Lag om ändring av universitetslagen

7 § Examina och övrig utbildning samt examensstruktur Vid universiteten kan avläggas lägre och högre högskoleexamina samt vetenskapliga, konstnärliga och yrkesinriktade påbyggnadsexamina. Universiteten kan också ordna specialiseringsutbildning, utbildning som innehåller examensdelar i form av öppen universitetsundervisning eller i övrigt som fristående studier samt fortbildning. Vid universiteten kan avläggas lägre och högre högskoleexamina samt vetenskapliga, konstnärliga och yrkesinriktade påbyggnadsexamina. Universiteten kan också ordna specialiseringsutbildning, utbildning som innehåller examensdelar i form av öppen universitetsundervisning eller i övrigt som fristående studier samt fortbildning. Närmare bestämmelser om examina som kan avläggas vid universiteten, målen för examina, studiernas uppläggning och andra grunder för studierna samt vilka examina som kan avläggas vid de olika universiteten (utbildningsansvar) utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet bestäms det vilken ställning högskoleexamina som avläggs vid universiteten har i högskoleexamenssystemet. Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet, som bereds i samarbete med universiteten, utfärdas det bestämmelser om den närmare fördelningen av utbildningsansvaret mellan universiteten. Närmare bestämmelser om examina som kan avläggas vid universiteten, målen för examina, studiernas uppläggning och andra grunder för studierna samt vilka examina som kan avläggas vid de olika universiteten (utbildningsansvar) utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet bestäms det vilken ställning högskoleexamina som avläggs vid universiteten har i högskoleexamenssystemet. Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet, som bereds i samarbete med universiteten, utfärdas det bestämmelser om den närmare fördelningen av utbildningsansvaret mellan universiteten. 7 a § Specialiseringsutbildningar Specialiseringsutbildningar vid universiteten är avsedda att genomföras efter högskoleexamen av personer som redan har varit yrkesverksamma. Specialiseringsutbildningarna främjar professionell utveckling och specialisering med målet att skapa kompetens inom expertisområden som saknar utbildningsutbud på marknadsmässiga villkor. Specialiseringsutbildningar vid universiteten är avsedda att genomföras efter högskoleexamen av personer som redan har varit yrkesverksamma. Specialiseringsutbildningarna främjar professionell utveckling och specialisering med målet att skapa kompetens inom expertisområden som saknar utbildningsutbud på marknadsmässiga villkor. Bestämmelser om specialiseringsutbildningarnas gemensamma mål och minimiomfattning utfärdas genom förordning av statsrådet. Som specialiseringsutbildning ordnas inte sådan utbildning som universiteten ordnar i form av affärsverksamhet enligt 5 § 2 mom. Bestämmelser om specialiseringsutbildningarnas gemensamma mål och minimiomfattning utfärdas genom förordning av statsrådet. Som specialiseringsutbildning ordnas inte sådan utbildning som universiteten ordnar i form av affärsverksamhet enligt 5 § 2 mom. Som specialiseringsutbildning får ordnas endast sådan utbildning vars grunder universiteten sinsemellan har avtalat om. Under avtalsförfarandet ska samarbete bedrivas med företrädare för arbets- och näringslivet. Närmare bestämmelser om avtal om specialiseringsutbildning, avtalets innehåll och ordnande av utbildningen utfärdas genom förordning av statsrådet. Som specialiseringsutbildning får ordnas endast sådan utbildning vars grunder universiteten sinsemellan har avtalat om. Under avtalsförfarandet ska samarbete bedrivas med företrädare för arbets- och näringslivet. Närmare bestämmelser om avtal om specialiseringsutbildning, avtalets innehåll och ordnande av utbildningen utfärdas genom förordning av statsrådet. En offentlig förteckning ska föras över avtalen om specialiseringsutbildningar. Närmare bestämmelser om den offentliga förteckningen och de uppgifter som ska föras in i den utfärdas genom förordning av statsrådet. En offentlig förteckning ska föras över avtalen om specialiseringsutbildningar. Närmare bestämmelser om den offentliga förteckningen och de uppgifter som ska föras in i den utfärdas genom förordning av statsrådet.

36 § Antagning av studerande De studerande antas av universitetet. En studerande antas för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen, någondera av dessa examina eller påbyggnadsexamen eller för att genomföra specialiseringsutbildning. De studerande antas av universitetet. En studerande antas för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen, någondera av dessa examina eller påbyggnadsexamen eller för att genomföra specialiseringsutbildning.

