Försvarsministeriets förordning om övervakning av industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier inom försvarsförvaltningen

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Tillämpningsområde Denna förordning innehåller bestämmelser om besluts-, anmälnings- och förvaltningsförfaranden vid industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som avses i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005), nedan kemikaliesäkerhetslagen, samt om övervakning i objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar samt vid militära övningar, på övningsområden och vid fredsbevarande operationer. Denna förordning innehåller bestämmelser om besluts-, anmälnings- och förvaltningsförfaranden vid industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som avses i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005), nedan kemikaliesäkerhetslagen, samt om övervakning i objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar samt vid militära övningar, på övningsområden och vid fredsbevarande operationer.

2 § Begränsningar av tillämpningsområdet Denna förordning tillämpas inte på explosiva varor som är avsedda för Försvarsmaktens militära verksamhet och om vilka föreskrivs i försvarsministeriets förordning 772/2009. Denna förordning tillämpas inte på explosiva varor som är avsedda för Försvarsmaktens militära verksamhet och om vilka föreskrivs i försvarsministeriets förordning 772/2009.

3 § Definitioner I denna förordning avses med I denna förordning avses med 1) hälsofarlig kemikalie en kemikalie som enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen) om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 klassificeras som farlig kemikalie på grund av sina hälsofarliga egenskaper, hälsofarlig kemikalie en kemikalie som enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen) om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 klassificeras som farlig kemikalie på grund av sina hälsofarliga egenskaper, 2) miljöfarlig kemikalie en kemikalie som enligt CLP-förordningen klassificeras som farlig kemikalie på grund av sina miljöfarliga egenskaper, miljöfarlig kemikalie en kemikalie som enligt CLP-förordningen klassificeras som farlig kemikalie på grund av sina miljöfarliga egenskaper, 3) kemikalie som medför en fysikalisk fara (brand- och explosionsfarlig) en kemikalie som enligt CLP-förordningen klassificeras som farlig kemikalie på grund av sina egenskaper som medför en fysikalisk fara samt andra brännbara vätskor med en flampunkt på högst 100 °C, kemikalie som medför en fysikalisk fara (brand- och explosionsfarlig) en kemikalie som enligt CLP-förordningen klassificeras som farlig kemikalie på grund av sina egenskaper som medför en fysikalisk fara samt andra brännbara vätskor med en flampunkt på högst 100 °C, 4) distributionsstation en plats där brännbar vätska distribueras huvudsakligen till bränsletanken i ett motorfordon eller en motorbåt. I distributionsstationen ingår de byggnader och områden som fast anknyter till dess verksamhet. distributionsstation en plats där brännbar vätska distribueras huvudsakligen till bränsletanken i ett motorfordon eller en motorbåt. I distributionsstationen ingår de byggnader och områden som fast anknyter till dess verksamhet.

4 § Försvarsförvaltningens aktörer Försvarsministeriet handhar den högsta ledningen och styrningen av ärenden som gäller farliga kemikalier. Huvudstaben leder och övervakar ärenden som gäller farliga kemikalier vid Försvarsmakten och Försvarsförvaltningens byggverk. Försvarsministeriet handhar den högsta ledningen och styrningen av ärenden som gäller farliga kemikalier. Huvudstaben leder och övervakar ärenden som gäller farliga kemikalier vid Försvarsmakten och Försvarsförvaltningens byggverk. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning sörjer för de uppgifter som gäller farliga kemikalier, om vilka i kemikaliesäkerhetslagen föreskrivs att de sköts av Säkerhets- och kemikalieverket, om inte något annat föreskrivs nedan. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning sörjer för de uppgifter som gäller farliga kemikalier, om vilka i kemikaliesäkerhetslagen föreskrivs att de sköts av Säkerhets- och kemikalieverket, om inte något annat föreskrivs nedan. Försvarsgrensstaberna, staben för Försvarsmaktens logistikverk, Försvarsmaktens forskningscentral och centralenheten för Försvarsförvaltningens byggverk sköter de uppgifter som i kemikaliesäkerhetslagen har föreskrivits för verksamhetsutövaren. Försvarsgrensstaberna, staben för Försvarsmaktens logistikverk, Försvarsmaktens forskningscentral och centralenheten för Försvarsförvaltningens byggverk sköter de uppgifter som i kemikaliesäkerhetslagen har föreskrivits för verksamhetsutövaren. Försvarsmaktens brandinspektörer som stämmer överens med försvarsministeriets förordning om försvarsmaktens skötsel av brandsyn på platser som ska hemlighållas med hänsyn till rikets säkerhet (363/2008) sörjer för de uppgifter som enligt kemikaliesäkerhetslagen hör till räddningsmyndigheten med undantag av de uppgifter som hör till den yttre räddningsplaneringen, vilka sköts av räddningsmyndigheten vid det lokala räddningsväsendet. Försvarsmaktens brandinspektörer som stämmer överens med försvarsministeriets förordning om försvarsmaktens skötsel av brandsyn på platser som ska hemlighållas med hänsyn till rikets säkerhet (363/2008) sörjer för de uppgifter som enligt kemikaliesäkerhetslagen hör till räddningsmyndigheten med undantag av de uppgifter som hör till den yttre räddningsplaneringen, vilka sköts av räddningsmyndigheten vid det lokala räddningsväsendet.

5 § Överlåtelse av sekretessbelagda uppgifter till en myndighet och en enskild Bestämmelser om överlåtelse av sekretessbelagd information till en annan myndighet eller till en enskild finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). I fråga om information som har en internationell säkerhetsklassificering ska lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004) och de internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet och som binder Finland följas. Bestämmelser om överlåtelse av sekretessbelagd information till en annan myndighet eller till en enskild finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). I fråga om information som har en internationell säkerhetsklassificering ska lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004) och de internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet och som binder Finland följas. 2 kap. Omfattande och liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier samt de skyldigheter som gäller för verksamheten

6 § Omfattande industriell hantering och upplagring Industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier är omfattande, om Industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier är omfattande, om 1) det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 2 i tabellen i del 2 i bilaga I eller av flera till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 2 i tabellen i del 1 i bilaga I, det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 2 i tabellen i del 2 i bilaga I eller av flera till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 2 i tabellen i del 1 i bilaga I, 2) summan av relationstalen enligt 2 mom. för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, summan av relationstalen enligt 2 mom. för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, 3) summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller 4) summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1. summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1. Summan s av relationstalen bestäms enligt följande: s = q1/Q1+ q2/Q2...qn/Qn, där q avser den mängd av en farlig kemikalie som finns i anläggningen och som avses i 1 mom. 2, 3 eller 4 punkten och Q avser motsvarande minimimängd enligt kolumn 2 i tabellen i del 1 eller kolumn 2 i tabellen i del 2 i bilaga I. Summan s av relationstalen bestäms enligt följande: s = q1/Q1+ q2/Q2...qn/Qn, där q avser den mängd av en farlig kemikalie som finns i anläggningen och som avses i 1 mom. 2, 3 eller 4 punkten och Q avser motsvarande minimimängd enligt kolumn 2 i tabellen i del 1 eller kolumn 2 i tabellen i del 2 i bilaga I. Försvarsmaktens explosiva varor, som är avsedda för militär verksamhet och som finns i produktionsanläggningen, beaktas inte i kalkylen enligt 6 §. Försvarsmaktens explosiva varor, som är avsedda för militär verksamhet och som finns i produktionsanläggningen, beaktas inte i kalkylen enligt 6 §.

7 § Liten industriell hantering och upplagring Annan industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier än sådan som avses i 6 § är liten. Annan industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier än sådan som avses i 6 § är liten. Upplagring av farliga kemikalier som bedrivs av en distributionsstation ska alltid betraktas som liten. Upplagring av farliga kemikalier som bedrivs av en distributionsstation ska alltid betraktas som liten. Liten industriell hantering och upplagring ska anmälas, om Liten industriell hantering och upplagring ska anmälas, om 1) det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 1 i tabellen i del 2 i bilaga I eller om det av flera till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga I, I fråga om bränsle beräknas minimimängderna när beredskapen effektiveras eller höjs enligt kolumn 2 i tabellen i del 1 i bilaga I. det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 1 i tabellen i del 2 i bilaga I eller om det av flera till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga I, I fråga om bränsle beräknas minimimängderna när beredskapen effektiveras eller höjs enligt kolumn 2 i tabellen i del 1 i bilaga I. 2) summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, 3) summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller 4) summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1. summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1. Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 6 § 2 mom., så att Q avser den motsvarande minimimängden enligt kolumn 1 i tabellen i del 1 eller del 2 i bilaga I. Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 6 § 2 mom., så att Q avser den motsvarande minimimängden enligt kolumn 2 i tabellen i del 1 eller 2 i bilaga I, ifall det är fråga om bränslen när beredskapen höjs eller effektiveras. Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 6 § 2 mom., så att Q avser den motsvarande minimimängden enligt kolumn 1 i tabellen i del 1 eller del 2 i bilaga I. Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 6 § 2 mom., så att Q avser den motsvarande minimimängden enligt kolumn 2 i tabellen i del 1 eller 2 i bilaga I, ifall det är fråga om bränslen när beredskapen höjs eller effektiveras. Försvarsmaktens explosiva varor, som är avsedda för militär verksamhet och som finns i produktionsanläggningen, beaktas inte i kalkylen enligt 7 § 3 mom. Försvarsmaktens explosiva varor, som är avsedda för militär verksamhet och som finns i produktionsanläggningen, beaktas inte i kalkylen enligt 7 § 3 mom.

8 § Skyldigheten att upprätta ett dokument som beskriver verksamhetsprinciperna Verksamhetsutövaren ska upprätta ett i 30 § i kemikaliesäkerhetslagen avsett dokument som beskriver verksamhetsprinciperna, om Verksamhetsutövaren ska upprätta ett i 30 § i kemikaliesäkerhetslagen avsett dokument som beskriver verksamhetsprinciperna, om 1) det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 3 i tabellen i del 2 i bilaga I eller om det av flera till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 3 i tabellen i del 1 i bilaga I, det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 3 i tabellen i del 2 i bilaga I eller om det av flera till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 3 i tabellen i del 1 i bilaga I, 2) summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, 3) summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller 4) summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1. summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1. Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 6 § 2 mom., så att Q avser den motsvarande minimimängden enligt kolumn 3 i tabellen i del 1 eller 2 i bilaga I. Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 6 § 2 mom., så att Q avser den motsvarande minimimängden enligt kolumn 3 i tabellen i del 1 eller 2 i bilaga I. När skyldigheten att upprätta ett dokument över verksamhetsprinciperna fastställs, bör Försvarsmaktens explosiva varor, som är avsedda för militär verksamhet och som finns på produktionsanläggningens område, beaktas. När skyldigheten att upprätta ett dokument över verksamhetsprinciperna fastställs, bör Försvarsmaktens explosiva varor, som är avsedda för militär verksamhet och som finns på produktionsanläggningens område, beaktas.

9 § Skyldigheten att utarbeta en säkerhetsrapport Verksamhetsutövaren ska utarbeta en i 30 § i kemikaliesäkerhetslagen avsedd säkerhetsrapport, om Verksamhetsutövaren ska utarbeta en i 30 § i kemikaliesäkerhetslagen avsedd säkerhetsrapport, om 1) det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 4 i tabellen i del 2 i bilaga I eller om det av flera till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 4 i tabellen i del 1 i bilaga I, det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 4 i tabellen i del 2 i bilaga I eller om det av flera till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 4 i tabellen i del 1 i bilaga I, 2) summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, 3) summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller 4) summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1. summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1. Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 6 § 2 mom., så att Q avser den motsvarande minimimängden enligt kolumn 4 i tabellen i del 1 eller 2 i bilaga I. Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 6 § 2 mom., så att Q avser den motsvarande minimimängden enligt kolumn 4 i tabellen i del 1 eller 2 i bilaga I. När skyldigheten att utarbeta en säkerhetsrapport fastställs, bör Försvarsmaktens explosiva varor, som är avsedda för militär verksamhet och som finns på produktionsanläggningens område, beaktas. När skyldigheten att utarbeta en säkerhetsrapport fastställs, bör Försvarsmaktens explosiva varor, som är avsedda för militär verksamhet och som finns på produktionsanläggningens område, beaktas. 3 kap. Omfattande industriell hantering och upplagring

10 § Beslut om genomförande av omfattande industriell hantering och upplagring Huvudstaben beslutar om byggande och placering av en ny produktionsanläggning eller anläggning (beslut om genomförande av byggande), ifall det är fråga om omfattande industriell hantering och upplagring. Innan Huvudstaben fattar ovan nämnda beslut ska den inhämta utlåtande av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning. Huvudstaben beslutar om byggande och placering av en ny produktionsanläggning eller anläggning (beslut om genomförande av byggande), ifall det är fråga om omfattande industriell hantering och upplagring. Innan Huvudstaben fattar ovan nämnda beslut ska den inhämta utlåtande av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning. Beslut får inte fattas, om utlåtande av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning saknas eller om den produktionsanläggning eller anläggning som ska uppföras enligt utlåtandet inte uppfyller säkerhetskraven för industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier enligt kemikaliesäkerhetslagen, kraven i försvarsministeriets förordning om säkerhetskraven för industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier inom försvarsförvaltningen (712/2017) eller krav som ställs i någon annan författning. Beslut får inte fattas, om utlåtande av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning saknas eller om den produktionsanläggning eller anläggning som ska uppföras enligt utlåtandet inte uppfyller säkerhetskraven för industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier enligt kemikaliesäkerhetslagen, kraven i försvarsministeriets förordning om säkerhetskraven för industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier inom försvarsförvaltningen (712/2017) eller krav som ställs i någon annan författning. Verksamhetsutövaren ska hos Huvudstaben ansöka om ett beslut om genomförande av byggande. Verksamhetsutövaren ska hos Huvudstaben ansöka om ett beslut om genomförande av byggande. Huvudstaben fattar alltid det beslut som avses i denna paragraf, om syftet är att bygga eller grunda en produktionsanläggning eller anläggning i ett objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar, på ett övningsområde eller vid en fredsbevarande operation. Huvudstaben fattar alltid det beslut som avses i denna paragraf, om syftet är att bygga eller grunda en produktionsanläggning eller anläggning i ett objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar, på ett övningsområde eller vid en fredsbevarande operation.

11 § De uppgifter som ska lämnas in för ett beslut om genomförande av byggande som gäller omfattande industriell hantering och upplagring Bestämmelser om de allmänna uppgifter om verksamhetsutövaren och om den verksamhet som ska bedrivas, om de redogörelser för identifieringen av faror och risker och för produktionsanläggningens placering samt de principer för genomförande av produktionsanläggningen som ska lämnas i ansökan finns i punkterna 1–14 i bilaga II. Bestämmelser om de allmänna uppgifter om verksamhetsutövaren och om den verksamhet som ska bedrivas, om de redogörelser för identifieringen av faror och risker och för produktionsanläggningens placering samt de principer för genomförande av produktionsanläggningen som ska lämnas i ansökan finns i punkterna 1–14 i bilaga II. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning kan förutsätta att de redogörelser som avses i punkterna 15–20 i bilaga II lämnas in till Huvudstaben innan beslut om genomförande av byggandet fattas. I annat fall ska redogörelserna lämnas in i samband med ansökan om driftsbeslut enligt 14 §. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning kan förutsätta att de redogörelser som avses i punkterna 15–20 i bilaga II lämnas in till Huvudstaben innan beslut om genomförande av byggandet fattas. I annat fall ska redogörelserna lämnas in i samband med ansökan om driftsbeslut enligt 14 §.

12 § Beslut om genomförande av byggande I beslutet ska följande nämnas: I beslutet ska följande nämnas: 1) vilket slags industriell hantering och upplagring beslutet gäller, vilket slags industriell hantering och upplagring beslutet gäller, 2) var produktionsanläggningen är belägen, var produktionsanläggningen är belägen, 3) uppgifter om de farliga kemikalier som beslutet gäller, uppgifter om de farliga kemikalier som beslutet gäller, 4) de maximimängder kemikalier som får finnas i produktionsaggregaten och i lager per byggnad eller utrymme, de maximimängder kemikalier som får finnas i produktionsaggregaten och i lager per byggnad eller utrymme, 5) på vilket sätt konsekvensbedömningen enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) har beaktats. på vilket sätt konsekvensbedömningen enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) har beaktats. 6) zonklassificering enligt statsrådets förordning om förebyggande av fara som explosiv atmosfär orsakar arbetstagare (576/2003). zonklassificering enligt statsrådets förordning om förebyggande av fara som explosiv atmosfär orsakar arbetstagare (576/2003). 7) hur kraven i 18 § i kemikaliesäkerhetslagen har beaktats i beslutet, hur kraven i 18 § i kemikaliesäkerhetslagen har beaktats i beslutet, 8) övriga ytterligare bestämmelser som eventuellt getts och villkor som ställts med tanke på säkerheten. övriga ytterligare bestämmelser som eventuellt getts och villkor som ställts med tanke på säkerheten. Till beslutet ska fogas behövliga utredningar. Till beslutet ska fogas behövliga utredningar.

13 § Informerande om beslut om genomförande av byggande Ett beslut om genomförande av byggande ska lämnas in till försvarsministeriet för kännedom. Ett beslut om genomförande av byggande ska lämnas in till försvarsministeriet för kännedom. Huvudstaben ska vid behov informera regionförvaltningsverket, räddningsmyndigheten och kommunens miljövårdsmyndighet om ett beslut om genomförande. Huvudstaben ska vid behov informera regionförvaltningsverket, räddningsmyndigheten och kommunens miljövårdsmyndighet om ett beslut om genomförande.

14 § Driftsbeslut gällande omfattande industriell hantering och upplagring Huvudstaben beslutar om att en ny produktionsanläggning eller anläggning för omfattande industriell hantering och upplagring får tas i drift (driftsbeslut). Innan Huvudstaben fattar ovan nämnda beslut ska den inhämta utlåtande av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning. Huvudstaben beslutar om att en ny produktionsanläggning eller anläggning för omfattande industriell hantering och upplagring får tas i drift (driftsbeslut). Innan Huvudstaben fattar ovan nämnda beslut ska den inhämta utlåtande av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning. Verksamhetsutövaren ska ansöka om driftsbeslut hos Huvudstaben. En ansökan som gäller ett driftsbeslut ska innehålla de uppgifter om vilka föreskrivs i 11 §. Ifall uppgifterna inte har ändrats, kan det också endast hänvisas till nämnda uppgifter. Verksamhetsutövaren ska ansöka om driftsbeslut hos Huvudstaben. En ansökan som gäller ett driftsbeslut ska innehålla de uppgifter om vilka föreskrivs i 11 §. Ifall uppgifterna inte har ändrats, kan det också endast hänvisas till nämnda uppgifter. Driftsbeslut får inte fattas, om utlåtande av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning saknas eller om ibruktagningsinspektion inte har gjorts eller om den produktionsanläggning eller anläggning som ska grundas enligt ovan nämnda utlåtande eller ibruktagningsinspektion inte uppfyller kraven i kemikaliesäkerhetslagen, i försvarsministeriets förordning om säkerhetskraven vid industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier inom försvarsförvaltningen eller krav som ställts i någon annan författning. Driftsbeslut får inte fattas, om utlåtande av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning saknas eller om ibruktagningsinspektion inte har gjorts eller om den produktionsanläggning eller anläggning som ska grundas enligt ovan nämnda utlåtande eller ibruktagningsinspektion inte uppfyller kraven i kemikaliesäkerhetslagen, i försvarsministeriets förordning om säkerhetskraven vid industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier inom försvarsförvaltningen eller krav som ställts i någon annan författning.

15 § Ibruktagningsinspektion Verksamhetsutövaren ska hos Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ansöka om en ibruktagningsinspektion. Ansökan om ibruktagningsinspektion ingår i ansökan om ett driftsbeslut. Verksamhetsutövaren ska hos Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ansöka om en ibruktagningsinspektion. Ansökan om ibruktagningsinspektion ingår i ansökan om ett driftsbeslut. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska inspektera en produktionsanläggning eller en del av den innan den tas i bruk. En inspektionsberättelse fogas till det utlåtande som avses i 14 §. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska inspektera en produktionsanläggning eller en del av den innan den tas i bruk. En inspektionsberättelse fogas till det utlåtande som avses i 14 §.

16 § Informerande om driftsbeslut Ett driftsbeslut ska lämnas in till försvarsministeriet för kännedom. Ett driftsbeslut ska lämnas in till försvarsministeriet för kännedom. Huvudstaben ska vid behov informera regionförvaltningsverket, räddningsmyndigheten och kommunens miljövårdsmyndighet om ett driftsbeslut. Huvudstaben ska vid behov informera regionförvaltningsverket, räddningsmyndigheten och kommunens miljövårdsmyndighet om ett driftsbeslut.

