Kreditinstitutslag — Part 3 | 610 — Finland law | Esheria

Kreditinstitutslag

Part 3 of 4 · provisions 401–600

This part concerns the right to carry on credit institution business.

Jurisdiction
Finland
Instrument
Act or statute
Citation
610
Version
Undated source snapshot
Language
sv
Official source
View official record ↗
Complete work
View statute overview
ECB decision EEA financial institutions Finland ICT resilience IT systems KYC account administration account closure account documentation account funds account management account opening account services account switching account switching service account switching services account termination account terms account transfer accounting accounting period accounting standards accounting systems acquisition control +837 more

Statute overview

About this statute

This part concerns the right to carry on credit institution business. Heading for Part I on the right to carry on credit institution business and Chapter 1 general provisions. Heading for a section on the right to carry on credit institution business and general provisions. This section states that the law concerns the right to carry on credit institution business, the requirements for that business, and supervision of compliance, and also the right to carry on certain other repayable-funds business. The section says the law governs the right to conduct credit institution business, the requirements for that activity, and supervision of compliance; it also points to separate rules for foreign credit institutions and for securities firms.

Available versions

  • Undated version · current

    fi

  • Undated version · current

    sv

Legal text

Provisions of Kreditinstitutslag

Showing 200 of 766

  1. 8

    Finansinspektionen may stop or limit financial support within five working days after receiving the report if the chapter’s conditions are not met, and payment cannot occur before a decision or the end of that decision period.

    8 § Finansinspektionens invändningsrätt Finansinspektionen kan inom fem arbetsdagar från mottagandet av en rapport som avses i 7 § förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av finansiellt stöd, om de villkor för tillhandahållande av finansiellt stöd som föreskrivs i detta kapitel inte är uppfyllda. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska bankmyndigheten, de myndigheter i andra EES-stater som svarar för tillsynen över företag som hör till den finansiella företagsgruppen och de övriga tillsynsmyndigheterna i det tillsynskollegium som avses i 65 b § i lagen om Finansinspektionen samt de myndigheter som hör till resolutionskollegiet för gruppen, om sitt beslut att förbjuda eller begränsa det finansiella stödet. Finansinspektionen kan inom fem arbetsdagar från mottagandet av en rapport som avses i 7 § förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av finansiellt stöd, om de villkor för tillhandahållande av finansiellt stöd som föreskrivs i detta kapitel inte är uppfyllda. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska bankmyndigheten, de myndigheter i andra EES-stater som svarar för tillsynen över företag som hör till den finansiella företagsgruppen och de övriga tillsynsmyndigheterna i det tillsynskollegium som avses i 65 b § i lagen om Finansinspektionen samt de myndigheter som hör till resolutionskollegiet för gruppen, om sitt beslut att förbjuda eller begränsa det finansiella stödet. Om Finansinspektionen förbjuder eller begränsar tillhandahållandet av finansiellt stöd ska Finansinspektionen, om den myndighet som ansvarar för tillsynen över det stödmottagande företaget kräver det, bedöma om den finansiella företagsgruppens återhämtningsplan eller, om det stödmottagande företaget är skyldigt att upprätta en separat återhämtningsplan, om företagets återhämtningsplan uppfyller de krav som föreskrivs i 8 a kap. 10 §. Om Finansinspektionen förbjuder eller begränsar tillhandahållandet av finansiellt stöd ska Finansinspektionen, om den myndighet som ansvarar för tillsynen över det stödmottagande företaget kräver det, bedöma om den finansiella företagsgruppens återhämtningsplan eller, om det stödmottagande företaget är skyldigt att upprätta en separat återhämtningsplan, om företagets återhämtningsplan uppfyller de krav som föreskrivs i 8 a kap. 10 §. Om en annan EES-tillsynsmyndighet har förbjudit eller begränsat tillhandahållandet av finansiellt stöd till ett företag under Finansinspektionens tillsyn, kan Finansinspektionen hänskjuta ärendet till Europeiska bankmyndigheten inom två dagar efter att ha fått vetskap om saken. Om en annan EES-tillsynsmyndighet har förbjudit eller begränsat tillhandahållandet av finansiellt stöd till ett företag under Finansinspektionens tillsyn, kan Finansinspektionen hänskjuta ärendet till Europeiska bankmyndigheten inom två dagar efter att ha fått vetskap om saken. Finansiellt stöd får inte betalas ut förrän Finansinspektionen har fattat ett beslut enligt denna paragraf eller före utgången av den beslutsfrist som avses i 1 mom. Finansiellt stöd får inte betalas ut förrän Finansinspektionen har fattat ett beslut enligt denna paragraf eller före utgången av den beslutsfrist som avses i 1 mom.
  2. 8

    Finansinspektionen kan inom fem arbetsdagar stoppa eller begränsa finansiellt stöd om villkoren inte är uppfyllda, och ska då underrätta berörda myndigheter utan dröjsmål.

    8 § Finansinspektionens invändningsrätt Finansinspektionen kan inom fem arbetsdagar från mottagandet av en rapport som avses i 7 § förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av finansiellt stöd, om de villkor för tillhandahållande av finansiellt stöd som föreskrivs i detta kapitel inte är uppfyllda. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska bankmyndigheten, de myndigheter i andra EES-stater som svarar för tillsynen över företag som hör till den finansiella företagsgruppen och de övriga tillsynsmyndigheterna i det tillsynskollegium som avses i 65 b § i lagen om Finansinspektionen samt de myndigheter som hör till resolutionskollegiet för gruppen, om sitt beslut att förbjuda eller begränsa det finansiella stödet. Finansinspektionen kan inom fem arbetsdagar från mottagandet av en rapport som avses i 7 § förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av finansiellt stöd, om de villkor för tillhandahållande av finansiellt stöd som föreskrivs i detta kapitel inte är uppfyllda. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska bankmyndigheten, de myndigheter i andra EES-stater som svarar för tillsynen över företag som hör till den finansiella företagsgruppen och de övriga tillsynsmyndigheterna i det tillsynskollegium som avses i 65 b § i lagen om Finansinspektionen samt de myndigheter som hör till resolutionskollegiet för gruppen, om sitt beslut att förbjuda eller begränsa det finansiella stödet. Om Finansinspektionen förbjuder eller begränsar tillhandahållandet av finansiellt stöd ska Finansinspektionen, om den myndighet som ansvarar för tillsynen över det stödmottagande företaget kräver det, bedöma om den finansiella företagsgruppens återhämtningsplan eller, om det stödmottagande företaget är skyldigt att upprätta en separat återhämtningsplan, om företagets återhämtningsplan uppfyller de krav som föreskrivs i 8 a kap. 10 §. Om Finansinspektionen förbjuder eller begränsar tillhandahållandet av finansiellt stöd ska Finansinspektionen, om den myndighet som ansvarar för tillsynen över det stödmottagande företaget kräver det, bedöma om den finansiella företagsgruppens återhämtningsplan eller, om det stödmottagande företaget är skyldigt att upprätta en separat återhämtningsplan, om företagets återhämtningsplan uppfyller de krav som föreskrivs i 8 a kap. 10 §. Om en annan EES-tillsynsmyndighet har förbjudit eller begränsat tillhandahållandet av finansiellt stöd till ett företag under Finansinspektionens tillsyn, kan Finansinspektionen hänskjuta ärendet till Europeiska bankmyndigheten inom två dagar efter att ha fått vetskap om saken. Om en annan EES-tillsynsmyndighet har förbjudit eller begränsat tillhandahållandet av finansiellt stöd till ett företag under Finansinspektionens tillsyn, kan Finansinspektionen hänskjuta ärendet till Europeiska bankmyndigheten inom två dagar efter att ha fått vetskap om saken. Finansiellt stöd får inte betalas ut förrän Finansinspektionen har fattat ett beslut enligt denna paragraf eller före utgången av den beslutsfrist som avses i 1 mom. Finansiellt stöd får inte betalas ut förrän Finansinspektionen har fattat ett beslut enligt denna paragraf eller före utgången av den beslutsfrist som avses i 1 mom.
  3. 9

    Companies that have entered a financial support agreement must disclose the agreement’s key terms and the names of the parties, and update the information at least once a year.

    9 § Offentliggörande av avtal om finansiellt stöd Företag som har ingått avtal om finansiellt stöd ska offentliggöra avtalets centrala villkor och namnen på de företag som är parter i avtalet samt uppdatera informationen minst en gång om året, med iakttagande av vad som i artiklarna 431–434 i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om offentliggörande av information om instituts finansiella ställning. Företag som har ingått avtal om finansiellt stöd ska offentliggöra avtalets centrala villkor och namnen på de företag som är parter i avtalet samt uppdatera informationen minst en gång om året, med iakttagande av vad som i artiklarna 431–434 i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om offentliggörande av information om instituts finansiella ställning. 10 kap. Finansiella förutsättningar
  4. 9

    Companies that have entered into a financial support agreement must disclose the agreement’s key terms and the names of the parties, and update the information at least once a year.

    9 § Offentliggörande av avtal om finansiellt stöd Företag som har ingått avtal om finansiellt stöd ska offentliggöra avtalets centrala villkor och namnen på de företag som är parter i avtalet samt uppdatera informationen minst en gång om året, med iakttagande av vad som i artiklarna 431–434 i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om offentliggörande av information om instituts finansiella ställning. Företag som har ingått avtal om finansiellt stöd ska offentliggöra avtalets centrala villkor och namnen på de företag som är parter i avtalet samt uppdatera informationen minst en gång om året, med iakttagande av vad som i artiklarna 431–434 i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om offentliggörande av information om instituts finansiella ställning. 10 kap. Finansiella förutsättningar
  5. 9

    Companies that have entered a financial support agreement must publish key terms and the names of the parties, update the information at least once a year, and submit it to Finansinspektionen in the required ESAP format.

    9 § Offentliggörande av avtal om finansiellt stöd Företag som har ingått avtal om finansiellt stöd ska offentliggöra avtalets centrala villkor och namnen på de företag som är parter i avtalet samt uppdatera informationen minst en gång om året, med iakttagande av vad som i artiklarna 431–434 i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om offentliggörande av information om instituts finansiella ställning. Företag som har ingått avtal om finansiellt stöd ska offentliggöra avtalets centrala villkor och namnen på de företag som är parter i avtalet samt uppdatera informationen minst en gång om året, med iakttagande av vad som i artiklarna 431–434 i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om offentliggörande av information om instituts finansiella ställning. Informationen ska i samband med att den offentliggörs lämnas in till Finansinspektionen i enlighet med artikel 128a i resolutionsdirektivet i det format som avses i artikel 2.3 eller artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 om inrättande av en europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet, nedan Esap-förordningen. Följande data ska fogas till informationen: Informationen ska i samband med att den offentliggörs lämnas in till Finansinspektionen i enlighet med artikel 128a i resolutionsdirektivet i det format som avses i artikel 2.3 eller artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 om inrättande av en europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet, nedan Esap-förordningen. Följande data ska fogas till informationen: 1) samtliga namn på det företag som informationen gäller, samtliga namn på det företag som informationen gäller, 2) företagets identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen, företagets identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen, 3) företagets storlekskategori i enlighet med artikel 7.4 d i Esap-förordningen, företagets storlekskategori i enlighet med artikel 7.4 d i Esap-förordningen, 4) typen av information i enlighet med artikel 7.4 c i Esap-förordningen, typen av information i enlighet med artikel 7.4 c i Esap-förordningen, 5) omnämnande av om informationen innehåller personuppgifter. omnämnande av om informationen innehåller personuppgifter. Ett företag ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. Ett företag ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. 10 kap. Finansiella förutsättningar
  6. 1

    A credit institution must continuously maintain a capital base and consolidated capital base at least at the level required by the EU supervisory regulation and this chapter.

    1 § Kapitalbaskrav Ett kreditinstitut ska fortlöpande ha en kapitalbas och en konsoliderad kapitalbas som uppgår till minst det belopp som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning och i detta kapitel. I enlighet med 11 kap. 6 § kan Finansinspektionen dessutom enligt prövning fastställa ett buffertkrav för kreditinstitutet. Ett kreditinstitut ska fortlöpande ha en kapitalbas och en konsoliderad kapitalbas som uppgår till minst det belopp som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning och i detta kapitel. I enlighet med 11 kap. 6 § kan Finansinspektionen dessutom enligt prövning fastställa ett buffertkrav för kreditinstitutet. Med kapitalbas avses i detta kapitel den kapitalbas som avses i artikel 4.1.118 i EU:s tillsynsförordning. Den konsoliderade kapitalbasen ska beräknas i enlighet med den förordningen. Med kapitalbas avses i detta kapitel den kapitalbas som avses i artikel 4.1.118 i EU:s tillsynsförordning. Den konsoliderade kapitalbasen ska beräknas i enlighet med den förordningen. Med totalt exponeringsbelopp avses i detta kapitel exponering enligt artikel 92.3 i EU:s tillsynsförordning. Med totalt exponeringsbelopp avses i detta kapitel exponering enligt artikel 92.3 i EU:s tillsynsförordning. 1 a § Det inbördes förhållandet mellan kapitalbaskraven Ett kreditinstitut ska täcka de kapitalkrav som gäller kapitalbasen i följande ordning: Ett kreditinstitut ska täcka de kapitalkrav som gäller kapitalbasen i följande ordning: 1) de kapitalkrav som avses i artikel 92.1 a–c i EU:s tillsynsförordning, de kapitalkrav som avses i artikel 92.1 a–c i EU:s tillsynsförordning, 2) buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 §, buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 §, 3) de buffertkrav som ska beräknas för det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom. i detta kapitel. de buffertkrav som ska beräknas för det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom. i detta kapitel. Den kapitalbas och den konsoliderade kapitalbas som ska räknas med i de krav som avses i 1 mom. får inte samtidigt räknas med för att täcka mer än det krav som avses i en av punkterna i 1 mom. åt gången. Den nämnda kapitalbas som ska räknas med i kravet får inte heller samtidigt räknas med för att täcka det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom., det krav som avses i artiklarna 92a eller 92b i EU:s tillsynsförordning eller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 8 kap. 7 a, 7 b och 7 d § i resolutionslagen som baserar sig på det totala riskexponeringsbeloppet. Den kapitalbas och den konsoliderade kapitalbas som ska räknas med i de krav som avses i 1 mom. får inte samtidigt räknas med för att täcka mer än det krav som avses i en av punkterna i 1 mom. åt gången. Den nämnda kapitalbas som ska räknas med i kravet får inte heller samtidigt räknas med för att täcka det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom., det krav som avses i artiklarna 92a eller 92b i EU:s tillsynsförordning eller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 8 kap. 7 a, 7 b och 7 d § i resolutionslagen som baserar sig på det totala riskexponeringsbeloppet. Utöver det som föreskrivs i denna paragraf får ett kreditinstitut täcka det riktgivande tilläggskapital som avses i 11 kap. 6 d § endast med sådan kapitalbas som inte har använts för att uppfylla kraven enligt 1 mom. Utöver det som föreskrivs i denna paragraf får ett kreditinstitut täcka det riktgivande tilläggskapital som avses i 11 kap. 6 d § endast med sådan kapitalbas som inte har använts för att uppfylla kraven enligt 1 mom.
  7. 1

    A credit institution must continuously maintain capital and consolidated capital at at least the level required by the EU prudential regulation and this chapter; Finansinspektionen may also set a buffer requirement.

    1 § Kapitalbaskrav Ett kreditinstitut ska fortlöpande ha en kapitalbas och en konsoliderad kapitalbas som uppgår till minst det belopp som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning och i detta kapitel. I enlighet med 11 kap. 6 § kan Finansinspektionen dessutom enligt prövning fastställa ett buffertkrav för kreditinstitutet. Ett kreditinstitut ska fortlöpande ha en kapitalbas och en konsoliderad kapitalbas som uppgår till minst det belopp som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning och i detta kapitel. I enlighet med 11 kap. 6 § kan Finansinspektionen dessutom enligt prövning fastställa ett buffertkrav för kreditinstitutet. Med kapitalbas avses i detta kapitel den kapitalbas som avses i artikel 4.1.118 i EU:s tillsynsförordning. Den konsoliderade kapitalbasen ska beräknas i enlighet med den förordningen. Med kapitalbas avses i detta kapitel den kapitalbas som avses i artikel 4.1.118 i EU:s tillsynsförordning. Den konsoliderade kapitalbasen ska beräknas i enlighet med den förordningen. Med totalt exponeringsbelopp avses i detta kapitel exponering enligt artikel 92.3 i EU:s tillsynsförordning. Med totalt exponeringsbelopp avses i detta kapitel exponering enligt artikel 92.3 i EU:s tillsynsförordning. 1 a § Det inbördes förhållandet mellan kapitalbaskraven Ett kreditinstitut ska täcka de kapitalkrav som gäller kapitalbasen i följande ordning: Ett kreditinstitut ska täcka de kapitalkrav som gäller kapitalbasen i följande ordning: 1) de kapitalkrav som avses i artikel 92.1 a–c i EU:s tillsynsförordning, de kapitalkrav som avses i artikel 92.1 a–c i EU:s tillsynsförordning, 2) buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 §, buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 §, 3) de buffertkrav som ska beräknas för det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom. i detta kapitel. de buffertkrav som ska beräknas för det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom. i detta kapitel. Den kapitalbas och den konsoliderade kapitalbas som ska räknas med i de krav som avses i 1 mom. får inte samtidigt räknas med för att täcka mer än det krav som avses i en av punkterna i 1 mom. åt gången. Den nämnda kapitalbas som ska räknas med i kravet får inte heller samtidigt räknas med för att täcka det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom., det krav som avses i artiklarna 92a eller 92b i EU:s tillsynsförordning eller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 8 kap. 7 a, 7 b och 7 d § i resolutionslagen som baserar sig på det totala riskexponeringsbeloppet. Den kapitalbas och den konsoliderade kapitalbas som ska räknas med i de krav som avses i 1 mom. får inte samtidigt räknas med för att täcka mer än det krav som avses i en av punkterna i 1 mom. åt gången. Den nämnda kapitalbas som ska räknas med i kravet får inte heller samtidigt räknas med för att täcka det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom., det krav som avses i artiklarna 92a eller 92b i EU:s tillsynsförordning eller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 8 kap. 7 a, 7 b och 7 d § i resolutionslagen som baserar sig på det totala riskexponeringsbeloppet. Utöver det som föreskrivs i denna paragraf får ett kreditinstitut täcka det riktgivande tilläggskapital som avses i 11 kap. 6 d § endast med sådan kapitalbas som inte har använts för att uppfylla kraven enligt 1 mom. Utöver det som föreskrivs i denna paragraf får ett kreditinstitut täcka det riktgivande tilläggskapital som avses i 11 kap. 6 d § endast med sådan kapitalbas som inte har använts för att uppfylla kraven enligt 1 mom.
  8. 1

    Credit institutions must continuously maintain capital and consolidated capital above the minimum set by EU rules and this chapter; Finansinspektionen may also set a buffer requirement.

    1 § Kapitalbaskrav Ett kreditinstitut ska fortlöpande ha en kapitalbas och en konsoliderad kapitalbas som uppgår till minst det belopp som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning och i detta kapitel. I enlighet med 11 kap. 6 § kan Finansinspektionen dessutom enligt prövning fastställa ett buffertkrav för kreditinstitutet. Ett kreditinstitut ska fortlöpande ha en kapitalbas och en konsoliderad kapitalbas som uppgår till minst det belopp som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning och i detta kapitel. I enlighet med 11 kap. 6 § kan Finansinspektionen dessutom enligt prövning fastställa ett buffertkrav för kreditinstitutet. Med kapitalbas avses i detta kapitel den kapitalbas som avses i artikel 4.1.118 i EU:s tillsynsförordning. Den konsoliderade kapitalbasen ska beräknas i enlighet med den förordningen. Med kapitalbas avses i detta kapitel den kapitalbas som avses i artikel 4.1.118 i EU:s tillsynsförordning. Den konsoliderade kapitalbasen ska beräknas i enlighet med den förordningen. Med totalt exponeringsbelopp avses i detta kapitel exponering enligt artikel 92.3 i EU:s tillsynsförordning. Med totalt exponeringsbelopp avses i detta kapitel exponering enligt artikel 92.3 i EU:s tillsynsförordning. 1 a § Det inbördes förhållandet mellan kapitalbaskraven Ett kreditinstitut ska täcka de kapitalkrav som gäller kapitalbasen i följande ordning: Ett kreditinstitut ska täcka de kapitalkrav som gäller kapitalbasen i följande ordning: 1) de kapitalkrav som avses i artikel 92.1 a–c i EU:s tillsynsförordning, de kapitalkrav som avses i artikel 92.1 a–c i EU:s tillsynsförordning, 2) buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 §, buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 §, 3) de buffertkrav som ska beräknas för det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom. i detta kapitel. de buffertkrav som ska beräknas för det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom. i detta kapitel. Den kapitalbas och den konsoliderade kapitalbas som ska räknas med i de krav som avses i 1 mom. får inte samtidigt räknas med för att täcka mer än det krav som avses i en av punkterna i 1 mom. åt gången. Den nämnda kapitalbas som ska räknas med i kravet får inte heller samtidigt räknas med för att täcka det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom., det krav som avses i artiklarna 92a eller 92b i EU:s tillsynsförordning eller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 8 kap. 7 a, 7 b och 7 d § i resolutionslagen som baserar sig på det totala riskexponeringsbeloppet. Den kapitalbas och den konsoliderade kapitalbas som ska räknas med i de krav som avses i 1 mom. får inte samtidigt räknas med för att täcka mer än det krav som avses i en av punkterna i 1 mom. åt gången. Den nämnda kapitalbas som ska räknas med i kravet får inte heller samtidigt räknas med för att täcka det sammanlagda buffertkravet enligt 3 § 2 mom., det krav som avses i artiklarna 92a eller 92b i EU:s tillsynsförordning eller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 8 kap. 7 a, 7 b och 7 d § i resolutionslagen som baserar sig på det totala riskexponeringsbeloppet. Utöver det som föreskrivs i denna paragraf får ett kreditinstitut täcka det riktgivande tilläggskapital som avses i 11 kap. 6 d § endast med sådan kapitalbas som inte har använts för att uppfylla kraven enligt 1 mom. Utöver det som föreskrivs i denna paragraf får ett kreditinstitut täcka det riktgivande tilläggskapital som avses i 11 kap. 6 d § endast med sådan kapitalbas som inte har använts för att uppfylla kraven enligt 1 mom. 1 b § Tillämpning av golvet för det totala riskvägda exponeringsbeloppet Det totala riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92 i EU:s tillsynsförordning ska beräknas på det sätt som anges i artikel 92.3 andra stycket genom att golvet för det totala riskvägda exponeringsbeloppet tillämpas endast på gruppnivå i fråga om sådana kreditinstitut och moderföretag som har sitt säte i Finland. Det totala riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92 i EU:s tillsynsförordning ska beräknas på det sätt som anges i artikel 92.3 andra stycket genom att golvet för det totala riskvägda exponeringsbeloppet tillämpas endast på gruppnivå i fråga om sådana kreditinstitut och moderföretag som har sitt säte i Finland. Vad som i 1 mom. föreskrivs om moderföretag tillämpas på det centralinstitut som avses i 4 § i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker. Vad som i 1 mom. föreskrivs om moderföretag tillämpas på det centralinstitut som avses i 4 § i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker.
  9. 2

    A credit institution must keep at least EUR 5 million in share, participation, or base capital, fully subscribed when the concession is granted, and meeting the stated capital-instrument rules.

    2 § Minimikapital Ett kreditinstituts aktiekapital, andelskapital eller grundkapital ska uppgå till minst fem miljoner euro. Kapitalet ska vara tecknat i sin helhet när koncessionen beviljas. Kapitalet ska uppfylla kraven på primärkapitalinstrument i enlighet med artikel 26.1 a i EU:s tillsynsförordning. Ett kreditinstituts aktiekapital, andelskapital eller grundkapital ska uppgå till minst fem miljoner euro. Kapitalet ska vara tecknat i sin helhet när koncessionen beviljas. Kapitalet ska uppfylla kraven på primärkapitalinstrument i enlighet med artikel 26.1 a i EU:s tillsynsförordning. Aktiekapital som räknas till minimikapitalet ska uppfylla kraven enligt artikel i 28 EU:s tillsynsförordning. Andelskapitalet och grundkapitalet ska på motsvarande sätt uppfylla kraven enligt artiklarna 27–29 i EU:s tillsynsförordning. Aktiekapital som räknas till minimikapitalet ska uppfylla kraven enligt artikel i 28 EU:s tillsynsförordning. Andelskapitalet och grundkapitalet ska på motsvarande sätt uppfylla kraven enligt artiklarna 27–29 i EU:s tillsynsförordning. 2 a § Undantag som gäller kreditinstitut från tillämpningen av aktiebolagslagen Kapital som motsvarar aktier och andelar och som tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital enligt 8 kap. 2 § i aktiebolagslagen, och som räknats som kreditinstitutets kärnprimärkapital får inte återbetalas eller användas till vinstutdelning utan att Finansinspektionen gett tillstånd till det på förhand. Kapital som motsvarar aktier och andelar och som tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital enligt 8 kap. 2 § i aktiebolagslagen, och som räknats som kreditinstitutets kärnprimärkapital får inte återbetalas eller användas till vinstutdelning utan att Finansinspektionen gett tillstånd till det på förhand. Bestämmelserna om minoritetens rätt att kräva vinstutdelning i 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen och om inlösen av aktier i 16 kap. 13 § och 17 kap. 13 § i den lagen tillämpas inte på kreditinstitut. Bestämmelserna om minoritetens rätt att kräva vinstutdelning i 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen och om inlösen av aktier i 16 kap. 13 § och 17 kap. 13 § i den lagen tillämpas inte på kreditinstitut.
  10. 2

    A credit institution must keep minimum capital of at least EUR 5 million, fully subscribed when the licence is granted, and the capital must meet specified EU regulatory capital requirements. Certain capital may not be repaid or used for profit distribution without prior permission from the Financial Supervisory Authority, and some company-law minority rules do not apply to credit institutions.

    2 § Minimikapital Ett kreditinstituts aktiekapital, andelskapital eller grundkapital ska uppgå till minst fem miljoner euro. Kapitalet ska vara tecknat i sin helhet när koncessionen beviljas. Kapitalet ska uppfylla kraven på primärkapitalinstrument i enlighet med artikel 26.1 a i EU:s tillsynsförordning. Ett kreditinstituts aktiekapital, andelskapital eller grundkapital ska uppgå till minst fem miljoner euro. Kapitalet ska vara tecknat i sin helhet när koncessionen beviljas. Kapitalet ska uppfylla kraven på primärkapitalinstrument i enlighet med artikel 26.1 a i EU:s tillsynsförordning. Aktiekapital som räknas till minimikapitalet ska uppfylla kraven enligt artikel i 28 EU:s tillsynsförordning. Andelskapitalet och grundkapitalet ska på motsvarande sätt uppfylla kraven enligt artiklarna 27–29 i EU:s tillsynsförordning. Aktiekapital som räknas till minimikapitalet ska uppfylla kraven enligt artikel i 28 EU:s tillsynsförordning. Andelskapitalet och grundkapitalet ska på motsvarande sätt uppfylla kraven enligt artiklarna 27–29 i EU:s tillsynsförordning. 2 a § Undantag som gäller kreditinstitut från tillämpningen av aktiebolagslagen Kapital som motsvarar aktier och andelar och som tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital enligt 8 kap. 2 § i aktiebolagslagen, och som räknats som kreditinstitutets kärnprimärkapital får inte återbetalas eller användas till vinstutdelning utan att Finansinspektionen gett tillstånd till det på förhand. Kapital som motsvarar aktier och andelar och som tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital enligt 8 kap. 2 § i aktiebolagslagen, och som räknats som kreditinstitutets kärnprimärkapital får inte återbetalas eller användas till vinstutdelning utan att Finansinspektionen gett tillstånd till det på förhand. Bestämmelserna om minoritetens rätt att kräva vinstutdelning i 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen och om inlösen av aktier i 16 kap. 13 § och 17 kap. 13 § i den lagen tillämpas inte på kreditinstitut. Bestämmelserna om minoritetens rätt att kräva vinstutdelning i 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen och om inlösen av aktier i 16 kap. 13 § och 17 kap. 13 § i den lagen tillämpas inte på kreditinstitut.
  11. 2

    A credit institution must have at least EUR 5 million in capital, fully subscribed when the concession is granted, and the capital must meet specified regulatory capital requirements.

    2 § Minimikapital Ett kreditinstituts aktiekapital, andelskapital eller grundkapital ska uppgå till minst fem miljoner euro. Kapitalet ska vara tecknat i sin helhet när koncessionen beviljas. Kapitalet ska uppfylla kraven på primärkapitalinstrument i enlighet med artikel 26.1 a i EU:s tillsynsförordning. Ett kreditinstituts aktiekapital, andelskapital eller grundkapital ska uppgå till minst fem miljoner euro. Kapitalet ska vara tecknat i sin helhet när koncessionen beviljas. Kapitalet ska uppfylla kraven på primärkapitalinstrument i enlighet med artikel 26.1 a i EU:s tillsynsförordning. Aktiekapital som räknas till minimikapitalet ska uppfylla kraven enligt artikel i 28 EU:s tillsynsförordning. Andelskapitalet och grundkapitalet ska på motsvarande sätt uppfylla kraven enligt artiklarna 27–29 i EU:s tillsynsförordning. Aktiekapital som räknas till minimikapitalet ska uppfylla kraven enligt artikel i 28 EU:s tillsynsförordning. Andelskapitalet och grundkapitalet ska på motsvarande sätt uppfylla kraven enligt artiklarna 27–29 i EU:s tillsynsförordning. 2 a § Undantag som gäller kreditinstitut från tillämpningen av aktiebolagslagen Kapital som motsvarar aktier och andelar och som tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital enligt 8 kap. 2 § i aktiebolagslagen, och som räknats som kreditinstitutets kärnprimärkapital får inte återbetalas eller användas till vinstutdelning utan att Finansinspektionen gett tillstånd till det på förhand. Kapital som motsvarar aktier och andelar och som tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital enligt 8 kap. 2 § i aktiebolagslagen, och som räknats som kreditinstitutets kärnprimärkapital får inte återbetalas eller användas till vinstutdelning utan att Finansinspektionen gett tillstånd till det på förhand. Bestämmelserna om minoritetens rätt att kräva vinstutdelning i 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen och om inlösen av aktier i 16 kap. 13 § och 17 kap. 13 § i den lagen tillämpas inte på kreditinstitut. Bestämmelserna om minoritetens rätt att kräva vinstutdelning i 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen och om inlösen av aktier i 16 kap. 13 § och 17 kap. 13 § i den lagen tillämpas inte på kreditinstitut.
  12. 3

    A credit institution must hold core tier 1 capital, including consolidated core tier 1 capital, that covers the buffer requirements in this chapter.

    3 § Buffertbelopp Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska ett kreditinstitut ha ett kärnprimärkapital och konsoliderat kärnprimärkapital som täcker de buffertkrav och konsoliderade buffertkrav som föreskrivs i detta kapitel. Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska ett kreditinstitut ha ett kärnprimärkapital och konsoliderat kärnprimärkapital som täcker de buffertkrav och konsoliderade buffertkrav som föreskrivs i detta kapitel. Det sammanlagda buffertkravet består av en kapitalkonserveringsbuffert, en kontracyklisk kapitalbuffert som bestäms utifrån ekonomiska helhetsvariabler, ett systemriskbuffertkrav som fastställs utifrån strukturella egenskaper och ett buffertkrav för systemviktiga kreditinstitut. Det sammanlagda buffertkravet består av en kapitalkonserveringsbuffert, en kontracyklisk kapitalbuffert som bestäms utifrån ekonomiska helhetsvariabler, ett systemriskbuffertkrav som fastställs utifrån strukturella egenskaper och ett buffertkrav för systemviktiga kreditinstitut. Kapitalkonserveringsbufferten utgör 2,5 procent av summan av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. Kapitalkonserveringsbufferten utgör 2,5 procent av summan av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. En kontracyklisk kapitalbuffert ska bestämmas med iakttagande av 4, 5 och 6 §. Bufferten får vara högst 2,5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp, om inte något annat följer av 6 §. En kontracyklisk kapitalbuffert ska bestämmas med iakttagande av 4, 5 och 6 §. Bufferten får vara högst 2,5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp, om inte något annat följer av 6 §. Systemriskbuffertkrav ska bestämmas med iakttagande av 4 a–4 c §. En buffert enligt detta moment får utgöra högst 5 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för det yttersta finländska moderbolaget i kreditinstitutets finansiella företagsgrupp eller för sammanslutningen av inlåningsbanker eller, till den del som buffertkravet baserar sig på en eller flera riskkoncentrationer som avses i 4 b §, sammanlagt högst 10 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för deras balansposter och poster utanför balansräkningen. De sammanlagda buffertkraven enligt detta moment får dock utgöra högst 5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp på gruppnivå. Systemriskbuffertkrav ska bestämmas med iakttagande av 4 a–4 c §. En buffert enligt detta moment får utgöra högst 5 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för det yttersta finländska moderbolaget i kreditinstitutets finansiella företagsgrupp eller för sammanslutningen av inlåningsbanker eller, till den del som buffertkravet baserar sig på en eller flera riskkoncentrationer som avses i 4 b §, sammanlagt högst 10 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för deras balansposter och poster utanför balansräkningen. De sammanlagda buffertkraven enligt detta moment får dock utgöra högst 5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp på gruppnivå. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut ska bestämmas med iakttagande av 7 och 9 §. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut får utgöra högst 3,5 procent. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut ska bestämmas med iakttagande av 7 och 9 §. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut får utgöra högst 3,5 procent. Buffertkravet för andra systemviktiga institut ska bestämmas med iakttagande av 8 och 9 §. Buffertkravet för andra systemviktiga institut får vara högst 3,0 procent av kreditinstitutets totala riskavvägda exponeringsbelopp. Buffertkravet för andra systemviktiga institut ska bestämmas med iakttagande av 8 och 9 §. Buffertkravet för andra systemviktiga institut får vara högst 3,0 procent av kreditinstitutets totala riskavvägda exponeringsbelopp. Vad som i detta kapitel föreskrivs om buffertkrav gäller också konsoliderade buffertkrav. Vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade minimikapitalkrav, gäller också kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade fasta kapitalkrav, konsoliderade systemriskbuffertkrav och konsoliderade rörliga kapitalkrav samt sådana konsoliderade buffertkrav för andra systemviktiga institut som avses i 8 §. I 7 § föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade buffertkrav för globalt systemviktiga institut. Vad som i detta kapitel föreskrivs om buffertkrav gäller också konsoliderade buffertkrav. Vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade minimikapitalkrav, gäller också kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade fasta kapitalkrav, konsoliderade systemriskbuffertkrav och konsoliderade rörliga kapitalkrav samt sådana konsoliderade buffertkrav för andra systemviktiga institut som avses i 8 §. I 7 § föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade buffertkrav för globalt systemviktiga institut.
  13. 3

    A credit institution must hold core tier 1 capital and consolidated core tier 1 capital that cover the buffer requirements in this chapter.

    3 § Buffertbelopp Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska ett kreditinstitut ha ett kärnprimärkapital och konsoliderat kärnprimärkapital som täcker de buffertkrav och konsoliderade buffertkrav som föreskrivs i detta kapitel. Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska ett kreditinstitut ha ett kärnprimärkapital och konsoliderat kärnprimärkapital som täcker de buffertkrav och konsoliderade buffertkrav som föreskrivs i detta kapitel. Det sammanlagda buffertkravet består av en kapitalkonserveringsbuffert, en kontracyklisk kapitalbuffert som bestäms utifrån ekonomiska helhetsvariabler, ett systemriskbuffertkrav som fastställs utifrån strukturella egenskaper och ett buffertkrav för systemviktiga kreditinstitut. Det sammanlagda buffertkravet består av en kapitalkonserveringsbuffert, en kontracyklisk kapitalbuffert som bestäms utifrån ekonomiska helhetsvariabler, ett systemriskbuffertkrav som fastställs utifrån strukturella egenskaper och ett buffertkrav för systemviktiga kreditinstitut. Kapitalkonserveringsbufferten utgör 2,5 procent av summan av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. Kapitalkonserveringsbufferten utgör 2,5 procent av summan av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. En kontracyklisk kapitalbuffert ska bestämmas med iakttagande av 4, 5 och 6 §. Bufferten får vara högst 2,5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp, om inte något annat följer av 6 §. En kontracyklisk kapitalbuffert ska bestämmas med iakttagande av 4, 5 och 6 §. Bufferten får vara högst 2,5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp, om inte något annat följer av 6 §. Systemriskbuffertkrav ska bestämmas med iakttagande av 4 a–4 c §. En buffert enligt detta moment får utgöra högst 5 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för det yttersta finländska moderbolaget i kreditinstitutets finansiella företagsgrupp eller för sammanslutningen av inlåningsbanker eller, till den del som buffertkravet baserar sig på en eller flera riskkoncentrationer som avses i 4 b §, sammanlagt högst 10 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för deras balansposter och poster utanför balansräkningen. De sammanlagda buffertkraven enligt detta moment får dock utgöra högst 5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp på gruppnivå. Systemriskbuffertkrav ska bestämmas med iakttagande av 4 a–4 c §. En buffert enligt detta moment får utgöra högst 5 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för det yttersta finländska moderbolaget i kreditinstitutets finansiella företagsgrupp eller för sammanslutningen av inlåningsbanker eller, till den del som buffertkravet baserar sig på en eller flera riskkoncentrationer som avses i 4 b §, sammanlagt högst 10 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för deras balansposter och poster utanför balansräkningen. De sammanlagda buffertkraven enligt detta moment får dock utgöra högst 5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp på gruppnivå. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut ska bestämmas med iakttagande av 7 och 9 §. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut får utgöra högst 3,5 procent. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut ska bestämmas med iakttagande av 7 och 9 §. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut får utgöra högst 3,5 procent. Buffertkravet för andra systemviktiga institut ska bestämmas med iakttagande av 8 och 9 §. Buffertkravet för andra systemviktiga institut får vara högst 3,0 procent av kreditinstitutets totala riskavvägda exponeringsbelopp. Buffertkravet för andra systemviktiga institut ska bestämmas med iakttagande av 8 och 9 §. Buffertkravet för andra systemviktiga institut får vara högst 3,0 procent av kreditinstitutets totala riskavvägda exponeringsbelopp. Vad som i detta kapitel föreskrivs om buffertkrav gäller också konsoliderade buffertkrav. Vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade minimikapitalkrav, gäller också kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade fasta kapitalkrav, konsoliderade systemriskbuffertkrav och konsoliderade rörliga kapitalkrav samt sådana konsoliderade buffertkrav för andra systemviktiga institut som avses i 8 §. I 7 § föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade buffertkrav för globalt systemviktiga institut. Vad som i detta kapitel föreskrivs om buffertkrav gäller också konsoliderade buffertkrav. Vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade minimikapitalkrav, gäller också kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade fasta kapitalkrav, konsoliderade systemriskbuffertkrav och konsoliderade rörliga kapitalkrav samt sådana konsoliderade buffertkrav för andra systemviktiga institut som avses i 8 §. I 7 § föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade buffertkrav för globalt systemviktiga institut.
  14. 3

    A credit institution must hold core tier 1 capital, including on a consolidated basis, to cover the buffer requirements in this chapter.

    3 § Buffertbelopp Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska ett kreditinstitut ha ett kärnprimärkapital och konsoliderat kärnprimärkapital som täcker de buffertkrav och konsoliderade buffertkrav som föreskrivs i detta kapitel. Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska ett kreditinstitut ha ett kärnprimärkapital och konsoliderat kärnprimärkapital som täcker de buffertkrav och konsoliderade buffertkrav som föreskrivs i detta kapitel. Det sammanlagda buffertkravet består av en kapitalkonserveringsbuffert, en kontracyklisk kapitalbuffert som bestäms utifrån ekonomiska helhetsvariabler, ett systemriskbuffertkrav som fastställs utifrån strukturella egenskaper och ett buffertkrav för systemviktiga kreditinstitut. Det sammanlagda buffertkravet består av en kapitalkonserveringsbuffert, en kontracyklisk kapitalbuffert som bestäms utifrån ekonomiska helhetsvariabler, ett systemriskbuffertkrav som fastställs utifrån strukturella egenskaper och ett buffertkrav för systemviktiga kreditinstitut. Kapitalkonserveringsbufferten utgör 2,5 procent av summan av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. Kapitalkonserveringsbufferten utgör 2,5 procent av summan av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. En kontracyklisk kapitalbuffert ska bestämmas med iakttagande av 4, 5 och 6 §. Bufferten får vara högst 2,5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp, om inte något annat följer av 6 §. En kontracyklisk kapitalbuffert ska bestämmas med iakttagande av 4, 5 och 6 §. Bufferten får vara högst 2,5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp, om inte något annat följer av 6 §. Systemriskbuffertkrav ska bestämmas med iakttagande av 4 a–4 c §. En buffert enligt detta moment får utgöra högst 5 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för det yttersta finländska moderbolaget i kreditinstitutets finansiella företagsgrupp eller för sammanslutningen av inlåningsbanker eller, till den del som buffertkravet baserar sig på en eller flera riskkoncentrationer som avses i 4 b §, sammanlagt högst 10 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för deras balansposter och poster utanför balansräkningen. De sammanlagda buffertkraven enligt detta moment får dock utgöra högst 5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp på gruppnivå. Systemriskbuffertkrav ska bestämmas med iakttagande av 4 a–4 c §. En buffert enligt detta moment får utgöra högst 5 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för det yttersta finländska moderbolaget i kreditinstitutets finansiella företagsgrupp eller för sammanslutningen av inlåningsbanker eller, till den del som buffertkravet baserar sig på en eller flera riskkoncentrationer som avses i 4 b §, sammanlagt högst 10 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för deras balansposter och poster utanför balansräkningen. De sammanlagda buffertkraven enligt detta moment får dock utgöra högst 5 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp på gruppnivå. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut ska bestämmas med iakttagande av 7 och 9 §. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut får utgöra högst 3,5 procent. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut ska bestämmas med iakttagande av 7 och 9 §. Buffertkravet för ett globalt systemviktigt institut får utgöra högst 3,5 procent. Buffertkravet för andra systemviktiga institut ska bestämmas med iakttagande av 8 och 9 §. Buffertkravet för andra systemviktiga institut får vara högst 3,0 procent av kreditinstitutets totala riskavvägda exponeringsbelopp. Buffertkravet för andra systemviktiga institut ska bestämmas med iakttagande av 8 och 9 §. Buffertkravet för andra systemviktiga institut får vara högst 3,0 procent av kreditinstitutets totala riskavvägda exponeringsbelopp. Vad som i detta kapitel föreskrivs om buffertkrav gäller också konsoliderade buffertkrav. Vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade minimikapitalkrav, gäller också kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade fasta kapitalkrav, konsoliderade systemriskbuffertkrav och konsoliderade rörliga kapitalkrav samt sådana konsoliderade buffertkrav för andra systemviktiga institut som avses i 8 §. I 7 § föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade buffertkrav för globalt systemviktiga institut. Vad som i detta kapitel föreskrivs om buffertkrav gäller också konsoliderade buffertkrav. Vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade minimikapitalkrav, gäller också kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade fasta kapitalkrav, konsoliderade systemriskbuffertkrav och konsoliderade rörliga kapitalkrav samt sådana konsoliderade buffertkrav för andra systemviktiga institut som avses i 8 §. I 7 § föreskrivs om kreditinstituts skyldighet att uppfylla konsoliderade buffertkrav för globalt systemviktiga institut.
  15. 4

    Finansinspektionen ska bedöma och besluta om buffertkrav i samråd med flera myndigheter, offentliggöra besluten och följa särskilda tids- och ikraftträdanderegler.

    4 § Fastställande av kontracykliska buffertkrav Finansinspektionen ställer kontracykliska buffertkrav. Finansinspektionen ställer kontracykliska buffertkrav. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet kvartalsvis bedöma om det finns anledning att ställa ett kontracykliskt buffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom tre kalendermånader efter utgången av varje kvartal. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet kvartalsvis bedöma om det finns anledning att ställa ett kontracykliskt buffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom tre kalendermånader efter utgången av varje kvartal. Finansinspektionen ska dessutom utan dröjsmål ta upp ärenden som gäller ställande eller ändring av buffertkrav, om finansministeriet eller Finlands Bank kräver det eller om Europeiska systemrisknämnden har gett en rekommendation eller varning som är relevant för Finlands finansmarknad. Finansinspektionen ska dessutom utan dröjsmål ta upp ärenden som gäller ställande eller ändring av buffertkrav, om finansministeriet eller Finlands Bank kräver det eller om Europeiska systemrisknämnden har gett en rekommendation eller varning som är relevant för Finlands finansmarknad. Finansinspektionen ska innan buffertkravet fastställs samråda med finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Bank samt vid behov med Europeiska systemrisknämnden och Europeiska kommissionen. Finansinspektionen ska innan buffertkravet fastställs samråda med finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Bank samt vid behov med Europeiska systemrisknämnden och Europeiska kommissionen. Ett i denna paragraf avsett buffertkrav träder i kraft tolv månader efter beslutet, om inte Finansinspektionen av särskilda skäl beslutar om en tidigare tidpunkt för ikraftträdandet. Ett beslut om att sänka eller slopa ett buffertkrav träder i kraft omedelbart. Ett buffertkrav kan ställas med 0,25 procentenheters noggrannhet. Ett i denna paragraf avsett buffertkrav träder i kraft tolv månader efter beslutet, om inte Finansinspektionen av särskilda skäl beslutar om en tidigare tidpunkt för ikraftträdandet. Ett beslut om att sänka eller slopa ett buffertkrav träder i kraft omedelbart. Ett buffertkrav kan ställas med 0,25 procentenheters noggrannhet. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om beslutsmotivering ska av ett beslut som avses i denna paragraf framgå hur länge det är i kraft, buffertkravets belopp och det sammanlagda buffertkravets belopp samt om beloppen eventuellt ändrats sedan det föregående beslutet, eventuella särskilda skäl för att ikraftträdandet av ändringen tidigarelagts samt andra behövliga uppgifter. Av motiveringen ska dessutom framgå de omständigheter som ligger till grund för att villkoren för ställande av buffertkravet anses vara uppfyllda samt en utredning om buffertkravens inriktning. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om beslutsmotivering ska av ett beslut som avses i denna paragraf framgå hur länge det är i kraft, buffertkravets belopp och det sammanlagda buffertkravets belopp samt om beloppen eventuellt ändrats sedan det föregående beslutet, eventuella särskilda skäl för att ikraftträdandet av ändringen tidigarelagts samt andra behövliga uppgifter. Av motiveringen ska dessutom framgå de omständigheter som ligger till grund för att villkoren för ställande av buffertkravet anses vara uppfyllda samt en utredning om buffertkravens inriktning. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om delgivning av beslut ska Finansinspektionen på sina webbsidor offentliggöra beslut som avses i denna paragraf. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om delgivning av beslut ska Finansinspektionen på sina webbsidor offentliggöra beslut som avses i denna paragraf. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som ska fogas till beslut som avses i denna paragraf samt om offentliggörande av besluten. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som ska fogas till beslut som avses i denna paragraf samt om offentliggörande av besluten. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. 4 a § Fastställande av systemriskbuffertkrav Finansinspektionen ställer systemriskbuffertkrav. Finansinspektionen ställer systemriskbuffertkrav. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet minst vartannat år bedöma huruvida det finns anledning att ställa ett systemriskbuffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom sex kalendermånader efter utgången av varje år. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet minst vartannat år bedöma huruvida det finns anledning att ställa ett systemriskbuffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom sex kalendermånader efter utgången av varje år. På behandlingen av ärenden, samrådsförfarandet samt ikraftträdandet av, uppgifterna i samt delgivningen och offentliggörandet av beslut som gäller det buffertkrav som avses i denna paragraf tillämpas 4 § 3–7 mom. Ett buffertkrav som avses i denna paragraf kan dock ställas med 0,5 procentenheters noggrannhet. På behandlingen av ärenden, samrådsförfarandet samt ikraftträdandet av, uppgifterna i samt delgivningen och offentliggörandet av beslut som gäller det buffertkrav som avses i denna paragraf tillämpas 4 § 3–7 mom. Ett buffertkrav som avses i denna paragraf kan dock ställas med 0,5 procentenheters noggrannhet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om beräkning av buffertkravet och om de uppgifter som ska lämnas i beslutet samt om offentliggörande av beslutet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om beräkning av buffertkravet och om de uppgifter som ska lämnas i beslutet samt om offentliggörande av beslutet. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. 4 b § Grunderna för fastställande av systemriskbuffertkrav Grunden för fastställande av ett systemriskbuffertkrav är att förhindra och minska risker som inverkar negativt på det finansiella systemets stabila funktion eller realekonomin. Grunden för fastställande av ett systemriskbuffertkrav är att förhindra och minska risker som inverkar negativt på det finansiella systemets stabila funktion eller realekonomin. Ett systemriskbuffertkrav kan ställas om Ett systemriskbuffertkrav kan ställas om 1) den risk som utgörs av långsiktiga faktorer som är oberoende av konjunkturväxlingar eller faktorer som hotar det finansiella systemet eller den totala ekonomin kräver ett större kapitalbehov, den risk som utgörs av långsiktiga faktorer som är oberoende av konjunkturväxlingar eller faktorer som hotar det finansiella systemet eller den totala ekonomin kräver ett större kapitalbehov, 2) den risk som avses i 1 punkten hotar eller kan hota det finansiella systemets störningsfria funktion och stabilitet i Finland, den risk som avses i 1 punkten hotar eller kan hota det finansiella systemets störningsfria funktion och stabilitet i Finland, 3) ställande av buffertkravet har endast ringa negativa effekter på de finansiella systemens funktion i andra länder, och ställande av buffertkravet har endast ringa negativa effekter på de finansiella systemens funktion i andra länder, och 4) de risker som avses i denna paragraf är inte redan täckta med andra buffertkrav. de risker som avses i denna paragraf är inte redan täckta med andra buffertkrav. Finansinspektionen ska vid fastställandet av buffertkravet åtminstone beakta Finansinspektionen ska vid fastställandet av buffertkravet åtminstone beakta 1) kreditinstitutssektorns riskkoncentrationer när det gäller utlåning, upplåning och andra centrala bankfunktioner, kreditinstitutssektorns riskkoncentrationer när det gäller utlåning, upplåning och andra centrala bankfunktioner, 2) inhemska kreditinstituts inbördes kopplingar när det gäller kreditgivning, betalningsförmedling och andra bankfunktioner som är viktiga med tanke på den finansiella stabiliteten, inhemska kreditinstituts inbördes kopplingar när det gäller kreditgivning, betalningsförmedling och andra bankfunktioner som är viktiga med tanke på den finansiella stabiliteten, 3) kreditinstitutssektorns kopplingar till utländska banksystem och finansiella system, centrala motparter och andra aktörer på finansmarknaden, kreditinstitutssektorns kopplingar till utländska banksystem och finansiella system, centrala motparter och andra aktörer på finansmarknaden, 4) kreditinstitutssektorns kopplingar till risker i finansiella system i Europeiska unionens medlemsstater och andra länder, kreditinstitutssektorns kopplingar till risker i finansiella system i Europeiska unionens medlemsstater och andra länder, 5) kreditinstitutssektorns storlek och dess koncentration mätt enligt storleken hos kreditinstitutens balansräkningar samt koncentration när det gäller utlåning och mottagande av insättningar från allmänheten, kreditinstitutssektorns storlek och dess koncentration mätt enligt storleken hos kreditinstitutens balansräkningar samt koncentration när det gäller utlåning och mottagande av insättningar från allmänheten, 6) kreditinstitutssektorns betydelse när det gäller förmedling av finansiering till den inhemska privata sektorn, kreditinstitutssektorns betydelse när det gäller förmedling av finansiering till den inhemska privata sektorn, 7) skuldsättningsgraden hos kreditinstitutens största kundgrupper, skuldsättningsgraden hos kreditinstitutens största kundgrupper, 8) åtgärder och omständigheter som minskar sannolikheten för allvarliga störningar för det finansiella systemet. åtgärder och omständigheter som minskar sannolikheten för allvarliga störningar för det finansiella systemet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om indikatorer som anknyter till grunderna för bestämmande av buffertkravet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om indikatorer som anknyter till grunderna för bestämmande av buffertkravet. 4 c § Inriktningen av systemriskbuffertkrav Finansinspektionen kan ställa ett systemriskbuffertkrav på basis av kreditinstitutets totala exponeringsbelopp enligt 1 § 3 mom. och en eller flera riskkoncentrationer eller en kombination av dem. Finansinspektionen kan ställa ett systemriskbuffertkrav på basis av kreditinstitutets totala exponeringsbelopp enligt 1 § 3 mom. och en eller flera riskkoncentrationer eller en kombination av dem. Ett buffertkrav som ställs på basis av kreditinstitutets riskkoncentration kan ställas utifrån följande balansposter i Finland eller i en annan EES-stat: Ett buffertkrav som ställs på basis av kreditinstitutets riskkoncentration kan ställas utifrån följande balansposter i Finland eller i en annan EES-stat: 1) konsumentkrediter med en bostad som säkerhet, konsumentkrediter med en bostad som säkerhet, 2) affärsfastighetskrediter med säkerhet, affärsfastighetskrediter med säkerhet, 3) andra konsumentkrediter än sådana som avses i 1 punkten, andra konsumentkrediter än sådana som avses i 1 punkten, 4) andra företagskrediter än sådana som avses i 2 punkten, andra företagskrediter än sådana som avses i 2 punkten, 5) underposter av de balansposter som avses i 1–4 punkten. underposter av de balansposter som avses i 1–4 punkten. Det buffertkrav som ställs på basis av det totala exponeringsbeloppet fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Det buffertkrav som ställs på basis av en eller flera riskkoncentrationer fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Det buffertkrav som ställs på basis av det totala exponeringsbeloppet fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Det buffertkrav som ställs på basis av en eller flera riskkoncentrationer fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Om Finansinspektionen fastställer ett buffertkrav på basis av exponeringar i andra EU-stater, ska buffertkravet dock fastställas på samma nivå för alla exponeringar inom Europeiska unionen, utom om buffertkravet ställs för officiellt godkännande enligt artikel 134 i kreditinstitutsdirektivet av ett buffertkrav som en annan medlemsstat ställt. Om Finansinspektionen fastställer ett buffertkrav på basis av exponeringar i andra EU-stater, ska buffertkravet dock fastställas på samma nivå för alla exponeringar inom Europeiska unionen, utom om buffertkravet ställs för officiellt godkännande enligt artikel 134 i kreditinstitutsdirektivet av ett buffertkrav som en annan medlemsstat ställt. När ett buffertkrav bestäms ska Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar till den del de berör Finlands finansmarknad beaktas liksom också Europeiska bankmyndighetens anvisningar och rekommendationer. När ett buffertkrav bestäms ska Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar till den del de berör Finlands finansmarknad beaktas liksom också Europeiska bankmyndighetens anvisningar och rekommendationer. Ett buffertkrav enligt denna paragraf får inte fastställas för att täcka en risk som ska täckas enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. Ett buffertkrav enligt denna paragraf får inte fastställas för att täcka en risk som ska täckas enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. 4 d § Erkännande av ett utländskt buffertkrav Finansinspektionen kan besluta att ett krav som motsvarar buffertkrav enligt 4 b § och som ställts av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ska tillämpas på ett kreditinstituts balansposter och åtaganden utanför balansräkningen i den staten. Finansinspektionen kan besluta att ett krav som motsvarar buffertkrav enligt 4 b § och som ställts av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ska tillämpas på ett kreditinstituts balansposter och åtaganden utanför balansräkningen i den staten. Finansinspektionen kan begära att Europeiska systemrisknämnden ger en rekommendation till en annan EES-stat om att godkänna ett buffertkrav som ställts med stöd av 4 b §. Finansinspektionen kan begära att Europeiska systemrisknämnden ger en rekommendation till en annan EES-stat om att godkänna ett buffertkrav som ställts med stöd av 4 b §. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut som avses i 1 mom. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut som avses i 1 mom. 4 e § Underrättelse om och erkännande av buffertkrav Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut om fastställande av ett systemriskbuffertkrav enligt 4 a § minst en kalendermånad innan beslutet offentliggörs, om det buffertkrav som beräknas på basis av det totala exponeringsbeloppet eller riskkoncentrationen är högst 3 procent. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut om fastställande av ett systemriskbuffertkrav enligt 4 a § minst en kalendermånad innan beslutet offentliggörs, om det buffertkrav som beräknas på basis av det totala exponeringsbeloppet eller riskkoncentrationen är högst 3 procent. Om buffertkravet enligt ett beslut som avses i 4 a § är över 3 procent och högst 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. dessutom begära Europeiska kommissionens ståndpunkt till ställande, ändring eller slopande av buffertkravet. Finansinspektionen är inte skyldig att iaktta Europeiska kommissionens negativa ståndpunkt. Om Finansinspektionen inte iakttar Europeiska kommissionens ståndpunkt, ska Finansinspektionen motivera avvikelsen från ståndpunkten. Om buffertkravet enligt ett beslut som avses i 4 a § är över 3 procent och högst 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. dessutom begära Europeiska kommissionens ståndpunkt till ställande, ändring eller slopande av buffertkravet. Finansinspektionen är inte skyldig att iaktta Europeiska kommissionens negativa ståndpunkt. Om Finansinspektionen inte iakttar Europeiska kommissionens ståndpunkt, ska Finansinspektionen motivera avvikelsen från ståndpunkten. Om det sammanlagda buffertkravet enligt beslut som avses i 4 a § och 7 eller 8 § är över 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. begära Europeiska kommissionens godkännande av ställandet, ändringen eller slopandet av buffertkravet. Om det sammanlagda buffertkravet enligt beslut som avses i 4 a § och 7 eller 8 § är över 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. begära Europeiska kommissionens godkännande av ställandet, ändringen eller slopandet av buffertkravet. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på ett kreditinstitut vars holdingföretag är etablerat i en annan medlemsstat. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på ett kreditinstitut vars holdingföretag är etablerat i en annan medlemsstat. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta Europeiska systemrisknämnden när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på exponeringar i tredjeländer. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta Europeiska systemrisknämnden när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på exponeringar i tredjeländer. Om mottagaren av en i 4 mom. avsedd underrättelse motsätter sig ställande, ändring eller slopande av ett buffertkrav, kan Finansinspektionen föra ärendet till behandling hos Europeiska bankmyndigheten. Bestämmelser om hur ärendet ska behandlas finns i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen. Ett beslut enligt detta moment får inte tillämpas förrän Europeiska bankmyndigheten fattat ett interimistiskt beslut i ärendet. Om mottagaren av en i 4 mom. avsedd underrättelse motsätter sig ställande, ändring eller slopande av ett buffertkrav, kan Finansinspektionen föra ärendet till behandling hos Europeiska bankmyndigheten. Bestämmelser om hur ärendet ska behandlas finns i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen. Ett beslut enligt detta moment får inte tillämpas förrän Europeiska bankmyndigheten fattat ett interimistiskt beslut i ärendet. En underrättelse som avses i denna paragraf ska innehålla åtminstone En underrättelse som avses i denna paragraf ska innehålla åtminstone 1) de risker som hotar det finansiella systemets stabilitet, de risker som hotar det finansiella systemets stabilitet, 2) motiveringen till varför risken kan medföra hot för det finansiella systemets stabilitet, motiveringen till varför risken kan medföra hot för det finansiella systemets stabilitet, 3) motiveringen till varför ställande av ett buffertkrav avses vara en nödvändig, effektiv och proportionell åtgärd, motiveringen till varför ställande av ett buffertkrav avses vara en nödvändig, effektiv och proportionell åtgärd, 4) en bedömning av buffertkravets positiva och negativa effekter på den inre marknadens funktion, en bedömning av buffertkravets positiva och negativa effekter på den inre marknadens funktion, 5) buffertkravets storlek och de exponeringar som ligger till grund för beräkningen av kravet, buffertkravets storlek och de exponeringar som ligger till grund för beräkningen av kravet, 6) de kreditinstitut som buffertkravet tillämpas på, de kreditinstitut som buffertkravet tillämpas på, 7) om buffertkravet tillämpas på alla kreditinstitut och deras samtliga exponeringar, motiveringen till varför buffertkravet ställs i stället för det buffertkrav som föreskrivs i 8 §. om buffertkravet tillämpas på alla kreditinstitut och deras samtliga exponeringar, motiveringen till varför buffertkravet ställs i stället för det buffertkrav som föreskrivs i 8 §.
  16. 4

    Finansinspektionen ska fastställa och regelbundet pröva kapitalbuffertkrav, samråda med flera myndigheter och offentliggöra besluten.

    4 § Fastställande av kontracykliska buffertkrav Finansinspektionen ställer kontracykliska buffertkrav. Finansinspektionen ställer kontracykliska buffertkrav. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet kvartalsvis bedöma om det finns anledning att ställa ett kontracykliskt buffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom tre kalendermånader efter utgången av varje kvartal. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet kvartalsvis bedöma om det finns anledning att ställa ett kontracykliskt buffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom tre kalendermånader efter utgången av varje kvartal. Finansinspektionen ska dessutom utan dröjsmål ta upp ärenden som gäller ställande eller ändring av buffertkrav, om finansministeriet eller Finlands Bank kräver det eller om Europeiska systemrisknämnden har gett en rekommendation eller varning som är relevant för Finlands finansmarknad. Finansinspektionen ska dessutom utan dröjsmål ta upp ärenden som gäller ställande eller ändring av buffertkrav, om finansministeriet eller Finlands Bank kräver det eller om Europeiska systemrisknämnden har gett en rekommendation eller varning som är relevant för Finlands finansmarknad. Finansinspektionen ska innan buffertkravet fastställs samråda med finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Bank samt vid behov med Europeiska systemrisknämnden och Europeiska kommissionen. Finansinspektionen ska innan buffertkravet fastställs samråda med finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Bank samt vid behov med Europeiska systemrisknämnden och Europeiska kommissionen. Ett i denna paragraf avsett buffertkrav träder i kraft tolv månader efter beslutet, om inte Finansinspektionen av särskilda skäl beslutar om en tidigare tidpunkt för ikraftträdandet. Ett beslut om att sänka eller slopa ett buffertkrav träder i kraft omedelbart. Ett buffertkrav kan ställas med 0,25 procentenheters noggrannhet. Ett i denna paragraf avsett buffertkrav träder i kraft tolv månader efter beslutet, om inte Finansinspektionen av särskilda skäl beslutar om en tidigare tidpunkt för ikraftträdandet. Ett beslut om att sänka eller slopa ett buffertkrav träder i kraft omedelbart. Ett buffertkrav kan ställas med 0,25 procentenheters noggrannhet. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om beslutsmotivering ska av ett beslut som avses i denna paragraf framgå hur länge det är i kraft, buffertkravets belopp och det sammanlagda buffertkravets belopp samt om beloppen eventuellt ändrats sedan det föregående beslutet, eventuella särskilda skäl för att ikraftträdandet av ändringen tidigarelagts samt andra behövliga uppgifter. Av motiveringen ska dessutom framgå de omständigheter som ligger till grund för att villkoren för ställande av buffertkravet anses vara uppfyllda samt en utredning om buffertkravens inriktning. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om beslutsmotivering ska av ett beslut som avses i denna paragraf framgå hur länge det är i kraft, buffertkravets belopp och det sammanlagda buffertkravets belopp samt om beloppen eventuellt ändrats sedan det föregående beslutet, eventuella särskilda skäl för att ikraftträdandet av ändringen tidigarelagts samt andra behövliga uppgifter. Av motiveringen ska dessutom framgå de omständigheter som ligger till grund för att villkoren för ställande av buffertkravet anses vara uppfyllda samt en utredning om buffertkravens inriktning. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om delgivning av beslut ska Finansinspektionen på sina webbsidor offentliggöra beslut som avses i denna paragraf. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om delgivning av beslut ska Finansinspektionen på sina webbsidor offentliggöra beslut som avses i denna paragraf. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som ska fogas till beslut som avses i denna paragraf samt om offentliggörande av besluten. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som ska fogas till beslut som avses i denna paragraf samt om offentliggörande av besluten. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. 4 a § Fastställande av systemriskbuffertkrav Finansinspektionen ställer systemriskbuffertkrav. Finansinspektionen ställer systemriskbuffertkrav. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet minst vartannat år bedöma huruvida det finns anledning att ställa ett systemriskbuffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom sex kalendermånader efter utgången av varje år. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet minst vartannat år bedöma huruvida det finns anledning att ställa ett systemriskbuffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom sex kalendermånader efter utgången av varje år. På behandlingen av ärenden, samrådsförfarandet samt ikraftträdandet av, uppgifterna i samt delgivningen och offentliggörandet av beslut som gäller det buffertkrav som avses i denna paragraf tillämpas 4 § 3–7 mom. Ett buffertkrav som avses i denna paragraf kan dock ställas med 0,5 procentenheters noggrannhet. På behandlingen av ärenden, samrådsförfarandet samt ikraftträdandet av, uppgifterna i samt delgivningen och offentliggörandet av beslut som gäller det buffertkrav som avses i denna paragraf tillämpas 4 § 3–7 mom. Ett buffertkrav som avses i denna paragraf kan dock ställas med 0,5 procentenheters noggrannhet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om beräkning av buffertkravet och om de uppgifter som ska lämnas i beslutet samt om offentliggörande av beslutet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om beräkning av buffertkravet och om de uppgifter som ska lämnas i beslutet samt om offentliggörande av beslutet. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. 4 b § Grunderna för fastställande av systemriskbuffertkrav Grunden för fastställande av ett systemriskbuffertkrav är att förhindra och minska risker som inverkar negativt på det finansiella systemets stabila funktion eller realekonomin. Grunden för fastställande av ett systemriskbuffertkrav är att förhindra och minska risker som inverkar negativt på det finansiella systemets stabila funktion eller realekonomin. Ett systemriskbuffertkrav kan ställas om Ett systemriskbuffertkrav kan ställas om 1) den risk som utgörs av långsiktiga faktorer som är oberoende av konjunkturväxlingar eller faktorer som hotar det finansiella systemet eller den totala ekonomin kräver ett större kapitalbehov, den risk som utgörs av långsiktiga faktorer som är oberoende av konjunkturväxlingar eller faktorer som hotar det finansiella systemet eller den totala ekonomin kräver ett större kapitalbehov, 2) den risk som avses i 1 punkten hotar eller kan hota det finansiella systemets störningsfria funktion och stabilitet i Finland, den risk som avses i 1 punkten hotar eller kan hota det finansiella systemets störningsfria funktion och stabilitet i Finland, 3) ställande av buffertkravet har endast ringa negativa effekter på de finansiella systemens funktion i andra länder, och ställande av buffertkravet har endast ringa negativa effekter på de finansiella systemens funktion i andra länder, och 4) de risker som avses i denna paragraf är inte redan täckta med andra buffertkrav. de risker som avses i denna paragraf är inte redan täckta med andra buffertkrav. Finansinspektionen ska vid fastställandet av buffertkravet åtminstone beakta Finansinspektionen ska vid fastställandet av buffertkravet åtminstone beakta 1) kreditinstitutssektorns riskkoncentrationer när det gäller utlåning, upplåning och andra centrala bankfunktioner, kreditinstitutssektorns riskkoncentrationer när det gäller utlåning, upplåning och andra centrala bankfunktioner, 2) inhemska kreditinstituts inbördes kopplingar när det gäller kreditgivning, betalningsförmedling och andra bankfunktioner som är viktiga med tanke på den finansiella stabiliteten, inhemska kreditinstituts inbördes kopplingar när det gäller kreditgivning, betalningsförmedling och andra bankfunktioner som är viktiga med tanke på den finansiella stabiliteten, 3) kreditinstitutssektorns kopplingar till utländska banksystem och finansiella system, centrala motparter och andra aktörer på finansmarknaden, kreditinstitutssektorns kopplingar till utländska banksystem och finansiella system, centrala motparter och andra aktörer på finansmarknaden, 4) kreditinstitutssektorns kopplingar till risker i finansiella system i Europeiska unionens medlemsstater och andra länder, kreditinstitutssektorns kopplingar till risker i finansiella system i Europeiska unionens medlemsstater och andra länder, 5) kreditinstitutssektorns storlek och dess koncentration mätt enligt storleken hos kreditinstitutens balansräkningar samt koncentration när det gäller utlåning och mottagande av insättningar från allmänheten, kreditinstitutssektorns storlek och dess koncentration mätt enligt storleken hos kreditinstitutens balansräkningar samt koncentration när det gäller utlåning och mottagande av insättningar från allmänheten, 6) kreditinstitutssektorns betydelse när det gäller förmedling av finansiering till den inhemska privata sektorn, kreditinstitutssektorns betydelse när det gäller förmedling av finansiering till den inhemska privata sektorn, 7) skuldsättningsgraden hos kreditinstitutens största kundgrupper, skuldsättningsgraden hos kreditinstitutens största kundgrupper, 8) åtgärder och omständigheter som minskar sannolikheten för allvarliga störningar för det finansiella systemet. åtgärder och omständigheter som minskar sannolikheten för allvarliga störningar för det finansiella systemet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om indikatorer som anknyter till grunderna för bestämmande av buffertkravet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om indikatorer som anknyter till grunderna för bestämmande av buffertkravet. 4 c § Inriktningen av systemriskbuffertkrav Finansinspektionen kan ställa ett systemriskbuffertkrav på basis av kreditinstitutets totala exponeringsbelopp enligt 1 § 3 mom. och en eller flera riskkoncentrationer eller en kombination av dem. Finansinspektionen kan ställa ett systemriskbuffertkrav på basis av kreditinstitutets totala exponeringsbelopp enligt 1 § 3 mom. och en eller flera riskkoncentrationer eller en kombination av dem. Ett buffertkrav som ställs på basis av kreditinstitutets riskkoncentration kan ställas utifrån följande balansposter i Finland eller i en annan EES-stat: Ett buffertkrav som ställs på basis av kreditinstitutets riskkoncentration kan ställas utifrån följande balansposter i Finland eller i en annan EES-stat: 1) konsumentkrediter med en bostad som säkerhet, konsumentkrediter med en bostad som säkerhet, 2) affärsfastighetskrediter med säkerhet, affärsfastighetskrediter med säkerhet, 3) andra konsumentkrediter än sådana som avses i 1 punkten, andra konsumentkrediter än sådana som avses i 1 punkten, 4) andra företagskrediter än sådana som avses i 2 punkten, andra företagskrediter än sådana som avses i 2 punkten, 5) underposter av de balansposter som avses i 1–4 punkten. underposter av de balansposter som avses i 1–4 punkten. Det buffertkrav som ställs på basis av det totala exponeringsbeloppet fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Det buffertkrav som ställs på basis av en eller flera riskkoncentrationer fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Det buffertkrav som ställs på basis av det totala exponeringsbeloppet fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Det buffertkrav som ställs på basis av en eller flera riskkoncentrationer fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Om Finansinspektionen fastställer ett buffertkrav på basis av exponeringar i andra EU-stater, ska buffertkravet dock fastställas på samma nivå för alla exponeringar inom Europeiska unionen, utom om buffertkravet ställs för officiellt godkännande enligt artikel 134 i kreditinstitutsdirektivet av ett buffertkrav som en annan medlemsstat ställt. Om Finansinspektionen fastställer ett buffertkrav på basis av exponeringar i andra EU-stater, ska buffertkravet dock fastställas på samma nivå för alla exponeringar inom Europeiska unionen, utom om buffertkravet ställs för officiellt godkännande enligt artikel 134 i kreditinstitutsdirektivet av ett buffertkrav som en annan medlemsstat ställt. När ett buffertkrav bestäms ska Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar till den del de berör Finlands finansmarknad beaktas liksom också Europeiska bankmyndighetens anvisningar och rekommendationer. När ett buffertkrav bestäms ska Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar till den del de berör Finlands finansmarknad beaktas liksom också Europeiska bankmyndighetens anvisningar och rekommendationer. Ett buffertkrav enligt denna paragraf får inte fastställas för att täcka en risk som ska täckas enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. Ett buffertkrav enligt denna paragraf får inte fastställas för att täcka en risk som ska täckas enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. 4 d § Erkännande av ett utländskt buffertkrav Finansinspektionen kan besluta att ett krav som motsvarar buffertkrav enligt 4 b § och som ställts av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ska tillämpas på ett kreditinstituts balansposter och åtaganden utanför balansräkningen i den staten. Finansinspektionen kan besluta att ett krav som motsvarar buffertkrav enligt 4 b § och som ställts av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ska tillämpas på ett kreditinstituts balansposter och åtaganden utanför balansräkningen i den staten. Finansinspektionen kan begära att Europeiska systemrisknämnden ger en rekommendation till en annan EES-stat om att godkänna ett buffertkrav som ställts med stöd av 4 b §. Finansinspektionen kan begära att Europeiska systemrisknämnden ger en rekommendation till en annan EES-stat om att godkänna ett buffertkrav som ställts med stöd av 4 b §. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut som avses i 1 mom. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut som avses i 1 mom. 4 e § Underrättelse om och erkännande av buffertkrav Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut om fastställande av ett systemriskbuffertkrav enligt 4 a § minst en kalendermånad innan beslutet offentliggörs, om det buffertkrav som beräknas på basis av det totala exponeringsbeloppet eller riskkoncentrationen är högst 3 procent. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut om fastställande av ett systemriskbuffertkrav enligt 4 a § minst en kalendermånad innan beslutet offentliggörs, om det buffertkrav som beräknas på basis av det totala exponeringsbeloppet eller riskkoncentrationen är högst 3 procent. Om buffertkravet enligt ett beslut som avses i 4 a § är över 3 procent och högst 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. dessutom begära Europeiska kommissionens ståndpunkt till ställande, ändring eller slopande av buffertkravet. Finansinspektionen är inte skyldig att iaktta Europeiska kommissionens negativa ståndpunkt. Om Finansinspektionen inte iakttar Europeiska kommissionens ståndpunkt, ska Finansinspektionen motivera avvikelsen från ståndpunkten. Om buffertkravet enligt ett beslut som avses i 4 a § är över 3 procent och högst 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. dessutom begära Europeiska kommissionens ståndpunkt till ställande, ändring eller slopande av buffertkravet. Finansinspektionen är inte skyldig att iaktta Europeiska kommissionens negativa ståndpunkt. Om Finansinspektionen inte iakttar Europeiska kommissionens ståndpunkt, ska Finansinspektionen motivera avvikelsen från ståndpunkten. Om det sammanlagda buffertkravet enligt beslut som avses i 4 a § och 7 eller 8 § är över 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. begära Europeiska kommissionens godkännande av ställandet, ändringen eller slopandet av buffertkravet. Om det sammanlagda buffertkravet enligt beslut som avses i 4 a § och 7 eller 8 § är över 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. begära Europeiska kommissionens godkännande av ställandet, ändringen eller slopandet av buffertkravet. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på ett kreditinstitut vars holdingföretag är etablerat i en annan medlemsstat. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på ett kreditinstitut vars holdingföretag är etablerat i en annan medlemsstat. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta Europeiska systemrisknämnden när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på exponeringar i tredjeländer. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta Europeiska systemrisknämnden när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på exponeringar i tredjeländer. Om mottagaren av en i 4 mom. avsedd underrättelse motsätter sig ställande, ändring eller slopande av ett buffertkrav, kan Finansinspektionen föra ärendet till behandling hos Europeiska bankmyndigheten. Bestämmelser om hur ärendet ska behandlas finns i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen. Ett beslut enligt detta moment får inte tillämpas förrän Europeiska bankmyndigheten fattat ett interimistiskt beslut i ärendet. Om mottagaren av en i 4 mom. avsedd underrättelse motsätter sig ställande, ändring eller slopande av ett buffertkrav, kan Finansinspektionen föra ärendet till behandling hos Europeiska bankmyndigheten. Bestämmelser om hur ärendet ska behandlas finns i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen. Ett beslut enligt detta moment får inte tillämpas förrän Europeiska bankmyndigheten fattat ett interimistiskt beslut i ärendet. En underrättelse som avses i denna paragraf ska innehålla åtminstone En underrättelse som avses i denna paragraf ska innehålla åtminstone 1) de risker som hotar det finansiella systemets stabilitet, de risker som hotar det finansiella systemets stabilitet, 2) motiveringen till varför risken kan medföra hot för det finansiella systemets stabilitet, motiveringen till varför risken kan medföra hot för det finansiella systemets stabilitet, 3) motiveringen till varför ställande av ett buffertkrav avses vara en nödvändig, effektiv och proportionell åtgärd, motiveringen till varför ställande av ett buffertkrav avses vara en nödvändig, effektiv och proportionell åtgärd, 4) en bedömning av buffertkravets positiva och negativa effekter på den inre marknadens funktion, en bedömning av buffertkravets positiva och negativa effekter på den inre marknadens funktion, 5) buffertkravets storlek och de exponeringar som ligger till grund för beräkningen av kravet, buffertkravets storlek och de exponeringar som ligger till grund för beräkningen av kravet, 6) de kreditinstitut som buffertkravet tillämpas på, de kreditinstitut som buffertkravet tillämpas på, 7) om buffertkravet tillämpas på alla kreditinstitut och deras samtliga exponeringar, motiveringen till varför buffertkravet ställs i stället för det buffertkrav som föreskrivs i 8 §. om buffertkravet tillämpas på alla kreditinstitut och deras samtliga exponeringar, motiveringen till varför buffertkravet ställs i stället för det buffertkrav som föreskrivs i 8 §.
  17. 4

    Finansinspektionen must regularly assess and decide on countercyclical and systemic risk buffer requirements, consult specified authorities, publish decisions, and meet notice and timing rules.