37 § Behörighet för studier som leder till högskoleexamen och för specialiseringsutbildning Till studier som leder till endast lägre högskoleexamen eller till både lägre och högre högskoleexamen kan den antas som har avlagt Till studier som leder till endast lägre högskoleexamen eller till både lägre och högre högskoleexamen kan den antas som har avlagt 1) examen som avses i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005), examen som avses i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005), 2) yrkesinriktad grundexamen som omfattar minst tre år eller motsvarande tidigare studier, yrkesinriktad grundexamen som omfattar minst tre år eller motsvarande tidigare studier, 3) sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998), eller motsvarande tidigare examen, eller sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998), eller motsvarande tidigare examen, eller 4) utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Vad som i 1 mom. föreskrivs om behörighet för studier som leder till högskoleexamen gäller också behörighet för sådan utbildning som leder till högre högskoleexamen och som universitetet ordnar så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Vad som i 1 mom. föreskrivs om behörighet för studier som leder till högskoleexamen gäller också behörighet för sådan utbildning som leder till högre högskoleexamen och som universitetet ordnar så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Till studier som endast leder till högre högskoleexamen kan antas den som har avlagt Till studier som endast leder till högre högskoleexamen kan antas den som har avlagt 1) lämplig lägre högskoleexamen, lämplig lägre högskoleexamen, 2) lämplig yrkeshögskoleexamen, eller lämplig yrkeshögskoleexamen, eller 3) lämplig utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. lämplig utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Universitetet kan förutsätta att den som antas till studier som leder till högre högskoleexamen enligt 3 mom. genomför högst ett år av kompletterande studier för att inhämta de färdigheter som behövs i utbildningen. När en studerande antas till studier som leder till enbart juris magisterexamen, är den lämpliga examen som avses i 3 mom. rättsnotarieexamen eller en motsvarande utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Universitetet kan förutsätta att den som antas till studier som leder till högre högskoleexamen enligt 3 mom. genomför högst ett år av kompletterande studier för att inhämta de färdigheter som behövs i utbildningen. När en studerande antas till studier som leder till enbart juris magisterexamen, är den lämpliga examen som avses i 3 mom. rättsnotarieexamen eller en motsvarande utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Till studier som leder till vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsexamen kan den antas som har avlagt Till studier som leder till vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsexamen kan den antas som har avlagt 1) lämplig högre högskoleexamen, lämplig högre högskoleexamen, 2) lämplig högre yrkeshögskoleexamen, eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen, eller 3) lämplig utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. lämplig utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Universitetet kan förutsätta att den som antas till studier som leder till vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsexamen genomför behövliga kompletterande studier för att inhämta de färdigheter som behövs i utbildningen. Universitetet kan förutsätta att den som antas till studier som leder till vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsexamen genomför behövliga kompletterande studier för att inhämta de färdigheter som behövs i utbildningen. Till studier som leder till yrkesinriktad påbyggnadsexamen kan den antas som har avlagt Till studier som leder till yrkesinriktad påbyggnadsexamen kan den antas som har avlagt 1) lämplig högre högskoleexamen, eller lämplig högre högskoleexamen, eller 2) lämplig utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. lämplig utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Närmare bestämmelser om behörighet för studier som leder till yrkesinriktad påbyggnadsexamen utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om behörighet för studier som leder till yrkesinriktad påbyggnadsexamen utfärdas genom förordning av statsrådet. Till specialiseringsutbildning kan den antas som har avlagt lämplig högskoleexamen. Till specialiseringsutbildning kan den antas som har avlagt lämplig högskoleexamen. Till de studier som avses i denna paragraf får också antas den som universitetet på något annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. Till de studier som avses i denna paragraf får också antas den som universitetet på något annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna.

44 § Bedömningen av studieprestationer och tillgodoräknande av studier En studerande får vid avläggande av examen eller genomförande av specialiseringsutbildning, enligt vad universitetet beslutar, räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen eller till specialiseringsutbildningen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier som hör till examen eller till specialiseringsutbildningen också genom kunskaper som visats på något annat sätt. En studerande får vid avläggande av examen eller genomförande av specialiseringsutbildning, enligt vad universitetet beslutar, räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen eller till specialiseringsutbildningen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier som hör till examen eller till specialiseringsutbildningen också genom kunskaper som visats på något annat sätt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Specialiseringsutbildningar som uppfyller vad som föreskrivs i statsrådets förordning eller undervisnings- och kulturministeriets förordning som har utfärdats med stöd av 7 § 3 mom., sådant momentet lydde vid ikraftträdandet av denna lag, får ordnas till och med den 31 december 2016 eller tills de studerande som inlett studierna före nämnda datum har slutfört sina studier. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Specialiseringsutbildningar som uppfyller vad som föreskrivs i statsrådets förordning eller undervisnings- och kulturministeriets förordning som har utfärdats med stöd av 7 § 3 mom., sådant momentet lydde vid ikraftträdandet av denna lag, får ordnas till och med den 31 december 2016 eller tills de studerande som inlett studierna före nämnda datum har slutfört sina studier. RP 241/2014 KuUB 13/2014 RSv 210/2014 RP 241/2014 KuUB 13/2014 RSv 210/2014 Helsingfors den 19 december 2014 Republikens President SAULI NIINISTÖ Undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru Helsingfors den 19 december 2014 Republikens President SAULI NIINISTÖ Undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru