Statsrådets förordning om social- och hälsovårdsministeriet

1 § Ministeriets uppgifter Till social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde hör följande frågor och uppgifter: Till social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde hör följande frågor och uppgifter: 1) främjande av hälsa och funktionsförmåga och förebyggande av sjukdomar, främjande av hälsa och funktionsförmåga och förebyggande av sjukdomar, 2) social välfärd och förebyggande av sociala problem, social välfärd och förebyggande av sociala problem, 3) social- och hälsotjänster samt frågor som gäller planering av och statsandel för social- och hälsovården, social- och hälsotjänster samt frågor som gäller planering av och statsandel för social- och hälsovården, 4) tryggande av barns, ungas och familjers välbefinnande, tryggande av barns, ungas och familjers välbefinnande, 5) avbytarservice, avbytarservice, 6) alkohol-, narkotika- och tobaksärenden samt förebyggande av skadeverkningar till följd av penningspel, alkohol-, narkotika- och tobaksärenden samt förebyggande av skadeverkningar till följd av penningspel, 7) läkemedelsförsörjning, läkemedelsförsörjning, 8) företagshälsovård och främjande av arbetsförmågan, företagshälsovård och främjande av arbetsförmågan, 9) hälsoskydd och förebyggande av hälsorisker förorsakade av strålning, kemikalier och genteknologi samt kosmetiska ämnen, hälsoskydd och förebyggande av hälsorisker förorsakade av strålning, kemikalier och genteknologi samt kosmetiska ämnen, 10) utkomstskydd, utkomstskydd, 11) reglering av försäkringsverksamheten, reglering av försäkringsverksamheten, 12) arbetarskydd, arbetarskydd, 13) jämställdhet mellan könen, jämställdhet mellan könen, 14) fördelning av Veikkaus Ab:s avkastning för främjande av hälsa och social välfärd, fördelning av Veikkaus Ab:s avkastning för främjande av hälsa och social välfärd, 15) ärenden som gäller Folkpensionsanstalten. ärenden som gäller Folkpensionsanstalten.

2 § Ämbetsverk, inrättningar, organ och sammanslutningar inomministeriets ansvarsområde Till social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde hör Till social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde hör 1) Institutet för hälsa och välfärd, Institutet för hälsa och välfärd, 2) Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, 3) Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, 4) Strålsäkerhetscentralen, Strålsäkerhetscentralen, 5) besvärsnämnden för social trygghet, besvärsnämnden för social trygghet, 6) besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden, besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden, 7) Arbetshälsoinstitutet, Arbetshälsoinstitutet, 8) arbetarskyddsförvaltningen, arbetarskyddsförvaltningen, 9) Alko Ab, Alko Ab, 10) Arbetarskyddsfonden, Arbetarskyddsfonden, 11) Utbildningsfonden, Utbildningsfonden, 12) Arbetslöshetsförsäkringsfonden, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, 13) nämnden för fastställande av kollektivavtalets allmänt bindande verkan, nämnden för fastställande av kollektivavtalets allmänt bindande verkan, 14) Läkemedelsprisnämnden, Läkemedelsprisnämnden, 15) Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, 16) tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården. tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården.

3 § Ministeriets organisation Social- och hälsovårdministeriet har följande avdelningar: Social- och hälsovårdministeriet har följande avdelningar: 1) avdelningen för styrning av social- och hälsovården, avdelningen för styrning av social- och hälsovården, 2) avdelningen för social trygghet och försäkringar, avdelningen för social trygghet och försäkringar, 3) avdelningen för välfärd och tjänster, avdelningen för välfärd och tjänster, 4) avdelningen för arbete och jämställdhet. avdelningen för arbete och jämställdhet. Fristående enheter utanför avdelningarna är enheten för stöd för ledningen, förvaltningsenheten och kommunikationsenheten. Fristående enheter utanför avdelningarna är enheten för stöd för ledningen, förvaltningsenheten och kommunikationsenheten. Bestämmelser om arbetsfördelningen mellan avdelningarna och de fristående enheterna finns i ministeriets arbetsordning. Bestämmelser om arbetsfördelningen mellan avdelningarna och de fristående enheterna finns i ministeriets arbetsordning. Avdelningarna kan vara uppdelade i enheter och resultatgrupper och de fristående enheterna i resultatgrupper. I fråga om avdelningarnas och de fristående enheternas inre organisation meddelas vid behov ministerieinterna föreskrifter som fastställs av chefen för avdelningen eller den fristående enheten. Avdelningarna kan vara uppdelade i enheter och resultatgrupper och de fristående enheterna i resultatgrupper. I fråga om avdelningarnas och de fristående enheternas inre organisation meddelas vid behov ministerieinterna föreskrifter som fastställs av chefen för avdelningen eller den fristående enheten. Den interna revisionen lyder under kanslichefen. Den interna revisionen lyder under kanslichefen.