    4 § Fastställande av kontracykliska buffertkrav Finansinspektionen ställer kontracykliska buffertkrav. Finansinspektionen ställer kontracykliska buffertkrav. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet kvartalsvis bedöma om det finns anledning att ställa ett kontracykliskt buffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom tre kalendermånader efter utgången av varje kvartal. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet kvartalsvis bedöma om det finns anledning att ställa ett kontracykliskt buffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom tre kalendermånader efter utgången av varje kvartal. Finansinspektionen ska dessutom utan dröjsmål ta upp ärenden som gäller ställande eller ändring av buffertkrav, om finansministeriet eller Finlands Bank kräver det eller om Europeiska systemrisknämnden har gett en rekommendation eller varning som är relevant för Finlands finansmarknad. Finansinspektionen ska dessutom utan dröjsmål ta upp ärenden som gäller ställande eller ändring av buffertkrav, om finansministeriet eller Finlands Bank kräver det eller om Europeiska systemrisknämnden har gett en rekommendation eller varning som är relevant för Finlands finansmarknad. Finansinspektionen ska innan buffertkravet fastställs samråda med finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Bank samt vid behov med Europeiska systemrisknämnden och Europeiska kommissionen. Finansinspektionen ska innan buffertkravet fastställs samråda med finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Bank samt vid behov med Europeiska systemrisknämnden och Europeiska kommissionen. Ett i denna paragraf avsett buffertkrav träder i kraft tolv månader efter beslutet, om inte Finansinspektionen av särskilda skäl beslutar om en tidigare tidpunkt för ikraftträdandet. Ett beslut om att sänka eller slopa ett buffertkrav träder i kraft omedelbart. Ett buffertkrav kan ställas med 0,25 procentenheters noggrannhet. Ett i denna paragraf avsett buffertkrav träder i kraft tolv månader efter beslutet, om inte Finansinspektionen av särskilda skäl beslutar om en tidigare tidpunkt för ikraftträdandet. Ett beslut om att sänka eller slopa ett buffertkrav träder i kraft omedelbart. Ett buffertkrav kan ställas med 0,25 procentenheters noggrannhet. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om beslutsmotivering ska av ett beslut som avses i denna paragraf framgå hur länge det är i kraft, buffertkravets belopp och det sammanlagda buffertkravets belopp samt om beloppen eventuellt ändrats sedan det föregående beslutet, eventuella särskilda skäl för att ikraftträdandet av ändringen tidigarelagts samt andra behövliga uppgifter. Av motiveringen ska dessutom framgå de omständigheter som ligger till grund för att villkoren för ställande av buffertkravet anses vara uppfyllda samt en utredning om buffertkravens inriktning. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om beslutsmotivering ska av ett beslut som avses i denna paragraf framgå hur länge det är i kraft, buffertkravets belopp och det sammanlagda buffertkravets belopp samt om beloppen eventuellt ändrats sedan det föregående beslutet, eventuella särskilda skäl för att ikraftträdandet av ändringen tidigarelagts samt andra behövliga uppgifter. Av motiveringen ska dessutom framgå de omständigheter som ligger till grund för att villkoren för ställande av buffertkravet anses vara uppfyllda samt en utredning om buffertkravens inriktning. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om delgivning av beslut ska Finansinspektionen på sina webbsidor offentliggöra beslut som avses i denna paragraf. Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om delgivning av beslut ska Finansinspektionen på sina webbsidor offentliggöra beslut som avses i denna paragraf. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som ska fogas till beslut som avses i denna paragraf samt om offentliggörande av besluten. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som ska fogas till beslut som avses i denna paragraf samt om offentliggörande av besluten. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. 4 a § Fastställande av systemriskbuffertkrav Finansinspektionen ställer systemriskbuffertkrav. Finansinspektionen ställer systemriskbuffertkrav. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet minst vartannat år bedöma huruvida det finns anledning att ställa ett systemriskbuffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom sex kalendermånader efter utgången av varje år. Finansinspektionen ska i samråd med finansministeriet, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet minst vartannat år bedöma huruvida det finns anledning att ställa ett systemriskbuffertkrav eller att ändra eller hålla i kraft gällande krav. Beslut om saken ska fattas inom sex kalendermånader efter utgången av varje år. På behandlingen av ärenden, samrådsförfarandet samt ikraftträdandet av, uppgifterna i samt delgivningen och offentliggörandet av beslut som gäller det buffertkrav som avses i denna paragraf tillämpas 4 § 3–7 mom. Ett buffertkrav som avses i denna paragraf kan dock ställas med 0,5 procentenheters noggrannhet. På behandlingen av ärenden, samrådsförfarandet samt ikraftträdandet av, uppgifterna i samt delgivningen och offentliggörandet av beslut som gäller det buffertkrav som avses i denna paragraf tillämpas 4 § 3–7 mom. Ett buffertkrav som avses i denna paragraf kan dock ställas med 0,5 procentenheters noggrannhet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om beräkning av buffertkravet och om de uppgifter som ska lämnas i beslutet samt om offentliggörande av beslutet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om beräkning av buffertkravet och om de uppgifter som ska lämnas i beslutet samt om offentliggörande av beslutet. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. I SSM-förordningen föreskrivs om ECB:s rätt att fastställa buffertkrav som överstiger de buffertkrav som bestämts i enlighet med denna paragraf. 4 b § Grunderna för fastställande av systemriskbuffertkrav Grunden för fastställande av ett systemriskbuffertkrav är att förhindra och minska risker som inverkar negativt på det finansiella systemets stabila funktion eller realekonomin. Grunden för fastställande av ett systemriskbuffertkrav är att förhindra och minska risker som inverkar negativt på det finansiella systemets stabila funktion eller realekonomin. Ett systemriskbuffertkrav kan ställas om Ett systemriskbuffertkrav kan ställas om 1) den risk som utgörs av långsiktiga faktorer som är oberoende av konjunkturväxlingar eller faktorer som hotar det finansiella systemet eller den totala ekonomin kräver ett större kapitalbehov, den risk som utgörs av långsiktiga faktorer som är oberoende av konjunkturväxlingar eller faktorer som hotar det finansiella systemet eller den totala ekonomin kräver ett större kapitalbehov, 2) den risk som avses i 1 punkten hotar eller kan hota det finansiella systemets störningsfria funktion och stabilitet i Finland, den risk som avses i 1 punkten hotar eller kan hota det finansiella systemets störningsfria funktion och stabilitet i Finland, 3) ställande av buffertkravet har endast ringa negativa effekter på de finansiella systemens funktion i andra länder, och ställande av buffertkravet har endast ringa negativa effekter på de finansiella systemens funktion i andra länder, och 4) de risker som avses i denna paragraf är inte redan täckta med andra buffertkrav. de risker som avses i denna paragraf är inte redan täckta med andra buffertkrav. Finansinspektionen ska vid fastställandet av buffertkravet åtminstone beakta Finansinspektionen ska vid fastställandet av buffertkravet åtminstone beakta 1) kreditinstitutssektorns riskkoncentrationer när det gäller utlåning, upplåning och andra centrala bankfunktioner, kreditinstitutssektorns riskkoncentrationer när det gäller utlåning, upplåning och andra centrala bankfunktioner, 2) inhemska kreditinstituts inbördes kopplingar när det gäller kreditgivning, betalningsförmedling och andra bankfunktioner som är viktiga med tanke på den finansiella stabiliteten, inhemska kreditinstituts inbördes kopplingar när det gäller kreditgivning, betalningsförmedling och andra bankfunktioner som är viktiga med tanke på den finansiella stabiliteten, 3) kreditinstitutssektorns kopplingar till utländska banksystem och finansiella system, centrala motparter och andra aktörer på finansmarknaden, kreditinstitutssektorns kopplingar till utländska banksystem och finansiella system, centrala motparter och andra aktörer på finansmarknaden, 4) kreditinstitutssektorns kopplingar till risker i finansiella system i Europeiska unionens medlemsstater och andra länder, kreditinstitutssektorns kopplingar till risker i finansiella system i Europeiska unionens medlemsstater och andra länder, 5) kreditinstitutssektorns storlek och dess koncentration mätt enligt storleken hos kreditinstitutens balansräkningar samt koncentration när det gäller utlåning och mottagande av insättningar från allmänheten, kreditinstitutssektorns storlek och dess koncentration mätt enligt storleken hos kreditinstitutens balansräkningar samt koncentration när det gäller utlåning och mottagande av insättningar från allmänheten, 6) kreditinstitutssektorns betydelse när det gäller förmedling av finansiering till den inhemska privata sektorn, kreditinstitutssektorns betydelse när det gäller förmedling av finansiering till den inhemska privata sektorn, 7) skuldsättningsgraden hos kreditinstitutens största kundgrupper, skuldsättningsgraden hos kreditinstitutens största kundgrupper, 8) åtgärder och omständigheter som minskar sannolikheten för allvarliga störningar för det finansiella systemet. åtgärder och omständigheter som minskar sannolikheten för allvarliga störningar för det finansiella systemet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om indikatorer som anknyter till grunderna för bestämmande av buffertkravet. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om indikatorer som anknyter till grunderna för bestämmande av buffertkravet. 4 c § Inriktningen av systemriskbuffertkrav Finansinspektionen kan ställa ett systemriskbuffertkrav på basis av kreditinstitutets totala exponeringsbelopp enligt 1 § 3 mom. och en eller flera riskkoncentrationer eller en kombination av dem. Finansinspektionen kan ställa ett systemriskbuffertkrav på basis av kreditinstitutets totala exponeringsbelopp enligt 1 § 3 mom. och en eller flera riskkoncentrationer eller en kombination av dem. Ett buffertkrav som ställs på basis av kreditinstitutets riskkoncentration kan ställas utifrån följande balansposter i Finland eller i en annan EES-stat: Ett buffertkrav som ställs på basis av kreditinstitutets riskkoncentration kan ställas utifrån följande balansposter i Finland eller i en annan EES-stat: 1) konsumentkrediter med en bostad som säkerhet, konsumentkrediter med en bostad som säkerhet, 2) affärsfastighetskrediter med säkerhet, affärsfastighetskrediter med säkerhet, 3) andra konsumentkrediter än sådana som avses i 1 punkten, andra konsumentkrediter än sådana som avses i 1 punkten, 4) andra företagskrediter än sådana som avses i 2 punkten, andra företagskrediter än sådana som avses i 2 punkten, 5) underposter av de balansposter som avses i 1–4 punkten. underposter av de balansposter som avses i 1–4 punkten. Det buffertkrav som ställs på basis av det totala exponeringsbeloppet fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Det buffertkrav som ställs på basis av en eller flera riskkoncentrationer fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Det buffertkrav som ställs på basis av det totala exponeringsbeloppet fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Det buffertkrav som ställs på basis av en eller flera riskkoncentrationer fastställs på samma grunder för alla kreditinstitut. Om Finansinspektionen fastställer ett buffertkrav på basis av exponeringar i andra EU-stater, ska buffertkravet dock fastställas på samma nivå för alla exponeringar inom Europeiska unionen, utom om buffertkravet ställs för officiellt godkännande enligt artikel 134 i kreditinstitutsdirektivet av ett buffertkrav som en annan medlemsstat ställt. Om Finansinspektionen fastställer ett buffertkrav på basis av exponeringar i andra EU-stater, ska buffertkravet dock fastställas på samma nivå för alla exponeringar inom Europeiska unionen, utom om buffertkravet ställs för officiellt godkännande enligt artikel 134 i kreditinstitutsdirektivet av ett buffertkrav som en annan medlemsstat ställt. När ett buffertkrav bestäms ska Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar till den del de berör Finlands finansmarknad beaktas liksom också Europeiska bankmyndighetens anvisningar och rekommendationer. När ett buffertkrav bestäms ska Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar till den del de berör Finlands finansmarknad beaktas liksom också Europeiska bankmyndighetens anvisningar och rekommendationer. Ett buffertkrav enligt denna paragraf får inte fastställas för att täcka en risk som ska täckas enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. Ett buffertkrav enligt denna paragraf får inte fastställas för att täcka en risk som ska täckas enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. 4 d § Erkännande av ett utländskt buffertkrav Finansinspektionen kan besluta att ett krav som motsvarar buffertkrav enligt 4 b § och som ställts av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ska tillämpas på ett kreditinstituts balansposter och åtaganden utanför balansräkningen i den staten. Finansinspektionen kan besluta att ett krav som motsvarar buffertkrav enligt 4 b § och som ställts av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ska tillämpas på ett kreditinstituts balansposter och åtaganden utanför balansräkningen i den staten. Finansinspektionen kan begära att Europeiska systemrisknämnden ger en rekommendation till en annan EES-stat om att godkänna ett buffertkrav som ställts med stöd av 4 b §. Finansinspektionen kan begära att Europeiska systemrisknämnden ger en rekommendation till en annan EES-stat om att godkänna ett buffertkrav som ställts med stöd av 4 b §. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut som avses i 1 mom. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut som avses i 1 mom. 4 e § Underrättelse om och erkännande av buffertkrav Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut om fastställande av ett systemriskbuffertkrav enligt 4 a § minst en kalendermånad innan beslutet offentliggörs, om det buffertkrav som beräknas på basis av det totala exponeringsbeloppet eller riskkoncentrationen är högst 3 procent. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska systemrisknämnden om ett beslut om fastställande av ett systemriskbuffertkrav enligt 4 a § minst en kalendermånad innan beslutet offentliggörs, om det buffertkrav som beräknas på basis av det totala exponeringsbeloppet eller riskkoncentrationen är högst 3 procent. Om buffertkravet enligt ett beslut som avses i 4 a § är över 3 procent och högst 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. dessutom begära Europeiska kommissionens ståndpunkt till ställande, ändring eller slopande av buffertkravet. Finansinspektionen är inte skyldig att iaktta Europeiska kommissionens negativa ståndpunkt. Om Finansinspektionen inte iakttar Europeiska kommissionens ståndpunkt, ska Finansinspektionen motivera avvikelsen från ståndpunkten. Om buffertkravet enligt ett beslut som avses i 4 a § är över 3 procent och högst 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. dessutom begära Europeiska kommissionens ståndpunkt till ställande, ändring eller slopande av buffertkravet. Finansinspektionen är inte skyldig att iaktta Europeiska kommissionens negativa ståndpunkt. Om Finansinspektionen inte iakttar Europeiska kommissionens ståndpunkt, ska Finansinspektionen motivera avvikelsen från ståndpunkten. Om det sammanlagda buffertkravet enligt beslut som avses i 4 a § och 7 eller 8 § är över 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. begära Europeiska kommissionens godkännande av ställandet, ändringen eller slopandet av buffertkravet. Om det sammanlagda buffertkravet enligt beslut som avses i 4 a § och 7 eller 8 § är över 5 procent, ska Finansinspektionen i den underrättelse som avses i 1 mom. begära Europeiska kommissionens godkännande av ställandet, ändringen eller slopandet av buffertkravet. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på ett kreditinstitut vars holdingföretag är etablerat i en annan medlemsstat. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på ett kreditinstitut vars holdingföretag är etablerat i en annan medlemsstat. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta Europeiska systemrisknämnden när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på exponeringar i tredjeländer. Finansinspektionen ska utan ogrundat dröjsmål underrätta Europeiska systemrisknämnden när ett beslut som avses i 4 a § tillämpas på exponeringar i tredjeländer. Om mottagaren av en i 4 mom. avsedd underrättelse motsätter sig ställande, ändring eller slopande av ett buffertkrav, kan Finansinspektionen föra ärendet till behandling hos Europeiska bankmyndigheten. Bestämmelser om hur ärendet ska behandlas finns i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen. Ett beslut enligt detta moment får inte tillämpas förrän Europeiska bankmyndigheten fattat ett interimistiskt beslut i ärendet. Om mottagaren av en i 4 mom. avsedd underrättelse motsätter sig ställande, ändring eller slopande av ett buffertkrav, kan Finansinspektionen föra ärendet till behandling hos Europeiska bankmyndigheten. Bestämmelser om hur ärendet ska behandlas finns i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen. Ett beslut enligt detta moment får inte tillämpas förrän Europeiska bankmyndigheten fattat ett interimistiskt beslut i ärendet. En underrättelse som avses i denna paragraf ska innehålla åtminstone En underrättelse som avses i denna paragraf ska innehålla åtminstone 1) de risker som hotar det finansiella systemets stabilitet, de risker som hotar det finansiella systemets stabilitet, 2) motiveringen till varför risken kan medföra hot för det finansiella systemets stabilitet, motiveringen till varför risken kan medföra hot för det finansiella systemets stabilitet, 3) motiveringen till varför ställande av ett buffertkrav avses vara en nödvändig, effektiv och proportionell åtgärd, motiveringen till varför ställande av ett buffertkrav avses vara en nödvändig, effektiv och proportionell åtgärd, 4) en bedömning av buffertkravets positiva och negativa effekter på den inre marknadens funktion, en bedömning av buffertkravets positiva och negativa effekter på den inre marknadens funktion, 5) buffertkravets storlek och de exponeringar som ligger till grund för beräkningen av kravet, buffertkravets storlek och de exponeringar som ligger till grund för beräkningen av kravet, 6) de kreditinstitut som buffertkravet tillämpas på, de kreditinstitut som buffertkravet tillämpas på, 7) om buffertkravet tillämpas på alla kreditinstitut och deras samtliga exponeringar, motiveringen till varför buffertkravet ställs i stället för det buffertkrav som föreskrivs i 8 §. om buffertkravet tillämpas på alla kreditinstitut och deras samtliga exponeringar, motiveringen till varför buffertkravet ställs i stället för det buffertkrav som föreskrivs i 8 §.
  18. 5

    Ministry of Finance may issue detailed rules on how countercyclical buffer requirements are determined.

    5 § Grunderna för fastställande av kontracykliska buffertkrav Kontracykliska bufferkrav ska i första hand fastställas på basis av hur förhållandet mellan kreditstocken och bruttonationalprodukten utvecklas på lång sikt. Kontracykliska bufferkrav ska i första hand fastställas på basis av hur förhållandet mellan kreditstocken och bruttonationalprodukten utvecklas på lång sikt. Utöver eller i stället för den grund som avses i 1 mom. kan man av särskilda skäl som grund för kontracykliska buffertkrav använda en eller flera andra variabler som är baserade på utvecklingen inom kreditinstitutsbranschen i förhållande till samhällsekonomin eller någon sektor av den. Utöver eller i stället för den grund som avses i 1 mom. kan man av särskilda skäl som grund för kontracykliska buffertkrav använda en eller flera andra variabler som är baserade på utvecklingen inom kreditinstitutsbranschen i förhållande till samhällsekonomin eller någon sektor av den. Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf ska vid ställandet av buffertkrav beaktas Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar, till den del som de berör Finlands finansmarknad. Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf ska vid ställandet av buffertkrav beaktas Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar, till den del som de berör Finlands finansmarknad. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställande av kontracykliska buffertkrav. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställande av kontracykliska buffertkrav.
  19. 5

    The Ministry of Finance may issue detailed rules on how countercyclical buffer requirements are to be determined.

    5 § Grunderna för fastställande av kontracykliska buffertkrav Kontracykliska bufferkrav ska i första hand fastställas på basis av hur förhållandet mellan kreditstocken och bruttonationalprodukten utvecklas på lång sikt. Kontracykliska bufferkrav ska i första hand fastställas på basis av hur förhållandet mellan kreditstocken och bruttonationalprodukten utvecklas på lång sikt. Utöver eller i stället för den grund som avses i 1 mom. kan man av särskilda skäl som grund för kontracykliska buffertkrav använda en eller flera andra variabler som är baserade på utvecklingen inom kreditinstitutsbranschen i förhållande till samhällsekonomin eller någon sektor av den. Utöver eller i stället för den grund som avses i 1 mom. kan man av särskilda skäl som grund för kontracykliska buffertkrav använda en eller flera andra variabler som är baserade på utvecklingen inom kreditinstitutsbranschen i förhållande till samhällsekonomin eller någon sektor av den. Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf ska vid ställandet av buffertkrav beaktas Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar, till den del som de berör Finlands finansmarknad. Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf ska vid ställandet av buffertkrav beaktas Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar, till den del som de berör Finlands finansmarknad. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställande av kontracykliska buffertkrav. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställande av kontracykliska buffertkrav.
  20. 5

    The Ministry of Finance may issue more detailed rules on the basis for setting countercyclical buffer requirements.

    5 § Grunderna för fastställande av kontracykliska buffertkrav Kontracykliska bufferkrav ska i första hand fastställas på basis av hur förhållandet mellan kreditstocken och bruttonationalprodukten utvecklas på lång sikt. Kontracykliska bufferkrav ska i första hand fastställas på basis av hur förhållandet mellan kreditstocken och bruttonationalprodukten utvecklas på lång sikt. Utöver eller i stället för den grund som avses i 1 mom. kan man av särskilda skäl som grund för kontracykliska buffertkrav använda en eller flera andra variabler som är baserade på utvecklingen inom kreditinstitutsbranschen i förhållande till samhällsekonomin eller någon sektor av den. Utöver eller i stället för den grund som avses i 1 mom. kan man av särskilda skäl som grund för kontracykliska buffertkrav använda en eller flera andra variabler som är baserade på utvecklingen inom kreditinstitutsbranschen i förhållande till samhällsekonomin eller någon sektor av den. Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf ska vid ställandet av buffertkrav beaktas Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar, till den del som de berör Finlands finansmarknad. Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf ska vid ställandet av buffertkrav beaktas Europeiska systemrisknämndens rekommendationer och varningar, till den del som de berör Finlands finansmarknad. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställande av kontracykliska buffertkrav. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställande av kontracykliska buffertkrav.
  21. 6

    Kreditinstitut med exponeringar i flera stater ska räkna ut totalexponeringen per stat och följa varje stats buffertkrav. Finansinspektionen kan i vissa fall kräva att institutet tillämpar ett högre buffertkrav eller själv fastställa ett buffertkrav för vissa tredjelandspositioner.

    6 § Beaktande av utländska poster vid fastställande av kontracykliska buffertkrav Om ett kreditinstitut i flera stater har poster som utgör bidrag till totalexponeringen ska det totala exponeringsbeloppet beräknas separat i fråga om varje stat, och varje stats buffertkrav för en på detta sätt beräknad andel ska fastställas i enlighet med respektive stats lagstiftning. Om ett kreditinstitut i flera stater har poster som utgör bidrag till totalexponeringen ska det totala exponeringsbeloppet beräknas separat i fråga om varje stat, och varje stats buffertkrav för en på detta sätt beräknad andel ska fastställas i enlighet med respektive stats lagstiftning. Vid tillämpning av denna paragraf utgör det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitutet summan av de kapitalkrav per land som beräknats i enlighet med 1 mom. Vid tillämpning av denna paragraf utgör det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitutet summan av de kapitalkrav per land som beräknats i enlighet med 1 mom. Om ett tredjelands myndighet som motsvarar Finansinspektionen har ställt ett buffertkrav som motsvarar ett buffertkrav enligt denna paragraf men som avviker från det krav som beräknats enligt denna lag, kan Finansinspektionen bestämma att kreditinstitutet ska tillämpa det högre kravet, om det behövs för att förhindra alltför stor kreditgivning i den stat är balansposterna finns. Om ett tredjelands myndighet som motsvarar Finansinspektionen har ställt ett buffertkrav som motsvarar ett buffertkrav enligt denna paragraf men som avviker från det krav som beräknats enligt denna lag, kan Finansinspektionen bestämma att kreditinstitutet ska tillämpa det högre kravet, om det behövs för att förhindra alltför stor kreditgivning i den stat är balansposterna finns. Om kreditinstitutet har poster som utgör bidrag till totalexponeringen i en sådan stat utanför EES där det inte föreskrivs om krav som motsvarar buffertkrav enligt denna paragraf, kan Finansinspektionen ställa ett buffertkrav i enlighet med denna lag. Om kreditinstitutet har poster som utgör bidrag till totalexponeringen i en sådan stat utanför EES där det inte föreskrivs om krav som motsvarar buffertkrav enligt denna paragraf, kan Finansinspektionen ställa ett buffertkrav i enlighet med denna lag. 6 a § 6 a § har upphävts genom L 26.3.2021/233. 6 a § har upphävts genom L 26.3.2021/233.
  22. 6

    A credit institution with exposures in multiple states must calculate the total exposure separately for each state, and the countercyclical buffer requirement is the sum of the country-by-country capital requirements.

    6 § Beaktande av utländska poster vid fastställande av kontracykliska buffertkrav Om ett kreditinstitut i flera stater har poster som utgör bidrag till totalexponeringen ska det totala exponeringsbeloppet beräknas separat i fråga om varje stat, och varje stats buffertkrav för en på detta sätt beräknad andel ska fastställas i enlighet med respektive stats lagstiftning. Om ett kreditinstitut i flera stater har poster som utgör bidrag till totalexponeringen ska det totala exponeringsbeloppet beräknas separat i fråga om varje stat, och varje stats buffertkrav för en på detta sätt beräknad andel ska fastställas i enlighet med respektive stats lagstiftning. Vid tillämpning av denna paragraf utgör det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitutet summan av de kapitalkrav per land som beräknats i enlighet med 1 mom. Vid tillämpning av denna paragraf utgör det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitutet summan av de kapitalkrav per land som beräknats i enlighet med 1 mom. Om ett tredjelands myndighet som motsvarar Finansinspektionen har ställt ett buffertkrav som motsvarar ett buffertkrav enligt denna paragraf men som avviker från det krav som beräknats enligt denna lag, kan Finansinspektionen bestämma att kreditinstitutet ska tillämpa det högre kravet, om det behövs för att förhindra alltför stor kreditgivning i den stat är balansposterna finns. Om ett tredjelands myndighet som motsvarar Finansinspektionen har ställt ett buffertkrav som motsvarar ett buffertkrav enligt denna paragraf men som avviker från det krav som beräknats enligt denna lag, kan Finansinspektionen bestämma att kreditinstitutet ska tillämpa det högre kravet, om det behövs för att förhindra alltför stor kreditgivning i den stat är balansposterna finns. Om kreditinstitutet har poster som utgör bidrag till totalexponeringen i en sådan stat utanför EES där det inte föreskrivs om krav som motsvarar buffertkrav enligt denna paragraf, kan Finansinspektionen ställa ett buffertkrav i enlighet med denna lag. Om kreditinstitutet har poster som utgör bidrag till totalexponeringen i en sådan stat utanför EES där det inte föreskrivs om krav som motsvarar buffertkrav enligt denna paragraf, kan Finansinspektionen ställa ett buffertkrav i enlighet med denna lag. 6 a § 6 a § har upphävts genom L 26.3.2021/233. 6 a § har upphävts genom L 26.3.2021/233.
  23. 6

    Credit institutions with exposures in multiple states must calculate exposures separately by state; Finansinspektionen may require a higher buffer in some cases.

    6 § Beaktande av utländska poster vid fastställande av kontracykliska buffertkrav Om ett kreditinstitut i flera stater har poster som utgör bidrag till totalexponeringen ska det totala exponeringsbeloppet beräknas separat i fråga om varje stat, och varje stats buffertkrav för en på detta sätt beräknad andel ska fastställas i enlighet med respektive stats lagstiftning. Om ett kreditinstitut i flera stater har poster som utgör bidrag till totalexponeringen ska det totala exponeringsbeloppet beräknas separat i fråga om varje stat, och varje stats buffertkrav för en på detta sätt beräknad andel ska fastställas i enlighet med respektive stats lagstiftning. Vid tillämpning av denna paragraf utgör det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitutet summan av de kapitalkrav per land som beräknats i enlighet med 1 mom. Vid tillämpning av denna paragraf utgör det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitutet summan av de kapitalkrav per land som beräknats i enlighet med 1 mom. Om ett tredjelands myndighet som motsvarar Finansinspektionen har ställt ett buffertkrav som motsvarar ett buffertkrav enligt denna paragraf men som avviker från det krav som beräknats enligt denna lag, kan Finansinspektionen bestämma att kreditinstitutet ska tillämpa det högre kravet, om det behövs för att förhindra alltför stor kreditgivning i den stat är balansposterna finns. Om ett tredjelands myndighet som motsvarar Finansinspektionen har ställt ett buffertkrav som motsvarar ett buffertkrav enligt denna paragraf men som avviker från det krav som beräknats enligt denna lag, kan Finansinspektionen bestämma att kreditinstitutet ska tillämpa det högre kravet, om det behövs för att förhindra alltför stor kreditgivning i den stat är balansposterna finns. Om kreditinstitutet har poster som utgör bidrag till totalexponeringen i en sådan stat utanför EES där det inte föreskrivs om krav som motsvarar buffertkrav enligt denna paragraf, kan Finansinspektionen ställa ett buffertkrav i enlighet med denna lag. Om kreditinstitutet har poster som utgör bidrag till totalexponeringen i en sådan stat utanför EES där det inte föreskrivs om krav som motsvarar buffertkrav enligt denna paragraf, kan Finansinspektionen ställa ett buffertkrav i enlighet med denna lag. 6 a § 6 a § har upphävts genom L 26.3.2021/233. 6 a § har upphävts genom L 26.3.2021/233.
  24. 7

    Vissa kreditinstitut måste hålla särskilt kärnprimärkapital/buffertkapital, och Finansinspektionen ska dela in berörda institut i sex klasser och publicera tillämpningsprinciper och buffertkrav på sin webbplats.

    7 § Buffertkrav för globalt systemviktiga institut Med globalt systemviktiga institut avses i denna paragraf kreditinstitut vars fallissemang kan äventyra det globala finansiella systemets stabilitet. Med globalt systemviktiga institut avses i denna paragraf kreditinstitut vars fallissemang kan äventyra det globala finansiella systemets stabilitet. Ett globalt systemviktigt institut ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital som föreskrivs i denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av sådan gruppbaserad tillsyn som Finansinspektionen eller tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ansvarar för. Ett globalt systemviktigt institut ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital som föreskrivs i denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av sådan gruppbaserad tillsyn som Finansinspektionen eller tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ansvarar för. Andra än globalt systemviktiga institut som avses i 2 mom. ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet och detta inte är dotterföretag till ett kreditinstitut eller holdingföretag som på nivån yttersta moderföretag står under gruppbaserad tillsyn av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat. Andra än globalt systemviktiga institut som avses i 2 mom. ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet och detta inte är dotterföretag till ett kreditinstitut eller holdingföretag som på nivån yttersta moderföretag står under gruppbaserad tillsyn av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat. Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sex klasser, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 1,0 % 2 1,5 % 3 2,0 % 4 2,5 % 5 3,0 % 6 3,5 % Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sex klasser, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 1,0 % 2 1,5 % 3 2,0 % 4 2,5 % 5 3,0 % 6 3,5 % Finansinspektionen ska på sina webbsidor offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. Finansinspektionen ska på sina webbsidor offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. De principer som ska tillämpas när de kreditinstitut som avses i denna paragraf identifieras anges genom förordning av Europeiska kommissionen. De principer som ska tillämpas när de kreditinstitut som avses i denna paragraf identifieras anges genom förordning av Europeiska kommissionen.
  25. 7

    Vissa kreditinstitut måste hålla särskilt kärnprimärkapital, och Finansinspektionen ska klassificera berörda institut i sex klasser samt offentliggöra tillämpningen på sina webbplatser.

    7 § Buffertkrav för globalt systemviktiga institut Med globalt systemviktiga institut avses i denna paragraf kreditinstitut vars fallissemang kan äventyra det globala finansiella systemets stabilitet. Med globalt systemviktiga institut avses i denna paragraf kreditinstitut vars fallissemang kan äventyra det globala finansiella systemets stabilitet. Ett globalt systemviktigt institut ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital som föreskrivs i denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av sådan gruppbaserad tillsyn som Finansinspektionen eller tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ansvarar för. Ett globalt systemviktigt institut ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital som föreskrivs i denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av sådan gruppbaserad tillsyn som Finansinspektionen eller tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ansvarar för. Andra än globalt systemviktiga institut som avses i 2 mom. ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet och detta inte är dotterföretag till ett kreditinstitut eller holdingföretag som på nivån yttersta moderföretag står under gruppbaserad tillsyn av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat. Andra än globalt systemviktiga institut som avses i 2 mom. ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet och detta inte är dotterföretag till ett kreditinstitut eller holdingföretag som på nivån yttersta moderföretag står under gruppbaserad tillsyn av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat. Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sex klasser, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 1,0 % 2 1,5 % 3 2,0 % 4 2,5 % 5 3,0 % 6 3,5 % Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sex klasser, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 1,0 % 2 1,5 % 3 2,0 % 4 2,5 % 5 3,0 % 6 3,5 % Finansinspektionen ska på sina webbsidor offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. Finansinspektionen ska på sina webbsidor offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. De principer som ska tillämpas när de kreditinstitut som avses i denna paragraf identifieras anges genom förordning av Europeiska kommissionen. De principer som ska tillämpas när de kreditinstitut som avses i denna paragraf identifieras anges genom förordning av Europeiska kommissionen.
  26. 7

    Bestämmelsen kräver att vissa kreditinstitut håller särskilt kärnprimärkapital och att Finansinspektionen delar in berörda institut i klasser och publicerar tillämpningsprinciper och buffertkrav.

    7 § Buffertkrav för globalt systemviktiga institut Med globalt systemviktiga institut avses i denna paragraf kreditinstitut vars fallissemang kan äventyra det globala finansiella systemets stabilitet. Med globalt systemviktiga institut avses i denna paragraf kreditinstitut vars fallissemang kan äventyra det globala finansiella systemets stabilitet. Ett globalt systemviktigt institut ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital som föreskrivs i denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av sådan gruppbaserad tillsyn som Finansinspektionen eller tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ansvarar för. Ett globalt systemviktigt institut ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital som föreskrivs i denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av sådan gruppbaserad tillsyn som Finansinspektionen eller tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat ansvarar för. Andra än globalt systemviktiga institut som avses i 2 mom. ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet och detta inte är dotterföretag till ett kreditinstitut eller holdingföretag som på nivån yttersta moderföretag står under gruppbaserad tillsyn av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat. Andra än globalt systemviktiga institut som avses i 2 mom. ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet och detta inte är dotterföretag till ett kreditinstitut eller holdingföretag som på nivån yttersta moderföretag står under gruppbaserad tillsyn av tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat. Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sex klasser, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 1,0 % 2 1,5 % 3 2,0 % 4 2,5 % 5 3,0 % 6 3,5 % Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sex klasser, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 1,0 % 2 1,5 % 3 2,0 % 4 2,5 % 5 3,0 % 6 3,5 % Finansinspektionen ska på sina webbsidor offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. Finansinspektionen ska på sina webbsidor offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. De principer som ska tillämpas när de kreditinstitut som avses i denna paragraf identifieras anges genom förordning av Europeiska kommissionen. De principer som ska tillämpas när de kreditinstitut som avses i denna paragraf identifieras anges genom förordning av Europeiska kommissionen.
  27. 8

    This section sets a capital buffer rule for certain systemically important credit institutions and gives Finansinspektionen classification, disclosure, and adjustment duties.

    8 § Buffertkrav för andra systemviktiga institut Med andra systemviktiga institut avses i denna paragraf andra än sådana institut enligt 7 § vars balansomslutning uppgår till minst en miljard euro och vars fallissemang skulle äventyra stabiliteten på Finlands eller någon annan EU-stats finansmarknad. Med andra systemviktiga institut avses i denna paragraf andra än sådana institut enligt 7 § vars balansomslutning uppgår till minst en miljard euro och vars fallissemang skulle äventyra stabiliteten på Finlands eller någon annan EU-stats finansmarknad. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade tillsyn som Finansinspektionen ansvarar för. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade tillsyn som Finansinspektionen ansvarar för. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet. Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sju kategorier, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 0 % 2 0,5 % 3 1,0 % 4 1,5 % 5 2,0 % 6 2,5 % 7 3,0 % Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sju kategorier, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 0 % 2 0,5 % 3 1,0 % 4 1,5 % 5 2,0 % 6 2,5 % 7 3,0 % Finansinspektionen ska i enlighet med 4 mom. dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i en eller flera klasser på följande grunder: Finansinspektionen ska i enlighet med 4 mom. dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i en eller flera klasser på följande grunder: 1) kreditinstitutets storlek mätt med totalbeloppet av dess exponeringar, balansomslutningen eller den konsoliderade balansomslutningen, kreditinstitutets storlek mätt med totalbeloppet av dess exponeringar, balansomslutningen eller den konsoliderade balansomslutningen, 2) kreditinstitutets och de företags exponeringar mot andra kreditinstitut och fordringar på andra kreditinstitut, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, samt deras övriga direkta förbindelser med det finansiella systemet, kreditinstitutets och de företags exponeringar mot andra kreditinstitut och fordringar på andra kreditinstitut, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, samt deras övriga direkta förbindelser med det finansiella systemet, 3) huruvida de kritiska funktioner kan ersättas som hänför sig till kreditinstitutet och företag, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, efter att företaget inte längre har förutsättningar att fortsätta med sin verksamhet, huruvida de kritiska funktioner kan ersättas som hänför sig till kreditinstitutet och företag, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, efter att företaget inte längre har förutsättningar att fortsätta med sin verksamhet, 4) omfattningen av kreditinstitutets och de företags gränsöverskridande verksamhet, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn samt verksamhetens betydelse i Finland och EES. omfattningen av kreditinstitutets och de företags gränsöverskridande verksamhet, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn samt verksamhetens betydelse i Finland och EES. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 § 8 mom. och i denna paragraf, om kreditinstitutet är dotterföretag till ett sådant kreditinstitut enligt 7 § eller denna paragraf som är moderföretag inom Europeiska unionen och på vilket kravet enligt detta moment tillämpas på gruppnivå, får det buffertkrav som ska tillämpas på ett sådant kreditinstitut inte på individuell nivå eller på undergruppsnivå överstiga det lägre av följande: Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 § 8 mom. och i denna paragraf, om kreditinstitutet är dotterföretag till ett sådant kreditinstitut enligt 7 § eller denna paragraf som är moderföretag inom Europeiska unionen och på vilket kravet enligt detta moment tillämpas på gruppnivå, får det buffertkrav som ska tillämpas på ett sådant kreditinstitut inte på individuell nivå eller på undergruppsnivå överstiga det lägre av följande: 1) 1 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp ökat med det krav som avses i antingen 7 mom. eller detta moment, beroende på vilket som är större, och som ska tillämpas på koncernen på gruppnivå, 1 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp ökat med det krav som avses i antingen 7 mom. eller detta moment, beroende på vilket som är större, och som ska tillämpas på koncernen på gruppnivå, 2) 3 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. 3 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. Finansinspektionen ska på sina webbsidor offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. Finansinspektionen ska på sina webbsidor offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. Finansinspektionen ska årligen justera det buffertkrav som i enlighet med denna paragraf har beräknats för varje kreditinstitut. Om kreditinstitutet överskrider eller underskrider den gräns som föreskrivs i 1 mom. eller om kapitalkravet som avses i denna paragraf förändras, ska Finansinspektionen fatta ett beslut om saken. Om de krav som tillämpas på institutet skärps med anledning av beslutet, ska Finansinspektionen i beslutet ange en tid på minst sex månader inom vilken institutet ska uppfylla de krav som följer av beslutet. Finansinspektionen ska årligen justera det buffertkrav som i enlighet med denna paragraf har beräknats för varje kreditinstitut. Om kreditinstitutet överskrider eller underskrider den gräns som föreskrivs i 1 mom. eller om kapitalkravet som avses i denna paragraf förändras, ska Finansinspektionen fatta ett beslut om saken. Om de krav som tillämpas på institutet skärps med anledning av beslutet, ska Finansinspektionen i beslutet ange en tid på minst sex månader inom vilken institutet ska uppfylla de krav som följer av beslutet.
  28. 8

    Credit institutions in scope must hold core capital buffers, and Finansinspektionen must classify them, publish the rules, and update the buffer requirement annually.

    8 § Buffertkrav för andra systemviktiga institut Med andra systemviktiga institut avses i denna paragraf andra än sådana institut enligt 7 § vars balansomslutning uppgår till minst en miljard euro och vars fallissemang skulle äventyra stabiliteten på Finlands eller någon annan EU-stats finansmarknad. Med andra systemviktiga institut avses i denna paragraf andra än sådana institut enligt 7 § vars balansomslutning uppgår till minst en miljard euro och vars fallissemang skulle äventyra stabiliteten på Finlands eller någon annan EU-stats finansmarknad. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade tillsyn som Finansinspektionen ansvarar för. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade tillsyn som Finansinspektionen ansvarar för. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet. Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sju kategorier, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 0 % 2 0,5 % 3 1,0 % 4 1,5 % 5 2,0 % 6 2,5 % 7 3,0 % Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sju kategorier, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 0 % 2 0,5 % 3 1,0 % 4 1,5 % 5 2,0 % 6 2,5 % 7 3,0 % Finansinspektionen ska i enlighet med 4 mom. dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i en eller flera klasser på följande grunder: Finansinspektionen ska i enlighet med 4 mom. dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i en eller flera klasser på följande grunder: 1) kreditinstitutets storlek mätt med totalbeloppet av dess exponeringar, balansomslutningen eller den konsoliderade balansomslutningen, kreditinstitutets storlek mätt med totalbeloppet av dess exponeringar, balansomslutningen eller den konsoliderade balansomslutningen, 2) kreditinstitutets och de företags exponeringar mot andra kreditinstitut och fordringar på andra kreditinstitut, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, samt deras övriga direkta förbindelser med det finansiella systemet, kreditinstitutets och de företags exponeringar mot andra kreditinstitut och fordringar på andra kreditinstitut, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, samt deras övriga direkta förbindelser med det finansiella systemet, 3) huruvida de kritiska funktioner kan ersättas som hänför sig till kreditinstitutet och företag, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, efter att företaget inte längre har förutsättningar att fortsätta med sin verksamhet, huruvida de kritiska funktioner kan ersättas som hänför sig till kreditinstitutet och företag, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, efter att företaget inte längre har förutsättningar att fortsätta med sin verksamhet, 4) omfattningen av kreditinstitutets och de företags gränsöverskridande verksamhet, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn samt verksamhetens betydelse i Finland och EES. omfattningen av kreditinstitutets och de företags gränsöverskridande verksamhet, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn samt verksamhetens betydelse i Finland och EES. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 § 8 mom. och i denna paragraf, om kreditinstitutet är dotterföretag till ett sådant kreditinstitut enligt 7 § eller denna paragraf som är moderföretag inom Europeiska unionen och på vilket kravet enligt detta moment tillämpas på gruppnivå, får det buffertkrav som ska tillämpas på ett sådant kreditinstitut inte på individuell nivå eller på undergruppsnivå överstiga det lägre av följande: Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 § 8 mom. och i denna paragraf, om kreditinstitutet är dotterföretag till ett sådant kreditinstitut enligt 7 § eller denna paragraf som är moderföretag inom Europeiska unionen och på vilket kravet enligt detta moment tillämpas på gruppnivå, får det buffertkrav som ska tillämpas på ett sådant kreditinstitut inte på individuell nivå eller på undergruppsnivå överstiga det lägre av följande: 1) 1 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp ökat med det krav som avses i antingen 7 mom. eller detta moment, beroende på vilket som är större, och som ska tillämpas på koncernen på gruppnivå, 1 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp ökat med det krav som avses i antingen 7 mom. eller detta moment, beroende på vilket som är större, och som ska tillämpas på koncernen på gruppnivå, 2) 3 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. 3 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. Finansinspektionen ska på sina webbsidor offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. Finansinspektionen ska på sina webbsidor offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. Finansinspektionen ska årligen justera det buffertkrav som i enlighet med denna paragraf har beräknats för varje kreditinstitut. Om kreditinstitutet överskrider eller underskrider den gräns som föreskrivs i 1 mom. eller om kapitalkravet som avses i denna paragraf förändras, ska Finansinspektionen fatta ett beslut om saken. Om de krav som tillämpas på institutet skärps med anledning av beslutet, ska Finansinspektionen i beslutet ange en tid på minst sex månader inom vilken institutet ska uppfylla de krav som följer av beslutet. Finansinspektionen ska årligen justera det buffertkrav som i enlighet med denna paragraf har beräknats för varje kreditinstitut. Om kreditinstitutet överskrider eller underskrider den gräns som föreskrivs i 1 mom. eller om kapitalkravet som avses i denna paragraf förändras, ska Finansinspektionen fatta ett beslut om saken. Om de krav som tillämpas på institutet skärps med anledning av beslutet, ska Finansinspektionen i beslutet ange en tid på minst sex månader inom vilken institutet ska uppfylla de krav som följer av beslutet.
  29. 8

    Certain credit institutions must hold the capital buffer required by this section, and Finansinspektionen classifies institutions and sets, publishes, and updates the applicable buffer requirements.

    8 § Buffertkrav för andra systemviktiga institut Med andra systemviktiga institut avses i denna paragraf andra än sådana institut enligt 7 § vars balansomslutning uppgår till minst en miljard euro och vars fallissemang skulle äventyra stabiliteten på Finlands eller någon annan EU-stats finansmarknad. Med andra systemviktiga institut avses i denna paragraf andra än sådana institut enligt 7 § vars balansomslutning uppgår till minst en miljard euro och vars fallissemang skulle äventyra stabiliteten på Finlands eller någon annan EU-stats finansmarknad. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade tillsyn som Finansinspektionen ansvarar för. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om kreditinstitutet inte omfattas av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade tillsyn som Finansinspektionen ansvarar för. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet. Kreditinstitut som avses i denna paragraf ska utöver vad som föreskrivs någon annanstans ha konsoliderat kärnprimärkapital enligt denna paragraf, om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet. Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sju kategorier, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 0 % 2 0,5 % 3 1,0 % 4 1,5 % 5 2,0 % 6 2,5 % 7 3,0 % Finansinspektionen ska dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i sju kategorier, för vilka buffertkravet i enlighet med följande tabell ska beräknas som en procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp: Klass Buffertkrav 1 0 % 2 0,5 % 3 1,0 % 4 1,5 % 5 2,0 % 6 2,5 % 7 3,0 % Finansinspektionen ska i enlighet med 4 mom. dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i en eller flera klasser på följande grunder: Finansinspektionen ska i enlighet med 4 mom. dela in de kreditinstitut som avses i 1 mom. i en eller flera klasser på följande grunder: 1) kreditinstitutets storlek mätt med totalbeloppet av dess exponeringar, balansomslutningen eller den konsoliderade balansomslutningen, kreditinstitutets storlek mätt med totalbeloppet av dess exponeringar, balansomslutningen eller den konsoliderade balansomslutningen, 2) kreditinstitutets och de företags exponeringar mot andra kreditinstitut och fordringar på andra kreditinstitut, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, samt deras övriga direkta förbindelser med det finansiella systemet, kreditinstitutets och de företags exponeringar mot andra kreditinstitut och fordringar på andra kreditinstitut, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, samt deras övriga direkta förbindelser med det finansiella systemet, 3) huruvida de kritiska funktioner kan ersättas som hänför sig till kreditinstitutet och företag, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, efter att företaget inte längre har förutsättningar att fortsätta med sin verksamhet, huruvida de kritiska funktioner kan ersättas som hänför sig till kreditinstitutet och företag, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn, efter att företaget inte längre har förutsättningar att fortsätta med sin verksamhet, 4) omfattningen av kreditinstitutets och de företags gränsöverskridande verksamhet, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn samt verksamhetens betydelse i Finland och EES. omfattningen av kreditinstitutets och de företags gränsöverskridande verksamhet, vilka omfattas av samma gruppbaserade tillsyn samt verksamhetens betydelse i Finland och EES. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 § 8 mom. och i denna paragraf, om kreditinstitutet är dotterföretag till ett sådant kreditinstitut enligt 7 § eller denna paragraf som är moderföretag inom Europeiska unionen och på vilket kravet enligt detta moment tillämpas på gruppnivå, får det buffertkrav som ska tillämpas på ett sådant kreditinstitut inte på individuell nivå eller på undergruppsnivå överstiga det lägre av följande: Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 § 8 mom. och i denna paragraf, om kreditinstitutet är dotterföretag till ett sådant kreditinstitut enligt 7 § eller denna paragraf som är moderföretag inom Europeiska unionen och på vilket kravet enligt detta moment tillämpas på gruppnivå, får det buffertkrav som ska tillämpas på ett sådant kreditinstitut inte på individuell nivå eller på undergruppsnivå överstiga det lägre av följande: 1) 1 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp ökat med det krav som avses i antingen 7 mom. eller detta moment, beroende på vilket som är större, och som ska tillämpas på koncernen på gruppnivå, 1 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp ökat med det krav som avses i antingen 7 mom. eller detta moment, beroende på vilket som är större, och som ska tillämpas på koncernen på gruppnivå, 2) 3 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. 3 procent av kreditinstitutets totala riskvägda exponeringsbelopp. Finansinspektionen ska på sin webbplats offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. Finansinspektionen ska samtidigt som den offentliggör informationen lämna in den till den åtkomstpunkt som avses i artikel 1 i Esap-förordningen i det format som avses i artikel 2.3 i förordningen. Följande data ska fogas till informationen: Finansinspektionen ska på sin webbplats offentliggöra principerna för tillämpning av denna paragraf, de kreditinstitut som paragrafen ska tillämpas på samt, i fråga om varje sådant kreditinstitut, det buffertkrav som ska tillämpas med stöd av denna paragraf, som en procentandel enligt 4 mom. Finansinspektionen ska samtidigt som den offentliggör informationen lämna in den till den åtkomstpunkt som avses i artikel 1 i Esap-förordningen i det format som avses i artikel 2.3 i förordningen. Följande data ska fogas till informationen: 1) samtliga namn på det kreditinstitut som informationen gäller, samtliga namn på det kreditinstitut som informationen gäller, 2) kreditinstitutets identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen, kreditinstitutets identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen, 3) typen av information i enlighet med artikel 7.4 c i Esap-förordningen, typen av information i enlighet med artikel 7.4 c i Esap-förordningen, 4) omnämnande av om informationen innehåller personuppgifter. omnämnande av om informationen innehåller personuppgifter. Finansinspektionen ska årligen justera det buffertkrav som i enlighet med denna paragraf har beräknats för varje kreditinstitut. Om kreditinstitutet överskrider eller underskrider den gräns som föreskrivs i 1 mom. eller om kapitalkravet som avses i denna paragraf förändras, ska Finansinspektionen fatta ett beslut om saken. Om de krav som tillämpas på institutet skärps med anledning av beslutet, ska Finansinspektionen i beslutet ange en tid på minst sex månader inom vilken institutet ska uppfylla de krav som följer av beslutet. Finansinspektionen ska årligen justera det buffertkrav som i enlighet med denna paragraf har beräknats för varje kreditinstitut. Om kreditinstitutet överskrider eller underskrider den gräns som föreskrivs i 1 mom. eller om kapitalkravet som avses i denna paragraf förändras, ska Finansinspektionen fatta ett beslut om saken. Om de krav som tillämpas på institutet skärps med anledning av beslutet, ska Finansinspektionen i beslutet ange en tid på minst sex månader inom vilken institutet ska uppfylla de krav som följer av beslutet.
  30. 9

    A credit institution must apply the higher requirement in certain buffer-rule combinations, and in some cases must meet both requirements.

    9 § Samordning av buffertkrav Om det är möjligt att tillämpa buffertkrav enligt 7 och 8 § på ett kreditinstitut, ska kreditinstitutet uppfylla endast det högre av kraven. Om det är möjligt att tillämpa buffertkrav enligt 7 och 8 § på ett kreditinstitut, ska kreditinstitutet uppfylla endast det högre av kraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa buffertkrav enligt antingen 7 eller 8 § och ett buffertkrav för att täcka systemriskerna, ska kreditinstitutet uppfylla bägge buffertkraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa buffertkrav enligt antingen 7 eller 8 § och ett buffertkrav för att täcka systemriskerna, ska kreditinstitutet uppfylla bägge buffertkraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa ett systemriskbuffertkrav som ställts av en tillsynsmyndighet i en annan EES-stat och ett buffertkrav som avses i 4 a §, ska kreditinstitutet uppfylla bägge kraven, om kraven riktar sig mot olika exponeringar och poster utanför balansräkningen. Om kraven riktar sig mot samma exponeringar och poster utanför balansräkningen, ska kreditinstitutet uppfylla det högre av kraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa ett systemriskbuffertkrav som ställts av en tillsynsmyndighet i en annan EES-stat och ett buffertkrav som avses i 4 a §, ska kreditinstitutet uppfylla bägge kraven, om kraven riktar sig mot olika exponeringar och poster utanför balansräkningen. Om kraven riktar sig mot samma exponeringar och poster utanför balansräkningen, ska kreditinstitutet uppfylla det högre av kraven.
  31. 9

    Kreditinstitut ska i vissa fall bara uppfylla det högre buffertkravet, och i andra fall uppfylla båda kraven.

    9 § Samordning av buffertkrav Om det är möjligt att tillämpa buffertkrav enligt 7 och 8 § på ett kreditinstitut, ska kreditinstitutet uppfylla endast det högre av kraven. Om det är möjligt att tillämpa buffertkrav enligt 7 och 8 § på ett kreditinstitut, ska kreditinstitutet uppfylla endast det högre av kraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa buffertkrav enligt antingen 7 eller 8 § och ett buffertkrav för att täcka systemriskerna, ska kreditinstitutet uppfylla bägge buffertkraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa buffertkrav enligt antingen 7 eller 8 § och ett buffertkrav för att täcka systemriskerna, ska kreditinstitutet uppfylla bägge buffertkraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa ett systemriskbuffertkrav som ställts av en tillsynsmyndighet i en annan EES-stat och ett buffertkrav som avses i 4 a §, ska kreditinstitutet uppfylla bägge kraven, om kraven riktar sig mot olika exponeringar och poster utanför balansräkningen. Om kraven riktar sig mot samma exponeringar och poster utanför balansräkningen, ska kreditinstitutet uppfylla det högre av kraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa ett systemriskbuffertkrav som ställts av en tillsynsmyndighet i en annan EES-stat och ett buffertkrav som avses i 4 a §, ska kreditinstitutet uppfylla bägge kraven, om kraven riktar sig mot olika exponeringar och poster utanför balansräkningen. Om kraven riktar sig mot samma exponeringar och poster utanför balansräkningen, ska kreditinstitutet uppfylla det högre av kraven.
  32. 9

    Ett kreditinstitut ska i vissa fall bara uppfylla det högre buffertkravet, och i andra fall uppfylla båda buffertkraven.

    9 § Samordning av buffertkrav Om det är möjligt att tillämpa buffertkrav enligt 7 och 8 § på ett kreditinstitut, ska kreditinstitutet uppfylla endast det högre av kraven. Om det är möjligt att tillämpa buffertkrav enligt 7 och 8 § på ett kreditinstitut, ska kreditinstitutet uppfylla endast det högre av kraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa buffertkrav enligt antingen 7 eller 8 § och ett buffertkrav för att täcka systemriskerna, ska kreditinstitutet uppfylla bägge buffertkraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa buffertkrav enligt antingen 7 eller 8 § och ett buffertkrav för att täcka systemriskerna, ska kreditinstitutet uppfylla bägge buffertkraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa ett systemriskbuffertkrav som ställts av en tillsynsmyndighet i en annan EES-stat och ett buffertkrav som avses i 4 a §, ska kreditinstitutet uppfylla bägge kraven, om kraven riktar sig mot olika exponeringar och poster utanför balansräkningen. Om kraven riktar sig mot samma exponeringar och poster utanför balansräkningen, ska kreditinstitutet uppfylla det högre av kraven. Om det är möjligt att på ett kreditinstitut tillämpa ett systemriskbuffertkrav som ställts av en tillsynsmyndighet i en annan EES-stat och ett buffertkrav som avses i 4 a §, ska kreditinstitutet uppfylla bägge kraven, om kraven riktar sig mot olika exponeringar och poster utanför balansräkningen. Om kraven riktar sig mot samma exponeringar och poster utanför balansräkningen, ska kreditinstitutet uppfylla det högre av kraven.
  33. 10

    A credit institution must not distribute funds if that would cause it to fail the buffer requirement; if it is below the requirement, distribution must be limited, and in some cases it must not distribute at all.

    10 § Utdelningsrestriktioner Ett kreditinstitut får inte dela ut medel på ett sådant sätt att det inte längre uppfyller buffertkravet enligt detta kapitel. Ett kreditinstitut får inte dela ut medel på ett sådant sätt att det inte längre uppfyller buffertkravet enligt detta kapitel. Ett kreditinstitut som inte uppfyller buffertkravet enligt detta kapital ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Ett kreditinstitut som inte uppfyller buffertkravet enligt detta kapital ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Om den kapitalbas som ska räknas med för att täcka buffertkravet enligt detta kapital utgör Om den kapitalbas som ska räknas med för att täcka buffertkravet enligt detta kapital utgör 1) mindre än 25 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet inte dela ut medel, mindre än 25 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet inte dela ut medel, 2) minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,2, minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,2, 3) minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,4, minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,4, 4) minst 75 procent, men ändå underskrider buffertkravet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,6. minst 75 procent, men ändå underskrider buffertkravet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,6. Som kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka buffertkravet betraktas i denna paragraf sådant kärnprimärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven enligt artikel 92.1 a–92.1 c i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka buffertkravet betraktas i denna paragraf sådant kärnprimärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven enligt artikel 92.1 a–92.1 c i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som utdelningsbara medel betraktas i denna paragraf den föregående och innevarande räkenskapsperiodens vinst som inte har räknats som en post i kärnprimärkapitalet och med avdrag för den latenta skatteskulden med antagandet att kreditinstitutet inte genomför någon utdelning. Som utdelningsbara medel betraktas i denna paragraf den föregående och innevarande räkenskapsperiodens vinst som inte har räknats som en post i kärnprimärkapitalet och med avdrag för den latenta skatteskulden med antagandet att kreditinstitutet inte genomför någon utdelning. Som utdelning betraktas i denna paragraf följande utdelningssätt som har en minskande inverkan på kärnprimärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet ska betraktas som insolvent: Som utdelning betraktas i denna paragraf följande utdelningssätt som har en minskande inverkan på kärnprimärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet ska betraktas som insolvent: 1) kontant betalning av utdelning eller ränta, förvärv av egna aktier eller andelar, inlösen av aktier eller andelar, återbetalning av kapital eller någon annan med dessa jämförbar betalning på basis av ett kapitalinstrument som hänförs till primärkapitalet enligt artikel 25 i EU:s tillsynsförordning, kontant betalning av utdelning eller ränta, förvärv av egna aktier eller andelar, inlösen av aktier eller andelar, återbetalning av kapital eller någon annan med dessa jämförbar betalning på basis av ett kapitalinstrument som hänförs till primärkapitalet enligt artikel 25 i EU:s tillsynsförordning, 2) åtagande som gäller betalning av rörlig ersättning eller betalning av en del av en rörlig ersättning eller tilläggspension enligt prövning, om kreditinstitutet inte har uppfyllt buffertkravet enligt detta kapitel vid betalningstidpunkten eller under intjäningsperioden för den rörliga ersättningen. åtagande som gäller betalning av rörlig ersättning eller betalning av en del av en rörlig ersättning eller tilläggspension enligt prövning, om kreditinstitutet inte har uppfyllt buffertkravet enligt detta kapitel vid betalningstidpunkten eller under intjäningsperioden för den rörliga ersättningen. Om ett kreditinstitut har för avsikt att genomföra en utdelning på det sätt som avses i 6 mom., ska det i god tid före utdelningen göra upp en kalkyl över den maximala utdelningen och lämna den till Finansinspektionen. Av kalkylen ska framgå den maximala utdelningen beräknad i enlighet med denna paragraf samt kreditinstitutets kapitalbas enligt slag, den föregående och den innevarande räkenskapsperiodens vinst eller förlust samt den planerade utdelningen och utdelningssättet. Om ett kreditinstitut har för avsikt att genomföra en utdelning på det sätt som avses i 6 mom., ska det i god tid före utdelningen göra upp en kalkyl över den maximala utdelningen och lämna den till Finansinspektionen. Av kalkylen ska framgå den maximala utdelningen beräknad i enlighet med denna paragraf samt kreditinstitutets kapitalbas enligt slag, den föregående och den innevarande räkenskapsperiodens vinst eller förlust samt den planerade utdelningen och utdelningssättet. 10 a § Utdelningsrestriktioner när det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden underskrids Ett globalt systemviktigt institut får inte dela ut medel så att det inte längre uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning. Ett globalt systemviktigt institut får inte dela ut medel så att det inte längre uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning. Ett globalt systemviktigt institut som inte uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt 1 mom. ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Ett globalt systemviktigt institut som inte uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt 1 mom. ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Om det primärkapital som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 429 i EU:s tillsynsförordning är Om det primärkapital som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 429 i EU:s tillsynsförordning är 1) mindre än 25 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet inte dela ut medel, mindre än 25 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet inte dela ut medel, 2) minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,2, minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,2, 3) minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,4, minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,4, 4) minst 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, men ändå underskrider det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,6. minst 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, men ändå underskrider det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,6. Som primär kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden betraktas i denna paragraf sådant primärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven eller bruttosoliditetskraven enligt artikel 92.1 eller 92.1a i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som primär kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden betraktas i denna paragraf sådant primärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven eller bruttosoliditetskraven enligt artikel 92.1 eller 92.1a i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som utdelningsbara medel betraktas utdelningsbara medel som avses i 10 § 5 mom. i detta kapitel. Som utdelning betraktas i denna paragraf sådana utdelningssätt som har en minskande inverkan på primärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet kan betraktas som insolvent och som uppfyller övriga villkor enligt 10 § 6 mom. Som utdelningsbara medel betraktas utdelningsbara medel som avses i 10 § 5 mom. i detta kapitel. Som utdelning betraktas i denna paragraf sådana utdelningssätt som har en minskande inverkan på primärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet kan betraktas som insolvent och som uppfyller övriga villkor enligt 10 § 6 mom. 10 b § Plan för att öka kapitalbasen Om ett kreditinstitut inte uppfyller buffertkraven enligt detta kapitel eller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning, ska kreditinstitutet utarbeta en plan för att öka kapitalbasen. Plan ska lämnas till Finansinspektionen senast inom fem vardagar, eller med Finansinspektionens tillstånd inom 10 vardagar, efter det att kreditinstitutet har upptäckt att det inte uppfyller dessa krav. Om ett kreditinstitut inte uppfyller buffertkraven enligt detta kapitel eller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning, ska kreditinstitutet utarbeta en plan för att öka kapitalbasen. Plan ska lämnas till Finansinspektionen senast inom fem vardagar, eller med Finansinspektionens tillstånd inom 10 vardagar, efter det att kreditinstitutet har upptäckt att det inte uppfyller dessa krav. Planen för att öka kapitalbasen ska innehålla prognoser för resultaträkningens och balansräkningens utveckling, de åtgärder som planerats för att öka kapitalbasen jämte tidsplaner samt andra uppgifter som behövs för att bedöma hur kreditinstitutets finansiella ställning utvecklas för att uppfylla olika kapitalbaskrav. Planen för att öka kapitalbasen ska innehålla prognoser för resultaträkningens och balansräkningens utveckling, de åtgärder som planerats för att öka kapitalbasen jämte tidsplaner samt andra uppgifter som behövs för att bedöma hur kreditinstitutets finansiella ställning utvecklas för att uppfylla olika kapitalbaskrav. Finansinspektionen ska godkänna kreditinstitutets plan för att öka kapitalbasen, om Finansinspektionen på basis av den bedömer att kreditinstitutet enligt en lämplig tidsplan sannolikt kan uppfylla de buffertkrav och det ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden som ställts på kreditinstitutet. Finansinspektionen ska godkänna kreditinstitutets plan för att öka kapitalbasen, om Finansinspektionen på basis av den bedömer att kreditinstitutet enligt en lämplig tidsplan sannolikt kan uppfylla de buffertkrav och det ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden som ställts på kreditinstitutet. Om Finansinspektionen inte godkänner planen för att öka kapitalbasen på det sätt som föreskrivs i 3 mom., ska Finansinspektionen vidta åtminstone en av följande åtgärder: Om Finansinspektionen inte godkänner planen för att öka kapitalbasen på det sätt som föreskrivs i 3 mom., ska Finansinspektionen vidta åtminstone en av följande åtgärder: 1) kräva att kreditinstitutet vidtar åtgärder för att stärka kapitalbasen inom utsatt tid, kräva att kreditinstitutet vidtar åtgärder för att stärka kapitalbasen inom utsatt tid, 2) begränsa kreditinstitutets utdelning enligt 11 kap. 10 § 14 punkten. begränsa kreditinstitutets utdelning enligt 11 kap. 10 § 14 punkten.
  34. 10

    Kreditinstitut får inte dela ut medel så att kapitalbuffertkravet slutar uppfyllas, och måste begränsa utdelningen när kravet inte är uppfyllt.

    10 § Utdelningsrestriktioner Ett kreditinstitut får inte dela ut medel på ett sådant sätt att det inte längre uppfyller buffertkravet enligt detta kapitel. Ett kreditinstitut får inte dela ut medel på ett sådant sätt att det inte längre uppfyller buffertkravet enligt detta kapitel. Ett kreditinstitut som inte uppfyller buffertkravet enligt detta kapital ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Ett kreditinstitut som inte uppfyller buffertkravet enligt detta kapital ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Om den kapitalbas som ska räknas med för att täcka buffertkravet enligt detta kapital utgör Om den kapitalbas som ska räknas med för att täcka buffertkravet enligt detta kapital utgör 1) mindre än 25 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet inte dela ut medel, mindre än 25 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet inte dela ut medel, 2) minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,2, minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,2, 3) minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,4, minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,4, 4) minst 75 procent, men ändå underskrider buffertkravet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,6. minst 75 procent, men ändå underskrider buffertkravet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,6. Som kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka buffertkravet betraktas i denna paragraf sådant kärnprimärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven enligt artikel 92.1 a–92.1 c i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka buffertkravet betraktas i denna paragraf sådant kärnprimärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven enligt artikel 92.1 a–92.1 c i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som utdelningsbara medel betraktas i denna paragraf den föregående och innevarande räkenskapsperiodens vinst som inte har räknats som en post i kärnprimärkapitalet och med avdrag för den latenta skatteskulden med antagandet att kreditinstitutet inte genomför någon utdelning. Som utdelningsbara medel betraktas i denna paragraf den föregående och innevarande räkenskapsperiodens vinst som inte har räknats som en post i kärnprimärkapitalet och med avdrag för den latenta skatteskulden med antagandet att kreditinstitutet inte genomför någon utdelning. Som utdelning betraktas i denna paragraf följande utdelningssätt som har en minskande inverkan på kärnprimärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet ska betraktas som insolvent: Som utdelning betraktas i denna paragraf följande utdelningssätt som har en minskande inverkan på kärnprimärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet ska betraktas som insolvent: 1) kontant betalning av utdelning eller ränta, förvärv av egna aktier eller andelar, inlösen av aktier eller andelar, återbetalning av kapital eller någon annan med dessa jämförbar betalning på basis av ett kapitalinstrument som hänförs till primärkapitalet enligt artikel 25 i EU:s tillsynsförordning, kontant betalning av utdelning eller ränta, förvärv av egna aktier eller andelar, inlösen av aktier eller andelar, återbetalning av kapital eller någon annan med dessa jämförbar betalning på basis av ett kapitalinstrument som hänförs till primärkapitalet enligt artikel 25 i EU:s tillsynsförordning, 2) åtagande som gäller betalning av rörlig ersättning eller betalning av en del av en rörlig ersättning eller tilläggspension enligt prövning, om kreditinstitutet inte har uppfyllt buffertkravet enligt detta kapitel vid betalningstidpunkten eller under intjäningsperioden för den rörliga ersättningen. åtagande som gäller betalning av rörlig ersättning eller betalning av en del av en rörlig ersättning eller tilläggspension enligt prövning, om kreditinstitutet inte har uppfyllt buffertkravet enligt detta kapitel vid betalningstidpunkten eller under intjäningsperioden för den rörliga ersättningen. Om ett kreditinstitut har för avsikt att genomföra en utdelning på det sätt som avses i 6 mom., ska det i god tid före utdelningen göra upp en kalkyl över den maximala utdelningen och lämna den till Finansinspektionen. Av kalkylen ska framgå den maximala utdelningen beräknad i enlighet med denna paragraf samt kreditinstitutets kapitalbas enligt slag, den föregående och den innevarande räkenskapsperiodens vinst eller förlust samt den planerade utdelningen och utdelningssättet. Om ett kreditinstitut har för avsikt att genomföra en utdelning på det sätt som avses i 6 mom., ska det i god tid före utdelningen göra upp en kalkyl över den maximala utdelningen och lämna den till Finansinspektionen. Av kalkylen ska framgå den maximala utdelningen beräknad i enlighet med denna paragraf samt kreditinstitutets kapitalbas enligt slag, den föregående och den innevarande räkenskapsperiodens vinst eller förlust samt den planerade utdelningen och utdelningssättet. 10 a § Utdelningsrestriktioner när det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden underskrids Ett globalt systemviktigt institut får inte dela ut medel så att det inte längre uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning. Ett globalt systemviktigt institut får inte dela ut medel så att det inte längre uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning. Ett globalt systemviktigt institut som inte uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt 1 mom. ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Ett globalt systemviktigt institut som inte uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt 1 mom. ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Om det primärkapital som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 429 i EU:s tillsynsförordning är Om det primärkapital som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 429 i EU:s tillsynsförordning är 1) mindre än 25 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet inte dela ut medel, mindre än 25 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet inte dela ut medel, 2) minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,2, minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,2, 3) minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,4, minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,4, 4) minst 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, men ändå underskrider det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,6. minst 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, men ändå underskrider det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,6. Som primär kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden betraktas i denna paragraf sådant primärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven eller bruttosoliditetskraven enligt artikel 92.1 eller 92.1a i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som primär kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden betraktas i denna paragraf sådant primärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven eller bruttosoliditetskraven enligt artikel 92.1 eller 92.1a i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som utdelningsbara medel betraktas utdelningsbara medel som avses i 10 § 5 mom. i detta kapitel. Som utdelning betraktas i denna paragraf sådana utdelningssätt som har en minskande inverkan på primärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet kan betraktas som insolvent och som uppfyller övriga villkor enligt 10 § 6 mom. Som utdelningsbara medel betraktas utdelningsbara medel som avses i 10 § 5 mom. i detta kapitel. Som utdelning betraktas i denna paragraf sådana utdelningssätt som har en minskande inverkan på primärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet kan betraktas som insolvent och som uppfyller övriga villkor enligt 10 § 6 mom. 10 b § Plan för att öka kapitalbasen Om ett kreditinstitut inte uppfyller buffertkraven enligt detta kapitel eller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning, ska kreditinstitutet utarbeta en plan för att öka kapitalbasen. Plan ska lämnas till Finansinspektionen senast inom fem vardagar, eller med Finansinspektionens tillstånd inom 10 vardagar, efter det att kreditinstitutet har upptäckt att det inte uppfyller dessa krav. Om ett kreditinstitut inte uppfyller buffertkraven enligt detta kapitel eller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning, ska kreditinstitutet utarbeta en plan för att öka kapitalbasen. Plan ska lämnas till Finansinspektionen senast inom fem vardagar, eller med Finansinspektionens tillstånd inom 10 vardagar, efter det att kreditinstitutet har upptäckt att det inte uppfyller dessa krav. Planen för att öka kapitalbasen ska innehålla prognoser för resultaträkningens och balansräkningens utveckling, de åtgärder som planerats för att öka kapitalbasen jämte tidsplaner samt andra uppgifter som behövs för att bedöma hur kreditinstitutets finansiella ställning utvecklas för att uppfylla olika kapitalbaskrav. Planen för att öka kapitalbasen ska innehålla prognoser för resultaträkningens och balansräkningens utveckling, de åtgärder som planerats för att öka kapitalbasen jämte tidsplaner samt andra uppgifter som behövs för att bedöma hur kreditinstitutets finansiella ställning utvecklas för att uppfylla olika kapitalbaskrav. Finansinspektionen ska godkänna kreditinstitutets plan för att öka kapitalbasen, om Finansinspektionen på basis av den bedömer att kreditinstitutet enligt en lämplig tidsplan sannolikt kan uppfylla de buffertkrav och det ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden som ställts på kreditinstitutet. Finansinspektionen ska godkänna kreditinstitutets plan för att öka kapitalbasen, om Finansinspektionen på basis av den bedömer att kreditinstitutet enligt en lämplig tidsplan sannolikt kan uppfylla de buffertkrav och det ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden som ställts på kreditinstitutet. Om Finansinspektionen inte godkänner planen för att öka kapitalbasen på det sätt som föreskrivs i 3 mom., ska Finansinspektionen vidta åtminstone en av följande åtgärder: Om Finansinspektionen inte godkänner planen för att öka kapitalbasen på det sätt som föreskrivs i 3 mom., ska Finansinspektionen vidta åtminstone en av följande åtgärder: 1) kräva att kreditinstitutet vidtar åtgärder för att stärka kapitalbasen inom utsatt tid, kräva att kreditinstitutet vidtar åtgärder för att stärka kapitalbasen inom utsatt tid, 2) begränsa kreditinstitutets utdelning enligt 11 kap. 10 § 14 punkten. begränsa kreditinstitutets utdelning enligt 11 kap. 10 § 14 punkten.
  35. 10

    Kreditinstitut får inte dela ut medel så att de slutar uppfylla buffertkraven, och vissa institut måste begränsa utdelningen eller lämna in en kapitalplan till Finansinspektionen.

