidigare gjorda ändringar samt de nya förslag som kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet lägger fram på grund av dem. Budgeten ska då slutligt godkännas. Den myndighet som godkänt budgeten beslutar om ändringar i budgeten. Något yttrande om förslag till ändring i budgeten behöver inte inhämtas hos församlingsrådet, om ändringen inte inverkar väsentligt på församlingens verksamhet. Den myndighet som godkänt budgeten beslutar om ändringar i budgeten. Något yttrande om förslag till ändring i budgeten behöver inte inhämtas hos församlingsrådet, om ändringen inte inverkar väsentligt på församlingens verksamhet.

5 § Ett bokslut över budgetåret ska upprättas före utgången av mars det år som följer på räkenskapsperioden. Samtidigt ska ett förslag läggas fram om hur resultatet av räkenskapsperioden ska behandlas och om de åtgärder som ska vidtas för att balansera ekonomin. Ett bokslut över budgetåret ska upprättas före utgången av mars det år som följer på räkenskapsperioden. Samtidigt ska ett förslag läggas fram om hur resultatet av räkenskapsperioden ska behandlas och om de åtgärder som ska vidtas för att balansera ekonomin. I bokslutet ingår resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och de uppgifter som utgör noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. En koncernbalansräkning jämte noter ska upprättas och tas in i bokslutet, om en församling, kyrklig samfällighet eller kyrkan på det sätt som avses i bokföringslagen har bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig. När koncernbokslut upprättas följs bokföringslagen i tillämpliga delar (1336/1997). I bokslutet ingår resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och de uppgifter som utgör noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. En koncernbalansräkning jämte noter ska upprättas och tas in i bokslutet, om en församling, kyrklig samfällighet eller kyrkan på det sätt som avses i bokföringslagen har bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig. När koncernbokslut upprättas följs bokföringslagen i tillämpliga delar (1336/1997). Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Bokslutet undertecknas av ett beslutfört kyrkoråd eller gemensamt kyrkoråd och den tjänsteinnehavare som svarar för ekonomin. Det undertecknade bokslutet ska utan dröjsmål lämnas till revisorerna för granskning. Efter revisionen förs det till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige för behandling. Kyrkofullmäktige godkänner bokslutet senast före utgången av juni månad efter räkenskapsperioden. Bokslutet undertecknas av ett beslutfört kyrkoråd eller gemensamt kyrkoråd och den tjänsteinnehavare som svarar för ekonomin. Det undertecknade bokslutet ska utan dröjsmål lämnas till revisorerna för granskning. Efter revisionen förs det till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige för behandling. Kyrkofullmäktige godkänner bokslutet senast före utgången av juni månad efter räkenskapsperioden.

6 § I verksamhetsberättelsen ska tas in en redogörelse för förvaltningen, verksamheten, ekonomin, den interna kontrollen samt för hur målen för verksamheten och ekonomin uppnåtts. I verksamhetsberättelsen ska också lämnas uppgifter om sådana väsentliga omständigheter med anknytning till verksamheten och ekonomin, som inte utreds i resultaträkningen, balansräkningen eller noterna till bokslutet. I verksamhetsberättelsen redogörs för de väsentliga omständigheterna i en koncerns verksamhet och ekonomi samt hur dessa utvecklats under räkenskapsperioden. I verksamhetsberättelsen ska tas in en redogörelse för förvaltningen, verksamheten, ekonomin, den interna kontrollen samt för hur målen för verksamheten och ekonomin uppnåtts. I verksamhetsberättelsen ska också lämnas uppgifter om sådana väsentliga omständigheter med anknytning till verksamheten och ekonomin, som inte utreds i resultaträkningen, balansräkningen eller noterna till bokslutet. I verksamhetsberättelsen redogörs för de väsentliga omständigheterna i en koncerns verksamhet och ekonomi samt hur dessa utvecklats under räkenskapsperioden. Om det i balansräkningen finns ett underskott som inte täckts ska i verksamhetsberättelsen utredas hur ekonomin balanserats upp under räkenskapsperioden samt hur den gällande verksamhets- och ekonomiplanen är tillräcklig för att balansera upp ekonomin. Om det i balansräkningen finns ett underskott som inte täckts ska i verksamhetsberättelsen utredas hur ekonomin balanserats upp under räkenskapsperioden samt hur den gällande verksamhets- och ekonomiplanen är tillräcklig för att balansera upp ekonomin. I verksamhetsberättelsen ska också finnas en förteckning över de initiativ som tagits och om de åtgärder som vidtagits med anledning av dem. I verksamhetsberättelsen ska också finnas en förteckning över de initiativ som tagits och om de åtgärder som vidtagits med anledning av dem.