17 § Driftsövervakare Ansvarig person enligt 29 § i kemikaliesäkerhetslagen i en produktionsanläggning där omfattande hantering och upplagring av farliga kemikalier bedrivs är en driftsövervakare. En produktionsanläggning kan ha flera driftsövervakare. Ansvarig person enligt 29 § i kemikaliesäkerhetslagen i en produktionsanläggning där omfattande hantering och upplagring av farliga kemikalier bedrivs är en driftsövervakare. En produktionsanläggning kan ha flera driftsövervakare. Av driftsövervakaren krävs erfarenhet av hantering och upplagring av farliga kemikalier. Driftsövervakaren ska dessutom i tillräcklig mån känna till egenskaperna hos de farliga kemikalier som hanteras och upplagras i produktionsanläggningen och de riskfaktorer som är förknippade med dem samt en trygg drift av produktionsanläggningens anordningar och aggregat. Driftsövervakaren ska också behärska de bestämmelser som gäller hantering och upplagring av farliga kemikalier. Driftsövervakaren ska visas sin kompetens vid ett prov som ordnas av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning. Av driftsövervakaren krävs erfarenhet av hantering och upplagring av farliga kemikalier. Driftsövervakaren ska dessutom i tillräcklig mån känna till egenskaperna hos de farliga kemikalier som hanteras och upplagras i produktionsanläggningen och de riskfaktorer som är förknippade med dem samt en trygg drift av produktionsanläggningens anordningar och aggregat. Driftsövervakaren ska också behärska de bestämmelser som gäller hantering och upplagring av farliga kemikalier. Driftsövervakaren ska visas sin kompetens vid ett prov som ordnas av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning. Verksamhetsutövaren utnämner driftsövervakaren och en ersättare. Verksamhetsutövaren ska se till att den som är driftsövervakare har tillräckliga förutsättningar att sköta sin uppgift. Verksamhetsutövaren ska ha en aktuell förteckning över driftsövervakarna. Verksamhetsutövaren utnämner driftsövervakaren och en ersättare. Verksamhetsutövaren ska se till att den som är driftsövervakare har tillräckliga förutsättningar att sköta sin uppgift. Verksamhetsutövaren ska ha en aktuell förteckning över driftsövervakarna.

18 § Dokument som beskriver verksamhetsprinciperna Ett dokument som beskriver verksamhetsprinciperna ska utarbetas i enlighet med de krav som anges i bilaga III med beaktande av den risk för storolyckor och andra olyckor som föreligger i produktionsanläggningen. Ett dokument som beskriver verksamhetsprinciperna ska utarbetas i enlighet med de krav som anges i bilaga III med beaktande av den risk för storolyckor och andra olyckor som föreligger i produktionsanläggningen. Dokumentet som beskriver verksamhetsprinciperna eller ett sammandrag av det fogas till den ansökan som avses i 11 §. I samband med ibruktagningsinspektionen ska verksamhetsutövaren lägga fram dokumentet och visa på vilket sätt det har sörjts för att de verksamhetsprinciper som anges i det iakttas. Dokumentet som beskriver verksamhetsprinciperna eller ett sammandrag av det fogas till den ansökan som avses i 11 §. I samband med ibruktagningsinspektionen ska verksamhetsutövaren lägga fram dokumentet och visa på vilket sätt det har sörjts för att de verksamhetsprinciper som anges i det iakttas. Verksamhetsutövaren ska se över dokumentet som beskriver verksamhetsprinciperna med anledning av sådana ändringar enligt 48 och 49 § som kan ha betydande följder i fråga om risker förknippade med storolyckor. Dokumentet om verksamhetsprinciperna ska dock ses över och uppdateras minst vart femte år. Verksamhetsutövaren ska se över dokumentet som beskriver verksamhetsprinciperna med anledning av sådana ändringar enligt 48 och 49 § som kan ha betydande följder i fråga om risker förknippade med storolyckor. Dokumentet om verksamhetsprinciperna ska dock ses över och uppdateras minst vart femte år.

19 § Säkerhetsrapport En säkerhetsrapport ska lämnas in till Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning i tillräckligt god tid innan verksamheten inleds eller före sådana ändringar av kemikalierna, deras klassificering eller mängder som leder till att verksamheten i produktionsanläggningen ökar i en sådan omfattning att en säkerhetsrapport krävs. En säkerhetsrapport ska lämnas in till Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning i tillräckligt god tid innan verksamheten inleds eller före sådana ändringar av kemikalierna, deras klassificering eller mängder som leder till att verksamheten i produktionsanläggningen ökar i en sådan omfattning att en säkerhetsrapport krävs. I säkerhetsrapporten ska verksamhetsutövaren I säkerhetsrapporten ska verksamhetsutövaren 1) lämna behövliga uppgifter om den organisation och det säkerhetsledningssystem som behövs för att verksamhetsprinciperna ska kunna följas i enlighet med bilaga III, lämna behövliga uppgifter om den organisation och det säkerhetsledningssystem som behövs för att verksamhetsprinciperna ska kunna följas i enlighet med bilaga III, 2) lämna utredning om att riskerna för storolyckor i produktionsanläggningen har identifierats och att behövliga åtgärder har vidtagits för att förebygga dessa och begränsa följderna av dem för människor, miljö och egendom, lämna utredning om att riskerna för storolyckor i produktionsanläggningen har identifierats och att behövliga åtgärder har vidtagits för att förebygga dessa och begränsa följderna av dem för människor, miljö och egendom, 3) lämna utredning av att säkerhetskraven i kemikaliesäkerhetslagen och i försvarsministeriets förordning om säkerhetskraven vid industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier inom försvarsförvaltningen, som utfärdats med stöd av lagen, har beaktats, lämna utredning av att säkerhetskraven i kemikaliesäkerhetslagen och i försvarsministeriets förordning om säkerhetskraven vid industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier inom försvarsförvaltningen, som utfärdats med stöd av lagen, har beaktats, 4) lämna utredning om att en intern räddningsplan har gjorts upp, lämna utredning om att en intern räddningsplan har gjorts upp, 5) lämna tillräckliga uppgifter för uppgörande av en extern räddningsplan, lämna tillräckliga uppgifter för uppgörande av en extern räddningsplan, 6) lämna tillräckliga uppgifter med avseende på placeringen av produktionsanläggningen och planeringen av hur den omgivande marken ska användas. lämna tillräckliga uppgifter med avseende på placeringen av produktionsanläggningen och planeringen av hur den omgivande marken ska användas. Bestämmelser om säkerhetsrapportens innehåll finns i bilaga IV. Bestämmelser om säkerhetsrapportens innehåll finns i bilaga IV.

20 § Behandlingen av säkerhetsrapporten Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska meddela verksamhetsutövaren sina slutsatser om säkerhetsrapporten. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska meddela verksamhetsutövaren sina slutsatser om säkerhetsrapporten. Innan Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning meddelar sina slutsatser ska inspektionsavdelningen vid behov ge närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten tillfälle att framföra sina åsikter om säkerhetsrapporten. Innan Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning meddelar sina slutsatser ska inspektionsavdelningen vid behov ge närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten tillfälle att framföra sina åsikter om säkerhetsrapporten. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska vid behov sända slutsatserna om säkerhetsrapporten för kännedom till regionförvaltningsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska vid behov sända slutsatserna om säkerhetsrapporten för kännedom till regionförvaltningsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten.

21 § Översyn av säkerhetsrapporten Verksamhetsutövaren ska se över och uppdatera säkerhetsrapporten, om Verksamhetsutövaren ska se över och uppdatera säkerhetsrapporten, om 1) det vid produktionsanläggningen har skett en storolycka eller en sådan ändring av verksamheten som ökar risken för storolyckor, det vid produktionsanläggningen har skett en storolycka eller en sådan ändring av verksamheten som ökar risken för storolyckor, 2) en översyn är nödvändig för att beakta utvecklingen inom säkerhetsteknik, riskbedömning och tekniskt kunnande, en översyn är nödvändig för att beakta utvecklingen inom säkerhetsteknik, riskbedömning och tekniskt kunnande, 3) det vid utredningen av olycks- och farosituationer har kommit fram omständigheter som måste beaktas, det vid utredningen av olycks- och farosituationer har kommit fram omständigheter som måste beaktas, 4) verksamhetsutövaren byts ut, verksamhetsutövaren byts ut, 5) Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning begär det. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning begär det. Säkerhetsrapporten ska dock ses över och uppdateras minst vart femte år. Den uppdaterade rapporten ska utan dröjsmål lämnas in till Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning. Säkerhetsrapporten ska dock ses över och uppdateras minst vart femte år. Den uppdaterade rapporten ska utan dröjsmål lämnas in till Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning. Vid behandlingen av den uppdaterade säkerhetsrapporten iakttas vad som föreskrivs i 20 §. Vid behandlingen av den uppdaterade säkerhetsrapporten iakttas vad som föreskrivs i 20 §. Verksamhetsutövaren ska se till att räddningsmyndigheten till sitt förfogande har den uppdaterade information som behövs om säkerhetsrapporten. Verksamhetsutövaren ska se till att räddningsmyndigheten till sitt förfogande har den uppdaterade information som behövs om säkerhetsrapporten.

22 § Intern räddningsplan En intern räddningsplan, som verksamhetsutövaren har gjort upp för produktionsanläggningen, ska tillställas Försvarsmaktens brandinspektör i tillräckligt god tid innan verksamheten inleds. En intern räddningsplan, som verksamhetsutövaren har gjort upp för produktionsanläggningen, ska tillställas Försvarsmaktens brandinspektör i tillräckligt god tid innan verksamheten inleds. Räddningsplanen ska göras upp med beaktande av följande mål: Räddningsplanen ska göras upp med beaktande av följande mål: 1) olyckor begränsas och kontrolleras för att följderna av dem ska kunna minimeras samt för att skador på människors hälsa, miljön och egendom ska kunna begränsas, olyckor begränsas och kontrolleras för att följderna av dem ska kunna minimeras samt för att skador på människors hälsa, miljön och egendom ska kunna begränsas, 2) behövliga åtgärder vidtas för att människors hälsa och miljön ska kunna skyddas mot följderna av olyckor, behövliga åtgärder vidtas för att människors hälsa och miljön ska kunna skyddas mot följderna av olyckor, 3) behövlig information förmedlas till befolkningen och till ansvariga myndigheter och inrättningar i området, behövlig information förmedlas till befolkningen och till ansvariga myndigheter och inrättningar i området, 4) förberedelser görs för att spåren efter en olycka ska kunna undanröjas och miljön rengöras. förberedelser görs för att spåren efter en olycka ska kunna undanröjas och miljön rengöras. Räddningsplanen ska innehålla en bedömning av vilka effekter olyckor har utanför produktionsanläggningen samt de uppgifter som avses i bilaga V. Räddningsplanen ska innehålla en bedömning av vilka effekter olyckor har utanför produktionsanläggningen samt de uppgifter som avses i bilaga V. När räddningsplanen görs upp ska den personal som arbetar vid produktionsanläggningen höras, inklusive de långvariga underleverantörer som arbetar i området, och det lokala räddningsväsendets arrangemang ska beaktas. När räddningsplanen görs upp ska den personal som arbetar vid produktionsanläggningen höras, inklusive de långvariga underleverantörer som arbetar i området, och det lokala räddningsväsendets arrangemang ska beaktas. Försvarsmaktens brandinspektör inspekterar den interna räddningsplanen och lämnar in sina slutsatser om den till Huvudstaben. Innan Försvarsmaktens brandinspektör meddelar sina slutsatser om räddningsplanen kan inspektören vid behov begära utlåtande av räddningsmyndigheten. Slutsatserna presenteras i det beslut som avses i 14 §. Försvarsmaktens brandinspektör inspekterar den interna räddningsplanen och lämnar in sina slutsatser om den till Huvudstaben. Innan Försvarsmaktens brandinspektör meddelar sina slutsatser om räddningsplanen kan inspektören vid behov begära utlåtande av räddningsmyndigheten. Slutsatserna presenteras i det beslut som avses i 14 §.

23 § Översyn och uppdatering av den interna räddningsplanen Verksamhetsutövaren ska se över räddningsplanen minst vart tredje år och alltid när det behövs justera och uppdatera den. Vid översynen ska hänsyn tas till ändringar i produktionsanläggningen och i arrangemangen inom räddningsväsendet, till den ökande tekniska sakkunskapen och till den ökande kännedomen om de åtgärder som ska vidtas för att förebygga storolyckor. Verksamhetsutövaren ska se över räddningsplanen minst vart tredje år och alltid när det behövs justera och uppdatera den. Vid översynen ska hänsyn tas till ändringar i produktionsanläggningen och i arrangemangen inom räddningsväsendet, till den ökande tekniska sakkunskapen och till den ökande kännedomen om de åtgärder som ska vidtas för att förebygga storolyckor. Den uppdaterade planen ska lämnas till Försvarsmaktens brandinspektör och till Huvudstaben. Den uppdaterade planen ska lämnas till Försvarsmaktens brandinspektör och till Huvudstaben.

24 § Övningar enligt den interna räddningsplanen Verksamhetsutövaren ska göra upp en plan för ordnandet av övningar som gäller den interna räddningsplanen. Verksamhetsutövaren ska göra upp en plan för ordnandet av övningar som gäller den interna räddningsplanen. Verksamhetsutövaren ska regelbundet ordna övningar för att försäkra sig om att räddningsplanen fungerar. Verksamhetsutövaren ska regelbundet ordna övningar för att försäkra sig om att räddningsplanen fungerar.

25 § Extern räddningsplan Bestämmelser om räddningsmyndighetens skyldighet att göra upp en extern räddningsplan finns i räddningslagen (379/2011). Bestämmelser om räddningsmyndighetens skyldighet att göra upp en extern räddningsplan finns i räddningslagen (379/2011). Genast när säkerhetsrapporten och den interna räddningsplanen har gjorts upp eller uppdaterats ska verksamhetsutövaren lämna nödvändiga uppgifter om dem till räddningsmyndigheten och regionförvaltningsmyndigheten för uppgörande av en extern räddningsplan. Genast när säkerhetsrapporten och den interna räddningsplanen har gjorts upp eller uppdaterats ska verksamhetsutövaren lämna nödvändiga uppgifter om dem till räddningsmyndigheten och regionförvaltningsmyndigheten för uppgörande av en extern räddningsplan.

26 § Samarbete mellan verksamhetsutövarna för att förebygga olyckor Om flera produktionsanläggningar är belägna inom samma område och bildar en funktionell helhet eller är belägna så nära varandra att en olycka i en produktionsanläggning kan orsaka skada inom en annan produktionsanläggnings område, ska verksamhetsutövarna samarbeta för att förebygga storolyckor och förhindra att olyckor sprider sig och då beakta sekretessbestämmelserna. Om flera produktionsanläggningar är belägna inom samma område och bildar en funktionell helhet eller är belägna så nära varandra att en olycka i en produktionsanläggning kan orsaka skada inom en annan produktionsanläggnings område, ska verksamhetsutövarna samarbeta för att förebygga storolyckor och förhindra att olyckor sprider sig och då beakta sekretessbestämmelserna. De produktionsanläggningar som avses i 1 mom. ska De produktionsanläggningar som avses i 1 mom. ska 1) ge de andra produktionsanläggningarna på området uppgifter om de risker för eventuella storolyckor och andra olyckor som föreligger i produktionsanläggningen, ge de andra produktionsanläggningarna på området uppgifter om de risker för eventuella storolyckor och andra olyckor som föreligger i produktionsanläggningen, 2) i sina verksamhetsprinciper, sitt säkerhetsledningssystem, sin säkerhetsrapport, sin interna räddningsplan och sina övriga utredningar beakta de risker för storolyckor och andra olyckor som de andra produktionsanläggningarna medför, i sina verksamhetsprinciper, sitt säkerhetsledningssystem, sin säkerhetsrapport, sin interna räddningsplan och sina övriga utredningar beakta de risker för storolyckor och andra olyckor som de andra produktionsanläggningarna medför, 3) samarbeta när det gäller att informera allmänheten och att lämna uppgifter till räddningsmyndigheten för den externa räddningsplanen, samarbeta när det gäller att informera allmänheten och att lämna uppgifter till räddningsmyndigheten för den externa räddningsplanen, 4) utarbeta gemensamma principer för organiseringen av sådana funktioner som påverkar alla de verksamhetsutövare på området som avses i 1 mom., såsom passagekontroll, trafiken på området, kommunikationen mellan verksamhetsutövarna samt gemensamma räddningsövningar eller samordning av räddningsövningarna. utarbeta gemensamma principer för organiseringen av sådana funktioner som påverkar alla de verksamhetsutövare på området som avses i 1 mom., såsom passagekontroll, trafiken på området, kommunikationen mellan verksamhetsutövarna samt gemensamma räddningsövningar eller samordning av räddningsövningarna.

27 § Områden som är viktiga med tanke på risken för storolycka Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska, utgående från de uppgifter som inspektionsavdelningen har fått i ansökan om genomförande- och driftsbeslut, säkerhetsrapporten och dokumentet om verksamhetsprinciperna och vid inspektionen, ange de områden där risken för eller följderna av en storolycka kan öka till följd av produktionsanläggningens geografiska läge och närheten till andra produktionsanläggningar samt på grund av de farliga kemikalier som finns i dem. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska, utgående från de uppgifter som inspektionsavdelningen har fått i ansökan om genomförande- och driftsbeslut, säkerhetsrapporten och dokumentet om verksamhetsprinciperna och vid inspektionen, ange de områden där risken för eller följderna av en storolycka kan öka till följd av produktionsanläggningens geografiska läge och närheten till andra produktionsanläggningar samt på grund av de farliga kemikalier som finns i dem. Huvudstaben anmäler de områden som fastslagits i 1 mom. till Säkerhets- och kemikalieverket. Huvudstaben anmäler de områden som fastslagits i 1 mom. till Säkerhets- och kemikalieverket. De produktionsanläggningar som är belägna på ett område som har angetts i enlighet med 1 mom. ska i sin verksamhet beakta bestämmelserna om samarbete i 26 §. De produktionsanläggningar som är belägna på ett område som har angetts i enlighet med 1 mom. ska i sin verksamhet beakta bestämmelserna om samarbete i 26 §.

28 § Ansökan om fastställelse av ett område som upplagsområde I en ansökan om att ett område ska fastställas som upplagsområde i enlighet med 33 § i kemikaliesäkerhetslagen ska det redogöras för I en ansökan om att ett område ska fastställas som upplagsområde i enlighet med 33 § i kemikaliesäkerhetslagen ska det redogöras för 1) planläggningen av och trafikarrangemangen på upplagsområdet och i dess närmaste omgivning, planläggningen av och trafikarrangemangen på upplagsområdet och i dess närmaste omgivning, 2) ägarförhållandena för upplagsområdet och de aggregat och utrustningar som är avsedda för sambruk, ägarförhållandena för upplagsområdet och de aggregat och utrustningar som är avsedda för sambruk, 3) vilka kemikalier som enligt planerna ska upplagras på upplagsområdet och deras maximimängder klassvis, vilka kemikalier som enligt planerna ska upplagras på upplagsområdet och deras maximimängder klassvis, 4) hur väl marken i området lämpar sig som upplagsområde, hur väl marken i området lämpar sig som upplagsområde, 5) genomförandet av och konstruktionen hos de påfyllnads- och tömningsanordningar, transportrörsystem och andra anordningar och utrustningar som är i sambruk samt hur driften, underhållet och servicen av dem har ordnats, genomförandet av och konstruktionen hos de påfyllnads- och tömningsanordningar, transportrörsystem och andra anordningar och utrustningar som är i sambruk samt hur driften, underhållet och servicen av dem har ordnats, 6) åtgärderna för brandbekämpning och annan skadebekämpning samt räddningsverksamheten på upplagsområdet. åtgärderna för brandbekämpning och annan skadebekämpning samt räddningsverksamheten på upplagsområdet.

29 § Beslut om fastställelse av ett upplagsområde När det gäller ett område som planeras bli upplagsområde ska Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning klarlägga hur områdets läge, trafikarrangemang, mark, de transportrörsystem samt påfyllnings- och tömningsanordningar som är i sambruk och deras driftsarrangemang liksom även service- och underhållsåtgärder i fråga om dem lämpar sig för verksamheten på upplagsområdet samt om passagekontrollen, brandbekämpningen och beredskapen inför olyckor är tillräcklig med beaktande av den verksamhet som har planerats på området och dess omfattning. När det gäller ett område som planeras bli upplagsområde ska Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning klarlägga hur områdets läge, trafikarrangemang, mark, de transportrörsystem samt påfyllnings- och tömningsanordningar som är i sambruk och deras driftsarrangemang liksom även service- och underhållsåtgärder i fråga om dem lämpar sig för verksamheten på upplagsområdet samt om passagekontrollen, brandbekämpningen och beredskapen inför olyckor är tillräcklig med beaktande av den verksamhet som har planerats på området och dess omfattning. Innan ett område fastställs som upplagsområde ska Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning vid behov begära utlåtande av regionförvaltningsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten. Innan ett område fastställs som upplagsområde ska Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning vid behov begära utlåtande av regionförvaltningsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten.

30 § Tillsynsplan Utöver vad som föreskrivs i 27 § i kemikaliesäkerhetslagen ska tillsynsplanen innehålla åtminstone följande: Utöver vad som föreskrivs i 27 § i kemikaliesäkerhetslagen ska tillsynsplanen innehålla åtminstone följande: 1) en förteckning över produktionsanläggningarna, en förteckning över produktionsanläggningarna, 2) en förteckning över grupper av produktionsanläggningar med dominoeffekter, som innebär risk för att olyckor sprids, en förteckning över grupper av produktionsanläggningar med dominoeffekter, som innebär risk för att olyckor sprids, 3) en förteckning över de produktionsanläggningar där särskilda externa risk- eller farokällor kan öka riskerna för eller följderna av en storolycka, en förteckning över de produktionsanläggningar där särskilda externa risk- eller farokällor kan öka riskerna för eller följderna av en storolycka, 4) förfaranden för periodiska inspektioner, förfaranden för periodiska inspektioner, 5) förfaranden för andra inspektioner än periodiska inspektioner, förfaranden för andra inspektioner än periodiska inspektioner, 6) förfaranden för samarbete mellan olika myndigheter som utför inspektioner. förfaranden för samarbete mellan olika myndigheter som utför inspektioner. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning utarbetar tillsynsplanen. Tillsynsplanen ska lämnas in till försvarsministeriet för kännedom. Tillsynsplanen ska ses över regelbundet. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning utarbetar tillsynsplanen. Tillsynsplanen ska lämnas in till försvarsministeriet för kännedom. Tillsynsplanen ska ses över regelbundet.