    10 § Utdelningsrestriktioner Ett kreditinstitut får inte dela ut medel på ett sådant sätt att det inte längre uppfyller buffertkravet enligt detta kapitel. Ett kreditinstitut får inte dela ut medel på ett sådant sätt att det inte längre uppfyller buffertkravet enligt detta kapitel. Ett kreditinstitut som inte uppfyller buffertkravet enligt detta kapital ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Ett kreditinstitut som inte uppfyller buffertkravet enligt detta kapital ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Om den kapitalbas som ska räknas med för att täcka buffertkravet enligt detta kapital utgör Om den kapitalbas som ska räknas med för att täcka buffertkravet enligt detta kapital utgör 1) mindre än 25 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet inte dela ut medel, mindre än 25 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet inte dela ut medel, 2) minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,2, minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,2, 3) minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,4, minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det buffertkrav som ska tillämpas på kreditinstitutet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,4, 4) minst 75 procent, men ändå underskrider buffertkravet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,6. minst 75 procent, men ändå underskrider buffertkravet, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar kreditinstitutets utdelningsbara medel multiplicerat med 0,6. Som kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka buffertkravet betraktas i denna paragraf sådant kärnprimärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven enligt artikel 92.1 a–92.1 c i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka buffertkravet betraktas i denna paragraf sådant kärnprimärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven enligt artikel 92.1 a–92.1 c i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som utdelningsbara medel betraktas i denna paragraf den föregående och innevarande räkenskapsperiodens vinst som inte har räknats som en post i kärnprimärkapitalet och med avdrag för den latenta skatteskulden med antagandet att kreditinstitutet inte genomför någon utdelning. Som utdelningsbara medel betraktas i denna paragraf den föregående och innevarande räkenskapsperiodens vinst som inte har räknats som en post i kärnprimärkapitalet och med avdrag för den latenta skatteskulden med antagandet att kreditinstitutet inte genomför någon utdelning. Som utdelning betraktas i denna paragraf följande utdelningssätt som har en minskande inverkan på kärnprimärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet ska betraktas som insolvent: Som utdelning betraktas i denna paragraf följande utdelningssätt som har en minskande inverkan på kärnprimärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet ska betraktas som insolvent: 1) kontant betalning av utdelning eller ränta, förvärv av egna aktier eller andelar, inlösen av aktier eller andelar, återbetalning av kapital eller någon annan med dessa jämförbar betalning på basis av ett kapitalinstrument som hänförs till primärkapitalet enligt artikel 25 i EU:s tillsynsförordning, kontant betalning av utdelning eller ränta, förvärv av egna aktier eller andelar, inlösen av aktier eller andelar, återbetalning av kapital eller någon annan med dessa jämförbar betalning på basis av ett kapitalinstrument som hänförs till primärkapitalet enligt artikel 25 i EU:s tillsynsförordning, 2) åtagande som gäller betalning av rörlig ersättning eller betalning av en del av en rörlig ersättning eller tilläggspension enligt prövning, om kreditinstitutet inte har uppfyllt buffertkravet enligt detta kapitel vid betalningstidpunkten eller under intjäningsperioden för den rörliga ersättningen. åtagande som gäller betalning av rörlig ersättning eller betalning av en del av en rörlig ersättning eller tilläggspension enligt prövning, om kreditinstitutet inte har uppfyllt buffertkravet enligt detta kapitel vid betalningstidpunkten eller under intjäningsperioden för den rörliga ersättningen. Om ett kreditinstitut har för avsikt att genomföra en utdelning på det sätt som avses i 6 mom., ska det i god tid före utdelningen göra upp en kalkyl över den maximala utdelningen och lämna den till Finansinspektionen. Av kalkylen ska framgå den maximala utdelningen beräknad i enlighet med denna paragraf samt kreditinstitutets kapitalbas enligt slag, den föregående och den innevarande räkenskapsperiodens vinst eller förlust samt den planerade utdelningen och utdelningssättet. Om ett kreditinstitut har för avsikt att genomföra en utdelning på det sätt som avses i 6 mom., ska det i god tid före utdelningen göra upp en kalkyl över den maximala utdelningen och lämna den till Finansinspektionen. Av kalkylen ska framgå den maximala utdelningen beräknad i enlighet med denna paragraf samt kreditinstitutets kapitalbas enligt slag, den föregående och den innevarande räkenskapsperiodens vinst eller förlust samt den planerade utdelningen och utdelningssättet. 10 a § Utdelningsrestriktioner när det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden underskrids Ett globalt systemviktigt institut får inte dela ut medel så att det inte längre uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning. Ett globalt systemviktigt institut får inte dela ut medel så att det inte längre uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning. Ett globalt systemviktigt institut som inte uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt 1 mom. ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Ett globalt systemviktigt institut som inte uppfyller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt 1 mom. ska begränsa utdelningen på det sätt som anges i 3 mom. Om det primärkapital som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 429 i EU:s tillsynsförordning är Om det primärkapital som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 429 i EU:s tillsynsförordning är 1) mindre än 25 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet inte dela ut medel, mindre än 25 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet inte dela ut medel, 2) minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,2, minst 25 procent, men mindre än 50 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,2, 3) minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,4, minst 50 procent, men mindre än 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,4, 4) minst 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, men ändå underskrider det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,6. minst 75 procent av det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, men ändå underskrider det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden, får kreditinstitutet dela ut högst ett belopp som motsvarar de utdelningsbara medlen multiplicerat med 0,6. Som primär kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden betraktas i denna paragraf sådant primärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven eller bruttosoliditetskraven enligt artikel 92.1 eller 92.1a i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som primär kapitalbas enligt 3 mom. som ska räknas med för att täcka det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden betraktas i denna paragraf sådant primärkapital som inte används för att täcka kapitalbaskraven eller bruttosoliditetskraven enligt artikel 92.1 eller 92.1a i EU:s tillsynsförordning eller buffertkravet enligt prövning enligt 11 kap. 6 § i denna lag. Som utdelningsbara medel betraktas utdelningsbara medel som avses i 10 § 5 mom. i detta kapitel. Som utdelning betraktas i denna paragraf sådana utdelningssätt som har en minskande inverkan på primärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet kan betraktas som insolvent och som uppfyller övriga villkor enligt 10 § 6 mom. Som utdelningsbara medel betraktas utdelningsbara medel som avses i 10 § 5 mom. i detta kapitel. Som utdelning betraktas i denna paragraf sådana utdelningssätt som har en minskande inverkan på primärkapitalet eller vinstmedlen och beträffande vilka utebliven utbetalning inte leder till att kreditinstitutet kan betraktas som insolvent och som uppfyller övriga villkor enligt 10 § 6 mom. 10 b § Plan för att öka kapitalbasen Om ett kreditinstitut inte uppfyller buffertkraven enligt detta kapitel eller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning, ska kreditinstitutet utarbeta en plan för att öka kapitalbasen. Plan ska lämnas till Finansinspektionen senast inom fem vardagar, eller med Finansinspektionens tillstånd inom 10 vardagar, efter det att kreditinstitutet har upptäckt att det inte uppfyller dessa krav. Om ett kreditinstitut inte uppfyller buffertkraven enligt detta kapitel eller det ytterligare kravet avseende bruttosoliditetsgraden enligt artikel 92.1a i EU:s tillsynsförordning, ska kreditinstitutet utarbeta en plan för att öka kapitalbasen. Plan ska lämnas till Finansinspektionen senast inom fem vardagar, eller med Finansinspektionens tillstånd inom 10 vardagar, efter det att kreditinstitutet har upptäckt att det inte uppfyller dessa krav. Planen för att öka kapitalbasen ska innehålla prognoser för resultaträkningens och balansräkningens utveckling, de åtgärder som planerats för att öka kapitalbasen jämte tidsplaner samt andra uppgifter som behövs för att bedöma hur kreditinstitutets finansiella ställning utvecklas för att uppfylla olika kapitalbaskrav. Planen för att öka kapitalbasen ska innehålla prognoser för resultaträkningens och balansräkningens utveckling, de åtgärder som planerats för att öka kapitalbasen jämte tidsplaner samt andra uppgifter som behövs för att bedöma hur kreditinstitutets finansiella ställning utvecklas för att uppfylla olika kapitalbaskrav. Finansinspektionen ska godkänna kreditinstitutets plan för att öka kapitalbasen, om Finansinspektionen på basis av den bedömer att kreditinstitutet enligt en lämplig tidsplan sannolikt kan uppfylla de buffertkrav och det ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden som ställts på kreditinstitutet. Finansinspektionen ska godkänna kreditinstitutets plan för att öka kapitalbasen, om Finansinspektionen på basis av den bedömer att kreditinstitutet enligt en lämplig tidsplan sannolikt kan uppfylla de buffertkrav och det ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden som ställts på kreditinstitutet. Om Finansinspektionen inte godkänner planen för att öka kapitalbasen på det sätt som föreskrivs i 3 mom., ska Finansinspektionen vidta åtminstone en av följande åtgärder: Om Finansinspektionen inte godkänner planen för att öka kapitalbasen på det sätt som föreskrivs i 3 mom., ska Finansinspektionen vidta åtminstone en av följande åtgärder: 1) kräva att kreditinstitutet vidtar åtgärder för att stärka kapitalbasen inom utsatt tid, kräva att kreditinstitutet vidtar åtgärder för att stärka kapitalbasen inom utsatt tid, 2) begränsa kreditinstitutets utdelning enligt 11 kap. 10 § 14 punkten. begränsa kreditinstitutets utdelning enligt 11 kap. 10 § 14 punkten.
  36. 11

    This section says the Finance Ministry may regulate certain customer exposures that do not have to be counted, and that some exceptions may be used only with the Financial Supervisory Authority’s permission.

    11 § Exponering mot kunder I EU:s tillsynsförordning föreskrivs om rapportering av kreditinstituts exponeringar och konsoliderade exponeringar, om begränsningar som gäller exponeringar och konsoliderade exponeringar samt om de kvalitativa krav som ska ställas på exponeringar och konsoliderade exponeringar. I EU:s tillsynsförordning föreskrivs om rapportering av kreditinstituts exponeringar och konsoliderade exponeringar, om begränsningar som gäller exponeringar och konsoliderade exponeringar samt om de kvalitativa krav som ska ställas på exponeringar och konsoliderade exponeringar. Genom förordning av finansministeriet föreskrivs om sådana exponeringar mot kunder som enligt artikel 493.3 i EU:s tillsynsförordning inte behöver beaktas. Genom förordning av finansministeriet föreskrivs om sådana exponeringar mot kunder som enligt artikel 493.3 i EU:s tillsynsförordning inte behöver beaktas. Undantag som avses i artikel 493.3 c i EU:s tillsynsförordning kan endast med Finansinspektionens tillstånd tillämpas på exponeringar mot kreditinstitutets moderföretag eller mot övriga dotterföretag till moderföretaget. Undantag som avses i artikel 493.3 c i EU:s tillsynsförordning kan endast med Finansinspektionens tillstånd tillämpas på exponeringar mot kreditinstitutets moderföretag eller mot övriga dotterföretag till moderföretaget.
  37. 11

    Sectionen säger att vissa regler om exponeringar mot kunder finns i EU:s tillsynsförordning, att finansministeriet får föreskriva om exponeringar som inte behöver beaktas, och att ett visst undantag bara får användas med Finansinspektionens tillstånd.

    11 § Exponering mot kunder I EU:s tillsynsförordning föreskrivs om rapportering av kreditinstituts exponeringar och konsoliderade exponeringar, om begränsningar som gäller exponeringar och konsoliderade exponeringar samt om de kvalitativa krav som ska ställas på exponeringar och konsoliderade exponeringar. I EU:s tillsynsförordning föreskrivs om rapportering av kreditinstituts exponeringar och konsoliderade exponeringar, om begränsningar som gäller exponeringar och konsoliderade exponeringar samt om de kvalitativa krav som ska ställas på exponeringar och konsoliderade exponeringar. Genom förordning av finansministeriet föreskrivs om sådana exponeringar mot kunder som enligt artikel 493.3 i EU:s tillsynsförordning inte behöver beaktas. Genom förordning av finansministeriet föreskrivs om sådana exponeringar mot kunder som enligt artikel 493.3 i EU:s tillsynsförordning inte behöver beaktas. Undantag som avses i artikel 493.3 c i EU:s tillsynsförordning kan endast med Finansinspektionens tillstånd tillämpas på exponeringar mot kreditinstitutets moderföretag eller mot övriga dotterföretag till moderföretaget. Undantag som avses i artikel 493.3 c i EU:s tillsynsförordning kan endast med Finansinspektionens tillstånd tillämpas på exponeringar mot kreditinstitutets moderföretag eller mot övriga dotterföretag till moderföretaget.
  38. 11

    The Ministry of Finance may issue regulations on certain customer exposures that do not need to be counted, and a Financial Supervisory Authority permit is required to apply a specific exemption for exposures to a credit institution’s parent or sister companies.

    11 § Exponering mot kunder I EU:s tillsynsförordning föreskrivs om rapportering av kreditinstituts exponeringar och konsoliderade exponeringar, om begränsningar som gäller exponeringar och konsoliderade exponeringar samt om de kvalitativa krav som ska ställas på exponeringar och konsoliderade exponeringar. I EU:s tillsynsförordning föreskrivs om rapportering av kreditinstituts exponeringar och konsoliderade exponeringar, om begränsningar som gäller exponeringar och konsoliderade exponeringar samt om de kvalitativa krav som ska ställas på exponeringar och konsoliderade exponeringar. Genom förordning av finansministeriet föreskrivs om sådana exponeringar mot kunder som enligt artikel 493.3 i EU:s tillsynsförordning inte behöver beaktas. Genom förordning av finansministeriet föreskrivs om sådana exponeringar mot kunder som enligt artikel 493.3 i EU:s tillsynsförordning inte behöver beaktas. Undantag som avses i artikel 493.3 c i EU:s tillsynsförordning kan endast med Finansinspektionens tillstånd tillämpas på exponeringar mot kreditinstitutets moderföretag eller mot övriga dotterföretag till moderföretaget. Undantag som avses i artikel 493.3 c i EU:s tillsynsförordning kan endast med Finansinspektionens tillstånd tillämpas på exponeringar mot kreditinstitutets moderföretag eller mot övriga dotterföretag till moderföretaget.
  39. 12

    Kreditinstitut ska offentliggöra viss information om sin finansiella ställning, lämna kompletterande landuppgifter i samband med bokslutet och årligen ange redovisad avkastning. Finansinspektionen ska utan dröjsmål rapportera viss information till Europeiska kommissionen.

    12 § Offentliggörande av information om finansiell ställning Kreditinstitut ska offentliggöra information om sin finansiella ställning så som föreskrivs i del åtta i EU:s tillsynsförordning. Kreditinstitut ska offentliggöra information om sin finansiella ställning så som föreskrivs i del åtta i EU:s tillsynsförordning. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i samband med sitt bokslut lämna följande information om varje annat land där kreditinstitutet eller dess holdingföretag har en filial eller ett dotterföretag: Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i samband med sitt bokslut lämna följande information om varje annat land där kreditinstitutet eller dess holdingföretag har en filial eller ett dotterföretag: 1) filialens och dotterföretagets etableringsstat, dotterföretagens namn och arten av den affärsverksamhet som bedrivs i etableringsstaten, filialens och dotterföretagets etableringsstat, dotterföretagens namn och arten av den affärsverksamhet som bedrivs i etableringsstaten, 2) den sammanlagda avkastningen av verksamhet som avses i 1 punkten, den sammanlagda avkastningen av verksamhet som avses i 1 punkten, 3) det sammanlagda antalet anställda inom verksamhet som avses i 1 punkten, räknat i årsverken, det sammanlagda antalet anställda inom verksamhet som avses i 1 punkten, räknat i årsverken, 4) den sammanlagda vinsten eller förlusten före skatt, den sammanlagda vinsten eller förlusten före skatt, 5) den sammanlagda inkomstskatten under räkenskapsperioden, den sammanlagda inkomstskatten under räkenskapsperioden, 6) mottaget offentligt kapitalstöd samt det sammanlagda beloppet lån och garantier som beviljats av offentliga organisationer. mottaget offentligt kapitalstöd samt det sammanlagda beloppet lån och garantier som beviljats av offentliga organisationer. Om ett kreditinstitut eller dess holdingföretag i en etableringsstat som avses i 2 mom. har minst en filial och ett dotterföretag eller minst två dotterföretag, ska från det sammanlagda antal som avses i 2 mom. 2 och 4 punkten dras av sådana betydande avkastningar och kostnader som orsakats av affärstransaktioner mellan koncernföretag som är verksamma i etableringsstaten. Om ett kreditinstitut eller dess holdingföretag i en etableringsstat som avses i 2 mom. har minst en filial och ett dotterföretag eller minst två dotterföretag, ska från det sammanlagda antal som avses i 2 mom. 2 och 4 punkten dras av sådana betydande avkastningar och kostnader som orsakats av affärstransaktioner mellan koncernföretag som är verksamma i etableringsstaten. Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i sin verksamhetsberättelse årligen uppge redovisad avkastning. Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i sin verksamhetsberättelse årligen uppge redovisad avkastning. Finansinspektionen ska utan dröjsmål till Europeiska kommissionen rapportera information enligt 2 mom. om varje kreditinstitut som avses i 8 §. Finansinspektionen ska utan dröjsmål till Europeiska kommissionen rapportera information enligt 2 mom. om varje kreditinstitut som avses i 8 §.
  40. 12

    Kreditinstitut måste offentliggöra viss information om sin finansiella ställning och lämna kompletterande land-för-land-information i samband med bokslutet; Finansinspektionen ska rapportera viss information till Europeiska kommissionen utan dröjsmål.

    12 § Offentliggörande av information om finansiell ställning Kreditinstitut ska offentliggöra information om sin finansiella ställning så som föreskrivs i del åtta i EU:s tillsynsförordning. Kreditinstitut ska offentliggöra information om sin finansiella ställning så som föreskrivs i del åtta i EU:s tillsynsförordning. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i samband med sitt bokslut lämna följande information om varje annat land där kreditinstitutet eller dess holdingföretag har en filial eller ett dotterföretag: Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i samband med sitt bokslut lämna följande information om varje annat land där kreditinstitutet eller dess holdingföretag har en filial eller ett dotterföretag: 1) filialens och dotterföretagets etableringsstat, dotterföretagens namn och arten av den affärsverksamhet som bedrivs i etableringsstaten, filialens och dotterföretagets etableringsstat, dotterföretagens namn och arten av den affärsverksamhet som bedrivs i etableringsstaten, 2) den sammanlagda avkastningen av verksamhet som avses i 1 punkten, den sammanlagda avkastningen av verksamhet som avses i 1 punkten, 3) det sammanlagda antalet anställda inom verksamhet som avses i 1 punkten, räknat i årsverken, det sammanlagda antalet anställda inom verksamhet som avses i 1 punkten, räknat i årsverken, 4) den sammanlagda vinsten eller förlusten före skatt, den sammanlagda vinsten eller förlusten före skatt, 5) den sammanlagda inkomstskatten under räkenskapsperioden, den sammanlagda inkomstskatten under räkenskapsperioden, 6) mottaget offentligt kapitalstöd samt det sammanlagda beloppet lån och garantier som beviljats av offentliga organisationer. mottaget offentligt kapitalstöd samt det sammanlagda beloppet lån och garantier som beviljats av offentliga organisationer. Om ett kreditinstitut eller dess holdingföretag i en etableringsstat som avses i 2 mom. har minst en filial och ett dotterföretag eller minst två dotterföretag, ska från det sammanlagda antal som avses i 2 mom. 2 och 4 punkten dras av sådana betydande avkastningar och kostnader som orsakats av affärstransaktioner mellan koncernföretag som är verksamma i etableringsstaten. Om ett kreditinstitut eller dess holdingföretag i en etableringsstat som avses i 2 mom. har minst en filial och ett dotterföretag eller minst två dotterföretag, ska från det sammanlagda antal som avses i 2 mom. 2 och 4 punkten dras av sådana betydande avkastningar och kostnader som orsakats av affärstransaktioner mellan koncernföretag som är verksamma i etableringsstaten. Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i sin verksamhetsberättelse årligen uppge redovisad avkastning. Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i sin verksamhetsberättelse årligen uppge redovisad avkastning. Finansinspektionen ska utan dröjsmål till Europeiska kommissionen rapportera information enligt 2 mom. om varje kreditinstitut som avses i 8 §. Finansinspektionen ska utan dröjsmål till Europeiska kommissionen rapportera information enligt 2 mom. om varje kreditinstitut som avses i 8 §.
  41. 12

    Kreditinstitut must disclose financial-position information, extra country-by-country details in the annual accounts, and annual reported revenue; the Financial Supervisory Authority must report certain information to the European Commission without delay.

    12 § Offentliggörande av information om finansiell ställning Kreditinstitut ska offentliggöra information om sin finansiella ställning så som föreskrivs i del åtta i EU:s tillsynsförordning. Kreditinstitut ska offentliggöra information om sin finansiella ställning så som föreskrivs i del åtta i EU:s tillsynsförordning. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i samband med sitt bokslut lämna följande information om varje annat land där kreditinstitutet eller dess holdingföretag har en filial eller ett dotterföretag: Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i samband med sitt bokslut lämna följande information om varje annat land där kreditinstitutet eller dess holdingföretag har en filial eller ett dotterföretag: 1) filialens och dotterföretagets etableringsstat, dotterföretagens namn och arten av den affärsverksamhet som bedrivs i etableringsstaten, filialens och dotterföretagets etableringsstat, dotterföretagens namn och arten av den affärsverksamhet som bedrivs i etableringsstaten, 2) den sammanlagda avkastningen av verksamhet som avses i 1 punkten, den sammanlagda avkastningen av verksamhet som avses i 1 punkten, 3) det sammanlagda antalet anställda inom verksamhet som avses i 1 punkten, räknat i årsverken, det sammanlagda antalet anställda inom verksamhet som avses i 1 punkten, räknat i årsverken, 4) den sammanlagda vinsten eller förlusten före skatt, den sammanlagda vinsten eller förlusten före skatt, 5) den sammanlagda inkomstskatten under räkenskapsperioden, den sammanlagda inkomstskatten under räkenskapsperioden, 6) mottaget offentligt kapitalstöd samt det sammanlagda beloppet lån och garantier som beviljats av offentliga organisationer. mottaget offentligt kapitalstöd samt det sammanlagda beloppet lån och garantier som beviljats av offentliga organisationer. Om ett kreditinstitut eller dess holdingföretag i en etableringsstat som avses i 2 mom. har minst en filial och ett dotterföretag eller minst två dotterföretag, ska från det sammanlagda antal som avses i 2 mom. 2 och 4 punkten dras av sådana betydande avkastningar och kostnader som orsakats av affärstransaktioner mellan koncernföretag som är verksamma i etableringsstaten. Om ett kreditinstitut eller dess holdingföretag i en etableringsstat som avses i 2 mom. har minst en filial och ett dotterföretag eller minst två dotterföretag, ska från det sammanlagda antal som avses i 2 mom. 2 och 4 punkten dras av sådana betydande avkastningar och kostnader som orsakats av affärstransaktioner mellan koncernföretag som är verksamma i etableringsstaten. Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i sin verksamhetsberättelse årligen uppge redovisad avkastning. Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska kreditinstitutet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs om motsvarande skyldighet, i sin verksamhetsberättelse årligen uppge redovisad avkastning. Finansinspektionen ska utan dröjsmål till Europeiska kommissionen rapportera information enligt 2 mom. om varje kreditinstitut som avses i 8 §. Finansinspektionen ska utan dröjsmål till Europeiska kommissionen rapportera information enligt 2 mom. om varje kreditinstitut som avses i 8 §.
  42. 13

    Finansinspektionen may issue more detailed rules on how sections 4–10 and 12 in this chapter are to be implemented.

    13 § Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av 4–10 och 12 § i detta kapitel. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av 4–10 och 12 § i detta kapitel. 11 kap. Tillsyn över kreditinstitut (26.3.2021/233)
  43. 13

    Finansinspektionen has power to issue more detailed regulations on how sections 4–10 and 12 in this chapter are to be implemented.

    13 § Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av 4–10 och 12 § i detta kapitel. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av 4–10 och 12 § i detta kapitel. 11 kap. Tillsyn över kreditinstitut (26.3.2021/233)
  44. 13

    Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur bestämmelserna i 4–10 och 12 § i detta kapitel ska verkställas.

    13 § Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av 4–10 och 12 § i detta kapitel. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av 4–10 och 12 § i detta kapitel. 11 kap. Tillsyn över kreditinstitut (26.3.2021/233)
  45. 1

    A credit institution must report quarterly to the Financial Supervisory Authority information about the buffer requirement referred to in 10 chapter 3 §, unless other rules apply.

    1 § Rapporteringsskyldighet Ett kreditinstitut ska kvartalsvis till Finansinspektionen rapportera sådan information om det buffertkrav som anges i 10 kap. 3 §, om inte något annat följer av effektiviserad tillsyn enligt 3 § 3 mom. i detta kapitel eller av den utvidgade skyldigheten att rapportera information enligt 10 § 2 punkten i detta kapitel. Till övriga delar finns bestämmelser om att rapportera information i EU:s tillsynsförordning. Ett kreditinstitut ska kvartalsvis till Finansinspektionen rapportera sådan information om det buffertkrav som anges i 10 kap. 3 §, om inte något annat följer av effektiviserad tillsyn enligt 3 § 3 mom. i detta kapitel eller av den utvidgade skyldigheten att rapportera information enligt 10 § 2 punkten i detta kapitel. Till övriga delar finns bestämmelser om att rapportera information i EU:s tillsynsförordning.
  46. 1

    A credit institution must report certain buffer-capital information to the Financial Supervisory Authority every quarter, unless another rule in the cited provisions changes that duty.

    1 § Rapporteringsskyldighet Ett kreditinstitut ska kvartalsvis till Finansinspektionen rapportera sådan information om det buffertkrav som anges i 10 kap. 3 §, om inte något annat följer av effektiviserad tillsyn enligt 3 § 3 mom. i detta kapitel eller av den utvidgade skyldigheten att rapportera information enligt 10 § 2 punkten i detta kapitel. Till övriga delar finns bestämmelser om att rapportera information i EU:s tillsynsförordning. Ett kreditinstitut ska kvartalsvis till Finansinspektionen rapportera sådan information om det buffertkrav som anges i 10 kap. 3 §, om inte något annat följer av effektiviserad tillsyn enligt 3 § 3 mom. i detta kapitel eller av den utvidgade skyldigheten att rapportera information enligt 10 § 2 punkten i detta kapitel. Till övriga delar finns bestämmelser om att rapportera information i EU:s tillsynsförordning.
  47. 1

    A credit institution must report specified buffer-requirement information to the Financial Supervisory Authority every quarter.

    1 § Rapporteringsskyldighet Ett kreditinstitut ska kvartalsvis till Finansinspektionen rapportera sådan information om det buffertkrav som anges i 10 kap. 3 §, om inte något annat följer av effektiviserad tillsyn enligt 3 § 3 mom. i detta kapitel eller av den utvidgade skyldigheten att rapportera information enligt 10 § 2 punkten i detta kapitel. Till övriga delar finns bestämmelser om att rapportera information i EU:s tillsynsförordning. Ett kreditinstitut ska kvartalsvis till Finansinspektionen rapportera sådan information om det buffertkrav som anges i 10 kap. 3 §, om inte något annat följer av effektiviserad tillsyn enligt 3 § 3 mom. i detta kapitel eller av den utvidgade skyldigheten att rapportera information enligt 10 § 2 punkten i detta kapitel. Till övriga delar finns bestämmelser om att rapportera information i EU:s tillsynsförordning.
  48. 2

    Finansinspektionen ska regelbundet bedöma risker för kreditinstitut och kontrollera att de uppfyller vissa krav. Bedömningen ska beakta flera specificerade risk- och styrningsfaktorer och göras minst årligen för vissa institut.

    2 § Tillsynsmyndighetens bedömning Finansinspektionen ska regelbundet bedöma vilka risker som riktar sig mot ett kreditinstitut och huruvida kreditinstitutet uppfyller de krav som anges i 9 och 10 kap. samt i EU:s tillsynsförordning. Finansinspektionen ska regelbundet bedöma vilka risker som riktar sig mot ett kreditinstitut och huruvida kreditinstitutet uppfyller de krav som anges i 9 och 10 kap. samt i EU:s tillsynsförordning. Tillsynsmyndigheten ska i sin bedömning enligt 1 mom. beakta åtminstone Tillsynsmyndigheten ska i sin bedömning enligt 1 mom. beakta åtminstone 1) kreditinstitutets stresstest, om kreditinstitutet använder interna modeller för beräkning av kapitalbaskrav för kreditrisk eller marknadsrisk, kreditinstitutets stresstest, om kreditinstitutet använder interna modeller för beräkning av kapitalbaskrav för kreditrisk eller marknadsrisk, 2) kreditinstitutets koncentrationsrisker och hanteringen av dem, motpartsriskernas geografiska spridning samt hanteringen av eventuella spridningseffekter i samband med kapitaltäckningen också i andra avseenden än vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om begränsning av stora exponeringar mot kunder, kreditinstitutets koncentrationsrisker och hanteringen av dem, motpartsriskernas geografiska spridning samt hanteringen av eventuella spridningseffekter i samband med kapitaltäckningen också i andra avseenden än vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om begränsning av stora exponeringar mot kunder, 3) principerna för hantering av restrisker som orsakas av användning av metoder för kreditriskreducering, principerna för hantering av restrisker som orsakas av användning av metoder för kreditriskreducering, 4) kapitalbaskravet för exponeringar som orsakas av värdepapperiserade poster samt inverkan av transaktioner som innebär att för kreditinstitutet eventuellt återstår en direkt eller indirekt exponering mot sådana poster, kapitalbaskravet för exponeringar som orsakas av värdepapperiserade poster samt inverkan av transaktioner som innebär att för kreditinstitutet eventuellt återstår en direkt eller indirekt exponering mot sådana poster, 5) likviditetsrisker samt principer för analys och hantering av sådana samt den planerade finansieringens tillräcklighet och eventuella inverkan på finansieringssystemets stabilitet i de EES-stater där kreditinstitutet bedriver verksamhet, likviditetsrisker samt principer för analys och hantering av sådana samt den planerade finansieringens tillräcklighet och eventuella inverkan på finansieringssystemets stabilitet i de EES-stater där kreditinstitutet bedriver verksamhet, 6) frågan om huruvida handelslagret har värderats tillräckligt försiktigt, så att kreditinstitutet inte drabbas av väsentliga förluster om det inom en kort tid måste avyttra eller säkra sina positioner i handelslagret, frågan om huruvida handelslagret har värderats tillräckligt försiktigt, så att kreditinstitutet inte drabbas av väsentliga förluster om det inom en kort tid måste avyttra eller säkra sina positioner i handelslagret, 7) en beräkning av de risker som följer av otillräcklig soliditet utifrån indikatorer som beskriver denna samt arrangemang och strategier i anslutning till hantering av soliditetsriskerna, en beräkning av de risker som följer av otillräcklig soliditet utifrån indikatorer som beskriver denna samt arrangemang och strategier i anslutning till hantering av soliditetsriskerna, 8) kreditinstitutets affärsmodell, kreditinstitutets affärsmodell, 9) principerna för kreditinstitutets förvaltning samt styrelsemedlemmarnas och verkställande direktörens förutsättningar att utföra sitt uppdrag, principerna för kreditinstitutets förvaltning samt styrelsemedlemmarnas och verkställande direktörens förutsättningar att utföra sitt uppdrag, 10) den ränterisk i den finansiella balansräkningen som riktar sig mot kreditinstitutet. den ränterisk i den finansiella balansräkningen som riktar sig mot kreditinstitutet. I omfattningen av tillsynsmyndighetens bedömning och i bedömningsfrekvensen ska beaktas arten, omfattningen och komplexiteten av kreditinstitutets verksamhet samt dess betydelse för finansmarknadens stabilitet. Bedömningen ska dock göras åtminstone årligen i fråga om de kreditinstitut som avses i 3 § 2 mom. Finansinspektionen får skräddarsy de bedömningskriterier som föreskrivs i 2 mom. med beaktande av kreditinstitutets riskprofil. De ska skräddarsys på enhetligt sätt för kreditinstitut med liknande riskprofil. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten om sådana undantag från bedömningskriterierna i enlighet med artikel 97.4a andra stycket i kreditinstitutsdirektivet. I omfattningen av tillsynsmyndighetens bedömning och i bedömningsfrekvensen ska beaktas arten, omfattningen och komplexiteten av kreditinstitutets verksamhet samt dess betydelse för finansmarknadens stabilitet. Bedömningen ska dock göras åtminstone årligen i fråga om de kreditinstitut som avses i 3 § 2 mom. Finansinspektionen får skräddarsy de bedömningskriterier som föreskrivs i 2 mom. med beaktande av kreditinstitutets riskprofil. De ska skräddarsys på enhetligt sätt för kreditinstitut med liknande riskprofil. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten om sådana undantag från bedömningskriterierna i enlighet med artikel 97.4a andra stycket i kreditinstitutsdirektivet. Finansinspektionen ska utifrån tillsynsmyndighetens bedömning vidta åtgärder som avses i 6, 6 d eller 10 § eller förutsätta att kreditinstitutet, på ett av Finansinspektionen förutsatt sätt, ändrar de antaganden som använts för att utvärdera ränterisken i den finansiella balansräkningen. Finansinspektionen är skyldig att vidta dessa åtgärder om Finansinspektionen ska utifrån tillsynsmyndighetens bedömning vidta åtgärder som avses i 6, 6 d eller 10 § eller förutsätta att kreditinstitutet, på ett av Finansinspektionen förutsatt sätt, ändrar de antaganden som använts för att utvärdera ränterisken i den finansiella balansräkningen. Finansinspektionen är skyldig att vidta dessa åtgärder om 1) den nedskrivning av kapitalet i den finansiella balansräkningen som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. är över 15 procent av kreditinstitutets primärkapital, och nedskrivningen beror på en oväntad ränteförändring, eller den nedskrivning av kapitalet i den finansiella balansräkningen som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. är över 15 procent av kreditinstitutets primärkapital, och nedskrivningen beror på en oväntad ränteförändring, eller 2) de nettoränteintäkter som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. sjunker kraftigt på grund av en oväntad ränteförändring. de nettoränteintäkter som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. sjunker kraftigt på grund av en oväntad ränteförändring. Finansinspektionen får låta bli att vidta åtgärder som avses i 4 mom. på grund av ränterisken i den finansiella balansräkningen, om Finansinspektionen anser att de risker som hänför sig till den finansiella balansräkningen hanteras på ett tillräckligt sätt och att ränterisken i den finansiella balansräkningen inte är alltför stor. Finansinspektionen får låta bli att vidta åtgärder som avses i 4 mom. på grund av ränterisken i den finansiella balansräkningen, om Finansinspektionen anser att de risker som hänför sig till den finansiella balansräkningen hanteras på ett tillräckligt sätt och att ränterisken i den finansiella balansräkningen inte är alltför stor. Vid bedömningen av 4 mom. 1 och 2 punkten ska kriterierna i tekniska standarder som antas genom Europeiska kommissionens förordning eller beslut tillämpas. Vid bedömningen av 4 mom. 1 och 2 punkten ska kriterierna i tekniska standarder som antas genom Europeiska kommissionens förordning eller beslut tillämpas.
  49. 2

    Finansinspektionen must regularly assess a credit institution’s risks and compliance, and it may tailor assessment criteria in some cases.

    2 § Tillsynsmyndighetens bedömning Finansinspektionen ska regelbundet bedöma vilka risker som riktar sig mot ett kreditinstitut och huruvida kreditinstitutet uppfyller de krav som anges i 9 och 10 kap. samt i EU:s tillsynsförordning. Finansinspektionen ska regelbundet bedöma vilka risker som riktar sig mot ett kreditinstitut och huruvida kreditinstitutet uppfyller de krav som anges i 9 och 10 kap. samt i EU:s tillsynsförordning. Tillsynsmyndigheten ska i sin bedömning enligt 1 mom. beakta åtminstone Tillsynsmyndigheten ska i sin bedömning enligt 1 mom. beakta åtminstone 1) kreditinstitutets stresstest, om kreditinstitutet använder interna modeller för beräkning av kapitalbaskrav för kreditrisk eller marknadsrisk, kreditinstitutets stresstest, om kreditinstitutet använder interna modeller för beräkning av kapitalbaskrav för kreditrisk eller marknadsrisk, 2) kreditinstitutets koncentrationsrisker och hanteringen av dem, motpartsriskernas geografiska spridning samt hanteringen av eventuella spridningseffekter i samband med kapitaltäckningen också i andra avseenden än vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om begränsning av stora exponeringar mot kunder, kreditinstitutets koncentrationsrisker och hanteringen av dem, motpartsriskernas geografiska spridning samt hanteringen av eventuella spridningseffekter i samband med kapitaltäckningen också i andra avseenden än vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om begränsning av stora exponeringar mot kunder, 3) principerna för hantering av restrisker som orsakas av användning av metoder för kreditriskreducering, principerna för hantering av restrisker som orsakas av användning av metoder för kreditriskreducering, 4) kapitalbaskravet för exponeringar som orsakas av värdepapperiserade poster samt inverkan av transaktioner som innebär att för kreditinstitutet eventuellt återstår en direkt eller indirekt exponering mot sådana poster, kapitalbaskravet för exponeringar som orsakas av värdepapperiserade poster samt inverkan av transaktioner som innebär att för kreditinstitutet eventuellt återstår en direkt eller indirekt exponering mot sådana poster, 5) likviditetsrisker samt principer för analys och hantering av sådana samt den planerade finansieringens tillräcklighet och eventuella inverkan på finansieringssystemets stabilitet i de EES-stater där kreditinstitutet bedriver verksamhet, likviditetsrisker samt principer för analys och hantering av sådana samt den planerade finansieringens tillräcklighet och eventuella inverkan på finansieringssystemets stabilitet i de EES-stater där kreditinstitutet bedriver verksamhet, 6) frågan om huruvida handelslagret har värderats tillräckligt försiktigt, så att kreditinstitutet inte drabbas av väsentliga förluster om det inom en kort tid måste avyttra eller säkra sina positioner i handelslagret, frågan om huruvida handelslagret har värderats tillräckligt försiktigt, så att kreditinstitutet inte drabbas av väsentliga förluster om det inom en kort tid måste avyttra eller säkra sina positioner i handelslagret, 7) en beräkning av de risker som följer av otillräcklig soliditet utifrån indikatorer som beskriver denna samt arrangemang och strategier i anslutning till hantering av soliditetsriskerna, en beräkning av de risker som följer av otillräcklig soliditet utifrån indikatorer som beskriver denna samt arrangemang och strategier i anslutning till hantering av soliditetsriskerna, 8) kreditinstitutets affärsmodell, kreditinstitutets affärsmodell, 9) principerna för kreditinstitutets förvaltning samt styrelsemedlemmarnas och verkställande direktörens förutsättningar att utföra sitt uppdrag, principerna för kreditinstitutets förvaltning samt styrelsemedlemmarnas och verkställande direktörens förutsättningar att utföra sitt uppdrag, 10) den ränterisk i den finansiella balansräkningen som riktar sig mot kreditinstitutet. den ränterisk i den finansiella balansräkningen som riktar sig mot kreditinstitutet. I omfattningen av tillsynsmyndighetens bedömning och i bedömningsfrekvensen ska beaktas arten, omfattningen och komplexiteten av kreditinstitutets verksamhet samt dess betydelse för finansmarknadens stabilitet. Bedömningen ska dock göras åtminstone årligen i fråga om de kreditinstitut som avses i 3 § 2 mom. Finansinspektionen får skräddarsy de bedömningskriterier som föreskrivs i 2 mom. med beaktande av kreditinstitutets riskprofil. De ska skräddarsys på enhetligt sätt för kreditinstitut med liknande riskprofil. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten om sådana undantag från bedömningskriterierna i enlighet med artikel 97.4a andra stycket i kreditinstitutsdirektivet. I omfattningen av tillsynsmyndighetens bedömning och i bedömningsfrekvensen ska beaktas arten, omfattningen och komplexiteten av kreditinstitutets verksamhet samt dess betydelse för finansmarknadens stabilitet. Bedömningen ska dock göras åtminstone årligen i fråga om de kreditinstitut som avses i 3 § 2 mom. Finansinspektionen får skräddarsy de bedömningskriterier som föreskrivs i 2 mom. med beaktande av kreditinstitutets riskprofil. De ska skräddarsys på enhetligt sätt för kreditinstitut med liknande riskprofil. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten om sådana undantag från bedömningskriterierna i enlighet med artikel 97.4a andra stycket i kreditinstitutsdirektivet. Finansinspektionen ska utifrån tillsynsmyndighetens bedömning vidta åtgärder som avses i 6, 6 d eller 10 § eller förutsätta att kreditinstitutet, på ett av Finansinspektionen förutsatt sätt, ändrar de antaganden som använts för att utvärdera ränterisken i den finansiella balansräkningen. Finansinspektionen är skyldig att vidta dessa åtgärder om Finansinspektionen ska utifrån tillsynsmyndighetens bedömning vidta åtgärder som avses i 6, 6 d eller 10 § eller förutsätta att kreditinstitutet, på ett av Finansinspektionen förutsatt sätt, ändrar de antaganden som använts för att utvärdera ränterisken i den finansiella balansräkningen. Finansinspektionen är skyldig att vidta dessa åtgärder om 1) den nedskrivning av kapitalet i den finansiella balansräkningen som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. är över 15 procent av kreditinstitutets primärkapital, och nedskrivningen beror på en oväntad ränteförändring, eller den nedskrivning av kapitalet i den finansiella balansräkningen som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. är över 15 procent av kreditinstitutets primärkapital, och nedskrivningen beror på en oväntad ränteförändring, eller 2) de nettoränteintäkter som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. sjunker kraftigt på grund av en oväntad ränteförändring. de nettoränteintäkter som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. sjunker kraftigt på grund av en oväntad ränteförändring. Finansinspektionen får låta bli att vidta åtgärder som avses i 4 mom. på grund av ränterisken i den finansiella balansräkningen, om Finansinspektionen anser att de risker som hänför sig till den finansiella balansräkningen hanteras på ett tillräckligt sätt och att ränterisken i den finansiella balansräkningen inte är alltför stor. Finansinspektionen får låta bli att vidta åtgärder som avses i 4 mom. på grund av ränterisken i den finansiella balansräkningen, om Finansinspektionen anser att de risker som hänför sig till den finansiella balansräkningen hanteras på ett tillräckligt sätt och att ränterisken i den finansiella balansräkningen inte är alltför stor. Vid bedömningen av 4 mom. 1 och 2 punkten ska kriterierna i tekniska standarder som antas genom Europeiska kommissionens förordning eller beslut tillämpas. Vid bedömningen av 4 mom. 1 och 2 punkten ska kriterierna i tekniska standarder som antas genom Europeiska kommissionens förordning eller beslut tillämpas.
  50. 2

    Finansinspektionen must regularly assess credit institutions’ risks and compliance, and must review specified risk factors at least annually for certain institutions.

    2 § Tillsynsmyndighetens bedömning Finansinspektionen ska regelbundet bedöma vilka risker som riktar sig mot ett kreditinstitut och huruvida kreditinstitutet uppfyller de krav som anges i 9 och 10 kap. samt i EU:s tillsynsförordning. Finansinspektionen ska regelbundet bedöma vilka risker som riktar sig mot ett kreditinstitut och huruvida kreditinstitutet uppfyller de krav som anges i 9 och 10 kap. samt i EU:s tillsynsförordning. Tillsynsmyndigheten ska i sin bedömning enligt 1 mom. beakta åtminstone Tillsynsmyndigheten ska i sin bedömning enligt 1 mom. beakta åtminstone 1) kreditinstitutets stresstest, om kreditinstitutet använder interna modeller för beräkning av kapitalbaskrav för kreditrisk eller marknadsrisk, kreditinstitutets stresstest, om kreditinstitutet använder interna modeller för beräkning av kapitalbaskrav för kreditrisk eller marknadsrisk, 2) kreditinstitutets koncentrationsrisker och hanteringen av dem, motpartsriskernas geografiska spridning samt hanteringen av eventuella spridningseffekter i samband med kapitaltäckningen också i andra avseenden än vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om begränsning av stora exponeringar mot kunder, kreditinstitutets koncentrationsrisker och hanteringen av dem, motpartsriskernas geografiska spridning samt hanteringen av eventuella spridningseffekter i samband med kapitaltäckningen också i andra avseenden än vad som i EU:s tillsynsförordning föreskrivs om begränsning av stora exponeringar mot kunder, 3) principerna för hantering av restrisker som orsakas av användning av metoder för kreditriskreducering, principerna för hantering av restrisker som orsakas av användning av metoder för kreditriskreducering, 4) kapitalbaskravet för exponeringar som orsakas av värdepapperiserade poster samt inverkan av transaktioner som innebär att för kreditinstitutet eventuellt återstår en direkt eller indirekt exponering mot sådana poster, kapitalbaskravet för exponeringar som orsakas av värdepapperiserade poster samt inverkan av transaktioner som innebär att för kreditinstitutet eventuellt återstår en direkt eller indirekt exponering mot sådana poster, 5) likviditetsrisker samt principer för analys och hantering av sådana samt den planerade finansieringens tillräcklighet och eventuella inverkan på finansieringssystemets stabilitet i de EES-stater där kreditinstitutet bedriver verksamhet, likviditetsrisker samt principer för analys och hantering av sådana samt den planerade finansieringens tillräcklighet och eventuella inverkan på finansieringssystemets stabilitet i de EES-stater där kreditinstitutet bedriver verksamhet, 6) frågan om huruvida handelslagret har värderats tillräckligt försiktigt, så att kreditinstitutet inte drabbas av väsentliga förluster om det inom en kort tid måste avyttra eller säkra sina positioner i handelslagret, frågan om huruvida handelslagret har värderats tillräckligt försiktigt, så att kreditinstitutet inte drabbas av väsentliga förluster om det inom en kort tid måste avyttra eller säkra sina positioner i handelslagret, 7) en beräkning av de risker som följer av otillräcklig soliditet utifrån indikatorer som beskriver denna samt arrangemang och strategier i anslutning till hantering av soliditetsriskerna, en beräkning av de risker som följer av otillräcklig soliditet utifrån indikatorer som beskriver denna samt arrangemang och strategier i anslutning till hantering av soliditetsriskerna, 8) kreditinstitutets affärsmodell, kreditinstitutets affärsmodell, 9) principerna för kreditinstitutets förvaltning samt styrelsemedlemmarnas och verkställande direktörens förutsättningar att utföra sitt uppdrag, principerna för kreditinstitutets förvaltning samt styrelsemedlemmarnas och verkställande direktörens förutsättningar att utföra sitt uppdrag, 10) den ränterisk i den finansiella balansräkningen som riktar sig mot kreditinstitutet, den ränterisk i den finansiella balansräkningen som riktar sig mot kreditinstitutet, 11) de risker som framkommer vid testningen av den digitala operativa motståndskraften enligt kapitel IV i EU:s DORA-förordning. de risker som framkommer vid testningen av den digitala operativa motståndskraften enligt kapitel IV i EU:s DORA-förordning. I omfattningen av tillsynsmyndighetens bedömning och i bedömningsfrekvensen ska beaktas arten, omfattningen och komplexiteten av kreditinstitutets verksamhet samt dess betydelse för finansmarknadens stabilitet. Bedömningen ska dock göras åtminstone årligen i fråga om de kreditinstitut som avses i 3 § 2 mom. Finansinspektionen får skräddarsy de bedömningskriterier som föreskrivs i 2 mom. med beaktande av kreditinstitutets riskprofil. De ska skräddarsys på enhetligt sätt för kreditinstitut med liknande riskprofil. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten om sådana undantag från bedömningskriterierna i enlighet med artikel 97.4a andra stycket i kreditinstitutsdirektivet. I omfattningen av tillsynsmyndighetens bedömning och i bedömningsfrekvensen ska beaktas arten, omfattningen och komplexiteten av kreditinstitutets verksamhet samt dess betydelse för finansmarknadens stabilitet. Bedömningen ska dock göras åtminstone årligen i fråga om de kreditinstitut som avses i 3 § 2 mom. Finansinspektionen får skräddarsy de bedömningskriterier som föreskrivs i 2 mom. med beaktande av kreditinstitutets riskprofil. De ska skräddarsys på enhetligt sätt för kreditinstitut med liknande riskprofil. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten om sådana undantag från bedömningskriterierna i enlighet med artikel 97.4a andra stycket i kreditinstitutsdirektivet. Finansinspektionen ska utifrån tillsynsmyndighetens bedömning vidta åtgärder som avses i 6, 6 d eller 10 § eller förutsätta att kreditinstitutet, på ett av Finansinspektionen förutsatt sätt, ändrar de antaganden som använts för att utvärdera ränterisken i den finansiella balansräkningen. Finansinspektionen är skyldig att vidta dessa åtgärder om Finansinspektionen ska utifrån tillsynsmyndighetens bedömning vidta åtgärder som avses i 6, 6 d eller 10 § eller förutsätta att kreditinstitutet, på ett av Finansinspektionen förutsatt sätt, ändrar de antaganden som använts för att utvärdera ränterisken i den finansiella balansräkningen. Finansinspektionen är skyldig att vidta dessa åtgärder om 1) den nedskrivning av kapitalet i den finansiella balansräkningen som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. är över 15 procent av kreditinstitutets primärkapital, och nedskrivningen beror på en oväntad ränteförändring, eller den nedskrivning av kapitalet i den finansiella balansräkningen som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. är över 15 procent av kreditinstitutets primärkapital, och nedskrivningen beror på en oväntad ränteförändring, eller 2) de nettoränteintäkter som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. sjunker kraftigt på grund av en oväntad ränteförändring. de nettoränteintäkter som avses i 9 kap. 15 § 1 mom. sjunker kraftigt på grund av en oväntad ränteförändring. Finansinspektionen får låta bli att vidta åtgärder som avses i 4 mom. på grund av ränterisken i den finansiella balansräkningen, om Finansinspektionen anser att de risker som hänför sig till den finansiella balansräkningen hanteras på ett tillräckligt sätt och att ränterisken i den finansiella balansräkningen inte är alltför stor. Finansinspektionen får låta bli att vidta åtgärder som avses i 4 mom. på grund av ränterisken i den finansiella balansräkningen, om Finansinspektionen anser att de risker som hänför sig till den finansiella balansräkningen hanteras på ett tillräckligt sätt och att ränterisken i den finansiella balansräkningen inte är alltför stor. Vid bedömningen av 4 mom. 1 och 2 punkten ska kriterierna i tekniska standarder som antas genom Europeiska kommissionens förordning eller beslut tillämpas. Vid bedömningen av 4 mom. 1 och 2 punkten ska kriterierna i tekniska standarder som antas genom Europeiska kommissionens förordning eller beslut tillämpas.
  51. 3

    Finansinspektionen must decide on a supervision programme for supervised credit institutions at least every year and state how supervision and inspections will be carried out.

    3 § Tillsynsprogram Finansinspektionen ska åtminstone varje år genom ett beslut för de kreditinstitut som står under dess tillsyn fastställa ett tillsynsprogram varav framgår hur och i vilken omfattning tillsynen över varje kreditinstitut kommer att ske. Av programmet ska dessutom framgå vilka kreditinstitut som kommer att bli föremål för effektiviserad tillsyn enligt 3 mom. samt vilka inspektioner som kommer att utföras i kreditinstituten samt i deras utländska filialer och dotterbolag. Finansinspektionen ska åtminstone varje år genom ett beslut för de kreditinstitut som står under dess tillsyn fastställa ett tillsynsprogram varav framgår hur och i vilken omfattning tillsynen över varje kreditinstitut kommer att ske. Av programmet ska dessutom framgå vilka kreditinstitut som kommer att bli föremål för effektiviserad tillsyn enligt 3 mom. samt vilka inspektioner som kommer att utföras i kreditinstituten samt i deras utländska filialer och dotterbolag. I den plan som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen ange alla kreditinstitut i vilka det enligt stresstester eller tillsynsmyndighetens bedömning som avses i 2 § finns allvarliga hot mot institutets fortsatta verksamhet eller i vilka man har brutit mot lag, samt andra kreditinstitut som det enligt Finansinspektionens åsikt är skäl att ta med i planen. I den plan som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen ange alla kreditinstitut i vilka det enligt stresstester eller tillsynsmyndighetens bedömning som avses i 2 § finns allvarliga hot mot institutets fortsatta verksamhet eller i vilka man har brutit mot lag, samt andra kreditinstitut som det enligt Finansinspektionens åsikt är skäl att ta med i planen. Med effektiviserad tillsyn enligt 1 mom. avses Med effektiviserad tillsyn enligt 1 mom. avses 1) att ett kreditinstitut inspekteras oftare än brukligt, att ett kreditinstitut inspekteras oftare än brukligt, 2) att det för kreditinstitutet tillsätts ett ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen eller att en annan representant för Finansinspektionen fortlöpande är närvarande i kreditinstitutet, att det för kreditinstitutet tillsätts ett ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen eller att en annan representant för Finansinspektionen fortlöpande är närvarande i kreditinstitutet, 3) frekventare och mera detaljerad rapportering än brukligt om kreditinstitutets finansiella ställning, frekventare och mera detaljerad rapportering än brukligt om kreditinstitutets finansiella ställning, 4) bedömning av kreditinstitutets strategier och verksamhetsplaner oftare än brukligt, bedömning av kreditinstitutets strategier och verksamhetsplaner oftare än brukligt, 5) granskning av enskilda risker eller riskområden. granskning av enskilda risker eller riskområden.
  52. 3

    Finansinspektionen must at least yearly decide on a supervision programme for the credit institutions it supervises and state how supervision, intensified supervision, and inspections will be carried out.

    3 § Tillsynsprogram Finansinspektionen ska åtminstone varje år genom ett beslut för de kreditinstitut som står under dess tillsyn fastställa ett tillsynsprogram varav framgår hur och i vilken omfattning tillsynen över varje kreditinstitut kommer att ske. Av programmet ska dessutom framgå vilka kreditinstitut som kommer att bli föremål för effektiviserad tillsyn enligt 3 mom. samt vilka inspektioner som kommer att utföras i kreditinstituten samt i deras utländska filialer och dotterbolag. Finansinspektionen ska åtminstone varje år genom ett beslut för de kreditinstitut som står under dess tillsyn fastställa ett tillsynsprogram varav framgår hur och i vilken omfattning tillsynen över varje kreditinstitut kommer att ske. Av programmet ska dessutom framgå vilka kreditinstitut som kommer att bli föremål för effektiviserad tillsyn enligt 3 mom. samt vilka inspektioner som kommer att utföras i kreditinstituten samt i deras utländska filialer och dotterbolag. I den plan som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen ange alla kreditinstitut i vilka det enligt stresstester eller tillsynsmyndighetens bedömning som avses i 2 § finns allvarliga hot mot institutets fortsatta verksamhet eller i vilka man har brutit mot lag, samt andra kreditinstitut som det enligt Finansinspektionens åsikt är skäl att ta med i planen. I den plan som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen ange alla kreditinstitut i vilka det enligt stresstester eller tillsynsmyndighetens bedömning som avses i 2 § finns allvarliga hot mot institutets fortsatta verksamhet eller i vilka man har brutit mot lag, samt andra kreditinstitut som det enligt Finansinspektionens åsikt är skäl att ta med i planen. Med effektiviserad tillsyn enligt 1 mom. avses Med effektiviserad tillsyn enligt 1 mom. avses 1) att ett kreditinstitut inspekteras oftare än brukligt, att ett kreditinstitut inspekteras oftare än brukligt, 2) att det för kreditinstitutet tillsätts ett ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen eller att en annan representant för Finansinspektionen fortlöpande är närvarande i kreditinstitutet, att det för kreditinstitutet tillsätts ett ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen eller att en annan representant för Finansinspektionen fortlöpande är närvarande i kreditinstitutet, 3) frekventare och mera detaljerad rapportering än brukligt om kreditinstitutets finansiella ställning, frekventare och mera detaljerad rapportering än brukligt om kreditinstitutets finansiella ställning, 4) bedömning av kreditinstitutets strategier och verksamhetsplaner oftare än brukligt, bedömning av kreditinstitutets strategier och verksamhetsplaner oftare än brukligt, 5) granskning av enskilda risker eller riskområden. granskning av enskilda risker eller riskområden.
  53. 3

    Finansinspektionen must at least once a year decide on a supervisory program for supervised credit institutions, and the program must show how supervision will be carried out and which institutions will get intensified supervision or inspections.

    3 § Tillsynsprogram Finansinspektionen ska åtminstone varje år genom ett beslut för de kreditinstitut som står under dess tillsyn fastställa ett tillsynsprogram varav framgår hur och i vilken omfattning tillsynen över varje kreditinstitut kommer att ske. Av programmet ska dessutom framgå vilka kreditinstitut som kommer att bli föremål för effektiviserad tillsyn enligt 3 mom. samt vilka inspektioner som kommer att utföras i kreditinstituten samt i deras utländska filialer och dotterbolag. Finansinspektionen ska åtminstone varje år genom ett beslut för de kreditinstitut som står under dess tillsyn fastställa ett tillsynsprogram varav framgår hur och i vilken omfattning tillsynen över varje kreditinstitut kommer att ske. Av programmet ska dessutom framgå vilka kreditinstitut som kommer att bli föremål för effektiviserad tillsyn enligt 3 mom. samt vilka inspektioner som kommer att utföras i kreditinstituten samt i deras utländska filialer och dotterbolag. I den plan som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen ange alla kreditinstitut i vilka det enligt stresstester eller tillsynsmyndighetens bedömning som avses i 2 § finns allvarliga hot mot institutets fortsatta verksamhet eller i vilka man har brutit mot lag, samt andra kreditinstitut som det enligt Finansinspektionens åsikt är skäl att ta med i planen. I den plan som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen ange alla kreditinstitut i vilka det enligt stresstester eller tillsynsmyndighetens bedömning som avses i 2 § finns allvarliga hot mot institutets fortsatta verksamhet eller i vilka man har brutit mot lag, samt andra kreditinstitut som det enligt Finansinspektionens åsikt är skäl att ta med i planen. Med effektiviserad tillsyn enligt 1 mom. avses Med effektiviserad tillsyn enligt 1 mom. avses 1) att ett kreditinstitut inspekteras oftare än brukligt, att ett kreditinstitut inspekteras oftare än brukligt, 2) att det för kreditinstitutet tillsätts ett ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen eller att en annan representant för Finansinspektionen fortlöpande är närvarande i kreditinstitutet, att det för kreditinstitutet tillsätts ett ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen eller att en annan representant för Finansinspektionen fortlöpande är närvarande i kreditinstitutet, 3) frekventare och mera detaljerad rapportering än brukligt om kreditinstitutets finansiella ställning, frekventare och mera detaljerad rapportering än brukligt om kreditinstitutets finansiella ställning, 4) bedömning av kreditinstitutets strategier och verksamhetsplaner oftare än brukligt, bedömning av kreditinstitutets strategier och verksamhetsplaner oftare än brukligt, 5) granskning av enskilda risker eller riskområden. granskning av enskilda risker eller riskområden.
  54. 4

    Finansinspektionen ska vid behov genomföra stresstester på kreditinstitut.

    4 § Stresstester Finansinspektionen ska vid behov genomföra stresstester på kreditinstitut för att underlätta bedömning enligt 2 §. Finansinspektionen ska vid behov genomföra stresstester på kreditinstitut för att underlätta bedömning enligt 2 §.
  55. 4

    Finansinspektionen ska vid behov genomföra stresstester på kreditinstitut.

    4 § Stresstester Finansinspektionen ska vid behov genomföra stresstester på kreditinstitut för att underlätta bedömning enligt 2 §. Finansinspektionen ska vid behov genomföra stresstester på kreditinstitut för att underlätta bedömning enligt 2 §.
  56. 4

    Finansinspektionen ska vid behov genomföra stresstester på kreditinstitut.

    4 § Stresstester Finansinspektionen ska vid behov genomföra stresstester på kreditinstitut för att underlätta bedömning enligt 2 §. Finansinspektionen ska vid behov genomföra stresstester på kreditinstitut för att underlätta bedömning enligt 2 §.
  57. 5

    Finansinspektionen must regularly review certain banks’ internal models, and banks using them must calculate and report a reference-portfolio capital requirement at least yearly.

    5 § Löpande tillsyn över interna metoder Finansinspektionen ska med jämna mellanrum och minst vart tredje år granska att kreditinstitut som i enlighet med EU:s tillsynsförordning fått tillstånd att använda interna metoder för beräkning av riskvägda exponeringar eller kapitalbaskraven, uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd och att metoderna också i övrigt är tillräckliga och lämpliga, i synnerhet med beaktande av eventuella förändringar i institutets verksamhet samt avvikelsen mellan resultaten från tillämpningen av de interna metoderna på den referensportfölj som avses i 3 mom. och motsvarande resultat från andra kreditinstitut. Finansinspektionen ska med jämna mellanrum och minst vart tredje år granska att kreditinstitut som i enlighet med EU:s tillsynsförordning fått tillstånd att använda interna metoder för beräkning av riskvägda exponeringar eller kapitalbaskraven, uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd och att metoderna också i övrigt är tillräckliga och lämpliga, i synnerhet med beaktande av eventuella förändringar i institutets verksamhet samt avvikelsen mellan resultaten från tillämpningen av de interna metoderna på den referensportfölj som avses i 3 mom. och motsvarande resultat från andra kreditinstitut. Om de interna metoder som avses i denna paragraf inte uppfyller kraven i EU:s tillsynsförordning eller inte i tillräcklig utsträckning täcker kreditinstitutets exponeringar eller om kapitalbaskravet som beräknats i enlighet med 3 mom. omotiverat och mycket avviker från övriga kreditinstituts på motsvarande sätt beräknade kapitalbaskrav, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet gör ändringar i metoderna eller återkalla sitt tillstånd, om kreditinstitutet inte inom den tidsfrist som Finansinspektionen satt ut har ändrat metoderna. Finansinspektionen ska vid tillämpning av denna paragraf beakta Europeiska bankmyndighetens utredningar om harmonisering av interna metoder samt de mål som ställts för användningen av interna metoder. Om de interna metoder som avses i denna paragraf inte uppfyller kraven i EU:s tillsynsförordning eller inte i tillräcklig utsträckning täcker kreditinstitutets exponeringar eller om kapitalbaskravet som beräknats i enlighet med 3 mom. omotiverat och mycket avviker från övriga kreditinstituts på motsvarande sätt beräknade kapitalbaskrav, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet gör ändringar i metoderna eller återkalla sitt tillstånd, om kreditinstitutet inte inom den tidsfrist som Finansinspektionen satt ut har ändrat metoderna. Finansinspektionen ska vid tillämpning av denna paragraf beakta Europeiska bankmyndighetens utredningar om harmonisering av interna metoder samt de mål som ställts för användningen av interna metoder. Ett kreditinstitut som avses i 1 mom. ska minst en gång per år i enlighet med den internmetod som kreditinstitutet använder beräkna kapitalbaskravet för en referensportfölj som Europeiska bankmyndigheten definierat. Resultaten av beräkningarna enligt denna paragraf och de beräkningsmetoder som använts ska meddelas till Finansinspektionen och Europeiska bankmyndigheten på det sätt som dessa bestämmer. Ett kreditinstitut som avses i 1 mom. ska minst en gång per år i enlighet med den internmetod som kreditinstitutet använder beräkna kapitalbaskravet för en referensportfölj som Europeiska bankmyndigheten definierat. Resultaten av beräkningarna enligt denna paragraf och de beräkningsmetoder som använts ska meddelas till Finansinspektionen och Europeiska bankmyndigheten på det sätt som dessa bestämmer. Vad som föreskrivs i denna paragraf ska inte tillämpas på beräkning av kapitalkravet för täckning av operativa risker. Vad som föreskrivs i denna paragraf ska inte tillämpas på beräkning av kapitalkravet för täckning av operativa risker. 5 a § Allmänna förutsättningar för tidigt ingripande Finansinspektionen kan under de förutsättningar som föreskrivs i 6, 9, 10 och 10 a § vidta tillsynsåtgärder enligt de paragraferna, om Finansinspektionen kan under de förutsättningar som föreskrivs i 6, 9, 10 och 10 a § vidta tillsynsåtgärder enligt de paragraferna, om 1) Finansinspektionen efter stresstester enligt 4 § eller annars har vägande skäl att anta att ett kreditinstitut sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla förutsättningarna för koncession eller fullgöra sina åtaganden, eller om Finansinspektionen efter stresstester enligt 4 § eller annars har vägande skäl att anta att ett kreditinstitut sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla förutsättningarna för koncession eller fullgöra sina åtaganden, eller om 2) kreditinstitutet eller ett företag som hör till samma finansiella företagsgrupp i något annat avseende inte uppfyller sina skyldigheter som föreskrivs i denna lag eller i EU:s tillsynsförordning. kreditinstitutet eller ett företag som hör till samma finansiella företagsgrupp i något annat avseende inte uppfyller sina skyldigheter som föreskrivs i denna lag eller i EU:s tillsynsförordning. Finansinspektionen kan också vidta tillsynsåtgärder enligt 1 mom., om ett kreditinstitut har meddelat att det är i behov av sådant extraordinärt offentligt stöd som avses 4 kap. 1 § 2 mom. 3 punkten i resolutionslagen, eller om ett kreditinstitut inte uppfyller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställts i enlighet med 8 kap. 7 a § 4 mom. eller 7 e § i den lagen. Finansinspektionen kan också vidta tillsynsåtgärder enligt 1 mom., om ett kreditinstitut har meddelat att det är i behov av sådant extraordinärt offentligt stöd som avses 4 kap. 1 § 2 mom. 3 punkten i resolutionslagen, eller om ett kreditinstitut inte uppfyller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställts i enlighet med 8 kap. 7 a § 4 mom. eller 7 e § i den lagen. Kreditinstitutet eller dess moderföretag ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen och Verket för finansiell stabilitet om att förutsättningarna för tidigt ingripande enligt 1 mom. 1 punkten och 2 mom. är uppfyllda. Kreditinstitutet eller dess moderföretag ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen och Verket för finansiell stabilitet om att förutsättningarna för tidigt ingripande enligt 1 mom. 1 punkten och 2 mom. är uppfyllda. Finansinspektionen ska i enlighet med 3 mom. underrätta Verket för finansiell stabilitet, finansministeriet, Finlands Bank och insättningsgarantifonden om att de i momentet angivna villkoren är uppfyllda. Finansinspektionen ska dessutom underrätta verket om tillsynsåtgärder som den vidtar med stöd av 6, 9, 10 eller 10 a §. Finansinspektionen ska i enlighet med 3 mom. underrätta Verket för finansiell stabilitet, finansministeriet, Finlands Bank och insättningsgarantifonden om att de i momentet angivna villkoren är uppfyllda. Finansinspektionen ska dessutom underrätta verket om tillsynsåtgärder som den vidtar med stöd av 6, 9, 10 eller 10 a §. Vad som föreskrivs i 4 mom. ska tillämpas också på en sådan myndighet i en EES-stat som motsvarar den myndighet som avses i 4 mom. och på insättningsgarantifonden i en sådan EES-stat där kreditinstitutets moderföretag eller moderföretagets dotterföretag eller en filial till kreditinstitutet ett till annat kreditinstitut inom gruppen är belägna samt, om någon annan myndighet än en sådan som nämns ovan ansvarar för makrotillsynen i den andra EES-staten, på den myndigheten, om den som tar emot informationen är bunden av motsvarande sekretesskyldighet som enligt denna lag. Vad som föreskrivs i 4 mom. ska tillämpas också på en sådan myndighet i en EES-stat som motsvarar den myndighet som avses i 4 mom. och på insättningsgarantifonden i en sådan EES-stat där kreditinstitutets moderföretag eller moderföretagets dotterföretag eller en filial till kreditinstitutet ett till annat kreditinstitut inom gruppen är belägna samt, om någon annan myndighet än en sådan som nämns ovan ansvarar för makrotillsynen i den andra EES-staten, på den myndigheten, om den som tar emot informationen är bunden av motsvarande sekretesskyldighet som enligt denna lag. 5 b § Misstanke om eller ökad risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism Om Finansinspektionen utifrån tillsynsmyndighetens bedömning har grundad anledning att misstänka att penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta har skett, eller att kreditinstitutet är utsatt för ökad risk för detta, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska bankmyndigheten om detta. Europeiska bankmyndigheten ska också tillställas en riskbedömning av risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om Finansinspektionen utifrån tillsynsmyndighetens bedömning har grundad anledning att misstänka att penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta har skett, eller att kreditinstitutet är utsatt för ökad risk för detta, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska bankmyndigheten om detta. Europeiska bankmyndigheten ska också tillställas en riskbedömning av risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. I situationer som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen vidta de åtgärder enligt 6, 6 d, och 10 § samt lagen om Finansinspektionen som iakttagelsen föranleder. I situationer som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen vidta de åtgärder enligt 6, 6 d, och 10 § samt lagen om Finansinspektionen som iakttagelsen föranleder.
  58. 5

    Finansinspektionen must regularly review certain credit institutions’ internal models, and those institutions must calculate and report annual benchmark capital requirements. The provision also lets Finansinspektionen require model changes or withdraw permission in some cases.

    5 § Löpande tillsyn över interna metoder Finansinspektionen ska med jämna mellanrum och minst vart tredje år granska att kreditinstitut som i enlighet med EU:s tillsynsförordning fått tillstånd att använda interna metoder för beräkning av riskvägda exponeringar eller kapitalbaskraven, uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd och att metoderna också i övrigt är tillräckliga och lämpliga, i synnerhet med beaktande av eventuella förändringar i institutets verksamhet samt avvikelsen mellan resultaten från tillämpningen av de interna metoderna på den referensportfölj som avses i 3 mom. och motsvarande resultat från andra kreditinstitut. Finansinspektionen ska med jämna mellanrum och minst vart tredje år granska att kreditinstitut som i enlighet med EU:s tillsynsförordning fått tillstånd att använda interna metoder för beräkning av riskvägda exponeringar eller kapitalbaskraven, uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd och att metoderna också i övrigt är tillräckliga och lämpliga, i synnerhet med beaktande av eventuella förändringar i institutets verksamhet samt avvikelsen mellan resultaten från tillämpningen av de interna metoderna på den referensportfölj som avses i 3 mom. och motsvarande resultat från andra kreditinstitut. Om de interna metoder som avses i denna paragraf inte uppfyller kraven i EU:s tillsynsförordning eller inte i tillräcklig utsträckning täcker kreditinstitutets exponeringar eller om kapitalbaskravet som beräknats i enlighet med 3 mom. omotiverat och mycket avviker från övriga kreditinstituts på motsvarande sätt beräknade kapitalbaskrav, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet gör ändringar i metoderna eller återkalla sitt tillstånd, om kreditinstitutet inte inom den tidsfrist som Finansinspektionen satt ut har ändrat metoderna. Finansinspektionen ska vid tillämpning av denna paragraf beakta Europeiska bankmyndighetens utredningar om harmonisering av interna metoder samt de mål som ställts för användningen av interna metoder. Om de interna metoder som avses i denna paragraf inte uppfyller kraven i EU:s tillsynsförordning eller inte i tillräcklig utsträckning täcker kreditinstitutets exponeringar eller om kapitalbaskravet som beräknats i enlighet med 3 mom. omotiverat och mycket avviker från övriga kreditinstituts på motsvarande sätt beräknade kapitalbaskrav, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet gör ändringar i metoderna eller återkalla sitt tillstånd, om kreditinstitutet inte inom den tidsfrist som Finansinspektionen satt ut har ändrat metoderna. Finansinspektionen ska vid tillämpning av denna paragraf beakta Europeiska bankmyndighetens utredningar om harmonisering av interna metoder samt de mål som ställts för användningen av interna metoder. Ett kreditinstitut som avses i 1 mom. ska minst en gång per år i enlighet med den internmetod som kreditinstitutet använder beräkna kapitalbaskravet för en referensportfölj som Europeiska bankmyndigheten definierat. Resultaten av beräkningarna enligt denna paragraf och de beräkningsmetoder som använts ska meddelas till Finansinspektionen och Europeiska bankmyndigheten på det sätt som dessa bestämmer. Ett kreditinstitut som avses i 1 mom. ska minst en gång per år i enlighet med den internmetod som kreditinstitutet använder beräkna kapitalbaskravet för en referensportfölj som Europeiska bankmyndigheten definierat. Resultaten av beräkningarna enligt denna paragraf och de beräkningsmetoder som använts ska meddelas till Finansinspektionen och Europeiska bankmyndigheten på det sätt som dessa bestämmer. Vad som föreskrivs i denna paragraf ska inte tillämpas på beräkning av kapitalkravet för täckning av operativa risker. Vad som föreskrivs i denna paragraf ska inte tillämpas på beräkning av kapitalkravet för täckning av operativa risker. 5 a § Allmänna förutsättningar för tidigt ingripande Finansinspektionen kan under de förutsättningar som föreskrivs i 6, 9, 10 och 10 a § vidta tillsynsåtgärder enligt de paragraferna, om Finansinspektionen kan under de förutsättningar som föreskrivs i 6, 9, 10 och 10 a § vidta tillsynsåtgärder enligt de paragraferna, om 1) Finansinspektionen efter stresstester enligt 4 § eller annars har vägande skäl att anta att ett kreditinstitut sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla förutsättningarna för koncession eller fullgöra sina åtaganden, eller om Finansinspektionen efter stresstester enligt 4 § eller annars har vägande skäl att anta att ett kreditinstitut sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla förutsättningarna för koncession eller fullgöra sina åtaganden, eller om 2) kreditinstitutet eller ett företag som hör till samma finansiella företagsgrupp i något annat avseende inte uppfyller sina skyldigheter som föreskrivs i denna lag eller i EU:s tillsynsförordning. kreditinstitutet eller ett företag som hör till samma finansiella företagsgrupp i något annat avseende inte uppfyller sina skyldigheter som föreskrivs i denna lag eller i EU:s tillsynsförordning. Finansinspektionen kan också vidta tillsynsåtgärder enligt 1 mom., om ett kreditinstitut har meddelat att det är i behov av sådant extraordinärt offentligt stöd som avses 4 kap. 1 § 2 mom. 3 punkten i resolutionslagen, eller om ett kreditinstitut inte uppfyller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställts i enlighet med 8 kap. 7 a § 4 mom. eller 7 e § i den lagen. Finansinspektionen kan också vidta tillsynsåtgärder enligt 1 mom., om ett kreditinstitut har meddelat att det är i behov av sådant extraordinärt offentligt stöd som avses 4 kap. 1 § 2 mom. 3 punkten i resolutionslagen, eller om ett kreditinstitut inte uppfyller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställts i enlighet med 8 kap. 7 a § 4 mom. eller 7 e § i den lagen. Kreditinstitutet eller dess moderföretag ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen och Verket för finansiell stabilitet om att förutsättningarna för tidigt ingripande enligt 1 mom. 1 punkten och 2 mom. är uppfyllda. Kreditinstitutet eller dess moderföretag ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen och Verket för finansiell stabilitet om att förutsättningarna för tidigt ingripande enligt 1 mom. 1 punkten och 2 mom. är uppfyllda. Finansinspektionen ska i enlighet med 3 mom. underrätta Verket för finansiell stabilitet, finansministeriet, Finlands Bank och insättningsgarantifonden om att de i momentet angivna villkoren är uppfyllda. Finansinspektionen ska dessutom underrätta verket om tillsynsåtgärder som den vidtar med stöd av 6, 9, 10 eller 10 a §. Finansinspektionen ska i enlighet med 3 mom. underrätta Verket för finansiell stabilitet, finansministeriet, Finlands Bank och insättningsgarantifonden om att de i momentet angivna villkoren är uppfyllda. Finansinspektionen ska dessutom underrätta verket om tillsynsåtgärder som den vidtar med stöd av 6, 9, 10 eller 10 a §. Vad som föreskrivs i 4 mom. ska tillämpas också på en sådan myndighet i en EES-stat som motsvarar den myndighet som avses i 4 mom. och på insättningsgarantifonden i en sådan EES-stat där kreditinstitutets moderföretag eller moderföretagets dotterföretag eller en filial till kreditinstitutet ett till annat kreditinstitut inom gruppen är belägna samt, om någon annan myndighet än en sådan som nämns ovan ansvarar för makrotillsynen i den andra EES-staten, på den myndigheten, om den som tar emot informationen är bunden av motsvarande sekretesskyldighet som enligt denna lag. Vad som föreskrivs i 4 mom. ska tillämpas också på en sådan myndighet i en EES-stat som motsvarar den myndighet som avses i 4 mom. och på insättningsgarantifonden i en sådan EES-stat där kreditinstitutets moderföretag eller moderföretagets dotterföretag eller en filial till kreditinstitutet ett till annat kreditinstitut inom gruppen är belägna samt, om någon annan myndighet än en sådan som nämns ovan ansvarar för makrotillsynen i den andra EES-staten, på den myndigheten, om den som tar emot informationen är bunden av motsvarande sekretesskyldighet som enligt denna lag. 5 b § Misstanke om eller ökad risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism Om Finansinspektionen utifrån tillsynsmyndighetens bedömning har grundad anledning att misstänka att penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta har skett, eller att kreditinstitutet är utsatt för ökad risk för detta, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska bankmyndigheten om detta. Europeiska bankmyndigheten ska också tillställas en riskbedömning av risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om Finansinspektionen utifrån tillsynsmyndighetens bedömning har grundad anledning att misstänka att penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta har skett, eller att kreditinstitutet är utsatt för ökad risk för detta, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska bankmyndigheten om detta. Europeiska bankmyndigheten ska också tillställas en riskbedömning av risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. I situationer som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen vidta de åtgärder enligt 6, 6 d, och 10 § samt lagen om Finansinspektionen som iakttagelsen föranleder. I situationer som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen vidta de åtgärder enligt 6, 6 d, och 10 § samt lagen om Finansinspektionen som iakttagelsen föranleder.
  59. 5

    Finansinspektionen must regularly review banks’ internal models, and credit institutions using them must calculate and report yearly reference-portfolio capital requirements.