7 § Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige utser antingen minst en ordinarie revisor och en revisorssuppleant eller en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar mandatperioden. Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige utser antingen minst en ordinarie revisor och en revisorssuppleant eller en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar mandatperioden. Revisorn och revisorssuppleanten ska vara CGR-revisorer godkända av Centralhandelskammarens revisionsnämnd, GRM-revisorer godkända av en handelskammares revisionsutskott eller OFR-revisorer godkända av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin. En revisionssammanslutning ska vara en CGR-, GRM- eller OFR-sammanslutning. Revisionssammanslutningen ska utse en CGR-, GRM- eller OFR-revisor till huvudansvarig revisor. Revisorn och revisorssuppleanten ska vara CGR-revisorer godkända av Centralhandelskammarens revisionsnämnd, GRM-revisorer godkända av en handelskammares revisionsutskott eller OFR-revisorer godkända av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin. En revisionssammanslutning ska vara en CGR-, GRM- eller OFR-sammanslutning. Revisionssammanslutningen ska utse en CGR-, GRM- eller OFR-revisor till huvudansvarig revisor. En revisor ska ha förutsättningar att utföra en oberoende revision. Om förutsättningar för detta saknas ska revisorn vägra att ta emot uppdraget eller avgå från det. En revisor ska ha förutsättningar att utföra en oberoende revision. Om förutsättningar för detta saknas ska revisorn vägra att ta emot uppdraget eller avgå från det. Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige kan frånta en revisor eller revisionssammanslutning uppdraget under mandatperioden. En revisor eller revisionssammanslutning kan frånträda sitt uppdrag under mandatperioden genom att meddela om det till kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet. Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige kan frånta en revisor eller revisionssammanslutning uppdraget under mandatperioden. En revisor eller revisionssammanslutning kan frånträda sitt uppdrag under mandatperioden genom att meddela om det till kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet.

8 § Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas revisorer ska i enlighet med god revisionssed senast före utgången av maj månad granska förvaltningen, bokföringen och bokslutet för varje räkenskapsperiod. Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas revisorer ska i enlighet med god revisionssed senast före utgången av maj månad granska förvaltningen, bokföringen och bokslutet för varje räkenskapsperiod. Revisorerna ska granska huruvida Revisorerna ska granska huruvida 1) förvaltningen har skötts i enlighet med lag och beslut av behöriga organ och tjänsteinnehavare, förvaltningen har skötts i enlighet med lag och beslut av behöriga organ och tjänsteinnehavare, 2) bokslutet har upprättats i enlighet med bestämmelser och föreskrifter för hur bokslut ska upprättas samt att det ger riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och det ekonomiska ansvaret under räkenskapsperioden, bokslutet har upprättats i enlighet med bestämmelser och föreskrifter för hur bokslut ska upprättas samt att det ger riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och det ekonomiska ansvaret under räkenskapsperioden, 3) den interna kontrollen har ordnats på ett sakligt sätt. den interna kontrollen har ordnats på ett sakligt sätt. Revisorn ska utan dröjsmål meddela kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet, domkapitlet eller kyrkostyrelsen om de missförhållanden som upptäckts. Revisorn ska utan dröjsmål meddela kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet, domkapitlet eller kyrkostyrelsen om de missförhållanden som upptäckts.

9 § Till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige ska för varje räkenskapsperiod lämnas en revisionsberättelse i vilken resultaten av revisionen läggs fram. Revisionsberättelsen ska också innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet. Till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige ska för varje räkenskapsperiod lämnas en revisionsberättelse i vilken resultaten av revisionen läggs fram. Revisionsberättelsen ska också innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet. Om det i revisionen konstateras att förvaltningen och ekonomin har skötts i strid med bestämmelser eller beslut av organet eller av tjänsteinnehavaren i fråga och felet eller den skada som orsakats inte är obetydligt, ska i revisionsberättelsen riktas en anmärkning om saken mot den redovisningsskyldiga. Anmärkningen kan inte riktas mot en medlem av kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige. Om det i revisionen konstateras att förvaltningen och ekonomin har skötts i strid med bestämmelser eller beslut av organet eller av tjänsteinnehavaren i fråga och felet eller den skada som orsakats inte är obetydligt, ska i revisionsberättelsen riktas en anmärkning om saken mot den redovisningsskyldiga. Anmärkningen kan inte riktas mot en medlem av kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige. Kyrkorådet och gemensamma kyrkorådet ska för behandling i kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige lägga fram bokslutet och revisionsberättelsen samt tillhörande genmälen som begärts med anledning av en anmärkning av dem som saken gäller och till detta sitt eget yttrande. Kyrkorådet och gemensamma kyrkorådet ska för behandling i kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige lägga fram bokslutet och revisionsberättelsen samt tillhörande genmälen som begärts med anledning av en anmärkning av dem som saken gäller och till detta sitt eget yttrande. Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar om de åtgärder som revisionsberättelsen och de anmärkningar som framförts mot den ger anledning till. När bokslutet godkänns fattas också beslut om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga. Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar om de åtgärder som revisionsberättelsen och de anmärkningar som framförts mot den ger anledning till. När bokslutet godkänns fattas också beslut om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga.