31 § Inspektioner enligt tillsynsprogrammet Inspektionerna enligt det tillsynsprogram som avses i 27 § i kemikaliesäkerhetslagen ska utföras med följande intervaller: Inspektionerna enligt det tillsynsprogram som avses i 27 § i kemikaliesäkerhetslagen ska utföras med följande intervaller: 1) produktionsanläggningar för vilka det krävs en säkerhetsrapport och ett dokument som beskriver verksamhetsprinciperna minst en gång vart tredje år, produktionsanläggningar för vilka det krävs en säkerhetsrapport och ett dokument som beskriver verksamhetsprinciperna minst en gång vart tredje år, 2) övriga produktionsanläggningar där omfattande industriell hantering och upplagring bedrivs samt upplagsområden minst en gång vart femte år. övriga produktionsanläggningar där omfattande industriell hantering och upplagring bedrivs samt upplagsområden minst en gång vart femte år.

32 § Avvikelse från inspektionsintervallerna De inspektionsintervaller som anges i 31 § 1 mom. kan förlängas utifrån en systematisk bedömning av risken för en storolycka vid produktionsanläggningen. Vid bedömningen ska hänsyn tas till produktionsanläggningens eventuella konsekvenser för människors hälsa och miljön och till att Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning har kunnat försäkra sig om produktionsanläggningens tekniska säkerhet, verksamhetsprinciper och ledningssystem samt om att de fungerar. De inspektionsintervaller som anges i 31 § 1 mom. kan förlängas utifrån en systematisk bedömning av risken för en storolycka vid produktionsanläggningen. Vid bedömningen ska hänsyn tas till produktionsanläggningens eventuella konsekvenser för människors hälsa och miljön och till att Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning har kunnat försäkra sig om produktionsanläggningens tekniska säkerhet, verksamhetsprinciper och ledningssystem samt om att de fungerar. Inspektionsintervallerna kan också förkortas, om detta behövs för att säkerheten ska kunna garanteras. Om det vid en inspektion upptäcks en allvarlig försummelse eller ett tillbud ska en ny inspektion utföras senast efter sex månader. Inspektionsintervallerna kan också förkortas, om detta behövs för att säkerheten ska kunna garanteras. Om det vid en inspektion upptäcks en allvarlig försummelse eller ett tillbud ska en ny inspektion utföras senast efter sex månader. En inspektion ska också göras när det behövs för att undersöka allvarliga klagomål, allvarliga olyckor och tillbud samt farliga situationer och brister när det gäller att uppfylla kraven. En inspektion ska också göras när det behövs för att undersöka allvarliga klagomål, allvarliga olyckor och tillbud samt farliga situationer och brister när det gäller att uppfylla kraven. En inspektion av produktionsanläggningen som avses i 2 och 3 mom. kan ersättas med en granskning av rapporter, redogörelser eller uppföljningsuppgifter som verksamhetsutövaren har lämnat. En inspektion av produktionsanläggningen som avses i 2 och 3 mom. kan ersättas med en granskning av rapporter, redogörelser eller uppföljningsuppgifter som verksamhetsutövaren har lämnat.

33 § Innehållet i inspektionen Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska vid ibruktagningsinspektionen och regelbundet i enlighet med tillsynsprogrammet inspektera produktionsanläggningens tekniska genomförande, verksamhetsprinciper och ledningssystem. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska vid ibruktagningsinspektionen och regelbundet i enlighet med tillsynsprogrammet inspektera produktionsanläggningens tekniska genomförande, verksamhetsprinciper och ledningssystem. Vid inspektionen ska verksamhetsutövaren visa att Vid inspektionen ska verksamhetsutövaren visa att 1) de uppgifter som lämnats i säkerhetsrapporten, ansökan, anmälan eller i andra utredningar som har lämnats in till Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning motsvarar den rådande situationen i produktionsanläggningen, de uppgifter som lämnats i säkerhetsrapporten, ansökan, anmälan eller i andra utredningar som har lämnats in till Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning motsvarar den rådande situationen i produktionsanläggningen, 2) villkoren i de beslut som getts om produktionsanläggningen följs, villkoren i de beslut som getts om produktionsanläggningen följs, 3) ändringar som har gjorts i produktionsanläggningen har genomförts i enlighet med bestämmelserna, ändringar som har gjorts i produktionsanläggningen har genomförts i enlighet med bestämmelserna, 4) verksamhetsprinciperna för förebyggande av olyckor följs, verksamhetsprinciperna för förebyggande av olyckor följs, 5) tillräckliga åtgärder för förebyggande av olyckor har vidtagits, med beaktande av de verksamheter som bedrivs i produktionsanläggningen, tillräckliga åtgärder för förebyggande av olyckor har vidtagits, med beaktande av de verksamheter som bedrivs i produktionsanläggningen, 6) beredskapen för att begränsa följderna av olyckor är tillräcklig på produktionsanläggningens område och utanför det, beredskapen för att begränsa följderna av olyckor är tillräcklig på produktionsanläggningens område och utanför det, 7) produktionsanläggningen uppfyller också övriga krav som ställs i kemikaliesäkerhetslagen, försvarsministeriets förordning om säkerhetskraven vid industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier inom försvarsförvaltningen eller i någon annan författning. produktionsanläggningen uppfyller också övriga krav som ställs i kemikaliesäkerhetslagen, försvarsministeriets förordning om säkerhetskraven vid industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier inom försvarsförvaltningen eller i någon annan författning.

34 § Inspektionsberättelse Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska efter varje inspektion inom två månader avfatta en inspektionsberättelse som omfattar de inspekterade objekten, huvudpunkterna i inspektionen samt upptäckta brister. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska efter varje inspektion inom två månader avfatta en inspektionsberättelse som omfattar de inspekterade objekten, huvudpunkterna i inspektionen samt upptäckta brister. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning sänder inspektionsberättelsen till verksamhetsutövaren. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska årligen till Huvudstaben och försvarsministeriet rapportera utförda inspektioner, konstaterade brister och korrigerande åtgärder. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning sänder inspektionsberättelsen till verksamhetsutövaren. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning ska årligen till Huvudstaben och försvarsministeriet rapportera utförda inspektioner, konstaterade brister och korrigerande åtgärder. 4 kap. Liten industriell hantering och upplagring

35 § Anmälan om liten verksamhet Anmälan om liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier enligt 7 § görs till Försvarsmaktens brandinspektör. Anmälan om liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier enligt 7 § görs till Försvarsmaktens brandinspektör. I anmälan ska anges I anmälan ska anges 1) verksamhetsutövarens namn, hemort och kontaktuppgifter, verksamhetsutövarens namn, hemort och kontaktuppgifter, 2) produktionsanläggningens placering, produktionsanläggningens placering, 3) områdets vattentäkter, viktiga grundvattenområden och andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning samt markens beskaffenhet, områdets vattentäkter, viktiga grundvattenområden och andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning samt markens beskaffenhet, 4) de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) samt hälso- eller miljöfarliga kemikalier som ska hanteras och upplagras i produktionsanläggningen, de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) samt hälso- eller miljöfarliga kemikalier som ska hanteras och upplagras i produktionsanläggningen, 5) de största mängder av i 4 punkten avsedda kemikalier som samtidigt kommer att finnas i driftsanordningarna och lagren, de största mängder av i 4 punkten avsedda kemikalier som samtidigt kommer att finnas i driftsanordningarna och lagren, 6) när det planeras att verksamheten ska inledas. när det planeras att verksamheten ska inledas. Till anmälan ska fogas Till anmälan ska fogas 1) en redogörelse för de faror och olycksrisker som sammanhänger med hanteringen och upplagringen av de farliga kemikalierna, en redogörelse för de faror och olycksrisker som sammanhänger med hanteringen och upplagringen av de farliga kemikalierna, 2) säkerhetsdatablad eller motsvarande uppgifter om de kemikalier som huvudsakligen ska hanteras och upplagras, säkerhetsdatablad eller motsvarande uppgifter om de kemikalier som huvudsakligen ska hanteras och upplagras, 3) en redogörelse i stora drag för hur den industriella hanteringen eller upplagringen är planerad att ske, en redogörelse i stora drag för hur den industriella hanteringen eller upplagringen är planerad att ske, 4) en redogörelse för brandbekämpningsarrangemangen, hur eventuella läckor ska fås under kontroll och andra åtgärder som har planerats med tanke på olyckor. en redogörelse för brandbekämpningsarrangemangen, hur eventuella läckor ska fås under kontroll och andra åtgärder som har planerats med tanke på olyckor. 5) ett explosionsskyddsdokument. ett explosionsskyddsdokument.

36 § Anmälan om tillfällig liten verksamhet Med tillfällig hantering eller upplagring avses industriell hantering och upplagring av en kemikalie som pågår högst sex månader. Med tillfällig hantering eller upplagring avses industriell hantering och upplagring av en kemikalie som pågår högst sex månader. Anmälan om tillfällig liten verksamhet görs till Försvarsmaktens brandinspektör. Anmälan om tillfällig liten verksamhet görs till Försvarsmaktens brandinspektör. I anmälan om tillfällig liten industriell hantering eller upplagring av farliga kemikalier ska anges I anmälan om tillfällig liten industriell hantering eller upplagring av farliga kemikalier ska anges 1) verksamhetsutövarens namn, hemort och kontaktuppgifter, verksamhetsutövarens namn, hemort och kontaktuppgifter, 2) var verksamheten ska bedrivas, var verksamheten ska bedrivas, 3) områdets vattentäkter, viktiga grundvattenområden och andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning samt markens beskaffenhet, om detta är väsentligt med tanke på de kemikalier som ska hanteras eller upplagras, områdets vattentäkter, viktiga grundvattenområden och andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning samt markens beskaffenhet, om detta är väsentligt med tanke på de kemikalier som ska hanteras eller upplagras, 4) de farliga kemikalier som ska hanteras och upplagras på platsen samt deras maximimängder, de farliga kemikalier som ska hanteras och upplagras på platsen samt deras maximimängder, 5) den tid under vilken verksamheten ska bedrivas. den tid under vilken verksamheten ska bedrivas. Till anmälan ska fogas Till anmälan ska fogas 1) en redogörelse för de faror och olycksrisker som sammanhänger med hanteringen och upplagringen av de farliga kemikalierna, en redogörelse för de faror och olycksrisker som sammanhänger med hanteringen och upplagringen av de farliga kemikalierna, 2) säkerhetsdatablad eller motsvarande uppgifter om de kemikalier som huvudsakligen ska hanteras och upplagras, säkerhetsdatablad eller motsvarande uppgifter om de kemikalier som huvudsakligen ska hanteras och upplagras, 3) en redogörelse i stora drag för hur hanteringen eller upplagringen av kemikalierna är planerad att ske, en redogörelse i stora drag för hur hanteringen eller upplagringen av kemikalierna är planerad att ske, 4) en redogörelse för brandbekämpningsarrangemangen, hur eventuella läckor ska fås under kontroll och andra åtgärder som har planerats med tanke på olyckor. en redogörelse för brandbekämpningsarrangemangen, hur eventuella läckor ska fås under kontroll och andra åtgärder som har planerats med tanke på olyckor.

37 § Beslut om anmälan Försvarsmaktens brandinspektör ska, utgående från en anmälan som inspektören med stöd av 35 och 36 § har fått, fatta beslut om liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier. I beslutet ska följande nämnas: Försvarsmaktens brandinspektör ska, utgående från en anmälan som inspektören med stöd av 35 och 36 § har fått, fatta beslut om liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier. I beslutet ska följande nämnas: 1) vilket slags verksamhet beslutet gäller, vilket slags verksamhet beslutet gäller, 2) var anläggningen är belägen, var anläggningen är belägen, 3) uppgifter om de farliga kemikalier som beslutet gäller, uppgifter om de farliga kemikalier som beslutet gäller, 4) de maximimängder kemikalier som får finnas i aggregaten och lagret, de maximimängder kemikalier som får finnas i aggregaten och lagret, 5) de villkor som gäller verksamheten. de villkor som gäller verksamheten. Till beslutet ska fogas behövliga utredningar. Till beslutet ska fogas behövliga utredningar. Försvarsmaktens brandinspektör ska vid behov sända beslutet för kännedom till regionförvaltningsverket och kommunens miljövårdsmyndighet. Försvarsmaktens brandinspektör ska vid behov sända beslutet för kännedom till regionförvaltningsverket och kommunens miljövårdsmyndighet.

38 § Ibruktagningsinspektion Försvarsmaktens brandinspektör inspekterar en i 35 § avsedd produktionsanläggning där liten industriell hantering eller upplagring bedrivs innan beslut enligt 37 § fattas. Försvarsmaktens brandinspektör inspekterar en i 35 § avsedd produktionsanläggning där liten industriell hantering eller upplagring bedrivs innan beslut enligt 37 § fattas. Vid en inspektion enligt 27 a § 2 mom. i kemikaliesäkerhetslagen ska särskild uppmärksamhet fästas vid en trygg användning av produktionsanläggningen, vid service och underhåll av anläggningens konstruktioner, aggregat och utrustningar, vid utbildningen och handledningen av personalen samt vid förebyggandet av olyckor och organiserandet av räddningsverksamheten. Vid en inspektion enligt 27 a § 2 mom. i kemikaliesäkerhetslagen ska särskild uppmärksamhet fästas vid en trygg användning av produktionsanläggningen, vid service och underhåll av anläggningens konstruktioner, aggregat och utrustningar, vid utbildningen och handledningen av personalen samt vid förebyggandet av olyckor och organiserandet av räddningsverksamheten. Över inspektionen ska en inspektionsberättelse utarbetas, av vilken framgår de brister som eventuellt har upptäckts vid produktionsanläggningen och de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristerna. Inspektionsberättelsen ska fogas till det beslut som avses i 37 §. Över inspektionen ska en inspektionsberättelse utarbetas, av vilken framgår de brister som eventuellt har upptäckts vid produktionsanläggningen och de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristerna. Inspektionsberättelsen ska fogas till det beslut som avses i 37 §. Verksamhetsutövaren ska inom utsatt tid lämna en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen avhjälps. Verksamhetsutövaren ska inom utsatt tid lämna en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen avhjälps.

39 § Ibruktagningsinspektion av tillfällig verksamhet Vid en ibruktagningsinspektion som gäller tillfällig verksamhet enligt 36 § ska särskild uppmärksamhet fästas vid en trygg användning av anläggningen, vid handledningen av personalen samt vid förebyggandet av olyckor och organiserandet av räddningsverksamheten. Vid en ibruktagningsinspektion som gäller tillfällig verksamhet enligt 36 § ska särskild uppmärksamhet fästas vid en trygg användning av anläggningen, vid handledningen av personalen samt vid förebyggandet av olyckor och organiserandet av räddningsverksamheten. Över inspektionen ska en inspektionsberättelse utarbetas, av vilken framgår de brister som eventuellt har upptäckts och åtgärderna för att avhjälpa bristerna. Över inspektionen ska en inspektionsberättelse utarbetas, av vilken framgår de brister som eventuellt har upptäckts och åtgärderna för att avhjälpa bristerna. Verksamhetsutövaren ska inom utsatt tid lämna en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen avhjälps. Verksamhetsutövaren ska inom utsatt tid lämna en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen avhjälps.

40 § Verksamhetsövervakare Verksamhetsutövaren ska utse en verksamhetsövervakare och ersättare, om den industriella hanteringen och upplagringen är liten men inte omfattande. Verksamhetsövervakaren ska se till att verksamheten i produktionsanläggningen stämmer överens med de bestämmelser som gäller farliga kemikalier samt med beslutet enligt 37 §. Verksamhetsutövaren ska utse en verksamhetsövervakare och ersättare, om den industriella hanteringen och upplagringen är liten men inte omfattande. Verksamhetsövervakaren ska se till att verksamheten i produktionsanläggningen stämmer överens med de bestämmelser som gäller farliga kemikalier samt med beslutet enligt 37 §. Av verksamhetsövervakaren krävs erfarenhet av hantering och upplagring av farliga kemikalier. Verksamhetsövervakaren ska dessutom i tillräcklig mån känna till egenskaperna hos de farliga kemikalier som hanteras och upplagras i produktionsanläggningen och de riskfaktorer som är förknippade med dem samt en trygg drift av produktionsanläggningens anordningar och aggregat. Verksamhetsövervakaren ska också behärska de bestämmelser som gäller hantering och upplagring av farliga kemikalier. Av verksamhetsövervakaren krävs erfarenhet av hantering och upplagring av farliga kemikalier. Verksamhetsövervakaren ska dessutom i tillräcklig mån känna till egenskaperna hos de farliga kemikalier som hanteras och upplagras i produktionsanläggningen och de riskfaktorer som är förknippade med dem samt en trygg drift av produktionsanläggningens anordningar och aggregat. Verksamhetsövervakaren ska också behärska de bestämmelser som gäller hantering och upplagring av farliga kemikalier. Verksamhetsutövaren ska se till att verksamhetsövervakaren har tillräckliga förutsättningar att sköta sin uppgift. Verksamhetsutövaren ska ha en aktuell förteckning över verksamhetsövervakarna. Verksamhetsutövaren ska se till att verksamhetsövervakaren har tillräckliga förutsättningar att sköta sin uppgift. Verksamhetsutövaren ska ha en aktuell förteckning över verksamhetsövervakarna.

41 § Ibruktagning av oljeeldningsaggregat Verksamhetsutövaren ska till Försvarsmaktens brandinspektör anmäla ibruktagandet också av ett sådant med förstoftningsbrännare utrustat oljeeldningsaggregat som inte förutsätter anmälan enligt 35 §. Försvarsmaktens brandinspektör ska inspektera oljeeldningsaggregatet inom tre månader från ibruktagandet. Verksamhetsutövaren ska till Försvarsmaktens brandinspektör anmäla ibruktagandet också av ett sådant med förstoftningsbrännare utrustat oljeeldningsaggregat som inte förutsätter anmälan enligt 35 §. Försvarsmaktens brandinspektör ska inspektera oljeeldningsaggregatet inom tre månader från ibruktagandet.

42 § Inspektioner enligt tillsynsplanen Försvarsmaktens brandinspektör ska planenligt, systematiskt och periodiskt inspektera en produktionsanläggning som avses i 35 § och vid vilken bedrivs liten industriell hantering eller upplagring. Inspektionerna ska inbegripas i tillsynen enligt 83 § i räddningslagen. Vid inspektionen ska särskild uppmärksamhet fästas vid en trygg användning av produktionsanläggningen, vid service och underhåll av anläggningens konstruktioner, aggregat och utrustningar, vid utbildningen och handledningen av personalen samt vid förebyggandet av olyckor och organiserandet av räddningsverksamheten. Försvarsmaktens brandinspektör ska planenligt, systematiskt och periodiskt inspektera en produktionsanläggning som avses i 35 § och vid vilken bedrivs liten industriell hantering eller upplagring. Inspektionerna ska inbegripas i tillsynen enligt 83 § i räddningslagen. Vid inspektionen ska särskild uppmärksamhet fästas vid en trygg användning av produktionsanläggningen, vid service och underhåll av anläggningens konstruktioner, aggregat och utrustningar, vid utbildningen och handledningen av personalen samt vid förebyggandet av olyckor och organiserandet av räddningsverksamheten. Över inspektionen ska en inspektionsberättelse utarbetas, av vilken framgår de brister som eventuellt har upptäckts vid produktionsanläggningen och de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristerna. Över inspektionen ska en inspektionsberättelse utarbetas, av vilken framgår de brister som eventuellt har upptäckts vid produktionsanläggningen och de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristerna. Verksamhetsutövaren ska inom utsatt tid till Försvarsmaktens brandinspektör lämna en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen avhjälps. Verksamhetsutövaren ska inom utsatt tid till Försvarsmaktens brandinspektör lämna en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen avhjälps. 5 kap. Lagercisterner

43 § Konstruktionsbesiktning En cistern som är avsedd som en fast lagercistern för brännbar vätska och brandfarlig gas får inte tas i bruk innan Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning, utgående från en besiktning utförd av ett besiktningsorgan (konstruktionsbesiktning) har konstaterat att cisternen till sin konstruktion stämmer överens med bestämmelserna. En cistern som är avsedd som en fast lagercistern för brännbar vätska och brandfarlig gas får inte tas i bruk innan Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning, utgående från en besiktning utförd av ett besiktningsorgan (konstruktionsbesiktning) har konstaterat att cisternen till sin konstruktion stämmer överens med bestämmelserna. På en cistern med en volym på 1 000 m 3 eller mera ska utöver konstruktionsbesiktningen också göras en besiktning under byggnadstiden i begynnelsefasen av installations- och svetsningsarbetena. Besiktningen utförs av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning eller av en inspektör som inspektionsavdelningen har anvisat. På en cistern med en volym på 1 000 m 3 eller mera ska utöver konstruktionsbesiktningen också göras en besiktning under byggnadstiden i begynnelsefasen av installations- och svetsningsarbetena. Besiktningen utförs av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning eller av en inspektör som inspektionsavdelningen har anvisat. 3 Över konstruktionsbesiktningen ska ett protokoll upprättas, och det ska ges till den tillverkare eller importör som beställde besiktningen. Tillverkaren eller importören ska sända protokollet till beställaren av cisternen. Över konstruktionsbesiktningen ska ett protokoll upprättas, och det ska ges till den tillverkare eller importör som beställde besiktningen. Tillverkaren eller importören ska sända protokollet till beställaren av cisternen. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning kan som konstruktionsbesiktning av en lagercistern eller som delar av en sådan i fråga om en importerad lagercistern godkänna utomlands vidtagna åtgärder i anknytning till en konstruktionsbesiktning, om ett godtagbart intyg över dessa åtgärder visas upp. Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning kan som konstruktionsbesiktning av en lagercistern eller som delar av en sådan i fråga om en importerad lagercistern godkänna utomlands vidtagna åtgärder i anknytning till en konstruktionsbesiktning, om ett godtagbart intyg över dessa åtgärder visas upp. En konstruktionsbesiktning behöver inte göras på en sådan cistern vars överensstämmelse har visats i enlighet med bestämmelserna om tryckbärande anordningar. En konstruktionsbesiktning behöver inte göras på en sådan cistern vars överensstämmelse har visats i enlighet med bestämmelserna om tryckbärande anordningar.

