Social- och hälsovårdsministeriets förordning om matchningsjustering vid solvensberäkning enligt 10 kap. i försäkringsbolagslagen

1 § Användningsvillkor för matchningsjustering Matchningsjustering kan användas på den del av försäkringsbeståndet som uppfyller följande villkor: Matchningsjustering kan användas på den del av försäkringsbeståndet som uppfyller följande villkor: 1) placeringar som täcker försäkringsförpliktelser ska bestå av masskuldebrev eller av tillgångsposter med likartade kassaflöden under hela den tid försäkringsförpliktelserna antas bestå, med undantag av väsentliga avvikelser i fråga om kassaflödena, placeringar som täcker försäkringsförpliktelser ska bestå av masskuldebrev eller av tillgångsposter med likartade kassaflöden under hela den tid försäkringsförpliktelserna antas bestå, med undantag av väsentliga avvikelser i fråga om kassaflödena, 2) placeringar som ingår i en portfölj ska specificeras, förvaltas separat från försäkringsbolagets övriga placeringar och de får inte användas för att täcka förluster till följd av företagets övriga verksamhet, placeringar som ingår i en portfölj ska specificeras, förvaltas separat från försäkringsbolagets övriga placeringar och de får inte användas för att täcka förluster till följd av företagets övriga verksamhet, 3) de förväntade inkomstkassaflödena för de placeringar som täcker de berörda försäkringsförpliktelserna ska vara väl förutsebara och motsvara de förväntade utgiftskassaflöden i samma valuta som beror på reglering av försäkringsförpliktelserna, och en eventuell bristande motsvarighet i kassaflödena får inte orsaka väsentliga risker till det försäkringsrörelse eller återförsäkringsrörelse, som matchningsjusteringen användas på, de förväntade inkomstkassaflödena för de placeringar som täcker de berörda försäkringsförpliktelserna ska vara väl förutsebara och motsvara de förväntade utgiftskassaflöden i samma valuta som beror på reglering av försäkringsförpliktelserna, och en eventuell bristande motsvarighet i kassaflödena får inte orsaka väsentliga risker till det försäkringsrörelse eller återförsäkringsrörelse, som matchningsjusteringen användas på, 4) emittenter av tillgångsposter eller tredjeparter får inte ändra kassaflödena för de placeringar som täcker försäkringsförpliktelser på ett sådant sätt att säkerheten försämras, emittenter av tillgångsposter eller tredjeparter får inte ändra kassaflödena för de placeringar som täcker försäkringsförpliktelser på ett sådant sätt att säkerheten försämras, 5) inga nya försäkringspremier betalas till avtal som motsvarar försäkringsförpliktelser, inga nya försäkringspremier betalas till avtal som motsvarar försäkringsförpliktelser, 6) till försäkringsförpliktelserna ska endast livsfalls-, kostnads-, omprövnings- och dödsfallsrisk hänföra sig, till försäkringsförpliktelserna ska endast livsfalls-, kostnads-, omprövnings- och dödsfallsrisk hänföra sig, 7) den bästa skattningen av förpliktelser som inbegriper dödsfallsrisk ska inte öka mer än fem procent till följd av dödsfallsriskstressen, den bästa skattningen av förpliktelser som inbegriper dödsfallsrisk ska inte öka mer än fem procent till följd av dödsfallsriskstressen, 8) de avtal som motsvarar försäkringsförpliktelser ska inte innehålla optioner för försäkringstagaren eller dessa avtal ska endast omfatta rätt att återköpa försäkringen, och försäkringarnas återköpsvärde får vid den tidpunkt då återköpsrätten kan användas inte överskrida värdet enligt 10 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen av de placeringar som täcker försäkringsförpliktelserna, och de avtal som motsvarar försäkringsförpliktelser ska inte innehålla optioner för försäkringstagaren eller dessa avtal ska endast omfatta rätt att återköpa försäkringen, och försäkringarnas återköpsvärde får vid den tidpunkt då återköpsrätten kan användas inte överskrida värdet enligt 10 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen av de placeringar som täcker försäkringsförpliktelserna, och 9) förpliktelserna enligt försäkringsavtal ska inte delas i olika delar när en försäkringsbeståndsdel enligt detta moment upprättas. förpliktelserna enligt försäkringsavtal ska inte delas i olika delar när en försäkringsbeståndsdel enligt detta moment upprättas. Matchningsjustering kan inte användas om volatilitetsjustering eller de övergångsbestämmelser som avses i 10 § i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen (304/2015) tillämpas. Matchningsjustering kan inte användas om volatilitetsjustering eller de övergångsbestämmelser som avses i 10 § i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen (304/2015) tillämpas.