    5 § Löpande tillsyn över interna metoder Finansinspektionen ska med jämna mellanrum och minst vart tredje år granska att kreditinstitut som i enlighet med EU:s tillsynsförordning fått tillstånd att använda interna metoder för beräkning av riskvägda exponeringar eller kapitalbaskraven, uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd och att metoderna också i övrigt är tillräckliga och lämpliga, i synnerhet med beaktande av eventuella förändringar i institutets verksamhet samt avvikelsen mellan resultaten från tillämpningen av de interna metoderna på den referensportfölj som avses i 3 mom. och motsvarande resultat från andra kreditinstitut. Finansinspektionen ska med jämna mellanrum och minst vart tredje år granska att kreditinstitut som i enlighet med EU:s tillsynsförordning fått tillstånd att använda interna metoder för beräkning av riskvägda exponeringar eller kapitalbaskraven, uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd och att metoderna också i övrigt är tillräckliga och lämpliga, i synnerhet med beaktande av eventuella förändringar i institutets verksamhet samt avvikelsen mellan resultaten från tillämpningen av de interna metoderna på den referensportfölj som avses i 3 mom. och motsvarande resultat från andra kreditinstitut. Om de interna metoder som avses i denna paragraf inte uppfyller kraven i EU:s tillsynsförordning eller inte i tillräcklig utsträckning täcker kreditinstitutets exponeringar eller om kapitalbaskravet som beräknats i enlighet med 3 mom. omotiverat och mycket avviker från övriga kreditinstituts på motsvarande sätt beräknade kapitalbaskrav, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet gör ändringar i metoderna eller återkalla sitt tillstånd, om kreditinstitutet inte inom den tidsfrist som Finansinspektionen satt ut har ändrat metoderna. Finansinspektionen ska vid tillämpning av denna paragraf beakta Europeiska bankmyndighetens utredningar om harmonisering av interna metoder samt de mål som ställts för användningen av interna metoder. Om de interna metoder som avses i denna paragraf inte uppfyller kraven i EU:s tillsynsförordning eller inte i tillräcklig utsträckning täcker kreditinstitutets exponeringar eller om kapitalbaskravet som beräknats i enlighet med 3 mom. omotiverat och mycket avviker från övriga kreditinstituts på motsvarande sätt beräknade kapitalbaskrav, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet gör ändringar i metoderna eller återkalla sitt tillstånd, om kreditinstitutet inte inom den tidsfrist som Finansinspektionen satt ut har ändrat metoderna. Finansinspektionen ska vid tillämpning av denna paragraf beakta Europeiska bankmyndighetens utredningar om harmonisering av interna metoder samt de mål som ställts för användningen av interna metoder. Ett kreditinstitut som avses i 1 mom. ska minst en gång per år i enlighet med den internmetod som kreditinstitutet använder beräkna kapitalbaskravet för en referensportfölj som Europeiska bankmyndigheten definierat. Resultaten av beräkningarna enligt denna paragraf och de beräkningsmetoder som använts ska meddelas till Finansinspektionen och Europeiska bankmyndigheten på det sätt som dessa bestämmer. Ett kreditinstitut som avses i 1 mom. ska minst en gång per år i enlighet med den internmetod som kreditinstitutet använder beräkna kapitalbaskravet för en referensportfölj som Europeiska bankmyndigheten definierat. Resultaten av beräkningarna enligt denna paragraf och de beräkningsmetoder som använts ska meddelas till Finansinspektionen och Europeiska bankmyndigheten på det sätt som dessa bestämmer. Vad som föreskrivs i denna paragraf ska inte tillämpas på beräkning av kapitalkravet för täckning av operativa risker. Vad som föreskrivs i denna paragraf ska inte tillämpas på beräkning av kapitalkravet för täckning av operativa risker. 5 a § Allmänna förutsättningar för tidigt ingripande Finansinspektionen kan under de förutsättningar som föreskrivs i 6, 9, 10 och 10 a § vidta tillsynsåtgärder enligt de paragraferna, om Finansinspektionen kan under de förutsättningar som föreskrivs i 6, 9, 10 och 10 a § vidta tillsynsåtgärder enligt de paragraferna, om 1) Finansinspektionen efter stresstester enligt 4 § eller annars har vägande skäl att anta att ett kreditinstitut sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla förutsättningarna för koncession eller fullgöra sina åtaganden, eller om Finansinspektionen efter stresstester enligt 4 § eller annars har vägande skäl att anta att ett kreditinstitut sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla förutsättningarna för koncession eller fullgöra sina åtaganden, eller om 2) kreditinstitutet eller ett företag som hör till samma finansiella företagsgrupp i något annat avseende inte uppfyller sina skyldigheter som föreskrivs i denna lag eller i EU:s tillsynsförordning. kreditinstitutet eller ett företag som hör till samma finansiella företagsgrupp i något annat avseende inte uppfyller sina skyldigheter som föreskrivs i denna lag eller i EU:s tillsynsförordning. Finansinspektionen kan också vidta tillsynsåtgärder enligt 1 mom., om ett kreditinstitut har meddelat att det är i behov av sådant extraordinärt offentligt stöd som avses 4 kap. 1 § 2 mom. 3 punkten i resolutionslagen, eller om ett kreditinstitut inte uppfyller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställts i enlighet med 8 kap. 7 a § 4 mom. eller 7 e § i den lagen. Finansinspektionen kan också vidta tillsynsåtgärder enligt 1 mom., om ett kreditinstitut har meddelat att det är i behov av sådant extraordinärt offentligt stöd som avses 4 kap. 1 § 2 mom. 3 punkten i resolutionslagen, eller om ett kreditinstitut inte uppfyller det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställts i enlighet med 8 kap. 7 a § 4 mom. eller 7 e § i den lagen. Kreditinstitutet eller dess moderföretag ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen och Verket för finansiell stabilitet om att förutsättningarna för tidigt ingripande enligt 1 mom. 1 punkten och 2 mom. är uppfyllda. Kreditinstitutet eller dess moderföretag ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen och Verket för finansiell stabilitet om att förutsättningarna för tidigt ingripande enligt 1 mom. 1 punkten och 2 mom. är uppfyllda. Finansinspektionen ska i enlighet med 3 mom. underrätta Verket för finansiell stabilitet, finansministeriet, Finlands Bank och insättningsgarantifonden om att de i momentet angivna villkoren är uppfyllda. Finansinspektionen ska dessutom underrätta verket om tillsynsåtgärder som den vidtar med stöd av 6, 9, 10 eller 10 a §. Finansinspektionen ska i enlighet med 3 mom. underrätta Verket för finansiell stabilitet, finansministeriet, Finlands Bank och insättningsgarantifonden om att de i momentet angivna villkoren är uppfyllda. Finansinspektionen ska dessutom underrätta verket om tillsynsåtgärder som den vidtar med stöd av 6, 9, 10 eller 10 a §. Vad som föreskrivs i 4 mom. ska tillämpas också på en sådan myndighet i en EES-stat som motsvarar den myndighet som avses i 4 mom. och på insättningsgarantifonden i en sådan EES-stat där kreditinstitutets moderföretag eller moderföretagets dotterföretag eller en filial till kreditinstitutet ett till annat kreditinstitut inom gruppen är belägna samt, om någon annan myndighet än en sådan som nämns ovan ansvarar för makrotillsynen i den andra EES-staten, på den myndigheten, om den som tar emot informationen är bunden av motsvarande sekretesskyldighet som enligt denna lag. Vad som föreskrivs i 4 mom. ska tillämpas också på en sådan myndighet i en EES-stat som motsvarar den myndighet som avses i 4 mom. och på insättningsgarantifonden i en sådan EES-stat där kreditinstitutets moderföretag eller moderföretagets dotterföretag eller en filial till kreditinstitutet ett till annat kreditinstitut inom gruppen är belägna samt, om någon annan myndighet än en sådan som nämns ovan ansvarar för makrotillsynen i den andra EES-staten, på den myndigheten, om den som tar emot informationen är bunden av motsvarande sekretesskyldighet som enligt denna lag. 5 b § Misstanke om eller ökad risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism Om Finansinspektionen utifrån tillsynsmyndighetens bedömning har grundad anledning att misstänka att penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta har skett, eller att kreditinstitutet är utsatt för ökad risk för detta, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska bankmyndigheten om detta. Europeiska bankmyndigheten ska också tillställas en riskbedömning av risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om Finansinspektionen utifrån tillsynsmyndighetens bedömning har grundad anledning att misstänka att penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta har skett, eller att kreditinstitutet är utsatt för ökad risk för detta, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska bankmyndigheten om detta. Europeiska bankmyndigheten ska också tillställas en riskbedömning av risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. I situationer som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen vidta de åtgärder enligt 6, 6 d, och 10 § samt lagen om Finansinspektionen som iakttagelsen föranleder. I situationer som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen vidta de åtgärder enligt 6, 6 d, och 10 § samt lagen om Finansinspektionen som iakttagelsen föranleder.
  60. 6

    Finansinspektionen may require an extra capital buffer for a credit institution, and the institution must cover it with specified capital components.

    6 § Buffertkrav enligt prövning Finansinspektionen ska när de villkor som föreskrivs i 6 a § uppfylls fastställa ett krav på ytterligare kapitalbas för kreditinstitutet utöver det kapitalbaskrav som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning (buffertkrav enligt prövning). Buffertkravet enligt prövning ska ställas utifrån tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 §, en översyn av interna metoder enligt 5 § eller en bedömning på grunder som fastställts på förhand. Finansinspektionen ska när de villkor som föreskrivs i 6 a § uppfylls fastställa ett krav på ytterligare kapitalbas för kreditinstitutet utöver det kapitalbaskrav som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning (buffertkrav enligt prövning). Buffertkravet enligt prövning ska ställas utifrån tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 §, en översyn av interna metoder enligt 5 § eller en bedömning på grunder som fastställts på förhand. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning som ett krav på ytterligare kapitalbas eller ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden eller bägge. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning som ett krav på ytterligare kapitalbas eller ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden eller bägge. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning för ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn, på basis av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning för ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn, på basis av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för högst tre år åt gången. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för högst tre år åt gången. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet ett beslut om ställande av buffertkrav enligt prövning. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet ett beslut om ställande av buffertkrav enligt prövning. 6 a § Förutsättningar för ställande av buffertkrav enligt prövning Finansinspektionen ska ställa buffertkrav enligt prövning om Finansinspektionen ska ställa buffertkrav enligt prövning om 1) kreditinstitutets verksamhet är exponerat för sådana risker eller riskelement som inte i tillräcklig omfattning täcks av kapitalbaskravet på det sätt som avses i 6 b §, kreditinstitutets verksamhet är exponerat för sådana risker eller riskelement som inte i tillräcklig omfattning täcks av kapitalbaskravet på det sätt som avses i 6 b §, 2) kreditinstitutets bedömning av det egna kapitalets tillräcklighet inte uppfyller de krav som ställs på den och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, kreditinstitutets bedömning av det egna kapitalets tillräcklighet inte uppfyller de krav som ställs på den och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, 3) kreditinstitutets förvaltnings- och styrningssystem, riskhanteringssystem, ersättningssystem eller metoder för hantering av stora kundrisker inte uppfyller de krav som ställs på dem och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, kreditinstitutets förvaltnings- och styrningssystem, riskhanteringssystem, ersättningssystem eller metoder för hantering av stora kundrisker inte uppfyller de krav som ställs på dem och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, 4) kreditinstitutets handelslager inte har värderats på det sätt som förutsätts i 2 § 2 mom. 6 punkten, kreditinstitutets handelslager inte har värderats på det sätt som förutsätts i 2 § 2 mom. 6 punkten, 5) en inspektion enligt 5 § visar att de interna metoderna inte uppfyller de krav som ställts på dem, en inspektion enligt 5 § visar att de interna metoderna inte uppfyller de krav som ställts på dem, 6) kreditinstitutet underlåter upprepade gånger att följa en rekommendation enligt 6 d § för att öka eller bibehålla det riktgivande tilläggskapitalet, eller kreditinstitutet underlåter upprepade gånger att följa en rekommendation enligt 6 d § för att öka eller bibehålla det riktgivande tilläggskapitalet, eller 7) Finansinspektionen anser att det är motiverat att ställa ett buffertkrav enligt prövning på någon annan väsentlig grund än de som avses i 1–6 punkten. Finansinspektionen anser att det är motiverat att ställa ett buffertkrav enligt prövning på någon annan väsentlig grund än de som avses i 1–6 punkten. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för att täcka endast sådana risker som uppkommer i ett enskilt kreditinstituts verksamhet. Som en sådan risk betraktas också den ekonomiska utvecklingens och marknadsutvecklingens inverkan på ett enskilt kreditinstituts riskprofil. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för att täcka endast sådana risker som uppkommer i ett enskilt kreditinstituts verksamhet. Som en sådan risk betraktas också den ekonomiska utvecklingens och marknadsutvecklingens inverkan på ett enskilt kreditinstituts riskprofil. 6 b § Bedömning av kapitalbasens tillräcklighet när buffertkrav enligt prövning ställs Kravet för kreditinstitutets kapitalbas ska anses vara otillräckligt på det sätt som avses i 6 a § 1 mom. 1 punkten, om Finansinspektionen bedömer att Kravet för kreditinstitutets kapitalbas ska anses vara otillräckligt på det sätt som avses i 6 a § 1 mom. 1 punkten, om Finansinspektionen bedömer att 1) det inte räcker till för att täcka de risker och riskelement som anges i delarna tre, fyra och sju i EU:s tillsynsförordning samt i kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, eller det inte räcker till för att täcka de risker och riskelement som anges i delarna tre, fyra och sju i EU:s tillsynsförordning samt i kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, eller 2) det helt saknas täckning för någon väsentlig risk eller ett element av en sådan risk. det helt saknas täckning för någon väsentlig risk eller ett element av en sådan risk. Vid bedömningen av kapitalbaskravets tillräcklighet ska Finansinspektionen beakta sin egen bedömning av kreditinstitutets bedömning av det interna kapitalets tillräcklighet. Vid bedömningen av kapitalbaskravets tillräcklighet ska Finansinspektionen beakta sin egen bedömning av kreditinstitutets bedömning av det interna kapitalets tillräcklighet. 6 c § Täckning av buffertkravet enligt prövning Kreditinstitutet ska täcka buffertkravet enligt prövning så att minst tre fjärdedelar av buffertkravet består av primärkapital, varav minst tre fjärdedelar ska bestå av kärnprimärkapital. Kreditinstitutet ska täcka buffertkravet enligt prövning så att minst tre fjärdedelar av buffertkravet består av primärkapital, varav minst tre fjärdedelar ska bestå av kärnprimärkapital. Finansinspektionen får kräva en större andel primärkapital och kärnprimärkapital än vad som anges i 1 mom., om det behövs med beaktande av kreditinstitutets särskilda omständigheter. Finansinspektionen får kräva en större andel primärkapital och kärnprimärkapital än vad som anges i 1 mom., om det behövs med beaktande av kreditinstitutets särskilda omständigheter. Om buffertkravet enligt prövning har ställts som ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden, ska kreditinstitutet täcka buffertkravet enligt prövning med primärkapital. Om buffertkravet enligt prövning har ställts som ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden, ska kreditinstitutet täcka buffertkravet enligt prövning med primärkapital. 6 d § Riktgivande tilläggskapital Finansinspektionen ska efter att ha bedömt tillräckligheten av kreditinstitutets interna kapital i enlighet med 9 kap. 1 § vid behov ge kreditinstitutet en rekommendation om behovet av kapitalbas, som överstiger kapitalkraven i denna lag och i EU:s tillsynsförordning (riktgivande tilläggskapital). Finansinspektionen ska efter att ha bedömt tillräckligheten av kreditinstitutets interna kapital i enlighet med 9 kap. 1 § vid behov ge kreditinstitutet en rekommendation om behovet av kapitalbas, som överstiger kapitalkraven i denna lag och i EU:s tillsynsförordning (riktgivande tilläggskapital). Rekommendationen om riktgivande tilläggskapital ska ges utifrån sådana kreditinstitutsspecifika risker som inte täcks tillräckligt med buffertkravet enligt prövning i 6 §. Rekommendationen om riktgivande tilläggskapital ska ges utifrån sådana kreditinstitutsspecifika risker som inte täcks tillräckligt med buffertkravet enligt prövning i 6 §. Finansinspektionen får ge en rekommendation om riktgivande tilläggskapital till ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn utifrån dess gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen får ge en rekommendation om riktgivande tilläggskapital till ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn utifrån dess gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet en rekommendation om riktgivande tilläggskapital. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet en rekommendation om riktgivande tilläggskapital. 7 § 7 § har upphävts genom L 26.3.2021/233. 7 § har upphävts genom L 26.3.2021/233.
  61. 6

    Finansinspektionen must set an extra capital buffer requirement for a credit institution when the listed conditions are met.

    6 § Buffertkrav enligt prövning Finansinspektionen ska när de villkor som föreskrivs i 6 a § uppfylls fastställa ett krav på ytterligare kapitalbas för kreditinstitutet utöver det kapitalbaskrav som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning (buffertkrav enligt prövning). Buffertkravet enligt prövning ska ställas utifrån tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 §, en översyn av interna metoder enligt 5 § eller en bedömning på grunder som fastställts på förhand. Finansinspektionen ska när de villkor som föreskrivs i 6 a § uppfylls fastställa ett krav på ytterligare kapitalbas för kreditinstitutet utöver det kapitalbaskrav som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning (buffertkrav enligt prövning). Buffertkravet enligt prövning ska ställas utifrån tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 §, en översyn av interna metoder enligt 5 § eller en bedömning på grunder som fastställts på förhand. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning som ett krav på ytterligare kapitalbas eller ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden eller bägge. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning som ett krav på ytterligare kapitalbas eller ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden eller bägge. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning för ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn, på basis av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning för ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn, på basis av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för högst tre år åt gången. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för högst tre år åt gången. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet ett beslut om ställande av buffertkrav enligt prövning. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet ett beslut om ställande av buffertkrav enligt prövning. 6 a § Förutsättningar för ställande av buffertkrav enligt prövning Finansinspektionen ska ställa buffertkrav enligt prövning om Finansinspektionen ska ställa buffertkrav enligt prövning om 1) kreditinstitutets verksamhet är exponerat för sådana risker eller riskelement som inte i tillräcklig omfattning täcks av kapitalbaskravet på det sätt som avses i 6 b §, kreditinstitutets verksamhet är exponerat för sådana risker eller riskelement som inte i tillräcklig omfattning täcks av kapitalbaskravet på det sätt som avses i 6 b §, 2) kreditinstitutets bedömning av det egna kapitalets tillräcklighet inte uppfyller de krav som ställs på den och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, kreditinstitutets bedömning av det egna kapitalets tillräcklighet inte uppfyller de krav som ställs på den och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, 3) kreditinstitutets förvaltnings- och styrningssystem, riskhanteringssystem, ersättningssystem eller metoder för hantering av stora kundrisker inte uppfyller de krav som ställs på dem och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, kreditinstitutets förvaltnings- och styrningssystem, riskhanteringssystem, ersättningssystem eller metoder för hantering av stora kundrisker inte uppfyller de krav som ställs på dem och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, 4) kreditinstitutets handelslager inte har värderats på det sätt som förutsätts i 2 § 2 mom. 6 punkten, kreditinstitutets handelslager inte har värderats på det sätt som förutsätts i 2 § 2 mom. 6 punkten, 5) en inspektion enligt 5 § visar att de interna metoderna inte uppfyller de krav som ställts på dem, en inspektion enligt 5 § visar att de interna metoderna inte uppfyller de krav som ställts på dem, 6) kreditinstitutet underlåter upprepade gånger att följa en rekommendation enligt 6 d § för att öka eller bibehålla det riktgivande tilläggskapitalet, eller kreditinstitutet underlåter upprepade gånger att följa en rekommendation enligt 6 d § för att öka eller bibehålla det riktgivande tilläggskapitalet, eller 7) Finansinspektionen anser att det är motiverat att ställa ett buffertkrav enligt prövning på någon annan väsentlig grund än de som avses i 1–6 punkten. Finansinspektionen anser att det är motiverat att ställa ett buffertkrav enligt prövning på någon annan väsentlig grund än de som avses i 1–6 punkten. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för att täcka endast sådana risker som uppkommer i ett enskilt kreditinstituts verksamhet. Som en sådan risk betraktas också den ekonomiska utvecklingens och marknadsutvecklingens inverkan på ett enskilt kreditinstituts riskprofil. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för att täcka endast sådana risker som uppkommer i ett enskilt kreditinstituts verksamhet. Som en sådan risk betraktas också den ekonomiska utvecklingens och marknadsutvecklingens inverkan på ett enskilt kreditinstituts riskprofil. 6 b § Bedömning av kapitalbasens tillräcklighet när buffertkrav enligt prövning ställs Kravet för kreditinstitutets kapitalbas ska anses vara otillräckligt på det sätt som avses i 6 a § 1 mom. 1 punkten, om Finansinspektionen bedömer att Kravet för kreditinstitutets kapitalbas ska anses vara otillräckligt på det sätt som avses i 6 a § 1 mom. 1 punkten, om Finansinspektionen bedömer att 1) det inte räcker till för att täcka de risker och riskelement som anges i delarna tre, fyra och sju i EU:s tillsynsförordning samt i kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, eller det inte räcker till för att täcka de risker och riskelement som anges i delarna tre, fyra och sju i EU:s tillsynsförordning samt i kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, eller 2) det helt saknas täckning för någon väsentlig risk eller ett element av en sådan risk. det helt saknas täckning för någon väsentlig risk eller ett element av en sådan risk. Vid bedömningen av kapitalbaskravets tillräcklighet ska Finansinspektionen beakta sin egen bedömning av kreditinstitutets bedömning av det interna kapitalets tillräcklighet. Vid bedömningen av kapitalbaskravets tillräcklighet ska Finansinspektionen beakta sin egen bedömning av kreditinstitutets bedömning av det interna kapitalets tillräcklighet. 6 c § Täckning av buffertkravet enligt prövning Kreditinstitutet ska täcka buffertkravet enligt prövning så att minst tre fjärdedelar av buffertkravet består av primärkapital, varav minst tre fjärdedelar ska bestå av kärnprimärkapital. Kreditinstitutet ska täcka buffertkravet enligt prövning så att minst tre fjärdedelar av buffertkravet består av primärkapital, varav minst tre fjärdedelar ska bestå av kärnprimärkapital. Finansinspektionen får kräva en större andel primärkapital och kärnprimärkapital än vad som anges i 1 mom., om det behövs med beaktande av kreditinstitutets särskilda omständigheter. Finansinspektionen får kräva en större andel primärkapital och kärnprimärkapital än vad som anges i 1 mom., om det behövs med beaktande av kreditinstitutets särskilda omständigheter. Om buffertkravet enligt prövning har ställts som ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden, ska kreditinstitutet täcka buffertkravet enligt prövning med primärkapital. Om buffertkravet enligt prövning har ställts som ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden, ska kreditinstitutet täcka buffertkravet enligt prövning med primärkapital. 6 d § Riktgivande tilläggskapital Finansinspektionen ska efter att ha bedömt tillräckligheten av kreditinstitutets interna kapital i enlighet med 9 kap. 1 § vid behov ge kreditinstitutet en rekommendation om behovet av kapitalbas, som överstiger kapitalkraven i denna lag och i EU:s tillsynsförordning (riktgivande tilläggskapital). Finansinspektionen ska efter att ha bedömt tillräckligheten av kreditinstitutets interna kapital i enlighet med 9 kap. 1 § vid behov ge kreditinstitutet en rekommendation om behovet av kapitalbas, som överstiger kapitalkraven i denna lag och i EU:s tillsynsförordning (riktgivande tilläggskapital). Rekommendationen om riktgivande tilläggskapital ska ges utifrån sådana kreditinstitutsspecifika risker som inte täcks tillräckligt med buffertkravet enligt prövning i 6 §. Rekommendationen om riktgivande tilläggskapital ska ges utifrån sådana kreditinstitutsspecifika risker som inte täcks tillräckligt med buffertkravet enligt prövning i 6 §. Finansinspektionen får ge en rekommendation om riktgivande tilläggskapital till ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn utifrån dess gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen får ge en rekommendation om riktgivande tilläggskapital till ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn utifrån dess gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet en rekommendation om riktgivande tilläggskapital. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet en rekommendation om riktgivande tilläggskapital. 7 § 7 § har upphävts genom L 26.3.2021/233. 7 § har upphävts genom L 26.3.2021/233.
  62. 6

    Finansinspektionen must set an additional capital requirement for a credit institution when the stated conditions are met, and the institution must cover that requirement with specified capital shares.

    6 § Buffertkrav enligt prövning Finansinspektionen ska när de villkor som föreskrivs i 6 a § uppfylls fastställa ett krav på ytterligare kapitalbas för kreditinstitutet utöver det kapitalbaskrav som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning (buffertkrav enligt prövning). Buffertkravet enligt prövning ska ställas utifrån tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 §, en översyn av interna metoder enligt 5 § eller en bedömning på grunder som fastställts på förhand. Finansinspektionen ska när de villkor som föreskrivs i 6 a § uppfylls fastställa ett krav på ytterligare kapitalbas för kreditinstitutet utöver det kapitalbaskrav som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning (buffertkrav enligt prövning). Buffertkravet enligt prövning ska ställas utifrån tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 §, en översyn av interna metoder enligt 5 § eller en bedömning på grunder som fastställts på förhand. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning som ett krav på ytterligare kapitalbas eller ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden eller bägge. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning som ett krav på ytterligare kapitalbas eller ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden eller bägge. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning för ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn, på basis av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen kan ställa ett buffertkrav enligt prövning för ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn, på basis av ett sådant kreditinstituts gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för högst tre år åt gången. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för högst tre år åt gången. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet ett beslut om ställande av buffertkrav enligt prövning. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet ett beslut om ställande av buffertkrav enligt prövning. 6 a § Förutsättningar för ställande av buffertkrav enligt prövning Finansinspektionen ska ställa buffertkrav enligt prövning om Finansinspektionen ska ställa buffertkrav enligt prövning om 1) kreditinstitutets verksamhet är exponerat för sådana risker eller riskelement som inte i tillräcklig omfattning täcks av kapitalbaskravet på det sätt som avses i 6 b §, kreditinstitutets verksamhet är exponerat för sådana risker eller riskelement som inte i tillräcklig omfattning täcks av kapitalbaskravet på det sätt som avses i 6 b §, 2) kreditinstitutets bedömning av det egna kapitalets tillräcklighet inte uppfyller de krav som ställs på den och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, kreditinstitutets bedömning av det egna kapitalets tillräcklighet inte uppfyller de krav som ställs på den och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, 3) kreditinstitutets förvaltnings- och styrningssystem, riskhanteringssystem, ersättningssystem eller metoder för hantering av stora kundrisker inte uppfyller de krav som ställs på dem och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, kreditinstitutets förvaltnings- och styrningssystem, riskhanteringssystem, ersättningssystem eller metoder för hantering av stora kundrisker inte uppfyller de krav som ställs på dem och det är osannolikt att de andra tillsynsåtgärder som Finansinspektionen förfogar över skulle vara tillräckliga för att rätta till situationen inom en lämplig tidsram, 4) kreditinstitutets handelslager inte har värderats på det sätt som förutsätts i 2 § 2 mom. 6 punkten, kreditinstitutets handelslager inte har värderats på det sätt som förutsätts i 2 § 2 mom. 6 punkten, 5) en inspektion enligt 5 § visar att de interna metoderna inte uppfyller de krav som ställts på dem, en inspektion enligt 5 § visar att de interna metoderna inte uppfyller de krav som ställts på dem, 6) kreditinstitutet underlåter upprepade gånger att följa en rekommendation enligt 6 d § för att öka eller bibehålla det riktgivande tilläggskapitalet, eller kreditinstitutet underlåter upprepade gånger att följa en rekommendation enligt 6 d § för att öka eller bibehålla det riktgivande tilläggskapitalet, eller 7) Finansinspektionen anser att det är motiverat att ställa ett buffertkrav enligt prövning på någon annan väsentlig grund än de som avses i 1–6 punkten. Finansinspektionen anser att det är motiverat att ställa ett buffertkrav enligt prövning på någon annan väsentlig grund än de som avses i 1–6 punkten. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för att täcka endast sådana risker som uppkommer i ett enskilt kreditinstituts verksamhet. Som en sådan risk betraktas också den ekonomiska utvecklingens och marknadsutvecklingens inverkan på ett enskilt kreditinstituts riskprofil. Finansinspektionen får ställa ett buffertkrav enligt prövning för att täcka endast sådana risker som uppkommer i ett enskilt kreditinstituts verksamhet. Som en sådan risk betraktas också den ekonomiska utvecklingens och marknadsutvecklingens inverkan på ett enskilt kreditinstituts riskprofil. 6 b § Bedömning av kapitalbasens tillräcklighet när buffertkrav enligt prövning ställs Kravet för kreditinstitutets kapitalbas ska anses vara otillräckligt på det sätt som avses i 6 a § 1 mom. 1 punkten, om Finansinspektionen bedömer att Kravet för kreditinstitutets kapitalbas ska anses vara otillräckligt på det sätt som avses i 6 a § 1 mom. 1 punkten, om Finansinspektionen bedömer att 1) det inte räcker till för att täcka de risker och riskelement som anges i delarna tre, fyra och sju i EU:s tillsynsförordning samt i kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, eller det inte räcker till för att täcka de risker och riskelement som anges i delarna tre, fyra och sju i EU:s tillsynsförordning samt i kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, eller 2) det helt saknas täckning för någon väsentlig risk eller ett element av en sådan risk. det helt saknas täckning för någon väsentlig risk eller ett element av en sådan risk. Vid bedömningen av kapitalbaskravets tillräcklighet ska Finansinspektionen beakta sin egen bedömning av kreditinstitutets bedömning av det interna kapitalets tillräcklighet. Vid bedömningen av kapitalbaskravets tillräcklighet ska Finansinspektionen beakta sin egen bedömning av kreditinstitutets bedömning av det interna kapitalets tillräcklighet. 6 c § Täckning av buffertkravet enligt prövning Kreditinstitutet ska täcka buffertkravet enligt prövning så att minst tre fjärdedelar av buffertkravet består av primärkapital, varav minst tre fjärdedelar ska bestå av kärnprimärkapital. Kreditinstitutet ska täcka buffertkravet enligt prövning så att minst tre fjärdedelar av buffertkravet består av primärkapital, varav minst tre fjärdedelar ska bestå av kärnprimärkapital. Finansinspektionen får kräva en större andel primärkapital och kärnprimärkapital än vad som anges i 1 mom., om det behövs med beaktande av kreditinstitutets särskilda omständigheter. Finansinspektionen får kräva en större andel primärkapital och kärnprimärkapital än vad som anges i 1 mom., om det behövs med beaktande av kreditinstitutets särskilda omständigheter. Om buffertkravet enligt prövning har ställts som ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden, ska kreditinstitutet täcka buffertkravet enligt prövning med primärkapital. Om buffertkravet enligt prövning har ställts som ett ytterligare krav avseende bruttosoliditetsgraden, ska kreditinstitutet täcka buffertkravet enligt prövning med primärkapital. 6 d § Riktgivande tilläggskapital Finansinspektionen ska efter att ha bedömt tillräckligheten av kreditinstitutets interna kapital i enlighet med 9 kap. 1 § vid behov ge kreditinstitutet en rekommendation om behovet av kapitalbas, som överstiger kapitalkraven i denna lag och i EU:s tillsynsförordning (riktgivande tilläggskapital). Finansinspektionen ska efter att ha bedömt tillräckligheten av kreditinstitutets interna kapital i enlighet med 9 kap. 1 § vid behov ge kreditinstitutet en rekommendation om behovet av kapitalbas, som överstiger kapitalkraven i denna lag och i EU:s tillsynsförordning (riktgivande tilläggskapital). Rekommendationen om riktgivande tilläggskapital ska ges utifrån sådana kreditinstitutsspecifika risker som inte täcks tillräckligt med buffertkravet enligt prövning i 6 §. Rekommendationen om riktgivande tilläggskapital ska ges utifrån sådana kreditinstitutsspecifika risker som inte täcks tillräckligt med buffertkravet enligt prövning i 6 §. Finansinspektionen får ge en rekommendation om riktgivande tilläggskapital till ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn utifrån dess gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen får ge en rekommendation om riktgivande tilläggskapital till ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn utifrån dess gruppbaserade finansiella ställning. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet en rekommendation om riktgivande tilläggskapital. Finansinspektionen ska delge Verket för finansiell stabilitet en rekommendation om riktgivande tilläggskapital. 7 § 7 § har upphävts genom L 26.3.2021/233. 7 § har upphävts genom L 26.3.2021/233.
  63. 8

    A credit institution must not distribute dividends if its capital base is below the required level, unless the Financial Supervisory Authority grants a temporary exemption for special reasons.

    8 § Av kapitalbasen föranledda utdelningsrestriktioner (26.3.2021/233) Om ett kreditinstituts kapitalbas eller konsoliderade kapitalbas underskrider det kapitalkrav som avses i EU:s tillsynsförordning eller i 6 § i detta kapitel, får kreditinstitutet inte genomföra utdelning enligt 10 kap. 10 § 6 mom., om inte Finansinspektionen av något särskilt skäl beviljar undantag för en viss tid. Om ett kreditinstituts kapitalbas eller konsoliderade kapitalbas underskrider det kapitalkrav som avses i EU:s tillsynsförordning eller i 6 § i detta kapitel, får kreditinstitutet inte genomföra utdelning enligt 10 kap. 10 § 6 mom., om inte Finansinspektionen av något särskilt skäl beviljar undantag för en viss tid. I fråga om den rätt till utdelning som tillkommer aktieägarna i ett sådant finansiellt institut i aktiebolagsform som hör till kreditinstitutets finansiella företagsgrupp ska, trots vad som föreskrivs i 1 mom., tillämpas 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen. I fråga om den rätt till utdelning som tillkommer aktieägarna i ett sådant finansiellt institut i aktiebolagsform som hör till kreditinstitutets finansiella företagsgrupp ska, trots vad som föreskrivs i 1 mom., tillämpas 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen. Om kreditinstitutet är ett i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsett företag med ägarintresse i ett finans- och försäkringskonglomerat eller om institutet är dotterföretag till ett sådant konglomerats moderföretag och konglomeratets kapitalbas sjunker under det minimibelopp som avses i 19 § i den lagen, ska 1 och 2 mom. i denna paragraf tillämpas på kreditinstitutet och på företag inom dess finansiella företagsgrupp. Finansinspektionen ska innan den fattar beslut enligt 1 mom. begära yttranden från de övriga centrala tillsynsmyndigheter som avses i den lagen. Om kreditinstitutet är ett i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsett företag med ägarintresse i ett finans- och försäkringskonglomerat eller om institutet är dotterföretag till ett sådant konglomerats moderföretag och konglomeratets kapitalbas sjunker under det minimibelopp som avses i 19 § i den lagen, ska 1 och 2 mom. i denna paragraf tillämpas på kreditinstitutet och på företag inom dess finansiella företagsgrupp. Finansinspektionen ska innan den fattar beslut enligt 1 mom. begära yttranden från de övriga centrala tillsynsmyndigheter som avses i den lagen. I 10 kap. 10 § föreskrivs om begränsningar i användningen av vinstmedel då kapitalbasen sjunker under det belopp som krävs enligt 10 kap. 3 §. I 10 kap. 10 § föreskrivs om begränsningar i användningen av vinstmedel då kapitalbasen sjunker under det belopp som krävs enligt 10 kap. 3 §.
  64. 8

    A credit institution may not distribute dividends if its capital base falls below the required level, unless Finansinspektionen grants a temporary exemption for special reasons.

    8 § Av kapitalbasen föranledda utdelningsrestriktioner (26.3.2021/233) Om ett kreditinstituts kapitalbas eller konsoliderade kapitalbas underskrider det kapitalkrav som avses i EU:s tillsynsförordning eller i 6 § i detta kapitel, får kreditinstitutet inte genomföra utdelning enligt 10 kap. 10 § 6 mom., om inte Finansinspektionen av något särskilt skäl beviljar undantag för en viss tid. Om ett kreditinstituts kapitalbas eller konsoliderade kapitalbas underskrider det kapitalkrav som avses i EU:s tillsynsförordning eller i 6 § i detta kapitel, får kreditinstitutet inte genomföra utdelning enligt 10 kap. 10 § 6 mom., om inte Finansinspektionen av något särskilt skäl beviljar undantag för en viss tid. I fråga om den rätt till utdelning som tillkommer aktieägarna i ett sådant finansiellt institut i aktiebolagsform som hör till kreditinstitutets finansiella företagsgrupp ska, trots vad som föreskrivs i 1 mom., tillämpas 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen. I fråga om den rätt till utdelning som tillkommer aktieägarna i ett sådant finansiellt institut i aktiebolagsform som hör till kreditinstitutets finansiella företagsgrupp ska, trots vad som föreskrivs i 1 mom., tillämpas 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen. Om kreditinstitutet är ett i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsett företag med ägarintresse i ett finans- och försäkringskonglomerat eller om institutet är dotterföretag till ett sådant konglomerats moderföretag och konglomeratets kapitalbas sjunker under det minimibelopp som avses i 19 § i den lagen, ska 1 och 2 mom. i denna paragraf tillämpas på kreditinstitutet och på företag inom dess finansiella företagsgrupp. Finansinspektionen ska innan den fattar beslut enligt 1 mom. begära yttranden från de övriga centrala tillsynsmyndigheter som avses i den lagen. Om kreditinstitutet är ett i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsett företag med ägarintresse i ett finans- och försäkringskonglomerat eller om institutet är dotterföretag till ett sådant konglomerats moderföretag och konglomeratets kapitalbas sjunker under det minimibelopp som avses i 19 § i den lagen, ska 1 och 2 mom. i denna paragraf tillämpas på kreditinstitutet och på företag inom dess finansiella företagsgrupp. Finansinspektionen ska innan den fattar beslut enligt 1 mom. begära yttranden från de övriga centrala tillsynsmyndigheter som avses i den lagen. I 10 kap. 10 § föreskrivs om begränsningar i användningen av vinstmedel då kapitalbasen sjunker under det belopp som krävs enligt 10 kap. 3 §. I 10 kap. 10 § föreskrivs om begränsningar i användningen av vinstmedel då kapitalbasen sjunker under det belopp som krävs enligt 10 kap. 3 §.
  65. 8

    A credit institution may not pay dividends if its capital base falls below the required level, unless the Financial Supervisory Authority grants a temporary exemption for special reasons.

    8 § Av kapitalbasen föranledda utdelningsrestriktioner (26.3.2021/233) Om ett kreditinstituts kapitalbas eller konsoliderade kapitalbas underskrider det kapitalkrav som avses i EU:s tillsynsförordning eller i 6 § i detta kapitel, får kreditinstitutet inte genomföra utdelning enligt 10 kap. 10 § 6 mom., om inte Finansinspektionen av något särskilt skäl beviljar undantag för en viss tid. Om ett kreditinstituts kapitalbas eller konsoliderade kapitalbas underskrider det kapitalkrav som avses i EU:s tillsynsförordning eller i 6 § i detta kapitel, får kreditinstitutet inte genomföra utdelning enligt 10 kap. 10 § 6 mom., om inte Finansinspektionen av något särskilt skäl beviljar undantag för en viss tid. I fråga om den rätt till utdelning som tillkommer aktieägarna i ett sådant finansiellt institut i aktiebolagsform som hör till kreditinstitutets finansiella företagsgrupp ska, trots vad som föreskrivs i 1 mom., tillämpas 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen. I fråga om den rätt till utdelning som tillkommer aktieägarna i ett sådant finansiellt institut i aktiebolagsform som hör till kreditinstitutets finansiella företagsgrupp ska, trots vad som föreskrivs i 1 mom., tillämpas 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen. Om kreditinstitutet är ett i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsett företag med ägarintresse i ett finans- och försäkringskonglomerat eller om institutet är dotterföretag till ett sådant konglomerats moderföretag och konglomeratets kapitalbas sjunker under det minimibelopp som avses i 19 § i den lagen, ska 1 och 2 mom. i denna paragraf tillämpas på kreditinstitutet och på företag inom dess finansiella företagsgrupp. Finansinspektionen ska innan den fattar beslut enligt 1 mom. begära yttranden från de övriga centrala tillsynsmyndigheter som avses i den lagen. Om kreditinstitutet är ett i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsett företag med ägarintresse i ett finans- och försäkringskonglomerat eller om institutet är dotterföretag till ett sådant konglomerats moderföretag och konglomeratets kapitalbas sjunker under det minimibelopp som avses i 19 § i den lagen, ska 1 och 2 mom. i denna paragraf tillämpas på kreditinstitutet och på företag inom dess finansiella företagsgrupp. Finansinspektionen ska innan den fattar beslut enligt 1 mom. begära yttranden från de övriga centrala tillsynsmyndigheter som avses i den lagen. I 10 kap. 10 § föreskrivs om begränsningar i användningen av vinstmedel då kapitalbasen sjunker under det belopp som krävs enligt 10 kap. 3 §. I 10 kap. 10 § föreskrivs om begränsningar i användningen av vinstmedel då kapitalbasen sjunker under det belopp som krävs enligt 10 kap. 3 §.
  66. 9

    Finansinspektionen ska kunna kräva nödvändiga likviditetskrav för ett kreditinstitut och kan i vissa fall ställa konsoliderade likviditetskrav.

    9 § Tillägskrav på likviditeten Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska Finansinspektionen ställa behövliga kvalitativa och kvantitativa krav på ett kreditinstituts likviditet, om Finansinspektionen på basis av en bedömning enligt 2 § anser att det är nödvändigt att ställa krav för att täcka likviditetsriskerna. Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska Finansinspektionen ställa behövliga kvalitativa och kvantitativa krav på ett kreditinstituts likviditet, om Finansinspektionen på basis av en bedömning enligt 2 § anser att det är nödvändigt att ställa krav för att täcka likviditetsriskerna. Kraven kan ställas för högst tre år i sänder. Kraven kan ställas för högst tre år i sänder. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. kan Finansinspektionen under de förutsättningar som nämns i 1 mom. på basis av den konsoliderade finansiella ställningen hos ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn ålägga kreditinstitutet konsoliderade krav på likviditet. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. kan Finansinspektionen under de förutsättningar som nämns i 1 mom. på basis av den konsoliderade finansiella ställningen hos ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn ålägga kreditinstitutet konsoliderade krav på likviditet. Finansinspektionen ska vid tillämpningen av denna paragraf beakta att kvaliteten på kreditinstitutets interna process för hantering av likviditeten är tillräcklig samt att kreditinstitutets administrations-, styrnings- och riskhanteringssystem är tillräckligt effektiva från allmän synpunkt. Finansinspektionen ska vid tillämpningen av denna paragraf beakta att kvaliteten på kreditinstitutets interna process för hantering av likviditeten är tillräcklig samt att kreditinstitutets administrations-, styrnings- och riskhanteringssystem är tillräckligt effektiva från allmän synpunkt.
  67. 9

    Finansinspektionen must, when needed to cover liquidity risks, set necessary qualitative and quantitative liquidity requirements for a credit institution.

    9 § Tillägskrav på likviditeten Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska Finansinspektionen ställa behövliga kvalitativa och kvantitativa krav på ett kreditinstituts likviditet, om Finansinspektionen på basis av en bedömning enligt 2 § anser att det är nödvändigt att ställa krav för att täcka likviditetsriskerna. Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska Finansinspektionen ställa behövliga kvalitativa och kvantitativa krav på ett kreditinstituts likviditet, om Finansinspektionen på basis av en bedömning enligt 2 § anser att det är nödvändigt att ställa krav för att täcka likviditetsriskerna. Kraven kan ställas för högst tre år i sänder. Kraven kan ställas för högst tre år i sänder. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. kan Finansinspektionen under de förutsättningar som nämns i 1 mom. på basis av den konsoliderade finansiella ställningen hos ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn ålägga kreditinstitutet konsoliderade krav på likviditet. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. kan Finansinspektionen under de förutsättningar som nämns i 1 mom. på basis av den konsoliderade finansiella ställningen hos ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn ålägga kreditinstitutet konsoliderade krav på likviditet. Finansinspektionen ska vid tillämpningen av denna paragraf beakta att kvaliteten på kreditinstitutets interna process för hantering av likviditeten är tillräcklig samt att kreditinstitutets administrations-, styrnings- och riskhanteringssystem är tillräckligt effektiva från allmän synpunkt. Finansinspektionen ska vid tillämpningen av denna paragraf beakta att kvaliteten på kreditinstitutets interna process för hantering av likviditeten är tillräcklig samt att kreditinstitutets administrations-, styrnings- och riskhanteringssystem är tillräckligt effektiva från allmän synpunkt.
  68. 9

    Finansinspektionen may require a credit institution to meet liquidity requirements if needed to cover liquidity risks.

    9 § Tillägskrav på likviditeten Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska Finansinspektionen ställa behövliga kvalitativa och kvantitativa krav på ett kreditinstituts likviditet, om Finansinspektionen på basis av en bedömning enligt 2 § anser att det är nödvändigt att ställa krav för att täcka likviditetsriskerna. Utöver vad som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning ska Finansinspektionen ställa behövliga kvalitativa och kvantitativa krav på ett kreditinstituts likviditet, om Finansinspektionen på basis av en bedömning enligt 2 § anser att det är nödvändigt att ställa krav för att täcka likviditetsriskerna. Kraven kan ställas för högst tre år i sänder. Kraven kan ställas för högst tre år i sänder. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. kan Finansinspektionen under de förutsättningar som nämns i 1 mom. på basis av den konsoliderade finansiella ställningen hos ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn ålägga kreditinstitutet konsoliderade krav på likviditet. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. kan Finansinspektionen under de förutsättningar som nämns i 1 mom. på basis av den konsoliderade finansiella ställningen hos ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn ålägga kreditinstitutet konsoliderade krav på likviditet. Finansinspektionen ska vid tillämpningen av denna paragraf beakta att kvaliteten på kreditinstitutets interna process för hantering av likviditeten är tillräcklig samt att kreditinstitutets administrations-, styrnings- och riskhanteringssystem är tillräckligt effektiva från allmän synpunkt. Finansinspektionen ska vid tillämpningen av denna paragraf beakta att kvaliteten på kreditinstitutets interna process för hantering av likviditeten är tillräcklig samt att kreditinstitutets administrations-, styrnings- och riskhanteringssystem är tillräckligt effektiva från allmän synpunkt.
  69. 10

    Finansinspektionen may require a credit institution to take specified supervisory measures, and must set a deadline for compliance.

    10 § Finansinspektionens övriga särskilda befogenheter vid tillsyn över solvens och likviditet Om det inte på något annat ändamålsenligt sätt är möjligt att säkerställa ett kreditinstituts kapitalbas eller likviditet i förhållande till den totala exponeringen kan Finansinspektionen, utöver vad som föreskrivs i 6, 6 d, 8 och 9 § och i lagen om Finansinspektionen Om det inte på något annat ändamålsenligt sätt är möjligt att säkerställa ett kreditinstituts kapitalbas eller likviditet i förhållande till den totala exponeringen kan Finansinspektionen, utöver vad som föreskrivs i 6, 6 d, 8 och 9 § och i lagen om Finansinspektionen 1) begränsa summan av kreditinstitutets och till dess finansiella företagsgrupp hörande företags rörliga ersättningar samt avtalsbaserade pensioner i förhållande till räkenskapsperiodens vinst, begränsa summan av kreditinstitutets och till dess finansiella företagsgrupp hörande företags rörliga ersättningar samt avtalsbaserade pensioner i förhållande till räkenskapsperiodens vinst, 2) kräva att kreditinstitutet regelbundet rapporterar sådan information om kreditinstitutets finansiella ställning som avses i EU:s tillsynsförordning och i denna lag, i större utsträckning och mer frekvent än vad som krävs i dem, dock inte till de delar som kreditinstitutet redan i övrigt är skyldigt att rapportera samma information, kräva att kreditinstitutet regelbundet rapporterar sådan information om kreditinstitutets finansiella ställning som avses i EU:s tillsynsförordning och i denna lag, i större utsträckning och mer frekvent än vad som krävs i dem, dock inte till de delar som kreditinstitutet redan i övrigt är skyldigt att rapportera samma information, 3) ställa kvalitativa krav på hanteringen av kreditinstitutets likviditet samt kvantitativa krav på kreditinstitutets likviditet på basis av den information som kreditinstitutet med stöd av EU:s tillsynsförordning eller annars är skyldigt att regelbundet rapportera till Finansinspektionen, ställa kvalitativa krav på hanteringen av kreditinstitutets likviditet samt kvantitativa krav på kreditinstitutets likviditet på basis av den information som kreditinstitutet med stöd av EU:s tillsynsförordning eller annars är skyldigt att regelbundet rapportera till Finansinspektionen, 4) kräva att kreditinstitutet regelbundet offentliggör annan information om sin finansiella ställning än sådan som avses i EU:s tillsynsförordning eller offentliggör informationen oftare än vad som krävs i den nämnda förordningen, kräva att kreditinstitutet regelbundet offentliggör annan information om sin finansiella ställning än sådan som avses i EU:s tillsynsförordning eller offentliggör informationen oftare än vad som krävs i den nämnda förordningen, 5) kräva att kreditinstitutet inom en viss tid lägger fram en bedömning av orsakerna till att det inte uppfyller eller sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla de krav som ställs på dess verksamhet; om åtgärder enligt en sådan återhämtningsplan som avses i 8 a kap. inte enligt Finansinspektionen är tillräckliga för att uppfylla kraven inom en rimlig tid, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet lägger fram en särskild plan för hur kraven ska uppfyllas inom den tid som anges i planen, kräva att kreditinstitutet inom en viss tid lägger fram en bedömning av orsakerna till att det inte uppfyller eller sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla de krav som ställs på dess verksamhet; om åtgärder enligt en sådan återhämtningsplan som avses i 8 a kap. inte enligt Finansinspektionen är tillräckliga för att uppfylla kraven inom en rimlig tid, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet lägger fram en särskild plan för hur kraven ska uppfyllas inom den tid som anges i planen, 6) kräva att kreditinstitutet sammankallar bolagsstämman eller motsvarande förvaltningsorgan som utövar den högsta beslutanderätten i kreditinstitutet, för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt eller, om kreditinstitutet inte inom den tid som Finansinspektionen bestämt har vidtagit åtgärder för att sammankalla stämman, sammankallar denna för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt, med iakttagande i övrigt av vad som i lag eller kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar föreskrivs om sammankallande av extra stämma, kräva att kreditinstitutet sammankallar bolagsstämman eller motsvarande förvaltningsorgan som utövar den högsta beslutanderätten i kreditinstitutet, för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt eller, om kreditinstitutet inte inom den tid som Finansinspektionen bestämt har vidtagit åtgärder för att sammankalla stämman, sammankallar denna för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt, med iakttagande i övrigt av vad som i lag eller kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar föreskrivs om sammankallande av extra stämma, 7) kräva att kreditinstitutet upprättar en plan för skuldomläggning enligt Finansinspektionens anvisningar, kräva att kreditinstitutet upprättar en plan för skuldomläggning enligt Finansinspektionens anvisningar, 8) kräva ändring av kreditinstitutets affärsstrategi eller dess juridiska eller administrativa strukturer, enligt Finansinspektionens anvisningar, kräva ändring av kreditinstitutets affärsstrategi eller dess juridiska eller administrativa strukturer, enligt Finansinspektionens anvisningar, 9) i enlighet med 29 § i lagen om Finansinspektionen tillsätta ett ombud för kreditinstitutet, i enlighet med 29 § i lagen om Finansinspektionen tillsätta ett ombud för kreditinstitutet, 10) kräva att kreditinstitutet vidtar andra åtgärder i enlighet med sin återhämtningsplan, kräva att kreditinstitutet vidtar andra åtgärder i enlighet med sin återhämtningsplan, 11) ålägga kreditinstitutet att i enlighet med 5 kap. i resolutionslagen vidta behövliga åtgärder för värdering av kreditinstitutets tillgångar och skulder, ålägga kreditinstitutet att i enlighet med 5 kap. i resolutionslagen vidta behövliga åtgärder för värdering av kreditinstitutets tillgångar och skulder, 12) kräva att kreditinstitutet lämnar in en plan för på vilket sätt det åtgärdar brister som iakttagits i efterlevnaden av krav enligt denna lag eller EU:s tillsynsförordning, kräva att kreditinstitutet lämnar in en plan för på vilket sätt det åtgärdar brister som iakttagits i efterlevnaden av krav enligt denna lag eller EU:s tillsynsförordning, 13) kräva att kreditinstitutet behandlar tillgångar i balansräkningen på ett särskilt sätt med avseende på kapitalbaskraven, kräva att kreditinstitutet behandlar tillgångar i balansräkningen på ett särskilt sätt med avseende på kapitalbaskraven, 14) förutsätta att kreditinstitutet stärker sin kapitalbas genom att begränsa utdelningen. förutsätta att kreditinstitutet stärker sin kapitalbas genom att begränsa utdelningen. Vad som i denna paragraf föreskrivs om kraven på kreditinstituts finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den ska tillämpas också i fråga om krav på kreditinstituts konsoliderade finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den. Vad som i denna paragraf föreskrivs om kraven på kreditinstituts finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den ska tillämpas också i fråga om krav på kreditinstituts konsoliderade finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den. Finansinspektionen ska för ett kreditinstitut sätta ut en tidsfrist inom vilken kreditinstitutet ska vidta åtgärder som Finansinspektionen kräver med stöd av denna paragraf. Finansinspektionen ska för ett kreditinstitut sätta ut en tidsfrist inom vilken kreditinstitutet ska vidta åtgärder som Finansinspektionen kräver med stöd av denna paragraf. 10 a § Kreditinstitut under tvångsförvaltning Om Finansinspektionen med stöd av 29 § i lagen om Finansinspektionen har begränsat den verksamhet som kreditinstitutets ledning får bedriva kan Finansinspektionen, när de förutsättningar som föreskrivs i 5 a § är uppfyllda, för högst ett år i sänder tillsätta ett eller flera ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen för att utöva den behörighet som tillkommer ledningen, om det behövs för att trygga kreditinstitutets verksamhet. Ombuden ska i sin verksamhet följa Finansinspektionens anvisningar. Om Finansinspektionen med stöd av 29 § i lagen om Finansinspektionen har begränsat den verksamhet som kreditinstitutets ledning får bedriva kan Finansinspektionen, när de förutsättningar som föreskrivs i 5 a § är uppfyllda, för högst ett år i sänder tillsätta ett eller flera ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen för att utöva den behörighet som tillkommer ledningen, om det behövs för att trygga kreditinstitutets verksamhet. Ombuden ska i sin verksamhet följa Finansinspektionens anvisningar. Finansinspektionen ska precisera i vilka avseenden ett ombud utövar behörighet som tillkommer kreditinstitutets ledning och offentliggöra ombudets namn och behörighet i kreditinstitutet samt göra registeranmälan om ombudets personuppgifter och behörighet, med iakttagande av vad som föreskrivs om registrering av personuppgifter om den vars behörighet ombudet ut-övar. Finansinspektionen ska precisera i vilka avseenden ett ombud utövar behörighet som tillkommer kreditinstitutets ledning och offentliggöra ombudets namn och behörighet i kreditinstitutet samt göra registeranmälan om ombudets personuppgifter och behörighet, med iakttagande av vad som föreskrivs om registrering av personuppgifter om den vars behörighet ombudet ut-övar. Finansinspektionen kan när som helst besluta om indragning av ett ombuds behörighet. Finansinspektionen kan när som helst besluta om indragning av ett ombuds behörighet. 10 b § Samråds- och underrättelseskyldigheter i fråga om tillsynsåtgärder Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder enligt 6, 8–10 eller 10 a § samråda med den myndighet som ansvarar för tillsynen över kreditinstitutets dotterinstitut som är beläget i en annan medlemsstat och underrätta Europeiska bankmyndigheten om saken. Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder enligt 6, 8–10 eller 10 a § samråda med den myndighet som ansvarar för tillsynen över kreditinstitutets dotterinstitut som är beläget i en annan medlemsstat och underrätta Europeiska bankmyndigheten om saken. Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över ett kreditinstitut som är dotterföretag till ett holdingföretag eller kreditinstitut som är beläget i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder som avses i 1 mom. samråda med den utländska EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen. Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över ett kreditinstitut som är dotterföretag till ett holdingföretag eller kreditinstitut som är beläget i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder som avses i 1 mom. samråda med den utländska EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen. Finansinspektionen ska, efter att från en annan EES-tillsynsmyndighet ha fått meddelande om tillsynsåtgärder vilka motsvarar åtgärder enligt 1 mom. och avser ett i en annan EES-stat etablerat dotterinstitut till ett finländskt kreditinstitut, bedöma tillsynsåtgärdernas inverkan på kreditinstitutets övriga dotterföretag och rapportera sin bedömning till den EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsynen över detta dotterföretag senast tre dagar efter att ha mottagit meddelandet. Finansinspektionen ska, efter att från en annan EES-tillsynsmyndighet ha fått meddelande om tillsynsåtgärder vilka motsvarar åtgärder enligt 1 mom. och avser ett i en annan EES-stat etablerat dotterinstitut till ett finländskt kreditinstitut, bedöma tillsynsåtgärdernas inverkan på kreditinstitutets övriga dotterföretag och rapportera sin bedömning till den EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsynen över detta dotterföretag senast tre dagar efter att ha mottagit meddelandet. 11 § 11 § har upphävts genom L 26.3.2021/233. 11 § har upphävts genom L 26.3.2021/233.
  70. 10

    Finansinspektionen may use several special supervisory measures against a credit institution, including reporting, liquidity, disclosure, restructuring, and dividend-related requirements.

    10 § Finansinspektionens övriga särskilda befogenheter vid tillsyn över solvens och likviditet Om det inte på något annat ändamålsenligt sätt är möjligt att säkerställa ett kreditinstituts kapitalbas eller likviditet i förhållande till den totala exponeringen kan Finansinspektionen, utöver vad som föreskrivs i 6, 6 d, 8 och 9 § och i lagen om Finansinspektionen Om det inte på något annat ändamålsenligt sätt är möjligt att säkerställa ett kreditinstituts kapitalbas eller likviditet i förhållande till den totala exponeringen kan Finansinspektionen, utöver vad som föreskrivs i 6, 6 d, 8 och 9 § och i lagen om Finansinspektionen 1) begränsa summan av kreditinstitutets och till dess finansiella företagsgrupp hörande företags rörliga ersättningar samt avtalsbaserade pensioner i förhållande till räkenskapsperiodens vinst, begränsa summan av kreditinstitutets och till dess finansiella företagsgrupp hörande företags rörliga ersättningar samt avtalsbaserade pensioner i förhållande till räkenskapsperiodens vinst, 2) kräva att kreditinstitutet regelbundet rapporterar sådan information om kreditinstitutets finansiella ställning som avses i EU:s tillsynsförordning och i denna lag, i större utsträckning och mer frekvent än vad som krävs i dem, dock inte till de delar som kreditinstitutet redan i övrigt är skyldigt att rapportera samma information, kräva att kreditinstitutet regelbundet rapporterar sådan information om kreditinstitutets finansiella ställning som avses i EU:s tillsynsförordning och i denna lag, i större utsträckning och mer frekvent än vad som krävs i dem, dock inte till de delar som kreditinstitutet redan i övrigt är skyldigt att rapportera samma information, 3) ställa kvalitativa krav på hanteringen av kreditinstitutets likviditet samt kvantitativa krav på kreditinstitutets likviditet på basis av den information som kreditinstitutet med stöd av EU:s tillsynsförordning eller annars är skyldigt att regelbundet rapportera till Finansinspektionen, ställa kvalitativa krav på hanteringen av kreditinstitutets likviditet samt kvantitativa krav på kreditinstitutets likviditet på basis av den information som kreditinstitutet med stöd av EU:s tillsynsförordning eller annars är skyldigt att regelbundet rapportera till Finansinspektionen, 4) kräva att kreditinstitutet regelbundet offentliggör annan information om sin finansiella ställning än sådan som avses i EU:s tillsynsförordning eller offentliggör informationen oftare än vad som krävs i den nämnda förordningen, kräva att kreditinstitutet regelbundet offentliggör annan information om sin finansiella ställning än sådan som avses i EU:s tillsynsförordning eller offentliggör informationen oftare än vad som krävs i den nämnda förordningen, 5) kräva att kreditinstitutet inom en viss tid lägger fram en bedömning av orsakerna till att det inte uppfyller eller sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla de krav som ställs på dess verksamhet; om åtgärder enligt en sådan återhämtningsplan som avses i 8 a kap. inte enligt Finansinspektionen är tillräckliga för att uppfylla kraven inom en rimlig tid, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet lägger fram en särskild plan för hur kraven ska uppfyllas inom den tid som anges i planen, kräva att kreditinstitutet inom en viss tid lägger fram en bedömning av orsakerna till att det inte uppfyller eller sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla de krav som ställs på dess verksamhet; om åtgärder enligt en sådan återhämtningsplan som avses i 8 a kap. inte enligt Finansinspektionen är tillräckliga för att uppfylla kraven inom en rimlig tid, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet lägger fram en särskild plan för hur kraven ska uppfyllas inom den tid som anges i planen, 6) kräva att kreditinstitutet sammankallar bolagsstämman eller motsvarande förvaltningsorgan som utövar den högsta beslutanderätten i kreditinstitutet, för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt eller, om kreditinstitutet inte inom den tid som Finansinspektionen bestämt har vidtagit åtgärder för att sammankalla stämman, sammankallar denna för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt, med iakttagande i övrigt av vad som i lag eller kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar föreskrivs om sammankallande av extra stämma, kräva att kreditinstitutet sammankallar bolagsstämman eller motsvarande förvaltningsorgan som utövar den högsta beslutanderätten i kreditinstitutet, för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt eller, om kreditinstitutet inte inom den tid som Finansinspektionen bestämt har vidtagit åtgärder för att sammankalla stämman, sammankallar denna för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt, med iakttagande i övrigt av vad som i lag eller kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar föreskrivs om sammankallande av extra stämma, 7) kräva att kreditinstitutet upprättar en plan för skuldomläggning enligt Finansinspektionens anvisningar, kräva att kreditinstitutet upprättar en plan för skuldomläggning enligt Finansinspektionens anvisningar, 8) kräva ändring av kreditinstitutets affärsstrategi eller dess juridiska eller administrativa strukturer, enligt Finansinspektionens anvisningar, kräva ändring av kreditinstitutets affärsstrategi eller dess juridiska eller administrativa strukturer, enligt Finansinspektionens anvisningar, 9) i enlighet med 29 § i lagen om Finansinspektionen tillsätta ett ombud för kreditinstitutet, i enlighet med 29 § i lagen om Finansinspektionen tillsätta ett ombud för kreditinstitutet, 10) kräva att kreditinstitutet vidtar andra åtgärder i enlighet med sin återhämtningsplan, kräva att kreditinstitutet vidtar andra åtgärder i enlighet med sin återhämtningsplan, 11) ålägga kreditinstitutet att i enlighet med 5 kap. i resolutionslagen vidta behövliga åtgärder för värdering av kreditinstitutets tillgångar och skulder, ålägga kreditinstitutet att i enlighet med 5 kap. i resolutionslagen vidta behövliga åtgärder för värdering av kreditinstitutets tillgångar och skulder, 12) kräva att kreditinstitutet lämnar in en plan för på vilket sätt det åtgärdar brister som iakttagits i efterlevnaden av krav enligt denna lag eller EU:s tillsynsförordning, kräva att kreditinstitutet lämnar in en plan för på vilket sätt det åtgärdar brister som iakttagits i efterlevnaden av krav enligt denna lag eller EU:s tillsynsförordning, 13) kräva att kreditinstitutet behandlar tillgångar i balansräkningen på ett särskilt sätt med avseende på kapitalbaskraven, kräva att kreditinstitutet behandlar tillgångar i balansräkningen på ett särskilt sätt med avseende på kapitalbaskraven, 14) förutsätta att kreditinstitutet stärker sin kapitalbas genom att begränsa utdelningen. förutsätta att kreditinstitutet stärker sin kapitalbas genom att begränsa utdelningen. Vad som i denna paragraf föreskrivs om kraven på kreditinstituts finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den ska tillämpas också i fråga om krav på kreditinstituts konsoliderade finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den. Vad som i denna paragraf föreskrivs om kraven på kreditinstituts finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den ska tillämpas också i fråga om krav på kreditinstituts konsoliderade finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den. Finansinspektionen ska för ett kreditinstitut sätta ut en tidsfrist inom vilken kreditinstitutet ska vidta åtgärder som Finansinspektionen kräver med stöd av denna paragraf. Finansinspektionen ska för ett kreditinstitut sätta ut en tidsfrist inom vilken kreditinstitutet ska vidta åtgärder som Finansinspektionen kräver med stöd av denna paragraf. 10 a § Kreditinstitut under tvångsförvaltning Om Finansinspektionen med stöd av 29 § i lagen om Finansinspektionen har begränsat den verksamhet som kreditinstitutets ledning får bedriva kan Finansinspektionen, när de förutsättningar som föreskrivs i 5 a § är uppfyllda, för högst ett år i sänder tillsätta ett eller flera ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen för att utöva den behörighet som tillkommer ledningen, om det behövs för att trygga kreditinstitutets verksamhet. Ombuden ska i sin verksamhet följa Finansinspektionens anvisningar. Om Finansinspektionen med stöd av 29 § i lagen om Finansinspektionen har begränsat den verksamhet som kreditinstitutets ledning får bedriva kan Finansinspektionen, när de förutsättningar som föreskrivs i 5 a § är uppfyllda, för högst ett år i sänder tillsätta ett eller flera ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen för att utöva den behörighet som tillkommer ledningen, om det behövs för att trygga kreditinstitutets verksamhet. Ombuden ska i sin verksamhet följa Finansinspektionens anvisningar. Finansinspektionen ska precisera i vilka avseenden ett ombud utövar behörighet som tillkommer kreditinstitutets ledning och offentliggöra ombudets namn och behörighet i kreditinstitutet samt göra registeranmälan om ombudets personuppgifter och behörighet, med iakttagande av vad som föreskrivs om registrering av personuppgifter om den vars behörighet ombudet ut-övar. Finansinspektionen ska precisera i vilka avseenden ett ombud utövar behörighet som tillkommer kreditinstitutets ledning och offentliggöra ombudets namn och behörighet i kreditinstitutet samt göra registeranmälan om ombudets personuppgifter och behörighet, med iakttagande av vad som föreskrivs om registrering av personuppgifter om den vars behörighet ombudet ut-övar. Finansinspektionen kan när som helst besluta om indragning av ett ombuds behörighet. Finansinspektionen kan när som helst besluta om indragning av ett ombuds behörighet. 10 b § Samråds- och underrättelseskyldigheter i fråga om tillsynsåtgärder Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder enligt 6, 8–10 eller 10 a § samråda med den myndighet som ansvarar för tillsynen över kreditinstitutets dotterinstitut som är beläget i en annan medlemsstat och underrätta Europeiska bankmyndigheten om saken. Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder enligt 6, 8–10 eller 10 a § samråda med den myndighet som ansvarar för tillsynen över kreditinstitutets dotterinstitut som är beläget i en annan medlemsstat och underrätta Europeiska bankmyndigheten om saken. Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över ett kreditinstitut som är dotterföretag till ett holdingföretag eller kreditinstitut som är beläget i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder som avses i 1 mom. samråda med den utländska EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen. Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över ett kreditinstitut som är dotterföretag till ett holdingföretag eller kreditinstitut som är beläget i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder som avses i 1 mom. samråda med den utländska EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen. Finansinspektionen ska, efter att från en annan EES-tillsynsmyndighet ha fått meddelande om tillsynsåtgärder vilka motsvarar åtgärder enligt 1 mom. och avser ett i en annan EES-stat etablerat dotterinstitut till ett finländskt kreditinstitut, bedöma tillsynsåtgärdernas inverkan på kreditinstitutets övriga dotterföretag och rapportera sin bedömning till den EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsynen över detta dotterföretag senast tre dagar efter att ha mottagit meddelandet. Finansinspektionen ska, efter att från en annan EES-tillsynsmyndighet ha fått meddelande om tillsynsåtgärder vilka motsvarar åtgärder enligt 1 mom. och avser ett i en annan EES-stat etablerat dotterinstitut till ett finländskt kreditinstitut, bedöma tillsynsåtgärdernas inverkan på kreditinstitutets övriga dotterföretag och rapportera sin bedömning till den EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsynen över detta dotterföretag senast tre dagar efter att ha mottagit meddelandet. 11 § 11 § har upphävts genom L 26.3.2021/233. 11 § har upphävts genom L 26.3.2021/233.
  71. 10

    Finansinspektionen may impose special supervisory measures on a credit institution when capital or liquidity cannot otherwise be secured.

    10 § Finansinspektionens övriga särskilda befogenheter vid tillsyn över solvens och likviditet Om det inte på något annat ändamålsenligt sätt är möjligt att säkerställa ett kreditinstituts kapitalbas eller likviditet i förhållande till den totala exponeringen kan Finansinspektionen, utöver vad som föreskrivs i 6, 6 d, 8 och 9 § och i lagen om Finansinspektionen Om det inte på något annat ändamålsenligt sätt är möjligt att säkerställa ett kreditinstituts kapitalbas eller likviditet i förhållande till den totala exponeringen kan Finansinspektionen, utöver vad som föreskrivs i 6, 6 d, 8 och 9 § och i lagen om Finansinspektionen 1) begränsa summan av kreditinstitutets och till dess finansiella företagsgrupp hörande företags rörliga ersättningar samt avtalsbaserade pensioner i förhållande till räkenskapsperiodens vinst, begränsa summan av kreditinstitutets och till dess finansiella företagsgrupp hörande företags rörliga ersättningar samt avtalsbaserade pensioner i förhållande till räkenskapsperiodens vinst, 2) kräva att kreditinstitutet regelbundet rapporterar sådan information om kreditinstitutets finansiella ställning som avses i EU:s tillsynsförordning och i denna lag, i större utsträckning och mer frekvent än vad som krävs i dem, dock inte till de delar som kreditinstitutet redan i övrigt är skyldigt att rapportera samma information, kräva att kreditinstitutet regelbundet rapporterar sådan information om kreditinstitutets finansiella ställning som avses i EU:s tillsynsförordning och i denna lag, i större utsträckning och mer frekvent än vad som krävs i dem, dock inte till de delar som kreditinstitutet redan i övrigt är skyldigt att rapportera samma information, 3) ställa kvalitativa krav på hanteringen av kreditinstitutets likviditet samt kvantitativa krav på kreditinstitutets likviditet på basis av den information som kreditinstitutet med stöd av EU:s tillsynsförordning eller annars är skyldigt att regelbundet rapportera till Finansinspektionen, ställa kvalitativa krav på hanteringen av kreditinstitutets likviditet samt kvantitativa krav på kreditinstitutets likviditet på basis av den information som kreditinstitutet med stöd av EU:s tillsynsförordning eller annars är skyldigt att regelbundet rapportera till Finansinspektionen, 4) kräva att kreditinstitutet regelbundet offentliggör annan information om sin finansiella ställning än sådan som avses i EU:s tillsynsförordning eller offentliggör informationen oftare än vad som krävs i den nämnda förordningen, kräva att kreditinstitutet regelbundet offentliggör annan information om sin finansiella ställning än sådan som avses i EU:s tillsynsförordning eller offentliggör informationen oftare än vad som krävs i den nämnda förordningen, 5) kräva att kreditinstitutet inom en viss tid lägger fram en bedömning av orsakerna till att det inte uppfyller eller sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla de krav som ställs på dess verksamhet; om åtgärder enligt en sådan återhämtningsplan som avses i 8 a kap. inte enligt Finansinspektionen är tillräckliga för att uppfylla kraven inom en rimlig tid, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet lägger fram en särskild plan för hur kraven ska uppfyllas inom den tid som anges i planen, kräva att kreditinstitutet inom en viss tid lägger fram en bedömning av orsakerna till att det inte uppfyller eller sannolikt inte under de följande tolv månaderna kommer att uppfylla de krav som ställs på dess verksamhet; om åtgärder enligt en sådan återhämtningsplan som avses i 8 a kap. inte enligt Finansinspektionen är tillräckliga för att uppfylla kraven inom en rimlig tid, kan Finansinspektionen kräva att kreditinstitutet lägger fram en särskild plan för hur kraven ska uppfyllas inom den tid som anges i planen, 6) kräva att kreditinstitutet sammankallar bolagsstämman eller motsvarande förvaltningsorgan som utövar den högsta beslutanderätten i kreditinstitutet, för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt eller, om kreditinstitutet inte inom den tid som Finansinspektionen bestämt har vidtagit åtgärder för att sammankalla stämman, sammankallar denna för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt, med iakttagande i övrigt av vad som i lag eller kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar föreskrivs om sammankallande av extra stämma, kräva att kreditinstitutet sammankallar bolagsstämman eller motsvarande förvaltningsorgan som utövar den högsta beslutanderätten i kreditinstitutet, för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt eller, om kreditinstitutet inte inom den tid som Finansinspektionen bestämt har vidtagit åtgärder för att sammankalla stämman, sammankallar denna för behandling av ett eller flera ärenden som Finansinspektionen bestämt, med iakttagande i övrigt av vad som i lag eller kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar föreskrivs om sammankallande av extra stämma, 7) kräva att kreditinstitutet upprättar en plan för skuldomläggning enligt Finansinspektionens anvisningar, kräva att kreditinstitutet upprättar en plan för skuldomläggning enligt Finansinspektionens anvisningar, 8) kräva ändring av kreditinstitutets affärsstrategi eller dess juridiska eller administrativa strukturer, enligt Finansinspektionens anvisningar, kräva ändring av kreditinstitutets affärsstrategi eller dess juridiska eller administrativa strukturer, enligt Finansinspektionens anvisningar, 9) i enlighet med 29 § i lagen om Finansinspektionen tillsätta ett ombud för kreditinstitutet, i enlighet med 29 § i lagen om Finansinspektionen tillsätta ett ombud för kreditinstitutet, 10) kräva att kreditinstitutet vidtar andra åtgärder i enlighet med sin återhämtningsplan, kräva att kreditinstitutet vidtar andra åtgärder i enlighet med sin återhämtningsplan, 11) ålägga kreditinstitutet att i enlighet med 5 kap. i resolutionslagen vidta behövliga åtgärder för värdering av kreditinstitutets tillgångar och skulder, ålägga kreditinstitutet att i enlighet med 5 kap. i resolutionslagen vidta behövliga åtgärder för värdering av kreditinstitutets tillgångar och skulder, 12) kräva att kreditinstitutet lämnar in en plan för på vilket sätt det åtgärdar brister som iakttagits i efterlevnaden av krav enligt denna lag eller EU:s tillsynsförordning, kräva att kreditinstitutet lämnar in en plan för på vilket sätt det åtgärdar brister som iakttagits i efterlevnaden av krav enligt denna lag eller EU:s tillsynsförordning, 13) kräva att kreditinstitutet behandlar tillgångar i balansräkningen på ett särskilt sätt med avseende på kapitalbaskraven, kräva att kreditinstitutet behandlar tillgångar i balansräkningen på ett särskilt sätt med avseende på kapitalbaskraven, 14) förutsätta att kreditinstitutet stärker sin kapitalbas genom att begränsa utdelningen. förutsätta att kreditinstitutet stärker sin kapitalbas genom att begränsa utdelningen. Vad som i denna paragraf föreskrivs om kraven på kreditinstituts finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den ska tillämpas också i fråga om krav på kreditinstituts konsoliderade finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den. Vad som i denna paragraf föreskrivs om kraven på kreditinstituts finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den ska tillämpas också i fråga om krav på kreditinstituts konsoliderade finansiella ställning samt rapportering och offentliggörande av information om den. Finansinspektionen ska för ett kreditinstitut sätta ut en tidsfrist inom vilken kreditinstitutet ska vidta åtgärder som Finansinspektionen kräver med stöd av denna paragraf. Finansinspektionen ska för ett kreditinstitut sätta ut en tidsfrist inom vilken kreditinstitutet ska vidta åtgärder som Finansinspektionen kräver med stöd av denna paragraf. 10 a § Kreditinstitut under tvångsförvaltning Om Finansinspektionen med stöd av 29 § i lagen om Finansinspektionen har begränsat den verksamhet som kreditinstitutets ledning får bedriva kan Finansinspektionen, när de förutsättningar som föreskrivs i 5 a § är uppfyllda, för högst ett år i sänder tillsätta ett eller flera ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen för att utöva den behörighet som tillkommer ledningen, om det behövs för att trygga kreditinstitutets verksamhet. Ombuden ska i sin verksamhet följa Finansinspektionens anvisningar. Om Finansinspektionen med stöd av 29 § i lagen om Finansinspektionen har begränsat den verksamhet som kreditinstitutets ledning får bedriva kan Finansinspektionen, när de förutsättningar som föreskrivs i 5 a § är uppfyllda, för högst ett år i sänder tillsätta ett eller flera ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen för att utöva den behörighet som tillkommer ledningen, om det behövs för att trygga kreditinstitutets verksamhet. Ombuden ska i sin verksamhet följa Finansinspektionens anvisningar. Finansinspektionen ska precisera i vilka avseenden ett ombud utövar behörighet som tillkommer kreditinstitutets ledning och offentliggöra ombudets namn och behörighet i kreditinstitutet samt göra registeranmälan om ombudets personuppgifter och behörighet, med iakttagande av vad som föreskrivs om registrering av personuppgifter om den vars behörighet ombudet ut-övar. Finansinspektionen ska precisera i vilka avseenden ett ombud utövar behörighet som tillkommer kreditinstitutets ledning och offentliggöra ombudets namn och behörighet i kreditinstitutet samt göra registeranmälan om ombudets personuppgifter och behörighet, med iakttagande av vad som föreskrivs om registrering av personuppgifter om den vars behörighet ombudet ut-övar. Finansinspektionen kan när som helst besluta om indragning av ett ombuds behörighet. Finansinspektionen kan när som helst besluta om indragning av ett ombuds behörighet. Finansinspektionen ska samtidigt som den offentliggör ett beslut om ett ombud lämna in det till den åtkomstpunkt som avses i artikel 1 i Esap-förordningen i det format som avses i artikel 2.3 i förordningen. Följande data ska fogas till informationen: Finansinspektionen ska samtidigt som den offentliggör ett beslut om ett ombud lämna in det till den åtkomstpunkt som avses i artikel 1 i Esap-förordningen i det format som avses i artikel 2.3 i förordningen. Följande data ska fogas till informationen: 1) samtliga namn på det kreditinstitut som informationen gäller, samtliga namn på det kreditinstitut som informationen gäller, 2) kreditinstitutets identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen, kreditinstitutets identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen, 3) typen av information i enlighet med artikel 7.4 c i Esap-förordningen, typen av information i enlighet med artikel 7.4 c i Esap-förordningen, 4) omnämnande av om informationen innehåller personuppgifter. omnämnande av om informationen innehåller personuppgifter. 10 b § Samråds- och underrättelseskyldigheter i fråga om tillsynsåtgärder Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder enligt 6, 8–10 eller 10 a § samråda med den myndighet som ansvarar för tillsynen över kreditinstitutets dotterinstitut som är beläget i en annan medlemsstat och underrätta Europeiska bankmyndigheten om saken. Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder enligt 6, 8–10 eller 10 a § samråda med den myndighet som ansvarar för tillsynen över kreditinstitutets dotterinstitut som är beläget i en annan medlemsstat och underrätta Europeiska bankmyndigheten om saken. Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över ett kreditinstitut som är dotterföretag till ett holdingföretag eller kreditinstitut som är beläget i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder som avses i 1 mom. samråda med den utländska EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen. Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över ett kreditinstitut som är dotterföretag till ett holdingföretag eller kreditinstitut som är beläget i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen innan den vidtar tillsynsåtgärder som avses i 1 mom. samråda med den utländska EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen. Finansinspektionen ska, efter att från en annan EES-tillsynsmyndighet ha fått meddelande om tillsynsåtgärder vilka motsvarar åtgärder enligt 1 mom. och avser ett i en annan EES-stat etablerat dotterinstitut till ett finländskt kreditinstitut, bedöma tillsynsåtgärdernas inverkan på kreditinstitutets övriga dotterföretag och rapportera sin bedömning till den EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsynen över detta dotterföretag senast tre dagar efter att ha mottagit meddelandet. Finansinspektionen ska, efter att från en annan EES-tillsynsmyndighet ha fått meddelande om tillsynsåtgärder vilka motsvarar åtgärder enligt 1 mom. och avser ett i en annan EES-stat etablerat dotterinstitut till ett finländskt kreditinstitut, bedöma tillsynsåtgärdernas inverkan på kreditinstitutets övriga dotterföretag och rapportera sin bedömning till den EES-tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsynen över detta dotterföretag senast tre dagar efter att ha mottagit meddelandet. 11 § 11 § har upphävts genom L 26.3.2021/233. 11 § har upphävts genom L 26.3.2021/233.
  72. 12

    Finansinspektionen ska publicera tillsynsprinciper och göra viss information och statistik tillgänglig för allmänheten.

    12 § Offentliggörande av tillsynsprinciper och tillämpliga bestämmelser Finansinspektionen ska Finansinspektionen ska 1) offentliggöra de allmänna principerna och metoderna för tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 § samt en beskrivning av på vilket sätt bedömningen sätts i relation till verksamhetens art, omfattning och komplexitet, offentliggöra de allmänna principerna och metoderna för tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 § samt en beskrivning av på vilket sätt bedömningen sätts i relation till verksamhetens art, omfattning och komplexitet, 2) hålla sådan information tillgänglig för allmänheten som avser bestämmelserna i 10 kap. och detta kapitel, de författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem samt vilka reglerings- och tillämpningsalternativ enligt Europeiska unionens lagstiftning som tillämpas i Finland, hålla sådan information tillgänglig för allmänheten som avser bestämmelserna i 10 kap. och detta kapitel, de författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem samt vilka reglerings- och tillämpningsalternativ enligt Europeiska unionens lagstiftning som tillämpas i Finland, 3) hålla sådan statistik tillgänglig för allmänheten som avser tillämpning av 10 kap. och detta kapitel samt författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem. hålla sådan statistik tillgänglig för allmänheten som avser tillämpning av 10 kap. och detta kapitel samt författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem.
  73. 12

    Finansinspektionen must publish supervisory principles and methods, make applicable rules and EU-related regulatory options publicly available, and provide public statistics on application of the rules.

    12 § Offentliggörande av tillsynsprinciper och tillämpliga bestämmelser Finansinspektionen ska Finansinspektionen ska 1) offentliggöra de allmänna principerna och metoderna för tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 § samt en beskrivning av på vilket sätt bedömningen sätts i relation till verksamhetens art, omfattning och komplexitet, offentliggöra de allmänna principerna och metoderna för tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 § samt en beskrivning av på vilket sätt bedömningen sätts i relation till verksamhetens art, omfattning och komplexitet, 2) hålla sådan information tillgänglig för allmänheten som avser bestämmelserna i 10 kap. och detta kapitel, de författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem samt vilka reglerings- och tillämpningsalternativ enligt Europeiska unionens lagstiftning som tillämpas i Finland, hålla sådan information tillgänglig för allmänheten som avser bestämmelserna i 10 kap. och detta kapitel, de författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem samt vilka reglerings- och tillämpningsalternativ enligt Europeiska unionens lagstiftning som tillämpas i Finland, 3) hålla sådan statistik tillgänglig för allmänheten som avser tillämpning av 10 kap. och detta kapitel samt författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem. hålla sådan statistik tillgänglig för allmänheten som avser tillämpning av 10 kap. och detta kapitel samt författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem.
  74. 12

    Finansinspektionen must publish and make public certain supervisory principles, related regulatory information, and statistics.

    12 § Offentliggörande av tillsynsprinciper och tillämpliga bestämmelser Finansinspektionen ska Finansinspektionen ska 1) offentliggöra de allmänna principerna och metoderna för tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 § samt en beskrivning av på vilket sätt bedömningen sätts i relation till verksamhetens art, omfattning och komplexitet, offentliggöra de allmänna principerna och metoderna för tillsynsmyndighetens bedömning enligt 2 § samt en beskrivning av på vilket sätt bedömningen sätts i relation till verksamhetens art, omfattning och komplexitet, 2) hålla sådan information tillgänglig för allmänheten som avser bestämmelserna i 10 kap. och detta kapitel, de författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem samt vilka reglerings- och tillämpningsalternativ enligt Europeiska unionens lagstiftning som tillämpas i Finland, hålla sådan information tillgänglig för allmänheten som avser bestämmelserna i 10 kap. och detta kapitel, de författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem samt vilka reglerings- och tillämpningsalternativ enligt Europeiska unionens lagstiftning som tillämpas i Finland, 3) hålla sådan statistik tillgänglig för allmänheten som avser tillämpning av 10 kap. och detta kapitel samt författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem. hålla sådan statistik tillgänglig för allmänheten som avser tillämpning av 10 kap. och detta kapitel samt författningar och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem.
  75. 13

    Finansinspektionen must seek agreement with the relevant EEA home supervisor in certain group-supervision cases, may decide alone if no agreement is reached within the stated time limits, and must consult or wait for the European Banking Authority when the matter is referred.

    13 § En finansiell företagsgrupps gemensamma beslut om tillsynsbedömning Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant EES-kreditinstituts hemstat försöka nå samförstånd i fråga om tillämpningen av 2, 3, 6, 6 d och 9 § på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska begära ett utlåtande om saken från Europeiska bankmyndigheten, om någon av de myndigheter som avses i detta moment begär det. Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant EES-kreditinstituts hemstat försöka nå samförstånd i fråga om tillämpningen av 2, 3, 6, 6 d och 9 § på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska begära ett utlåtande om saken från Europeiska bankmyndigheten, om någon av de myndigheter som avses i detta moment begär det. Om samförstånd inte har nåtts inom fyra månader efter det att Finansinspektionen har gjort en sådan utvärdering som avses i 2 § 1 mom. och delgett denna till de myndigheter som avses i 4 mom. i denna paragraf, får Finansinspektionen ensam fatta beslut om tillämpning av de paragrafer som anges i 1 mom. på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge den utvärdering som avses i 2 § och ett beslut som fattats med stöd av 3, 6, 6 d och 9 § till de myndigheter som avses i 4 mom. Om Finansinspektionen eller någon annan av de behöriga myndigheter som avses i det momentet inom den fyra månaders tidsfrist som föreskrivs i detta moment har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Om samförstånd inte har nåtts inom fyra månader efter det att Finansinspektionen har gjort en sådan utvärdering som avses i 2 § 1 mom. och delgett denna till de myndigheter som avses i 4 mom. i denna paragraf, får Finansinspektionen ensam fatta beslut om tillämpning av de paragrafer som anges i 1 mom. på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge den utvärdering som avses i 2 § och ett beslut som fattats med stöd av 3, 6, 6 d och 9 § till de myndigheter som avses i 4 mom. Om Finansinspektionen eller någon annan av de behöriga myndigheter som avses i det momentet inom den fyra månaders tidsfrist som föreskrivs i detta moment har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen höra den utländska EES-tillsynsmyndigheten innan Finansinspektionen gör en sådan utvärdering som avses i 2 § eller fattar ett sådant beslut som avses i 3, 6, 6 d eller 9 §. Om Finansinspektionen eller en annan behörig myndighet som svarar för tillsynen över ett företag som hör till den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen höra den utländska EES-tillsynsmyndigheten innan Finansinspektionen gör en sådan utvärdering som avses i 2 § eller fattar ett sådant beslut som avses i 3, 6, 6 d eller 9 §. Om Finansinspektionen eller en annan behörig myndighet som svarar för tillsynen över ett företag som hör till den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Utvärderingar och beslut som avses i 1 och 3 mom. ska årligen omprövas med iakttagande av vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, eller av särskilda skäl oftare än så, om en sådan utländsk EES-tillsynsmyndighet som avses i denna paragraf begär det. Utvärderingar och beslut som avses i 1 och 3 mom. ska årligen omprövas med iakttagande av vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, eller av särskilda skäl oftare än så, om en sådan utländsk EES-tillsynsmyndighet som avses i denna paragraf begär det. Om Europeiska bankmyndigheten har ombetts ge ett yttrande i ett sådant fall som avses i 1 mom. eller vid tillämpning av 3 mom., ska Finansinspektionen beakta yttrandet i sitt beslut och, om beslutet avsevärt avviker från yttrandet, motivera avvikelsen. Om Europeiska bankmyndigheten har ombetts ge ett yttrande i ett sådant fall som avses i 1 mom. eller vid tillämpning av 3 mom., ska Finansinspektionen beakta yttrandet i sitt beslut och, om beslutet avsevärt avviker från yttrandet, motivera avvikelsen. 13 a § En finansiell företagsgrupps gemensamma beslut om tidigt ingripande Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut vars finansiella företagsgrupp omfattar ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant utländskt EES-kreditinstituts hemstat eftersträva enighet om tillämpningen av 5 a § på kreditinstitutets moderföretag. Finansinspektionen ska be Europeiska bankmyndigheten om ett yttrande, ifall någon av de myndigheter som avses i detta moment ber om ett sådant. Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut vars finansiella företagsgrupp omfattar ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant utländskt EES-kreditinstituts hemstat eftersträva enighet om tillämpningen av 5 a § på kreditinstitutets moderföretag. Finansinspektionen ska be Europeiska bankmyndigheten om ett yttrande, ifall någon av de myndigheter som avses i detta moment ber om ett sådant. Om enighet om tillämpningen av 5 a § inte uppnås inom fem dagar från det att Finansinspektionen har delgivit beslutet till de myndigheter som avses i 10 b § 1 mom., kan Finansinspektionen ensam besluta att 5 a § ska tillämpas på den finansiella företagsgruppens moderföretag. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge beslutet till de myndigheter som avses ovan i detta moment. Om Finansinspektionen eller någon av de övriga behöriga myndigheter som avses i detta moment före utgången av den tidsfrist som avses ovan har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. Om enighet om tillämpningen av 5 a § inte uppnås inom fem dagar från det att Finansinspektionen har delgivit beslutet till de myndigheter som avses i 10 b § 1 mom., kan Finansinspektionen ensam besluta att 5 a § ska tillämpas på den finansiella företagsgruppens moderföretag. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge beslutet till de myndigheter som avses ovan i detta moment. Om Finansinspektionen eller någon av de övriga behöriga myndigheter som avses i detta moment före utgången av den tidsfrist som avses ovan har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen före ett beslut om ett kreditinstitut som avses i 1 mom. höra den utländska EES-tillsynsmyndighet som avses ovan. Om Finansinspektionen eller någon annan behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över ett företag inom den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen före ett beslut om ett kreditinstitut som avses i 1 mom. höra den utländska EES-tillsynsmyndighet som avses ovan. Om Finansinspektionen eller någon annan behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över ett företag inom den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. 13 b § Den betydelse som ett tidigt ingripande har för vissa avtalsvillkor På tillsynsåtgärder som avses i 5 a § ska tillämpas vad som i 12 kap. 7 § i resolutionslagen föreskrivs om den inverkan som resolutionsåtgärder har på avtalsvillkor som avses i den paragrafen. På tillsynsåtgärder som avses i 5 a § ska tillämpas vad som i 12 kap. 7 § i resolutionslagen föreskrivs om den inverkan som resolutionsåtgärder har på avtalsvillkor som avses i den paragrafen.
  76. 13

    Finansinspektionen must coordinate certain group-supervision decisions with foreign EEA supervisors, request an EBA opinion if asked, notify the other authorities without delay, and in some cases may decide alone if no agreement is reached within the stated time limits.

    13 § En finansiell företagsgrupps gemensamma beslut om tillsynsbedömning Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant EES-kreditinstituts hemstat försöka nå samförstånd i fråga om tillämpningen av 2, 3, 6, 6 d och 9 § på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska begära ett utlåtande om saken från Europeiska bankmyndigheten, om någon av de myndigheter som avses i detta moment begär det. Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant EES-kreditinstituts hemstat försöka nå samförstånd i fråga om tillämpningen av 2, 3, 6, 6 d och 9 § på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska begära ett utlåtande om saken från Europeiska bankmyndigheten, om någon av de myndigheter som avses i detta moment begär det. Om samförstånd inte har nåtts inom fyra månader efter det att Finansinspektionen har gjort en sådan utvärdering som avses i 2 § 1 mom. och delgett denna till de myndigheter som avses i 4 mom. i denna paragraf, får Finansinspektionen ensam fatta beslut om tillämpning av de paragrafer som anges i 1 mom. på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge den utvärdering som avses i 2 § och ett beslut som fattats med stöd av 3, 6, 6 d och 9 § till de myndigheter som avses i 4 mom. Om Finansinspektionen eller någon annan av de behöriga myndigheter som avses i det momentet inom den fyra månaders tidsfrist som föreskrivs i detta moment har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Om samförstånd inte har nåtts inom fyra månader efter det att Finansinspektionen har gjort en sådan utvärdering som avses i 2 § 1 mom. och delgett denna till de myndigheter som avses i 4 mom. i denna paragraf, får Finansinspektionen ensam fatta beslut om tillämpning av de paragrafer som anges i 1 mom. på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge den utvärdering som avses i 2 § och ett beslut som fattats med stöd av 3, 6, 6 d och 9 § till de myndigheter som avses i 4 mom. Om Finansinspektionen eller någon annan av de behöriga myndigheter som avses i det momentet inom den fyra månaders tidsfrist som föreskrivs i detta moment har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen höra den utländska EES-tillsynsmyndigheten innan Finansinspektionen gör en sådan utvärdering som avses i 2 § eller fattar ett sådant beslut som avses i 3, 6, 6 d eller 9 §. Om Finansinspektionen eller en annan behörig myndighet som svarar för tillsynen över ett företag som hör till den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen höra den utländska EES-tillsynsmyndigheten innan Finansinspektionen gör en sådan utvärdering som avses i 2 § eller fattar ett sådant beslut som avses i 3, 6, 6 d eller 9 §. Om Finansinspektionen eller en annan behörig myndighet som svarar för tillsynen över ett företag som hör till den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Utvärderingar och beslut som avses i 1 och 3 mom. ska årligen omprövas med iakttagande av vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, eller av särskilda skäl oftare än så, om en sådan utländsk EES-tillsynsmyndighet som avses i denna paragraf begär det. Utvärderingar och beslut som avses i 1 och 3 mom. ska årligen omprövas med iakttagande av vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, eller av särskilda skäl oftare än så, om en sådan utländsk EES-tillsynsmyndighet som avses i denna paragraf begär det. Om Europeiska bankmyndigheten har ombetts ge ett yttrande i ett sådant fall som avses i 1 mom. eller vid tillämpning av 3 mom., ska Finansinspektionen beakta yttrandet i sitt beslut och, om beslutet avsevärt avviker från yttrandet, motivera avvikelsen. Om Europeiska bankmyndigheten har ombetts ge ett yttrande i ett sådant fall som avses i 1 mom. eller vid tillämpning av 3 mom., ska Finansinspektionen beakta yttrandet i sitt beslut och, om beslutet avsevärt avviker från yttrandet, motivera avvikelsen. 13 a § En finansiell företagsgrupps gemensamma beslut om tidigt ingripande Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut vars finansiella företagsgrupp omfattar ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant utländskt EES-kreditinstituts hemstat eftersträva enighet om tillämpningen av 5 a § på kreditinstitutets moderföretag. Finansinspektionen ska be Europeiska bankmyndigheten om ett yttrande, ifall någon av de myndigheter som avses i detta moment ber om ett sådant. Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut vars finansiella företagsgrupp omfattar ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant utländskt EES-kreditinstituts hemstat eftersträva enighet om tillämpningen av 5 a § på kreditinstitutets moderföretag. Finansinspektionen ska be Europeiska bankmyndigheten om ett yttrande, ifall någon av de myndigheter som avses i detta moment ber om ett sådant. Om enighet om tillämpningen av 5 a § inte uppnås inom fem dagar från det att Finansinspektionen har delgivit beslutet till de myndigheter som avses i 10 b § 1 mom., kan Finansinspektionen ensam besluta att 5 a § ska tillämpas på den finansiella företagsgruppens moderföretag. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge beslutet till de myndigheter som avses ovan i detta moment. Om Finansinspektionen eller någon av de övriga behöriga myndigheter som avses i detta moment före utgången av den tidsfrist som avses ovan har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. Om enighet om tillämpningen av 5 a § inte uppnås inom fem dagar från det att Finansinspektionen har delgivit beslutet till de myndigheter som avses i 10 b § 1 mom., kan Finansinspektionen ensam besluta att 5 a § ska tillämpas på den finansiella företagsgruppens moderföretag. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge beslutet till de myndigheter som avses ovan i detta moment. Om Finansinspektionen eller någon av de övriga behöriga myndigheter som avses i detta moment före utgången av den tidsfrist som avses ovan har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen före ett beslut om ett kreditinstitut som avses i 1 mom. höra den utländska EES-tillsynsmyndighet som avses ovan. Om Finansinspektionen eller någon annan behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över ett företag inom den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen före ett beslut om ett kreditinstitut som avses i 1 mom. höra den utländska EES-tillsynsmyndighet som avses ovan. Om Finansinspektionen eller någon annan behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över ett företag inom den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. 13 b § Den betydelse som ett tidigt ingripande har för vissa avtalsvillkor På tillsynsåtgärder som avses i 5 a § ska tillämpas vad som i 12 kap. 7 § i resolutionslagen föreskrivs om den inverkan som resolutionsåtgärder har på avtalsvillkor som avses i den paragrafen. På tillsynsåtgärder som avses i 5 a § ska tillämpas vad som i 12 kap. 7 § i resolutionslagen föreskrivs om den inverkan som resolutionsåtgärder har på avtalsvillkor som avses i den paragrafen.
  77. 13

    Finansinspektionen must cooperate with foreign EEA supervisors on group-based supervision matters, seek agreement, consult the European Banking Authority when requested, and follow specific waiting and notification steps.

    13 § En finansiell företagsgrupps gemensamma beslut om tillsynsbedömning Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant EES-kreditinstituts hemstat försöka nå samförstånd i fråga om tillämpningen av 2, 3, 6, 6 d och 9 § på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska begära ett utlåtande om saken från Europeiska bankmyndigheten, om någon av de myndigheter som avses i detta moment begär det. Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant EES-kreditinstituts hemstat försöka nå samförstånd i fråga om tillämpningen av 2, 3, 6, 6 d och 9 § på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska begära ett utlåtande om saken från Europeiska bankmyndigheten, om någon av de myndigheter som avses i detta moment begär det. Om samförstånd inte har nåtts inom fyra månader efter det att Finansinspektionen har gjort en sådan utvärdering som avses i 2 § 1 mom. och delgett denna till de myndigheter som avses i 4 mom. i denna paragraf, får Finansinspektionen ensam fatta beslut om tillämpning av de paragrafer som anges i 1 mom. på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge den utvärdering som avses i 2 § och ett beslut som fattats med stöd av 3, 6, 6 d och 9 § till de myndigheter som avses i 4 mom. Om Finansinspektionen eller någon annan av de behöriga myndigheter som avses i det momentet inom den fyra månaders tidsfrist som föreskrivs i detta moment har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Om samförstånd inte har nåtts inom fyra månader efter det att Finansinspektionen har gjort en sådan utvärdering som avses i 2 § 1 mom. och delgett denna till de myndigheter som avses i 4 mom. i denna paragraf, får Finansinspektionen ensam fatta beslut om tillämpning av de paragrafer som anges i 1 mom. på kreditinstitutets gruppbaserade interna kapitalutvärdering. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge den utvärdering som avses i 2 § och ett beslut som fattats med stöd av 3, 6, 6 d och 9 § till de myndigheter som avses i 4 mom. Om Finansinspektionen eller någon annan av de behöriga myndigheter som avses i det momentet inom den fyra månaders tidsfrist som föreskrivs i detta moment har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen höra den utländska EES-tillsynsmyndigheten innan Finansinspektionen gör en sådan utvärdering som avses i 2 § eller fattar ett sådant beslut som avses i 3, 6, 6 d eller 9 §. Om Finansinspektionen eller en annan behörig myndighet som svarar för tillsynen över ett företag som hör till den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen höra den utländska EES-tillsynsmyndigheten innan Finansinspektionen gör en sådan utvärdering som avses i 2 § eller fattar ett sådant beslut som avses i 3, 6, 6 d eller 9 §. Om Finansinspektionen eller en annan behörig myndighet som svarar för tillsynen över ett företag som hör till den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten så som föreskrivs i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska bankmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det. Utvärderingar och beslut som avses i 1 och 3 mom. ska årligen omprövas med iakttagande av vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, eller av särskilda skäl oftare än så, om en sådan utländsk EES-tillsynsmyndighet som avses i denna paragraf begär det. Utvärderingar och beslut som avses i 1 och 3 mom. ska årligen omprövas med iakttagande av vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, eller av särskilda skäl oftare än så, om en sådan utländsk EES-tillsynsmyndighet som avses i denna paragraf begär det. Om Europeiska bankmyndigheten har ombetts ge ett yttrande i ett sådant fall som avses i 1 mom. eller vid tillämpning av 3 mom., ska Finansinspektionen beakta yttrandet i sitt beslut och, om beslutet avsevärt avviker från yttrandet, motivera avvikelsen. Om Europeiska bankmyndigheten har ombetts ge ett yttrande i ett sådant fall som avses i 1 mom. eller vid tillämpning av 3 mom., ska Finansinspektionen beakta yttrandet i sitt beslut och, om beslutet avsevärt avviker från yttrandet, motivera avvikelsen. 13 a § En finansiell företagsgrupps gemensamma beslut om tidigt ingripande Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut vars finansiella företagsgrupp omfattar ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant utländskt EES-kreditinstituts hemstat eftersträva enighet om tillämpningen av 5 a § på kreditinstitutets moderföretag. Finansinspektionen ska be Europeiska bankmyndigheten om ett yttrande, ifall någon av de myndigheter som avses i detta moment ber om ett sådant. Om Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut vars finansiella företagsgrupp omfattar ett eller flera utländska EES-kreditinstitut, ska Finansinspektionen med tillsynsmyndigheten i ett sådant utländskt EES-kreditinstituts hemstat eftersträva enighet om tillämpningen av 5 a § på kreditinstitutets moderföretag. Finansinspektionen ska be Europeiska bankmyndigheten om ett yttrande, ifall någon av de myndigheter som avses i detta moment ber om ett sådant. Om enighet om tillämpningen av 5 a § inte uppnås inom fem dagar från det att Finansinspektionen har delgivit beslutet till de myndigheter som avses i 10 b § 1 mom., kan Finansinspektionen ensam besluta att 5 a § ska tillämpas på den finansiella företagsgruppens moderföretag. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge beslutet till de myndigheter som avses ovan i detta moment. Om Finansinspektionen eller någon av de övriga behöriga myndigheter som avses i detta moment före utgången av den tidsfrist som avses ovan har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. Om enighet om tillämpningen av 5 a § inte uppnås inom fem dagar från det att Finansinspektionen har delgivit beslutet till de myndigheter som avses i 10 b § 1 mom., kan Finansinspektionen ensam besluta att 5 a § ska tillämpas på den finansiella företagsgruppens moderföretag. Finansinspektionen ska utan dröjsmål delge beslutet till de myndigheter som avses ovan i detta moment. Om Finansinspektionen eller någon av de övriga behöriga myndigheter som avses i detta moment före utgången av den tidsfrist som avses ovan har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen före ett beslut om ett kreditinstitut som avses i 1 mom. höra den utländska EES-tillsynsmyndighet som avses ovan. Om Finansinspektionen eller någon annan behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över ett företag inom den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. Om en utländsk EES-tillsynsmyndighet ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett finländskt kreditinstitut, ska Finansinspektionen före ett beslut om ett kreditinstitut som avses i 1 mom. höra den utländska EES-tillsynsmyndighet som avses ovan. Om Finansinspektionen eller någon annan behörig myndighet som ansvarar för tillsynen över ett företag inom den finansiella företagsgruppen har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten på det sätt som avses i artikel 19 i Europeiska banktillsynsförordningen, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut, invänta Europeiska bankmyndighetens beslut och fatta sitt eget beslut i enlighet med Europeiska bankmyndighetens beslut. 13 b § Den betydelse som ett tidigt ingripande har för vissa avtalsvillkor På tillsynsåtgärder som avses i 5 a § ska tillämpas vad som i 12 kap. 7 § i resolutionslagen föreskrivs om den inverkan som resolutionsåtgärder har på avtalsvillkor som avses i den paragrafen. På tillsynsåtgärder som avses i 5 a § ska tillämpas vad som i 12 kap. 7 § i resolutionslagen föreskrivs om den inverkan som resolutionsåtgärder har på avtalsvillkor som avses i den paragrafen.
  78. 14

    If Finansinspektionen supervises a credit institution group that includes entities regulated in another EEA state, it must promptly notify the relevant foreign authority and provide the information needed for that authority’s tasks.

    14 § Informationsutbyte i krissituationer Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera företag som regleras i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen utan dröjsmål underrätta en sådan annan EES-stats myndighet som avses i 71 § 1 mom. 3 och 11 punkten i lagen om Finansinspektionen om krissituationer som avses i artikel 18 i Europeiska banktillsynsförordningen och om därmed jämförbara krissituationer samt ge myndigheterna den information som de behöver för att sköta sina uppgifter. Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera företag som regleras i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen utan dröjsmål underrätta en sådan annan EES-stats myndighet som avses i 71 § 1 mom. 3 och 11 punkten i lagen om Finansinspektionen om krissituationer som avses i artikel 18 i Europeiska banktillsynsförordningen och om därmed jämförbara krissituationer samt ge myndigheterna den information som de behöver för att sköta sina uppgifter. Med företag som regleras ovan i 1 mom. avses sådana i andra EES-stater auktoriserade företag som motsvarar kreditinstitut enligt denna lag, värdepappersföretag enligt lagen om investeringstjänster, fondbolag enligt lagen om placeringsfonder, AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, försäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen och betalningsinstitut enligt lagen om betalningsinstitut. Med företag som regleras ovan i 1 mom. avses sådana i andra EES-stater auktoriserade företag som motsvarar kreditinstitut enligt denna lag, värdepappersföretag enligt lagen om investeringstjänster, fondbolag enligt lagen om placeringsfonder, AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, försäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen och betalningsinstitut enligt lagen om betalningsinstitut.
  79. 14

    Finansinspektionen must promptly notify the relevant EEA-state authority about crisis situations and provide the information needed for that authority’s tasks, when it supervises a credit institution group with companies regulated in another EEA state.

    14 § Informationsutbyte i krissituationer Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera företag som regleras i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen utan dröjsmål underrätta en sådan annan EES-stats myndighet som avses i 71 § 1 mom. 3 och 11 punkten i lagen om Finansinspektionen om krissituationer som avses i artikel 18 i Europeiska banktillsynsförordningen och om därmed jämförbara krissituationer samt ge myndigheterna den information som de behöver för att sköta sina uppgifter. Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera företag som regleras i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen utan dröjsmål underrätta en sådan annan EES-stats myndighet som avses i 71 § 1 mom. 3 och 11 punkten i lagen om Finansinspektionen om krissituationer som avses i artikel 18 i Europeiska banktillsynsförordningen och om därmed jämförbara krissituationer samt ge myndigheterna den information som de behöver för att sköta sina uppgifter. Med företag som regleras ovan i 1 mom. avses sådana i andra EES-stater auktoriserade företag som motsvarar kreditinstitut enligt denna lag, värdepappersföretag enligt lagen om investeringstjänster, fondbolag enligt lagen om placeringsfonder, AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, försäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen och betalningsinstitut enligt lagen om betalningsinstitut. Med företag som regleras ovan i 1 mom. avses sådana i andra EES-stater auktoriserade företag som motsvarar kreditinstitut enligt denna lag, värdepappersföretag enligt lagen om investeringstjänster, fondbolag enligt lagen om placeringsfonder, AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, försäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen och betalningsinstitut enligt lagen om betalningsinstitut.
  80. 14

    Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta en relevant annan EES-stats myndighet vid vissa krissituationer och ge den information som behövs.

    14 § Informationsutbyte i krissituationer Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera företag som regleras i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen utan dröjsmål underrätta en sådan annan EES-stats myndighet som avses i 71 § 1 mom. 3 och 11 punkten i lagen om Finansinspektionen om krissituationer som avses i artikel 18 i Europeiska banktillsynsförordningen och om därmed jämförbara krissituationer samt ge myndigheterna den information som de behöver för att sköta sina uppgifter. Om Finansinspektionen svarar för den gruppbaserade tillsynen över ett kreditinstitut till vars finansiella företagsgrupp hör ett eller flera företag som regleras i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen utan dröjsmål underrätta en sådan annan EES-stats myndighet som avses i 71 § 1 mom. 3 och 11 punkten i lagen om Finansinspektionen om krissituationer som avses i artikel 18 i Europeiska banktillsynsförordningen och om därmed jämförbara krissituationer samt ge myndigheterna den information som de behöver för att sköta sina uppgifter. Med företag som regleras ovan i 1 mom. avses sådana i andra EES-stater auktoriserade företag som motsvarar kreditinstitut enligt denna lag, värdepappersföretag enligt lagen om investeringstjänster, fondbolag enligt lagen om placeringsfonder, AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, försäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen och betalningsinstitut enligt lagen om betalningsinstitut. Med företag som regleras ovan i 1 mom. avses sådana i andra EES-stater auktoriserade företag som motsvarar kreditinstitut enligt denna lag, värdepappersföretag enligt lagen om investeringstjänster, fondbolag enligt lagen om placeringsfonder, AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, försäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen och betalningsinstitut enligt lagen om betalningsinstitut.
  81. 15

    Finansinspektionen may agree with EEA supervisory authorities on which authority handles group supervision and which law applies; it must also prepare a written supervision protocol and share it with specified parties.

    15 § Överföring av grupptillsynsuppgifter till andra tillsynsmyndigheter Finansinspektionen kan med tillsynsmyndigheterna i en eller flera andra EES-stater avtala att som ansvarig myndighet för den gruppbaserade tillsynen ska verka en annan EES-tillsynsmyndighet och att på den gruppbaserade tillsynen ska tillämpas den andra statens lagstiftning. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att den finansiella företagsgruppens moderföretag inte är ett finländskt kreditinstitut. Finansinspektionen kan med tillsynsmyndigheterna i en eller flera andra EES-stater avtala att som ansvarig myndighet för den gruppbaserade tillsynen ska verka en annan EES-tillsynsmyndighet och att på den gruppbaserade tillsynen ska tillämpas den andra statens lagstiftning. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att den finansiella företagsgruppens moderföretag inte är ett finländskt kreditinstitut. Finansinspektionen kan med en eller flera EES-staters tillsynsmyndigheter avtala att Finansinspektionen ska vara den myndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över en annan än en sådan finansiell företagsgrupp som avses i 1 kap. 16 § och att finsk lag ska tillämpas på den gruppbaserade tillsynen. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att till den finansiella företagsgruppen hör minst ett finländskt kreditinstitut. Finansinspektionen kan med en eller flera EES-staters tillsynsmyndigheter avtala att Finansinspektionen ska vara den myndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över en annan än en sådan finansiell företagsgrupp som avses i 1 kap. 16 § och att finsk lag ska tillämpas på den gruppbaserade tillsynen. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att till den finansiella företagsgruppen hör minst ett finländskt kreditinstitut. En förutsättning för avtal enligt 1 och 2 mom. är att det föreligger vägande skäl att ordna effektiv gruppbaserad tillsyn. Finansinspektionen ska upprätta ett skriftligt tillsynsprotokoll över avtalet som ska undertecknas av samtliga myndigheter som svarar för tillsynen över de kreditinstitut och värdepappersföretag som hör till den finansiella företagsgrupp som avses i 1 och 2 mom. Finansinspektionen ska delge tillsynsprotokollet till den finansiella företagsgruppens moderföretag, till Europeiska kommissionen och till Europeiska bankmyndigheten. En förutsättning för avtal enligt 1 och 2 mom. är att det föreligger vägande skäl att ordna effektiv gruppbaserad tillsyn. Finansinspektionen ska upprätta ett skriftligt tillsynsprotokoll över avtalet som ska undertecknas av samtliga myndigheter som svarar för tillsynen över de kreditinstitut och värdepappersföretag som hör till den finansiella företagsgrupp som avses i 1 och 2 mom. Finansinspektionen ska delge tillsynsprotokollet till den finansiella företagsgruppens moderföretag, till Europeiska kommissionen och till Europeiska bankmyndigheten.
  82. 15

    Finansinspektionen may make agreements with EEA supervisory authorities about which authority will handle group supervision, and it must prepare and share a written supervision protocol for such agreements.

    15 § Överföring av grupptillsynsuppgifter till andra tillsynsmyndigheter Finansinspektionen kan med tillsynsmyndigheterna i en eller flera andra EES-stater avtala att som ansvarig myndighet för den gruppbaserade tillsynen ska verka en annan EES-tillsynsmyndighet och att på den gruppbaserade tillsynen ska tillämpas den andra statens lagstiftning. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att den finansiella företagsgruppens moderföretag inte är ett finländskt kreditinstitut. Finansinspektionen kan med tillsynsmyndigheterna i en eller flera andra EES-stater avtala att som ansvarig myndighet för den gruppbaserade tillsynen ska verka en annan EES-tillsynsmyndighet och att på den gruppbaserade tillsynen ska tillämpas den andra statens lagstiftning. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att den finansiella företagsgruppens moderföretag inte är ett finländskt kreditinstitut. Finansinspektionen kan med en eller flera EES-staters tillsynsmyndigheter avtala att Finansinspektionen ska vara den myndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över en annan än en sådan finansiell företagsgrupp som avses i 1 kap. 16 § och att finsk lag ska tillämpas på den gruppbaserade tillsynen. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att till den finansiella företagsgruppen hör minst ett finländskt kreditinstitut. Finansinspektionen kan med en eller flera EES-staters tillsynsmyndigheter avtala att Finansinspektionen ska vara den myndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över en annan än en sådan finansiell företagsgrupp som avses i 1 kap. 16 § och att finsk lag ska tillämpas på den gruppbaserade tillsynen. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att till den finansiella företagsgruppen hör minst ett finländskt kreditinstitut. En förutsättning för avtal enligt 1 och 2 mom. är att det föreligger vägande skäl att ordna effektiv gruppbaserad tillsyn. Finansinspektionen ska upprätta ett skriftligt tillsynsprotokoll över avtalet som ska undertecknas av samtliga myndigheter som svarar för tillsynen över de kreditinstitut och värdepappersföretag som hör till den finansiella företagsgrupp som avses i 1 och 2 mom. Finansinspektionen ska delge tillsynsprotokollet till den finansiella företagsgruppens moderföretag, till Europeiska kommissionen och till Europeiska bankmyndigheten. En förutsättning för avtal enligt 1 och 2 mom. är att det föreligger vägande skäl att ordna effektiv gruppbaserad tillsyn. Finansinspektionen ska upprätta ett skriftligt tillsynsprotokoll över avtalet som ska undertecknas av samtliga myndigheter som svarar för tillsynen över de kreditinstitut och värdepappersföretag som hör till den finansiella företagsgrupp som avses i 1 och 2 mom. Finansinspektionen ska delge tillsynsprotokollet till den finansiella företagsgruppens moderföretag, till Europeiska kommissionen och till Europeiska bankmyndigheten.
  83. 15

    Finansinspektionen may agree with EEA supervisory authorities on who leads group supervision and which law applies, if the stated group conditions are met, and it must prepare and share a written supervision protocol.

    15 § Överföring av grupptillsynsuppgifter till andra tillsynsmyndigheter Finansinspektionen kan med tillsynsmyndigheterna i en eller flera andra EES-stater avtala att som ansvarig myndighet för den gruppbaserade tillsynen ska verka en annan EES-tillsynsmyndighet och att på den gruppbaserade tillsynen ska tillämpas den andra statens lagstiftning. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att den finansiella företagsgruppens moderföretag inte är ett finländskt kreditinstitut. Finansinspektionen kan med tillsynsmyndigheterna i en eller flera andra EES-stater avtala att som ansvarig myndighet för den gruppbaserade tillsynen ska verka en annan EES-tillsynsmyndighet och att på den gruppbaserade tillsynen ska tillämpas den andra statens lagstiftning. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att den finansiella företagsgruppens moderföretag inte är ett finländskt kreditinstitut. Finansinspektionen kan med en eller flera EES-staters tillsynsmyndigheter avtala att Finansinspektionen ska vara den myndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över en annan än en sådan finansiell företagsgrupp som avses i 1 kap. 16 § och att finsk lag ska tillämpas på den gruppbaserade tillsynen. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att till den finansiella företagsgruppen hör minst ett finländskt kreditinstitut. Finansinspektionen kan med en eller flera EES-staters tillsynsmyndigheter avtala att Finansinspektionen ska vara den myndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen över en annan än en sådan finansiell företagsgrupp som avses i 1 kap. 16 § och att finsk lag ska tillämpas på den gruppbaserade tillsynen. En förutsättning för avtal som avses i detta moment är att till den finansiella företagsgruppen hör minst ett finländskt kreditinstitut. En förutsättning för avtal enligt 1 och 2 mom. är att det föreligger vägande skäl att ordna effektiv gruppbaserad tillsyn. Finansinspektionen ska upprätta ett skriftligt tillsynsprotokoll över avtalet som ska undertecknas av samtliga myndigheter som svarar för tillsynen över de kreditinstitut och värdepappersföretag som hör till den finansiella företagsgrupp som avses i 1 och 2 mom. Finansinspektionen ska delge tillsynsprotokollet till den finansiella företagsgruppens moderföretag, till Europeiska kommissionen och till Europeiska bankmyndigheten. En förutsättning för avtal enligt 1 och 2 mom. är att det föreligger vägande skäl att ordna effektiv gruppbaserad tillsyn. Finansinspektionen ska upprätta ett skriftligt tillsynsprotokoll över avtalet som ska undertecknas av samtliga myndigheter som svarar för tillsynen över de kreditinstitut och värdepappersföretag som hör till den finansiella företagsgrupp som avses i 1 och 2 mom. Finansinspektionen ska delge tillsynsprotokollet till den finansiella företagsgruppens moderföretag, till Europeiska kommissionen och till Europeiska bankmyndigheten.
  84. 16

    Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de finansiella förutsättningarna för kreditinstitutsverksamhet och om regelbunden information om dem.

    16 § Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter Finansinspektionen meddelar sådana närmare föreskrifter om de finansiella förutsättningarna för kreditinstitutsverksamhet enligt 9 och 10 kap. och om skyldigheten att regelbundet informera om dem, som förutsätts för genomförande av kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning. Finansinspektionen meddelar sådana närmare föreskrifter om de finansiella förutsättningarna för kreditinstitutsverksamhet enligt 9 och 10 kap. och om skyldigheten att regelbundet informera om dem, som förutsätts för genomförande av kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning. 12 kap. Bokslut, halvårsrapport och revision (28.12.2017/1073)
  85. 16

    Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de finansiella förutsättningarna för kreditinstitutsverksamhet och om regelbunden information om dem.

    16 § Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter Finansinspektionen meddelar sådana närmare föreskrifter om de finansiella förutsättningarna för kreditinstitutsverksamhet enligt 9 och 10 kap. och om skyldigheten att regelbundet informera om dem, som förutsätts för genomförande av kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning. Finansinspektionen meddelar sådana närmare föreskrifter om de finansiella förutsättningarna för kreditinstitutsverksamhet enligt 9 och 10 kap. och om skyldigheten att regelbundet informera om dem, som förutsätts för genomförande av kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning. 12 kap. Bokslut, halvårsrapport och revision (28.12.2017/1073)
  86. 16

    Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om kreditinstitutsverksamhetens finansiella villkor och om skyldigheten att regelbundet informera om dem.

    16 § Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter Finansinspektionen meddelar sådana närmare föreskrifter om de finansiella förutsättningarna för kreditinstitutsverksamhet enligt 9 och 10 kap. och om skyldigheten att regelbundet informera om dem, som förutsätts för genomförande av kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning. Finansinspektionen meddelar sådana närmare föreskrifter om de finansiella förutsättningarna för kreditinstitutsverksamhet enligt 9 och 10 kap. och om skyldigheten att regelbundet informera om dem, som förutsätts för genomförande av kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning. 12 kap. Bokslut, halvårsrapport och revision (28.12.2017/1073)
  87. 1

    Kreditinstituts bokslut ska upprättas och offentliggöras enligt detta kapitel och vissa kompletterande regler; flera bokföringsregler gäller inte för kreditinstitut.

    1 § Bestämmelser som tillämpas på upprättande av bokslut Ett kreditinstituts bokslut ska upprättas och offentliggöras enligt detta kapitel samt enligt finansministeriets förordning och Finansinspektionens föreskrifter som utfärdats med stöd av kapitlet. På kreditinstitut tillämpas dessutom bokföringslagen och bestämmelser som utfärdats med stöd av den när något annat inte föreskrivs i denna lag eller i finansministeriets förordningar som utfärdats med stöd av den eller någon annanstans i lag. På affärsbanker och kreditinstitut i aktiebolagsform tillämpas dessutom bokslutsbestämmelserna i aktiebolagslagen och på andelsbanker samt övriga kreditinstitut i andelslagsform bokslutsbestämmelserna i lagen om andelslag när något annat inte föreskrivs nedan. På kreditinstitut tillämpas inte 8 kap. 11 § i aktiebolagslagen eller 8 kap. 11 § i lagen om andelslag. Vad som i detta kapitel föreskrivs om bokslut ska tillämpas på den helhet som omfattar handlingar som ingår i och har bifogats bokslutet, om inte annat föreskrivs nedan. Ett kreditinstituts bokslut ska upprättas och offentliggöras enligt detta kapitel samt enligt finansministeriets förordning och Finansinspektionens föreskrifter som utfärdats med stöd av kapitlet. På kreditinstitut tillämpas dessutom bokföringslagen och bestämmelser som utfärdats med stöd av den när något annat inte föreskrivs i denna lag eller i finansministeriets förordningar som utfärdats med stöd av den eller någon annanstans i lag. På affärsbanker och kreditinstitut i aktiebolagsform tillämpas dessutom bokslutsbestämmelserna i aktiebolagslagen och på andelsbanker samt övriga kreditinstitut i andelslagsform bokslutsbestämmelserna i lagen om andelslag när något annat inte föreskrivs nedan. På kreditinstitut tillämpas inte 8 kap. 11 § i aktiebolagslagen eller 8 kap. 11 § i lagen om andelslag. Vad som i detta kapitel föreskrivs om bokslut ska tillämpas på den helhet som omfattar handlingar som ingår i och har bifogats bokslutet, om inte annat föreskrivs nedan. Vid upprättande av bokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 1 kap. 4 § 1 mom. om räkenskapsperiod, 3 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten om begränsning av skyldigheten att upprätta finansieringsanalys och 3 mom. om begränsning av skyldigheten att upprätta verksamhetsberättelse, 1 a § om verksamhetsberättelsens innehåll och 6 § om tiden för upprättande av bokslut, 4 kap. 1 § om definitionen på omsättning, 3 § om definitionen på bestående och rörliga aktiva och 4 § om definitionen på omsättnings- och finansieringstillgångar samt 5 kap. 2 § om hur fordringar, finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen, 2 a § om upptagande av finansiella instrument till verkligt värde samt om fonden för verkligt värde, 4 § om redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad och 6 § om periodisering av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar. Därvid ska inte heller tillämpas vad som i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 2 punkten och 6 § i aktiebolagslagen föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern eller i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 3 punkten och 6 § i lagen om andelslag föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern. Vid upprättande av bokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 1 kap. 4 § 1 mom. om räkenskapsperiod, 3 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten om begränsning av skyldigheten att upprätta finansieringsanalys och 3 mom. om begränsning av skyldigheten att upprätta verksamhetsberättelse, 1 a § om verksamhetsberättelsens innehåll och 6 § om tiden för upprättande av bokslut, 4 kap. 1 § om definitionen på omsättning, 3 § om definitionen på bestående och rörliga aktiva och 4 § om definitionen på omsättnings- och finansieringstillgångar samt 5 kap. 2 § om hur fordringar, finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen, 2 a § om upptagande av finansiella instrument till verkligt värde samt om fonden för verkligt värde, 4 § om redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad och 6 § om periodisering av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar. Därvid ska inte heller tillämpas vad som i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 2 punkten och 6 § i aktiebolagslagen föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern eller i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 3 punkten och 6 § i lagen om andelslag föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern. Vid upprättande av koncernbokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 6 kap. 1 § 3–6 mom. om undantag från skyldigheten att upprätta koncernbokslut och 2 § 3 mom. om verksamhetsberättelse för koncerner och inte heller 8 kap. 9 § 1 mom. i aktiebolagslagen samt 8 kap. 9 § 1 mom. i lagen om andelslag. Vid upprättande av koncernbokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 6 kap. 1 § 3–6 mom. om undantag från skyldigheten att upprätta koncernbokslut och 2 § 3 mom. om verksamhetsberättelse för koncerner och inte heller 8 kap. 9 § 1 mom. i aktiebolagslagen samt 8 kap. 9 § 1 mom. i lagen om andelslag. Vad som föreskrivs i 3 kap. 9 och 11 § i bokföringslagen, 8 kap. 10 § i aktiebolagslagen och 8 kap. 10 § i lagen om andelslag ska inte tillämpas på registrering eller annat offentliggörande av kreditinstituts eller holdingföretags bokslut. Vad som föreskrivs i 3 kap. 9 och 11 § i bokföringslagen, 8 kap. 10 § i aktiebolagslagen och 8 kap. 10 § i lagen om andelslag ska inte tillämpas på registrering eller annat offentliggörande av kreditinstituts eller holdingföretags bokslut.
  88. 1

    Kreditinstitut ska upprätta och offentliggöra bokslut enligt detta kapitel samt följa vissa kompletterande regler, men flera angivna bestämmelser ska inte tillämpas.

    1 § Bestämmelser som tillämpas på upprättande av bokslut Ett kreditinstituts bokslut ska upprättas och offentliggöras enligt detta kapitel samt enligt finansministeriets förordning och Finansinspektionens föreskrifter som utfärdats med stöd av kapitlet. På kreditinstitut tillämpas dessutom bokföringslagen och bestämmelser som utfärdats med stöd av den när något annat inte föreskrivs i denna lag eller i finansministeriets förordningar som utfärdats med stöd av den eller någon annanstans i lag. På affärsbanker och kreditinstitut i aktiebolagsform tillämpas dessutom bokslutsbestämmelserna i aktiebolagslagen och på andelsbanker samt övriga kreditinstitut i andelslagsform bokslutsbestämmelserna i lagen om andelslag när något annat inte föreskrivs nedan. På kreditinstitut tillämpas inte 8 kap. 11 § i aktiebolagslagen eller 8 kap. 11 § i lagen om andelslag. Vad som i detta kapitel föreskrivs om bokslut ska tillämpas på den helhet som omfattar handlingar som ingår i och har bifogats bokslutet, om inte annat föreskrivs nedan. Ett kreditinstituts bokslut ska upprättas och offentliggöras enligt detta kapitel samt enligt finansministeriets förordning och Finansinspektionens föreskrifter som utfärdats med stöd av kapitlet. På kreditinstitut tillämpas dessutom bokföringslagen och bestämmelser som utfärdats med stöd av den när något annat inte föreskrivs i denna lag eller i finansministeriets förordningar som utfärdats med stöd av den eller någon annanstans i lag. På affärsbanker och kreditinstitut i aktiebolagsform tillämpas dessutom bokslutsbestämmelserna i aktiebolagslagen och på andelsbanker samt övriga kreditinstitut i andelslagsform bokslutsbestämmelserna i lagen om andelslag när något annat inte föreskrivs nedan. På kreditinstitut tillämpas inte 8 kap. 11 § i aktiebolagslagen eller 8 kap. 11 § i lagen om andelslag. Vad som i detta kapitel föreskrivs om bokslut ska tillämpas på den helhet som omfattar handlingar som ingår i och har bifogats bokslutet, om inte annat föreskrivs nedan. Vid upprättande av bokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 1 kap. 4 § 1 mom. om räkenskapsperiod, 3 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten om begränsning av skyldigheten att upprätta finansieringsanalys och 3 mom. om begränsning av skyldigheten att upprätta verksamhetsberättelse, 1 a § om verksamhetsberättelsens innehåll och 6 § om tiden för upprättande av bokslut, 4 kap. 1 § om definitionen på omsättning, 3 § om definitionen på bestående och rörliga aktiva och 4 § om definitionen på omsättnings- och finansieringstillgångar samt 5 kap. 2 § om hur fordringar, finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen, 2 a § om upptagande av finansiella instrument till verkligt värde samt om fonden för verkligt värde, 4 § om redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad och 6 § om periodisering av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar. Därvid ska inte heller tillämpas vad som i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 2 punkten och 6 § i aktiebolagslagen föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern eller i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 3 punkten och 6 § i lagen om andelslag föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern. Vid upprättande av bokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 1 kap. 4 § 1 mom. om räkenskapsperiod, 3 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten om begränsning av skyldigheten att upprätta finansieringsanalys och 3 mom. om begränsning av skyldigheten att upprätta verksamhetsberättelse, 1 a § om verksamhetsberättelsens innehåll och 6 § om tiden för upprättande av bokslut, 4 kap. 1 § om definitionen på omsättning, 3 § om definitionen på bestående och rörliga aktiva och 4 § om definitionen på omsättnings- och finansieringstillgångar samt 5 kap. 2 § om hur fordringar, finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen, 2 a § om upptagande av finansiella instrument till verkligt värde samt om fonden för verkligt värde, 4 § om redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad och 6 § om periodisering av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar. Därvid ska inte heller tillämpas vad som i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 2 punkten och 6 § i aktiebolagslagen föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern eller i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 3 punkten och 6 § i lagen om andelslag föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern. Vid upprättande av koncernbokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 6 kap. 1 § 3–6 mom. om undantag från skyldigheten att upprätta koncernbokslut och 2 § 3 mom. om verksamhetsberättelse för koncerner och inte heller 8 kap. 9 § 1 mom. i aktiebolagslagen samt 8 kap. 9 § 1 mom. i lagen om andelslag. Vid upprättande av koncernbokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 6 kap. 1 § 3–6 mom. om undantag från skyldigheten att upprätta koncernbokslut och 2 § 3 mom. om verksamhetsberättelse för koncerner och inte heller 8 kap. 9 § 1 mom. i aktiebolagslagen samt 8 kap. 9 § 1 mom. i lagen om andelslag. Vad som föreskrivs i 3 kap. 9 och 11 § i bokföringslagen, 8 kap. 10 § i aktiebolagslagen och 8 kap. 10 § i lagen om andelslag ska inte tillämpas på registrering eller annat offentliggörande av kreditinstituts eller holdingföretags bokslut. Vad som föreskrivs i 3 kap. 9 och 11 § i bokföringslagen, 8 kap. 10 § i aktiebolagslagen och 8 kap. 10 § i lagen om andelslag ska inte tillämpas på registrering eller annat offentliggörande av kreditinstituts eller holdingföretags bokslut.
  89. 1

    Kreditinstitut ska upprätta och offentliggöra bokslut enligt detta kapitel, och vissa andra bokslutsregler gäller eller gäller inte enligt de angivna undantagen.

    1 § Bestämmelser som tillämpas på upprättande av bokslut Ett kreditinstituts bokslut ska upprättas och offentliggöras enligt detta kapitel samt enligt finansministeriets förordning och Finansinspektionens föreskrifter som utfärdats med stöd av kapitlet. På kreditinstitut tillämpas dessutom bokföringslagen och bestämmelser som utfärdats med stöd av den när något annat inte föreskrivs i denna lag eller i finansministeriets förordningar som utfärdats med stöd av den eller någon annanstans i lag. På affärsbanker och kreditinstitut i aktiebolagsform tillämpas dessutom bokslutsbestämmelserna i aktiebolagslagen och på andelsbanker samt övriga kreditinstitut i andelslagsform bokslutsbestämmelserna i lagen om andelslag när något annat inte föreskrivs nedan. På kreditinstitut tillämpas inte 8 kap. 11 § i aktiebolagslagen eller 8 kap. 11 § i lagen om andelslag. Vad som i detta kapitel föreskrivs om bokslut ska tillämpas på den helhet som omfattar handlingar som ingår i och har bifogats bokslutet, om inte annat föreskrivs nedan. Ett kreditinstituts bokslut ska upprättas och offentliggöras enligt detta kapitel samt enligt finansministeriets förordning och Finansinspektionens föreskrifter som utfärdats med stöd av kapitlet. På kreditinstitut tillämpas dessutom bokföringslagen och bestämmelser som utfärdats med stöd av den när något annat inte föreskrivs i denna lag eller i finansministeriets förordningar som utfärdats med stöd av den eller någon annanstans i lag. På affärsbanker och kreditinstitut i aktiebolagsform tillämpas dessutom bokslutsbestämmelserna i aktiebolagslagen och på andelsbanker samt övriga kreditinstitut i andelslagsform bokslutsbestämmelserna i lagen om andelslag när något annat inte föreskrivs nedan. På kreditinstitut tillämpas inte 8 kap. 11 § i aktiebolagslagen eller 8 kap. 11 § i lagen om andelslag. Vad som i detta kapitel föreskrivs om bokslut ska tillämpas på den helhet som omfattar handlingar som ingår i och har bifogats bokslutet, om inte annat föreskrivs nedan. Vid upprättande av bokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 1 kap. 4 § 1 mom. om räkenskapsperiod, 3 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten om begränsning av skyldigheten att upprätta finansieringsanalys och 3 mom. om begränsning av skyldigheten att upprätta verksamhetsberättelse, 1 a § 1–4 mom. om verksamhetsberättelsens innehåll och 6 § om tiden för upprättande av bokslut, 3 § om definitionen på bestående och rörliga aktiva och 4 § om definitionen på omsättnings- och finansieringstillgångar samt 5 kap. 2 § om hur fordringar, finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen, 2 a § om upptagande av finansiella instrument till verkligt värde samt om fonden för verkligt värde, 4 § om redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad och 6 § om periodisering av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar. Därvid ska inte heller tillämpas vad som i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 2 punkten och 6 § i aktiebolagslagen föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern eller i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 3 punkten och 6 § i lagen om andelslag föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern. Vid upprättande av bokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 1 kap. 4 § 1 mom. om räkenskapsperiod, 3 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten om begränsning av skyldigheten att upprätta finansieringsanalys och 3 mom. om begränsning av skyldigheten att upprätta verksamhetsberättelse, 1 a § 1–4 mom. om verksamhetsberättelsens innehåll och 6 § om tiden för upprättande av bokslut, 3 § om definitionen på bestående och rörliga aktiva och 4 § om definitionen på omsättnings- och finansieringstillgångar samt 5 kap. 2 § om hur fordringar, finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen, 2 a § om upptagande av finansiella instrument till verkligt värde samt om fonden för verkligt värde, 4 § om redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad och 6 § om periodisering av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar. Därvid ska inte heller tillämpas vad som i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 2 punkten och 6 § i aktiebolagslagen föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern eller i 8 kap. 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 3 punkten och 6 § i lagen om andelslag föreskrivs om eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern. Vid upprättande av koncernbokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 6 kap. 1 § 3–6 mom. om undantag från skyldigheten att upprätta koncernbokslut och 2 § 3 mom. om verksamhetsberättelse för koncerner och inte heller 8 kap. 9 § 1 mom. i aktiebolagslagen samt 8 kap. 9 § 1 mom. i lagen om andelslag. Vid upprättande av koncernbokslut för kreditinstitut tillämpas inte bokföringslagens 6 kap. 1 § 3–6 mom. om undantag från skyldigheten att upprätta koncernbokslut och 2 § 3 mom. om verksamhetsberättelse för koncerner och inte heller 8 kap. 9 § 1 mom. i aktiebolagslagen samt 8 kap. 9 § 1 mom. i lagen om andelslag. Vad som föreskrivs i 3 kap. 9 och 11 § i bokföringslagen, 8 kap. 10 § i aktiebolagslagen och 8 kap. 10 § i lagen om andelslag ska inte tillämpas på registrering eller annat offentliggörande av kreditinstituts eller holdingföretags bokslut. Vad som föreskrivs i 3 kap. 9 och 11 § i bokföringslagen, 8 kap. 10 § i aktiebolagslagen och 8 kap. 10 § i lagen om andelslag ska inte tillämpas på registrering eller annat offentliggörande av kreditinstituts eller holdingföretags bokslut.
  90. 2

    The Ministry of Finance may issue detailed accounting rules, and the Financial Supervisory Authority may issue further rules, limit some disclosures and income recognition, and grant temporary exemptions for credit institutions under stated conditions.

    2 § Närmare bestämmelser, föreskrifter, anvisningar, yttranden och undantag. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet, om balans- och resultaträkningens uppställningsformer och om finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till balans- och resultaträkningen och finansieringsanalysen samt i verksamhetsberättelsen, om koncernbalans- och koncernresultaträkningens uppställningsformer och koncernens finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till koncernbalans- och koncernresultaträkningen samt till koncernens finansieringsanalys samt om specifikationer till balansräkningen och noterna. Genom förordning av finansministeriet får det dessutom föreskrivas om undantag från de internationella redovisningsstandarderna om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet och om på tillämpningen av standarderna baserade tilläggskrav i fråga om vad som ska framgå av bokslutet eller verksamhetsberättelsen . Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet, om balans- och resultaträkningens uppställningsformer och om finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till balans- och resultaträkningen och finansieringsanalysen samt i verksamhetsberättelsen, om koncernbalans- och koncernresultaträkningens uppställningsformer och koncernens finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till koncernbalans- och koncernresultaträkningen samt till koncernens finansieringsanalys samt om specifikationer till balansräkningen och noterna. Genom förordning av finansministeriet får det dessutom föreskrivas om undantag från de internationella redovisningsstandarderna om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet och om på tillämpningen av standarderna baserade tilläggskrav i fråga om vad som ska framgå av bokslutet eller verksamhetsberättelsen . Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur bokslut för kreditinstitut ska upprättas. Finansinspektionen får genom sina föreskrifter begränsa upptagandet av noter som enligt de i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen avsedda internationella redovisningstandarderna ska anges samt rätten att som räkenskapsperiodens intäkter bokföra ränte- och hyresinkomster som grundar sig på sådana fordringar eller finansiella leasingavtal, vilkas till betalning förfallna räntor, amorteringar eller hyror vid bokslutstidpunkten har varit obetalda en längre tid än den som nämns i Finansinspektionens föreskrifter eller som till följd av gäldenärens konstaterade fallissemang sannolikt inte kommer att betalas. Finansinspektionen ska innan den meddelar dessa föreskrifter begära yttrande från finansministeriet och bokföringsnämnden. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur bokslut för kreditinstitut ska upprättas. Finansinspektionen får genom sina föreskrifter begränsa upptagandet av noter som enligt de i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen avsedda internationella redovisningstandarderna ska anges samt rätten att som räkenskapsperiodens intäkter bokföra ränte- och hyresinkomster som grundar sig på sådana fordringar eller finansiella leasingavtal, vilkas till betalning förfallna räntor, amorteringar eller hyror vid bokslutstidpunkten har varit obetalda en längre tid än den som nämns i Finansinspektionens föreskrifter eller som till följd av gäldenärens konstaterade fallissemang sannolikt inte kommer att betalas. Finansinspektionen ska innan den meddelar dessa föreskrifter begära yttrande från finansministeriet och bokföringsnämnden. Om Finansinspektionens anvisningar eller yttranden om hur de i detta kapitel, i aktiebolagslagen, i lagen om andelslag och i bokföringslagen ingående bokslutsbestämmelserna samt om hur de förordningar som utfärdats med stöd av dem ska tillämpas på kreditinstitut är viktiga för den allmänna tillämpningen av bokföringslagen, bokföringsförordningen, aktiebolagslagen eller lagen om andelslag, ska Finansinspektionen begära yttrande från bokföringsnämnden innan den ger en anvisning eller yttrar sig. Om Finansinspektionens anvisningar eller yttranden om hur de i detta kapitel, i aktiebolagslagen, i lagen om andelslag och i bokföringslagen ingående bokslutsbestämmelserna samt om hur de förordningar som utfärdats med stöd av dem ska tillämpas på kreditinstitut är viktiga för den allmänna tillämpningen av bokföringslagen, bokföringsförordningen, aktiebolagslagen eller lagen om andelslag, ska Finansinspektionen begära yttrande från bokföringsnämnden innan den ger en anvisning eller yttrar sig. Finansinspektionen kan på ansökan av ett kreditinstitut av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från de internationella redovisningsstandarderna, från tiden för upprättande av bokslut, från räkenskapsperioden för ett inhemskt dotterföretag som ingår i ett sammanställt koncernbokslut och från upptagande i koncernbokslutet av tillgångar som är föremål för leasingavtal enligt 10 § 2 mom. i detta kapitel. En förutsättning för sådana undantag är att de inte står i strid med Europeiska unionens rättsakter om kreditinstitut. Finansinspektionen kan på ansökan av ett kreditinstitut av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från de internationella redovisningsstandarderna, från tiden för upprättande av bokslut, från räkenskapsperioden för ett inhemskt dotterföretag som ingår i ett sammanställt koncernbokslut och från upptagande i koncernbokslutet av tillgångar som är föremål för leasingavtal enligt 10 § 2 mom. i detta kapitel. En förutsättning för sådana undantag är att de inte står i strid med Europeiska unionens rättsakter om kreditinstitut.
  91. 2

    Finansministeriet och Finansinspektionen får ge detaljerade regler om kreditinstituts bokslut och vissa undantag, och Finansinspektionen måste i vissa fall höra andra organ innan den beslutar.

    2 § Närmare bestämmelser, föreskrifter, anvisningar, yttranden och undantag. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet, om balans- och resultaträkningens uppställningsformer och om finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till balans- och resultaträkningen och finansieringsanalysen samt i verksamhetsberättelsen, om koncernbalans- och koncernresultaträkningens uppställningsformer och koncernens finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till koncernbalans- och koncernresultaträkningen samt till koncernens finansieringsanalys samt om specifikationer till balansräkningen och noterna. Genom förordning av finansministeriet får det dessutom föreskrivas om undantag från de internationella redovisningsstandarderna om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet och om på tillämpningen av standarderna baserade tilläggskrav i fråga om vad som ska framgå av bokslutet eller verksamhetsberättelsen . Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet, om balans- och resultaträkningens uppställningsformer och om finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till balans- och resultaträkningen och finansieringsanalysen samt i verksamhetsberättelsen, om koncernbalans- och koncernresultaträkningens uppställningsformer och koncernens finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till koncernbalans- och koncernresultaträkningen samt till koncernens finansieringsanalys samt om specifikationer till balansräkningen och noterna. Genom förordning av finansministeriet får det dessutom föreskrivas om undantag från de internationella redovisningsstandarderna om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet och om på tillämpningen av standarderna baserade tilläggskrav i fråga om vad som ska framgå av bokslutet eller verksamhetsberättelsen . Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur bokslut för kreditinstitut ska upprättas. Finansinspektionen får genom sina föreskrifter begränsa upptagandet av noter som enligt de i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen avsedda internationella redovisningstandarderna ska anges samt rätten att som räkenskapsperiodens intäkter bokföra ränte- och hyresinkomster som grundar sig på sådana fordringar eller finansiella leasingavtal, vilkas till betalning förfallna räntor, amorteringar eller hyror vid bokslutstidpunkten har varit obetalda en längre tid än den som nämns i Finansinspektionens föreskrifter eller som till följd av gäldenärens konstaterade fallissemang sannolikt inte kommer att betalas. Finansinspektionen ska innan den meddelar dessa föreskrifter begära yttrande från finansministeriet och bokföringsnämnden. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur bokslut för kreditinstitut ska upprättas. Finansinspektionen får genom sina föreskrifter begränsa upptagandet av noter som enligt de i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen avsedda internationella redovisningstandarderna ska anges samt rätten att som räkenskapsperiodens intäkter bokföra ränte- och hyresinkomster som grundar sig på sådana fordringar eller finansiella leasingavtal, vilkas till betalning förfallna räntor, amorteringar eller hyror vid bokslutstidpunkten har varit obetalda en längre tid än den som nämns i Finansinspektionens föreskrifter eller som till följd av gäldenärens konstaterade fallissemang sannolikt inte kommer att betalas. Finansinspektionen ska innan den meddelar dessa föreskrifter begära yttrande från finansministeriet och bokföringsnämnden. Om Finansinspektionens anvisningar eller yttranden om hur de i detta kapitel, i aktiebolagslagen, i lagen om andelslag och i bokföringslagen ingående bokslutsbestämmelserna samt om hur de förordningar som utfärdats med stöd av dem ska tillämpas på kreditinstitut är viktiga för den allmänna tillämpningen av bokföringslagen, bokföringsförordningen, aktiebolagslagen eller lagen om andelslag, ska Finansinspektionen begära yttrande från bokföringsnämnden innan den ger en anvisning eller yttrar sig. Om Finansinspektionens anvisningar eller yttranden om hur de i detta kapitel, i aktiebolagslagen, i lagen om andelslag och i bokföringslagen ingående bokslutsbestämmelserna samt om hur de förordningar som utfärdats med stöd av dem ska tillämpas på kreditinstitut är viktiga för den allmänna tillämpningen av bokföringslagen, bokföringsförordningen, aktiebolagslagen eller lagen om andelslag, ska Finansinspektionen begära yttrande från bokföringsnämnden innan den ger en anvisning eller yttrar sig. Finansinspektionen kan på ansökan av ett kreditinstitut av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från de internationella redovisningsstandarderna, från tiden för upprättande av bokslut, från räkenskapsperioden för ett inhemskt dotterföretag som ingår i ett sammanställt koncernbokslut och från upptagande i koncernbokslutet av tillgångar som är föremål för leasingavtal enligt 10 § 2 mom. i detta kapitel. En förutsättning för sådana undantag är att de inte står i strid med Europeiska unionens rättsakter om kreditinstitut. Finansinspektionen kan på ansökan av ett kreditinstitut av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från de internationella redovisningsstandarderna, från tiden för upprättande av bokslut, från räkenskapsperioden för ett inhemskt dotterföretag som ingår i ett sammanställt koncernbokslut och från upptagande i koncernbokslutet av tillgångar som är föremål för leasingavtal enligt 10 § 2 mom. i detta kapitel. En förutsättning för sådana undantag är att de inte står i strid med Europeiska unionens rättsakter om kreditinstitut.
  92. 2

    The Ministry of Finance and Finansinspektionen are given powers to issue detailed accounting rules for financial institutions, and Finansinspektionen must sometimes consult the Accounting Board first.

    2 § Närmare bestämmelser, föreskrifter, anvisningar, yttranden och undantag. Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet, om balans- och resultaträkningens uppställningsformer och om finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till balans- och resultaträkningen och finansieringsanalysen samt i verksamhetsberättelsen, om koncernbalans- och koncernresultaträkningens uppställningsformer och koncernens finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till koncernbalans- och koncernresultaträkningen samt till koncernens finansieringsanalys samt om specifikationer till balansräkningen och noterna. Genom förordning av finansministeriet får det dessutom föreskrivas om undantag från de internationella redovisningsstandarderna om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet och om på tillämpningen av standarderna baserade tilläggskrav i fråga om vad som ska framgå av bokslutet eller verksamhetsberättelsen . Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet, om balans- och resultaträkningens uppställningsformer och om finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till balans- och resultaträkningen och finansieringsanalysen samt i verksamhetsberättelsen, om koncernbalans- och koncernresultaträkningens uppställningsformer och koncernens finansieringsanalys, om upplysningar som ska ges i noterna till koncernbalans- och koncernresultaträkningen samt till koncernens finansieringsanalys samt om specifikationer till balansräkningen och noterna. Genom förordning av finansministeriet får det dessutom föreskrivas om undantag från de internationella redovisningsstandarderna om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden ska upptas i bokslutet och om på tillämpningen av standarderna baserade tilläggskrav i fråga om vad som ska framgå av bokslutet eller verksamhetsberättelsen . Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur bokslut för kreditinstitut ska upprättas. Finansinspektionen får genom sina föreskrifter begränsa upptagandet av noter som enligt de i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen avsedda internationella redovisningstandarderna ska anges samt rätten att som räkenskapsperiodens intäkter bokföra ränte- och hyresinkomster som grundar sig på sådana fordringar eller finansiella leasingavtal, vilkas till betalning förfallna räntor, amorteringar eller hyror vid bokslutstidpunkten har varit obetalda en längre tid än den som nämns i Finansinspektionens föreskrifter eller som till följd av gäldenärens konstaterade fallissemang sannolikt inte kommer att betalas. Finansinspektionen ska innan den meddelar dessa föreskrifter begära yttrande från finansministeriet och bokföringsnämnden. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur bokslut för kreditinstitut ska upprättas. Finansinspektionen får genom sina föreskrifter begränsa upptagandet av noter som enligt de i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen avsedda internationella redovisningstandarderna ska anges samt rätten att som räkenskapsperiodens intäkter bokföra ränte- och hyresinkomster som grundar sig på sådana fordringar eller finansiella leasingavtal, vilkas till betalning förfallna räntor, amorteringar eller hyror vid bokslutstidpunkten har varit obetalda en längre tid än den som nämns i Finansinspektionens föreskrifter eller som till följd av gäldenärens konstaterade fallissemang sannolikt inte kommer att betalas. Finansinspektionen ska innan den meddelar dessa föreskrifter begära yttrande från finansministeriet och bokföringsnämnden. Om Finansinspektionens anvisningar eller yttranden om hur de i detta kapitel, i aktiebolagslagen, i lagen om andelslag och i bokföringslagen ingående bokslutsbestämmelserna samt om hur de förordningar som utfärdats med stöd av dem ska tillämpas på kreditinstitut är viktiga för den allmänna tillämpningen av bokföringslagen, bokföringsförordningen, aktiebolagslagen eller lagen om andelslag, ska Finansinspektionen begära yttrande från bokföringsnämnden innan den ger en anvisning eller yttrar sig. Om Finansinspektionens anvisningar eller yttranden om hur de i detta kapitel, i aktiebolagslagen, i lagen om andelslag och i bokföringslagen ingående bokslutsbestämmelserna samt om hur de förordningar som utfärdats med stöd av dem ska tillämpas på kreditinstitut är viktiga för den allmänna tillämpningen av bokföringslagen, bokföringsförordningen, aktiebolagslagen eller lagen om andelslag, ska Finansinspektionen begära yttrande från bokföringsnämnden innan den ger en anvisning eller yttrar sig. Finansinspektionen kan på ansökan av ett kreditinstitut av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från de internationella redovisningsstandarderna, från tiden för upprättande av bokslut, från räkenskapsperioden för ett inhemskt dotterföretag som ingår i ett sammanställt koncernbokslut och från upptagande i koncernbokslutet av tillgångar som är föremål för leasingavtal enligt 10 § 2 mom. i detta kapitel. En förutsättning för sådana undantag är att de inte står i strid med Europeiska unionens rättsakter om kreditinstitut. Finansinspektionen kan på ansökan av ett kreditinstitut av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från de internationella redovisningsstandarderna, från tiden för upprättande av bokslut, från räkenskapsperioden för ett inhemskt dotterföretag som ingår i ett sammanställt koncernbokslut och från upptagande i koncernbokslutet av tillgångar som är föremål för leasingavtal enligt 10 § 2 mom. i detta kapitel. En förutsättning för sådana undantag är att de inte står i strid med Europeiska unionens rättsakter om kreditinstitut.
  93. 3

    The accounting period is a calendar year, but it may be shorter or longer—up to 18 months—when business starts or ends.

    3 § Räkenskapsperiod Räkenskapsperioden är ett kalenderår. När affärsverksamheten inleds eller avslutas får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår, dock högst 18 månader. Räkenskapsperioden är ett kalenderår. När affärsverksamheten inleds eller avslutas får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår, dock högst 18 månader.
  94. 3

    Accounting period is normally a calendar year.

    3 § Räkenskapsperiod Räkenskapsperioden är ett kalenderår. När affärsverksamheten inleds eller avslutas får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår, dock högst 18 månader. Räkenskapsperioden är ett kalenderår. När affärsverksamheten inleds eller avslutas får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår, dock högst 18 månader.
  95. 3

    Räkenskapsperioden är normalt ett kalenderår, men vid start eller avslut av affärsverksamhet får den vara kortare eller längre, dock högst 18 månader.

    3 § Räkenskapsperiod Räkenskapsperioden är ett kalenderår. När affärsverksamheten inleds eller avslutas får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår, dock högst 18 månader. Räkenskapsperioden är ett kalenderår. När affärsverksamheten inleds eller avslutas får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår, dock högst 18 månader.
  96. 4

    Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska upprättas inom två månader efter räkenskapsperiodens slut.

    4 § Upprättandetid Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska upprättas inom två månader från räkenskapsperiodens utgång. Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska upprättas inom två månader från räkenskapsperiodens utgång.
  97. 4

    Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska upprättas inom två månader efter räkenskapsperiodens utgång.

    4 § Upprättandetid Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska upprättas inom två månader från räkenskapsperiodens utgång. Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska upprättas inom två månader från räkenskapsperiodens utgång.
  98. 4

    Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska upprättas inom två månader efter räkenskapsperiodens utgång.

    4 § Upprättandetid Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska upprättas inom två månader från räkenskapsperiodens utgång. Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska upprättas inom två månader från räkenskapsperiodens utgång.
  99. 5

    Verksamhetsberättelsen must give a fair overview of relevant circumstances and include a capital adequacy analysis with information on the bookkeeper’s capital and capital requirements.

    5 § Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över omständigheter som är relevanta för utvecklingen av den bokföringsskyldiges verksamhet. Verksamhetsberättelsen ska innehålla en kapitaltäckningsanalys med uppgifter om beloppet på den bokföringsskyldiges kapital enligt 10 kap. 1–3 § och kapitalkrav. Verksamhetsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över omständigheter som är relevanta för utvecklingen av den bokföringsskyldiges verksamhet. Verksamhetsberättelsen ska innehålla en kapitaltäckningsanalys med uppgifter om beloppet på den bokföringsskyldiges kapital enligt 10 kap. 1–3 § och kapitalkrav.
  100. 5

    Verksamhetsberättelsen ska ge en rättvisande översikt och innehålla en kapitaltäckningsanalys med uppgifter om kapitalbelopp och kapitalkrav.

    5 § Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över omständigheter som är relevanta för utvecklingen av den bokföringsskyldiges verksamhet. Verksamhetsberättelsen ska innehålla en kapitaltäckningsanalys med uppgifter om beloppet på den bokföringsskyldiges kapital enligt 10 kap. 1–3 § och kapitalkrav. Verksamhetsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över omständigheter som är relevanta för utvecklingen av den bokföringsskyldiges verksamhet. Verksamhetsberättelsen ska innehålla en kapitaltäckningsanalys med uppgifter om beloppet på den bokföringsskyldiges kapital enligt 10 kap. 1–3 § och kapitalkrav.
  101. 5

    The management report must give a fair overview of relevant business developments and include a capital adequacy analysis with the amount of capital and capital requirements.

    5 § Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över omständigheter som är relevanta för utvecklingen av den bokföringsskyldiges verksamhet. Verksamhetsberättelsen ska innehålla en kapitaltäckningsanalys med uppgifter om beloppet på den bokföringsskyldiges kapital enligt 10 kap. 1–3 § och kapitalkrav. Verksamhetsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över omständigheter som är relevanta för utvecklingen av den bokföringsskyldiges verksamhet. Verksamhetsberättelsen ska innehålla en kapitaltäckningsanalys med uppgifter om beloppet på den bokföringsskyldiges kapital enligt 10 kap. 1–3 § och kapitalkrav. Om den hållbarhetsinformation som ska ges i verksamhetsberättelsen föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen. Om den hållbarhetsinformation som ska ges i verksamhetsberättelsen föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen.
  102. 6

    Bestämmelsen kräver att internationella redovisningsstandarder följs för finansiella instrument och att vissa värdeförändringar och riskuppgifter redovisas i fonden för verkligt värde eller i verksamhetsberättelsen när villkoren är uppfyllda.