44 § Konstruktionsbesiktning av serietillverkade cisterner Om lagercisterner för brännbar gas eller brännbar vätska med en storlek av högst 100 m 3 , vilka ska tillverkas eller importeras, är likadana till konstruktion och ytbeläggning, får konstruktionsbesiktningen utföras som en seriebesiktning. I en seriebesiktning besiktar besiktningsorganet, Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning eller en inspektör som anvisats av inspektionsavdelningen den första cisternen i serien och efter det en cistern av tjugo. Om lagercisterner för brännbar gas eller brännbar vätska med en storlek av högst 100 m 3 , vilka ska tillverkas eller importeras, är likadana till konstruktion och ytbeläggning, får konstruktionsbesiktningen utföras som en seriebesiktning. I en seriebesiktning besiktar besiktningsorganet, Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning eller en inspektör som anvisats av inspektionsavdelningen den första cisternen i serien och efter det en cistern av tjugo. 3 Tillverkaren av de cisterner som avses i 1 mom. ska utnämna en tillverkningsövervakare, som övervakar tillverkningen av cisterner och ser till att cisternerna byggs i enlighet med bestämmelserna. Vidare sörjer tillverkningsövervakaren för att tillverkaren eller importören gör en konstruktionsbesiktning på de cisterner som inte har besiktats i enlighet med 1 mom. Övervakaren ska vara anställd hos tillverkaren av cisternerna. Tillverkaren av de cisterner som avses i 1 mom. ska utnämna en tillverkningsövervakare, som övervakar tillverkningen av cisterner och ser till att cisternerna byggs i enlighet med bestämmelserna. Vidare sörjer tillverkningsövervakaren för att tillverkaren eller importören gör en konstruktionsbesiktning på de cisterner som inte har besiktats i enlighet med 1 mom. Övervakaren ska vara anställd hos tillverkaren av cisternerna. På de cisterner som har konstaterats stämma överens med bestämmelserna fästs under tillverkningsövervakarens övervakning skyltar, där det utöver cisternpåskrifter också finns besiktningsorganets eller Huvudstabens tekniska inspektionsavdelnings påskrift. På de cisterner som har konstaterats stämma överens med bestämmelserna fästs under tillverkningsövervakarens övervakning skyltar, där det utöver cisternpåskrifter också finns besiktningsorganets eller Huvudstabens tekniska inspektionsavdelnings påskrift. Det som föreskrivs i denna paragraf, gäller inte cisterner som stämmer överens med bestämmelserna om tryckbärande anordningar. Det som föreskrivs i denna paragraf, gäller inte cisterner som stämmer överens med bestämmelserna om tryckbärande anordningar.

45 § Övervakning av tillverkning och installation Tillverkaren av en lagercistern för brännbar gas och brännbar vätska med en volym på över 100 m 3 ska utnämna en särskild ansvarig person, som ska Tillverkaren av en lagercistern för brännbar gas och brännbar vätska med en volym på över 100 m 3 ska utnämna en särskild ansvarig person, som ska 3 1) innan byggnadsarbetena på cisternen inleds försäkra sig om att fundamentet för behållaren har byggts och besiktats i enlighet med bestämmelserna, innan byggnadsarbetena på cisternen inleds försäkra sig om att fundamentet för behållaren har byggts och besiktats i enlighet med bestämmelserna, 2) övervaka byggnadsarbetet och sörja för att cisternen byggs och besiktas i enlighet med bestämmelserna, övervaka byggnadsarbetet och sörja för att cisternen byggs och besiktas i enlighet med bestämmelserna, 3) sörja för att det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt förena cisternens konstruktionsmaterial och de ämnesintyg som gäller dem också efter att cisternen har byggts. sörja för att det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt förena cisternens konstruktionsmaterial och de ämnesintyg som gäller dem också efter att cisternen har byggts. Den ansvariga person som avses i 1 mom. ska ha den sakkunskap och erfarenhet som behövs vid skötseln av uppgifterna samt nödvändiga fullmakter. Den ansvariga person som avses i 1 mom. ska ha den sakkunskap och erfarenhet som behövs vid skötseln av uppgifterna samt nödvändiga fullmakter. Tillverkaren av cisternen ska ge beställaren av cisternen ett skriftligt intyg på att cisternen har byggts och besiktats i enlighet med bestämmelserna. Intyget undertecknas av den ansvariga person som avses i 1 mom. Ansvarspersonen ska dessutom sörja för att till beställaren överlåts cisternens konstruktionsritningar, byggnads- och besiktningsdokument, dokument som gäller fundamentet och besiktning av det samt den service- och besiktningsplan som upprättats i samarbete med cisternens beställare. Tillverkaren av cisternen ska ge beställaren av cisternen ett skriftligt intyg på att cisternen har byggts och besiktats i enlighet med bestämmelserna. Intyget undertecknas av den ansvariga person som avses i 1 mom. Ansvarspersonen ska dessutom sörja för att till beställaren överlåts cisternens konstruktionsritningar, byggnads- och besiktningsdokument, dokument som gäller fundamentet och besiktning av det samt den service- och besiktningsplan som upprättats i samarbete med cisternens beställare. I fråga om reparationsarbeten och väsentliga ändringsarbeten på konstruktionen på en lagercistern för brännbar vätska och brännbar gas med en volym på över 100 m 3 gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i denna paragraf. I fråga om reparationsarbeten och väsentliga ändringsarbeten på konstruktionen på en lagercistern för brännbar vätska och brännbar gas med en volym på över 100 m 3 gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i denna paragraf. 3 I fråga om cisterner för brännbar vätska, vilka tidigare varit i användning på annat ställe av samma eller en annan verksamhetsutövare och flyttats till ett nytt ställe gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i denna paragraf. Verksamhetsutövaren ska försäkra sig om att cisternens konstruktion och skick är sådana att lagringen av brännbar vätska i cisternen kan ske tryggt. I fråga om cisterner för brännbar vätska, vilka tidigare varit i användning på annat ställe av samma eller en annan verksamhetsutövare och flyttats till ett nytt ställe gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i denna paragraf. Verksamhetsutövaren ska försäkra sig om att cisternens konstruktion och skick är sådana att lagringen av brännbar vätska i cisternen kan ske tryggt.

46 § Granskning av fundamentet En lagercisterns fundament ska inspekteras innan arbetet på att installera cisternen inleds. En lagercisterns fundament ska inspekteras innan arbetet på att installera cisternen inleds. Inspektionen utförs av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning eller av en inspektör som inspektionsavdelningen har anvisat. Inspektionen utförs av Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning eller av en inspektör som inspektionsavdelningen har anvisat. 6 kap. Ändringar i verksamheten

47 § Beslut om ändring och inspektioner En verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering eller upplagring av en farlig kemikalie ska ansöka om ett nytt beslut, om det är fråga om en utbyggnad eller en annan sådan ändring som kan jämställas med byggandet av en produktionsanläggning. En verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering eller upplagring av en farlig kemikalie ska ansöka om ett nytt beslut, om det är fråga om en utbyggnad eller en annan sådan ändring som kan jämställas med byggandet av en produktionsanläggning. På beslutsförfarandet och på inspektionerna tillämpas bestämmelserna i 3 kap. På beslutsförfarandet och på inspektionerna tillämpas bestämmelserna i 3 kap.

48 § Ändringsanmälningar En verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering eller upplagring av farliga kemikalier ska göra en skriftlig anmälan till Huvudstaben och Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning om andra betydande ändringar i verksamheten än sådana som avses i 47 § inom skälig tid innan ändringarna görs. En verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering eller upplagring av farliga kemikalier ska göra en skriftlig anmälan till Huvudstaben och Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning om andra betydande ändringar i verksamheten än sådana som avses i 47 § inom skälig tid innan ändringarna görs. Sådana ändringar i verksamheten som avses i 1 mom. är Sådana ändringar i verksamheten som avses i 1 mom. är 1) en betydande ökning av mängden farliga kemikalier i produktionsanläggningen, en betydande ökning av mängden farliga kemikalier i produktionsanläggningen, 2) en betydande ändring av de farliga kemikalier som hanteras eller upplagras eller av deras egenskaper eller fysiska form, en betydande ändring av de farliga kemikalier som hanteras eller upplagras eller av deras egenskaper eller fysiska form, 3) en betydande ändring av tillverkningsmetoden eller hanteringssättet, en betydande ändring av tillverkningsmetoden eller hanteringssättet, 4) en annan ändring som i betydande grad kan påverka olycksriskerna. en annan ändring som i betydande grad kan påverka olycksriskerna. En verksamhetsutövare som bedriver liten hantering och upplagring av farliga kemikalier, vilken överskrider anmälningsgränsen enligt 7 § 3 mom., ska göra en anmälan om sådana ändringar av verksamheten som avses i 2 mom. till Försvarsmaktens brandinspektör. En verksamhetsutövare som bedriver liten hantering och upplagring av farliga kemikalier, vilken överskrider anmälningsgränsen enligt 7 § 3 mom., ska göra en anmälan om sådana ändringar av verksamheten som avses i 2 mom. till Försvarsmaktens brandinspektör. Till en anmälan enligt denna paragraf ska fogas behövliga utredningar om utbyggnaden eller ändringen samt dess konsekvenser för säkerheten. Till en anmälan enligt denna paragraf ska fogas behövliga utredningar om utbyggnaden eller ändringen samt dess konsekvenser för säkerheten.

49 § Anmälan om byte av verksamhetsutövare Till en anmälan enligt 134 § i kemikaliesäkerhetslagen ska följande uppgifter fogas: Till en anmälan enligt 134 § i kemikaliesäkerhetslagen ska följande uppgifter fogas: 1) den nya verksamhetsutövarens namn, hemort samt kontaktuppgifter, den nya verksamhetsutövarens namn, hemort samt kontaktuppgifter, 2) produktionsanläggningens placeringsort och besöksadress, produktionsanläggningens placeringsort och besöksadress, 3) namn och ställning i fråga om den person som ansvarar för produktionsanläggningen, namn och ställning i fråga om den person som ansvarar för produktionsanläggningen, 4) de beslut om hantering och upplagring av farliga kemikalier som man önskar överföra på den nya verksamhetsutövaren. de beslut om hantering och upplagring av farliga kemikalier som man önskar överföra på den nya verksamhetsutövaren. Anmälan sänds av den gamla verksamhetsutövaren. Anmälan sänds av den gamla verksamhetsutövaren.

50 § Anmälan om nedläggning eller avbrytande av industriell hantering och upplagring Om den industriella hanteringen eller upplagringen av farliga kemikalier upphör helt eller om någon del av produktionsanläggningen tas ur bruk, ska verksamhetsutövaren till anmälan om nedläggningen foga en plan för hur de åtgärder som anges i 133 § 1 mom. i kemikaliesäkerhetslagen kommer att vidtas. Om den industriella hanteringen eller upplagringen av farliga kemikalier upphör helt eller om någon del av produktionsanläggningen tas ur bruk, ska verksamhetsutövaren till anmälan om nedläggningen foga en plan för hur de åtgärder som anges i 133 § 1 mom. i kemikaliesäkerhetslagen kommer att vidtas. Om industriell hantering eller upplagring avbryts för en längre tid än ett år, ska verksamhetsutövaren till anmälan om avbrottet foga uppgifter om hur denne säkerställer att avbrottet och återupptagningen av verksamheten senare sker på ett tryggt sätt. Om industriell hantering eller upplagring avbryts för en längre tid än ett år, ska verksamhetsutövaren till anmälan om avbrottet foga uppgifter om hur denne säkerställer att avbrottet och återupptagningen av verksamheten senare sker på ett tryggt sätt. 7 kap. Förvaring av farliga kemikalier

51 § Allmänna principer Utöver vad som föreskrivs i 35 § i kemikaliesäkerhetslagen, ska den som innehar en kemikalie iaktta vad som föreskrivs i detta kapitel. Utöver vad som föreskrivs i 35 § i kemikaliesäkerhetslagen, ska den som innehar en kemikalie iaktta vad som föreskrivs i detta kapitel. Mängderna farliga kemikalier som förvaras ska vara så små som möjligt. Mängderna farliga kemikalier som förvaras ska vara så små som möjligt. Akut giftiga kemikalier (kategori 1–3) ska förvaras i ett låst utrymme eller på något annat sätt så att obehöriga inte kan komma åt dem. Akut giftiga kemikalier (kategori 1–3) ska förvaras i ett låst utrymme eller på något annat sätt så att obehöriga inte kan komma åt dem. Hälso- och miljöfarliga kemikalier ska förvaras åtskilt från livsmedel. Hälso- och miljöfarliga kemikalier ska förvaras åtskilt från livsmedel. Brännbara vätskor, aerosoler (kategori 1–2) och brandfarliga gaser ska förvaras åtskilt från antändningskällor så att de inte kan hettas upp på ett farligt sätt. På förvaringsplatserna ska finnas ändamålsenlig primärsläckningsutrustning. Brännbara vätskor, aerosoler (kategori 1–2) och brandfarliga gaser ska förvaras åtskilt från antändningskällor så att de inte kan hettas upp på ett farligt sätt. På förvaringsplatserna ska finnas ändamålsenlig primärsläckningsutrustning. Brännbara vätskor ska i första hand placeras i ett separat lagerutrymme eller lagerrum som utgör en egen brandteknisk sektion eller i ett serviceutrymme eller dylikt som är åtskilt från den övriga verksamheten. Brännbara vätskor ska i första hand placeras i ett separat lagerutrymme eller lagerrum som utgör en egen brandteknisk sektion eller i ett serviceutrymme eller dylikt som är åtskilt från den övriga verksamheten. Det är förbjudet att förvara flytgas och andra brandfarliga gaser som är tyngre än luft i byggnaders källar- och vindsutrymmen. Förvaring av flytgas är även förbjuden i sådana utrymmen där någon övernattar inuti fordon, båtar och motsvarande utrymmen. Det är förbjudet att förvara flytgas och andra brandfarliga gaser som är tyngre än luft i byggnaders källar- och vindsutrymmen. Förvaring av flytgas är även förbjuden i sådana utrymmen där någon övernattar inuti fordon, båtar och motsvarande utrymmen.

52 § Förvaring av farliga kemikalier i vårdinrättningar och inkvarterings-, arbets- och samlingslokaler samt vid offentliga tillställningar I vårdinrättningar, i inkvarterings-, arbets- och samlingslokaler samt i andra med dessa jämförbara lokaler samt vid stora offentliga tillställningar får endast den mängd kemikalier förvaras som behövs för utövandet av verksamheten. I vårdinrättningar, i inkvarterings-, arbets- och samlingslokaler samt i andra med dessa jämförbara lokaler samt vid stora offentliga tillställningar får endast den mängd kemikalier förvaras som behövs för utövandet av verksamheten. I lokaler som avses i 1 mom. får det dessutom finnas kemikalier som de som arbetar, inkvarteras eller vårdas i lokalerna eller motsvarande personer behöver för sitt personliga bruk. I lokaler som avses i 1 mom. får det dessutom finnas kemikalier som de som arbetar, inkvarteras eller vårdas i lokalerna eller motsvarande personer behöver för sitt personliga bruk. 8 kap. Särskilda bestämmelser

53 § Tidsfrister för åtgärder som beror på att kemikaliens klassificering ändrats Klassificeras en kemikalie som farlig eller ändras en kemikalies klassificering sedan verksamheten inletts, ska den verksamhetsutövare som bedriver industriell hantering eller upplagring av kemikalien inom ett år från ikraftträdandet av beslutet om klassificering ansöka om beslut eller göra anmälan i enlighet med vad som föreskrivs i kemikaliesäkerhetslagen och i denna förordning. Klassificeras en kemikalie som farlig eller ändras en kemikalies klassificering sedan verksamheten inletts, ska den verksamhetsutövare som bedriver industriell hantering eller upplagring av kemikalien inom ett år från ikraftträdandet av beslutet om klassificering ansöka om beslut eller göra anmälan i enlighet med vad som föreskrivs i kemikaliesäkerhetslagen och i denna förordning. Klassificeras en kemikalie som farlig eller ändras klassificeringen av en kemikalie sedan verksamheten inletts så att verksamheten ökar i omfattning eller så att de gränser som gäller skyldigheterna enligt 18 eller 19 § överskrids, är verksamhetsutövarens tidsfrister för att uppfylla skyldigheterna enligt kemikaliesäkerhetslagen och denna förordning följande, räknat från ikraftträdandet av klassificeringsbeslutet: Klassificeras en kemikalie som farlig eller ändras klassificeringen av en kemikalie sedan verksamheten inletts så att verksamheten ökar i omfattning eller så att de gränser som gäller skyldigheterna enligt 18 eller 19 § överskrids, är verksamhetsutövarens tidsfrister för att uppfylla skyldigheterna enligt kemikaliesäkerhetslagen och denna förordning följande, räknat från ikraftträdandet av klassificeringsbeslutet: 1) ett år för att utarbeta ett dokument som beskriver verksamhetsprinciperna enligt 18 §, ett år för att utarbeta ett dokument som beskriver verksamhetsprinciperna enligt 18 §, 2) ett år för att utarbeta en säkerhetsrapport enligt 19 §, ett år för att utarbeta en säkerhetsrapport enligt 19 §, 3) ett år för att göra upp en intern räddningsplan enligt 22 §, ett år för att göra upp en intern räddningsplan enligt 22 §, 4) tre månader för att lämna in en anmälan enligt 48 eller 49 §. tre månader för att lämna in en anmälan enligt 48 eller 49 §.

54 § Anmälan av olyckor till tillsynsmyndigheten Om en olycka i en produktionsanläggning där industriell hantering eller upplagring bedrivs leder till döden, svåra personskador eller sådan skada på egendom eller miljö som inte är ringa, ska verksamhetsutövaren utan dröjsmål meddela Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning, Försvarsmaktens brandinspektör och försvarsministeriet om detta. Om en olycka i en produktionsanläggning där industriell hantering eller upplagring bedrivs leder till döden, svåra personskador eller sådan skada på egendom eller miljö som inte är ringa, ska verksamhetsutövaren utan dröjsmål meddela Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning, Försvarsmaktens brandinspektör och försvarsministeriet om detta. En anmälan enligt 98 § i kemikaliesäkerhetslagen med anledning av en olycka ska innehålla En anmälan enligt 98 § i kemikaliesäkerhetslagen med anledning av en olycka ska innehålla 1) en beskrivning av olyckssituationen och förhållandena då olyckan inträffade, en beskrivning av olyckssituationen och förhållandena då olyckan inträffade, 2) uppgifter om de kemikalier som bidragit till olyckan och om mängden eventuella utsläpp, uppgifter om de kemikalier som bidragit till olyckan och om mängden eventuella utsläpp, 3) en redogörelse för de konsekvenser olyckan har eller förväntas ha för människors hälsa, miljön och egendom, en redogörelse för de konsekvenser olyckan har eller förväntas ha för människors hälsa, miljön och egendom, 4) en beskrivning av de räddnings- och bekämpningsåtgärder som har vidtagits till följd av olyckan, en beskrivning av de räddnings- och bekämpningsåtgärder som har vidtagits till följd av olyckan, 5) en bedömning av orsakerna till olyckan eller av orsaksfaktorerna, en bedömning av orsakerna till olyckan eller av orsaksfaktorerna, 6) en redogörelse för de åtgärder verksamhetsutövaren har för avsikt att vidta för att förebygga långtidsverkningar av olyckan och för att förebygga motsvarande olyckor i framtiden. en redogörelse för de åtgärder verksamhetsutövaren har för avsikt att vidta för att förebygga långtidsverkningar av olyckan och för att förebygga motsvarande olyckor i framtiden. Om det i en undersökning som verksamhetsutövaren gör senare kommer fram nya omständigheter i fråga om de sakförhållanden som uppges i den utredning som avses i 2 mom. eller de slutsatser som har dragits i fråga om dem, ska verksamhetsutövaren uppdatera sin utredning. Om det i en undersökning som verksamhetsutövaren gör senare kommer fram nya omständigheter i fråga om de sakförhållanden som uppges i den utredning som avses i 2 mom. eller de slutsatser som har dragits i fråga om dem, ska verksamhetsutövaren uppdatera sin utredning. Verksamhetsutövaren ska på motsvarande sätt anmäla en olycka som har skett vid liten industriell hantering eller upplagring till Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning och Försvarsmaktens brandinspektör. I fråga om utredningen av en olycka gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 2–4 mom. Verksamhetsutövaren ska på motsvarande sätt anmäla en olycka som har skett vid liten industriell hantering eller upplagring till Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning och Försvarsmaktens brandinspektör. I fråga om utredningen av en olycka gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 2–4 mom. 9 kap. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

55 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 6 oktober 2017. Denna förordning träder i kraft den 6 oktober 2017.