4 § Avgörande av ärenden Bestämmelser om ministerns beslutanderätt finns i lagen om statsrådet (175/2003). Tjänstemännen vid ministeriet avgör i enlighet med vad som föreskrivs i ministeriets arbetsordning sådana i 36 § reglementet för statsrådet (262/2003) föreskrivna ärenden som inte är samhälleligt eller ekonomiskt betydelsefulla. Bestämmelser om ministerns beslutanderätt finns i lagen om statsrådet (175/2003). Tjänstemännen vid ministeriet avgör i enlighet med vad som föreskrivs i ministeriets arbetsordning sådana i 36 § reglementet för statsrådet (262/2003) föreskrivna ärenden som inte är samhälleligt eller ekonomiskt betydelsefulla. Utöver var som i 16 § i lagen om statsrådet och 37 § i reglementet för statsrådet föresrivs om förbehållande av beslutanderätt får en chef för en avdelning, en fristående enhet, en enhet eller en resultatgrupp förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende där avgörandet har överlåtits åt en underlydande tjänsteman. Utöver var som i 16 § i lagen om statsrådet och 37 § i reglementet för statsrådet föresrivs om förbehållande av beslutanderätt får en chef för en avdelning, en fristående enhet, en enhet eller en resultatgrupp förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende där avgörandet har överlåtits åt en underlydande tjänsteman. Avdelningen för arbete och jämställdhet är oberoende vid skötseln av uppgifter som hör till arbetarskyddsmyndigheterna. Avdelningen för arbete och jämställdhet är oberoende vid skötseln av uppgifter som hör till arbetarskyddsmyndigheterna.

5 § Ministeriets arbetsordning I ministeriets arbetsordning finns närmare bestämmelser om ledningen av ministeriet och ledningsgrupperna vid ministeriet, de ledande tjänstemännens uppgifter, kanslichefens ställföreträdare, beredningen av ärenden vid ministeriet, delegering av beslutanderätt till ministeriets föredragande tjänstemän samt om styrningen av ministeriets förvaltningsområde. I ministeriets arbetsordning finns närmare bestämmelser om ledningen av ministeriet och ledningsgrupperna vid ministeriet, de ledande tjänstemännens uppgifter, kanslichefens ställföreträdare, beredningen av ärenden vid ministeriet, delegering av beslutanderätt till ministeriets föredragande tjänstemän samt om styrningen av ministeriets förvaltningsområde. Ministeriets arbetsordning utfärdas av social- och hälsovårdsministern. När flera än en minister har förordnats till ministeriet godkänner respektive minister arbetsordningen i fråga om sitt ansvarsområde. Ministeriets arbetsordning utfärdas av social- och hälsovårdsministern. När flera än en minister har förordnats till ministeriet godkänner respektive minister arbetsordningen i fråga om sitt ansvarsområde.

6 § Ledande tjänstemän Vid ministeriet finns en kanslichef. Chef för en avdelning är en avdelningschef. Avdelningscheferna har titeln överdirektör. Vid ministeriet finns en kanslichef. Chef för en avdelning är en avdelningschef. Avdelningscheferna har titeln överdirektör.

7 § Behörighetsvillkor för tjänstemän Utöver det som föreskrivs i 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) och i 43 § i reglementet för statsrådet (262/2003) är behörighetsvillkoren Utöver det som föreskrivs i 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) och i 43 § i reglementet för statsrådet (262/2003) är behörighetsvillkoren 1) för en tjänsteman som är chef för en fristående enhet eller en resultatgrupp högre högskoleexamen samt förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde och i praktiken visad ledarförmåga, för en tjänsteman som är chef för en fristående enhet eller en resultatgrupp högre högskoleexamen samt förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde och i praktiken visad ledarförmåga, 2) för andra råd och konsultativa tjänstemän än de som är chef för en fristående enhet eller en resultatgrupp högre högskoleexamen och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde. för andra råd och konsultativa tjänstemän än de som är chef för en fristående enhet eller en resultatgrupp högre högskoleexamen och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde.

8 § Befogenhet att utnämna tjänstemän Bestämmelser om utnämning av kanslichef, avdelningschefer, direktörer, regeringsråd och andra råd, konsultativa tjänstemän och regeringssekreterare finns i reglementet för statsrådet. Bestämmelser om utnämning av kanslichef, avdelningschefer, direktörer, regeringsråd och andra råd, konsultativa tjänstemän och regeringssekreterare finns i reglementet för statsrådet. Andra tjänstemän utnämns och personalen i arbetsavtalsförhållande anställs av ministeriet. Andra tjänstemän utnämns och personalen i arbetsavtalsförhållande anställs av ministeriet.

9 § Förordnande om beredning Kanslichefen kan bestämma att en tjänsteman vid ministeriet ska bereda och föredra ett ärende som annars skulle behandlas av någon annan tjänsteman, eller själv överta beredningen eller föredragningen av ärendet. Samma rätt har i enskilda fall chefen för en avdelning, chefen för en fristående enhet eller en enhet och chefen för en resultatgrupp i ett ärende som annars skulle behandlas av en underlydande tjänsteman. Kanslichefen kan bestämma att en tjänsteman vid ministeriet ska bereda och föredra ett ärende som annars skulle behandlas av någon annan tjänsteman, eller själv överta beredningen eller föredragningen av ärendet. Samma rätt har i enskilda fall chefen för en avdelning, chefen för en fristående enhet eller en enhet och chefen för en resultatgrupp i ett ärende som annars skulle behandlas av en underlydande tjänsteman.

10 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 september 2017. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2017. Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om social- och hälsovårdsministeriet (90/2008). Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om social- och hälsovårdsministeriet (90/2008). Helsingfors den 28 juni 2017 Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila Förvaltningsdirektör Liisa Perttula Helsingfors den 28 juni 2017 Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila Förvaltningsdirektör Liisa Perttula