    6 § Registrering, värdering och redovisning av finansiella instrument samt fonden för verkligt värde (28.12.2017/1073) När derivatinstrument och andra finansiella instrument registreras, värderas och redovisas i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. När derivatinstrument och andra finansiella instrument registreras, värderas och redovisas i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. Förändringar i finansiella instruments verkliga värde, inklusive kreditrisker som är förenade med finansiella skulder, ska redovisas i fonden för verkligt värde när en sådan internationell redovisningsstandard som avses i 1 mom. förutsätter att de redovisas i övrigt totalresultat. Förändringar i finansiella instruments verkliga värde, inklusive kreditrisker som är förenade med finansiella skulder, ska redovisas i fonden för verkligt värde när en sådan internationell redovisningsstandard som avses i 1 mom. förutsätter att de redovisas i övrigt totalresultat. Fonden för verkligt värde ska justeras när ett finansiellt instrument avyttras eller förfaller eller annars enligt en standard som avses i 1 mom. är föremål för nedskrivning via resultaträkningen. Fonden för verkligt värde ska justeras när ett finansiellt instrument avyttras eller förfaller eller annars enligt en standard som avses i 1 mom. är föremål för nedskrivning via resultaträkningen. Om de internationella redovisningsstandarder som avses i 1 mom. inte förutsätter att motsvarande omständigheter tas upp i noterna ska det av verksamhetsberättelsen, i fråga om finansiella instrument som tagits upp till verkligt värde, framgå Om de internationella redovisningsstandarder som avses i 1 mom. inte förutsätter att motsvarande omständigheter tas upp i noterna ska det av verksamhetsberättelsen, i fråga om finansiella instrument som tagits upp till verkligt värde, framgå 1) företagets mål och policy för hantering av finansiella risker, inklusive dess säkringspolicy för varje viktig typ av planerad transaktion där säkringsredovisning används, företagets mål och policy för hantering av finansiella risker, inklusive dess säkringspolicy för varje viktig typ av planerad transaktion där säkringsredovisning används, 2) marknads-, kredit-, likviditets- och kassaflödesrisker. marknads-, kredit-, likviditets- och kassaflödesrisker. I moderföretagets verksamhetsberättelse ska den information som avses i 4 mom. tas upp också i fråga om koncernen. I moderföretagets verksamhetsberättelse ska den information som avses i 4 mom. tas upp också i fråga om koncernen. 7 § 7 § har upphävts genom L 30.12.2015/1624. 7 § har upphävts genom L 30.12.2015/1624.
  103. 6

    Reglerna kräver att internationella redovisningsstandarder följs för finansiella instrument och att vissa värdeförändringar redovisas i fonden för verkligt värde.

    6 § Registrering, värdering och redovisning av finansiella instrument samt fonden för verkligt värde (28.12.2017/1073) När derivatinstrument och andra finansiella instrument registreras, värderas och redovisas i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. När derivatinstrument och andra finansiella instrument registreras, värderas och redovisas i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. Förändringar i finansiella instruments verkliga värde, inklusive kreditrisker som är förenade med finansiella skulder, ska redovisas i fonden för verkligt värde när en sådan internationell redovisningsstandard som avses i 1 mom. förutsätter att de redovisas i övrigt totalresultat. Förändringar i finansiella instruments verkliga värde, inklusive kreditrisker som är förenade med finansiella skulder, ska redovisas i fonden för verkligt värde när en sådan internationell redovisningsstandard som avses i 1 mom. förutsätter att de redovisas i övrigt totalresultat. Fonden för verkligt värde ska justeras när ett finansiellt instrument avyttras eller förfaller eller annars enligt en standard som avses i 1 mom. är föremål för nedskrivning via resultaträkningen. Fonden för verkligt värde ska justeras när ett finansiellt instrument avyttras eller förfaller eller annars enligt en standard som avses i 1 mom. är föremål för nedskrivning via resultaträkningen. Om de internationella redovisningsstandarder som avses i 1 mom. inte förutsätter att motsvarande omständigheter tas upp i noterna ska det av verksamhetsberättelsen, i fråga om finansiella instrument som tagits upp till verkligt värde, framgå Om de internationella redovisningsstandarder som avses i 1 mom. inte förutsätter att motsvarande omständigheter tas upp i noterna ska det av verksamhetsberättelsen, i fråga om finansiella instrument som tagits upp till verkligt värde, framgå 1) företagets mål och policy för hantering av finansiella risker, inklusive dess säkringspolicy för varje viktig typ av planerad transaktion där säkringsredovisning används, företagets mål och policy för hantering av finansiella risker, inklusive dess säkringspolicy för varje viktig typ av planerad transaktion där säkringsredovisning används, 2) marknads-, kredit-, likviditets- och kassaflödesrisker. marknads-, kredit-, likviditets- och kassaflödesrisker. I moderföretagets verksamhetsberättelse ska den information som avses i 4 mom. tas upp också i fråga om koncernen. I moderföretagets verksamhetsberättelse ska den information som avses i 4 mom. tas upp också i fråga om koncernen. 7 § 7 § har upphävts genom L 30.12.2015/1624. 7 § har upphävts genom L 30.12.2015/1624.
  104. 6

    Regler om hur vissa finansiella instrument ska registreras, värderas och redovisas, samt vilken riskinformation som ska lämnas i verksamhetsberättelsen.

    6 § Registrering, värdering och redovisning av finansiella instrument samt fonden för verkligt värde (28.12.2017/1073) När derivatinstrument och andra finansiella instrument registreras, värderas och redovisas i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. När derivatinstrument och andra finansiella instrument registreras, värderas och redovisas i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. Förändringar i finansiella instruments verkliga värde, inklusive kreditrisker som är förenade med finansiella skulder, ska redovisas i fonden för verkligt värde när en sådan internationell redovisningsstandard som avses i 1 mom. förutsätter att de redovisas i övrigt totalresultat. Förändringar i finansiella instruments verkliga värde, inklusive kreditrisker som är förenade med finansiella skulder, ska redovisas i fonden för verkligt värde när en sådan internationell redovisningsstandard som avses i 1 mom. förutsätter att de redovisas i övrigt totalresultat. Fonden för verkligt värde ska justeras när ett finansiellt instrument avyttras eller förfaller eller annars enligt en standard som avses i 1 mom. är föremål för nedskrivning via resultaträkningen. Fonden för verkligt värde ska justeras när ett finansiellt instrument avyttras eller förfaller eller annars enligt en standard som avses i 1 mom. är föremål för nedskrivning via resultaträkningen. Om de internationella redovisningsstandarder som avses i 1 mom. inte förutsätter att motsvarande omständigheter tas upp i noterna ska det av verksamhetsberättelsen, i fråga om finansiella instrument som tagits upp till verkligt värde, framgå Om de internationella redovisningsstandarder som avses i 1 mom. inte förutsätter att motsvarande omständigheter tas upp i noterna ska det av verksamhetsberättelsen, i fråga om finansiella instrument som tagits upp till verkligt värde, framgå 1) företagets mål och policy för hantering av finansiella risker, inklusive dess säkringspolicy för varje viktig typ av planerad transaktion där säkringsredovisning används, företagets mål och policy för hantering av finansiella risker, inklusive dess säkringspolicy för varje viktig typ av planerad transaktion där säkringsredovisning används, 2) marknads-, kredit-, likviditets- och kassaflödesrisker. marknads-, kredit-, likviditets- och kassaflödesrisker. I moderföretagets verksamhetsberättelse ska den information som avses i 4 mom. tas upp också i fråga om koncernen. I moderföretagets verksamhetsberättelse ska den information som avses i 4 mom. tas upp också i fråga om koncernen. 7 § 7 § har upphävts genom L 30.12.2015/1624. 7 § har upphävts genom L 30.12.2015/1624.
  105. 8

    Förvaltningsfastigheter får tas upp till verkligt värde, och när de tas upp och visas i bokslutet ska vissa redovisningsstandarder och regler om fonden för verkligt värde följas.

    8 § Upptagande av förvaltningsfastigheter till verkligt värde Förvaltningsfastigheter får tas upp till verkligt värde. När sådana fastigheter tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna samt bestämmelserna i 6 § 2–4 mom. om fonden för verkligt värde iakttas. Förvaltningsfastigheter får tas upp till verkligt värde. När sådana fastigheter tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna samt bestämmelserna i 6 § 2–4 mom. om fonden för verkligt värde iakttas.
  106. 8

    Investment properties may be carried at fair value.

    8 § Upptagande av förvaltningsfastigheter till verkligt värde Förvaltningsfastigheter får tas upp till verkligt värde. När sådana fastigheter tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna samt bestämmelserna i 6 § 2–4 mom. om fonden för verkligt värde iakttas. Förvaltningsfastigheter får tas upp till verkligt värde. När sådana fastigheter tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna samt bestämmelserna i 6 § 2–4 mom. om fonden för verkligt värde iakttas.
  107. 8

    Förvaltningsfastigheter får tas upp till verkligt värde.

    8 § Upptagande av förvaltningsfastigheter till verkligt värde Förvaltningsfastigheter får tas upp till verkligt värde. När sådana fastigheter tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna samt bestämmelserna i 6 § 2–4 mom. om fonden för verkligt värde iakttas. Förvaltningsfastigheter får tas upp till verkligt värde. När sådana fastigheter tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna samt bestämmelserna i 6 § 2–4 mom. om fonden för verkligt värde iakttas.
  108. 9

    This provision classifies what counts as restricted equity and what counts as free equity.

    9 § Bundet och fritt eget kapital Det bundna egna kapitalet består av aktie-, andels- eller grundkapital, tilläggskapital, tilläggsandelskapital, grundfond, reservfond, överkursfond, uppskrivningsfond, omvärderingsfond och fond för verkligt värde. Övriga fonder samt räkenskapsperiodens och de föregående räkenskapsperiodernas vinst hänförs till fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet består av aktie-, andels- eller grundkapital, tilläggskapital, tilläggsandelskapital, grundfond, reservfond, överkursfond, uppskrivningsfond, omvärderingsfond och fond för verkligt värde. Övriga fonder samt räkenskapsperiodens och de föregående räkenskapsperiodernas vinst hänförs till fritt eget kapital.
  109. 9

    The provision classifies what counts as restricted equity and what is treated as free equity.

    9 § Bundet och fritt eget kapital Det bundna egna kapitalet består av aktie-, andels- eller grundkapital, tilläggskapital, tilläggsandelskapital, grundfond, reservfond, överkursfond, uppskrivningsfond, omvärderingsfond och fond för verkligt värde. Övriga fonder samt räkenskapsperiodens och de föregående räkenskapsperiodernas vinst hänförs till fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet består av aktie-, andels- eller grundkapital, tilläggskapital, tilläggsandelskapital, grundfond, reservfond, överkursfond, uppskrivningsfond, omvärderingsfond och fond för verkligt värde. Övriga fonder samt räkenskapsperiodens och de föregående räkenskapsperiodernas vinst hänförs till fritt eget kapital.
  110. 9

    The provision defines what counts as restricted equity capital and what is treated as free equity capital.

    9 § Bundet och fritt eget kapital Det bundna egna kapitalet består av aktie-, andels- eller grundkapital, tilläggskapital, tilläggsandelskapital, grundfond, reservfond, överkursfond, uppskrivningsfond, omvärderingsfond och fond för verkligt värde. Övriga fonder samt räkenskapsperiodens och de föregående räkenskapsperiodernas vinst hänförs till fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet består av aktie-, andels- eller grundkapital, tilläggskapital, tilläggsandelskapital, grundfond, reservfond, överkursfond, uppskrivningsfond, omvärderingsfond och fond för verkligt värde. Övriga fonder samt räkenskapsperiodens och de föregående räkenskapsperiodernas vinst hänförs till fritt eget kapital.
  111. 10

    Vissa kreditinstitut måste upprätta koncernbokslut. Leasing och sammanställning av vissa tillgångar får hanteras enligt särskilda regler, och internationella redovisningsstandarder ska följas vid upptagning och presentation av tillgångar.

    10 § Koncernbokslut Ett kreditinstitut är skyldigt att upprätta koncernbokslut om det är moderföretag i en koncern eller ett sådant moderföretag som avses i artikel 4.15 i EU:s tillsynsförordning och är föremål för gruppbaserad tillsyn enligt den förordningen. Ett kreditinstitut är skyldigt att upprätta koncernbokslut om det är moderföretag i en koncern eller ett sådant moderföretag som avses i artikel 4.15 i EU:s tillsynsförordning och är föremål för gruppbaserad tillsyn enligt den förordningen. Om kreditinstitutet har slutit ett leasingavtal enligt vilket riskerna och förmånerna i anslutning till de tillgångar som avtalet avser till väsentliga delar övergår på leasingtagaren i början av leasingperioden, får leasinggivaren ta upp tillgången i sitt koncernbokslut som om den vore såld, och leasingtagaren som om den vore köpt. När tillgångarna tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. Om kreditinstitutet har slutit ett leasingavtal enligt vilket riskerna och förmånerna i anslutning till de tillgångar som avtalet avser till väsentliga delar övergår på leasingtagaren i början av leasingperioden, får leasinggivaren ta upp tillgången i sitt koncernbokslut som om den vore såld, och leasingtagaren som om den vore köpt. När tillgångarna tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. Koncernens finansieringsanalys ska ingå i koncernbokslutet, och i den ska utredas anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden. Dessutom ska moderbolagets verksamhetsberättelse presentera information om koncernens verksamhet och kapitaltäckning. Koncernens finansieringsanalys ska ingå i koncernbokslutet, och i den ska utredas anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden. Dessutom ska moderbolagets verksamhetsberättelse presentera information om koncernens verksamhet och kapitaltäckning. Koncernens dotter- eller ägarintresseföretag vars balansomslutning utgör mindre än en procent av moderföretagets senast fastställda balansomslutning och understiger 10 miljoner euro, får lämnas utanför det sammanställda koncernbokslutet. Om dotter- eller intresseföretagets balansomslutning sammanräknad med balansomslutningen för koncernens övriga dotter- och ägarintresseföretag utgör minst fem procent av koncernens balansomslutning, ska den ändå sammanställas med koncernbokslutet. Koncernens dotter- eller ägarintresseföretag vars balansomslutning utgör mindre än en procent av moderföretagets senast fastställda balansomslutning och understiger 10 miljoner euro, får lämnas utanför det sammanställda koncernbokslutet. Om dotter- eller intresseföretagets balansomslutning sammanräknad med balansomslutningen för koncernens övriga dotter- och ägarintresseföretag utgör minst fem procent av koncernens balansomslutning, ska den ändå sammanställas med koncernbokslutet. Om ett försäkringsbolag eller ett därmed jämförbart utländskt försäkringsföretag hör till ett kreditinstituts eller holdingföretags koncern, får koncernbokslutet trots detta kapitel upprättas i enlighet med 3 kap. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om det behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av koncernens verksamhet och finansiella ställning. Om ett försäkringsbolag eller ett därmed jämförbart utländskt försäkringsföretag hör till ett kreditinstituts eller holdingföretags koncern, får koncernbokslutet trots detta kapitel upprättas i enlighet med 3 kap. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om det behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av koncernens verksamhet och finansiella ställning.
  112. 10

    Kreditinstitut ska upprätta koncernbokslut när vissa koncern- eller tillsynsvillkor är uppfyllda, och vissa uppgifter samt redovisningsstandarder måste följas.

    10 § Koncernbokslut Ett kreditinstitut är skyldigt att upprätta koncernbokslut om det är moderföretag i en koncern eller ett sådant moderföretag som avses i artikel 4.15 i EU:s tillsynsförordning och är föremål för gruppbaserad tillsyn enligt den förordningen. Ett kreditinstitut är skyldigt att upprätta koncernbokslut om det är moderföretag i en koncern eller ett sådant moderföretag som avses i artikel 4.15 i EU:s tillsynsförordning och är föremål för gruppbaserad tillsyn enligt den förordningen. Om kreditinstitutet har slutit ett leasingavtal enligt vilket riskerna och förmånerna i anslutning till de tillgångar som avtalet avser till väsentliga delar övergår på leasingtagaren i början av leasingperioden, får leasinggivaren ta upp tillgången i sitt koncernbokslut som om den vore såld, och leasingtagaren som om den vore köpt. När tillgångarna tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. Om kreditinstitutet har slutit ett leasingavtal enligt vilket riskerna och förmånerna i anslutning till de tillgångar som avtalet avser till väsentliga delar övergår på leasingtagaren i början av leasingperioden, får leasinggivaren ta upp tillgången i sitt koncernbokslut som om den vore såld, och leasingtagaren som om den vore köpt. När tillgångarna tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. Koncernens finansieringsanalys ska ingå i koncernbokslutet, och i den ska utredas anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden. Dessutom ska moderbolagets verksamhetsberättelse presentera information om koncernens verksamhet och kapitaltäckning. Koncernens finansieringsanalys ska ingå i koncernbokslutet, och i den ska utredas anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden. Dessutom ska moderbolagets verksamhetsberättelse presentera information om koncernens verksamhet och kapitaltäckning. Koncernens dotter- eller ägarintresseföretag vars balansomslutning utgör mindre än en procent av moderföretagets senast fastställda balansomslutning och understiger 10 miljoner euro, får lämnas utanför det sammanställda koncernbokslutet. Om dotter- eller intresseföretagets balansomslutning sammanräknad med balansomslutningen för koncernens övriga dotter- och ägarintresseföretag utgör minst fem procent av koncernens balansomslutning, ska den ändå sammanställas med koncernbokslutet. Koncernens dotter- eller ägarintresseföretag vars balansomslutning utgör mindre än en procent av moderföretagets senast fastställda balansomslutning och understiger 10 miljoner euro, får lämnas utanför det sammanställda koncernbokslutet. Om dotter- eller intresseföretagets balansomslutning sammanräknad med balansomslutningen för koncernens övriga dotter- och ägarintresseföretag utgör minst fem procent av koncernens balansomslutning, ska den ändå sammanställas med koncernbokslutet. Om ett försäkringsbolag eller ett därmed jämförbart utländskt försäkringsföretag hör till ett kreditinstituts eller holdingföretags koncern, får koncernbokslutet trots detta kapitel upprättas i enlighet med 3 kap. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om det behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av koncernens verksamhet och finansiella ställning. Om ett försäkringsbolag eller ett därmed jämförbart utländskt försäkringsföretag hör till ett kreditinstituts eller holdingföretags koncern, får koncernbokslutet trots detta kapitel upprättas i enlighet med 3 kap. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om det behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av koncernens verksamhet och finansiella ställning.
  113. 10

    A credit institution must prepare consolidated financial statements in specified group cases, follow international accounting standards when recognizing and presenting assets, include a financing analysis, and disclose group activity and capital adequacy in the parent company’s management report.

    10 § Koncernbokslut Ett kreditinstitut är skyldigt att upprätta koncernbokslut om det är moderföretag i en koncern eller ett sådant moderföretag som avses i artikel 4.15 i EU:s tillsynsförordning och är föremål för gruppbaserad tillsyn enligt den förordningen. Ett kreditinstitut är skyldigt att upprätta koncernbokslut om det är moderföretag i en koncern eller ett sådant moderföretag som avses i artikel 4.15 i EU:s tillsynsförordning och är föremål för gruppbaserad tillsyn enligt den förordningen. Om kreditinstitutet har slutit ett leasingavtal enligt vilket riskerna och förmånerna i anslutning till de tillgångar som avtalet avser till väsentliga delar övergår på leasingtagaren i början av leasingperioden, får leasinggivaren ta upp tillgången i sitt koncernbokslut som om den vore såld, och leasingtagaren som om den vore köpt. När tillgångarna tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. Om kreditinstitutet har slutit ett leasingavtal enligt vilket riskerna och förmånerna i anslutning till de tillgångar som avtalet avser till väsentliga delar övergår på leasingtagaren i början av leasingperioden, får leasinggivaren ta upp tillgången i sitt koncernbokslut som om den vore såld, och leasingtagaren som om den vore köpt. När tillgångarna tas upp och presenteras i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarderna iakttas. Koncernens finansieringsanalys ska ingå i koncernbokslutet, och i den ska utredas anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden. Dessutom ska moderbolagets verksamhetsberättelse presentera information om koncernens verksamhet och kapitaltäckning. Koncernens finansieringsanalys ska ingå i koncernbokslutet, och i den ska utredas anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden. Dessutom ska moderbolagets verksamhetsberättelse presentera information om koncernens verksamhet och kapitaltäckning. Koncernens dotter- eller ägarintresseföretag vars balansomslutning utgör mindre än en procent av moderföretagets senast fastställda balansomslutning och understiger 10 miljoner euro, får lämnas utanför det sammanställda koncernbokslutet. Om dotter- eller intresseföretagets balansomslutning sammanräknad med balansomslutningen för koncernens övriga dotter- och ägarintresseföretag utgör minst fem procent av koncernens balansomslutning, ska den ändå sammanställas med koncernbokslutet. Koncernens dotter- eller ägarintresseföretag vars balansomslutning utgör mindre än en procent av moderföretagets senast fastställda balansomslutning och understiger 10 miljoner euro, får lämnas utanför det sammanställda koncernbokslutet. Om dotter- eller intresseföretagets balansomslutning sammanräknad med balansomslutningen för koncernens övriga dotter- och ägarintresseföretag utgör minst fem procent av koncernens balansomslutning, ska den ändå sammanställas med koncernbokslutet. Om ett försäkringsbolag eller ett därmed jämförbart utländskt försäkringsföretag hör till ett kreditinstituts eller holdingföretags koncern, får koncernbokslutet trots detta kapitel upprättas i enlighet med 3 kap. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om det behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av koncernens verksamhet och finansiella ställning. Om ett försäkringsbolag eller ett därmed jämförbart utländskt försäkringsföretag hör till ett kreditinstituts eller holdingföretags koncern, får koncernbokslutet trots detta kapitel upprättas i enlighet med 3 kap. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om det behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av koncernens verksamhet och finansiella ställning.
  114. 11

    Kreditinstitut och holdingföretag ska anmäla bokslut och verksamhetsberättelse för registrering inom två månader efter fastställelse, och vissa handlingar ska hållas framlagda och lämnas ut på begäran.

    11 § Offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelse Kreditinstitut och holdingföretag ska anmäla bokslutet och verksamhetsberättelsen för registrering inom två månader efter det att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Till anmälan ska fogas en kopia av revisionsberättelsen samt en styrelsemedlems eller verkställande direktörens skriftliga intyg om datum för fastställandet av bokslutet och om bolagsstämmans, andelsstämmans, fullmäktiges, principalmötets eller hypoteksföreningens stämmas beslut om kreditinstitutets vinst eller förlust. Kreditinstitut och holdingföretag ska anmäla bokslutet och verksamhetsberättelsen för registrering inom två månader efter det att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Till anmälan ska fogas en kopia av revisionsberättelsen samt en styrelsemedlems eller verkställande direktörens skriftliga intyg om datum för fastställandet av bokslutet och om bolagsstämmans, andelsstämmans, fullmäktiges, principalmötets eller hypoteksföreningens stämmas beslut om kreditinstitutets vinst eller förlust. Ett kreditinstitut ska, när två veckor har förflutit från det att resultaträkningen och balansräkningen fastställdes, hålla kopior av de i 1 mom. nämnda, senast fastställda handlingarna för kreditinstitutet och det holdingföretag eller kreditinstitut som är dess moderföretag, framlagda för allmänheten på sitt kontor. Holdingföretaget ska dessutom hålla kopior av de handlingar som gäller företaget framlagda på sitt huvudkontor. Var och en som ber om en kopia av de framlagda handlingarna ska ges en sådan inom två veckor från begäran. Ett kreditinstitut ska, när två veckor har förflutit från det att resultaträkningen och balansräkningen fastställdes, hålla kopior av de i 1 mom. nämnda, senast fastställda handlingarna för kreditinstitutet och det holdingföretag eller kreditinstitut som är dess moderföretag, framlagda för allmänheten på sitt kontor. Holdingföretaget ska dessutom hålla kopior av de handlingar som gäller företaget framlagda på sitt huvudkontor. Var och en som ber om en kopia av de framlagda handlingarna ska ges en sådan inom två veckor från begäran. Moderföretaget ska på begäran ge kopior av bokslut och verksamhetsberättelse för dotterföretag som inte redovisats i koncernen, om de inte har anmälts för registrering enligt finsk lag. Moderföretaget ska på begäran ge kopior av bokslut och verksamhetsberättelse för dotterföretag som inte redovisats i koncernen, om de inte har anmälts för registrering enligt finsk lag. Kreditinstitut och holdingföretag har rätt att av andra än myndigheter ta betalt för kopior enligt samma grunder som registermyndigheten när den tar betalt för motsvarande kopior. Kreditinstitut och holdingföretag har rätt att av andra än myndigheter ta betalt för kopior enligt samma grunder som registermyndigheten när den tar betalt för motsvarande kopior. Registermyndighet enligt 1 mom. är Patent- och registerstyrelsen. Registermyndigheten övervakar att anmälningsskyldigheten enligt 1 mom. uppfylls. Om anmälningsskyldigheten försummas kan registermyndigheten ålägga den som ska underteckna bokslutet att vid vite inkomma med anmälan inom en tid som myndigheten sätter ut. Beslutet om föreläggande av vite får inte överklagas genom besvär. Registermyndighet enligt 1 mom. är Patent- och registerstyrelsen. Registermyndigheten övervakar att anmälningsskyldigheten enligt 1 mom. uppfylls. Om anmälningsskyldigheten försummas kan registermyndigheten ålägga den som ska underteckna bokslutet att vid vite inkomma med anmälan inom en tid som myndigheten sätter ut. Beslutet om föreläggande av vite får inte överklagas genom besvär. I lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker föreskrivs om de till sammanslutningens centralinstitut hörande medlemskreditinstitutens skyldighet att hålla sammanslutningens konsoliderade bokslut till påseende. I lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker föreskrivs om de till sammanslutningens centralinstitut hörande medlemskreditinstitutens skyldighet att hålla sammanslutningens konsoliderade bokslut till påseende.
  115. 11

    Kreditinstitut och holdingföretag ska registrera bokslut och verksamhetsberättelse inom två månader efter fastställandet och lämna vissa bilagor. De ska också hålla handlingar tillgängliga för allmänheten och lämna kopior inom två veckor på begäran.

    11 § Offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelse Kreditinstitut och holdingföretag ska anmäla bokslutet och verksamhetsberättelsen för registrering inom två månader efter det att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Till anmälan ska fogas en kopia av revisionsberättelsen samt en styrelsemedlems eller verkställande direktörens skriftliga intyg om datum för fastställandet av bokslutet och om bolagsstämmans, andelsstämmans, fullmäktiges, principalmötets eller hypoteksföreningens stämmas beslut om kreditinstitutets vinst eller förlust. Kreditinstitut och holdingföretag ska anmäla bokslutet och verksamhetsberättelsen för registrering inom två månader efter det att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Till anmälan ska fogas en kopia av revisionsberättelsen samt en styrelsemedlems eller verkställande direktörens skriftliga intyg om datum för fastställandet av bokslutet och om bolagsstämmans, andelsstämmans, fullmäktiges, principalmötets eller hypoteksföreningens stämmas beslut om kreditinstitutets vinst eller förlust. Ett kreditinstitut ska, när två veckor har förflutit från det att resultaträkningen och balansräkningen fastställdes, hålla kopior av de i 1 mom. nämnda, senast fastställda handlingarna för kreditinstitutet och det holdingföretag eller kreditinstitut som är dess moderföretag, framlagda för allmänheten på sitt kontor. Holdingföretaget ska dessutom hålla kopior av de handlingar som gäller företaget framlagda på sitt huvudkontor. Var och en som ber om en kopia av de framlagda handlingarna ska ges en sådan inom två veckor från begäran. Ett kreditinstitut ska, när två veckor har förflutit från det att resultaträkningen och balansräkningen fastställdes, hålla kopior av de i 1 mom. nämnda, senast fastställda handlingarna för kreditinstitutet och det holdingföretag eller kreditinstitut som är dess moderföretag, framlagda för allmänheten på sitt kontor. Holdingföretaget ska dessutom hålla kopior av de handlingar som gäller företaget framlagda på sitt huvudkontor. Var och en som ber om en kopia av de framlagda handlingarna ska ges en sådan inom två veckor från begäran. Moderföretaget ska på begäran ge kopior av bokslut och verksamhetsberättelse för dotterföretag som inte redovisats i koncernen, om de inte har anmälts för registrering enligt finsk lag. Moderföretaget ska på begäran ge kopior av bokslut och verksamhetsberättelse för dotterföretag som inte redovisats i koncernen, om de inte har anmälts för registrering enligt finsk lag. Kreditinstitut och holdingföretag har rätt att av andra än myndigheter ta betalt för kopior enligt samma grunder som registermyndigheten när den tar betalt för motsvarande kopior. Kreditinstitut och holdingföretag har rätt att av andra än myndigheter ta betalt för kopior enligt samma grunder som registermyndigheten när den tar betalt för motsvarande kopior. Registermyndighet enligt 1 mom. är Patent- och registerstyrelsen. Registermyndigheten övervakar att anmälningsskyldigheten enligt 1 mom. uppfylls. Om anmälningsskyldigheten försummas kan registermyndigheten ålägga den som ska underteckna bokslutet att vid vite inkomma med anmälan inom en tid som myndigheten sätter ut. Beslutet om föreläggande av vite får inte överklagas genom besvär. Registermyndighet enligt 1 mom. är Patent- och registerstyrelsen. Registermyndigheten övervakar att anmälningsskyldigheten enligt 1 mom. uppfylls. Om anmälningsskyldigheten försummas kan registermyndigheten ålägga den som ska underteckna bokslutet att vid vite inkomma med anmälan inom en tid som myndigheten sätter ut. Beslutet om föreläggande av vite får inte överklagas genom besvär. I lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker föreskrivs om de till sammanslutningens centralinstitut hörande medlemskreditinstitutens skyldighet att hålla sammanslutningens konsoliderade bokslut till påseende. I lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker föreskrivs om de till sammanslutningens centralinstitut hörande medlemskreditinstitutens skyldighet att hålla sammanslutningens konsoliderade bokslut till påseende.
  116. 11

    Kreditinstitut och holdingföretag ska anmäla bokslut och verksamhetsberättelse för registrering inom två månader efter fastställandet och bifoga vissa handlingar.

    11 § Offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelse Kreditinstitut och holdingföretag ska anmäla bokslutet och verksamhetsberättelsen för registrering inom två månader efter det att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Till anmälan ska fogas en kopia av revisionsberättelsen samt en styrelsemedlems eller verkställande direktörens skriftliga intyg om datum för fastställandet av bokslutet och om bolagsstämmans, andelsstämmans, fullmäktiges, principalmötets eller hypoteksföreningens stämmas beslut om kreditinstitutets vinst eller förlust. Kreditinstitut och holdingföretag ska anmäla bokslutet och verksamhetsberättelsen för registrering inom två månader efter det att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Till anmälan ska fogas en kopia av revisionsberättelsen samt en styrelsemedlems eller verkställande direktörens skriftliga intyg om datum för fastställandet av bokslutet och om bolagsstämmans, andelsstämmans, fullmäktiges, principalmötets eller hypoteksföreningens stämmas beslut om kreditinstitutets vinst eller förlust. Ett kreditinstitut ska, när två veckor har förflutit från det att resultaträkningen och balansräkningen fastställdes, hålla kopior av de i 1 mom. nämnda, senast fastställda handlingarna för kreditinstitutet och det holdingföretag eller kreditinstitut som är dess moderföretag, framlagda för allmänheten på sitt kontor. Holdingföretaget ska dessutom hålla kopior av de handlingar som gäller företaget framlagda på sitt huvudkontor. Var och en som ber om en kopia av de framlagda handlingarna ska ges en sådan inom två veckor från begäran. Ett kreditinstitut ska, när två veckor har förflutit från det att resultaträkningen och balansräkningen fastställdes, hålla kopior av de i 1 mom. nämnda, senast fastställda handlingarna för kreditinstitutet och det holdingföretag eller kreditinstitut som är dess moderföretag, framlagda för allmänheten på sitt kontor. Holdingföretaget ska dessutom hålla kopior av de handlingar som gäller företaget framlagda på sitt huvudkontor. Var och en som ber om en kopia av de framlagda handlingarna ska ges en sådan inom två veckor från begäran. Moderföretaget ska på begäran ge kopior av bokslut och verksamhetsberättelse för dotterföretag som inte redovisats i koncernen, om de inte har anmälts för registrering enligt finsk lag. Moderföretaget ska på begäran ge kopior av bokslut och verksamhetsberättelse för dotterföretag som inte redovisats i koncernen, om de inte har anmälts för registrering enligt finsk lag. Kreditinstitut och holdingföretag har rätt att av andra än myndigheter ta betalt för kopior enligt samma grunder som registermyndigheten när den tar betalt för motsvarande kopior. Kreditinstitut och holdingföretag har rätt att av andra än myndigheter ta betalt för kopior enligt samma grunder som registermyndigheten när den tar betalt för motsvarande kopior. Registermyndighet enligt 1 mom. är Patent- och registerstyrelsen. Registermyndigheten övervakar att anmälningsskyldigheten enligt 1 mom. uppfylls. Om anmälningsskyldigheten försummas kan registermyndigheten ålägga den som ska underteckna bokslutet att vid vite inkomma med anmälan inom en tid som myndigheten sätter ut. Beslutet om föreläggande av vite får inte överklagas genom besvär. Registermyndighet enligt 1 mom. är Patent- och registerstyrelsen. Registermyndigheten övervakar att anmälningsskyldigheten enligt 1 mom. uppfylls. Om anmälningsskyldigheten försummas kan registermyndigheten ålägga den som ska underteckna bokslutet att vid vite inkomma med anmälan inom en tid som myndigheten sätter ut. Beslutet om föreläggande av vite får inte överklagas genom besvär. I lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker föreskrivs om de till sammanslutningens centralinstitut hörande medlemskreditinstitutens skyldighet att hålla sammanslutningens konsoliderade bokslut till påseende. I lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker föreskrivs om de till sammanslutningens centralinstitut hörande medlemskreditinstitutens skyldighet att hålla sammanslutningens konsoliderade bokslut till påseende.
  117. 12

    En inlåningsbank ska upprätta en halvårsrapport för de första sex månaderna av räkenskapsperioden och offentliggöra den inom två månader efter periodens slut, med visst innehåll och jämförbara uppgifter. Finansinspektionen får också meddela föreskrifter och bevilja tidsbegränsade undantag.

    12 § Halvårsrapport En inlåningsbank ska för de sex första månaderna av en räkenskapsperiod upprätta en halvårsrapport, om inte annat följer av 7 kap. 10 § 1 mom. i värdepappersmarknadslagen. På halvårsrapporten tillämpas i övrigt 2 och 3 mom. i denna paragraf samt 7 kap. 10 § 2 och 3 mom. i värdepappersmarknadslagen. Om inte annat följer av denna paragraf ska på en sådan inlåningsbanks halvårsrapport som 7 kap. 10 § i värdepappersmarknadslagen tillämpas på, dessutom tillämpas vad som i den lagen i övrigt föreskrivs om halvårsrapporter. En inlåningsbank ska för de sex första månaderna av en räkenskapsperiod upprätta en halvårsrapport, om inte annat följer av 7 kap. 10 § 1 mom. i värdepappersmarknadslagen. På halvårsrapporten tillämpas i övrigt 2 och 3 mom. i denna paragraf samt 7 kap. 10 § 2 och 3 mom. i värdepappersmarknadslagen. Om inte annat följer av denna paragraf ska på en sådan inlåningsbanks halvårsrapport som 7 kap. 10 § i värdepappersmarknadslagen tillämpas på, dessutom tillämpas vad som i den lagen i övrigt föreskrivs om halvårsrapporter. En inlåningsbanks halvårsrapport ska innehålla en för den aktuella perioden upprättad resultaträkning och balansräkning eller, om inlåningsbanken är moderföretag i en koncern, en koncernresultaträkning och koncernbalansräkning samt en redogörelse för bankens eller koncernens resultatutveckling och för sådana betydande förändringar i tillgångarna och skulderna samt posterna utanför balansräkningen och i verksamhetsmiljön som inträffat under rapportperioden, för exceptionella omständigheter som påverkat resultatutvecklingen, för väsentliga händelser som inträffat efter rapportperioden samt för bankens eller koncernens sannolika utveckling under räkenskapsperioden. Halvårsrapportens uppgifter ska vara jämförbara med uppgifterna för motsvarande rapportperiod under den föregående räkenskapsperioden. En inlåningsbanks halvårsrapport ska innehålla en för den aktuella perioden upprättad resultaträkning och balansräkning eller, om inlåningsbanken är moderföretag i en koncern, en koncernresultaträkning och koncernbalansräkning samt en redogörelse för bankens eller koncernens resultatutveckling och för sådana betydande förändringar i tillgångarna och skulderna samt posterna utanför balansräkningen och i verksamhetsmiljön som inträffat under rapportperioden, för exceptionella omständigheter som påverkat resultatutvecklingen, för väsentliga händelser som inträffat efter rapportperioden samt för bankens eller koncernens sannolika utveckling under räkenskapsperioden. Halvårsrapportens uppgifter ska vara jämförbara med uppgifterna för motsvarande rapportperiod under den föregående räkenskapsperioden. Halvårsrapporten ska offentliggöras inom två månader efter rapportperiodens utgång. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4 mom. tillämpas också på offentliggörande av halvårsrapporter, utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om offentliggörande av halvårsrapporter. Halvårsrapporten ska offentliggöras inom två månader efter rapportperiodens utgång. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4 mom. tillämpas också på offentliggörande av halvårsrapporter, utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om offentliggörande av halvårsrapporter. Bestämmelser om den skyldighet som centralinstitutet för sammanslutningen av inlåningsbanker har att upprätta och offentliggöra halvårsrapporter och årsrapporter för sammanslutningen finns i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker. Bestämmelser om den skyldighet som centralinstitutet för sammanslutningen av inlåningsbanker har att upprätta och offentliggöra halvårsrapporter och årsrapporter för sammanslutningen finns i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker. Om ett holdingföretag är en inlåningsbanks moderföretag ska på dess halvårsrapporter tillämpas 1–3 mom. På en inlåningsbank vars moderföretag i enlighet med denna paragraf offentliggör en halvårsrapport ska inte tillämpas vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Om ett holdingföretag är en inlåningsbanks moderföretag ska på dess halvårsrapporter tillämpas 1–3 mom. På en inlåningsbank vars moderföretag i enlighet med denna paragraf offentliggör en halvårsrapport ska inte tillämpas vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter samt ge anvisningar och yttranden om upprättande av halvårsrapporter som avses i denna paragraf samt av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i denna paragraf, om detta inte äventyrar investerarnas eller insättarnas ställning. I fråga om föreskrifter, anvisningar, yttranden samt beviljande av undantag ska 2 § 2–4 mom. följas. I halvårsrapporten ska nämnas om undantag har beviljats. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter samt ge anvisningar och yttranden om upprättande av halvårsrapporter som avses i denna paragraf samt av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i denna paragraf, om detta inte äventyrar investerarnas eller insättarnas ställning. I fråga om föreskrifter, anvisningar, yttranden samt beviljande av undantag ska 2 § 2–4 mom. följas. I halvårsrapporten ska nämnas om undantag har beviljats.
  118. 12

    A deposit bank must prepare and publish a half-year report, and the report must contain specified financial statements and disclosures.

    12 § Halvårsrapport En inlåningsbank ska för de sex första månaderna av en räkenskapsperiod upprätta en halvårsrapport, om inte annat följer av 7 kap. 10 § 1 mom. i värdepappersmarknadslagen. På halvårsrapporten tillämpas i övrigt 2 och 3 mom. i denna paragraf samt 7 kap. 10 § 2 och 3 mom. i värdepappersmarknadslagen. Om inte annat följer av denna paragraf ska på en sådan inlåningsbanks halvårsrapport som 7 kap. 10 § i värdepappersmarknadslagen tillämpas på, dessutom tillämpas vad som i den lagen i övrigt föreskrivs om halvårsrapporter. En inlåningsbank ska för de sex första månaderna av en räkenskapsperiod upprätta en halvårsrapport, om inte annat följer av 7 kap. 10 § 1 mom. i värdepappersmarknadslagen. På halvårsrapporten tillämpas i övrigt 2 och 3 mom. i denna paragraf samt 7 kap. 10 § 2 och 3 mom. i värdepappersmarknadslagen. Om inte annat följer av denna paragraf ska på en sådan inlåningsbanks halvårsrapport som 7 kap. 10 § i värdepappersmarknadslagen tillämpas på, dessutom tillämpas vad som i den lagen i övrigt föreskrivs om halvårsrapporter. En inlåningsbanks halvårsrapport ska innehålla en för den aktuella perioden upprättad resultaträkning och balansräkning eller, om inlåningsbanken är moderföretag i en koncern, en koncernresultaträkning och koncernbalansräkning samt en redogörelse för bankens eller koncernens resultatutveckling och för sådana betydande förändringar i tillgångarna och skulderna samt posterna utanför balansräkningen och i verksamhetsmiljön som inträffat under rapportperioden, för exceptionella omständigheter som påverkat resultatutvecklingen, för väsentliga händelser som inträffat efter rapportperioden samt för bankens eller koncernens sannolika utveckling under räkenskapsperioden. Halvårsrapportens uppgifter ska vara jämförbara med uppgifterna för motsvarande rapportperiod under den föregående räkenskapsperioden. En inlåningsbanks halvårsrapport ska innehålla en för den aktuella perioden upprättad resultaträkning och balansräkning eller, om inlåningsbanken är moderföretag i en koncern, en koncernresultaträkning och koncernbalansräkning samt en redogörelse för bankens eller koncernens resultatutveckling och för sådana betydande förändringar i tillgångarna och skulderna samt posterna utanför balansräkningen och i verksamhetsmiljön som inträffat under rapportperioden, för exceptionella omständigheter som påverkat resultatutvecklingen, för väsentliga händelser som inträffat efter rapportperioden samt för bankens eller koncernens sannolika utveckling under räkenskapsperioden. Halvårsrapportens uppgifter ska vara jämförbara med uppgifterna för motsvarande rapportperiod under den föregående räkenskapsperioden. Halvårsrapporten ska offentliggöras inom två månader efter rapportperiodens utgång. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4 mom. tillämpas också på offentliggörande av halvårsrapporter, utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om offentliggörande av halvårsrapporter. Halvårsrapporten ska offentliggöras inom två månader efter rapportperiodens utgång. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4 mom. tillämpas också på offentliggörande av halvårsrapporter, utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om offentliggörande av halvårsrapporter. Bestämmelser om den skyldighet som centralinstitutet för sammanslutningen av inlåningsbanker har att upprätta och offentliggöra halvårsrapporter och årsrapporter för sammanslutningen finns i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker. Bestämmelser om den skyldighet som centralinstitutet för sammanslutningen av inlåningsbanker har att upprätta och offentliggöra halvårsrapporter och årsrapporter för sammanslutningen finns i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker. Om ett holdingföretag är en inlåningsbanks moderföretag ska på dess halvårsrapporter tillämpas 1–3 mom. På en inlåningsbank vars moderföretag i enlighet med denna paragraf offentliggör en halvårsrapport ska inte tillämpas vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Om ett holdingföretag är en inlåningsbanks moderföretag ska på dess halvårsrapporter tillämpas 1–3 mom. På en inlåningsbank vars moderföretag i enlighet med denna paragraf offentliggör en halvårsrapport ska inte tillämpas vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter samt ge anvisningar och yttranden om upprättande av halvårsrapporter som avses i denna paragraf samt av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i denna paragraf, om detta inte äventyrar investerarnas eller insättarnas ställning. I fråga om föreskrifter, anvisningar, yttranden samt beviljande av undantag ska 2 § 2–4 mom. följas. I halvårsrapporten ska nämnas om undantag har beviljats. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter samt ge anvisningar och yttranden om upprättande av halvårsrapporter som avses i denna paragraf samt av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i denna paragraf, om detta inte äventyrar investerarnas eller insättarnas ställning. I fråga om föreskrifter, anvisningar, yttranden samt beviljande av undantag ska 2 § 2–4 mom. följas. I halvårsrapporten ska nämnas om undantag har beviljats.
  119. 12

    A deposit bank must prepare a half-year report for the first six months of its accounting period and publish it within two months after the reporting period ends.

    12 § Halvårsrapport En inlåningsbank ska för de sex första månaderna av en räkenskapsperiod upprätta en halvårsrapport, om inte annat följer av 7 kap. 10 § 1 mom. i värdepappersmarknadslagen. På halvårsrapporten tillämpas i övrigt 2 och 3 mom. i denna paragraf samt 7 kap. 10 § 2 och 3 mom. i värdepappersmarknadslagen. Om inte annat följer av denna paragraf ska på en sådan inlåningsbanks halvårsrapport som 7 kap. 10 § i värdepappersmarknadslagen tillämpas på, dessutom tillämpas vad som i den lagen i övrigt föreskrivs om halvårsrapporter. En inlåningsbank ska för de sex första månaderna av en räkenskapsperiod upprätta en halvårsrapport, om inte annat följer av 7 kap. 10 § 1 mom. i värdepappersmarknadslagen. På halvårsrapporten tillämpas i övrigt 2 och 3 mom. i denna paragraf samt 7 kap. 10 § 2 och 3 mom. i värdepappersmarknadslagen. Om inte annat följer av denna paragraf ska på en sådan inlåningsbanks halvårsrapport som 7 kap. 10 § i värdepappersmarknadslagen tillämpas på, dessutom tillämpas vad som i den lagen i övrigt föreskrivs om halvårsrapporter. En inlåningsbanks halvårsrapport ska innehålla en för den aktuella perioden upprättad resultaträkning och balansräkning eller, om inlåningsbanken är moderföretag i en koncern, en koncernresultaträkning och koncernbalansräkning samt en redogörelse för bankens eller koncernens resultatutveckling och för sådana betydande förändringar i tillgångarna och skulderna samt posterna utanför balansräkningen och i verksamhetsmiljön som inträffat under rapportperioden, för exceptionella omständigheter som påverkat resultatutvecklingen, för väsentliga händelser som inträffat efter rapportperioden samt för bankens eller koncernens sannolika utveckling under räkenskapsperioden. Halvårsrapportens uppgifter ska vara jämförbara med uppgifterna för motsvarande rapportperiod under den föregående räkenskapsperioden. En inlåningsbanks halvårsrapport ska innehålla en för den aktuella perioden upprättad resultaträkning och balansräkning eller, om inlåningsbanken är moderföretag i en koncern, en koncernresultaträkning och koncernbalansräkning samt en redogörelse för bankens eller koncernens resultatutveckling och för sådana betydande förändringar i tillgångarna och skulderna samt posterna utanför balansräkningen och i verksamhetsmiljön som inträffat under rapportperioden, för exceptionella omständigheter som påverkat resultatutvecklingen, för väsentliga händelser som inträffat efter rapportperioden samt för bankens eller koncernens sannolika utveckling under räkenskapsperioden. Halvårsrapportens uppgifter ska vara jämförbara med uppgifterna för motsvarande rapportperiod under den föregående räkenskapsperioden. Halvårsrapporten ska offentliggöras inom två månader efter rapportperiodens utgång. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4 mom. tillämpas också på offentliggörande av halvårsrapporter, utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om offentliggörande av halvårsrapporter. Halvårsrapporten ska offentliggöras inom två månader efter rapportperiodens utgång. Bestämmelserna i 11 § 2 och 4 mom. tillämpas också på offentliggörande av halvårsrapporter, utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om offentliggörande av halvårsrapporter. Bestämmelser om den skyldighet som centralinstitutet för sammanslutningen av inlåningsbanker har att upprätta och offentliggöra halvårsrapporter och årsrapporter för sammanslutningen finns i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker. Bestämmelser om den skyldighet som centralinstitutet för sammanslutningen av inlåningsbanker har att upprätta och offentliggöra halvårsrapporter och årsrapporter för sammanslutningen finns i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker. Om ett holdingföretag är en inlåningsbanks moderföretag ska på dess halvårsrapporter tillämpas 1–3 mom. På en inlåningsbank vars moderföretag i enlighet med denna paragraf offentliggör en halvårsrapport ska inte tillämpas vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Om ett holdingföretag är en inlåningsbanks moderföretag ska på dess halvårsrapporter tillämpas 1–3 mom. På en inlåningsbank vars moderföretag i enlighet med denna paragraf offentliggör en halvårsrapport ska inte tillämpas vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter samt ge anvisningar och yttranden om upprättande av halvårsrapporter som avses i denna paragraf samt av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i denna paragraf, om detta inte äventyrar investerarnas eller insättarnas ställning. I fråga om föreskrifter, anvisningar, yttranden samt beviljande av undantag ska 2 § 2–4 mom. följas. I halvårsrapporten ska nämnas om undantag har beviljats. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter samt ge anvisningar och yttranden om upprättande av halvårsrapporter som avses i denna paragraf samt av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i denna paragraf, om detta inte äventyrar investerarnas eller insättarnas ställning. I fråga om föreskrifter, anvisningar, yttranden samt beviljande av undantag ska 2 § 2–4 mom. följas. I halvårsrapporten ska nämnas om undantag har beviljats.
  120. 13

    This section says which audit rules apply to credit institutions and their auditors, and it requires auditors to notify the Financial Supervisory Authority about certain loans and guarantees/benefits.

    13 § Tillämpning av bestämmelser om revision och revisorer På kreditinstituts revision och revisorer tillämpas revisionslagen, och när det gäller kreditinstitut i aktiebolagsform dessutom aktiebolagslagen samt när det gäller kreditinstitut i andelslagsform dessutom lagen om andelslag, om inte något annat föreskrivs nedan. På kreditinstituts revision och revisorer tillämpas revisionslagen, och när det gäller kreditinstitut i aktiebolagsform dessutom aktiebolagslagen samt när det gäller kreditinstitut i andelslagsform dessutom lagen om andelslag, om inte något annat föreskrivs nedan. På kreditinstituts revision och revisorer tillämpas 4 kap. 11 § 2 mom. och 5 kap. i revisionslagen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG. På kreditinstituts revision och revisorer tillämpas 4 kap. 11 § 2 mom. och 5 kap. i revisionslagen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG. På kreditinstituts revisorer tillämpas inte 4 kap. 7 § 1 mom. 5 punkten i revisionslagen. En revisor ska emellertid underrätta Finansinspektionen om kredit som revisorn fått av kreditinstitutet eller ett företag inom samma koncern samt om borgensförbindelser, ansvarsförbindelser, säkerheter eller motsvarande förmåner som kreditinstitutet eller företaget har ställt eller beviljat till förmån för revisorn. På kreditinstituts revisorer tillämpas inte 4 kap. 7 § 1 mom. 5 punkten i revisionslagen. En revisor ska emellertid underrätta Finansinspektionen om kredit som revisorn fått av kreditinstitutet eller ett företag inom samma koncern samt om borgensförbindelser, ansvarsförbindelser, säkerheter eller motsvarande förmåner som kreditinstitutet eller företaget har ställt eller beviljat till förmån för revisorn. Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om revision av kreditinstitut och dess revisorer tillämpas också på revision av holdingföretag och deras revisorer. Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om revision av kreditinstitut och dess revisorer tillämpas också på revision av holdingföretag och deras revisorer.
  121. 13

    Reglerna om revision och revisorer för kreditinstitut följer revisionslagen, med vissa extra regler för aktiebolag och andelslag, och samma upplägg gäller också för holdingföretag.

    13 § Tillämpning av bestämmelser om revision och revisorer På kreditinstituts revision och revisorer tillämpas revisionslagen, och när det gäller kreditinstitut i aktiebolagsform dessutom aktiebolagslagen samt när det gäller kreditinstitut i andelslagsform dessutom lagen om andelslag, om inte något annat föreskrivs nedan. På kreditinstituts revision och revisorer tillämpas revisionslagen, och när det gäller kreditinstitut i aktiebolagsform dessutom aktiebolagslagen samt när det gäller kreditinstitut i andelslagsform dessutom lagen om andelslag, om inte något annat föreskrivs nedan. På kreditinstituts revision och revisorer tillämpas 4 kap. 11 § 2 mom. och 5 kap. i revisionslagen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG. På kreditinstituts revision och revisorer tillämpas 4 kap. 11 § 2 mom. och 5 kap. i revisionslagen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG. På kreditinstituts revisorer tillämpas inte 4 kap. 7 § 1 mom. 5 punkten i revisionslagen. En revisor ska emellertid underrätta Finansinspektionen om kredit som revisorn fått av kreditinstitutet eller ett företag inom samma koncern samt om borgensförbindelser, ansvarsförbindelser, säkerheter eller motsvarande förmåner som kreditinstitutet eller företaget har ställt eller beviljat till förmån för revisorn. På kreditinstituts revisorer tillämpas inte 4 kap. 7 § 1 mom. 5 punkten i revisionslagen. En revisor ska emellertid underrätta Finansinspektionen om kredit som revisorn fått av kreditinstitutet eller ett företag inom samma koncern samt om borgensförbindelser, ansvarsförbindelser, säkerheter eller motsvarande förmåner som kreditinstitutet eller företaget har ställt eller beviljat till förmån för revisorn. Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om revision av kreditinstitut och dess revisorer tillämpas också på revision av holdingföretag och deras revisorer. Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om revision av kreditinstitut och dess revisorer tillämpas också på revision av holdingföretag och deras revisorer.
  122. 13

    Reglerna säger vilka revisionsregler som gäller för kreditinstitut och holdingföretag, och att revisorn måste meddela Finansinspektionen om vissa krediter eller förmåner. Om en hållbarhetsrevisor inte har valts korrekt ska Finansinspektionen utse en behörig hållbarhetsrevisor.

    13 § Tillämpning av bestämmelser om revision, revisorer, hållbarhetsgranskning och hållbarhetsrevisorer (21.12.2023/1254) På kreditinstituts revision, revisorer, hållbarhetsgranskning och hållbarhetsrevisorer tillämpas revisionslagen, och när det gäller kreditinstitut i aktiebolagsform dessutom aktiebolagslagen samt när det gäller kreditinstitut i andelslagsform dessutom lagen om andelslag, om inte något annat föreskrivs nedan. På kreditinstituts revision, revisorer, hållbarhetsgranskning och hållbarhetsrevisorer tillämpas revisionslagen, och när det gäller kreditinstitut i aktiebolagsform dessutom aktiebolagslagen samt när det gäller kreditinstitut i andelslagsform dessutom lagen om andelslag, om inte något annat föreskrivs nedan. På kreditinstituts revision och revisorer tillämpas 4 kap. 11 § 2 mom. och 5 kap. i revisionslagen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG. På kreditinstituts revision och revisorer tillämpas 4 kap. 11 § 2 mom. och 5 kap. i revisionslagen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG. På kreditinstituts revisorer tillämpas inte 4 kap. 7 § 1 mom. 5 punkten i revisionslagen. En revisor ska emellertid underrätta Finansinspektionen om kredit som revisorn fått av kreditinstitutet eller ett företag inom samma koncern samt om borgensförbindelser, ansvarsförbindelser, säkerheter eller motsvarande förmåner som kreditinstitutet eller företaget har ställt eller beviljat till förmån för revisorn. På kreditinstituts revisorer tillämpas inte 4 kap. 7 § 1 mom. 5 punkten i revisionslagen. En revisor ska emellertid underrätta Finansinspektionen om kredit som revisorn fått av kreditinstitutet eller ett företag inom samma koncern samt om borgensförbindelser, ansvarsförbindelser, säkerheter eller motsvarande förmåner som kreditinstitutet eller företaget har ställt eller beviljat till förmån för revisorn. Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om revision av kreditinstitut och dess revisorer tillämpas också på revision av holdingföretag och deras revisorer. Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om revision av kreditinstitut och dess revisorer tillämpas också på revision av holdingföretag och deras revisorer. Om en hållbarhetsrevisor för kreditinstitutet eller dess holdingföretag inte har valts i enlighet med revisionslagen, aktiebolagslagen, lagen om andelslag eller annan tillämplig lag, ska Finansinspektionen förordna en behörig hållbarhetsrevisor för det hållbarhetsrapporterande företaget. Om en hållbarhetsrevisor för kreditinstitutet eller dess holdingföretag inte har valts i enlighet med revisionslagen, aktiebolagslagen, lagen om andelslag eller annan tillämplig lag, ska Finansinspektionen förordna en behörig hållbarhetsrevisor för det hållbarhetsrapporterande företaget.
  123. 14

    At least one auditor of a credit institution or holding company must be a CGR auditor, or an audit firm whose chief auditor is a CGR auditor.

    14 § Revisorers behörighet Av ett kreditinstituts och ett holdingföretags revisorer ska minst en vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en CGR-revisor. Av ett kreditinstituts och ett holdingföretags revisorer ska minst en vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en CGR-revisor.
  124. 14

    At least one auditor for a credit institution or holding company must be a CGR auditor, or an audit firm whose principal auditor is a CGR auditor.

    14 § Revisorers behörighet Av ett kreditinstituts och ett holdingföretags revisorer ska minst en vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en CGR-revisor. Av ett kreditinstituts och ett holdingföretags revisorer ska minst en vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en CGR-revisor.
  125. 14

    För revisorer i kreditinstitut och holdingföretag ska minst en vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning med en CGR-revisor som huvudansvarig revisor.

    14 § Revisorers behörighet Av ett kreditinstituts och ett holdingföretags revisorer ska minst en vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en CGR-revisor. Av ett kreditinstituts och ett holdingföretags revisorer ska minst en vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en CGR-revisor.
  126. 15

    Finansinspektionen must appoint auditors and related reviewers for certain credit institutions and holding companies, and a credit institution providing investment services must send an annual auditor’s statement to Finansinspektionen.

    15 § Finansinspektionens skyldighet att förordna revisor samt särskild granskning och granskare Finansinspektionen ska för kreditinstitut och deras holdingföretag förordna en revisor enligt 2 kap. 8 § i revisionslagen, 7 kap. 5 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 5 § i lagen om andelslag samt förordna om särskild granskning enligt 7 kap. 7 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 15 § i lagen om andelslag och granskare enligt 7 kap. 8 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 16 § i lagen om andelslag. När det gäller förordnande av revisor och särskild granskare i de ovan angivna fallen ska i övrigt tillämpas revisionslagen, aktiebolagslagen och lagen om andelslag. Finansinspektionen ska dessutom förordna en behörig revisor för ett kreditinstitut och dess holdingföretag, om institutet eller företaget inte har en revisor som uppfyller de i 14 § i detta kapitel angivna kraven. Finansinspektionen ska för kreditinstitut och deras holdingföretag förordna en revisor enligt 2 kap. 8 § i revisionslagen, 7 kap. 5 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 5 § i lagen om andelslag samt förordna om särskild granskning enligt 7 kap. 7 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 15 § i lagen om andelslag och granskare enligt 7 kap. 8 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 16 § i lagen om andelslag. När det gäller förordnande av revisor och särskild granskare i de ovan angivna fallen ska i övrigt tillämpas revisionslagen, aktiebolagslagen och lagen om andelslag. Finansinspektionen ska dessutom förordna en behörig revisor för ett kreditinstitut och dess holdingföretag, om institutet eller företaget inte har en revisor som uppfyller de i 14 § i detta kapitel angivna kraven. Ett kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster ska minst en gång om året lämna Finansinspektionen ett revisorsyttrande och huruvida kreditinstitutets åtgärder vid förvaringen och hanteringen av kundmedel uppfyller de krav som föreskrivs i 9 kap. i lagen om investeringstjänster och i föreskrifter som meddelats med stöd av bestämmelserna i det kapitlet. Ett kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster ska minst en gång om året lämna Finansinspektionen ett revisorsyttrande och huruvida kreditinstitutets åtgärder vid förvaringen och hanteringen av kundmedel uppfyller de krav som föreskrivs i 9 kap. i lagen om investeringstjänster och i föreskrifter som meddelats med stöd av bestämmelserna i det kapitlet. 13 kap. Säkerhetsfond
  127. 15

    Finansinspektionen must appoint auditors and special examiners for credit institutions and their holding companies in the stated cases, and a credit institution that provides investment services must send the authority an auditor’s statement at least once a year.

    15 § Finansinspektionens skyldighet att förordna revisor samt särskild granskning och granskare Finansinspektionen ska för kreditinstitut och deras holdingföretag förordna en revisor enligt 2 kap. 8 § i revisionslagen, 7 kap. 5 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 5 § i lagen om andelslag samt förordna om särskild granskning enligt 7 kap. 7 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 15 § i lagen om andelslag och granskare enligt 7 kap. 8 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 16 § i lagen om andelslag. När det gäller förordnande av revisor och särskild granskare i de ovan angivna fallen ska i övrigt tillämpas revisionslagen, aktiebolagslagen och lagen om andelslag. Finansinspektionen ska dessutom förordna en behörig revisor för ett kreditinstitut och dess holdingföretag, om institutet eller företaget inte har en revisor som uppfyller de i 14 § i detta kapitel angivna kraven. Finansinspektionen ska för kreditinstitut och deras holdingföretag förordna en revisor enligt 2 kap. 8 § i revisionslagen, 7 kap. 5 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 5 § i lagen om andelslag samt förordna om särskild granskning enligt 7 kap. 7 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 15 § i lagen om andelslag och granskare enligt 7 kap. 8 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 16 § i lagen om andelslag. När det gäller förordnande av revisor och särskild granskare i de ovan angivna fallen ska i övrigt tillämpas revisionslagen, aktiebolagslagen och lagen om andelslag. Finansinspektionen ska dessutom förordna en behörig revisor för ett kreditinstitut och dess holdingföretag, om institutet eller företaget inte har en revisor som uppfyller de i 14 § i detta kapitel angivna kraven. Ett kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster ska minst en gång om året lämna Finansinspektionen ett revisorsyttrande och huruvida kreditinstitutets åtgärder vid förvaringen och hanteringen av kundmedel uppfyller de krav som föreskrivs i 9 kap. i lagen om investeringstjänster och i föreskrifter som meddelats med stöd av bestämmelserna i det kapitlet. Ett kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster ska minst en gång om året lämna Finansinspektionen ett revisorsyttrande och huruvida kreditinstitutets åtgärder vid förvaringen och hanteringen av kundmedel uppfyller de krav som föreskrivs i 9 kap. i lagen om investeringstjänster och i föreskrifter som meddelats med stöd av bestämmelserna i det kapitlet. 13 kap. Säkerhetsfond
  128. 15

    Finansinspektionen must appoint auditors and, in some cases, special reviewers/reviewers for credit institutions and their holding companies. A credit institution that provides investment services must also send the authority an auditor’s statement at least once a year.

    15 § Finansinspektionens skyldighet att förordna revisor samt särskild granskning och granskare Finansinspektionen ska för kreditinstitut och deras holdingföretag förordna en revisor enligt 2 kap. 8 § i revisionslagen, 7 kap. 5 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 5 § i lagen om andelslag samt förordna om särskild granskning enligt 7 kap. 7 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 15 § i lagen om andelslag och granskare enligt 7 kap. 8 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 16 § i lagen om andelslag. När det gäller förordnande av revisor och särskild granskare i de ovan angivna fallen ska i övrigt tillämpas revisionslagen, aktiebolagslagen och lagen om andelslag. Finansinspektionen ska dessutom förordna en behörig revisor för ett kreditinstitut och dess holdingföretag, om institutet eller företaget inte har en revisor som uppfyller de i 14 § i detta kapitel angivna kraven. Finansinspektionen ska för kreditinstitut och deras holdingföretag förordna en revisor enligt 2 kap. 8 § i revisionslagen, 7 kap. 5 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 5 § i lagen om andelslag samt förordna om särskild granskning enligt 7 kap. 7 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 15 § i lagen om andelslag och granskare enligt 7 kap. 8 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 16 § i lagen om andelslag. När det gäller förordnande av revisor och särskild granskare i de ovan angivna fallen ska i övrigt tillämpas revisionslagen, aktiebolagslagen och lagen om andelslag. Finansinspektionen ska dessutom förordna en behörig revisor för ett kreditinstitut och dess holdingföretag, om institutet eller företaget inte har en revisor som uppfyller de i 14 § i detta kapitel angivna kraven. Ett kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster ska minst en gång om året lämna Finansinspektionen ett revisorsyttrande och huruvida kreditinstitutets åtgärder vid förvaringen och hanteringen av kundmedel uppfyller de krav som föreskrivs i 9 kap. i lagen om investeringstjänster och i föreskrifter som meddelats med stöd av bestämmelserna i det kapitlet. Ett kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster ska minst en gång om året lämna Finansinspektionen ett revisorsyttrande och huruvida kreditinstitutets åtgärder vid förvaringen och hanteringen av kundmedel uppfyller de krav som föreskrivs i 9 kap. i lagen om investeringstjänster och i föreskrifter som meddelats med stöd av bestämmelserna i det kapitlet. 13 kap. Säkerhetsfond
  129. 1

    Bankerna kan höra till en säkerhetsfond för att trygga stabiliteten i inlåningsbankernas verksamhet.

    1 § Medlemskap i en säkerhetsfond För att trygga stabiliteten i inlåningsbankernas verksamhet kan bankerna höra till en säkerhetsfond. För att trygga stabiliteten i inlåningsbankernas verksamhet kan bankerna höra till en säkerhetsfond.
  130. 1

    Banker får höra till en säkerhetsfond för att trygga stabiliteten i inlåningsbankernas verksamhet.

    1 § Medlemskap i en säkerhetsfond För att trygga stabiliteten i inlåningsbankernas verksamhet kan bankerna höra till en säkerhetsfond. För att trygga stabiliteten i inlåningsbankernas verksamhet kan bankerna höra till en säkerhetsfond.
  131. 1

    Banker får höra till en säkerhetsfond för att trygga stabiliteten i inlåningsbankernas verksamhet.

    1 § Medlemskap i en säkerhetsfond För att trygga stabiliteten i inlåningsbankernas verksamhet kan bankerna höra till en säkerhetsfond. För att trygga stabiliteten i inlåningsbankernas verksamhet kan bankerna höra till en säkerhetsfond.
  132. 2

    En inlåningsbank i en säkerhetsfond får lämna fonden genom skriftligt meddelande till fondens styrelse.

    2 § Utträde ur en säkerhetsfond En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond kan utträda ur fonden genom att skriftligen meddela fondens styrelse detta. Utträdet träder i kraft vid utgången av kalenderåret efter det kalenderår då anmälan gjordes. En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond kan utträda ur fonden genom att skriftligen meddela fondens styrelse detta. Utträdet träder i kraft vid utgången av kalenderåret efter det kalenderår då anmälan gjordes. Om en bank som utträtt ur en säkerhetsfond har fått understöd ur fonden under det år då utträdet skedde eller under de fem omedelbart föregående kalenderåren ska banken enligt vad som föreskrivs i fondens stadgar på anfordran av fonden återbetala understödet till fonden. Om en bank som utträtt ur en säkerhetsfond har fått understöd ur fonden under det år då utträdet skedde eller under de fem omedelbart föregående kalenderåren ska banken enligt vad som föreskrivs i fondens stadgar på anfordran av fonden återbetala understödet till fonden.
  133. 2

    A deposit bank in a security fund may leave the fund by written notice to the fund’s board.

    2 § Utträde ur en säkerhetsfond En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond kan utträda ur fonden genom att skriftligen meddela fondens styrelse detta. Utträdet träder i kraft vid utgången av kalenderåret efter det kalenderår då anmälan gjordes. En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond kan utträda ur fonden genom att skriftligen meddela fondens styrelse detta. Utträdet träder i kraft vid utgången av kalenderåret efter det kalenderår då anmälan gjordes. Om en bank som utträtt ur en säkerhetsfond har fått understöd ur fonden under det år då utträdet skedde eller under de fem omedelbart föregående kalenderåren ska banken enligt vad som föreskrivs i fondens stadgar på anfordran av fonden återbetala understödet till fonden. Om en bank som utträtt ur en säkerhetsfond har fått understöd ur fonden under det år då utträdet skedde eller under de fem omedelbart föregående kalenderåren ska banken enligt vad som föreskrivs i fondens stadgar på anfordran av fonden återbetala understödet till fonden.
  134. 2

    En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond får lämna fonden genom skriftlig anmälan till fondens styrelse.

    2 § Utträde ur en säkerhetsfond En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond kan utträda ur fonden genom att skriftligen meddela fondens styrelse detta. Utträdet träder i kraft vid utgången av kalenderåret efter det kalenderår då anmälan gjordes. En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond kan utträda ur fonden genom att skriftligen meddela fondens styrelse detta. Utträdet träder i kraft vid utgången av kalenderåret efter det kalenderår då anmälan gjordes. Om en bank som utträtt ur en säkerhetsfond har fått understöd ur fonden under det år då utträdet skedde eller under de fem omedelbart föregående kalenderåren ska banken enligt vad som föreskrivs i fondens stadgar på anfordran av fonden återbetala understödet till fonden. Om en bank som utträtt ur en säkerhetsfond har fått understöd ur fonden under det år då utträdet skedde eller under de fem omedelbart föregående kalenderåren ska banken enligt vad som föreskrivs i fondens stadgar på anfordran av fonden återbetala understödet till fonden.
  135. 3

    A security fund’s bylaws must list specified governance, membership, fee, accounting, audit, and dissolution details, and the bylaws plus any amendments must be sent to the Financial Supervisory Authority as it prescribes.

    3 § Säkerhetsfonders stadgar I en säkerhetsfonds stadgar ska anges I en säkerhetsfonds stadgar ska anges 1) fondens namn och hemort, fondens namn och hemort, 2) hur en inlåningsbank antas som medlem i fonden och utträder ur den, hur en inlåningsbank antas som medlem i fonden och utträder ur den, 3) grunderna för bestämmande av anslutningsavgiften och garantiavgiften samt tidpunkten då avgifterna tas ut, grunderna för bestämmande av anslutningsavgiften och garantiavgiften samt tidpunkten då avgifterna tas ut, 4) antalet medlemmar i delegationen, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt delegationens beslutförhet och uppgifter, antalet medlemmar i delegationen, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt delegationens beslutförhet och uppgifter, 5) antalet styrelsemedlemmar, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt styrelsens beslutförhet och uppgifter, antalet styrelsemedlemmar, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt styrelsens beslutförhet och uppgifter, 6) grunderna för användning av fondens årliga överskott, grunderna för användning av fondens årliga överskott, 7) fondens räkenskapsperiod, fondens räkenskapsperiod, 8) antalet revisorer och deras mandatperiod, antalet revisorer och deras mandatperiod, 9) hur stadgarna ändras, hur stadgarna ändras, 10) hur fonden upplöses. hur fonden upplöses. En säkerhetsfonds stadgar och ändringar i dem ska sändas till Finansinspektionen för kännedom så som Finansinspektionen närmare föreskriver. En säkerhetsfonds stadgar och ändringar i dem ska sändas till Finansinspektionen för kännedom så som Finansinspektionen närmare föreskriver.
  136. 3

    A safety fund’s bylaws must cover specified governance, fee, accounting, amendment, and dissolution matters, and the bylaws and any changes must be sent to the Financial Supervisory Authority as it prescribes.

    3 § Säkerhetsfonders stadgar I en säkerhetsfonds stadgar ska anges I en säkerhetsfonds stadgar ska anges 1) fondens namn och hemort, fondens namn och hemort, 2) hur en inlåningsbank antas som medlem i fonden och utträder ur den, hur en inlåningsbank antas som medlem i fonden och utträder ur den, 3) grunderna för bestämmande av anslutningsavgiften och garantiavgiften samt tidpunkten då avgifterna tas ut, grunderna för bestämmande av anslutningsavgiften och garantiavgiften samt tidpunkten då avgifterna tas ut, 4) antalet medlemmar i delegationen, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt delegationens beslutförhet och uppgifter, antalet medlemmar i delegationen, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt delegationens beslutförhet och uppgifter, 5) antalet styrelsemedlemmar, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt styrelsens beslutförhet och uppgifter, antalet styrelsemedlemmar, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt styrelsens beslutförhet och uppgifter, 6) grunderna för användning av fondens årliga överskott, grunderna för användning av fondens årliga överskott, 7) fondens räkenskapsperiod, fondens räkenskapsperiod, 8) antalet revisorer och deras mandatperiod, antalet revisorer och deras mandatperiod, 9) hur stadgarna ändras, hur stadgarna ändras, 10) hur fonden upplöses. hur fonden upplöses. En säkerhetsfonds stadgar och ändringar i dem ska sändas till Finansinspektionen för kännedom så som Finansinspektionen närmare föreskriver. En säkerhetsfonds stadgar och ändringar i dem ska sändas till Finansinspektionen för kännedom så som Finansinspektionen närmare föreskriver.
  137. 3

    A safety fund’s statutes must cover specified governance and fee matters, and the statutes and any amendments must be sent to Finansinspektionen as it prescribes.

    3 § Säkerhetsfonders stadgar I en säkerhetsfonds stadgar ska anges I en säkerhetsfonds stadgar ska anges 1) fondens namn och hemort, fondens namn och hemort, 2) hur en inlåningsbank antas som medlem i fonden och utträder ur den, hur en inlåningsbank antas som medlem i fonden och utträder ur den, 3) grunderna för bestämmande av anslutningsavgiften och garantiavgiften samt tidpunkten då avgifterna tas ut, grunderna för bestämmande av anslutningsavgiften och garantiavgiften samt tidpunkten då avgifterna tas ut, 4) antalet medlemmar i delegationen, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt delegationens beslutförhet och uppgifter, antalet medlemmar i delegationen, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt delegationens beslutförhet och uppgifter, 5) antalet styrelsemedlemmar, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt styrelsens beslutförhet och uppgifter, antalet styrelsemedlemmar, medlemmarnas avgångsålder och mandatperiod samt styrelsens beslutförhet och uppgifter, 6) grunderna för användning av fondens årliga överskott, grunderna för användning av fondens årliga överskott, 7) fondens räkenskapsperiod, fondens räkenskapsperiod, 8) antalet revisorer och deras mandatperiod, antalet revisorer och deras mandatperiod, 9) hur stadgarna ändras, hur stadgarna ändras, 10) hur fonden upplöses. hur fonden upplöses. En säkerhetsfonds stadgar och ändringar i dem ska sändas till Finansinspektionen för kännedom så som Finansinspektionen närmare föreskriver. En säkerhetsfonds stadgar och ändringar i dem ska sändas till Finansinspektionen för kännedom så som Finansinspektionen närmare föreskriver.
  138. 4

    En säkerhetsfond ska förvaltas av en delegation, som utses av de inlåningsbanker som hör till fonden, och av en styrelse som delegationen utser.

    4 § Förvaltning av säkerhetsfonder En säkerhetsfond förvaltas av en delegation som utses av de inlåningsbanker som hör till fonden och av en styrelse som delegationen utser. En säkerhetsfond förvaltas av en delegation som utses av de inlåningsbanker som hör till fonden och av en styrelse som delegationen utser.
  139. 4

    A safety fund is managed by a delegation appointed by the member deposit banks, and the delegation appoints a board.

    4 § Förvaltning av säkerhetsfonder En säkerhetsfond förvaltas av en delegation som utses av de inlåningsbanker som hör till fonden och av en styrelse som delegationen utser. En säkerhetsfond förvaltas av en delegation som utses av de inlåningsbanker som hör till fonden och av en styrelse som delegationen utser.
  140. 4

    A security fund is managed by a delegation appointed by the deposit banks in the fund, and the delegation appoints a board.

    4 § Förvaltning av säkerhetsfonder En säkerhetsfond förvaltas av en delegation som utses av de inlåningsbanker som hör till fonden och av en styrelse som delegationen utser. En säkerhetsfond förvaltas av en delegation som utses av de inlåningsbanker som hör till fonden och av en styrelse som delegationen utser.
  141. 5

    Säkerhetsfondens delegation kan besluta att fondens inlåningsbanker ska betala en årlig garantiavgift. Avgiften ska vara riskbaserad, lika beräknad för alla banker i fonden, får i vissa fall skilja sig mellan olika företagsformer, och kan vara högst 0,5 procent av senast fastställda sammanräknade balansomslutningar. Styrelsen kan tillfälligt befria en bank från avgiften.

    5 § Säkerhetsfonders garantiavgifter En säkerhetsfonds delegation kan bestämma att de inlåningsbanker som hör till fonden varje år ska betala en garantiavgift som räcker för att uppfylla fondens förpliktelser. En säkerhetsfonds delegation kan bestämma att de inlåningsbanker som hör till fonden varje år ska betala en garantiavgift som räcker för att uppfylla fondens förpliktelser. Garantiavgiften ska baseras på de risker som inlåningsbanken tar i sin verksamhet. Grunden för beräkning av garantiavgiften ska vara densamma för alla banker som hör till säkerhetsfonden. I fråga om inlåningsbanker som har olika företagsform kan grunderna för beräkning av avgiften dock skilja sig från varandra. Inlåningsbanker som har olika företagsform får dock inte grundlöst särbehandlas när beräkningsgrunden bestäms. De årliga garantiavgifterna till fonden kan utgöra högst 0,5 procent av de senast fastställda, sammanräknade balansomslutningarna för de banker som hör till fonden. Garantiavgiften ska baseras på de risker som inlåningsbanken tar i sin verksamhet. Grunden för beräkning av garantiavgiften ska vara densamma för alla banker som hör till säkerhetsfonden. I fråga om inlåningsbanker som har olika företagsform kan grunderna för beräkning av avgiften dock skilja sig från varandra. Inlåningsbanker som har olika företagsform får dock inte grundlöst särbehandlas när beräkningsgrunden bestäms. De årliga garantiavgifterna till fonden kan utgöra högst 0,5 procent av de senast fastställda, sammanräknade balansomslutningarna för de banker som hör till fonden. Säkerhetsfondens styrelse kan för viss tid befria en inlåningsbank från skyldigheten att betala garantiavgift. Säkerhetsfondens styrelse kan för viss tid befria en inlåningsbank från skyldigheten att betala garantiavgift.
  142. 5

    Säkerhetsfondens delegation kan besluta att fondens inlåningsbanker ska betala en årlig garantiavgift, med en övre gräns på 0,5 procent av de senast fastställda sammanräknade balansomslutningarna.