56 § Driftsövervakare som utsetts innan förordningen trätt i kraft En driftsövervakare som utsetts före ikraftträdandet av denna förordning får fortsätta som sådan driftsövervakare som avses i 17 §. En driftsövervakare som utsetts före ikraftträdandet av denna förordning får fortsätta som sådan driftsövervakare som avses i 17 §.

57 § Verksamhetsprinciper för industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som inletts innan förordningen trätt i kraft I fråga om sådan industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som inletts före ikraftträdandet av denna förordning ska ett dokument som beskriver verksamhetsprinciperna enligt 8 § utarbetas eller uppdateras i enlighet med denna förordning inom sex månader efter att denna förordning har trätt i kraft. I fråga om sådan industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som inletts före ikraftträdandet av denna förordning ska ett dokument som beskriver verksamhetsprinciperna enligt 8 § utarbetas eller uppdateras i enlighet med denna förordning inom sex månader efter att denna förordning har trätt i kraft.

58 § Säkerhetsrapporter om verksamhet som inletts innan förordningen trätt i kraft I fråga om sådan industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som inletts före ikraftträdandet av denna förordning ska en säkerhetsrapport enligt 9 § utarbetas I fråga om sådan industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som inletts före ikraftträdandet av denna förordning ska en säkerhetsrapport enligt 9 § utarbetas 1) inom ett år från ikraftträdandet av denna förordning, om de bestämmelser om utarbetandet av en säkerhetsrapport som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning tillämpades på produktionsanläggningen, om inte en säkerhetsrapport redan hade lämnats till Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning och rapporten uppfyller kraven i 19 §, inom ett år från ikraftträdandet av denna förordning, om de bestämmelser om utarbetandet av en säkerhetsrapport som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning tillämpades på produktionsanläggningen, om inte en säkerhetsrapport redan hade lämnats till Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning och rapporten uppfyller kraven i 19 §, 2) inom ett år från ikraftträdandet av denna förordning, om de bestämmelser om utarbetandet av en säkerhetsrapport som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning inte tillämpades på produktionsanläggningen. inom ett år från ikraftträdandet av denna förordning, om de bestämmelser om utarbetandet av en säkerhetsrapport som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning inte tillämpades på produktionsanläggningen.

59 § Behandling av anhängiga ärenden Ett ärende som handläggs av Huvudstaben, Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning eller Försvarsmaktens brandinspektör vid ikraftträdandet av denna förordning och som inletts enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet ska behandlas och avgöras i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Ett ärende som handläggs av Huvudstaben, Huvudstabens tekniska inspektionsavdelning eller Försvarsmaktens brandinspektör vid ikraftträdandet av denna förordning och som inletts enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet ska behandlas och avgöras i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