2 § Beräkning av matchningsjustering I enlighet med principerna nedan beräknas matchningsjusteringen av den relevanta riskfria räntesatsen för varje valuta och med hänsyn till de försäkringsbeståndsdelar som avses i 1 §. I enlighet med principerna nedan beräknas matchningsjusteringen av den relevanta riskfria räntesatsen för varje valuta och med hänsyn till de försäkringsbeståndsdelar som avses i 1 §. Matchningsjusteringen är lika stor som skillnaden mellan följande poster: Matchningsjusteringen är lika stor som skillnaden mellan följande poster: 1) den effektiva årsräntan beräknad som en diskontoränta, som vid användning på kassaflödena för en försäkringsbeståndsdel enligt 1 § ger ett lika stort värde som värdet enligt 10 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen av den placeringsportfölj som avses i 1 § 1 mom., den effektiva årsräntan beräknad som en diskontoränta, som vid användning på kassaflödena för en försäkringsbeståndsdel enligt 1 § ger ett lika stort värde som värdet enligt 10 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen av den placeringsportfölj som avses i 1 § 1 mom., 2) den effektiva årsräntan beräknad som en diskontoränta, som vid användning på kassaflödena för en försäkringsbeståndsdel enligt 1 § ger ett värde som är lika stort som värdet av den bästa skattningen enligt 10 kap. 6 § i försäkringsbolagslagen av denna försäkringsbeståndsdel, när tidsvärdet beaktas genom användning av riskfri basräntesats enligt 10 kap. 7 § i försäkringsbolagslagen. den effektiva årsräntan beräknad som en diskontoränta, som vid användning på kassaflödena för en försäkringsbeståndsdel enligt 1 § ger ett värde som är lika stort som värdet av den bästa skattningen enligt 10 kap. 6 § i försäkringsbolagslagen av denna försäkringsbeståndsdel, när tidsvärdet beaktas genom användning av riskfri basräntesats enligt 10 kap. 7 § i försäkringsbolagslagen. Matchningsjusteringen inbegriper inte den grundläggande räntedifferens som publiceras av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och som framställer försäkringsbolagets återstående risker. Matchningsjusteringen inbegriper inte den grundläggande räntedifferens som publiceras av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och som framställer försäkringsbolagets återstående risker.

3 § Bestämmelser om beräkning av grundläggande räntedifferens Trots bestämmelserna i 2 § 2 mom. ska den grundläggande räntedifferensen höjas vid behov för att säkerställa att matchningsjusteringen av tillgångsposter som inte har en god kreditklass inte överskrider matchningsjusteringen av sådana tillgångsposter av god kreditklass som har likadan varaktighet och tillgångspostklass. Trots bestämmelserna i 2 § 2 mom. ska den grundläggande räntedifferensen höjas vid behov för att säkerställa att matchningsjusteringen av tillgångsposter som inte har en god kreditklass inte överskrider matchningsjusteringen av sådana tillgångsposter av god kreditklass som har likadan varaktighet och tillgångspostklass. Externa kreditklassificeringar ska användas vid beräkning av matchningsjustering enligt de förutsättningar som fastställs i avdelning I kapitlen I och V i kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EU) 2015/35. Externa kreditklassificeringar ska användas vid beräkning av matchningsjustering enligt de förutsättningar som fastställs i avdelning I kapitlen I och V i kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EU) 2015/35. Den grundläggande räntedifferens som avses i 2 § 3 mom. är lika stor som summan av följande poster: Den grundläggande räntedifferens som avses i 2 § 3 mom. är lika stor som summan av följande poster: 1) den kreditmarginal som motsvarar sannolikheten för att emittenten av tillgångsposterna blir insolvent, den kreditmarginal som motsvarar sannolikheten för att emittenten av tillgångsposterna blir insolvent, 2) den kreditmarginal som motsvarar den förväntade förlusten om klassificeringen av tillgångsposterna sänks. den kreditmarginal som motsvarar den förväntade förlusten om klassificeringen av tillgångsposterna sänks. Den sannolikhet för insolvens som avses i 2 mom. 1 punkten bygger på sådan långvarig statistik över insolvens som är av betydelse för tillgångsposten med tanke på dess varaktighet, kreditklass och tillgångspostklass. Den sannolikhet för insolvens som avses i 2 mom. 1 punkten bygger på sådan långvarig statistik över insolvens som är av betydelse för tillgångsposten med tanke på dess varaktighet, kreditklass och tillgångspostklass.

4 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (32009L0138); EUT nr L 335, 17.12.2009, s. 1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU (32011L0089); EUT nr L 326, 8.12.2011, s. 113. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU (32014L0051); EUT nr L 153, 22.5.2014, s. 1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (32009L0138); EUT nr L 335, 17.12.2009, s. 1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU (32011L0089); EUT nr L 326, 8.12.2011, s. 113. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU (32014L0051); EUT nr L 153, 22.5.2014, s. 1. Helsingfors den 20 mars 2015 Social- och hälsovårdsminister Laura Räty Konsultativ tjänsteman Juha Jokinen Helsingfors den 20 mars 2015 Social- och hälsovårdsminister Laura Räty Konsultativ tjänsteman Juha Jokinen