    5 § Säkerhetsfonders garantiavgifter En säkerhetsfonds delegation kan bestämma att de inlåningsbanker som hör till fonden varje år ska betala en garantiavgift som räcker för att uppfylla fondens förpliktelser. En säkerhetsfonds delegation kan bestämma att de inlåningsbanker som hör till fonden varje år ska betala en garantiavgift som räcker för att uppfylla fondens förpliktelser. Garantiavgiften ska baseras på de risker som inlåningsbanken tar i sin verksamhet. Grunden för beräkning av garantiavgiften ska vara densamma för alla banker som hör till säkerhetsfonden. I fråga om inlåningsbanker som har olika företagsform kan grunderna för beräkning av avgiften dock skilja sig från varandra. Inlåningsbanker som har olika företagsform får dock inte grundlöst särbehandlas när beräkningsgrunden bestäms. De årliga garantiavgifterna till fonden kan utgöra högst 0,5 procent av de senast fastställda, sammanräknade balansomslutningarna för de banker som hör till fonden. Garantiavgiften ska baseras på de risker som inlåningsbanken tar i sin verksamhet. Grunden för beräkning av garantiavgiften ska vara densamma för alla banker som hör till säkerhetsfonden. I fråga om inlåningsbanker som har olika företagsform kan grunderna för beräkning av avgiften dock skilja sig från varandra. Inlåningsbanker som har olika företagsform får dock inte grundlöst särbehandlas när beräkningsgrunden bestäms. De årliga garantiavgifterna till fonden kan utgöra högst 0,5 procent av de senast fastställda, sammanräknade balansomslutningarna för de banker som hör till fonden. Säkerhetsfondens styrelse kan för viss tid befria en inlåningsbank från skyldigheten att betala garantiavgift. Säkerhetsfondens styrelse kan för viss tid befria en inlåningsbank från skyldigheten att betala garantiavgift.
  143. 5

    Säkerhetsfondens delegation kan besluta att anslutna inlåningsbanker ska betala en årlig garantiavgift, och styrelsen kan tillfälligt befria en bank från avgiften.

    5 § Säkerhetsfonders garantiavgifter En säkerhetsfonds delegation kan bestämma att de inlåningsbanker som hör till fonden varje år ska betala en garantiavgift som räcker för att uppfylla fondens förpliktelser. En säkerhetsfonds delegation kan bestämma att de inlåningsbanker som hör till fonden varje år ska betala en garantiavgift som räcker för att uppfylla fondens förpliktelser. Garantiavgiften ska baseras på de risker som inlåningsbanken tar i sin verksamhet. Grunden för beräkning av garantiavgiften ska vara densamma för alla banker som hör till säkerhetsfonden. I fråga om inlåningsbanker som har olika företagsform kan grunderna för beräkning av avgiften dock skilja sig från varandra. Inlåningsbanker som har olika företagsform får dock inte grundlöst särbehandlas när beräkningsgrunden bestäms. De årliga garantiavgifterna till fonden kan utgöra högst 0,5 procent av de senast fastställda, sammanräknade balansomslutningarna för de banker som hör till fonden. Garantiavgiften ska baseras på de risker som inlåningsbanken tar i sin verksamhet. Grunden för beräkning av garantiavgiften ska vara densamma för alla banker som hör till säkerhetsfonden. I fråga om inlåningsbanker som har olika företagsform kan grunderna för beräkning av avgiften dock skilja sig från varandra. Inlåningsbanker som har olika företagsform får dock inte grundlöst särbehandlas när beräkningsgrunden bestäms. De årliga garantiavgifterna till fonden kan utgöra högst 0,5 procent av de senast fastställda, sammanräknade balansomslutningarna för de banker som hör till fonden. Säkerhetsfondens styrelse kan för viss tid befria en inlåningsbank från skyldigheten att betala garantiavgift. Säkerhetsfondens styrelse kan för viss tid befria en inlåningsbank från skyldigheten att betala garantiavgift.
  144. 6

    A deposit bank that belongs to a security fund may not demand that its share be separated for itself or transferred to someone else.

    6 § Säkerhetsfonders självständighet En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond har inte rätt att kräva att bankens andel i fonden ska avskiljas för den själv eller att överlåta andelen till någon annan. Andelen får inte räknas som bankens medel. En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond har inte rätt att kräva att bankens andel i fonden ska avskiljas för den själv eller att överlåta andelen till någon annan. Andelen får inte räknas som bankens medel.
  145. 6

    A deposit bank in a security fund may not demand separation or transfer of its share in the fund, and that share may not be treated as the bank’s assets.

    6 § Säkerhetsfonders självständighet En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond har inte rätt att kräva att bankens andel i fonden ska avskiljas för den själv eller att överlåta andelen till någon annan. Andelen får inte räknas som bankens medel. En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond har inte rätt att kräva att bankens andel i fonden ska avskiljas för den själv eller att överlåta andelen till någon annan. Andelen får inte räknas som bankens medel.
  146. 6

    A deposit bank in a security fund may not demand that its share be separated for itself or transferred to someone else.

    6 § Säkerhetsfonders självständighet En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond har inte rätt att kräva att bankens andel i fonden ska avskiljas för den själv eller att överlåta andelen till någon annan. Andelen får inte räknas som bankens medel. En inlåningsbank som hör till en säkerhetsfond har inte rätt att kräva att bankens andel i fonden ska avskiljas för den själv eller att överlåta andelen till någon annan. Andelen får inte räknas som bankens medel.
  147. 7

    A security fund may grant support loans, support, guarantees, and related capital support to member deposit banks under conditions it sets.

    7 § Beviljande av stöd Understödslån eller understöd av en säkerhetsfonds medel kan på de villkor som säkerhetsfonden bestämmer beviljas en inlåningsbank som hör till fonden, om den har råkat i sådana ekonomiska svårigheter att det för tryggande av dess verksamhet är behövligt att den beviljas understödslån eller understöd. En säkerhetsfond kan också på de villkor som den bestämmer ställa garantier för lån som tas av en inlåningsbank som hör till fonden eller teckna aktier eller andelar i banken, kapitallån som banken emitterat eller andra åtaganden som räknas in i bankens kapitalbas. Understödslån eller understöd av en säkerhetsfonds medel kan på de villkor som säkerhetsfonden bestämmer beviljas en inlåningsbank som hör till fonden, om den har råkat i sådana ekonomiska svårigheter att det för tryggande av dess verksamhet är behövligt att den beviljas understödslån eller understöd. En säkerhetsfond kan också på de villkor som den bestämmer ställa garantier för lån som tas av en inlåningsbank som hör till fonden eller teckna aktier eller andelar i banken, kapitallån som banken emitterat eller andra åtaganden som räknas in i bankens kapitalbas. När en säkerhetsfond fattar stödbeslut enligt 1 mom. får den inte utan grundad anledning särbehandla inlåningsbanker som hör till fonden. Varje stödbeslut ska grunda sig på noggrann utredning av den stödtagande bankens finansiella situation. När en säkerhetsfond fattar stödbeslut enligt 1 mom. får den inte utan grundad anledning särbehandla inlåningsbanker som hör till fonden. Varje stödbeslut ska grunda sig på noggrann utredning av den stödtagande bankens finansiella situation. En säkerhetsfond kan besluta att fondmedel ska överlåtas till Statens säkerhetsfond och i enlighet med 1 § i lagen om statens säkerhetsfond användas till stödåtgärder för en finländsk inlåningsbank. En säkerhetsfond kan besluta att fondmedel ska överlåtas till Statens säkerhetsfond och i enlighet med 1 § i lagen om statens säkerhetsfond användas till stödåtgärder för en finländsk inlåningsbank. Om en bank som avses i 1 mom. fusioneras med en annan bank, kan också den mottagande banken ges understödslån, kapitallån eller understöd. Om en bank som avses i 1 mom. fusioneras med en annan bank, kan också den mottagande banken ges understödslån, kapitallån eller understöd.
  148. 7

    A safety fund may grant support to affiliated deposit banks in financial difficulty, and may also provide guarantees or take equity-like positions, subject to its own conditions.

    7 § Beviljande av stöd Understödslån eller understöd av en säkerhetsfonds medel kan på de villkor som säkerhetsfonden bestämmer beviljas en inlåningsbank som hör till fonden, om den har råkat i sådana ekonomiska svårigheter att det för tryggande av dess verksamhet är behövligt att den beviljas understödslån eller understöd. En säkerhetsfond kan också på de villkor som den bestämmer ställa garantier för lån som tas av en inlåningsbank som hör till fonden eller teckna aktier eller andelar i banken, kapitallån som banken emitterat eller andra åtaganden som räknas in i bankens kapitalbas. Understödslån eller understöd av en säkerhetsfonds medel kan på de villkor som säkerhetsfonden bestämmer beviljas en inlåningsbank som hör till fonden, om den har råkat i sådana ekonomiska svårigheter att det för tryggande av dess verksamhet är behövligt att den beviljas understödslån eller understöd. En säkerhetsfond kan också på de villkor som den bestämmer ställa garantier för lån som tas av en inlåningsbank som hör till fonden eller teckna aktier eller andelar i banken, kapitallån som banken emitterat eller andra åtaganden som räknas in i bankens kapitalbas. När en säkerhetsfond fattar stödbeslut enligt 1 mom. får den inte utan grundad anledning särbehandla inlåningsbanker som hör till fonden. Varje stödbeslut ska grunda sig på noggrann utredning av den stödtagande bankens finansiella situation. När en säkerhetsfond fattar stödbeslut enligt 1 mom. får den inte utan grundad anledning särbehandla inlåningsbanker som hör till fonden. Varje stödbeslut ska grunda sig på noggrann utredning av den stödtagande bankens finansiella situation. En säkerhetsfond kan besluta att fondmedel ska överlåtas till Statens säkerhetsfond och i enlighet med 1 § i lagen om statens säkerhetsfond användas till stödåtgärder för en finländsk inlåningsbank. En säkerhetsfond kan besluta att fondmedel ska överlåtas till Statens säkerhetsfond och i enlighet med 1 § i lagen om statens säkerhetsfond användas till stödåtgärder för en finländsk inlåningsbank. Om en bank som avses i 1 mom. fusioneras med en annan bank, kan också den mottagande banken ges understödslån, kapitallån eller understöd. Om en bank som avses i 1 mom. fusioneras med en annan bank, kan också den mottagande banken ges understödslån, kapitallån eller understöd.
  149. 7

    En säkerhetsfond kan ge stöd, garantier och vissa kapitalinsatser till anslutna inlåningsbanker under angivna villkor.

    7 § Beviljande av stöd Understödslån eller understöd av en säkerhetsfonds medel kan på de villkor som säkerhetsfonden bestämmer beviljas en inlåningsbank som hör till fonden, om den har råkat i sådana ekonomiska svårigheter att det för tryggande av dess verksamhet är behövligt att den beviljas understödslån eller understöd. En säkerhetsfond kan också på de villkor som den bestämmer ställa garantier för lån som tas av en inlåningsbank som hör till fonden eller teckna aktier eller andelar i banken, kapitallån som banken emitterat eller andra åtaganden som räknas in i bankens kapitalbas. Understödslån eller understöd av en säkerhetsfonds medel kan på de villkor som säkerhetsfonden bestämmer beviljas en inlåningsbank som hör till fonden, om den har råkat i sådana ekonomiska svårigheter att det för tryggande av dess verksamhet är behövligt att den beviljas understödslån eller understöd. En säkerhetsfond kan också på de villkor som den bestämmer ställa garantier för lån som tas av en inlåningsbank som hör till fonden eller teckna aktier eller andelar i banken, kapitallån som banken emitterat eller andra åtaganden som räknas in i bankens kapitalbas. När en säkerhetsfond fattar stödbeslut enligt 1 mom. får den inte utan grundad anledning särbehandla inlåningsbanker som hör till fonden. Varje stödbeslut ska grunda sig på noggrann utredning av den stödtagande bankens finansiella situation. När en säkerhetsfond fattar stödbeslut enligt 1 mom. får den inte utan grundad anledning särbehandla inlåningsbanker som hör till fonden. Varje stödbeslut ska grunda sig på noggrann utredning av den stödtagande bankens finansiella situation. En säkerhetsfond kan besluta att fondmedel ska överlåtas till Statens säkerhetsfond och i enlighet med 1 § i lagen om statens säkerhetsfond användas till stödåtgärder för en finländsk inlåningsbank. En säkerhetsfond kan besluta att fondmedel ska överlåtas till Statens säkerhetsfond och i enlighet med 1 § i lagen om statens säkerhetsfond användas till stödåtgärder för en finländsk inlåningsbank. Om en bank som avses i 1 mom. fusioneras med en annan bank, kan också den mottagande banken ges understödslån, kapitallån eller understöd. Om en bank som avses i 1 mom. fusioneras med en annan bank, kan också den mottagande banken ges understödslån, kapitallån eller understöd.
  150. 8

    Säkerhetsfondens delegation kan, på styrelsens förslag, helt eller delvis avstå från att kräva tillbaka vissa lån om återkrav skulle vara oskäligt. Vid likvidation eller konkurs får återbetalning bara ske med kvarvarande medel efter att bankens övriga åtaganden har fullgjorts.

    8 § Avstående från återkrav av understödslån Delegationen för en säkerhetsfond kan på förslag av styrelsen helt eller delvis avstå från att återkräva understödslån eller kapitallån, om ett återkrav är oskäligt mot den inlåningsbank som fått lånet. Säkerhetsfondens delegation och styrelse ska iaktta 7 § 2 mom. när de beslutar att ett understödslån eller kapitallån inte ska återkrävas. Delegationen för en säkerhetsfond kan på förslag av styrelsen helt eller delvis avstå från att återkräva understödslån eller kapitallån, om ett återkrav är oskäligt mot den inlåningsbank som fått lånet. Säkerhetsfondens delegation och styrelse ska iaktta 7 § 2 mom. när de beslutar att ett understödslån eller kapitallån inte ska återkrävas. Om en inlåningsbank som fått lån av en säkerhetsfond försätts i likvidation eller konkurs, får för återbetalning av understödslån eller kapitallån endast användas medel som återstår när bankens övriga åtaganden har fullgjorts. Om en inlåningsbank som fått lån av en säkerhetsfond försätts i likvidation eller konkurs, får för återbetalning av understödslån eller kapitallån endast användas medel som återstår när bankens övriga åtaganden har fullgjorts.
  151. 8

    Säkerhetsfondens delegation kan, på styrelsens förslag, låta bli att kräva tillbaka vissa lån när återkrav vore oskäligt.

    8 § Avstående från återkrav av understödslån Delegationen för en säkerhetsfond kan på förslag av styrelsen helt eller delvis avstå från att återkräva understödslån eller kapitallån, om ett återkrav är oskäligt mot den inlåningsbank som fått lånet. Säkerhetsfondens delegation och styrelse ska iaktta 7 § 2 mom. när de beslutar att ett understödslån eller kapitallån inte ska återkrävas. Delegationen för en säkerhetsfond kan på förslag av styrelsen helt eller delvis avstå från att återkräva understödslån eller kapitallån, om ett återkrav är oskäligt mot den inlåningsbank som fått lånet. Säkerhetsfondens delegation och styrelse ska iaktta 7 § 2 mom. när de beslutar att ett understödslån eller kapitallån inte ska återkrävas. Om en inlåningsbank som fått lån av en säkerhetsfond försätts i likvidation eller konkurs, får för återbetalning av understödslån eller kapitallån endast användas medel som återstår när bankens övriga åtaganden har fullgjorts. Om en inlåningsbank som fått lån av en säkerhetsfond försätts i likvidation eller konkurs, får för återbetalning av understödslån eller kapitallån endast användas medel som återstår när bankens övriga åtaganden har fullgjorts.
  152. 8

    The safety fund’s delegation may, on the board’s proposal, waive recovery of an aid loan or capital loan if recovery would be unreasonable for the borrowing deposit bank.

    8 § Avstående från återkrav av understödslån Delegationen för en säkerhetsfond kan på förslag av styrelsen helt eller delvis avstå från att återkräva understödslån eller kapitallån, om ett återkrav är oskäligt mot den inlåningsbank som fått lånet. Säkerhetsfondens delegation och styrelse ska iaktta 7 § 2 mom. när de beslutar att ett understödslån eller kapitallån inte ska återkrävas. Delegationen för en säkerhetsfond kan på förslag av styrelsen helt eller delvis avstå från att återkräva understödslån eller kapitallån, om ett återkrav är oskäligt mot den inlåningsbank som fått lånet. Säkerhetsfondens delegation och styrelse ska iaktta 7 § 2 mom. när de beslutar att ett understödslån eller kapitallån inte ska återkrävas. Om en inlåningsbank som fått lån av en säkerhetsfond försätts i likvidation eller konkurs, får för återbetalning av understödslån eller kapitallån endast användas medel som återstår när bankens övriga åtaganden har fullgjorts. Om en inlåningsbank som fått lån av en säkerhetsfond försätts i likvidation eller konkurs, får för återbetalning av understödslån eller kapitallån endast användas medel som återstår när bankens övriga åtaganden har fullgjorts.
  153. 9

    A security fund must not take out loans for its activities unless the Ministry of Finance grants permission for special reasons.

    9 § Säkerhetsfonders upplåning En säkerhetsfond får inte uppta lån för sin verksamhet, om inte finansministeriet av särskilda skäl beviljar tillstånd för detta. En säkerhetsfond får inte uppta lån för sin verksamhet, om inte finansministeriet av särskilda skäl beviljar tillstånd för detta.
  154. 9

    En säkerhetsfond får inte låna pengar för sin verksamhet utan tillstånd från finansministeriet, som får ge tillstånd av särskilda skäl.

    9 § Säkerhetsfonders upplåning En säkerhetsfond får inte uppta lån för sin verksamhet, om inte finansministeriet av särskilda skäl beviljar tillstånd för detta. En säkerhetsfond får inte uppta lån för sin verksamhet, om inte finansministeriet av särskilda skäl beviljar tillstånd för detta.
  155. 9

    En säkerhetsfond får inte ta lån för sin verksamhet utan tillstånd från finansministeriet på särskilda skäl.

    9 § Säkerhetsfonders upplåning En säkerhetsfond får inte uppta lån för sin verksamhet, om inte finansministeriet av särskilda skäl beviljar tillstånd för detta. En säkerhetsfond får inte uppta lån för sin verksamhet, om inte finansministeriet av särskilda skäl beviljar tillstånd för detta.
  156. 10

    En säkerhetsfonds medel ska placeras säkert och så att fondens likviditet tryggas.

    10 § Placering av säkerhetsfonders medel En säkerhetsfonds medel ska placeras på ett säkert sätt och så att fondens likviditet tryggas. En säkerhetsfonds medel ska placeras på ett säkert sätt och så att fondens likviditet tryggas. AVDELNING IV KUNDSKYDD OCH FÖRFARANDEN VID KUNDTRANSAKTIONER 14 kap. 14 kap. har upphävts genom L 19.12.2014/1199. 14 kap. har upphävts genom L 19.12.2014/1199. 15 kap. Förfaranden vid kundtransaktioner
  157. 10

    Säkerhetsfondsmedel ska placeras säkert och så att fondens likviditet tryggas.

    10 § Placering av säkerhetsfonders medel En säkerhetsfonds medel ska placeras på ett säkert sätt och så att fondens likviditet tryggas. En säkerhetsfonds medel ska placeras på ett säkert sätt och så att fondens likviditet tryggas. AVDELNING IV KUNDSKYDD OCH FÖRFARANDEN VID KUNDTRANSAKTIONER 14 kap. 14 kap. har upphävts genom L 19.12.2014/1199. 14 kap. har upphävts genom L 19.12.2014/1199. 15 kap. Förfaranden vid kundtransaktioner
  158. 10

    En säkerhetsfonds medel ska placeras säkert och så att fondens likviditet tryggas.

    10 § Placering av säkerhetsfonders medel En säkerhetsfonds medel ska placeras på ett säkert sätt och så att fondens likviditet tryggas. En säkerhetsfonds medel ska placeras på ett säkert sätt och så att fondens likviditet tryggas. AVDELNING IV KUNDSKYDD OCH FÖRFARANDEN VID KUNDTRANSAKTIONER 14 kap. 14 kap. har upphävts genom L 19.12.2014/1199. 14 kap. har upphävts genom L 19.12.2014/1199. 15 kap. Förfaranden vid kundtransaktioner
  159. 1

    Credit institutions must follow good banking practice.

    1 § God banksed Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i denna lag ska kreditinstitut iaktta god banksed. Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i denna lag ska kreditinstitut iaktta god banksed.
  160. 1

    Kreditinstitut ska iaktta god banksed.

    1 § God banksed Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i denna lag ska kreditinstitut iaktta god banksed. Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i denna lag ska kreditinstitut iaktta god banksed.
  161. 1

    Credit institutions must observe good banking practice.

    1 § God banksed Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i denna lag ska kreditinstitut iaktta god banksed. Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i denna lag ska kreditinstitut iaktta god banksed.
  162. 2

    A credit institution must give customers relevant product information in marketing and must not use false, misleading, unfair, or bad-faith marketing practices.

    2 § Marknadsföring Ett kreditinstitut ska i sin marknadsföring ge kunden all den information om de marknadsförda produkterna som kan ha betydelse för kundens beslut om dessa. Ett kreditinstitut ska i sin marknadsföring ge kunden all den information om de marknadsförda produkterna som kan ha betydelse för kundens beslut om dessa. Ett kreditinstitut får inte i sin marknadsföring lämna osanna eller vilseledande upplysningar eller annars använda något förfarande som är otillbörligt från kundens synpunkt eller som strider mot god sed. Bestämmelser om förfaranden som från konsumentsynpunkt är otillbörliga eller strider mot god sed finns även i 2 kap. i konsumentskyddslagen (38/1978). Ett kreditinstitut får inte i sin marknadsföring lämna osanna eller vilseledande upplysningar eller annars använda något förfarande som är otillbörligt från kundens synpunkt eller som strider mot god sed. Bestämmelser om förfaranden som från konsumentsynpunkt är otillbörliga eller strider mot god sed finns även i 2 kap. i konsumentskyddslagen (38/1978). Marknadsföring som inte innehåller den information som är relevant för kundens finansiella säkerhet ska alltid anses vara otillbörlig. Marknadsföring som inte innehåller den information som är relevant för kundens finansiella säkerhet ska alltid anses vara otillbörlig.
  163. 2

    Ett kreditinstitut måste ge kunder all information om marknadsförda produkter som kan påverka deras beslut, och får inte marknadsföra med osanna, vilseledande eller otillbörliga förfaranden.

    2 § Marknadsföring Ett kreditinstitut ska i sin marknadsföring ge kunden all den information om de marknadsförda produkterna som kan ha betydelse för kundens beslut om dessa. Ett kreditinstitut ska i sin marknadsföring ge kunden all den information om de marknadsförda produkterna som kan ha betydelse för kundens beslut om dessa. Ett kreditinstitut får inte i sin marknadsföring lämna osanna eller vilseledande upplysningar eller annars använda något förfarande som är otillbörligt från kundens synpunkt eller som strider mot god sed. Bestämmelser om förfaranden som från konsumentsynpunkt är otillbörliga eller strider mot god sed finns även i 2 kap. i konsumentskyddslagen (38/1978). Ett kreditinstitut får inte i sin marknadsföring lämna osanna eller vilseledande upplysningar eller annars använda något förfarande som är otillbörligt från kundens synpunkt eller som strider mot god sed. Bestämmelser om förfaranden som från konsumentsynpunkt är otillbörliga eller strider mot god sed finns även i 2 kap. i konsumentskyddslagen (38/1978). Marknadsföring som inte innehåller den information som är relevant för kundens finansiella säkerhet ska alltid anses vara otillbörlig. Marknadsföring som inte innehåller den information som är relevant för kundens finansiella säkerhet ska alltid anses vara otillbörlig.
  164. 2

    A credit institution must give customers all information about marketed products that may matter to their decision, and must not use false, misleading, or otherwise unfair marketing practices.

    2 § Marknadsföring Ett kreditinstitut ska i sin marknadsföring ge kunden all den information om de marknadsförda produkterna som kan ha betydelse för kundens beslut om dessa. Ett kreditinstitut ska i sin marknadsföring ge kunden all den information om de marknadsförda produkterna som kan ha betydelse för kundens beslut om dessa. Ett kreditinstitut får inte i sin marknadsföring lämna osanna eller vilseledande upplysningar eller annars använda något förfarande som är otillbörligt från kundens synpunkt eller som strider mot god sed. Bestämmelser om förfaranden som från konsumentsynpunkt är otillbörliga eller strider mot god sed finns även i 2 kap. i konsumentskyddslagen (38/1978). Ett kreditinstitut får inte i sin marknadsföring lämna osanna eller vilseledande upplysningar eller annars använda något förfarande som är otillbörligt från kundens synpunkt eller som strider mot god sed. Bestämmelser om förfaranden som från konsumentsynpunkt är otillbörliga eller strider mot god sed finns även i 2 kap. i konsumentskyddslagen (38/1978). Marknadsföring som inte innehåller den information som är relevant för kundens finansiella säkerhet ska alltid anses vara otillbörlig. Marknadsföring som inte innehåller den information som är relevant för kundens finansiella säkerhet ska alltid anses vara otillbörlig.
  165. 3

    A credit institution must not use contract terms unrelated to its business or unfair to the customer, and it must submit the terms of the standard agreements it uses to Finansinspektionen.

    3 § Avtalsvillkor Ett kreditinstitut får inte i sin verksamhet använda avtalsvillkor som inte har samband med kreditinstitutets verksamhet eller som med hänsyn till innehållet, parternas ställning eller förhållandena ska anses vara oskäliga från kundens synpunkt. Ett avtalsvillkor ska alltid anses vara oskäligt, om förvärv eller bruk av produkter som faller utanför kreditinstitutets verksamhetsområde, enligt en helhetsbedömning ur kundens synvinkel på ett osakligt sätt påverkar kundens kreditmöjligheter, ett avtals giltighetstid eller övriga avtalsvillkor eller om kundens rätt att ingå avtal med någon annan näringsidkare begränsas. Ett kreditinstitut får inte i sin verksamhet använda avtalsvillkor som inte har samband med kreditinstitutets verksamhet eller som med hänsyn till innehållet, parternas ställning eller förhållandena ska anses vara oskäliga från kundens synpunkt. Ett avtalsvillkor ska alltid anses vara oskäligt, om förvärv eller bruk av produkter som faller utanför kreditinstitutets verksamhetsområde, enligt en helhetsbedömning ur kundens synvinkel på ett osakligt sätt påverkar kundens kreditmöjligheter, ett avtals giltighetstid eller övriga avtalsvillkor eller om kundens rätt att ingå avtal med någon annan näringsidkare begränsas. Kreditinstitutet ska till Finansinspektionen lämna in avtalsvillkoren för de standardavtal som det använder i sin verksamhet. Kreditinstitutet ska till Finansinspektionen lämna in avtalsvillkoren för de standardavtal som det använder i sin verksamhet.
  166. 3

    Kreditinstitut får inte använda oskäliga eller verksamhetsfrämmande avtalsvillkor och ska lämna in sina standardavtalsvillkor till Finansinspektionen.

    3 § Avtalsvillkor Ett kreditinstitut får inte i sin verksamhet använda avtalsvillkor som inte har samband med kreditinstitutets verksamhet eller som med hänsyn till innehållet, parternas ställning eller förhållandena ska anses vara oskäliga från kundens synpunkt. Ett avtalsvillkor ska alltid anses vara oskäligt, om förvärv eller bruk av produkter som faller utanför kreditinstitutets verksamhetsområde, enligt en helhetsbedömning ur kundens synvinkel på ett osakligt sätt påverkar kundens kreditmöjligheter, ett avtals giltighetstid eller övriga avtalsvillkor eller om kundens rätt att ingå avtal med någon annan näringsidkare begränsas. Ett kreditinstitut får inte i sin verksamhet använda avtalsvillkor som inte har samband med kreditinstitutets verksamhet eller som med hänsyn till innehållet, parternas ställning eller förhållandena ska anses vara oskäliga från kundens synpunkt. Ett avtalsvillkor ska alltid anses vara oskäligt, om förvärv eller bruk av produkter som faller utanför kreditinstitutets verksamhetsområde, enligt en helhetsbedömning ur kundens synvinkel på ett osakligt sätt påverkar kundens kreditmöjligheter, ett avtals giltighetstid eller övriga avtalsvillkor eller om kundens rätt att ingå avtal med någon annan näringsidkare begränsas. Kreditinstitutet ska till Finansinspektionen lämna in avtalsvillkoren för de standardavtal som det använder i sin verksamhet. Kreditinstitutet ska till Finansinspektionen lämna in avtalsvillkoren för de standardavtal som det använder i sin verksamhet.
  167. 3

    Kreditinstitut får inte använda oskäliga eller verksamhetsfrämmande avtalsvillkor, och de ska lämna in standardavtalsvillkor till Finansinspektionen.

    3 § Avtalsvillkor Ett kreditinstitut får inte i sin verksamhet använda avtalsvillkor som inte har samband med kreditinstitutets verksamhet eller som med hänsyn till innehållet, parternas ställning eller förhållandena ska anses vara oskäliga från kundens synpunkt. Ett avtalsvillkor ska alltid anses vara oskäligt, om förvärv eller bruk av produkter som faller utanför kreditinstitutets verksamhetsområde, enligt en helhetsbedömning ur kundens synvinkel på ett osakligt sätt påverkar kundens kreditmöjligheter, ett avtals giltighetstid eller övriga avtalsvillkor eller om kundens rätt att ingå avtal med någon annan näringsidkare begränsas. Ett kreditinstitut får inte i sin verksamhet använda avtalsvillkor som inte har samband med kreditinstitutets verksamhet eller som med hänsyn till innehållet, parternas ställning eller förhållandena ska anses vara oskäliga från kundens synpunkt. Ett avtalsvillkor ska alltid anses vara oskäligt, om förvärv eller bruk av produkter som faller utanför kreditinstitutets verksamhetsområde, enligt en helhetsbedömning ur kundens synvinkel på ett osakligt sätt påverkar kundens kreditmöjligheter, ett avtals giltighetstid eller övriga avtalsvillkor eller om kundens rätt att ingå avtal med någon annan näringsidkare begränsas. Kreditinstitutet ska till Finansinspektionen lämna in avtalsvillkoren för de standardavtal som det använder i sin verksamhet. Kreditinstitutet ska till Finansinspektionen lämna in avtalsvillkoren för de standardavtal som det använder i sin verksamhet.
  168. 4

    An inlåningsbank’s firm name must include the word “bank” or a compound containing it, and its company form must be shown in the firm name.

    4 § Inlåningsbanks firma I en inlåningsbanks firma ska ingå ordet "bank" eller en sammansättning där ordet "bank" ingår och bankens företagsform ska framgå av firman. I en inlåningsbanks firma ska ingå ordet "bank" eller en sammansättning där ordet "bank" ingår och bankens företagsform ska framgå av firman.
  169. 4

    A deposit bank’s name must include the word “bank” or a word combination containing “bank”, and it must show the bank’s company form.

    4 § Inlåningsbanks firma I en inlåningsbanks firma ska ingå ordet "bank" eller en sammansättning där ordet "bank" ingår och bankens företagsform ska framgå av firman. I en inlåningsbanks firma ska ingå ordet "bank" eller en sammansättning där ordet "bank" ingår och bankens företagsform ska framgå av firman.
  170. 4

    En inlåningsbank måste ha ordet "bank" eller en sammansättning med "bank" i sin firma, och bankens företagsform måste framgå.

    4 § Inlåningsbanks firma I en inlåningsbanks firma ska ingå ordet "bank" eller en sammansättning där ordet "bank" ingår och bankens företagsform ska framgå av firman. I en inlåningsbanks firma ska ingå ordet "bank" eller en sammansättning där ordet "bank" ingår och bankens företagsform ska framgå av firman.
  171. 5

    A deposit bank may not market deposit-protection information in a way that harms financial-market stability or depositors’ confidence, and it may use such information only in limited ways.

    5 § Marknadsföringsbegränsning En inlåningsbank får inte i sin marknadsföring använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning eller om annat motsvarande skydd eller om säkerhetsfondsskyddet på ett sätt som äventyrar stabiliteten på finansmarknaden eller insättarnas förtroende. En inlåningsbank får inte i sin marknadsföring använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning eller om annat motsvarande skydd eller om säkerhetsfondsskyddet på ett sätt som äventyrar stabiliteten på finansmarknaden eller insättarnas förtroende. En inlåningsbank får i sin marknadsföring endast använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning, om annat motsvarande skydd eller om det egna säkerhetsfondsskyddet. En inlåningsbank får i sin marknadsföring endast använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning, om annat motsvarande skydd eller om det egna säkerhetsfondsskyddet. 3 mom. har upphävts genom L 29.3.2019/394. 3 mom. har upphävts genom L 29.3.2019/394.
  172. 5

    A deposit bank may only use deposit-protection information in marketing, and it must not use that information in a way that harms market stability or depositors’ confidence.

    5 § Marknadsföringsbegränsning En inlåningsbank får inte i sin marknadsföring använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning eller om annat motsvarande skydd eller om säkerhetsfondsskyddet på ett sätt som äventyrar stabiliteten på finansmarknaden eller insättarnas förtroende. En inlåningsbank får inte i sin marknadsföring använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning eller om annat motsvarande skydd eller om säkerhetsfondsskyddet på ett sätt som äventyrar stabiliteten på finansmarknaden eller insättarnas förtroende. En inlåningsbank får i sin marknadsföring endast använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning, om annat motsvarande skydd eller om det egna säkerhetsfondsskyddet. En inlåningsbank får i sin marknadsföring endast använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning, om annat motsvarande skydd eller om det egna säkerhetsfondsskyddet. 3 mom. har upphävts genom L 29.3.2019/394. 3 mom. har upphävts genom L 29.3.2019/394.
  173. 5

    En inlåningsbank får inte marknadsföra skyddsuppgifter på ett sätt som skadar finansmarknadens stabilitet eller insättarnas förtroende, och får bara använda sådana uppgifter i marknadsföring under angivna villkor.

    5 § Marknadsföringsbegränsning En inlåningsbank får inte i sin marknadsföring använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning eller om annat motsvarande skydd eller om säkerhetsfondsskyddet på ett sätt som äventyrar stabiliteten på finansmarknaden eller insättarnas förtroende. En inlåningsbank får inte i sin marknadsföring använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning eller om annat motsvarande skydd eller om säkerhetsfondsskyddet på ett sätt som äventyrar stabiliteten på finansmarknaden eller insättarnas förtroende. En inlåningsbank får i sin marknadsföring endast använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning, om annat motsvarande skydd eller om det egna säkerhetsfondsskyddet. En inlåningsbank får i sin marknadsföring endast använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för inlåning, om annat motsvarande skydd eller om det egna säkerhetsfondsskyddet. 3 mom. har upphävts genom L 29.3.2019/394. 3 mom. har upphävts genom L 29.3.2019/394.
  174. 6

    En inlåningsbank ska ge EES-bosatta personer grundläggande banktjänster på jämlika och icke-diskriminerande villkor, besluta om ansökningar inom tio bankdagar och bara vägra eller avsluta konton av angivna lagliga skäl.

    6 § Kunders rätt till grundläggande banktjänster En inlåningsbank ska på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt tillhandahålla betalkonton, betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för den som är lagligen bosatt i en EES-stat. En inlåningsbank som tillhandahåller betaltjänster ska tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner i euro, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för fysiska personer som är lagligen bosatta i en EES-stat, med iakttagande av denna paragraf samt 6 a och 6 b §. När inlåningsbanken tillhandahåller ett betalkonto med grundläggande funktioner, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster ska den bemöta alla kunder på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Med kunder avses i denna paragraf samt i 6 a och 6 b § fysiska personer som huvudsakligen handlar för ändamål som faller utanför deras närings- eller yrkesverksamhet. En inlåningsbank ska på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt tillhandahålla betalkonton, betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för den som är lagligen bosatt i en EES-stat. En inlåningsbank som tillhandahåller betaltjänster ska tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner i euro, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för fysiska personer som är lagligen bosatta i en EES-stat, med iakttagande av denna paragraf samt 6 a och 6 b §. När inlåningsbanken tillhandahåller ett betalkonto med grundläggande funktioner, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster ska den bemöta alla kunder på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Med kunder avses i denna paragraf samt i 6 a och 6 b § fysiska personer som huvudsakligen handlar för ändamål som faller utanför deras närings- eller yrkesverksamhet. En inlåningsbank ska utan obefogat dröjsmål och senast inom tio bankdagar efter att ha tagit emot ansökan godkänna eller avslå en kunds ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får vägra att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner och att tillhandahålla betaltjänster i anslutning till kontot endast av skäl som anges i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) och i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967). En inlåningsbank ska utan obefogat dröjsmål och senast inom tio bankdagar efter att ha tagit emot ansökan godkänna eller avslå en kunds ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får vägra att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner och att tillhandahålla betaltjänster i anslutning till kontot endast av skäl som anges i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) och i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967). Kunden ska utan dröjsmål, skriftligen och avgiftsfritt underrättas om den exakta orsaken till vägran. Kunden ska dock inte underrättas, om det skulle strida mot den nationella säkerheten, den allmänna ordningen eller mot lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Inlåningsbanken ska ge kunden tillräcklig utredning om förfarandet för överklagande av avslagsbeslutet och om rätten att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. Kunden ska utan dröjsmål, skriftligen och avgiftsfritt underrättas om den exakta orsaken till vägran. Kunden ska dock inte underrättas, om det skulle strida mot den nationella säkerheten, den allmänna ordningen eller mot lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Inlåningsbanken ska ge kunden tillräcklig utredning om förfarandet för överklagande av avslagsbeslutet och om rätten att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. En inlåningsbank ska ge kunderna avgiftsfri tillgång till lättillgänglig information och ge tillräcklig utredning om betalkonton med grundläggande funktioner och tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om avgifter och nyttjandevillkor. En inlåningsbank ska ge kunderna avgiftsfri tillgång till lättillgänglig information och ge tillräcklig utredning om betalkonton med grundläggande funktioner och tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om avgifter och nyttjandevillkor. En inlåningsbank ska ge allmänheten tillräcklig information om möjligheten att öppna betalkonton med grundläggande funktioner, om egenskaperna hos och villkoren för betalkonton med tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om de förfaranden som möjliggör anlitande av alternativa tvistlösningsförfaranden. En inlåningsbank ska ge allmänheten tillräcklig information om möjligheten att öppna betalkonton med grundläggande funktioner, om egenskaperna hos och villkoren för betalkonton med tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om de förfaranden som möjliggör anlitande av alternativa tvistlösningsförfaranden. 6 a § Egenskaper hos och avgifter för konton med grundläggande funktioner Följande tjänster ska vara knutna till sådana betalkonton med grundläggande funktioner som tillhandahålls av en inlåningsbank: Följande tjänster ska vara knutna till sådana betalkonton med grundläggande funktioner som tillhandahålls av en inlåningsbank: 1) öppnande, användande och avslutande av betalkontot, öppnande, användande och avslutande av betalkontot, 2) insättning av medel, insättning av medel, 3) uttag av kontanter inom en EES-stats område, uttag av kontanter inom en EES-stats område, 4) utförande av betalningstransaktioner som direktdebitering, med debetkort, genom överföringar, vid terminaler, på kreditinstitutets verksamhetsställen och via kreditinstitutets onlinetjänster. utförande av betalningstransaktioner som direktdebitering, med debetkort, genom överföringar, vid terminaler, på kreditinstitutets verksamhetsställen och via kreditinstitutets onlinetjänster. En inlåningsbank ska tillhandahålla tjänster som avses i 1 mom. i lika stor utsträckning som den redan tillhandahåller sådana tjänster för sina kunder som har någon annan typ av betalkonto än ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får inte begränsa antalet transaktioner i fråga om tjänster eller elektroniska identifieringstjänster som avses i 1 mom. Om en inlåningsbank tillhandahåller sina övriga kunder tjänster för stark elektronisk autentisering ska den tillhandahålla sådana tjänster också för kunder som har betalkonton med grundläggande funktioner. En inlåningsbank ska tillhandahålla tjänster som avses i 1 mom. i lika stor utsträckning som den redan tillhandahåller sådana tjänster för sina kunder som har någon annan typ av betalkonto än ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får inte begränsa antalet transaktioner i fråga om tjänster eller elektroniska identifieringstjänster som avses i 1 mom. Om en inlåningsbank tillhandahåller sina övriga kunder tjänster för stark elektronisk autentisering ska den tillhandahålla sådana tjänster också för kunder som har betalkonton med grundläggande funktioner. De avgifter som tas ut hos kunderna ska vara rimliga och motsvara inlåningsbankens faktiska kostnader för tjänsterna. Vid bedömningen av avgifternas rimlighet ska åtminstone beaktas den nationella inkomstnivån och de genomsnittliga avgifterna för betalkontotjänster. De avgifter som tas ut hos kunderna ska vara rimliga och motsvara inlåningsbankens faktiska kostnader för tjänsterna. Vid bedömningen av avgifternas rimlighet ska åtminstone beaktas den nationella inkomstnivån och de genomsnittliga avgifterna för betalkontotjänster. 6 b § Ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner och uppsägning samt hävning av ramavtal På ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner tillämpas betaltjänstlagen (290/2010), om inte något annat följer av denna paragraf. På ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner tillämpas betaltjänstlagen (290/2010), om inte något annat följer av denna paragraf. En inlåningsbank får säga upp ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om En inlåningsbank får säga upp ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om 1) det inte har förekommit några transaktioner på kundens betalkonto under 24 månader i följd, det inte har förekommit några transaktioner på kundens betalkonto under 24 månader i följd, 2) kunden inte längre är lagligen bosatt i en EES-stat. kunden inte längre är lagligen bosatt i en EES-stat. Grunden för uppsägningen ska delges kunden skriftligen och avgiftsfritt senast två månader innan uppsägningen träder i kraft, om inte detta skulle strida mot den nationella säkerheten eller allmänna ordningen. Grunden för uppsägningen ska delges kunden skriftligen och avgiftsfritt senast två månader innan uppsägningen träder i kraft, om inte detta skulle strida mot den nationella säkerheten eller allmänna ordningen. En inlåningsbank får häva ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om En inlåningsbank får häva ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om 1) kunden avsiktligt har använt betalkontot i olagligt syfte, eller kunden avsiktligt har använt betalkontot i olagligt syfte, eller 2) kunden har lämnat felaktiga uppgifter eller försummat att lämna uppgifter och om korrekta uppgifter skulle ha lett till att ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner skulle ha avslagits. kunden har lämnat felaktiga uppgifter eller försummat att lämna uppgifter och om korrekta uppgifter skulle ha lett till att ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner skulle ha avslagits. Inlåningsbanken ska i sitt meddelande om uppsägning eller hävning informera kunden om förfarandet för överklagande av uppsägningen eller hävningen och om kundens rätt att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. Inlåningsbanken ska i sitt meddelande om uppsägning eller hävning informera kunden om förfarandet för överklagande av uppsägningen eller hävningen och om kundens rätt att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. 6 c § Rapportering om betalkonton med grundläggande funktioner En inlåningsbank ska underrätta Finansinspektionen om huruvida den tillhandahåller sådana betalkonton med grundläggande funktioner som avses i 6 och 6 a § samt om antalet öppnade betalkonton med grundläggande funktioner och om antalet avslag på ansökningar som avser sådana konton. En inlåningsbank ska underrätta Finansinspektionen om huruvida den tillhandahåller sådana betalkonton med grundläggande funktioner som avses i 6 och 6 a § samt om antalet öppnade betalkonton med grundläggande funktioner och om antalet avslag på ansökningar som avser sådana konton. 6 d § Jämförelsewebbplatser I lagen om Finansinspektionen föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att upprätthålla en webbplats för jämförelse av tjänsteleverantörers priser på sina betaltjänster. I lagen om Finansinspektionen föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att upprätthålla en webbplats för jämförelse av tjänsteleverantörers priser på sina betaltjänster. På den jämförelsewebbplats som avses i 1 mom. ska det finnas åtminstone På den jämförelsewebbplats som avses i 1 mom. ska det finnas åtminstone 1) jämförelseuppgifter för de mest representativa tjänster som är knutna till betalkonton, jämförelseuppgifter för de mest representativa tjänster som är knutna till betalkonton, 2) uppgifter om huruvida de medel som finns på ett betalkonto omfattas av insättningsgarantier enligt lagen om myndigheten för finansiell stabilitet. uppgifter om huruvida de medel som finns på ett betalkonto omfattas av insättningsgarantier enligt lagen om myndigheten för finansiell stabilitet. Jämförelsewebbplatsen ska vara oberoende och ge exakt, uppdaterad och tillräckligt täckande information om betaltjänsterna och prissättningen av dem. Finansinspektionen upprätthåller på sina webbsidor en förteckning över jämförelsewebbplatser enligt denna paragraf. Jämförelsewebbplatsen ska vara oberoende och ge exakt, uppdaterad och tillräckligt täckande information om betaltjänsterna och prissättningen av dem. Finansinspektionen upprätthåller på sina webbsidor en förteckning över jämförelsewebbplatser enligt denna paragraf. Finansinspektionen kan som den som upprätthåller en jämförelsewebbplats hos tjänsteleverantörerna ta ut rimliga kostnader för att inrätta och upprätthålla webbplatsen. Användningen av webbplatsen ska vara avgiftsfri för konsumenterna. Finansinspektionen kan som den som upprätthåller en jämförelsewebbplats hos tjänsteleverantörerna ta ut rimliga kostnader för att inrätta och upprätthålla webbplatsen. Användningen av webbplatsen ska vara avgiftsfri för konsumenterna.
  175. 6

    Banks must provide basic payment accounts and related services to eligible EEA residents on equal, non-discriminatory terms, with fees kept reasonable and decisions on applications made within 10 bank days.

    6 § Kunders rätt till grundläggande banktjänster En inlåningsbank ska på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt tillhandahålla betalkonton, betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för den som är lagligen bosatt i en EES-stat. En inlåningsbank som tillhandahåller betaltjänster ska tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner i euro, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för fysiska personer som är lagligen bosatta i en EES-stat, med iakttagande av denna paragraf samt 6 a och 6 b §. När inlåningsbanken tillhandahåller ett betalkonto med grundläggande funktioner, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster ska den bemöta alla kunder på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Med kunder avses i denna paragraf samt i 6 a och 6 b § fysiska personer som huvudsakligen handlar för ändamål som faller utanför deras närings- eller yrkesverksamhet. En inlåningsbank ska på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt tillhandahålla betalkonton, betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för den som är lagligen bosatt i en EES-stat. En inlåningsbank som tillhandahåller betaltjänster ska tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner i euro, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för fysiska personer som är lagligen bosatta i en EES-stat, med iakttagande av denna paragraf samt 6 a och 6 b §. När inlåningsbanken tillhandahåller ett betalkonto med grundläggande funktioner, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster ska den bemöta alla kunder på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Med kunder avses i denna paragraf samt i 6 a och 6 b § fysiska personer som huvudsakligen handlar för ändamål som faller utanför deras närings- eller yrkesverksamhet. En inlåningsbank ska utan obefogat dröjsmål och senast inom tio bankdagar efter att ha tagit emot ansökan godkänna eller avslå en kunds ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får vägra att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner och att tillhandahålla betaltjänster i anslutning till kontot endast av skäl som anges i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) och i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967). En inlåningsbank ska utan obefogat dröjsmål och senast inom tio bankdagar efter att ha tagit emot ansökan godkänna eller avslå en kunds ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får vägra att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner och att tillhandahålla betaltjänster i anslutning till kontot endast av skäl som anges i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) och i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967). Kunden ska utan dröjsmål, skriftligen och avgiftsfritt underrättas om den exakta orsaken till vägran. Kunden ska dock inte underrättas, om det skulle strida mot den nationella säkerheten, den allmänna ordningen eller mot lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Inlåningsbanken ska ge kunden tillräcklig utredning om förfarandet för överklagande av avslagsbeslutet och om rätten att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. Kunden ska utan dröjsmål, skriftligen och avgiftsfritt underrättas om den exakta orsaken till vägran. Kunden ska dock inte underrättas, om det skulle strida mot den nationella säkerheten, den allmänna ordningen eller mot lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Inlåningsbanken ska ge kunden tillräcklig utredning om förfarandet för överklagande av avslagsbeslutet och om rätten att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. En inlåningsbank ska ge kunderna avgiftsfri tillgång till lättillgänglig information och ge tillräcklig utredning om betalkonton med grundläggande funktioner och tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om avgifter och nyttjandevillkor. En inlåningsbank ska ge kunderna avgiftsfri tillgång till lättillgänglig information och ge tillräcklig utredning om betalkonton med grundläggande funktioner och tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om avgifter och nyttjandevillkor. En inlåningsbank ska ge allmänheten tillräcklig information om möjligheten att öppna betalkonton med grundläggande funktioner, om egenskaperna hos och villkoren för betalkonton med tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om de förfaranden som möjliggör anlitande av alternativa tvistlösningsförfaranden. En inlåningsbank ska ge allmänheten tillräcklig information om möjligheten att öppna betalkonton med grundläggande funktioner, om egenskaperna hos och villkoren för betalkonton med tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om de förfaranden som möjliggör anlitande av alternativa tvistlösningsförfaranden. 6 a § Egenskaper hos och avgifter för konton med grundläggande funktioner Följande tjänster ska vara knutna till sådana betalkonton med grundläggande funktioner som tillhandahålls av en inlåningsbank: Följande tjänster ska vara knutna till sådana betalkonton med grundläggande funktioner som tillhandahålls av en inlåningsbank: 1) öppnande, användande och avslutande av betalkontot, öppnande, användande och avslutande av betalkontot, 2) insättning av medel, insättning av medel, 3) uttag av kontanter inom en EES-stats område, uttag av kontanter inom en EES-stats område, 4) utförande av betalningstransaktioner som direktdebitering, med debetkort, genom överföringar, vid terminaler, på kreditinstitutets verksamhetsställen och via kreditinstitutets onlinetjänster. utförande av betalningstransaktioner som direktdebitering, med debetkort, genom överföringar, vid terminaler, på kreditinstitutets verksamhetsställen och via kreditinstitutets onlinetjänster. En inlåningsbank ska tillhandahålla tjänster som avses i 1 mom. i lika stor utsträckning som den redan tillhandahåller sådana tjänster för sina kunder som har någon annan typ av betalkonto än ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får inte begränsa antalet transaktioner i fråga om tjänster eller elektroniska identifieringstjänster som avses i 1 mom. Om en inlåningsbank tillhandahåller sina övriga kunder tjänster för stark elektronisk autentisering ska den tillhandahålla sådana tjänster också för kunder som har betalkonton med grundläggande funktioner. En inlåningsbank ska tillhandahålla tjänster som avses i 1 mom. i lika stor utsträckning som den redan tillhandahåller sådana tjänster för sina kunder som har någon annan typ av betalkonto än ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får inte begränsa antalet transaktioner i fråga om tjänster eller elektroniska identifieringstjänster som avses i 1 mom. Om en inlåningsbank tillhandahåller sina övriga kunder tjänster för stark elektronisk autentisering ska den tillhandahålla sådana tjänster också för kunder som har betalkonton med grundläggande funktioner. De avgifter som tas ut hos kunderna ska vara rimliga och motsvara inlåningsbankens faktiska kostnader för tjänsterna. Vid bedömningen av avgifternas rimlighet ska åtminstone beaktas den nationella inkomstnivån och de genomsnittliga avgifterna för betalkontotjänster. De avgifter som tas ut hos kunderna ska vara rimliga och motsvara inlåningsbankens faktiska kostnader för tjänsterna. Vid bedömningen av avgifternas rimlighet ska åtminstone beaktas den nationella inkomstnivån och de genomsnittliga avgifterna för betalkontotjänster. 6 b § Ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner och uppsägning samt hävning av ramavtal På ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner tillämpas betaltjänstlagen (290/2010), om inte något annat följer av denna paragraf. På ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner tillämpas betaltjänstlagen (290/2010), om inte något annat följer av denna paragraf. En inlåningsbank får säga upp ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om En inlåningsbank får säga upp ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om 1) det inte har förekommit några transaktioner på kundens betalkonto under 24 månader i följd, det inte har förekommit några transaktioner på kundens betalkonto under 24 månader i följd, 2) kunden inte längre är lagligen bosatt i en EES-stat. kunden inte längre är lagligen bosatt i en EES-stat. Grunden för uppsägningen ska delges kunden skriftligen och avgiftsfritt senast två månader innan uppsägningen träder i kraft, om inte detta skulle strida mot den nationella säkerheten eller allmänna ordningen. Grunden för uppsägningen ska delges kunden skriftligen och avgiftsfritt senast två månader innan uppsägningen träder i kraft, om inte detta skulle strida mot den nationella säkerheten eller allmänna ordningen. En inlåningsbank får häva ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om En inlåningsbank får häva ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om 1) kunden avsiktligt har använt betalkontot i olagligt syfte, eller kunden avsiktligt har använt betalkontot i olagligt syfte, eller 2) kunden har lämnat felaktiga uppgifter eller försummat att lämna uppgifter och om korrekta uppgifter skulle ha lett till att ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner skulle ha avslagits. kunden har lämnat felaktiga uppgifter eller försummat att lämna uppgifter och om korrekta uppgifter skulle ha lett till att ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner skulle ha avslagits. Inlåningsbanken ska i sitt meddelande om uppsägning eller hävning informera kunden om förfarandet för överklagande av uppsägningen eller hävningen och om kundens rätt att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. Inlåningsbanken ska i sitt meddelande om uppsägning eller hävning informera kunden om förfarandet för överklagande av uppsägningen eller hävningen och om kundens rätt att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. 6 c § Rapportering om betalkonton med grundläggande funktioner En inlåningsbank ska underrätta Finansinspektionen om huruvida den tillhandahåller sådana betalkonton med grundläggande funktioner som avses i 6 och 6 a § samt om antalet öppnade betalkonton med grundläggande funktioner och om antalet avslag på ansökningar som avser sådana konton. En inlåningsbank ska underrätta Finansinspektionen om huruvida den tillhandahåller sådana betalkonton med grundläggande funktioner som avses i 6 och 6 a § samt om antalet öppnade betalkonton med grundläggande funktioner och om antalet avslag på ansökningar som avser sådana konton. 6 d § Jämförelsewebbplatser I lagen om Finansinspektionen föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att upprätthålla en webbplats för jämförelse av tjänsteleverantörers priser på sina betaltjänster. I lagen om Finansinspektionen föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att upprätthålla en webbplats för jämförelse av tjänsteleverantörers priser på sina betaltjänster. På den jämförelsewebbplats som avses i 1 mom. ska det finnas åtminstone På den jämförelsewebbplats som avses i 1 mom. ska det finnas åtminstone 1) jämförelseuppgifter för de mest representativa tjänster som är knutna till betalkonton, jämförelseuppgifter för de mest representativa tjänster som är knutna till betalkonton, 2) uppgifter om huruvida de medel som finns på ett betalkonto omfattas av insättningsgarantier enligt lagen om myndigheten för finansiell stabilitet. uppgifter om huruvida de medel som finns på ett betalkonto omfattas av insättningsgarantier enligt lagen om myndigheten för finansiell stabilitet. Jämförelsewebbplatsen ska vara oberoende och ge exakt, uppdaterad och tillräckligt täckande information om betaltjänsterna och prissättningen av dem. Finansinspektionen upprätthåller på sina webbsidor en förteckning över jämförelsewebbplatser enligt denna paragraf. Jämförelsewebbplatsen ska vara oberoende och ge exakt, uppdaterad och tillräckligt täckande information om betaltjänsterna och prissättningen av dem. Finansinspektionen upprätthåller på sina webbsidor en förteckning över jämförelsewebbplatser enligt denna paragraf. Finansinspektionen kan som den som upprätthåller en jämförelsewebbplats hos tjänsteleverantörerna ta ut rimliga kostnader för att inrätta och upprätthålla webbplatsen. Användningen av webbplatsen ska vara avgiftsfri för konsumenterna. Finansinspektionen kan som den som upprätthåller en jämförelsewebbplats hos tjänsteleverantörerna ta ut rimliga kostnader för att inrätta och upprätthålla webbplatsen. Användningen av webbplatsen ska vara avgiftsfri för konsumenterna.
  176. 6

    A deposit bank must provide basic payment accounts, payment services, and electronic identification services to EEA-resident individuals on equal and non-discriminatory terms, subject to the section’s conditions.

    6 § Kunders rätt till grundläggande banktjänster En inlåningsbank ska på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt tillhandahålla betalkonton, betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för den som är lagligen bosatt i en EES-stat. En inlåningsbank som tillhandahåller betaltjänster ska tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner i euro, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för fysiska personer som är lagligen bosatta i en EES-stat, med iakttagande av denna paragraf samt 6 a och 6 b §. När inlåningsbanken tillhandahåller ett betalkonto med grundläggande funktioner, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster ska den bemöta alla kunder på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Med kunder avses i denna paragraf samt i 6 a och 6 b § fysiska personer som huvudsakligen handlar för ändamål som faller utanför deras närings- eller yrkesverksamhet. En inlåningsbank ska på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt tillhandahålla betalkonton, betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för den som är lagligen bosatt i en EES-stat. En inlåningsbank som tillhandahåller betaltjänster ska tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner i euro, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för fysiska personer som är lagligen bosatta i en EES-stat, med iakttagande av denna paragraf samt 6 a och 6 b §. När inlåningsbanken tillhandahåller ett betalkonto med grundläggande funktioner, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster ska den bemöta alla kunder på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Med kunder avses i denna paragraf samt i 6 a och 6 b § fysiska personer som huvudsakligen handlar för ändamål som faller utanför deras närings- eller yrkesverksamhet. En inlåningsbank ska utan obefogat dröjsmål och senast inom tio bankdagar efter att ha tagit emot ansökan godkänna eller avslå en kunds ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får vägra att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner och att tillhandahålla betaltjänster i anslutning till kontot endast av skäl som anges i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) och i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967). En inlåningsbank ska utan obefogat dröjsmål och senast inom tio bankdagar efter att ha tagit emot ansökan godkänna eller avslå en kunds ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får vägra att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner och att tillhandahålla betaltjänster i anslutning till kontot endast av skäl som anges i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) och i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967). Kunden ska utan dröjsmål, skriftligen och avgiftsfritt underrättas om den exakta orsaken till vägran. Kunden ska dock inte underrättas, om det skulle strida mot den nationella säkerheten, den allmänna ordningen eller mot lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Inlåningsbanken ska ge kunden tillräcklig utredning om förfarandet för överklagande av avslagsbeslutet och om rätten att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. Kunden ska utan dröjsmål, skriftligen och avgiftsfritt underrättas om den exakta orsaken till vägran. Kunden ska dock inte underrättas, om det skulle strida mot den nationella säkerheten, den allmänna ordningen eller mot lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Inlåningsbanken ska ge kunden tillräcklig utredning om förfarandet för överklagande av avslagsbeslutet och om rätten att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. En inlåningsbank ska ge kunderna avgiftsfri tillgång till lättillgänglig information och ge tillräcklig utredning om betalkonton med grundläggande funktioner och tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om avgifter och nyttjandevillkor. En inlåningsbank ska ge kunderna avgiftsfri tillgång till lättillgänglig information och ge tillräcklig utredning om betalkonton med grundläggande funktioner och tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om avgifter och nyttjandevillkor. En inlåningsbank ska ge allmänheten tillräcklig information om möjligheten att öppna betalkonton med grundläggande funktioner, om egenskaperna hos och villkoren för betalkonton med tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om de förfaranden som möjliggör anlitande av alternativa tvistlösningsförfaranden. En inlåningsbank ska ge allmänheten tillräcklig information om möjligheten att öppna betalkonton med grundläggande funktioner, om egenskaperna hos och villkoren för betalkonton med tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om de förfaranden som möjliggör anlitande av alternativa tvistlösningsförfaranden. 6 a § Egenskaper hos och avgifter för konton med grundläggande funktioner Följande tjänster ska vara knutna till sådana betalkonton med grundläggande funktioner som tillhandahålls av en inlåningsbank: Följande tjänster ska vara knutna till sådana betalkonton med grundläggande funktioner som tillhandahålls av en inlåningsbank: 1) öppnande, användande och avslutande av betalkontot, öppnande, användande och avslutande av betalkontot, 2) insättning av medel, insättning av medel, 3) uttag av kontanter inom en EES-stats område, uttag av kontanter inom en EES-stats område, 4) utförande av betalningstransaktioner som direktdebitering, med debetkort, genom överföringar, vid terminaler, på kreditinstitutets verksamhetsställen och via kreditinstitutets onlinetjänster. utförande av betalningstransaktioner som direktdebitering, med debetkort, genom överföringar, vid terminaler, på kreditinstitutets verksamhetsställen och via kreditinstitutets onlinetjänster. En inlåningsbank ska tillhandahålla tjänster som avses i 1 mom. i lika stor utsträckning som den redan tillhandahåller sådana tjänster för sina kunder som har någon annan typ av betalkonto än ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får inte begränsa antalet transaktioner i fråga om tjänster eller elektroniska identifieringstjänster som avses i 1 mom. Om en inlåningsbank tillhandahåller sina övriga kunder tjänster för stark elektronisk autentisering ska den tillhandahålla sådana tjänster också för kunder som har betalkonton med grundläggande funktioner. En inlåningsbank ska tillhandahålla tjänster som avses i 1 mom. i lika stor utsträckning som den redan tillhandahåller sådana tjänster för sina kunder som har någon annan typ av betalkonto än ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får inte begränsa antalet transaktioner i fråga om tjänster eller elektroniska identifieringstjänster som avses i 1 mom. Om en inlåningsbank tillhandahåller sina övriga kunder tjänster för stark elektronisk autentisering ska den tillhandahålla sådana tjänster också för kunder som har betalkonton med grundläggande funktioner. De avgifter som tas ut hos kunderna ska vara rimliga och motsvara inlåningsbankens faktiska kostnader för tjänsterna. Vid bedömningen av avgifternas rimlighet ska åtminstone beaktas den nationella inkomstnivån och de genomsnittliga avgifterna för betalkontotjänster. De avgifter som tas ut hos kunderna ska vara rimliga och motsvara inlåningsbankens faktiska kostnader för tjänsterna. Vid bedömningen av avgifternas rimlighet ska åtminstone beaktas den nationella inkomstnivån och de genomsnittliga avgifterna för betalkontotjänster. 6 b § Ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner och uppsägning samt hävning av ramavtal På ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner tillämpas betaltjänstlagen (290/2010), om inte något annat följer av denna paragraf. På ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner tillämpas betaltjänstlagen (290/2010), om inte något annat följer av denna paragraf. En inlåningsbank får säga upp ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om En inlåningsbank får säga upp ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om 1) det inte har förekommit några transaktioner på kundens betalkonto under 24 månader i följd, det inte har förekommit några transaktioner på kundens betalkonto under 24 månader i följd, 2) kunden inte längre är lagligen bosatt i en EES-stat. kunden inte längre är lagligen bosatt i en EES-stat. Grunden för uppsägningen ska delges kunden skriftligen och avgiftsfritt senast två månader innan uppsägningen träder i kraft, om inte detta skulle strida mot den nationella säkerheten eller allmänna ordningen. Grunden för uppsägningen ska delges kunden skriftligen och avgiftsfritt senast två månader innan uppsägningen träder i kraft, om inte detta skulle strida mot den nationella säkerheten eller allmänna ordningen. En inlåningsbank får häva ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om En inlåningsbank får häva ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om 1) kunden avsiktligt har använt betalkontot i olagligt syfte, eller kunden avsiktligt har använt betalkontot i olagligt syfte, eller 2) kunden har lämnat felaktiga uppgifter eller försummat att lämna uppgifter och om korrekta uppgifter skulle ha lett till att ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner skulle ha avslagits. kunden har lämnat felaktiga uppgifter eller försummat att lämna uppgifter och om korrekta uppgifter skulle ha lett till att ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner skulle ha avslagits. Inlåningsbanken ska i sitt meddelande om uppsägning eller hävning informera kunden om förfarandet för överklagande av uppsägningen eller hävningen och om kundens rätt att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. Inlåningsbanken ska i sitt meddelande om uppsägning eller hävning informera kunden om förfarandet för överklagande av uppsägningen eller hävningen och om kundens rätt att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter. 6 c § Rapportering om betalkonton med grundläggande funktioner En inlåningsbank ska underrätta Finansinspektionen om huruvida den tillhandahåller sådana betalkonton med grundläggande funktioner som avses i 6 och 6 a § samt om antalet öppnade betalkonton med grundläggande funktioner och om antalet avslag på ansökningar som avser sådana konton. En inlåningsbank ska underrätta Finansinspektionen om huruvida den tillhandahåller sådana betalkonton med grundläggande funktioner som avses i 6 och 6 a § samt om antalet öppnade betalkonton med grundläggande funktioner och om antalet avslag på ansökningar som avser sådana konton. 6 d § Jämförelsewebbplatser I lagen om Finansinspektionen föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att upprätthålla en webbplats för jämförelse av tjänsteleverantörers priser på sina betaltjänster. I lagen om Finansinspektionen föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att upprätthålla en webbplats för jämförelse av tjänsteleverantörers priser på sina betaltjänster. På den jämförelsewebbplats som avses i 1 mom. ska det finnas åtminstone På den jämförelsewebbplats som avses i 1 mom. ska det finnas åtminstone 1) jämförelseuppgifter för de mest representativa tjänster som är knutna till betalkonton, jämförelseuppgifter för de mest representativa tjänster som är knutna till betalkonton, 2) uppgifter om huruvida de medel som finns på ett betalkonto omfattas av insättningsgarantier enligt lagen om myndigheten för finansiell stabilitet. uppgifter om huruvida de medel som finns på ett betalkonto omfattas av insättningsgarantier enligt lagen om myndigheten för finansiell stabilitet. Jämförelsewebbplatsen ska vara oberoende och ge exakt, uppdaterad och tillräckligt täckande information om betaltjänsterna och prissättningen av dem. Finansinspektionen upprätthåller på sina webbsidor en förteckning över jämförelsewebbplatser enligt denna paragraf. Jämförelsewebbplatsen ska vara oberoende och ge exakt, uppdaterad och tillräckligt täckande information om betaltjänsterna och prissättningen av dem. Finansinspektionen upprätthåller på sina webbsidor en förteckning över jämförelsewebbplatser enligt denna paragraf. Finansinspektionen kan som den som upprätthåller en jämförelsewebbplats hos tjänsteleverantörerna ta ut rimliga kostnader för att inrätta och upprätthålla webbplatsen. Användningen av webbplatsen ska vara avgiftsfri för konsumenterna. Finansinspektionen kan som den som upprätthåller en jämförelsewebbplats hos tjänsteleverantörerna ta ut rimliga kostnader för att inrätta och upprätthålla webbplatsen. Användningen av webbplatsen ska vara avgiftsfri för konsumenterna.
  177. 7

    När pengar sätts in i en bank ska banken och kontot öppnas genom avtal, och banken ska kontrollera öppnarens identitet.

    7 § Inlåningsavtal Vid insättning av medel i en bank ska banken och den som öppnar kontot ingå ett avtal om insättningen. Identiteten hos den som öppnar kontot ska alltid kontrolleras och i avtalet ska antecknas tillräckliga uppgifter om den som öppnar kontot, om kontoinnehavaren och om vilka som har rätt att använda kontot. Vid insättning av medel i en bank ska banken och den som öppnar kontot ingå ett avtal om insättningen. Identiteten hos den som öppnar kontot ska alltid kontrolleras och i avtalet ska antecknas tillräckliga uppgifter om den som öppnar kontot, om kontoinnehavaren och om vilka som har rätt att använda kontot. Om ett särskilt bevis utfärdas över insättningen, ska detta ställas till viss man och kan endast transporteras på en namngiven person. Om ett särskilt bevis utfärdas över insättningen, ska detta ställas till viss man och kan endast transporteras på en namngiven person. Om särskilda villkor tas in i det avtal som nämns i 1 mom. ska de även antecknas på beviset. Villkoren, med undantag för kontoinnehavarens förbehåll om rätten att förfoga över kontot, kan ändras eller återkallas endast med bankens samtycke. Om särskilda villkor tas in i det avtal som nämns i 1 mom. ska de även antecknas på beviset. Villkoren, med undantag för kontoinnehavarens förbehåll om rätten att förfoga över kontot, kan ändras eller återkallas endast med bankens samtycke.
  178. 7

    When money is deposited in a bank, the bank and the account opener must enter into a deposit agreement, and the opener’s identity must always be checked.

    7 § Inlåningsavtal Vid insättning av medel i en bank ska banken och den som öppnar kontot ingå ett avtal om insättningen. Identiteten hos den som öppnar kontot ska alltid kontrolleras och i avtalet ska antecknas tillräckliga uppgifter om den som öppnar kontot, om kontoinnehavaren och om vilka som har rätt att använda kontot. Vid insättning av medel i en bank ska banken och den som öppnar kontot ingå ett avtal om insättningen. Identiteten hos den som öppnar kontot ska alltid kontrolleras och i avtalet ska antecknas tillräckliga uppgifter om den som öppnar kontot, om kontoinnehavaren och om vilka som har rätt att använda kontot. Om ett särskilt bevis utfärdas över insättningen, ska detta ställas till viss man och kan endast transporteras på en namngiven person. Om ett särskilt bevis utfärdas över insättningen, ska detta ställas till viss man och kan endast transporteras på en namngiven person. Om särskilda villkor tas in i det avtal som nämns i 1 mom. ska de även antecknas på beviset. Villkoren, med undantag för kontoinnehavarens förbehåll om rätten att förfoga över kontot, kan ändras eller återkallas endast med bankens samtycke. Om särskilda villkor tas in i det avtal som nämns i 1 mom. ska de även antecknas på beviset. Villkoren, med undantag för kontoinnehavarens förbehåll om rätten att förfoga över kontot, kan ändras eller återkallas endast med bankens samtycke.
  179. 7

    When money is deposited in a bank, the bank and the account opener must make a deposit agreement, the opener’s identity must always be checked, and enough account-holder/use-right information must be recorded.

    7 § Inlåningsavtal Vid insättning av medel i en bank ska banken och den som öppnar kontot ingå ett avtal om insättningen. Identiteten hos den som öppnar kontot ska alltid kontrolleras och i avtalet ska antecknas tillräckliga uppgifter om den som öppnar kontot, om kontoinnehavaren och om vilka som har rätt att använda kontot. Vid insättning av medel i en bank ska banken och den som öppnar kontot ingå ett avtal om insättningen. Identiteten hos den som öppnar kontot ska alltid kontrolleras och i avtalet ska antecknas tillräckliga uppgifter om den som öppnar kontot, om kontoinnehavaren och om vilka som har rätt att använda kontot. Om ett särskilt bevis utfärdas över insättningen, ska detta ställas till viss man och kan endast transporteras på en namngiven person. Om ett särskilt bevis utfärdas över insättningen, ska detta ställas till viss man och kan endast transporteras på en namngiven person. Om särskilda villkor tas in i det avtal som nämns i 1 mom. ska de även antecknas på beviset. Villkoren, med undantag för kontoinnehavarens förbehåll om rätten att förfoga över kontot, kan ändras eller återkallas endast med bankens samtycke. Om särskilda villkor tas in i det avtal som nämns i 1 mom. ska de även antecknas på beviset. Villkoren, med undantag för kontoinnehavarens förbehåll om rätten att förfoga över kontot, kan ändras eller återkallas endast med bankens samtycke.
  180. 8

    A person under 15 who has turned 15 may open and use a deposit account for money they may տնօրdispose of; a guardian may take over management with guardianship-authority consent, and special withdrawal conditions may be changed with a court permit.

    8 § Omyndig kontoinnehavare En omyndig person som har fyllt 15 år kan själv med en inlåningsbank ingå inlåningsavtal om de medel som han eller hon enligt 25 § 1 mom. i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) eller på någon annan grund har rätt att förfoga över samt göra insättningar och uttag och även annars förfoga över insättningen. En intressebevakare kan emellertid med förmyndarmyndighetens samtycke överta förvaltningen av de insatta medlen, om den omyndiges intresse kräver det. En omyndig person som har fyllt 15 år kan själv med en inlåningsbank ingå inlåningsavtal om de medel som han eller hon enligt 25 § 1 mom. i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) eller på någon annan grund har rätt att förfoga över samt göra insättningar och uttag och även annars förfoga över insättningen. En intressebevakare kan emellertid med förmyndarmyndighetens samtycke överta förvaltningen av de insatta medlen, om den omyndiges intresse kräver det. Om en insättning i en inlåningsbank har gjorts i en minst 15 år gammal omyndig persons namn på villkor att endast denne själv har rätt att lyfta medlen, förfogar den omyndige över de insatta medlen tillsammans med sin intressebevakare. Undantag från villkoret får dock göras med tillstånd av domstol. Om en insättning i en inlåningsbank har gjorts i en minst 15 år gammal omyndig persons namn på villkor att endast denne själv har rätt att lyfta medlen, förfogar den omyndige över de insatta medlen tillsammans med sin intressebevakare. Undantag från villkoret får dock göras med tillstånd av domstol.
  181. 8

    A minor aged 15 or older may open and use a deposit account with a deposit bank for funds they may տնօր dispose of; a guardian may take over management with the authority’s consent if the minor’s interests require it.

    8 § Omyndig kontoinnehavare En omyndig person som har fyllt 15 år kan själv med en inlåningsbank ingå inlåningsavtal om de medel som han eller hon enligt 25 § 1 mom. i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) eller på någon annan grund har rätt att förfoga över samt göra insättningar och uttag och även annars förfoga över insättningen. En intressebevakare kan emellertid med förmyndarmyndighetens samtycke överta förvaltningen av de insatta medlen, om den omyndiges intresse kräver det. En omyndig person som har fyllt 15 år kan själv med en inlåningsbank ingå inlåningsavtal om de medel som han eller hon enligt 25 § 1 mom. i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) eller på någon annan grund har rätt att förfoga över samt göra insättningar och uttag och även annars förfoga över insättningen. En intressebevakare kan emellertid med förmyndarmyndighetens samtycke överta förvaltningen av de insatta medlen, om den omyndiges intresse kräver det. Om en insättning i en inlåningsbank har gjorts i en minst 15 år gammal omyndig persons namn på villkor att endast denne själv har rätt att lyfta medlen, förfogar den omyndige över de insatta medlen tillsammans med sin intressebevakare. Undantag från villkoret får dock göras med tillstånd av domstol. Om en insättning i en inlåningsbank har gjorts i en minst 15 år gammal omyndig persons namn på villkor att endast denne själv har rätt att lyfta medlen, förfogar den omyndige över de insatta medlen tillsammans med sin intressebevakare. Undantag från villkoret får dock göras med tillstånd av domstol.
  182. 8

    A person under 18 who is 15 or older may manage certain deposits and accounts, but a guardian may take over administration with consent, and a court can allow an exception.

    8 § Omyndig kontoinnehavare En omyndig person som har fyllt 15 år kan själv med en inlåningsbank ingå inlåningsavtal om de medel som han eller hon enligt 25 § 1 mom. i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) eller på någon annan grund har rätt att förfoga över samt göra insättningar och uttag och även annars förfoga över insättningen. En intressebevakare kan emellertid med förmyndarmyndighetens samtycke överta förvaltningen av de insatta medlen, om den omyndiges intresse kräver det. En omyndig person som har fyllt 15 år kan själv med en inlåningsbank ingå inlåningsavtal om de medel som han eller hon enligt 25 § 1 mom. i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) eller på någon annan grund har rätt att förfoga över samt göra insättningar och uttag och även annars förfoga över insättningen. En intressebevakare kan emellertid med förmyndarmyndighetens samtycke överta förvaltningen av de insatta medlen, om den omyndiges intresse kräver det. Om en insättning i en inlåningsbank har gjorts i en minst 15 år gammal omyndig persons namn på villkor att endast denne själv har rätt att lyfta medlen, förfogar den omyndige över de insatta medlen tillsammans med sin intressebevakare. Undantag från villkoret får dock göras med tillstånd av domstol. Om en insättning i en inlåningsbank har gjorts i en minst 15 år gammal omyndig persons namn på villkor att endast denne själv har rätt att lyfta medlen, förfogar den omyndige över de insatta medlen tillsammans med sin intressebevakare. Undantag från villkoret får dock göras med tillstånd av domstol.
  183. 9

    A deposit bank’s duty to pay interest on deposited funds ends 10 years after the end of the calendar year in which the deposit account was last used, unless the account terms say otherwise.

    9 § När skyldigheten att betala ränta upphör När tio år har förflutit från utgången av det kalenderår då ett inlåningskonto i en inlåningsbank senast använts upphör inlåningsbankens skyldighet att betala ränta på de insatta medlen, om inte annat följer av kontovillkoren. När tio år har förflutit från utgången av det kalenderår då ett inlåningskonto i en inlåningsbank senast använts upphör inlåningsbankens skyldighet att betala ränta på de insatta medlen, om inte annat följer av kontovillkoren.
  184. 9

    En inlåningsbanks skyldighet att betala ränta på insatta medel upphör efter tio år från utgången av det kalenderår då kontot senast användes, om inte kontovillkoren säger något annat.