60 § Giltigheten för beslut som fattats innan förordningen trätt i kraft De tillstånd och beslut om omfattande och liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som beviljats och fattats innan denna förordning trätt i kraft fortsätter att gälla. De tillstånd och beslut om omfattande och liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som beviljats och fattats innan denna förordning trätt i kraft fortsätter att gälla. En verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier i enlighet med 6 § ska sedan förordningen har trätt i kraft ansöka om ett nytt driftsbeslut inom sex år från ikraftträdandet av denna förordning. Alla produktionsanläggningar som finns när denna förordning träder i kraft ska ha ett driftsbeslut enligt denna förordning inom sju år från ikraftträdandet av denna förordning. En verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier i enlighet med 6 § ska sedan förordningen har trätt i kraft ansöka om ett nytt driftsbeslut inom sex år från ikraftträdandet av denna förordning. Alla produktionsanläggningar som finns när denna förordning träder i kraft ska ha ett driftsbeslut enligt denna förordning inom sju år från ikraftträdandet av denna förordning. En verksamhetsutövare som bedriver liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier i enlighet med 7 § 3 mom. ska sedan förordningen har trätt i kraft göra en anmälan enligt 35 och 36 § till Försvarsmaktens brandinspektör. Alla produktionsanläggningar som finns när förordningen träder i kraft ska ha ett beslut av Försvarsmaktens brandinspektör som stämmer överens med denna förordning inom tre år från ikraftträdandet av denna förordning. En verksamhetsutövare som bedriver liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier i enlighet med 7 § 3 mom. ska sedan förordningen har trätt i kraft göra en anmälan enligt 35 och 36 § till Försvarsmaktens brandinspektör. Alla produktionsanläggningar som finns när förordningen träder i kraft ska ha ett beslut av Försvarsmaktens brandinspektör som stämmer överens med denna förordning inom tre år från ikraftträdandet av denna förordning. Helsingfors den 26 oktober 2017. Försvarsminister Jussi Niinistö Föredragande Timo Tuurihalme Helsingfors den 26 oktober 2017. Försvarsminister Jussi Niinistö Föredragande Timo Tuurihalme Bilaga I FASTSTÄLLANDE AV DE FÖRPLIKTELSER SOM GÄLLER BESLUTS- OCH ANMÄLNINGSPLIKT OCH BEKÄMPNING AV RISKEN FÖR STOROLYCKA 1. I denna bilaga presenteras hur de förpliktelser ska fastställas som gäller besluts- och anmälningsplikt och bekämpning av risken för storolycka. 2. För de farliga ämnen som ingår i farokategorin i del 1 i denna bilaga gäller de minimimängder för tillämpningen som anges i kolumn 1–4 i del 1. Om ett ämne eller en blandning hör till tillämpningsområdet i del 1 i denna bilaga och även anges i del 2, gäller de minimimängder för tillämpningen som anges i kolumn 1–4 i del 2. 3. Ämnena och blandningarna har klassificerats enligt CLP-förordningen. 4. Blandningar ska jämställas med rena ämnen förutsatt att de hålls inom de koncentrationsgränser som på grund av ämnenas egenskaper fastställs i CLP-förordningen, eller dess senaste anpassning till den tekniska utvecklingen, utom om en procentsammansättning eller annan beskrivning anges specifikt. 5. De minimimängder som anges nedan gäller för varje produktionsanläggning. 6. När bilagan tillämpas, beaktas de maximala kvantiteter som förekommer eller kan förekomma på platsen i fråga vid varje givet tillfälle. Härvid ska också de mängder beaktas som kan antas bildas som en följd av att man förlorar kontrollen över en industriell process. Sådana farliga kemikalier som förekommer i en produktionsanläggning endast i kvantiteter som är lika med eller understiger 2 % av den angivna minimimängden, ska inte tas med i beräkningen när kolumn 3 och 4 tillämpas, om deras placering inom en produktionsanläggning är sådan att de inte kan utlösa en reaktionskedja som leder till en storolycka i andra delar av produktionsanläggningen. 7. När det gäller farliga kemikalier som inte omfattas av CLP-förordningen, t.ex. avfall, men som ändå förekommer eller sannolikt förekommer vid en produktionsanläggning och i de förhållanden som råder vid produktionsanläggningen har eller sannolikt har motsvarande egenskaper när det gäller möjligheter att orsaka en storolycka, ska dessa kemikalier provisoriskt klassificeras enligt de principer som anges i nämnda förordningar. 8. Om farliga ämnen och blandningar uppvisar egenskaper som medför flera klassificeringar ska den lägsta minimimängden användas. När additionsregeln i 4, 5, 6 och 7 § i förordningen tillämpas ska alltid den lägsta minimimängden för varje kategori i ovannämnda paragrafer som motsvarar den aktuella klassificeringen användas. 9. När summan s av relationstalen enligt 4, 5, 6 och 7 § i förordningen beräknas, räknas i enlighet med bilaga I som hälsofarliga kemikalier a) kemikalieklasserna H1–H3, b) sådana farliga ämnen som förtecknas i del 2 som ingår i akut toxicitet kategori 1, 2 eller 3 (via inhalation) eller STOT SE kategori 1, c) de fyra sista kemikalieklasserna i slutet av tabell 1, endast när besluts- och anmälningsplikten bestäms. När summan s av relationstalen enligt 4, 5, 6 och 7 § i förordningen beräknas, räknas i enlighet med bilaga I som miljöfarliga kemikalier a) kemikalieklasserna E1 och E2, b) sådana farliga ämnen som förtecknas i del 2 som ingår i farliga för vattenmiljön, akut toxicitet kategori 1, kronisk toxicitet kategori 1 eller kronisk toxicitet kategori 2. När summan s av relationstalen enligt 4, 5, 6 och 7 § i förordningen beräknas, räknas i enlighet med bilaga I som kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) a) kemikalieklasserna P1–P8, b) sådana farliga ämnen som förtecknas i del 2 som är explosiva varor, brandfarliga gaser, brandfarliga aerosoler, oxiderande gaser, brandfarliga vätskor, självreaktiva ämnen och blandningar, organiska peroxider, pyrofora vätskor och fasta ämnen, oxiderande vätskor och fasta ämnen, c) brännbara vätskor med en flampunkt på över 60 °C men högst 100 °C, endast när besluts- eller anmälningsplikt bestäms. 10. I denna förordning avses med gas ett ämne som vid 50 °C har ett ångtryck på över 300 kPa (absolut) eller som är fullständigt gasformigt vid 20 °C vid ett normaltryck på 101,3 kPa. 11. I denna förordning avses med vätska ett ämne eller en blandning som vid 50 °C har ett ångtryck på högst 300 kPa (3 bar), som inte är fullständigt gasformigt vid 20 °C och vid ett normaltryck på 101,3 kPa och som har en smältpunkt eller initial smältpunkt på 20 °C eller mindre vid ett normaltryck på 101,3 kPa. 12. Med fast ämne avses ett ämne eller en blandning som inte uppfyller definitionerna av vätska eller gas. 13. Med aerosol, dvs. aerosolbehållare, avses ett ej påfyllningsbart kärl av metall, glas eller plast, som innehåller en komprimerad, kondenserad eller löst gas under tryck, med eller utan ett flytande, pastaformigt eller pulverformigt ämne, och som är utrustat med en utsläppsventil som möjliggör trycktömning av innehållet i form av en suspension av fasta eller flytande partiklar i en gas, som skum, pasta eller pulver eller i flytande eller gasformigt tillstånd. DEL 1 Kemikalieklasser Minimimängder som baserar sig på kemikaliens klassificering (Q) Kemikalieklasser/ Farokategorier enligt CLP-förordningen Kolumn 1 Anmälan ton Kolumn 2 Huvudstabens beslut ton Kolumn 3 Dokument om verksamhetsprinciperna ton Kolumn 4 Säkerhetsrapport ton Avsnitt "H" - HÄLSOFAROR H1 Akut toxicitet -kategori 1, alla exponeringsvägar 0,1 2 5 20 H2 Akut toxicitet - kategori 2, alla exponeringsvägar - kategori 3, exponeringsväg via inhalation (se not 1) 0,5 10 50 200 H3 Specifik organtoxicitet – enstaka exponering (STOT SE) - kategori 1 0,5 10 50 200 Avsnitt P FYSIKALISKA FAROR P1a Explosiva varor (se not 2) - instabila explosiva varor - explosiva varor, klass 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 eller 1.6, eller - ämnen eller blandningar som har explosiva egenskaper enligt metod A.14 i förordning (EG) nr 440/2008 (se not 3) och inte tillhör faroklasserna Organiska peroxider eller Självreaktiva ämnen och blandningar 0,05 10 50 P1b Explosiva varor (se not 2) - explosiva varor, klass 1.4 (se not 4) 0,05 50 200 P2 Brandfarliga gaser - brandfarliga gaser, kategori 1 eller 2 1 5 10 50 P3a Brandfarliga aerosoler (se not 5.1) - ”brandfarliga” aerosoler i kategori 1 eller 2 som innehåller brandfarliga gaser kategori 1 eller 2, eller brandfarliga vätskor kategori 1 1 10 150 (netto) 500 (netto) P3b Brandfarliga aerosoler (se not 5.1) - ”brandfarliga” aerosoler i kategori 1 eller 2 som varken innehåller brandfarliga gaser kategori 1 eller 2, eller brandfarliga vätskor kategori 1 (se not 5.2) 5 100 5 000 (netto) 50 000 (netto) P4 Oxiderande gaser - oxiderande gaser, kategori 1 5 10 50 200 P5a Brandfarliga vätskor - brandfarliga vätskor, kategori 1 eller - brandfarliga vätskor, kategori 2 eller 3 som hålls vid en temperatur över sin kokpunkt, eller - andra vätskor med flampunkt ≤ 60°C som hålls vid en temperatur över sin kokpunkt (se not 6) 1 5 10 50 P5b Brandfarliga vätskor - brandfarliga vätskor, kategori 2 eller 3 där särskilda processförhållanden, såsom högt tryck eller hög temperatur, kan ge upphov till fara för storolycka eller - andra vätskor med flampunkt ≤ 60 °C där särskilda processförhållanden, såsom högt tryck eller hög temperatur, kan ge upphov till fara för storolyckor (se not 6) 1 10 50 200 P5c Brandfarliga vätskor - brandfarliga vätskor, kategori 2 eller 3, som inte omfattas av P5a eller P5b 1 100 5 000 50 000 P6a Självreaktiva ämnen och blandningar och organiska peroxider - självreaktiva ämnen och blandningar, typ A eller B eller organiska peroxider, typ A eller B 1 5 10 50 P6b Självreaktiva ämnen och blandningar och organiska peroxider - självreaktiva ämnen och blandningar, typ C, D, E eller F eller organiska peroxider, typ C, D, E eller F 5 10 50 200 P7 Pyrofora vätskor och fasta ämnen - pyrofora vätskor, kategori 1 - pyrofora fasta ämnen, kategori 1 1 10 50 200 P8 Oxiderande vätskor och fasta ämnen - oxiderande vätskor, kategori 1, 2 eller 3 eller - oxiderande fasta ämnen, kategori 1, 2 eller 3 5 10 50 200 Avsnitt "E" - MILJÖFAROR E1 Farligt för vattenmiljön i kategorin akut 1 eller farligt för vattenmiljön i kategorin kronisk 1 1 10 100 200 E2 Farligt för vattenmiljön i kategorin kronisk 2 5 50 200 500 Avsnitt "O" - ANDRA FAROR O1 Ämnen eller blandningar med faroangivelse EUH014 5 50 100 500 O2 Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, kategori 1 5 50 100 500 O3 Ämnen eller blandningar med faroangivelse EUH029 0,5 10 50 200 Kemikalier på vilka endast tillämpas anmälningsgränser och Huvudstabens beslutsgränser Brännbara vätskor med en flampunkt på över 60 °C men högst 100 °C 10 1 000 Akut toxicitet vid förtäring eller hudkontakt, kategori 3 10 1 000 Frätskador på huden, kategori 1Allvarlig ögonskada, kategori 1 10 1 000 Luftvägssensibilisering, kategori 1 och underkategori 1A eller 1B Mutagenitet i könsceller, kategori 1A, 1B eller 2 Cancerogenitet, kategori 1A, 1B eller 2 Reproduktionstoxicitet, kategori 1A, 1B eller 2 Specifik organtoxicitet – enstaka exponering, kategori 2 Specifik organtoxicitet – upprepad exponering, kategori 1 eller 2 Fara vid aspiration, kategori 1 10 1 000 Akut toxicitet, alla exponeringsvägar, kategori 4 Irriterande på huden, kategori 2 Ögonirritation, kategori 2 Hudsensibilisering, kategori 1 och underkategori 1A eller 1B Specifik organtoxicitet – enstaka exponering, kategori 3 10 1 000 DEL 2 Kemikalier som avses Om en kemikalie som hör till del 1 även ingår i de kemikalier som nämns i del 2, används som minimimängd den mängd som anges i del 2. Minimimängder per kemikalie (Q) Kemikalie CAS-nummer Kolumn 1 Anmälan ton Kolumn 2 Huvudstabens beslut ton Kolumn 3 Dokument om verksamhetsprinciperna ton Kolumn 4 Säkerhetsrapport ton Ammoniumnitrat (se not 7) - 500 2 000 5 000 10 000 Ammoniumnitrat (se not 8) - 1 100 1 250 5 000 Ammoniumnitrat (se not 9) - 0,2 10 350 2 500 Ammoniumnitrat (se not 10) - 0,2 10 50 Arsenikpentoxid, arsenik(V)syra och/eller dess salter 1303-28-2 0,1 1 1 2 Arseniktrioxid, arsenik(III) syra eller dess salter*) 1327-53-3 0,1 0,1 0,1 Arsin (arseniktrihydrid*) 7784-42-1 0,2 0,2 1 Acetylen 74-86-2 0,1 2 5 50 Brom 7726-95-6 0,1 2 20 100 Etylenimin 151-56-4 0,1 2 10 20 Etylenoxid 75-21-8 0,1 2 5 50 Fluor 7782-41-4 0,1 2 10 20 Formaldehyd (halt ≥ 90 %) 50-00-0 0,5 2 5 50 Fosfin (fosfortrihydrid*) 7803-51-2 0,2 0,2 1 Syre 7782-44-7 5 60 200 2 000 Kaliumnitrat (se not 11) - 500 2 000 5 000 10 000 Kaliumnitrat (se not 12) - 10 500 1 250 5 000 Karbonyldiklorid (fosgen)*) 75-44-5 0,3 0,3 0,75 Klor 7782-50-5 0,1 2 10 25 Klorväte (kondenserad gas) 7647-01-0 0,5 10 25 250 Blyalkyler - 0,5 2 5 50 Metanol 67-56-1 1 10 500 5 000 4,4-metylen-bis (2-kloranilin) och/eller dess salter, i pulverform*) 101-14-4 0,01 0,01 0,01 Metylisocyanat*) 624-83-9 0,15 0,15 0,15 Nickelföreningar i pulverform som kan råka in i andningsvägarna (nickelmonoxid, nickeldioxid, nickelsulfid, trinickeldisulfid, dinickeltrioxid) - 0,1 1 1 1 Polyklordibenzofuraner och polyklorbenzodioxiner (inklusive TCDD) beräknad som TCDD*) (not 13) - 0,001 0,001 0,001 Propylenoxid 75-56-9 0,1 2 5 50 Svaveldiklorid*) 10545-99-0 0,3 1 1 Svaveltrioxid 9.11.7446 0,1 0,3 15 75 2,4-toluendiisocyanat 2,6-toluendiisocyanat 584-84-991-08-7 0,5 2 10 100 Väte 1333-74-0 0,1 2 5 50 Följande cancerframkallande ämnen eller blandningar som innehåller följande cancerframkallande ämnen i halter över 5 viktprocent: 4-aminobifenyl och/eller dess salter, benzidin och/eller dess salter, benzotriklorid, bis(klormetyl)eter, klordimetyleter, 1,2-dibrometan, dietylsulfat, dimetylsulfat, dimetylkarbamylklorid, 1,2-dibrom-3-klorpropan, 1,2-dimetylhydrazin, dimetylnitrosamin, hexametylfosfortriamid, hydrazin, 2-naftylamin och/eller dess salter, 4-nitrodifenyl, och 1,3-propansulton 0,1 0,5 0,5 2 Kondenserade brandfarliga gaser, kategori 1 eller 2 (inklusive flytgas) och naturgas (se not 14 och 15) - 0,2 5 50 200 Petroleumprodukter och alternativa bränslen - a) bensin och nafta 1 100 2 500 25 000 b) fotogen (inklusive flygpetroleum) 10 1 000 2 500 25 000 c) gasoljor (inklusive dieseloljor, lätta eldningsoljor och blandkomponenter för gasoljor) 10 1 000 2 500 25 000 d) tung eldningsolja 10 1 000 2 500 25 000 e) alternativa bränslen med samma användningsändamål och liknande egenskaper i fråga om brand- och miljöfarlighet som de produkter som avses i punkterna a–d 10 1 000 2 500 25 000 Vattenfri ammoniak 7664-41-7 0,1 10 50 200 Bortrifluorid 2.7.7637 0,1 2 5 20 Svavelväte 4.6.7783 0,1 2 5 20 Piperdin 110-89-4 0,5 10 50 200 Bis (2- dimetylaminoetyl) (metyl)amin 3030-47-5 0,5 10 50 200 3-(2-etylhexyloxi) propylamin 5397-31-9 0,5 10 50 200 Blandningar av natriumhypoklorit (anm.) som klassificeras som farliga för vattenmiljön, akut kategori 1 [H400] och som innehåller högst 5 % aktivt klor och inte hänförts till någon av de övriga farokategorierna i del 1 av bilaga I. Anm. Förutsatt att blandningen inte skulle klassificeras som farlig för vattenmiljön, kategori 1 [H400] om den inte innehöll natriumhypoklorit. 5 50 200 500 Propylamin (se not 16) 107-10-8 1 100 500 2 000 Tert-butylakrylat (se not 16) 1663-39-4 1 50 200 500 2-metyl-3-butennitril(se not 16) 16529-56-9 1 100 500 2 000 Tetrahydro-3,5-dimetyl-1,3,5,tiadiazin-2-tion (Dazomet) (se not 16) 533-74-4 1 10 100 200 Metylakrylat (se not 16) 96-33-3 1 100 500 2 000 3-metylpyridin (se not 16) 108-99-6 1 100 500 2 000 1-brom-3-klorpropan (se not 16) 109-70-6 1 100 500 2 000 Råmaterial för emulsionssprängämnen (matris)(not 17) 1 50 200 *) När relationstalet beräknas, beaktas mängder som är mindre än värdet i kolumn 2 på så sätt att som minimimängder för tillämpningen används den minimimängd enligt klassificeringen som anges i del 1, om det är fråga om liten industriell hantering och upplagring av kemikalier. NOTER 1. Om farliga ämnen ingår i faroklassen akut toxicitet, kategori 3, via oralt intag (H 301) ska de omfattas av faroklassen H2 AKUT TOXICITET i de fall då de inte kan klassificeras vare sig utgående från akut toxicitet vid inhalation eller akut toxicitet vid dermalt upptag, exempelvis på grund av att det inte föreligger entydiga uppgifter om toxicitet vid inhalation eller dermalt upptag. 2. Faroklassen ”explosiva varor” inbegriper explosiva föremål (se avsnitt 2.1 i bilaga I till CLP-förordningen ). Om kvantiteten explosivt ämne eller explosiv blandning som ingår i föremålet är känd, ska den kvantiteten beaktas när denna förordning tillämpas. Om kvantiteten explosivt ämne eller explosiv blandning i föremålet inte är känd, ska hela föremålet betraktas som explosivt när denna förordning tillämpas. 3. Testning av explosiva egenskaper hos ämnen och blandningar behövs bara om den screening som görs enligt bilaga 6, del 3 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods: Manual of Tests and Criteria, FN:s Manual of Tests and Criteria (3), visar att ämnet eller blandningen kan ha explosiva egenskaper. 4. Om explosiva varor i riskgrupp 1.4 packas upp eller omförpackas, ska de tilldelas posten P1a, utom om det kan visas att faran fortfarande ingår i riskgrupp 1.4 i CLP-förordningen. 5. 5.1 Brandfarliga aerosoler klassificeras i enlighet med rådets direktiv 75/324/EEG av den 20 maj 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande aerosolbehållare (direktivet om aerosolbehållare). ”Extremt brandfarliga” och ”brandfarliga aerosoler” enligt direktiv 75/324/EEG motsvarar ”brandfarliga aerosoler kategori 1” respektive ”brandfarliga aerosoler kategori 2” i CLP-förordningen. 5.2 När denna post används måste det finns dokumentation på att aerosolbehållaren inte innehåller brandfarlig gas i kategori 1 eller 2, eller brandfarlig vätska i kategori 1. 6. Enligt punkt 2.6.4.5 i bilaga I till CLP-förordningen behöver vätskor med en flampunkt över 35 °C inte klassificeras i kategori 3 om negativa resultat har erhållits vid testet för underhåll av förbränning L.2, del III, avsnitt 32 i FN:s Manual of Tests and Criteria. Detta gäller dock inte under förhöjda förhållanden såsom hög temperatur eller högt tryck, och därför ingår dessa vätskor i denna post. 7. Ammoniumnitrat (gödselmedel med självunderhållande sönderfall) Detta gäller blandade/sammansatta ammoniumnitratbaserade gödselmedel (blandade/sammansatta gödselmedel innehåller ammoniumnitrat med fosfat och/eller pottaska) hos vilka kvävehalten på grund av ammoniumnitrat uppgår till - mellan 15,75 1 och 24,5 2 viktprocent och innehåller högst 0,4 % brännbara eller organiska material eller som uppfyller kraven i artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003, - högst 15,75 viktprocent utan begränsning för brännbart material, och som enligt FN:s ”trough test” ständigt undergår självunderhållande sönderfall (se Förenta nationernas rekommendationer om transport av farligt gods: Manual of Tests and Criteria, del III, punkt 38.2). 8. Ammoniumnitrat (gödselkvalitet) Detta gäller enkla ammoniumnitratbaserade gödselmedel och ammoniumnitratbaserade blandade/sammansatta gödselmedel där kvävehalten på grund av ammoniumnitrat - överstiger 24,5 viktprocent, med undantag för blandningar av enkla ammoniumnitratbaserade gödselmedel med dolomit, kalksten och/eller kalciumkarbonat med en renhetsgrad på minst 90 %; gödselmedel och gödselblandningar som hör till denna klass beaktas dock inte vid fastställandet av gränserna för anmälan och beslut, om verksamhetsutövaren lägger fram tillförlitliga utredningar om att ammoniumnitratet i fråga är minst lika säkert som ammoniumnitrat med motsvarande kvävehalt som innehåller dolomit, kalksten och/eller kalciumkarbonat; däremot beaktas nämnda gödselmedel vid fastställandet av skyldigheten att utarbeta ett dokument om verksamhetsprinciperna och en säkerhetsrapport, - överstiger 15,75 viktprocent för blandningar av ammoniumnitrat och ammoniumsulfat, - överstiger 28 3 viktprocent, med undantag för blandningar av ammoniumnitrat med dolomit, kalksten och/eller kalciumkarbonat med en renhetsgrad på minst 90 procent, och som uppfyller kraven i artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 om gödselmedel. 9. Ammoniumnitrat (teknisk kvalitet) Detta gäller - ammoniumnitrat och beredningar av ammoniumnitrat i vilka kvävehalten på grund av ammoniumnitrat uppgår till - mellan 24,5 och 28 viktprocent, och där halten av brännbara ämnen inte överstiger 0,4 procent, - mer än 28 viktprocent, och där halten av brännbara ämnen inte överstiger 0,2 procent, - detta gäller också vattenlösningar med ammoniumnitrat där ammoniumnitrathalten överstiger 80 viktprocent. 1 15,75 viktprocent kväve på grund av att ammoniumnitratet motsvarar 45 % ammoniumnitrat. 2 24,5 viktprocent kväve på grund av att ammoniumnitratet motsvarar 70 % ammoniumnitrat. 3 28 viktprocent kväve på grund av att ammoniumnitratet motsvarar 80 % ammoniumnitrat. 10. Ammoniumnitrat (material som inte uppfyller specifikationerna och gödselmedel som inte uppfyller kraven i detonationsprovet) Detta gäller - kasserat material från tillverkningsprocessen, ammoniumnitrat och beredningar av ammoniumnitrat, enkla ammoniumnitratbaserade gödselmedel och blandade/sammansatta ammoniumnitratbaserade gödselmedel enligt noterna 8 och 9 som returneras eller har returnerats från slutanvändaren till en tillverkare, en anläggning för tillfällig lagring eller upparbetning för att omarbetas, återvinnas eller behandlas för säker användning eftersom de inte längre uppfyller kraven i noterna 8 och 9, - gödselmedel enligt not 7, första strecksatsen, och not 8 som inte uppfyller kraven i artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003. 11. Kaliumnitrat (granulatform) Detta gäller sådana sammansatta kaliumnitratbaserade gödselmedel som består av kaliumnitrat i pellet- eller granulatform. 12. Kaliumnitrat (kristallform) Detta gäller sådana sammansatta kaliumnitratbaserade gödselmedel som består av kaliumnitrat i kristallform. 13. Polyklordibenzofuraner och polyklordibenzodioxiner Kvantiteterna av polyklordibenzofuraner och polyklordibenzodioxiner beräknas med hjälp av följande faktorer: Internationella toxicitetsekvivalentkoefficienter (ITEF) för ifrågavarande ämnen (NATO/CCMC) 2,3,7,8-TCDD 1 2,3,7,8-TCDF 0,1 1,2,3,7,8-PeDD 0,5 2,3,4,7,8-PeCDF1,2,3,7,8-PeCDF 0,50,05 1,2,3,4,7,8-HxCDD 0,1 1,2,3,4,7,8-HxCDF 0,1 1,2,3,6,7,8-HxCDD 0,1 1,2,3,7,8,9-HxCDF 0,1 1,2,3,7,8,9-HxCDD 0,1 1,2,3,6,7,8-HxCDF2,3,4,6,7,8-HxCDF 0,10,1 1,2,3,4,6,7,8-HpCDD 0,01 OCDD 0,001 1,2,3,4,6,7,8-HpCDF1,2,3,4,7,8,9-HpCDF 0,010,01 OCDF 0,001 (T=tetra, Pe=penta, Hx=hexa, Hp=hepta, O=octa) 14. Uppgraderad biogas Uppgraderad biogas får klassificeras under punkten ”Kondenserade brandfarliga gaser, kategori 1 eller 2” i bilaga I del 2 om den har bearbetats i enlighet med gällande normer för renad och uppgraderad biogas som garanterar en kvalitet som är likvärdig med kvaliteten på naturgas, inklusive vad metaninnehållet beträffar, och där syrehalten uppgår till högst 1 procent. 15. Kondenserade brandfarliga gaser, kategori 1 eller 2 (inklusive flytgas) och naturgas Som upplagrad gasmängd anses en kubikmeter av behållarvolymen motsvara 500 kilogram gas. 16. Om detta farliga ämne också ingår i kategori P5a Brandfarliga vätskor eller P5b Brandfarliga vätskor ska för tillämpningen av denna förordning de lägsta tröskelvärdena tillämpas. 17. Råmaterial för emulsionssprängämnen Med råmaterial för emulsionssprängämnen avses en kemikalie (matris) som kan omvandlas till ett emulsionssprängämne genom sensibilisering. Bilaga I FASTSTÄLLANDE AV DE FÖRPLIKTELSER SOM GÄLLER BESLUTS- OCH ANMÄLNINGSPLIKT OCH BEKÄMPNING AV RISKEN FÖR STOROLYCKA 1. I denna bilaga presenteras hur de förpliktelser ska fastställas som gäller besluts- och anmälningsplikt och bekämpning av risken för storolycka. 2. För de farliga ämnen som ingår i farokategorin i del 1 i denna bilaga gäller de minimimängder för tillämpningen som anges i kolumn 1–4 i del 1. Om ett ämne eller en blandning hör till tillämpningsområdet i del 1 i denna bilaga och även anges i del 2, gäller de minimimängder för tillämpningen som anges i kolumn 1–4 i del 2. 3. Ämnena och blandningarna har klassificerats enligt CLP-förordningen. 4. Blandningar ska jämställas med rena ämnen förutsatt att de hålls inom de koncentrationsgränser som på grund av ämnenas egenskaper fastställs i CLP-förordningen, eller dess senaste anpassning till den tekniska utvecklingen, utom om en procentsammansättning eller annan beskrivning anges specifikt. 5. De minimimängder som anges nedan gäller för varje produktionsanläggning. 6. När bilagan tillämpas, beaktas de maximala kvantiteter som förekommer eller kan förekomma på platsen i fråga vid varje givet tillfälle. Härvid ska också de mängder beaktas som kan antas bildas som en följd av att man förlorar kontrollen över en industriell process. Sådana farliga kemikalier som förekommer i en produktionsanläggning endast i kvantiteter som är lika med eller understiger 2 % av den angivna minimimängden, ska inte tas med i beräkningen när kolumn 3 och 4 tillämpas, om deras placering inom en produktionsanläggning är sådan att de inte kan utlösa en reaktionskedja som leder till en storolycka i andra delar av produktionsanläggningen. 