10 § Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas skogar ska för att målen i skogslagen (1093/1996) ska uppnås skötas i enlighet med en skogsplan som kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige godkänner. Skogsplanen ska göras upp av en sammanslutning eller en person som företräder yrkeskunskap inom skogsvård. Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas skogar ska för att målen i skogslagen (1093/1996) ska uppnås skötas i enlighet med en skogsplan som kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige godkänner. Skogsplanen ska göras upp av en sammanslutning eller en person som företräder yrkeskunskap inom skogsvård.

11 § Kyrkostyrelsen har rätt att av församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna få uppgifter om deras verksamhet och ekonomi. Kyrkostyrelsen har rätt att av församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna få uppgifter om deras verksamhet och ekonomi. 22 kap. Kyrkostyrelsen och kyrkans centralfond 3 d § Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska för varje år till kyrkans centralfond betala den grundavgift och tilläggsavgift som avses i 22 kap. 8 § i kyrkolagen under det följande kalenderåret i sex lika stora rater varannan månad så att den första raten betalas i februari. Pensionsavgiften ska betalas till centralfonden varje månad om inte kyrkostyrelsen har bestämt att avgiften ska betalas varannan månad. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska för varje år till kyrkans centralfond betala den grundavgift och tilläggsavgift som avses i 22 kap. 8 § i kyrkolagen under det följande kalenderåret i sex lika stora rater varannan månad så att den första raten betalas i februari. Pensionsavgiften ska betalas till centralfonden varje månad om inte kyrkostyrelsen har bestämt att avgiften ska betalas varannan månad. Om kyrkoskatt eller samfundsskatt, för vilken församlingen har betalat grundavgift eller tilläggsavgift till kyrkans centralfond, har avskrivits genom ett beslut som fått laga kraft, har församlingen rätt att återkräva det betalda beloppet. Om kyrkoskatt eller samfundsskatt, för vilken församlingen har betalat grundavgift eller tilläggsavgift till kyrkans centralfond, har avskrivits genom ett beslut som fått laga kraft, har församlingen rätt att återkräva det betalda beloppet. 3 e § Kyrkostyrelsen beviljar komplettering av skatteintäkterna ur kyrkans centralfond till en församling eller en kyrklig samfällighet när dess kalkylerade kyrkoskatt och debiterade samfundsskatt sammanlagt per närvarande medlem understiger den utjämningsgräns som bestäms enligt kommunens bosättningstäthet och församlingens eller den kyrkliga samfällighetens medlemsantal. Utjämningsgränsen är enligt vad kyrkostyrelsen närmare bestämmer 65–80 procent av medeltalet av summan av de beräknade kalkylerade kyrkoskatterna och de debiterade samfundsskatterna beräknade per närvarande medlem i samtliga församlingar. Kyrkostyrelsen beviljar komplettering av skatteintäkterna ur kyrkans centralfond till en församling eller en kyrklig samfällighet när dess kalkylerade kyrkoskatt och debiterade samfundsskatt sammanlagt per närvarande medlem understiger den utjämningsgräns som bestäms enligt kommunens bosättningstäthet och församlingens eller den kyrkliga samfällighetens medlemsantal. Utjämningsgränsen är enligt vad kyrkostyrelsen närmare bestämmer 65–80 procent av medeltalet av summan av de beräknade kalkylerade kyrkoskatterna och de debiterade samfundsskatterna beräknade per närvarande medlem i samtliga församlingar. Kompletteringen av skatteintäkterna utgör skillnaden mellan utjämningsgränsen och summan av den kalkylerade kyrkoskatten och den debiterade samfundsskatten beräknade per närvarande medlem i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten multiplicerad med församlingarnas genomsnittliga vägda inkomstskatteprocent och antalet närvarande medlemmar i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten vid utgången av det år de inkomster hänför sig till som beskattningen riktar sig mot. Om församlingens eller den kyrkliga samfällighetens inkomstskatteprocent understiger den genomsnittliga vägda inkomstskatteprocenten för samtliga församlingar, används dock den faktiskt debiterade kyrkoskatten som kalkylerad kyrkoskatt för församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Kompletteringen av skatteintäkterna utgör skillnaden mellan utjämningsgränsen och summan av den kalkylerade kyrkoskatten och den debiterade samfundsskatten beräknade per närvarande medlem i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten multiplicerad med församlingarnas genomsnittliga vägda inkomstskatteprocent och antalet närvarande medlemmar i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten vid utgången av det år de inkomster hänför sig till som beskattningen riktar sig mot. Om församlingens eller den kyrkliga samfällighetens inkomstskatteprocent understiger den genomsnittliga vägda inkomstskatteprocenten för samtliga församlingar, används dock den faktiskt debiterade kyrkoskatten som kalkylerad kyrkoskatt för församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Kyrkostyrelsen kan sänka den komplettering av skatteintäkterna som uträknats på ovan nämnt sätt för en sådan församling eller kyrklig samfällighet som har egendom som ger en avsevärd avkastning eller vars inkomstskatteprocent är låg jämförd med inkomstskatteprocenten i de övriga församlingar eller kyrkliga samfälligheter som får understöd och för vilka kompletteringen av skatteintäkterna skulle bli oskäligt stor med beaktande också av församlingens eller den kyrkliga samfällighetens godtagbara behov och de understöd som andra församlingar och kyrkliga samfälligheter fått. Kyrkostyrelsen kan sänka den komplettering av skatteintäkterna som uträknats på ovan nämnt sätt för en sådan församling eller kyrklig samfällighet som har egendom som ger en avsevärd avkastning eller vars inkomstskatteprocent är låg jämförd med inkomstskatteprocenten i de övriga församlingar eller kyrkliga samfälligheter som får understöd och för vilka kompletteringen av skatteintäkterna skulle bli oskäligt stor med beaktande också av församlingens eller den kyrkliga samfällighetens godtagbara behov och de understöd som andra församlingar och kyrkliga samfälligheter fått. 3 f § Kyrkostyrelsen kan ur kyrkans centralfond bevilja understöd enligt prövning till en församling eller en kyrklig samfällighet, om den på grund av avsides läge, långa avstånd, skärgårdsförhållanden, lågt medlemsantal, byggnadsprojekt, utvecklande av församlingarnas samarbete och av de ekonomiska församlingsenheterna eller på grund av andra särskilda orsaker är i behov av ekonomiskt stöd. Kyrkostyrelsen kan ur kyrkans centralfond bevilja understöd enligt prövning till en församling eller en kyrklig samfällighet, om den på grund av avsides läge, långa avstånd, skärgårdsförhållanden, lågt medlemsantal, byggnadsprojekt, utvecklande av församlingarnas samarbete och av de ekonomiska församlingsenheterna eller på grund av andra särskilda orsaker är i behov av ekonomiskt stöd. Kyrkostyrelsen kan bevilja understöd enligt prövning för viss tid också för att åstadkomma ett ändamålsenligt och kostnadsförmånligt samarbete mellan församlingarna och en ändamålsenlig och kostnadsförmånlig församlingsstruktur. Kyrkostyrelsen kan bevilja understöd enligt prövning för viss tid också för att åstadkomma ett ändamålsenligt och kostnadsförmånligt samarbete mellan församlingarna och en ändamålsenlig och kostnadsförmånlig församlingsstruktur. Av de tillgångar som står till förfogande för understöd kan också räntebelagda eller räntefria lån beviljas. Av de tillgångar som står till förfogande för understöd kan också räntebelagda eller räntefria lån beviljas. 3 g § Komplettering av skatteintäkterna beviljas en församling eller en kyrklig samfällighet utan ansökan. Understöd enligt prövning beviljas på ansökan. Komplettering av skatteintäkterna beviljas en församling eller en kyrklig samfällighet utan ansökan. Understöd enligt prövning beviljas på ansökan. När de utjämningsgränser och beloppet av kompletteringen av skatteintäkterna som avses i 3 e § i detta kapitel beräknas ska som grund användas den kalkylerade kyrkoskatten och den debiterade samfundsskatten vid den beskattning som verkställts året före det år då komplettering beviljades. När de utjämningsgränser och beloppet av kompletteringen av skatteintäkterna som avses i 3 e § i detta kapitel beräknas ska som grund användas den kalkylerade kyrkoskatten och den debiterade samfundsskatten vid den beskattning som verkställts året före det år då komplettering beviljades. Kyrkostyrelsen kan vid behov utföra granskningar av ekonomin i de församlingar och kyrkliga samfälligheter som har fått understöd ur centralfonden. Kyrkostyrelsen kan vid behov utföra granskningar av ekonomin i de församlingar och kyrkliga samfälligheter som har fått understöd ur centralfonden. Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av kyrkolagen, varigenom ändras lagens 15, 17 a, 17 b och 22 kap., som kyrkomötet godkänt den 12 november 2010. Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av kyrkolagen, varigenom ändras lagens 15, 17 a, 17 b och 22 kap., som kyrkomötet godkänt den 12 november 2010. Åbo den 6 maj 2011 För kyrkomötet Kari Mäkinen ärkebiskop Katri Kuuskoski kyrkomötets generalsekreterare Åbo den 6 maj 2011 För kyrkomötet Kari Mäkinen ärkebiskop Katri Kuuskoski kyrkomötets generalsekreterare