    9 § När skyldigheten att betala ränta upphör När tio år har förflutit från utgången av det kalenderår då ett inlåningskonto i en inlåningsbank senast använts upphör inlåningsbankens skyldighet att betala ränta på de insatta medlen, om inte annat följer av kontovillkoren. När tio år har förflutit från utgången av det kalenderår då ett inlåningskonto i en inlåningsbank senast använts upphör inlåningsbankens skyldighet att betala ränta på de insatta medlen, om inte annat följer av kontovillkoren.
  185. 9

    En inlåningsbank ska sluta betala ränta på insatta medel när tio år har gått från utgången av det kalenderår då kontot senast användes, om inte kontovillkoren säger något annat.

    9 § När skyldigheten att betala ränta upphör När tio år har förflutit från utgången av det kalenderår då ett inlåningskonto i en inlåningsbank senast använts upphör inlåningsbankens skyldighet att betala ränta på de insatta medlen, om inte annat följer av kontovillkoren. När tio år har förflutit från utgången av det kalenderår då ett inlåningskonto i en inlåningsbank senast använts upphör inlåningsbankens skyldighet att betala ränta på de insatta medlen, om inte annat följer av kontovillkoren.
  186. 10

    En inlåningsbank får inte kvitta vissa medel på en privatpersons konto; banken måste också kontrollera utmätningsbarhet och underrätta kontoinnehavaren om kvittningsyrkandet.

    10 § Kvittning En inlåningsbank får inte med sin motfordran kvitta medel som finns på en privatpersons konto eller som anvisats bli betalda till privatpersonen och som enligt lag inte får utmätas. Före kvittningen ska banken reda ut om medlen kan utmätas. Kontoinnehavaren ska underrättas om ett kvittningsyrkande. En kvittning i strid med detta moment är ogiltig. En inlåningsbank får inte med sin motfordran kvitta medel som finns på en privatpersons konto eller som anvisats bli betalda till privatpersonen och som enligt lag inte får utmätas. Före kvittningen ska banken reda ut om medlen kan utmätas. Kontoinnehavaren ska underrättas om ett kvittningsyrkande. En kvittning i strid med detta moment är ogiltig. Om det inte är möjligt att utan oskäligt besvär reda ut om medlen är utmätningsbara får banken ändå kräva kvittning, om den i samband med kvittningsyrkandet skriftligen meddelar kontoinnehavaren att kvittningsrätten begränsats enligt 1 mom. och att kvittningen återgår enligt detta moment. Kvittningen återgår om kontoinnehavaren inom 14 dagar efter att ha fått kännedom om kvittningsyrkandet lägger fram utredning om att medlen inte är utmätningsbara. Om inte någon annan utredning kan läggas fram om tidpunkten för delfåendet av kvittningsyrkandet ska kontoinnehavaren anses ha fått del av detta den sjunde dagen efter att meddelandet om yrkandet avsändes. Kvittningen är ogiltig om kontoinnehavaren inte informeras enligt detta moment. Om det inte är möjligt att utan oskäligt besvär reda ut om medlen är utmätningsbara får banken ändå kräva kvittning, om den i samband med kvittningsyrkandet skriftligen meddelar kontoinnehavaren att kvittningsrätten begränsats enligt 1 mom. och att kvittningen återgår enligt detta moment. Kvittningen återgår om kontoinnehavaren inom 14 dagar efter att ha fått kännedom om kvittningsyrkandet lägger fram utredning om att medlen inte är utmätningsbara. Om inte någon annan utredning kan läggas fram om tidpunkten för delfåendet av kvittningsyrkandet ska kontoinnehavaren anses ha fått del av detta den sjunde dagen efter att meddelandet om yrkandet avsändes. Kvittningen är ogiltig om kontoinnehavaren inte informeras enligt detta moment. Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte när kontoinnehavarens konto debiteras med stöd av dennes uttryckliga fullmakt. En sådan fullmakt kan kontoinnehavaren återkalla när som helst. Andra avtal som minskar kontoinnehavarens rättigheter enligt denna paragraf är ogiltiga. Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte när kontoinnehavarens konto debiteras med stöd av dennes uttryckliga fullmakt. En sådan fullmakt kan kontoinnehavaren återkalla när som helst. Andra avtal som minskar kontoinnehavarens rättigheter enligt denna paragraf är ogiltiga.
  187. 10

    A deposit bank may not set off certain private-account funds against its claim, must check whether the funds are subject to execution, and must notify the account holder of a set-off claim.

    10 § Kvittning En inlåningsbank får inte med sin motfordran kvitta medel som finns på en privatpersons konto eller som anvisats bli betalda till privatpersonen och som enligt lag inte får utmätas. Före kvittningen ska banken reda ut om medlen kan utmätas. Kontoinnehavaren ska underrättas om ett kvittningsyrkande. En kvittning i strid med detta moment är ogiltig. En inlåningsbank får inte med sin motfordran kvitta medel som finns på en privatpersons konto eller som anvisats bli betalda till privatpersonen och som enligt lag inte får utmätas. Före kvittningen ska banken reda ut om medlen kan utmätas. Kontoinnehavaren ska underrättas om ett kvittningsyrkande. En kvittning i strid med detta moment är ogiltig. Om det inte är möjligt att utan oskäligt besvär reda ut om medlen är utmätningsbara får banken ändå kräva kvittning, om den i samband med kvittningsyrkandet skriftligen meddelar kontoinnehavaren att kvittningsrätten begränsats enligt 1 mom. och att kvittningen återgår enligt detta moment. Kvittningen återgår om kontoinnehavaren inom 14 dagar efter att ha fått kännedom om kvittningsyrkandet lägger fram utredning om att medlen inte är utmätningsbara. Om inte någon annan utredning kan läggas fram om tidpunkten för delfåendet av kvittningsyrkandet ska kontoinnehavaren anses ha fått del av detta den sjunde dagen efter att meddelandet om yrkandet avsändes. Kvittningen är ogiltig om kontoinnehavaren inte informeras enligt detta moment. Om det inte är möjligt att utan oskäligt besvär reda ut om medlen är utmätningsbara får banken ändå kräva kvittning, om den i samband med kvittningsyrkandet skriftligen meddelar kontoinnehavaren att kvittningsrätten begränsats enligt 1 mom. och att kvittningen återgår enligt detta moment. Kvittningen återgår om kontoinnehavaren inom 14 dagar efter att ha fått kännedom om kvittningsyrkandet lägger fram utredning om att medlen inte är utmätningsbara. Om inte någon annan utredning kan läggas fram om tidpunkten för delfåendet av kvittningsyrkandet ska kontoinnehavaren anses ha fått del av detta den sjunde dagen efter att meddelandet om yrkandet avsändes. Kvittningen är ogiltig om kontoinnehavaren inte informeras enligt detta moment. Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte när kontoinnehavarens konto debiteras med stöd av dennes uttryckliga fullmakt. En sådan fullmakt kan kontoinnehavaren återkalla när som helst. Andra avtal som minskar kontoinnehavarens rättigheter enligt denna paragraf är ogiltiga. Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte när kontoinnehavarens konto debiteras med stöd av dennes uttryckliga fullmakt. En sådan fullmakt kan kontoinnehavaren återkalla när som helst. Andra avtal som minskar kontoinnehavarens rättigheter enligt denna paragraf är ogiltiga.
  188. 10

    En inlåningsbank får inte kvitta vissa utmätningsfria medel på en privatpersons konto, och banken måste först utreda om medlen kan utmätas samt underrätta kontoinnehavaren.

    10 § Kvittning En inlåningsbank får inte med sin motfordran kvitta medel som finns på en privatpersons konto eller som anvisats bli betalda till privatpersonen och som enligt lag inte får utmätas. Före kvittningen ska banken reda ut om medlen kan utmätas. Kontoinnehavaren ska underrättas om ett kvittningsyrkande. En kvittning i strid med detta moment är ogiltig. En inlåningsbank får inte med sin motfordran kvitta medel som finns på en privatpersons konto eller som anvisats bli betalda till privatpersonen och som enligt lag inte får utmätas. Före kvittningen ska banken reda ut om medlen kan utmätas. Kontoinnehavaren ska underrättas om ett kvittningsyrkande. En kvittning i strid med detta moment är ogiltig. Om det inte är möjligt att utan oskäligt besvär reda ut om medlen är utmätningsbara får banken ändå kräva kvittning, om den i samband med kvittningsyrkandet skriftligen meddelar kontoinnehavaren att kvittningsrätten begränsats enligt 1 mom. och att kvittningen återgår enligt detta moment. Kvittningen återgår om kontoinnehavaren inom 14 dagar efter att ha fått kännedom om kvittningsyrkandet lägger fram utredning om att medlen inte är utmätningsbara. Om inte någon annan utredning kan läggas fram om tidpunkten för delfåendet av kvittningsyrkandet ska kontoinnehavaren anses ha fått del av detta den sjunde dagen efter att meddelandet om yrkandet avsändes. Kvittningen är ogiltig om kontoinnehavaren inte informeras enligt detta moment. Om det inte är möjligt att utan oskäligt besvär reda ut om medlen är utmätningsbara får banken ändå kräva kvittning, om den i samband med kvittningsyrkandet skriftligen meddelar kontoinnehavaren att kvittningsrätten begränsats enligt 1 mom. och att kvittningen återgår enligt detta moment. Kvittningen återgår om kontoinnehavaren inom 14 dagar efter att ha fått kännedom om kvittningsyrkandet lägger fram utredning om att medlen inte är utmätningsbara. Om inte någon annan utredning kan läggas fram om tidpunkten för delfåendet av kvittningsyrkandet ska kontoinnehavaren anses ha fått del av detta den sjunde dagen efter att meddelandet om yrkandet avsändes. Kvittningen är ogiltig om kontoinnehavaren inte informeras enligt detta moment. Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte när kontoinnehavarens konto debiteras med stöd av dennes uttryckliga fullmakt. En sådan fullmakt kan kontoinnehavaren återkalla när som helst. Andra avtal som minskar kontoinnehavarens rättigheter enligt denna paragraf är ogiltiga. Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte när kontoinnehavarens konto debiteras med stöd av dennes uttryckliga fullmakt. En sådan fullmakt kan kontoinnehavaren återkalla när som helst. Andra avtal som minskar kontoinnehavarens rättigheter enligt denna paragraf är ogiltiga.
  189. 11

    A credit institution may grant certain consumer loans secured by housing-related collateral, but the loan amount is capped at 90% of the collateral’s real value, or 95% for a first-home purchase. The Financial Supervisory Authority may lower these limits in specified risk situations and must review and publish its decisions.

    11 § Maximal belåningsgrad Ett kreditinstitut får lämna konsumentkrediter där andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet eller där en bostadsfastighet eller nyttjanderätten till en fastighet lämnas som säkerhet för krediten, upp till den maximala belåningsgraden enligt denna paragraf, om krediten är avsedd att användas för Ett kreditinstitut får lämna konsumentkrediter där andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet eller där en bostadsfastighet eller nyttjanderätten till en fastighet lämnas som säkerhet för krediten, upp till den maximala belåningsgraden enligt denna paragraf, om krediten är avsedd att användas för 1) förvärv av andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet, förvärv av en bostadsfastighet eller förvärv av ett sådant bostadshus som är beläget på ett område som besitts med stöd av nyttjanderätt, eller förvärv av andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet, förvärv av en bostadsfastighet eller förvärv av ett sådant bostadshus som är beläget på ett område som besitts med stöd av nyttjanderätt, eller 2) renovering av en bostadslägenhet, en bostadsfastighet eller ett bostadshus. renovering av en bostadslägenhet, en bostadsfastighet eller ett bostadshus. Som säkerhet enligt 1 mom. beaktas inte personsäkerhet. Som säkerhet enligt 1 mom. beaktas inte personsäkerhet. Kreditbeloppet enligt i 1 mom. får, då krediten beviljas, uppgå till högst 90 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Kreditbeloppet enligt i 1 mom. får, då krediten beviljas, uppgå till högst 90 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Med avvikelse från 3 mom. får lån för köp av en första bostad, då lånet beviljas, uppgå till högst 95 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Med avvikelse från 3 mom. får lån för köp av en första bostad, då lånet beviljas, uppgå till högst 95 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Finansinspektionen får i syfte att begränsa en exceptionell ökning av risker som hotar den finansiella stabiliteten besluta att sänka belåningsgraderna enligt 3 och 4 mom. med högst 10 procentenheter. Finansinspektionen får också begränsa användningen av andra säkerheter än realsäkerheter för beräkning av belåningsgraden, om det behövs för hantering av riskerna enligt detta moment. Finansinspektionen ska åtminstone årligen besluta huruvida beslut som har fattats med stöd av detta moment ska ändras eller huruvida giltighetstiden ska förlängas. Finansinspektionen ska på sina webbsidor informera om principerna för tillämpningen av detta moment. På beredningen av beslut som avses i detta moment ska tillämpas 10 kap. 4 § om beredning av beslut om kontracykliska buffertkrav, med undantag av tidsfristen enligt 10 kap. 4 § 2 mom. Finansinspektionen får i syfte att begränsa en exceptionell ökning av risker som hotar den finansiella stabiliteten besluta att sänka belåningsgraderna enligt 3 och 4 mom. med högst 10 procentenheter. Finansinspektionen får också begränsa användningen av andra säkerheter än realsäkerheter för beräkning av belåningsgraden, om det behövs för hantering av riskerna enligt detta moment. Finansinspektionen ska åtminstone årligen besluta huruvida beslut som har fattats med stöd av detta moment ska ändras eller huruvida giltighetstiden ska förlängas. Finansinspektionen ska på sina webbsidor informera om principerna för tillämpningen av detta moment. På beredningen av beslut som avses i detta moment ska tillämpas 10 kap. 4 § om beredning av beslut om kontracykliska buffertkrav, med undantag av tidsfristen enligt 10 kap. 4 § 2 mom. Beslut om sänkning av belåningsgraden enligt denna paragraf träder i kraft tre månader efter att det fattats eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer. Beslut om sänkning av belåningsgraden enligt denna paragraf träder i kraft tre månader efter att det fattats eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer. Finansinspektionen får meddela föreskrifter om hur de säkerheter som avses i denna paragraf och deras verkliga värde ska bestämmas och om sådana särskilda situationer där ett kreditinstitut får avvika från begränsningarna i 3 och 4 mom. Finansinspektionen får meddela föreskrifter om hur de säkerheter som avses i denna paragraf och deras verkliga värde ska bestämmas och om sådana särskilda situationer där ett kreditinstitut får avvika från begränsningarna i 3 och 4 mom.
  190. 11

    A credit institution may grant certain consumer loans secured by housing-related collateral up to the maximum loan-to-value limit, and the Financial Supervisory Authority has powers to lower the limit and issue related rules.

    11 § Maximal belåningsgrad Ett kreditinstitut får lämna konsumentkrediter där andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet eller där en bostadsfastighet eller nyttjanderätten till en fastighet inklusive byggnader lämnas som säkerhet för krediten, upp till den maximala belåningsgraden enligt denna paragraf, om krediten är avsedd att användas för Ett kreditinstitut får lämna konsumentkrediter där andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet eller där en bostadsfastighet eller nyttjanderätten till en fastighet inklusive byggnader lämnas som säkerhet för krediten, upp till den maximala belåningsgraden enligt denna paragraf, om krediten är avsedd att användas för 1) förvärv av andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet, förvärv av en bostadsfastighet eller förvärv av ett sådant bostadshus som är beläget på ett område som besitts med stöd av nyttjanderätt till fastighet, eller förvärv av andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet, förvärv av en bostadsfastighet eller förvärv av ett sådant bostadshus som är beläget på ett område som besitts med stöd av nyttjanderätt till fastighet, eller 2) renovering av en bostadslägenhet, en bostadsfastighet eller ett bostadshus. renovering av en bostadslägenhet, en bostadsfastighet eller ett bostadshus. Kreditbeloppet enligt 1 mom. får, då krediten beviljas, uppgå till högst 90 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Beloppet av en kredit för förvärv av en första bostad får dock, då krediten beviljas, uppgå till högst 95 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Som säkerhet enligt detta moment beaktas inte personborgen. Kreditbeloppet enligt 1 mom. får, då krediten beviljas, uppgå till högst 90 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Beloppet av en kredit för förvärv av en första bostad får dock, då krediten beviljas, uppgå till högst 95 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Som säkerhet enligt detta moment beaktas inte personborgen. Finansinspektionen får i syfte att begränsa en exceptionell ökning av risker som hotar den finansiella stabiliteten besluta att sänka kreditens maximibelopp enligt 2 mom. med högst 10 procentenheter. Finansinspektionen får också begränsa användningen av andra säkerheter än realsäkerheter för beräkning av belåningsgraden, om det behövs för hantering av riskerna enligt detta moment. Finansinspektionen ska åtminstone årligen besluta huruvida beslut som har fattats med stöd av detta moment ska ändras eller huruvida giltighetstiden ska förlängas. Finansinspektionen ska på sina webbsidor informera om principerna för tillämpningen av detta moment. På beredningen av beslutet ska tillämpas 10 kap. 4 § om beredning av beslut om kontracykliska buffertkrav, med undantag av tidsfristen enligt 2 mom. i den paragrafen. Finansinspektionen får i syfte att begränsa en exceptionell ökning av risker som hotar den finansiella stabiliteten besluta att sänka kreditens maximibelopp enligt 2 mom. med högst 10 procentenheter. Finansinspektionen får också begränsa användningen av andra säkerheter än realsäkerheter för beräkning av belåningsgraden, om det behövs för hantering av riskerna enligt detta moment. Finansinspektionen ska åtminstone årligen besluta huruvida beslut som har fattats med stöd av detta moment ska ändras eller huruvida giltighetstiden ska förlängas. Finansinspektionen ska på sina webbsidor informera om principerna för tillämpningen av detta moment. På beredningen av beslutet ska tillämpas 10 kap. 4 § om beredning av beslut om kontracykliska buffertkrav, med undantag av tidsfristen enligt 2 mom. i den paragrafen. Beslut om sänkning av belåningsgraden enligt denna paragraf träder i kraft tre månader efter det att det fattades eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer. Beslut om sänkning av belåningsgraden enligt denna paragraf träder i kraft tre månader efter det att det fattades eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer. Finansinspektionen får meddela föreskrifter om hur de säkerheter som avses i denna paragraf och deras verkliga värde ska bestämmas och om sådana särskilda situationer där ett kreditinstitut får avvika från begränsningarna enligt 2 mom. Finansinspektionen får meddela föreskrifter om hur de säkerheter som avses i denna paragraf och deras verkliga värde ska bestämmas och om sådana särskilda situationer där ett kreditinstitut får avvika från begränsningarna enligt 2 mom. 11 § har ändrats genom L 183/2023, som träder i kraft 1.7.2023. Den tidigare formen lyder: 11 § har ändrats genom L 183/2023, som träder i kraft 1.7.2023. Den tidigare formen lyder:
  191. 11

    Kreditinstitut får ge vissa bostadssäkrade konsumentkrediter bara inom angivna belåningsgränser, och Finansinspektionen har tillsyns- och föreskriftsbefogenheter.

    11 § Maximal belåningsgrad Ett kreditinstitut får lämna konsumentkrediter där andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet eller där en bostadsfastighet eller nyttjanderätten till en fastighet inklusive byggnader lämnas som säkerhet för krediten, upp till den maximala belåningsgraden enligt denna paragraf, om krediten är avsedd att användas för Ett kreditinstitut får lämna konsumentkrediter där andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet eller där en bostadsfastighet eller nyttjanderätten till en fastighet inklusive byggnader lämnas som säkerhet för krediten, upp till den maximala belåningsgraden enligt denna paragraf, om krediten är avsedd att användas för 1) förvärv av andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet, förvärv av en bostadsfastighet eller förvärv av ett sådant bostadshus som är beläget på ett område som besitts med stöd av nyttjanderätt till fastighet, eller förvärv av andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet, förvärv av en bostadsfastighet eller förvärv av ett sådant bostadshus som är beläget på ett område som besitts med stöd av nyttjanderätt till fastighet, eller 2) renovering av en bostadslägenhet, en bostadsfastighet eller ett bostadshus. renovering av en bostadslägenhet, en bostadsfastighet eller ett bostadshus. Kreditbeloppet enligt 1 mom. får, då krediten beviljas, uppgå till högst 90 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Beloppet av en kredit för förvärv av en första bostad får dock, då krediten beviljas, uppgå till högst 95 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Som säkerhet enligt detta moment beaktas inte personborgen. Kreditbeloppet enligt 1 mom. får, då krediten beviljas, uppgå till högst 90 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Beloppet av en kredit för förvärv av en första bostad får dock, då krediten beviljas, uppgå till högst 95 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Som säkerhet enligt detta moment beaktas inte personborgen. Finansinspektionen får i syfte att begränsa en exceptionell ökning av risker som hotar den finansiella stabiliteten besluta att sänka kreditens maximibelopp enligt 2 mom. med högst 10 procentenheter. Finansinspektionen får också begränsa användningen av andra säkerheter än realsäkerheter för beräkning av belåningsgraden, om det behövs för hantering av riskerna enligt detta moment. Finansinspektionen ska åtminstone årligen besluta huruvida beslut som har fattats med stöd av detta moment ska ändras eller huruvida giltighetstiden ska förlängas. Finansinspektionen ska på sina webbsidor informera om principerna för tillämpningen av detta moment. På beredningen av beslutet ska tillämpas 10 kap. 4 § om beredning av beslut om kontracykliska buffertkrav, med undantag av tidsfristen enligt 2 mom. i den paragrafen. Finansinspektionen får i syfte att begränsa en exceptionell ökning av risker som hotar den finansiella stabiliteten besluta att sänka kreditens maximibelopp enligt 2 mom. med högst 10 procentenheter. Finansinspektionen får också begränsa användningen av andra säkerheter än realsäkerheter för beräkning av belåningsgraden, om det behövs för hantering av riskerna enligt detta moment. Finansinspektionen ska åtminstone årligen besluta huruvida beslut som har fattats med stöd av detta moment ska ändras eller huruvida giltighetstiden ska förlängas. Finansinspektionen ska på sina webbsidor informera om principerna för tillämpningen av detta moment. På beredningen av beslutet ska tillämpas 10 kap. 4 § om beredning av beslut om kontracykliska buffertkrav, med undantag av tidsfristen enligt 2 mom. i den paragrafen. Beslut om sänkning av belåningsgraden enligt denna paragraf träder i kraft tre månader efter det att det fattades eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer. Beslut om sänkning av belåningsgraden enligt denna paragraf träder i kraft tre månader efter det att det fattades eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer. Finansinspektionen får meddela föreskrifter om hur de säkerheter som avses i denna paragraf och deras verkliga värde ska bestämmas och om sådana särskilda situationer där ett kreditinstitut får avvika från begränsningarna enligt 2 mom. Finansinspektionen får meddela föreskrifter om hur de säkerheter som avses i denna paragraf och deras verkliga värde ska bestämmas och om sådana särskilda situationer där ett kreditinstitut får avvika från begränsningarna enligt 2 mom. 11 a § Begränsningar som gäller krediter till bostadssammanslutningar Ett kreditinstitut får i den byggnadsfas som avses i 1 kap. 5 § i lagen om bostadsköp (843/1994) bevilja bostadsaktiebolag kredit till högst ett belopp som motsvarar 60 procent av det skuldfria priset för de bostadsaktier som saluförs. Ett kreditinstitut får i den byggnadsfas som avses i 1 kap. 5 § i lagen om bostadsköp (843/1994) bevilja bostadsaktiebolag kredit till högst ett belopp som motsvarar 60 procent av det skuldfria priset för de bostadsaktier som saluförs. Avtal om krediter som avses i 1 mom. får inte innehålla villkor enligt vilka inga regelbundna amorteringar betalas på skuldkapitalet under de fem första åren från det att byggnadsfasen har avslutats på det sätt som avses i 1 kap. 5 § 2 mom. i lagen om bostadsköp. I kreditavtalet får det dock avtalas om Avtal om krediter som avses i 1 mom. får inte innehålla villkor enligt vilka inga regelbundna amorteringar betalas på skuldkapitalet under de fem första åren från det att byggnadsfasen har avslutats på det sätt som avses i 1 kap. 5 § 2 mom. i lagen om bostadsköp. I kreditavtalet får det dock avtalas om 1) amorteringsfria perioder eller amorteringar som är mindre än den regelbundna amorteringen av skuldkapitalet i högst 12 kalendermånader från det att byggnadsfasen avslutats, amorteringsfria perioder eller amorteringar som är mindre än den regelbundna amorteringen av skuldkapitalet i högst 12 kalendermånader från det att byggnadsfasen avslutats, 2) temporära betalningsarrangemang som är nödvändiga för att bevara bostadsaktiebolagets likviditet. temporära betalningsarrangemang som är nödvändiga för att bevara bostadsaktiebolagets likviditet. Dessutom får återbetalningstiden för i 1 mom. avsedda krediter vara högst 30 år från den dag krediten lyfts eller, om krediten lyfts i rater, från den sista raten, dock högst 30 år från det att byggnadsfasen avslutats. Kreditinstitutet får dock i 10 procent av det totala beloppet av den kreditgivning som hänför sig till krediter till bostadssammanslutningar under varje kvartal avvika från den maximala återbetalningstiden. I fråga om medlemskreditinstitut som hör till en i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker avsedd sammanslutning räknas procentandelen ut på sammanslutningsnivå. Dessutom får återbetalningstiden för i 1 mom. avsedda krediter vara högst 30 år från den dag krediten lyfts eller, om krediten lyfts i rater, från den sista raten, dock högst 30 år från det att byggnadsfasen avslutats. Kreditinstitutet får dock i 10 procent av det totala beloppet av den kreditgivning som hänför sig till krediter till bostadssammanslutningar under varje kvartal avvika från den maximala återbetalningstiden. I fråga om medlemskreditinstitut som hör till en i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker avsedd sammanslutning räknas procentandelen ut på sammanslutningsnivå. Vad som i denna paragraf föreskrivs om bostadsaktiebolag och bostadsaktier gäller även andra bostadssammanslutningar och andra sådana andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet. Vad som i denna paragraf föreskrivs om bostadsaktiebolag och bostadsaktier gäller även andra bostadssammanslutningar och andra sådana andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet. 11 b § Hantering av insolvensrisker vid konsumentkreditgivning Kreditinstituts konsumentkreditgivning ska ha sunda och på förhand skriftligt definierade kriterier som inte uppenbarligen äventyrar konsumenternas solvens. Den affärsmodell som kreditinstitutet tillämpar vid kreditgivning får inte enligt en helhetsbedömning leda till att krediter beviljas sådana konsumenter vars insolvensrisk är oskäligt hög. Kreditinstitutet ska bevara kriterierna för kreditgivning i minst tio år från utgången av det kalenderår då de senast tillämpades. Kreditinstituts konsumentkreditgivning ska ha sunda och på förhand skriftligt definierade kriterier som inte uppenbarligen äventyrar konsumenternas solvens. Den affärsmodell som kreditinstitutet tillämpar vid kreditgivning får inte enligt en helhetsbedömning leda till att krediter beviljas sådana konsumenter vars insolvensrisk är oskäligt hög. Kreditinstitutet ska bevara kriterierna för kreditgivning i minst tio år från utgången av det kalenderår då de senast tillämpades. Kreditinstitutet ska ha ett system för riskklassificering med vilket det pålitligt kan följa och bedöma insolvensrisker vid konsumentkreditgivning. Kreditinstitutet ska ha ett system för riskklassificering med vilket det pålitligt kan följa och bedöma insolvensrisker vid konsumentkreditgivning. Kreditinstitutet ska till Finansinspektionen lämna för tillsynen behövliga uppgifter om sådana betalningsdröjsmål, oreglerade fordringar och realiserade kreditförluster som hänför sig till krediter som kreditinstitutet beviljat samt om de riskklassificeringar som använts vid tidpunkten för beviljande av kredit, om inte Finansinspektionen med stöd av annan lagstiftning får dessa uppgifter i en för tillsynen tillräcklig omfattning. Uppgifterna ska lämnas regelbundet, dock minst årligen, samt på särskild begäran av Finansinspektionen. Kreditinstitutet ska till Finansinspektionen lämna för tillsynen behövliga uppgifter om sådana betalningsdröjsmål, oreglerade fordringar och realiserade kreditförluster som hänför sig till krediter som kreditinstitutet beviljat samt om de riskklassificeringar som använts vid tidpunkten för beviljande av kredit, om inte Finansinspektionen med stöd av annan lagstiftning får dessa uppgifter i en för tillsynen tillräcklig omfattning. Uppgifterna ska lämnas regelbundet, dock minst årligen, samt på särskild begäran av Finansinspektionen. Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter 1) om de gränsvärden och fördelningar som behövs för bedömning av insolvensrisk enligt 1 mom., om de gränsvärden och fördelningar som behövs för bedömning av insolvensrisk enligt 1 mom., 2) om de uppgifter och förfaranden som används i de system för riskklassificering som avses i 2 mom., om de uppgifter och förfaranden som används i de system för riskklassificering som avses i 2 mom., 3) om informationsinnehållet i de uppgifter som i enlighet med 3 mom. ska lämnas till Finansinspektionen samt om hur, när och hur ofta uppgifterna ska lämnas. om informationsinnehållet i de uppgifter som i enlighet med 3 mom. ska lämnas till Finansinspektionen samt om hur, när och hur ofta uppgifterna ska lämnas.
  192. 12

    Ett kreditinstitut får inte vidarepantsätta överlåten säkerhet utan ägarens samtycke. Kreditinstitutets personal och vissa andra som arbetar för institutet ska ha tillräcklig kunskap och kompetens, och värderare ska ha tillräcklig yrkesskicklighet när bostadsegendom värderas i samband med vissa konsumentkrediter.

    12 § Vidarepantsättning av säkerhet Ett kreditinstitut får inte utan samtycke av säkerhetens ägare vidarepantsätta en säkerhet som har överlåtits till kreditinstitutet. Ett kreditinstitut får inte utan samtycke av säkerhetens ägare vidarepantsätta en säkerhet som har överlåtits till kreditinstitutet. 12 a § Yrkeskrav Ett kreditinstituts personal och personer som på annat sätt agerar för kreditinstitutets räkning och som deltar i lämnande av krediter som omfattas av tillämpningsområdet för 7 a kap. i konsumentskyddslagen ska ha tillräcklig kunskap och kompetens i fråga om kreditverksamhet med beaktande av de krav som anges i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (direktivet om bostadskrediter). Även de personer under vars direkta ledning och tillsyn ovan avsedda personer agerar ska ha motsvarande kunskap och kompetens. Närmare bestämmelser om vilken kunskap och kompetens som fordras utfärdas genom förordning av statsrådet. Ett kreditinstituts personal och personer som på annat sätt agerar för kreditinstitutets räkning och som deltar i lämnande av krediter som omfattas av tillämpningsområdet för 7 a kap. i konsumentskyddslagen ska ha tillräcklig kunskap och kompetens i fråga om kreditverksamhet med beaktande av de krav som anges i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (direktivet om bostadskrediter). Även de personer under vars direkta ledning och tillsyn ovan avsedda personer agerar ska ha motsvarande kunskap och kompetens. Närmare bestämmelser om vilken kunskap och kompetens som fordras utfärdas genom förordning av statsrådet. Om bostadsegendom som avses i 7 a kap. 3 § 1 mom. 1 punkten i konsumentskyddslagen värderas i samband med lämnande av en konsumentkredit som omfattas av tillämpningsområdet för det kapitlet, ska värderaren ha tillräcklig yrkesskicklighet för värderingsuppdraget. Om bostadsegendom som avses i 7 a kap. 3 § 1 mom. 1 punkten i konsumentskyddslagen värderas i samband med lämnande av en konsumentkredit som omfattas av tillämpningsområdet för det kapitlet, ska värderaren ha tillräcklig yrkesskicklighet för värderingsuppdraget.
  193. 11

    Kreditinstitut får bara lämna vissa bostadskrediter inom angivna belåningsgrader, och Finansinspektionen har tillsyns- och föreskriftsmakt.

    11 § Maximal belåningsgrad Ett kreditinstitut får lämna konsumentkrediter där andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet eller där en bostadsfastighet eller nyttjanderätten till en fastighet lämnas som säkerhet för krediten, upp till den maximala belåningsgraden enligt denna paragraf, om krediten är avsedd att användas för Ett kreditinstitut får lämna konsumentkrediter där andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet eller där en bostadsfastighet eller nyttjanderätten till en fastighet lämnas som säkerhet för krediten, upp till den maximala belåningsgraden enligt denna paragraf, om krediten är avsedd att användas för 1) förvärv av andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet, förvärv av en bostadsfastighet eller förvärv av ett sådant bostadshus som är beläget på ett område som besitts med stöd av nyttjanderätt, eller förvärv av andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet, förvärv av en bostadsfastighet eller förvärv av ett sådant bostadshus som är beläget på ett område som besitts med stöd av nyttjanderätt, eller 2) renovering av en bostadslägenhet, en bostadsfastighet eller ett bostadshus. renovering av en bostadslägenhet, en bostadsfastighet eller ett bostadshus. Som säkerhet enligt 1 mom. beaktas inte personsäkerhet. Som säkerhet enligt 1 mom. beaktas inte personsäkerhet. Kreditbeloppet enligt i 1 mom. får, då krediten beviljas, uppgå till högst 90 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Kreditbeloppet enligt i 1 mom. får, då krediten beviljas, uppgå till högst 90 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Med avvikelse från 3 mom. får lån för köp av en första bostad, då lånet beviljas, uppgå till högst 95 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Med avvikelse från 3 mom. får lån för köp av en första bostad, då lånet beviljas, uppgå till högst 95 procent av det verkliga värdet av säkerheterna. Finansinspektionen får i syfte att begränsa en exceptionell ökning av risker som hotar den finansiella stabiliteten besluta att sänka belåningsgraderna enligt 3 och 4 mom. med högst 10 procentenheter. Finansinspektionen får också begränsa användningen av andra säkerheter än realsäkerheter för beräkning av belåningsgraden, om det behövs för hantering av riskerna enligt detta moment. Finansinspektionen ska åtminstone årligen besluta huruvida beslut som har fattats med stöd av detta moment ska ändras eller huruvida giltighetstiden ska förlängas. Finansinspektionen ska på sina webbsidor informera om principerna för tillämpningen av detta moment. På beredningen av beslut som avses i detta moment ska tillämpas 10 kap. 4 § om beredning av beslut om kontracykliska buffertkrav, med undantag av tidsfristen enligt 10 kap. 4 § 2 mom. Finansinspektionen får i syfte att begränsa en exceptionell ökning av risker som hotar den finansiella stabiliteten besluta att sänka belåningsgraderna enligt 3 och 4 mom. med högst 10 procentenheter. Finansinspektionen får också begränsa användningen av andra säkerheter än realsäkerheter för beräkning av belåningsgraden, om det behövs för hantering av riskerna enligt detta moment. Finansinspektionen ska åtminstone årligen besluta huruvida beslut som har fattats med stöd av detta moment ska ändras eller huruvida giltighetstiden ska förlängas. Finansinspektionen ska på sina webbsidor informera om principerna för tillämpningen av detta moment. På beredningen av beslut som avses i detta moment ska tillämpas 10 kap. 4 § om beredning av beslut om kontracykliska buffertkrav, med undantag av tidsfristen enligt 10 kap. 4 § 2 mom. Beslut om sänkning av belåningsgraden enligt denna paragraf träder i kraft tre månader efter att det fattats eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer. Beslut om sänkning av belåningsgraden enligt denna paragraf träder i kraft tre månader efter att det fattats eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer. Finansinspektionen får meddela föreskrifter om hur de säkerheter som avses i denna paragraf och deras verkliga värde ska bestämmas och om sådana särskilda situationer där ett kreditinstitut får avvika från begränsningarna i 3 och 4 mom. Finansinspektionen får meddela föreskrifter om hur de säkerheter som avses i denna paragraf och deras verkliga värde ska bestämmas och om sådana särskilda situationer där ett kreditinstitut får avvika från begränsningarna i 3 och 4 mom. 11 a § Begränsningar som gäller krediter till bostadssammanslutningar Ett kreditinstitut får i den byggnadsfas som avses i 1 kap. 5 § i lagen om bostadsköp (843/1994) bevilja bostadsaktiebolag kredit till högst ett belopp som motsvarar 60 procent av det skuldfria priset för de bostadsaktier som saluförs. Ett kreditinstitut får i den byggnadsfas som avses i 1 kap. 5 § i lagen om bostadsköp (843/1994) bevilja bostadsaktiebolag kredit till högst ett belopp som motsvarar 60 procent av det skuldfria priset för de bostadsaktier som saluförs. Avtal om krediter som avses i 1 mom. får inte innehålla villkor enligt vilka inga regelbundna amorteringar betalas på skuldkapitalet under de fem första åren från det att byggnadsfasen har avslutats på det sätt som avses i 1 kap. 5 § 2 mom. i lagen om bostadsköp. I kreditavtalet får det dock avtalas om Avtal om krediter som avses i 1 mom. får inte innehålla villkor enligt vilka inga regelbundna amorteringar betalas på skuldkapitalet under de fem första åren från det att byggnadsfasen har avslutats på det sätt som avses i 1 kap. 5 § 2 mom. i lagen om bostadsköp. I kreditavtalet får det dock avtalas om 1) amorteringsfria perioder eller amorteringar som är mindre än den regelbundna amorteringen av skuldkapitalet i högst 12 kalendermånader från det att byggnadsfasen avslutats, amorteringsfria perioder eller amorteringar som är mindre än den regelbundna amorteringen av skuldkapitalet i högst 12 kalendermånader från det att byggnadsfasen avslutats, 2) temporära betalningsarrangemang som är nödvändiga för att bevara bostadsaktiebolagets likviditet. temporära betalningsarrangemang som är nödvändiga för att bevara bostadsaktiebolagets likviditet. Dessutom får återbetalningstiden för i 1 mom. avsedda krediter vara högst 30 år från den dag krediten lyfts eller, om krediten lyfts i rater, från den sista raten, dock högst 30 år från det att byggnadsfasen avslutats. Kreditinstitutet får dock i 10 procent av det totala beloppet av den kreditgivning som hänför sig till krediter till bostadssammanslutningar under varje kvartal avvika från den maximala återbetalningstiden. I fråga om medlemskreditinstitut som hör till en i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker avsedd sammanslutning räknas procentandelen ut på sammanslutningsnivå. Dessutom får återbetalningstiden för i 1 mom. avsedda krediter vara högst 30 år från den dag krediten lyfts eller, om krediten lyfts i rater, från den sista raten, dock högst 30 år från det att byggnadsfasen avslutats. Kreditinstitutet får dock i 10 procent av det totala beloppet av den kreditgivning som hänför sig till krediter till bostadssammanslutningar under varje kvartal avvika från den maximala återbetalningstiden. I fråga om medlemskreditinstitut som hör till en i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker avsedd sammanslutning räknas procentandelen ut på sammanslutningsnivå. Vad som i denna paragraf föreskrivs om bostadsaktiebolag och bostadsaktier gäller även andra bostadssammanslutningar och andra sådana andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet. Vad som i denna paragraf föreskrivs om bostadsaktiebolag och bostadsaktier gäller även andra bostadssammanslutningar och andra sådana andelar i en sammanslutning som ger rätt att besitta en bostadslägenhet. 11 a § har tillfogats genom L 183/2023, som träder i kraft 1.7.2023. 11 a § har tillfogats genom L 183/2023, som träder i kraft 1.7.2023. 11 b § Hantering av insolvensrisker vid konsumentkreditgivning Kreditinstituts konsumentkreditgivning ska ha sunda och på förhand skriftligt definierade kriterier som inte uppenbarligen äventyrar konsumenternas solvens. Den affärsmodell som kreditinstitutet tillämpar vid kreditgivning får inte enligt en helhetsbedömning leda till att krediter beviljas sådana konsumenter vars insolvensrisk är oskäligt hög. Kreditinstitutet ska bevara kriterierna för kreditgivning i minst tio år från utgången av det kalenderår då de senast tillämpades. Kreditinstituts konsumentkreditgivning ska ha sunda och på förhand skriftligt definierade kriterier som inte uppenbarligen äventyrar konsumenternas solvens. Den affärsmodell som kreditinstitutet tillämpar vid kreditgivning får inte enligt en helhetsbedömning leda till att krediter beviljas sådana konsumenter vars insolvensrisk är oskäligt hög. Kreditinstitutet ska bevara kriterierna för kreditgivning i minst tio år från utgången av det kalenderår då de senast tillämpades. Kreditinstitutet ska ha ett system för riskklassificering med vilket det pålitligt kan följa och bedöma insolvensrisker vid konsumentkreditgivning. Kreditinstitutet ska ha ett system för riskklassificering med vilket det pålitligt kan följa och bedöma insolvensrisker vid konsumentkreditgivning. Kreditinstitutet ska till Finansinspektionen lämna för tillsynen behövliga uppgifter om sådana betalningsdröjsmål, oreglerade fordringar och realiserade kreditförluster som hänför sig till krediter som kreditinstitutet beviljat samt om de riskklassificeringar som använts vid tidpunkten för beviljande av kredit, om inte Finansinspektionen med stöd av annan lagstiftning får dessa uppgifter i en för tillsynen tillräcklig omfattning. Uppgifterna ska lämnas regelbundet, dock minst årligen, samt på särskild begäran av Finansinspektionen. Kreditinstitutet ska till Finansinspektionen lämna för tillsynen behövliga uppgifter om sådana betalningsdröjsmål, oreglerade fordringar och realiserade kreditförluster som hänför sig till krediter som kreditinstitutet beviljat samt om de riskklassificeringar som använts vid tidpunkten för beviljande av kredit, om inte Finansinspektionen med stöd av annan lagstiftning får dessa uppgifter i en för tillsynen tillräcklig omfattning. Uppgifterna ska lämnas regelbundet, dock minst årligen, samt på särskild begäran av Finansinspektionen. Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter 1) om de gränsvärden och fördelningar som behövs för bedömning av insolvensrisk enligt 1 mom., om de gränsvärden och fördelningar som behövs för bedömning av insolvensrisk enligt 1 mom., 2) om de uppgifter och förfaranden som används i de system för riskklassificering som avses i 2 mom., om de uppgifter och förfaranden som används i de system för riskklassificering som avses i 2 mom., 3) om informationsinnehållet i de uppgifter som i enlighet med 3 mom. ska lämnas till Finansinspektionen samt om hur, när och hur ofta uppgifterna ska lämnas. om informationsinnehållet i de uppgifter som i enlighet med 3 mom. ska lämnas till Finansinspektionen samt om hur, när och hur ofta uppgifterna ska lämnas. 11 b § har tillfogats genom L 183/2023, som träder i kraft 1.7.2023. 11 b § har tillfogats genom L 183/2023, som träder i kraft 1.7.2023.
  194. 12

    A credit institution may not re-pledge collateral it has received without the owner’s consent. Relevant staff must have sufficient knowledge and competence, and certain valuers must have sufficient professional skill.

    12 § Vidarepantsättning av säkerhet Ett kreditinstitut får inte utan samtycke av säkerhetens ägare vidarepantsätta en säkerhet som har överlåtits till kreditinstitutet. Ett kreditinstitut får inte utan samtycke av säkerhetens ägare vidarepantsätta en säkerhet som har överlåtits till kreditinstitutet. 12 a § Yrkeskrav Ett kreditinstituts personal och personer som på annat sätt agerar för kreditinstitutets räkning och som deltar i lämnande av krediter som omfattas av tillämpningsområdet för 7 a kap. i konsumentskyddslagen ska ha tillräcklig kunskap och kompetens i fråga om kreditverksamhet med beaktande av de krav som anges i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (direktivet om bostadskrediter). Även de personer under vars direkta ledning och tillsyn ovan avsedda personer agerar ska ha motsvarande kunskap och kompetens. Närmare bestämmelser om vilken kunskap och kompetens som fordras utfärdas genom förordning av statsrådet. Ett kreditinstituts personal och personer som på annat sätt agerar för kreditinstitutets räkning och som deltar i lämnande av krediter som omfattas av tillämpningsområdet för 7 a kap. i konsumentskyddslagen ska ha tillräcklig kunskap och kompetens i fråga om kreditverksamhet med beaktande av de krav som anges i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (direktivet om bostadskrediter). Även de personer under vars direkta ledning och tillsyn ovan avsedda personer agerar ska ha motsvarande kunskap och kompetens. Närmare bestämmelser om vilken kunskap och kompetens som fordras utfärdas genom förordning av statsrådet. Om bostadsegendom som avses i 7 a kap. 3 § 1 mom. 1 punkten i konsumentskyddslagen värderas i samband med lämnande av en konsumentkredit som omfattas av tillämpningsområdet för det kapitlet, ska värderaren ha tillräcklig yrkesskicklighet för värderingsuppdraget. Om bostadsegendom som avses i 7 a kap. 3 § 1 mom. 1 punkten i konsumentskyddslagen värderas i samband med lämnande av en konsumentkredit som omfattas av tillämpningsområdet för det kapitlet, ska värderaren ha tillräcklig yrkesskicklighet för värderingsuppdraget.
  195. 13

    Kreditinstitutets styrelse måste godkänna vissa lån, finansieringar och placeringar till institutets närmaste krets, och institutet måste föra en förteckning och vid behov anmäla uppgifter till Finansinspektionen.

    13 § Utlåning och placering i vissa fall Beslut som gäller utlåning och därmed jämförbar annan finansiering till en fysisk person, ett företag eller en stiftelse som hör till ett kreditinstituts närmaste krets och beslut om placering i företag som hör till den närmaste kretsen samt de allmänna villkoren för sådan utlåning och sådana placeringar ska godkännas i kreditinstitutets styrelse. På villkoren för i denna paragraf avsedda andra affärstransaktioner än sedvanliga personalkrediter tillämpas 5 kap. 15 § 3 mom. Beslut som gäller utlåning och därmed jämförbar annan finansiering till en fysisk person, ett företag eller en stiftelse som hör till ett kreditinstituts närmaste krets och beslut om placering i företag som hör till den närmaste kretsen samt de allmänna villkoren för sådan utlåning och sådana placeringar ska godkännas i kreditinstitutets styrelse. På villkoren för i denna paragraf avsedda andra affärstransaktioner än sedvanliga personalkrediter tillämpas 5 kap. 15 § 3 mom. Till ett kreditinstituts närmaste krets hör Till ett kreditinstituts närmaste krets hör 1) den som på grundval av ägande, optionsrätt eller lån mot konvertibla skuldebrev innehar eller kan inneha minst 20 procent av kreditinstitutets aktier eller andelar eller av det röstetal som dessa medför eller motsvarande innehav eller rösträtt i ett företag som hör till kreditinstitutets koncern eller i ett företag som utövar bestämmande inflytande i kreditinstitutet, om inte det bolag som innehavet avser är av liten betydelse när det gäller hela koncernen, den som på grundval av ägande, optionsrätt eller lån mot konvertibla skuldebrev innehar eller kan inneha minst 20 procent av kreditinstitutets aktier eller andelar eller av det röstetal som dessa medför eller motsvarande innehav eller rösträtt i ett företag som hör till kreditinstitutets koncern eller i ett företag som utövar bestämmande inflytande i kreditinstitutet, om inte det bolag som innehavet avser är av liten betydelse när det gäller hela koncernen, 2) medlemmarna och suppleanterna i kreditinstitutets styrelse, verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt personer som hör till kreditinstitutets operativa ledning, medlemmarna och suppleanterna i kreditinstitutets styrelse, verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt personer som hör till kreditinstitutets operativa ledning, 3) barn, föräldrar samt maken till en person som avses i 2 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller ett äktenskapsliknande förhållande, barn, föräldrar samt maken till en person som avses i 2 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller ett äktenskapsliknande förhållande, 4) medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd, revisorerna, revisorssuppleanterna och den person i revisionssammanslutningens anställning som har huvudansvaret för revisionen, medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd, revisorerna, revisorssuppleanterna och den person i revisionssammanslutningens anställning som har huvudansvaret för revisionen, 5) minderåriga barn samt maken till en person som avses i 4 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, minderåriga barn samt maken till en person som avses i 4 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, 6) personer som har en ställning som motsvarar 2 eller 4 punkten i företag som avses i 1 punkten och minderåriga barn samt maken till en sådan person eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, personer som har en ställning som motsvarar 2 eller 4 punkten i företag som avses i 1 punkten och minderåriga barn samt maken till en sådan person eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, 7) ett företag som bedriver näringsverksamhet och där en person som avses i 2 och 3 punkten ensam eller tillsammans med någon annan person som nämns i de punkterna har en ägarandel på minst 10 procent, motsvarande bestämmande inflytande eller något annat väsentligt inflytande, eller om personen hör till ett sådant företags ledning i egenskap av styrelsemedlem, verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare eller i någon annan uppgift som ankommer på den operativa ledningen, ett företag som bedriver näringsverksamhet och där en person som avses i 2 och 3 punkten ensam eller tillsammans med någon annan person som nämns i de punkterna har en ägarandel på minst 10 procent, motsvarande bestämmande inflytande eller något annat väsentligt inflytande, eller om personen hör till ett sådant företags ledning i egenskap av styrelsemedlem, verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare eller i någon annan uppgift som ankommer på den operativa ledningen, 8) ett annat än i 7 punkten avsett företag och en stiftelse där en person som avses i detta moment ensam eller tillsammans med någon annan som avses i detta moment har sådant bestämmande inflytande som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen. ett annat än i 7 punkten avsett företag och en stiftelse där en person som avses i detta moment ensam eller tillsammans med någon annan som avses i detta moment har sådant bestämmande inflytande som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen. Trots vad som föreskrivs i 2 mom. 4 punkten tillämpas på medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd vad som i 2 mom. föreskrivs om styrelsemedlemmarna, om uppgifter som enligt denna lag ankommer på styrelsen har överförts på förvaltningsrådet i kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar. Trots vad som föreskrivs i 2 mom. 4 punkten tillämpas på medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd vad som i 2 mom. föreskrivs om styrelsemedlemmarna, om uppgifter som enligt denna lag ankommer på styrelsen har överförts på förvaltningsrådet i kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar. Kreditinstitutet ska föra en förteckning över de fysiska personer, företag och stiftelser som avses i 2 mom. Uppgifterna i förteckningen och förändringar i dem samt de beslut eller villkor som gäller krediter som beviljats fysiska personer, företag och stiftelser som räknas upp i förteckningen samt placeringar i företag och som avses i 1 mom. ska anmälas till Finansinspektionen då Finansinspektionen kräver det. Skyldigheten att föra en förteckning enligt detta moment tillämpas inte på ett kreditinstitut som inte beviljar krediter till dem som avses i 2 mom. eller placerar i företag som hör till den närmaste kretsen. Kreditinstitutet ska föra en förteckning över de fysiska personer, företag och stiftelser som avses i 2 mom. Uppgifterna i förteckningen och förändringar i dem samt de beslut eller villkor som gäller krediter som beviljats fysiska personer, företag och stiftelser som räknas upp i förteckningen samt placeringar i företag och som avses i 1 mom. ska anmälas till Finansinspektionen då Finansinspektionen kräver det. Skyldigheten att föra en förteckning enligt detta moment tillämpas inte på ett kreditinstitut som inte beviljar krediter till dem som avses i 2 mom. eller placerar i företag som hör till den närmaste kretsen. Vad som i denna paragraf föreskrivs om utlåning ska på motsvarande sätt tillämpas på ställande av borgen eller annan säkerhet för betalningen av en kredit som någon annan beviljat. Vad som i denna paragraf föreskrivs om utlåning ska på motsvarande sätt tillämpas på ställande av borgen eller annan säkerhet för betalningen av en kredit som någon annan beviljat. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om registreringen av beslut som avses i 1 mom. och om den förteckning som avses i 4 mom. och om rapporteringen till Finansinspektionen av uppgifter som avses i det momentet. Finansinspektionen får dessutom meddela närmare föreskrifter om när ett i 2 mom. 1 punkten avsett företag anses vara av liten betydelse när det gäller hela koncernen. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om registreringen av beslut som avses i 1 mom. och om den förteckning som avses i 4 mom. och om rapporteringen till Finansinspektionen av uppgifter som avses i det momentet. Finansinspektionen får dessutom meddela närmare föreskrifter om när ett i 2 mom. 1 punkten avsett företag anses vara av liten betydelse när det gäller hela koncernen.
  196. 12

    A credit institution may not re-pledge collateral it has received without the owner’s consent. Staff and certain agents involved in lending must have sufficient knowledge and competence, and valuers must have adequate professional skill when valuing housing property in a consumer credit context.

    12 § Vidarepantsättning av säkerhet Ett kreditinstitut får inte utan samtycke av säkerhetens ägare vidarepantsätta en säkerhet som har överlåtits till kreditinstitutet. Ett kreditinstitut får inte utan samtycke av säkerhetens ägare vidarepantsätta en säkerhet som har överlåtits till kreditinstitutet. 12 a § Yrkeskrav Ett kreditinstituts personal och personer som på annat sätt agerar för kreditinstitutets räkning och som deltar i lämnande av krediter som omfattas av tillämpningsområdet för 7 a kap. i konsumentskyddslagen ska ha tillräcklig kunskap och kompetens i fråga om kreditverksamhet med beaktande av de krav som anges i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (direktivet om bostadskrediter). Även de personer under vars direkta ledning och tillsyn ovan avsedda personer agerar ska ha motsvarande kunskap och kompetens. Närmare bestämmelser om vilken kunskap och kompetens som fordras utfärdas genom förordning av statsrådet. Ett kreditinstituts personal och personer som på annat sätt agerar för kreditinstitutets räkning och som deltar i lämnande av krediter som omfattas av tillämpningsområdet för 7 a kap. i konsumentskyddslagen ska ha tillräcklig kunskap och kompetens i fråga om kreditverksamhet med beaktande av de krav som anges i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (direktivet om bostadskrediter). Även de personer under vars direkta ledning och tillsyn ovan avsedda personer agerar ska ha motsvarande kunskap och kompetens. Närmare bestämmelser om vilken kunskap och kompetens som fordras utfärdas genom förordning av statsrådet. Om bostadsegendom som avses i 7 a kap. 3 § 1 mom. 1 punkten i konsumentskyddslagen värderas i samband med lämnande av en konsumentkredit som omfattas av tillämpningsområdet för det kapitlet, ska värderaren ha tillräcklig yrkesskicklighet för värderingsuppdraget. Om bostadsegendom som avses i 7 a kap. 3 § 1 mom. 1 punkten i konsumentskyddslagen värderas i samband med lämnande av en konsumentkredit som omfattas av tillämpningsområdet för det kapitlet, ska värderaren ha tillräcklig yrkesskicklighet för värderingsuppdraget.
  197. 13

    A credit institution’s board must approve certain loans, comparable financing, and placements involving the institution’s nearest-circle persons and companies, and the institution must keep a list and report it to the Financial Supervisory Authority when requested.

    13 § Utlåning och placering i vissa fall Beslut som gäller utlåning och därmed jämförbar annan finansiering till en fysisk person, ett företag eller en stiftelse som hör till ett kreditinstituts närmaste krets och beslut om placering i företag som hör till den närmaste kretsen samt de allmänna villkoren för sådan utlåning och sådana placeringar ska godkännas i kreditinstitutets styrelse. På villkoren för i denna paragraf avsedda andra affärstransaktioner än sedvanliga personalkrediter tillämpas 5 kap. 15 § 3 mom. Beslut som gäller utlåning och därmed jämförbar annan finansiering till en fysisk person, ett företag eller en stiftelse som hör till ett kreditinstituts närmaste krets och beslut om placering i företag som hör till den närmaste kretsen samt de allmänna villkoren för sådan utlåning och sådana placeringar ska godkännas i kreditinstitutets styrelse. På villkoren för i denna paragraf avsedda andra affärstransaktioner än sedvanliga personalkrediter tillämpas 5 kap. 15 § 3 mom. Till ett kreditinstituts närmaste krets hör Till ett kreditinstituts närmaste krets hör 1) den som på grundval av ägande, optionsrätt eller lån mot konvertibla skuldebrev innehar eller kan inneha minst 20 procent av kreditinstitutets aktier eller andelar eller av det röstetal som dessa medför eller motsvarande innehav eller rösträtt i ett företag som hör till kreditinstitutets koncern eller i ett företag som utövar bestämmande inflytande i kreditinstitutet, om inte det bolag som innehavet avser är av liten betydelse när det gäller hela koncernen, den som på grundval av ägande, optionsrätt eller lån mot konvertibla skuldebrev innehar eller kan inneha minst 20 procent av kreditinstitutets aktier eller andelar eller av det röstetal som dessa medför eller motsvarande innehav eller rösträtt i ett företag som hör till kreditinstitutets koncern eller i ett företag som utövar bestämmande inflytande i kreditinstitutet, om inte det bolag som innehavet avser är av liten betydelse när det gäller hela koncernen, 2) medlemmarna och suppleanterna i kreditinstitutets styrelse, verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt personer som hör till kreditinstitutets operativa ledning, medlemmarna och suppleanterna i kreditinstitutets styrelse, verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt personer som hör till kreditinstitutets operativa ledning, 3) barn, föräldrar samt maken till en person som avses i 2 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller ett äktenskapsliknande förhållande, barn, föräldrar samt maken till en person som avses i 2 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller ett äktenskapsliknande förhållande, 4) medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd, revisorerna, revisorssuppleanterna och den person i revisionssammanslutningens anställning som har huvudansvaret för revisionen, medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd, revisorerna, revisorssuppleanterna och den person i revisionssammanslutningens anställning som har huvudansvaret för revisionen, 5) minderåriga barn samt maken till en person som avses i 4 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, minderåriga barn samt maken till en person som avses i 4 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, 6) personer som har en ställning som motsvarar 2 eller 4 punkten i företag som avses i 1 punkten och minderåriga barn samt maken till en sådan person eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, personer som har en ställning som motsvarar 2 eller 4 punkten i företag som avses i 1 punkten och minderåriga barn samt maken till en sådan person eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, 7) ett företag som bedriver näringsverksamhet och där en person som avses i 2 och 3 punkten ensam eller tillsammans med någon annan person som nämns i de punkterna har en ägarandel på minst 10 procent, motsvarande bestämmande inflytande eller något annat väsentligt inflytande, eller om personen hör till ett sådant företags ledning i egenskap av styrelsemedlem, verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare eller i någon annan uppgift som ankommer på den operativa ledningen, ett företag som bedriver näringsverksamhet och där en person som avses i 2 och 3 punkten ensam eller tillsammans med någon annan person som nämns i de punkterna har en ägarandel på minst 10 procent, motsvarande bestämmande inflytande eller något annat väsentligt inflytande, eller om personen hör till ett sådant företags ledning i egenskap av styrelsemedlem, verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare eller i någon annan uppgift som ankommer på den operativa ledningen, 8) ett annat än i 7 punkten avsett företag och en stiftelse där en person som avses i detta moment ensam eller tillsammans med någon annan som avses i detta moment har sådant bestämmande inflytande som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen. ett annat än i 7 punkten avsett företag och en stiftelse där en person som avses i detta moment ensam eller tillsammans med någon annan som avses i detta moment har sådant bestämmande inflytande som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen. Trots vad som föreskrivs i 2 mom. 4 punkten tillämpas på medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd vad som i 2 mom. föreskrivs om styrelsemedlemmarna, om uppgifter som enligt denna lag ankommer på styrelsen har överförts på förvaltningsrådet i kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar. Trots vad som föreskrivs i 2 mom. 4 punkten tillämpas på medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd vad som i 2 mom. föreskrivs om styrelsemedlemmarna, om uppgifter som enligt denna lag ankommer på styrelsen har överförts på förvaltningsrådet i kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar. Kreditinstitutet ska föra en förteckning över de fysiska personer, företag och stiftelser som avses i 2 mom. Uppgifterna i förteckningen och förändringar i dem samt de beslut eller villkor som gäller krediter som beviljats fysiska personer, företag och stiftelser som räknas upp i förteckningen samt placeringar i företag och som avses i 1 mom. ska anmälas till Finansinspektionen då Finansinspektionen kräver det. Skyldigheten att föra en förteckning enligt detta moment tillämpas inte på ett kreditinstitut som inte beviljar krediter till dem som avses i 2 mom. eller placerar i företag som hör till den närmaste kretsen. Kreditinstitutet ska föra en förteckning över de fysiska personer, företag och stiftelser som avses i 2 mom. Uppgifterna i förteckningen och förändringar i dem samt de beslut eller villkor som gäller krediter som beviljats fysiska personer, företag och stiftelser som räknas upp i förteckningen samt placeringar i företag och som avses i 1 mom. ska anmälas till Finansinspektionen då Finansinspektionen kräver det. Skyldigheten att föra en förteckning enligt detta moment tillämpas inte på ett kreditinstitut som inte beviljar krediter till dem som avses i 2 mom. eller placerar i företag som hör till den närmaste kretsen. Vad som i denna paragraf föreskrivs om utlåning ska på motsvarande sätt tillämpas på ställande av borgen eller annan säkerhet för betalningen av en kredit som någon annan beviljat. Vad som i denna paragraf föreskrivs om utlåning ska på motsvarande sätt tillämpas på ställande av borgen eller annan säkerhet för betalningen av en kredit som någon annan beviljat. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om registreringen av beslut som avses i 1 mom. och om den förteckning som avses i 4 mom. och om rapporteringen till Finansinspektionen av uppgifter som avses i det momentet. Finansinspektionen får dessutom meddela närmare föreskrifter om när ett i 2 mom. 1 punkten avsett företag anses vara av liten betydelse när det gäller hela koncernen. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om registreringen av beslut som avses i 1 mom. och om den förteckning som avses i 4 mom. och om rapporteringen till Finansinspektionen av uppgifter som avses i det momentet. Finansinspektionen får dessutom meddela närmare föreskrifter om när ett i 2 mom. 1 punkten avsett företag anses vara av liten betydelse när det gäller hela koncernen.
  198. 14

    Personer i vissa roller hos kreditinstitut måste hålla kund- och affärshemlig information konfidentiell, men kreditinstitut får i vissa fall lämna uppgifter till myndigheter, börser/marknadsoperatörer och bedriva normal kreditupplysning.

    14 § Tystnadsplikt Den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ inom ett kreditinstitut eller företag inom samma finansiella företagsgrupp, inom en sammanslutning av kreditinstitut eller inom företag som kreditinstitutet anlitar som ombud eller inom något annat företag som agerar för kreditinstitutets räkning eller i egenskap av anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om den ekonomiska situationen hos någon av kreditinstitutets kunder eller hos kunder till företag som tillhör samma finansiella företagsgrupp eller samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som kreditinstitutet eller hos någon annan person med anknytning till kreditinstitutets eller företagets verksamhet eller om någons personliga förhållanden eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att saken röjs. Sekretessbelagda uppgifter får inte heller lämnas till bolagsstämma, principalmöte, andelsstämma eller fullmäktige eller till en hypoteksförenings stämma eller till aktieinnehavare eller medlemmar som deltar i stämman eller mötet. Den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ inom ett kreditinstitut eller företag inom samma finansiella företagsgrupp, inom en sammanslutning av kreditinstitut eller inom företag som kreditinstitutet anlitar som ombud eller inom något annat företag som agerar för kreditinstitutets räkning eller i egenskap av anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om den ekonomiska situationen hos någon av kreditinstitutets kunder eller hos kunder till företag som tillhör samma finansiella företagsgrupp eller samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som kreditinstitutet eller hos någon annan person med anknytning till kreditinstitutets eller företagets verksamhet eller om någons personliga förhållanden eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att saken röjs. Sekretessbelagda uppgifter får inte heller lämnas till bolagsstämma, principalmöte, andelsstämma eller fullmäktige eller till en hypoteksförenings stämma eller till aktieinnehavare eller medlemmar som deltar i stämman eller mötet. Kreditinstitut och företag som hör till samma finansiella företagsgrupp är skyldiga att lämna upplysningar som avses i 1 mom. till åklagar- eller förundersökningsmyndigheterna för utredning av brott samt till andra myndigheter som enligt lag har rätt att få sådana upplysningar. Kreditinstitut och företag som hör till samma finansiella företagsgrupp är skyldiga att lämna upplysningar som avses i 1 mom. till åklagar- eller förundersökningsmyndigheterna för utredning av brott samt till andra myndigheter som enligt lag har rätt att få sådana upplysningar. Ett kreditinstitut har rätt att lämna information som avses i 1 mom. till en sådan börs, en sådan marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel och en sådan marknadsplatsoperatör som ordnar organiserad handel som avses i lagen om handel med finansiella instrument, om informationen är nödvändig för att trygga den tillsynsuppgift eller skyldighet att bevara information som ålagts dem. Ett kreditinstitut har samma rätt att lämna information till en i 3 kap. 1 § i lagen om handel med finansiella instrument avsedd marknadsoperatör som motsvarar en börs och är verksam i en annan EES-stat. Ett kreditinstitut har rätt att lämna information som avses i 1 mom. till en sådan börs, en sådan marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel och en sådan marknadsplatsoperatör som ordnar organiserad handel som avses i lagen om handel med finansiella instrument, om informationen är nödvändig för att trygga den tillsynsuppgift eller skyldighet att bevara information som ålagts dem. Ett kreditinstitut har samma rätt att lämna information till en i 3 kap. 1 § i lagen om handel med finansiella instrument avsedd marknadsoperatör som motsvarar en börs och är verksam i en annan EES-stat. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. har ett kreditinstitut rätt att bedriva sådan kreditupplysningsverksamhet som normalt hör till dess affärsverksamhet. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. har ett kreditinstitut rätt att bedriva sådan kreditupplysningsverksamhet som normalt hör till dess affärsverksamhet. Vad som föreskrivs i 7 kap. 14 § i lagen om andelslag gäller inte kreditinstitut eller företag som hör till samma finansiella företagsgrupp som kreditinstitutet. Vad som föreskrivs i 7 kap. 14 § i lagen om andelslag gäller inte kreditinstitut eller företag som hör till samma finansiella företagsgrupp som kreditinstitutet.
  199. 13

    Kreditinstitutets styrelse måste godkänna vissa lån, finansiering och placeringar till närmaste kretsen. Institutet måste också föra en förteckning över berörda personer och anmäla uppgifter till Finansinspektionen när den kräver det.

    13 § Utlåning och placering i vissa fall Beslut som gäller utlåning och därmed jämförbar annan finansiering till en fysisk person, ett företag eller en stiftelse som hör till ett kreditinstituts närmaste krets och beslut om placering i företag som hör till den närmaste kretsen samt de allmänna villkoren för sådan utlåning och sådana placeringar ska godkännas i kreditinstitutets styrelse. På villkoren för i denna paragraf avsedda andra affärstransaktioner än sedvanliga personalkrediter tillämpas 5 kap. 15 § 3 mom. Beslut som gäller utlåning och därmed jämförbar annan finansiering till en fysisk person, ett företag eller en stiftelse som hör till ett kreditinstituts närmaste krets och beslut om placering i företag som hör till den närmaste kretsen samt de allmänna villkoren för sådan utlåning och sådana placeringar ska godkännas i kreditinstitutets styrelse. På villkoren för i denna paragraf avsedda andra affärstransaktioner än sedvanliga personalkrediter tillämpas 5 kap. 15 § 3 mom. Till ett kreditinstituts närmaste krets hör Till ett kreditinstituts närmaste krets hör 1) den som på grundval av ägande, optionsrätt eller lån mot konvertibla skuldebrev innehar eller kan inneha minst 20 procent av kreditinstitutets aktier eller andelar eller av det röstetal som dessa medför eller motsvarande innehav eller rösträtt i ett företag som hör till kreditinstitutets koncern eller i ett företag som utövar bestämmande inflytande i kreditinstitutet, om inte det bolag som innehavet avser är av liten betydelse när det gäller hela koncernen, den som på grundval av ägande, optionsrätt eller lån mot konvertibla skuldebrev innehar eller kan inneha minst 20 procent av kreditinstitutets aktier eller andelar eller av det röstetal som dessa medför eller motsvarande innehav eller rösträtt i ett företag som hör till kreditinstitutets koncern eller i ett företag som utövar bestämmande inflytande i kreditinstitutet, om inte det bolag som innehavet avser är av liten betydelse när det gäller hela koncernen, 2) medlemmarna och suppleanterna i kreditinstitutets styrelse, verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt personer som hör till kreditinstitutets operativa ledning, medlemmarna och suppleanterna i kreditinstitutets styrelse, verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt personer som hör till kreditinstitutets operativa ledning, 3) barn, föräldrar samt maken till en person som avses i 2 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller ett äktenskapsliknande förhållande, barn, föräldrar samt maken till en person som avses i 2 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller ett äktenskapsliknande förhållande, 4) medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd, revisorerna, revisorssuppleanterna och den person i revisionssammanslutningens anställning som har huvudansvaret för revisionen, medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd, revisorerna, revisorssuppleanterna och den person i revisionssammanslutningens anställning som har huvudansvaret för revisionen, 5) minderåriga barn samt maken till en person som avses i 4 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, minderåriga barn samt maken till en person som avses i 4 punkten eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, 6) personer som har en ställning som motsvarar 2 eller 4 punkten i företag som avses i 1 punkten och minderåriga barn samt maken till en sådan person eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, personer som har en ställning som motsvarar 2 eller 4 punkten i företag som avses i 1 punkten och minderåriga barn samt maken till en sådan person eller den med vilken personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap eller äktenskapsliknande förhållande, 7) ett företag som bedriver näringsverksamhet och där en person som avses i 2 och 3 punkten ensam eller tillsammans med någon annan person som nämns i de punkterna har en ägarandel på minst 10 procent, motsvarande bestämmande inflytande eller något annat väsentligt inflytande, eller om personen hör till ett sådant företags ledning i egenskap av styrelsemedlem, verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare eller i någon annan uppgift som ankommer på den operativa ledningen, ett företag som bedriver näringsverksamhet och där en person som avses i 2 och 3 punkten ensam eller tillsammans med någon annan person som nämns i de punkterna har en ägarandel på minst 10 procent, motsvarande bestämmande inflytande eller något annat väsentligt inflytande, eller om personen hör till ett sådant företags ledning i egenskap av styrelsemedlem, verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare eller i någon annan uppgift som ankommer på den operativa ledningen, 8) ett annat än i 7 punkten avsett företag och en stiftelse där en person som avses i detta moment ensam eller tillsammans med någon annan som avses i detta moment har sådant bestämmande inflytande som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen. ett annat än i 7 punkten avsett företag och en stiftelse där en person som avses i detta moment ensam eller tillsammans med någon annan som avses i detta moment har sådant bestämmande inflytande som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen. Trots vad som föreskrivs i 2 mom. 4 punkten tillämpas på medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd vad som i 2 mom. föreskrivs om styrelsemedlemmarna, om uppgifter som enligt denna lag ankommer på styrelsen har överförts på förvaltningsrådet i kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar. Trots vad som föreskrivs i 2 mom. 4 punkten tillämpas på medlemmarna i kreditinstitutets förvaltningsråd vad som i 2 mom. föreskrivs om styrelsemedlemmarna, om uppgifter som enligt denna lag ankommer på styrelsen har överförts på förvaltningsrådet i kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar. Kreditinstitutet ska föra en förteckning över de fysiska personer, företag och stiftelser som avses i 2 mom. Uppgifterna i förteckningen och förändringar i dem samt de beslut eller villkor som gäller krediter som beviljats fysiska personer, företag och stiftelser som räknas upp i förteckningen samt placeringar i företag och som avses i 1 mom. ska anmälas till Finansinspektionen då Finansinspektionen kräver det. Skyldigheten att föra en förteckning enligt detta moment tillämpas inte på ett kreditinstitut som inte beviljar krediter till dem som avses i 2 mom. eller placerar i företag som hör till den närmaste kretsen. Kreditinstitutet ska föra en förteckning över de fysiska personer, företag och stiftelser som avses i 2 mom. Uppgifterna i förteckningen och förändringar i dem samt de beslut eller villkor som gäller krediter som beviljats fysiska personer, företag och stiftelser som räknas upp i förteckningen samt placeringar i företag och som avses i 1 mom. ska anmälas till Finansinspektionen då Finansinspektionen kräver det. Skyldigheten att föra en förteckning enligt detta moment tillämpas inte på ett kreditinstitut som inte beviljar krediter till dem som avses i 2 mom. eller placerar i företag som hör till den närmaste kretsen. Vad som i denna paragraf föreskrivs om utlåning ska på motsvarande sätt tillämpas på ställande av borgen eller annan säkerhet för betalningen av en kredit som någon annan beviljat. Vad som i denna paragraf föreskrivs om utlåning ska på motsvarande sätt tillämpas på ställande av borgen eller annan säkerhet för betalningen av en kredit som någon annan beviljat. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om registreringen av beslut som avses i 1 mom. och om den förteckning som avses i 4 mom. och om rapporteringen till Finansinspektionen av uppgifter som avses i det momentet. Finansinspektionen får dessutom meddela närmare föreskrifter om när ett i 2 mom. 1 punkten avsett företag anses vara av liten betydelse när det gäller hela koncernen. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om registreringen av beslut som avses i 1 mom. och om den förteckning som avses i 4 mom. och om rapporteringen till Finansinspektionen av uppgifter som avses i det momentet. Finansinspektionen får dessutom meddela närmare föreskrifter om när ett i 2 mom. 1 punkten avsett företag anses vara av liten betydelse när det gäller hela koncernen.
  200. 14

    Certain people at credit institutions and related firms must keep specified customer, personal, and trade-secret information confidential, unless consent is given. Credit institutions and group firms must also provide some information to prosecutors, investigators, and other authorities, and credit institutions may disclose certain information to exchanges and market operators in defined cases.

    14 § Tystnadsplikt Den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ inom ett kreditinstitut eller företag inom samma finansiella företagsgrupp, inom en sammanslutning av kreditinstitut eller inom företag som kreditinstitutet anlitar som ombud eller inom något annat företag som agerar för kreditinstitutets räkning eller i egenskap av anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om den ekonomiska situationen hos någon av kreditinstitutets kunder eller hos kunder till företag som tillhör samma finansiella företagsgrupp eller samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som kreditinstitutet eller hos någon annan person med anknytning till kreditinstitutets eller företagets verksamhet eller om någons personliga förhållanden eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att saken röjs. Sekretessbelagda uppgifter får inte heller lämnas till bolagsstämma, principalmöte, andelsstämma eller fullmäktige eller till en hypoteksförenings stämma eller till aktieinnehavare eller medlemmar som deltar i stämman eller mötet. Den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ inom ett kreditinstitut eller företag inom samma finansiella företagsgrupp, inom en sammanslutning av kreditinstitut eller inom företag som kreditinstitutet anlitar som ombud eller inom något annat företag som agerar för kreditinstitutets räkning eller i egenskap av anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om den ekonomiska situationen hos någon av kreditinstitutets kunder eller hos kunder till företag som tillhör samma finansiella företagsgrupp eller samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som kreditinstitutet eller hos någon annan person med anknytning till kreditinstitutets eller företagets verksamhet eller om någons personliga förhållanden eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att saken röjs. Sekretessbelagda uppgifter får inte heller lämnas till bolagsstämma, principalmöte, andelsstämma eller fullmäktige eller till en hypoteksförenings stämma eller till aktieinnehavare eller medlemmar som deltar i stämman eller mötet. Kreditinstitut och företag som hör till samma finansiella företagsgrupp är skyldiga att lämna upplysningar som avses i 1 mom. till åklagar- eller förundersökningsmyndigheterna för utredning av brott samt till andra myndigheter som enligt lag har rätt att få sådana upplysningar. Kreditinstitut och företag som hör till samma finansiella företagsgrupp är skyldiga att lämna upplysningar som avses i 1 mom. till åklagar- eller förundersökningsmyndigheterna för utredning av brott samt till andra myndigheter som enligt lag har rätt att få sådana upplysningar. Ett kreditinstitut har rätt att lämna information som avses i 1 mom. till en sådan börs, en sådan marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel och en sådan marknadsplatsoperatör som ordnar organiserad handel som avses i lagen om handel med finansiella instrument, om informationen är nödvändig för att trygga den tillsynsuppgift eller skyldighet att bevara information som ålagts dem. Ett kreditinstitut har samma rätt att lämna information till en i 3 kap. 1 § i lagen om handel med finansiella instrument avsedd marknadsoperatör som motsvarar en börs och är verksam i en annan EES-stat. Ett kreditinstitut har rätt att lämna information som avses i 1 mom. till en sådan börs, en sådan marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel och en sådan marknadsplatsoperatör som ordnar organiserad handel som avses i lagen om handel med finansiella instrument, om informationen är nödvändig för att trygga den tillsynsuppgift eller skyldighet att bevara information som ålagts dem. Ett kreditinstitut har samma rätt att lämna information till en i 3 kap. 1 § i lagen om handel med finansiella instrument avsedd marknadsoperatör som motsvarar en börs och är verksam i en annan EES-stat. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. har ett kreditinstitut rätt att bedriva sådan kreditupplysningsverksamhet som normalt hör till dess affärsverksamhet. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. har ett kreditinstitut rätt att bedriva sådan kreditupplysningsverksamhet som normalt hör till dess affärsverksamhet. Vad som föreskrivs i 7 kap. 14 § i lagen om andelslag gäller inte kreditinstitut eller företag som hör till samma finansiella företagsgrupp som kreditinstitutet. Vad som föreskrivs i 7 kap. 14 § i lagen om andelslag gäller inte kreditinstitut eller företag som hör till samma finansiella företagsgrupp som kreditinstitutet.

Provision text is displayed from LexChat’s stored statute record. Use the official source links to verify amendments, commencement, and current legal force.

LexChat organizes source-backed legal information for research. Verify amendments, commencement, and current legal force with the official publisher before relying on it.