7. När det gäller farliga kemikalier som inte omfattas av CLP-förordningen, t.ex. avfall, men som ändå förekommer eller sannolikt förekommer vid en produktionsanläggning och i de förhållanden som råder vid produktionsanläggningen har eller sannolikt har motsvarande egenskaper när det gäller möjligheter att orsaka en storolycka, ska dessa kemikalier provisoriskt klassificeras enligt de principer som anges i nämnda förordningar. 8. Om farliga ämnen och blandningar uppvisar egenskaper som medför flera klassificeringar ska den lägsta minimimängden användas. När additionsregeln i 4, 5, 6 och 7 § i förordningen tillämpas ska alltid den lägsta minimimängden för varje kategori i ovannämnda paragrafer som motsvarar den aktuella klassificeringen användas. 9. När summan s av relationstalen enligt 4, 5, 6 och 7 § i förordningen beräknas, räknas i enlighet med bilaga I som hälsofarliga kemikalier a) kemikalieklasserna H1–H3, b) sådana farliga ämnen som förtecknas i del 2 som ingår i akut toxicitet kategori 1, 2 eller 3 (via inhalation) eller STOT SE kategori 1, c) de fyra sista kemikalieklasserna i slutet av tabell 1, endast när besluts- och anmälningsplikten bestäms. När summan s av relationstalen enligt 4, 5, 6 och 7 § i förordningen beräknas, räknas i enlighet med bilaga I som miljöfarliga kemikalier a) kemikalieklasserna E1 och E2, b) sådana farliga ämnen som förtecknas i del 2 som ingår i farliga för vattenmiljön, akut toxicitet kategori 1, kronisk toxicitet kategori 1 eller kronisk toxicitet kategori 2. När summan s av relationstalen enligt 4, 5, 6 och 7 § i förordningen beräknas, räknas i enlighet med bilaga I som kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) a) kemikalieklasserna P1–P8, b) sådana farliga ämnen som förtecknas i del 2 som är explosiva varor, brandfarliga gaser, brandfarliga aerosoler, oxiderande gaser, brandfarliga vätskor, självreaktiva ämnen och blandningar, organiska peroxider, pyrofora vätskor och fasta ämnen, oxiderande vätskor och fasta ämnen, c) brännbara vätskor med en flampunkt på över 60 °C men högst 100 °C, endast när besluts- eller anmälningsplikt bestäms. 10. I denna förordning avses med gas ett ämne som vid 50 °C har ett ångtryck på över 300 kPa (absolut) eller som är fullständigt gasformigt vid 20 °C vid ett normaltryck på 101,3 kPa. 11. I denna förordning avses med vätska ett ämne eller en blandning som vid 50 °C har ett ångtryck på högst 300 kPa (3 bar), som inte är fullständigt gasformigt vid 20 °C och vid ett normaltryck på 101,3 kPa och som har en smältpunkt eller initial smältpunkt på 20 °C eller mindre vid ett normaltryck på 101,3 kPa. 12. Med fast ämne avses ett ämne eller en blandning som inte uppfyller definitionerna av vätska eller gas. 13. Med aerosol, dvs. aerosolbehållare, avses ett ej påfyllningsbart kärl av metall, glas eller plast, som innehåller en komprimerad, kondenserad eller löst gas under tryck, med eller utan ett flytande, pastaformigt eller pulverformigt ämne, och som är utrustat med en utsläppsventil som möjliggör trycktömning av innehållet i form av en suspension av fasta eller flytande partiklar i en gas, som skum, pasta eller pulver eller i flytande eller gasformigt tillstånd. DEL 1 Kemikalieklasser Minimimängder som baserar sig på kemikaliens klassificering (Q) Kemikalieklasser/ Farokategorier enligt CLP-förordningen Kolumn 1 Anmälan ton Kolumn 2 Huvudstabens beslut ton Kolumn 3 Dokument om verksamhetsprinciperna ton Kolumn 4 Säkerhetsrapport ton Avsnitt "H" - HÄLSOFAROR H1 Akut toxicitet -kategori 1, alla exponeringsvägar 0,1 2 5 20 H2 Akut toxicitet - kategori 2, alla exponeringsvägar - kategori 3, exponeringsväg via inhalation (se not 1) 0,5 10 50 200 H3 Specifik organtoxicitet – enstaka exponering (STOT SE) - kategori 1 0,5 10 50 200 Avsnitt P FYSIKALISKA FAROR P1a Explosiva varor (se not 2) - instabila explosiva varor - explosiva varor, klass 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 eller 1.6, eller - ämnen eller blandningar som har explosiva egenskaper enligt metod A.14 i förordning (EG) nr 440/2008 (se not 3) och inte tillhör faroklasserna Organiska peroxider eller Självreaktiva ämnen och blandningar 0,05 10 50 P1b Explosiva varor (se not 2) - explosiva varor, klass 1.4 (se not 4) 0,05 50 200 P2 Brandfarliga gaser - brandfarliga gaser, kategori 1 eller 2 1 5 10 50 P3a Brandfarliga aerosoler (se not 5.1) - ”brandfarliga” aerosoler i kategori 1 eller 2 som innehåller brandfarliga gaser kategori 1 eller 2, eller brandfarliga vätskor kategori 1 1 10 150 (netto) 500 (netto) P3b Brandfarliga aerosoler (se not 5.1) - ”brandfarliga” aerosoler i kategori 1 eller 2 som varken innehåller brandfarliga gaser kategori 1 eller 2, eller brandfarliga vätskor kategori 1 (se not 5.2) 5 100 5 000 (netto) 50 000 (netto) P4 Oxiderande gaser - oxiderande gaser, kategori 1 5 10 50 200 P5a Brandfarliga vätskor - brandfarliga vätskor, kategori 1 eller - brandfarliga vätskor, kategori 2 eller 3 som hålls vid en temperatur över sin kokpunkt, eller - andra vätskor med flampunkt ≤ 60°C som hålls vid en temperatur över sin kokpunkt (se not 6) 1 5 10 50 P5b Brandfarliga vätskor - brandfarliga vätskor, kategori 2 eller 3 där särskilda processförhållanden, såsom högt tryck eller hög temperatur, kan ge upphov till fara för storolycka eller - andra vätskor med flampunkt ≤ 60 °C där särskilda processförhållanden, såsom högt tryck eller hög temperatur, kan ge upphov till fara för storolyckor (se not 6) 1 10 50 200 P5c Brandfarliga vätskor - brandfarliga vätskor, kategori 2 eller 3, som inte omfattas av P5a eller P5b 1 100 5 000 50 000 P6a Självreaktiva ämnen och blandningar och organiska peroxider - självreaktiva ämnen och blandningar, typ A eller B eller organiska peroxider, typ A eller B 1 5 10 50 P6b Självreaktiva ämnen och blandningar och organiska peroxider - självreaktiva ämnen och blandningar, typ C, D, E eller F eller organiska peroxider, typ C, D, E eller F 5 10 50 200 P7 Pyrofora vätskor och fasta ämnen - pyrofora vätskor, kategori 1 - pyrofora fasta ämnen, kategori 1 1 10 50 200 P8 Oxiderande vätskor och fasta ämnen - oxiderande vätskor, kategori 1, 2 eller 3 eller - oxiderande fasta ämnen, kategori 1, 2 eller 3 5 10 50 200 Avsnitt "E" - MILJÖFAROR E1 Farligt för vattenmiljön i kategorin akut 1 eller farligt för vattenmiljön i kategorin kronisk 1 1 10 100 200 E2 Farligt för vattenmiljön i kategorin kronisk 2 5 50 200 500 Avsnitt "O" - ANDRA FAROR O1 Ämnen eller blandningar med faroangivelse EUH014 5 50 100 500 O2 Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, kategori 1 5 50 100 500 O3 Ämnen eller blandningar med faroangivelse EUH029 0,5 10 50 200 Kemikalier på vilka endast tillämpas anmälningsgränser och Huvudstabens beslutsgränser Brännbara vätskor med en flampunkt på över 60 °C men högst 100 °C 10 1 000 Akut toxicitet vid förtäring eller hudkontakt, kategori 3 10 1 000 Frätskador på huden, kategori 1Allvarlig ögonskada, kategori 1 10 1 000 Luftvägssensibilisering, kategori 1 och underkategori 1A eller 1B Mutagenitet i könsceller, kategori 1A, 1B eller 2 Cancerogenitet, kategori 1A, 1B eller 2 Reproduktionstoxicitet, kategori 1A, 1B eller 2 Specifik organtoxicitet – enstaka exponering, kategori 2 Specifik organtoxicitet – upprepad exponering, kategori 1 eller 2 Fara vid aspiration, kategori 1 10 1 000 Akut toxicitet, alla exponeringsvägar, kategori 4 Irriterande på huden, kategori 2 Ögonirritation, kategori 2 Hudsensibilisering, kategori 1 och underkategori 1A eller 1B Specifik organtoxicitet – enstaka exponering, kategori 3 10 1 000 DEL 2 Kemikalier som avses Om en kemikalie som hör till del 1 även ingår i de kemikalier som nämns i del 2, används som minimimängd den mängd som anges i del 2. Minimimängder per kemikalie (Q) Kemikalie CAS-nummer Kolumn 1 Anmälan ton Kolumn 2 Huvudstabens beslut ton Kolumn 3 Dokument om verksamhetsprinciperna ton Kolumn 4 Säkerhetsrapport ton Ammoniumnitrat (se not 7) - 500 2 000 5 000 10 000 Ammoniumnitrat (se not 8) - 1 100 1 250 5 000 Ammoniumnitrat (se not 9) - 0,2 10 350 2 500 Ammoniumnitrat (se not 10) - 0,2 10 50 Arsenikpentoxid, arsenik(V)syra och/eller dess salter 1303-28-2 0,1 1 1 2 Arseniktrioxid, arsenik(III) syra eller dess salter*) 1327-53-3 0,1 0,1 0,1 Arsin (arseniktrihydrid*) 7784-42-1 0,2 0,2 1 Acetylen 74-86-2 0,1 2 5 50 Brom 7726-95-6 0,1 2 20 100 Etylenimin 151-56-4 0,1 2 10 20 Etylenoxid 75-21-8 0,1 2 5 50 Fluor 7782-41-4 0,1 2 10 20 Formaldehyd (halt ≥ 90 %) 50-00-0 0,5 2 5 50 Fosfin (fosfortrihydrid*) 7803-51-2 0,2 0,2 1 Syre 7782-44-7 5 60 200 2 000 Kaliumnitrat (se not 11) - 500 2 000 5 000 10 000 Kaliumnitrat (se not 12) - 10 500 1 250 5 000 Karbonyldiklorid (fosgen)*) 75-44-5 0,3 0,3 0,75 Klor 7782-50-5 0,1 2 10 25 Klorväte (kondenserad gas) 7647-01-0 0,5 10 25 250 Blyalkyler - 0,5 2 5 50 Metanol 67-56-1 1 10 500 5 000 4,4-metylen-bis (2-kloranilin) och/eller dess salter, i pulverform*) 101-14-4 0,01 0,01 0,01 Metylisocyanat*) 624-83-9 0,15 0,15 0,15 Nickelföreningar i pulverform som kan råka in i andningsvägarna (nickelmonoxid, nickeldioxid, nickelsulfid, trinickeldisulfid, dinickeltrioxid) - 0,1 1 1 1 Polyklordibenzofuraner och polyklorbenzodioxiner (inklusive TCDD) beräknad som TCDD*) (not 13) - 0,001 0,001 0,001 Propylenoxid 75-56-9 0,1 2 5 50 Svaveldiklorid*) 10545-99-0 0,3 1 1 Svaveltrioxid 9.11.7446 0,1 0,3 15 75 2,4-toluendiisocyanat 2,6-toluendiisocyanat 584-84-991-08-7 0,5 2 10 100 Väte 1333-74-0 0,1 2 5 50 Följande cancerframkallande ämnen eller blandningar som innehåller följande cancerframkallande ämnen i halter över 5 viktprocent: 4-aminobifenyl och/eller dess salter, benzidin och/eller dess salter, benzotriklorid, bis(klormetyl)eter, klordimetyleter, 1,2-dibrometan, dietylsulfat, dimetylsulfat, dimetylkarbamylklorid, 1,2-dibrom-3-klorpropan, 1,2-dimetylhydrazin, dimetylnitrosamin, hexametylfosfortriamid, hydrazin, 2-naftylamin och/eller dess salter, 4-nitrodifenyl, och 1,3-propansulton 0,1 0,5 0,5 2 Kondenserade brandfarliga gaser, kategori 1 eller 2 (inklusive flytgas) och naturgas (se not 14 och 15) - 0,2 5 50 200 Petroleumprodukter och alternativa bränslen - a) bensin och nafta 1 100 2 500 25 000 b) fotogen (inklusive flygpetroleum) 10 1 000 2 500 25 000 c) gasoljor (inklusive dieseloljor, lätta eldningsoljor och blandkomponenter för gasoljor) 10 1 000 2 500 25 000 d) tung eldningsolja 10 1 000 2 500 25 000 e) alternativa bränslen med samma användningsändamål och liknande egenskaper i fråga om brand- och miljöfarlighet som de produkter som avses i punkterna a–d 10 1 000 2 500 25 000 Vattenfri ammoniak 7664-41-7 0,1 10 50 200 Bortrifluorid 2.7.7637 0,1 2 5 20 Svavelväte 4.6.7783 0,1 2 5 20 Piperdin 110-89-4 0,5 10 50 200 Bis (2- dimetylaminoetyl) (metyl)amin 3030-47-5 0,5 10 50 200 3-(2-etylhexyloxi) propylamin 5397-31-9 0,5 10 50 200 Blandningar av natriumhypoklorit (anm.) som klassificeras som farliga för vattenmiljön, akut kategori 1 [H400] och som innehåller högst 5 % aktivt klor och inte hänförts till någon av de övriga farokategorierna i del 1 av bilaga I. Anm. Förutsatt att blandningen inte skulle klassificeras som farlig för vattenmiljön, kategori 1 [H400] om den inte innehöll natriumhypoklorit. 5 50 200 500 Propylamin (se not 16) 107-10-8 1 100 500 2 000 Tert-butylakrylat (se not 16) 1663-39-4 1 50 200 500 2-metyl-3-butennitril(se not 16) 16529-56-9 1 100 500 2 000 Tetrahydro-3,5-dimetyl-1,3,5,tiadiazin-2-tion (Dazomet) (se not 16) 533-74-4 1 10 100 200 Metylakrylat (se not 16) 96-33-3 1 100 500 2 000 3-metylpyridin (se not 16) 108-99-6 1 100 500 2 000 1-brom-3-klorpropan (se not 16) 109-70-6 1 100 500 2 000 Råmaterial för emulsionssprängämnen (matris)(not 17) 1 50 200 *) När relationstalet beräknas, beaktas mängder som är mindre än värdet i kolumn 2 på så sätt att som minimimängder för tillämpningen används den minimimängd enligt klassificeringen som anges i del 1, om det är fråga om liten industriell hantering och upplagring av kemikalier. NOTER 1. Om farliga ämnen ingår i faroklassen akut toxicitet, kategori 3, via oralt intag (H 301) ska de omfattas av faroklassen H2 AKUT TOXICITET i de fall då de inte kan klassificeras vare sig utgående från akut toxicitet vid inhalation eller akut toxicitet vid dermalt upptag, exempelvis på grund av att det inte föreligger entydiga uppgifter om toxicitet vid inhalation eller dermalt upptag. 2. Faroklassen ”explosiva varor” inbegriper explosiva föremål (se avsnitt 2.1 i bilaga I till CLP-förordningen ). Om kvantiteten explosivt ämne eller explosiv blandning som ingår i föremålet är känd, ska den kvantiteten beaktas när denna förordning tillämpas. Om kvantiteten explosivt ämne eller explosiv blandning i föremålet inte är känd, ska hela föremålet betraktas som explosivt när denna förordning tillämpas. 3. Testning av explosiva egenskaper hos ämnen och blandningar behövs bara om den screening som görs enligt bilaga 6, del 3 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods: Manual of Tests and Criteria, FN:s Manual of Tests and Criteria (3), visar att ämnet eller blandningen kan ha explosiva egenskaper. 4. Om explosiva varor i riskgrupp 1.4 packas upp eller omförpackas, ska de tilldelas posten P1a, utom om det kan visas att faran fortfarande ingår i riskgrupp 1.4 i CLP-förordningen. 5. 5.1 Brandfarliga aerosoler klassificeras i enlighet med rådets direktiv 75/324/EEG av den 20 maj 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande aerosolbehållare (direktivet om aerosolbehållare). ”Extremt brandfarliga” och ”brandfarliga aerosoler” enligt direktiv 75/324/EEG motsvarar ”brandfarliga aerosoler kategori 1” respektive ”brandfarliga aerosoler kategori 2” i CLP-förordningen. 5.2 När denna post används måste det finns dokumentation på att aerosolbehållaren inte innehåller brandfarlig gas i kategori 1 eller 2, eller brandfarlig vätska i kategori 1. 6. Enligt punkt 2.6.4.5 i bilaga I till CLP-förordningen behöver vätskor med en flampunkt över 35 °C inte klassificeras i kategori 3 om negativa resultat har erhållits vid testet för underhåll av förbränning L.2, del III, avsnitt 32 i FN:s Manual of Tests and Criteria. Detta gäller dock inte under förhöjda förhållanden såsom hög temperatur eller högt tryck, och därför ingår dessa vätskor i denna post. 7. Ammoniumnitrat (gödselmedel med självunderhållande sönderfall) Detta gäller blandade/sammansatta ammoniumnitratbaserade gödselmedel (blandade/sammansatta gödselmedel innehåller ammoniumnitrat med fosfat och/eller pottaska) hos vilka kvävehalten på grund av ammoniumnitrat uppgår till - mellan 15,75 1 och 24,5 2 viktprocent och innehåller högst 0,4 % brännbara eller organiska material eller som uppfyller kraven i artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003, 1 2 - högst 15,75 viktprocent utan begränsning för brännbart material, och som enligt FN:s ”trough test” ständigt undergår självunderhållande sönderfall (se Förenta nationernas rekommendationer om transport av farligt gods: Manual of Tests and Criteria, del III, punkt 38.2). 8. Ammoniumnitrat (gödselkvalitet) Detta gäller enkla ammoniumnitratbaserade gödselmedel och ammoniumnitratbaserade blandade/sammansatta gödselmedel där kvävehalten på grund av ammoniumnitrat - överstiger 24,5 viktprocent, med undantag för blandningar av enkla ammoniumnitratbaserade gödselmedel med dolomit, kalksten och/eller kalciumkarbonat med en renhetsgrad på minst 90 %; gödselmedel och gödselblandningar som hör till denna klass beaktas dock inte vid fastställandet av gränserna för anmälan och beslut, om verksamhetsutövaren lägger fram tillförlitliga utredningar om att ammoniumnitratet i fråga är minst lika säkert som ammoniumnitrat med motsvarande kvävehalt som innehåller dolomit, kalksten och/eller kalciumkarbonat; däremot beaktas nämnda gödselmedel vid fastställandet av skyldigheten att utarbeta ett dokument om verksamhetsprinciperna och en säkerhetsrapport, - överstiger 15,75 viktprocent för blandningar av ammoniumnitrat och ammoniumsulfat, - överstiger 28 3 viktprocent, med undantag för blandningar av ammoniumnitrat med dolomit, kalksten och/eller kalciumkarbonat med en renhetsgrad på minst 90 procent, 3 och som uppfyller kraven i artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 om gödselmedel. 9. Ammoniumnitrat (teknisk kvalitet) Detta gäller - ammoniumnitrat och beredningar av ammoniumnitrat i vilka kvävehalten på grund av ammoniumnitrat uppgår till - mellan 24,5 och 28 viktprocent, och där halten av brännbara ämnen inte överstiger 0,4 procent, - mer än 28 viktprocent, och där halten av brännbara ämnen inte överstiger 0,2 procent, - detta gäller också vattenlösningar med ammoniumnitrat där ammoniumnitrathalten överstiger 80 viktprocent. 1 15,75 viktprocent kväve på grund av att ammoniumnitratet motsvarar 45 % ammoniumnitrat. 1 2 24,5 viktprocent kväve på grund av att ammoniumnitratet motsvarar 70 % ammoniumnitrat. 2 3 28 viktprocent kväve på grund av att ammoniumnitratet motsvarar 80 % ammoniumnitrat. 3 10. Ammoniumnitrat (material som inte uppfyller specifikationerna och gödselmedel som inte uppfyller kraven i detonationsprovet) Detta gäller - kasserat material från tillverkningsprocessen, ammoniumnitrat och beredningar av ammoniumnitrat, enkla ammoniumnitratbaserade gödselmedel och blandade/sammansatta ammoniumnitratbaserade gödselmedel enligt noterna 8 och 9 som returneras eller har returnerats från slutanvändaren till en tillverkare, en anläggning för tillfällig lagring eller upparbetning för att omarbetas, återvinnas eller behandlas för säker användning eftersom de inte längre uppfyller kraven i noterna 8 och 9, - gödselmedel enligt not 7, första strecksatsen, och not 8 som inte uppfyller kraven i artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003. 11. Kaliumnitrat (granulatform) Detta gäller sådana sammansatta kaliumnitratbaserade gödselmedel som består av kaliumnitrat i pellet- eller granulatform. 12. Kaliumnitrat (kristallform) Detta gäller sådana sammansatta kaliumnitratbaserade gödselmedel som består av kaliumnitrat i kristallform. 13. Polyklordibenzofuraner och polyklordibenzodioxiner Kvantiteterna av polyklordibenzofuraner och polyklordibenzodioxiner beräknas med hjälp av följande faktorer: Internationella toxicitetsekvivalentkoefficienter (ITEF) för ifrågavarande ämnen (NATO/CCMC) 2,3,7,8-TCDD 1 2,3,7,8-TCDF 0,1 1,2,3,7,8-PeDD 0,5 2,3,4,7,8-PeCDF1,2,3,7,8-PeCDF 0,50,05 1,2,3,4,7,8-HxCDD 0,1 1,2,3,4,7,8-HxCDF 0,1 1,2,3,6,7,8-HxCDD 0,1 1,2,3,7,8,9-HxCDF 0,1 1,2,3,7,8,9-HxCDD 0,1 1,2,3,6,7,8-HxCDF2,3,4,6,7,8-HxCDF 0,10,1 1,2,3,4,6,7,8-HpCDD 0,01 OCDD 0,001 1,2,3,4,6,7,8-HpCDF1,2,3,4,7,8,9-HpCDF 0,010,01 OCDF 0,001 (T=tetra, Pe=penta, Hx=hexa, Hp=hepta, O=octa) 14. Uppgraderad biogas Uppgraderad biogas får klassificeras under punkten ”Kondenserade brandfarliga gaser, kategori 1 eller 2” i bilaga I del 2 om den har bearbetats i enlighet med gällande normer för renad och uppgraderad biogas som garanterar en kvalitet som är likvärdig med kvaliteten på naturgas, inklusive vad metaninnehållet beträffar, och där syrehalten uppgår till högst 1 procent. 15. Kondenserade brandfarliga gaser, kategori 1 eller 2 (inklusive flytgas) och naturgas Som upplagrad gasmängd anses en kubikmeter av behållarvolymen motsvara 500 kilogram gas. 16. Om detta farliga ämne också ingår i kategori P5a Brandfarliga vätskor eller P5b Brandfarliga vätskor ska för tillämpningen av denna förordning de lägsta tröskelvärdena tillämpas. 17. Råmaterial för emulsionssprängämnen Med råmaterial för emulsionssprängämnen avses en kemikalie (matris) som kan omvandlas till ett emulsionssprängämne genom sensibilisering. Bilaga II ANSÖKAN OM BESLUT PÅ OMFATTANDE INDUSTRIELL HANTERING OCH UPPLAGRING I Egentlig beslutsansökan Av den beslutsansökan som avses i 11 § i förordningen ska följande uppgifter framgå: Uppgifter om verksamhetsutövaren 1. Verksamhetsutövarens namn och adress. 2. Produktionsanläggningens placeringsort, besöksadress och postadress samt en utredning om att sökanden besitter produktionsanläggningens område. 3. Namn och ställning i fråga om den person som är ansvarig för produktionsanläggningen. Allmänna uppgifter om verksamheten 4. En uppskattning av tidpunkten för när produktionsanläggningen tas i drift. 5. En beskrivning av den verksamhet som kommer att bedrivas i produktionsanläggningen och särskilt hur hanteringen och upplagringen av kemikalier har planerats försiggå i huvudsak samt vid behov en schematisk skiss. 6. Beskrivning av farliga ämnen: a) en förteckning över de farliga kemikalier som förekommer eller kan förekomma i produktionsanläggningen; av förteckningen ska framgå kemikaliernas kemiska namn, klassificering och fysiska form samt maximimängden i produktionsanläggningen, b) fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper och angivande av farorna, både omedelbara och på sikt, för människors hälsa och miljön, c) fysikaliskt eller kemiskt beteende under normala användningsförhållanden eller förhållanden vid vilka olyckor kan förutses. 7. Explosionsskyddsdokument enligt statsrådets förordning om förebyggande av fara som explosiv atmosfär orsakar arbetstagare (576/2003). Identifiering av faror och risker 8. En utredning om hur de faror som är förenade med hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier och de olyckor som eventuellt orsakas av dessa kan identifieras samt hur olycksföljderna och -riskerna bedöms. Av utredningen ska framgå de analyser och bedömningar som görs samt förfarandena för säkerställande av att resultaten tas i beaktande vid planeringen, genomförandet och driften. Placeringen av produktionsanläggningen 9. En kartskiss över anläggningens placering. Av kartskissen ska framgå en minst 2000 meter bred zon som omger anläggningen jämte byggnader, konstruktioner och andra objekt där det kan finnas människor. Inom zonen ska också utmärkas eventuella vattentäkter och viktiga grundvattenområden eller andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning samt andra områden och objekt som är särskilt viktiga eller känsliga från natur- eller miljöskyddssynpunkt. Kartskissen ska kompletteras med en redogörelse för typen av objekt som befinner sig i fara och en uppskattning av antalet människor i fara. Dessutom redogörs för sådana omständigheter, såsom trafiken, övriga produktionsanläggningar, områden eller byggprojekt och naturförhållandena som hänger samman med verksamhetens lokalisering, t.ex. möjligheterna till översvämningar eller sådana väderleksförhållanden som kan medföra ökad olycksrisk för produktionsanläggningen. 10. En utredning om planläggningen av produktionsanläggningens tomt och om planläggningsläget i omgivningen och särskilt om effekterna av de ändringar som möjliggörs av det kan ha på riskerna för och följderna av olyckor, såsom antalet människor i fara eller faror utifrån som kan hota produktionsanläggningen. 11. En uppskattning av omfattningen och graden av de från lägessynpunkt viktigaste identifierade olyckorna samt deras följder för människors hälsa, miljön eller egendom samt en beskrivning av hur de har beaktats vid valet av anläggningens förläggningsplats. 12. En miljökonsekvensbeskrivning, när det är fråga om ett projekt som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017). Principer för genomförande 13. En utredning om hur de krav som ställs i lagstiftningen och de identifierade riskerna beaktas vid det tekniska genomförandet av produktionsanläggningen. Till ansökan ska bifogas ett sammandrag av de principer och förfaranden som tillämpas vid planeringen vilka gäller a) valet av metoder för tillverkning eller hantering av kemikalier, b) planeringen av produktionsanläggningens område samt placeringen av aggregaten och verksamheterna inom anläggningens område, c) valet och skyddet av byggnader och konstruktioner, d) valet av aggregat och anordningar, e) system och anordningar som ska installeras för tryggande av säkerheten och lindring av följderna av eventuella olyckor (ventilation, uppsamling och hantering av läckage samt av släck- och kylvatten, system för läckageövervakning, automation i anslutning till säkerheten, släckningsanordningar och -utrustning och andra motsvarande system och anordningar). 14. En redogörelse för hur man i genomförandeskedet säkerställer att planeringen, byggandet och placeringen av produktionsanläggningen samt valet av anordningar och system sker i enlighet med de angivna principerna och att anläggningen tryggt kan tas i drift. II Utredningar som kompletterar beslutsansökan Drift och bevis på att principerna iakttas 15. Verksamhetsprinciper som följs vid produktionsanläggningen (mål och verksamhetssätt som gäller begränsning av riskerna) samt namnet på den person som svarar för att principerna följs. Det kan finnas flera än en sådana personer. 16. Ett sammandrag av resultaten av de analyser av produktionsanläggningen som gjorts för identifiering och bedömning av risker. Av resultaten ska framgå typiska och största möjliga olyckor som kan ske i produktionsanläggningen samt deras följder inne i anläggningen och effekter utanför anläggningen. Av utredningen ska dessutom framgå orsakerna till eventuella olyckor samt med vilken sannolikhet eller i vilka förhållanden eller situationer olyckor kan ske. 17. Ritningar av vilka klart framgår var på anläggningens område anläggningens byggnader, aggregat, upplag samt de viktigaste hanteringsställena är placerade samt var i byggnaderna aggregaten är placerade. 18. En detaljerad beskrivning av den industriella hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier samt vid behov kompletterande scheman, såsom flödes- eller rörsystems- och instrumenteringsscheman. 19. Bevis på att de beskrivningar och principer som anges i punkt 12 har följts vid uppförandet av konstruktioner, installationen av anordningar, uppbyggandet av system samt vid genomförandet av säkerhetsarrangemang. 20. En beskrivning av hur säker drift och underhåll av produktionsanläggningen har ordnats vilken omfattar anvisningar om agerandet i normala situationer och undantagssituationer, ordnandet av förhandsservice och underhåll samt säkerställandet av den kompetens som de olika uppgifterna kräver. Bilaga II ANSÖKAN OM BESLUT PÅ OMFATTANDE INDUSTRIELL HANTERING OCH UPPLAGRING I Egentlig beslutsansökan Av den beslutsansökan som avses i 11 § i förordningen ska följande uppgifter framgå: Uppgifter om verksamhetsutövaren 1. Verksamhetsutövarens namn och adress. 2. Produktionsanläggningens placeringsort, besöksadress och postadress samt en utredning om att sökanden besitter produktionsanläggningens område. 3. Namn och ställning i fråga om den person som är ansvarig för produktionsanläggningen. Allmänna uppgifter om verksamheten 4. En uppskattning av tidpunkten för när produktionsanläggningen tas i drift. 5. En beskrivning av den verksamhet som kommer att bedrivas i produktionsanläggningen och särskilt hur hanteringen och upplagringen av kemikalier har planerats försiggå i huvudsak samt vid behov en schematisk skiss. 6. Beskrivning av farliga ämnen: a) en förteckning över de farliga kemikalier som förekommer eller kan förekomma i produktionsanläggningen; av förteckningen ska framgå kemikaliernas kemiska namn, klassificering och fysiska form samt maximimängden i produktionsanläggningen, b) fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper och angivande av farorna, både omedelbara och på sikt, för människors hälsa och miljön, c) fysikaliskt eller kemiskt beteende under normala användningsförhållanden eller förhållanden vid vilka olyckor kan förutses. 7. Explosionsskyddsdokument enligt statsrådets förordning om förebyggande av fara som explosiv atmosfär orsakar arbetstagare (576/2003). Identifiering av faror och risker 8. En utredning om hur de faror som är förenade med hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier och de olyckor som eventuellt orsakas av dessa kan identifieras samt hur olycksföljderna och -riskerna bedöms. Av utredningen ska framgå de analyser och bedömningar som görs samt förfarandena för säkerställande av att resultaten tas i beaktande vid planeringen, genomförandet och driften. Placeringen av produktionsanläggningen 9. En kartskiss över anläggningens placering. Av kartskissen ska framgå en minst 2000 meter bred zon som omger anläggningen jämte byggnader, konstruktioner och andra objekt där det kan finnas människor. Inom zonen ska också utmärkas eventuella vattentäkter och viktiga grundvattenområden eller andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning samt andra områden och objekt som är särskilt viktiga eller känsliga från natur- eller miljöskyddssynpunkt. Kartskissen ska kompletteras med en redogörelse för typen av objekt som befinner sig i fara och en uppskattning av antalet människor i fara. Dessutom redogörs för sådana omständigheter, såsom trafiken, övriga produktionsanläggningar, områden eller byggprojekt och naturförhållandena som hänger samman med verksamhetens lokalisering, t.ex. möjligheterna till översvämningar eller sådana väderleksförhållanden som kan medföra ökad olycksrisk för produktionsanläggningen. 10. En utredning om planläggningen av produktionsanläggningens tomt och om planläggningsläget i omgivningen och särskilt om effekterna av de ändringar som möjliggörs av det kan ha på riskerna för och följderna av olyckor, såsom antalet människor i fara eller faror utifrån som kan hota produktionsanläggningen. 11. En uppskattning av omfattningen och graden av de från lägessynpunkt viktigaste identifierade olyckorna samt deras följder för människors hälsa, miljön eller egendom samt en beskrivning av hur de har beaktats vid valet av anläggningens förläggningsplats. 12. En miljökonsekvensbeskrivning, när det är fråga om ett projekt som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017). Principer för genomförande 13. En utredning om hur de krav som ställs i lagstiftningen och de identifierade riskerna beaktas vid det tekniska genomförandet av produktionsanläggningen. Till ansökan ska bifogas ett sammandrag av de principer och förfaranden som tillämpas vid planeringen vilka gäller a) valet av metoder för tillverkning eller hantering av kemikalier, b) planeringen av produktionsanläggningens område samt placeringen av aggregaten och verksamheterna inom anläggningens område, c) valet och skyddet av byggnader och konstruktioner, d) valet av aggregat och anordningar, e) system och anordningar som ska installeras för tryggande av säkerheten och lindring av följderna av eventuella olyckor (ventilation, uppsamling och hantering av läckage samt av släck- och kylvatten, system för läckageövervakning, automation i anslutning till säkerheten, släckningsanordningar och -utrustning och andra motsvarande system och anordningar). 14. En redogörelse för hur man i genomförandeskedet säkerställer att planeringen, byggandet och placeringen av produktionsanläggningen samt valet av anordningar och system sker i enlighet med de angivna principerna och att anläggningen tryggt kan tas i drift. II Utredningar som kompletterar beslutsansökan Drift och bevis på att principerna iakttas 15. Verksamhetsprinciper som följs vid produktionsanläggningen (mål och verksamhetssätt som gäller begränsning av riskerna) samt namnet på den person som svarar för att principerna följs. Det kan finnas flera än en sådana personer. 16. Ett sammandrag av resultaten av de analyser av produktionsanläggningen som gjorts för identifiering och bedömning av risker. Av resultaten ska framgå typiska och största möjliga olyckor som kan ske i produktionsanläggningen samt deras följder inne i anläggningen och effekter utanför anläggningen. Av utredningen ska dessutom framgå orsakerna till eventuella olyckor samt med vilken sannolikhet eller i vilka förhållanden eller situationer olyckor kan ske. 17. Ritningar av vilka klart framgår var på anläggningens område anläggningens byggnader, aggregat, upplag samt de viktigaste hanteringsställena är placerade samt var i byggnaderna aggregaten är placerade. 18. En detaljerad beskrivning av den industriella hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier samt vid behov kompletterande scheman, såsom flödes- eller rörsystems- och instrumenteringsscheman. 19. Bevis på att de beskrivningar och principer som anges i punkt 12 har följts vid uppförandet av konstruktioner, installationen av anordningar, uppbyggandet av system samt vid genomförandet av säkerhetsarrangemang. 20. En beskrivning av hur säker drift och underhåll av produktionsanläggningen har ordnats vilken omfattar anvisningar om agerandet i normala situationer och undantagssituationer, ordnandet av förhandsservice och underhåll samt säkerställandet av den kompetens som de olika uppgifterna kräver. Bilaga III KRAV SOM GÄLLER PRODUKTIONANLÄGGNINGENS VERKSAMHETSPRINICPER OCH SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM När de verksamhetsprinciper för förebyggande av storolyckor och de säkerhetsledningssystem som verksamhetsutövaren har utarbetat genomförs, ska följande omständigheter beaktas. När det dokument som avses i 18 § i förordningen utarbetas, beaktas storleken på de risker för storolyckor som kan uppstå vid produktionsanläggningen. 1. Verksamhetsprinciper för förebyggande av storolyckor ska läggas fram skriftligen och de bör innefatta de allmänna mål och handlingssätt som verksamhetsutövaren har ställt för att begränsa risken för storolyckor. 2. Säkerhetsledningssystemet ska stå i proportion till riskerna, de industriella aktiviteterna och organisationens komplexitet och ska grunda sig på en bedömning av riskerna. Säkerhetsledningssystemet bör omfatta den del av det allmänna ledningssystemet som inbegriper organisationsplanen, ansvarsfördelningen, rutiner, förfaranden, metoder och resurser för att fastställa och genomföra verksamhetsprinciperna för att förebygga storolyckor. Av beskrivningen ska framgå namnen och ansvarsområdena för den person som svarar för iakttagandet av verksamhetsprinciperna samt för den driftsövervakare som avses i 17 § och andra personer som biträder den ansvariga personen. 3. Säkerhetsledningssystemet ska omfatta följande områden: a) organisation och personal: roll- och ansvarsfördelning för anställda som deltar i hanteringen av risker för storolyckor, på alla nivåer i organisationen, tillsammans med de åtgärder som vidtagits för att öka medvetenheten om att det behövs ständiga förbättringar i säkerhetskulturen, utbildningsbehoven för dessa anställda och utbildningens upplägg samt deltagande av anställda och underleverantörers personal som arbetar inom verksamheten och som har betydelse ur säkerhetssynvinkel, b) identifiering och bedömning av riskerna för storolyckor: beslut om och införande av förfaranden för systematisk identifiering av dessa risker vid normal och onormal drift, inbegripet i förekommande fall verksamhet som lagts ut på underleverantörer, samt bedömning av sannolikheten för att en storolycka inträffar och hur allvarlig den kan bli, c) styrning av funktionerna: införande av förfaranden och instruktioner för säker drift, inbegripet underhåll av anläggningen, processer och utrustning och för tillfälliga driftsavbrott; hänsyn ska då tas till tillgänglig information om bästa praxis för övervakning och kontroll, i syfte att minska risken för systemfel; styrning och kontroll av de risker som är förknippade med stigande ålder på produktionsanläggningens utrustning samt med korrosion, kartläggning av produktionsanläggningens utrustning, strategi och metodologi för övervakning och kontroll av utrustningens skick, lämpliga uppföljningsåtgärder och eventuella nödvändiga motåtgärder, d) hantering av ändringar: beslut om och införande av förfaranden för att planera ändringar av eller konstruktion av nya anläggningar, processer eller lager, e) planering inför nödsituationer: beslut om och genomförande av förfaranden som syftar till att identifiera förutsebara nödsituationer genom systematisk analys samt till att utarbeta, testa och revidera räddningsplanerna för att därigenom hantera sådana nödsituationer samt till att ge utbildning till den berörda personalen; denna utbildning ska ges till all personal som arbetar inom verksamheten, även underleverantörers berörda personal, f) resultatuppföljning: beslut om och genomförande av förfaranden för att kontinuerligt utvärdera efterlevnaden av målen med verksamhetsutövarens verksamhetsprinciper för förebyggande av storolyckor och med säkerhetsledningssystemen samt mekanismerna för tillsyn och korrigerande åtgärder om målen inte uppnås; förfarandena ska inbegripa verksamhetsutövarens rutiner för anmälan av storolyckor eller olyckstillbud, särskilt då det brustit i skyddsåtgärderna, undersökningar av dessa och uppföljningen utifrån tidigare lärdomar; förfarandena ska också inbegripa resultatindikatorer såsom resultatindikatorer för säkerhet och andra relevanta indikatorer. g) revision och granskning: beslut om och införande av förfaranden för periodisk systematisk bedömning av verksamhetsprinciperna för förebyggande av storolyckor och av säkerhetsledningssystemets effektivitet och lämplighet, dokumenterad granskning av verksamhetsprincipernas och säkerhetsledningssystemets resultat och högsta ledningens uppdatering av säkerhetsledningssystemet, inklusive överväganden av och införande av nödvändiga ändringar enligt resultatet av revisionen och granskningen. Bilaga III KRAV SOM GÄLLER PRODUKTIONANLÄGGNINGENS VERKSAMHETSPRINICPER OCH SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM När de verksamhetsprinciper för förebyggande av storolyckor och de säkerhetsledningssystem som verksamhetsutövaren har utarbetat genomförs, ska följande omständigheter beaktas. När det dokument som avses i 18 § i förordningen utarbetas, beaktas storleken på de risker för storolyckor som kan uppstå vid produktionsanläggningen. 1. Verksamhetsprinciper för förebyggande av storolyckor ska läggas fram skriftligen och de bör innefatta de allmänna mål och handlingssätt som verksamhetsutövaren har ställt för att begränsa risken för storolyckor. 2. Säkerhetsledningssystemet ska stå i proportion till riskerna, de industriella aktiviteterna och organisationens komplexitet och ska grunda sig på en bedömning av riskerna. Säkerhetsledningssystemet bör omfatta den del av det allmänna ledningssystemet som inbegriper organisationsplanen, ansvarsfördelningen, rutiner, förfaranden, metoder och resurser för att fastställa och genomföra verksamhetsprinciperna för att förebygga storolyckor. Av beskrivningen ska framgå namnen och ansvarsområdena för den person som svarar för iakttagandet av verksamhetsprinciperna samt för den driftsövervakare som avses i 17 § och andra personer som biträder den ansvariga personen. 3. Säkerhetsledningssystemet ska omfatta följande områden: a) organisation och personal: roll- och ansvarsfördelning för anställda som deltar i hanteringen av risker för storolyckor, på alla nivåer i organisationen, tillsammans med de åtgärder som vidtagits för att öka medvetenheten om att det behövs ständiga förbättringar i säkerhetskulturen, utbildningsbehoven för dessa anställda och utbildningens upplägg samt deltagande av anställda och underleverantörers personal som arbetar inom verksamheten och som har betydelse ur säkerhetssynvinkel, b) identifiering och bedömning av riskerna för storolyckor: beslut om och införande av förfaranden för systematisk identifiering av dessa risker vid normal och onormal drift, inbegripet i förekommande fall verksamhet som lagts ut på underleverantörer, samt bedömning av sannolikheten för att en storolycka inträffar och hur allvarlig den kan bli, c) styrning av funktionerna: införande av förfaranden och instruktioner för säker drift, inbegripet underhåll av anläggningen, processer och utrustning och för tillfälliga driftsavbrott; hänsyn ska då tas till tillgänglig information om bästa praxis för övervakning och kontroll, i syfte att minska risken för systemfel; styrning och kontroll av de risker som är förknippade med stigande ålder på produktionsanläggningens utrustning samt med korrosion, kartläggning av produktionsanläggningens utrustning, strategi och metodologi för övervakning och kontroll av utrustningens skick, lämpliga uppföljningsåtgärder och eventuella nödvändiga motåtgärder, d) hantering av ändringar: beslut om och införande av förfaranden för att planera ändringar av eller konstruktion av nya anläggningar, processer eller lager, e) planering inför nödsituationer: beslut om och genomförande av förfaranden som syftar till att identifiera förutsebara nödsituationer genom systematisk analys samt till att utarbeta, testa och revidera räddningsplanerna för att därigenom hantera sådana nödsituationer samt till att ge utbildning till den berörda personalen; denna utbildning ska ges till all personal som arbetar inom verksamheten, även underleverantörers berörda personal, f) resultatuppföljning: beslut om och genomförande av förfaranden för att kontinuerligt utvärdera efterlevnaden av målen med verksamhetsutövarens verksamhetsprinciper för förebyggande av storolyckor och med säkerhetsledningssystemen samt mekanismerna för tillsyn och korrigerande åtgärder om målen inte uppnås; förfarandena ska inbegripa verksamhetsutövarens rutiner för anmälan av storolyckor eller olyckstillbud, särskilt då det brustit i skyddsåtgärderna, undersökningar av dessa och uppföljningen utifrån tidigare lärdomar; förfarandena ska också inbegripa resultatindikatorer såsom resultatindikatorer för säkerhet och andra relevanta indikatorer. g) revision och granskning: beslut om och införande av förfaranden för periodisk systematisk bedömning av verksamhetsprinciperna för förebyggande av storolyckor och av säkerhetsledningssystemets effektivitet och lämplighet, dokumenterad granskning av verksamhetsprincipernas och säkerhetsledningssystemets resultat och högsta ledningens uppdatering av säkerhetsledningssystemet, inklusive överväganden av och införande av nödvändiga ändringar enligt resultatet av revisionen och granskningen. Bilaga IV SÄKERHETSRAPPORTENS INNEHÅLL Den säkerhetsrapport som aves i 19 § i förordningen ska innehålla åtminstone följande uppgifter: 1. Verksamhetsutövarens namn samt produktionsanläggningens placering och fullständiga adress 2. De organisationer som har varit med om att utarbeta säkerhetsrapporten 3. Nödvändiga uppgifter om hur produktionsanläggningens organisation och ledningssystem har utformats för att förebygga storolyckor i enlighet med bilaga III 4. Beskrivning av produktionsanläggningens miljö a) Beskrivning av produktionsanläggningen och dess omgivning, inbegripet geografiskt läge, meteorologiska och geologiska uppgifter och uppgifter om grund- och ytvatten samt, i förekommande fall, hur området har använts tidigare. b) Identifiering av anläggningar och annan aktivitet vid verksamheten som kan ge upphov till en storolycka. c) Utgående från tillgängliga uppgifter, identifiering av närliggande anläggningar, områden och projekt som skulle kunna vara källa till eller öka risken för eller följderna av en storolycka och av dominoeffekter. d) Beskrivning av de områden där en storolycka kan inträffa. 5. Beskrivning av anläggningen a) Beskrivning av den huvudsakliga hanteringen och produktionen vid de delar av verksamheten som har betydelse från säkerhetssynpunkt, riskkällor för storolyckor och de omständigheter under vilka en storolycka kan inträffa, tillsammans med en beskrivning av de planerade åtgärderna för förebyggande av olyckor. b) Beskrivning av processerna, särskilt förfaringssätten varvid i förekommande fall hänsyn ska tas till uppgifter som finns att tillgå om bästa praxis. c) Beskrivning av farliga ämnen: förteckning över farliga ämnen, som omfattar identifiering av farliga ämnen (kemisk beteckning, CAS-nummer, beteckning enligt IUPAC:s nomenklatur) och maximal kvantitet av det ämne eller de ämnen som förekommer eller kan förekomma i produktionsanläggningen, fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper och angivande av farorna, både omedelbara och på sikt, för människors hälsa och miljön, fysikaliskt eller kemiskt beteende under normala användningsförhållanden eller förhållanden vid vilka olyckor kan förutses. 6. Identifiering och analys av olycksrisker samt förebyggande åtgärder a) En detaljerad beskrivning av möjliga scenarier för storolyckor och sannolikheten för sådana eller omständigheterna under vilka de kan inträffa, inbegripet en sammanställning av sådana händelser som kan utlösa vart och ett av dessa scenarier, oavsett om orsakerna finns inom eller utanför anläggningen, särskilt - driftsrelaterade orsaker, - till exempel yttre orsaker med anknytning till dominoeffekter samt områden och byggprojekt som skulle kunna ge upphov till eller öka risken för eller följderna av en storolycka, - naturliga orsaker, exempelvis jordbävningar eller översvämningar. b) En bedömning av hur omfattande och svåra följderna av de identifierade storolyckorna skulle kunna bli, inbegripet kartor, bilder eller, när det är lämpligt, motsvarande beskrivningar som visar de områden som sannolikt kan komma att påverkas av olyckorna. c) En granskning av tidigare olyckor och tillbud med samma ämnen och processer, överväganden om lärdomar från dessa och en uttrycklig hänvisning till specifika åtgärder som har vidtagits för att förebygga sådana olyckor. d) En beskrivning av tekniska parametrar och den utrustning som används för att garantera anläggningens säkerhet. e) Analysering av omständigheter som påverkar anläggningens säkerhet (security) samt beaktande av omständigheterna. 7. Räddningsåtgärder för att begränsa följderna av en olycka a) Beskrivning av den utrustning som har installerats vid anläggningen för att begränsa följderna av storolyckor, som exempelvis system för detektion/skydd, tekniska anordningar för att begränsa storleken på oavsiktliga utsläpp, vattensprej, ångskärmar, catch pots för nödfall, avstängningsventiler, system för inertiering, uppsamling av brandsläckningsvatten. b) Organisation för alarmering och räddningsinsatser. c) Beskrivning av den interna och externa räddningsberedskapen. d) Beskrivning av eventuella tekniska och icke-tekniska åtgärder av relevans för att minska konsekvenserna av en storolycka. Bilaga IV SÄKERHETSRAPPORTENS INNEHÅLL Den säkerhetsrapport som aves i 19 § i förordningen ska innehålla åtminstone följande uppgifter: 1. Verksamhetsutövarens namn samt produktionsanläggningens placering och fullständiga adress 2. De organisationer som har varit med om att utarbeta säkerhetsrapporten 3. Nödvändiga uppgifter om hur produktionsanläggningens organisation och ledningssystem har utformats för att förebygga storolyckor i enlighet med bilaga III 4. Beskrivning av produktionsanläggningens miljö a) Beskrivning av produktionsanläggningen och dess omgivning, inbegripet geografiskt läge, meteorologiska och geologiska uppgifter och uppgifter om grund- och ytvatten samt, i förekommande fall, hur området har använts tidigare. b) Identifiering av anläggningar och annan aktivitet vid verksamheten som kan ge upphov till en storolycka. c) Utgående från tillgängliga uppgifter, identifiering av närliggande anläggningar, områden och projekt som skulle kunna vara källa till eller öka risken för eller följderna av en storolycka och av dominoeffekter. d) Beskrivning av de områden där en storolycka kan inträffa. 5. Beskrivning av anläggningen a) Beskrivning av den huvudsakliga hanteringen och produktionen vid de delar av verksamheten som har betydelse från säkerhetssynpunkt, riskkällor för storolyckor och de omständigheter under vilka en storolycka kan inträffa, tillsammans med en beskrivning av de planerade åtgärderna för förebyggande av olyckor. b) Beskrivning av processerna, särskilt förfaringssätten varvid i förekommande fall hänsyn ska tas till uppgifter som finns att tillgå om bästa praxis. c) Beskrivning av farliga ämnen: förteckning över farliga ämnen, som omfattar identifiering av farliga ämnen (kemisk beteckning, CAS-nummer, beteckning enligt IUPAC:s nomenklatur) och maximal kvantitet av det ämne eller de ämnen som förekommer eller kan förekomma i produktionsanläggningen, fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper och angivande av farorna, både omedelbara och på sikt, för människors hälsa och miljön, fysikaliskt eller kemiskt beteende under normala användningsförhållanden eller förhållanden vid vilka olyckor kan förutses. 6. Identifiering och analys av olycksrisker samt förebyggande åtgärder a) En detaljerad beskrivning av möjliga scenarier för storolyckor och sannolikheten för sådana eller omständigheterna under vilka de kan inträffa, inbegripet en sammanställning av sådana händelser som kan utlösa vart och ett av dessa scenarier, oavsett om orsakerna finns inom eller utanför anläggningen, särskilt - driftsrelaterade orsaker, - till exempel yttre orsaker med anknytning till dominoeffekter samt områden och byggprojekt som skulle kunna ge upphov till eller öka risken för eller följderna av en storolycka, - naturliga orsaker, exempelvis jordbävningar eller översvämningar. b) En bedömning av hur omfattande och svåra följderna av de identifierade storolyckorna skulle kunna bli, inbegripet kartor, bilder eller, när det är lämpligt, motsvarande beskrivningar som visar de områden som sannolikt kan komma att påverkas av olyckorna. c) En granskning av tidigare olyckor och tillbud med samma ämnen och processer, överväganden om lärdomar från dessa och en uttrycklig hänvisning till specifika åtgärder som har vidtagits för att förebygga sådana olyckor. d) En beskrivning av tekniska parametrar och den utrustning som används för att garantera anläggningens säkerhet. e) Analysering av omständigheter som påverkar anläggningens säkerhet (security) samt beaktande av omständigheterna. 7. Räddningsåtgärder för att begränsa följderna av en olycka a) Beskrivning av den utrustning som har installerats vid anläggningen för att begränsa följderna av storolyckor, som exempelvis system för detektion/skydd, tekniska anordningar för att begränsa storleken på oavsiktliga utsläpp, vattensprej, ångskärmar, catch pots för nödfall, avstängningsventiler, system för inertiering, uppsamling av brandsläckningsvatten. b) Organisation för alarmering och räddningsinsatser. c) Beskrivning av den interna och externa räddningsberedskapen. d) Beskrivning av eventuella tekniska och icke-tekniska åtgärder av relevans för att minska konsekvenserna av en storolycka. Bilaga V INNEHÅLLET I DEN INTERNA RÄDDNINGSPLANEN 1. Namn och befattning på de personer som har befogenhet att sätta igång räddningsinsatser och som ansvarar för de interna räddningsinsatserna i anläggningen. Namn och befattning på den person som ansvarar för kontakten med de myndigheter som har ansvaret för den externa räddningsplanen. 2. För varje situation eller händelse som kan förutses och som kan spela en avgörande roll för uppkomsten av en storolycka ska det finnas en beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas för att ingripa i situationen eller i händelsen och för att begränsa följderna av denna. Denna beskrivning ska omfatta säkerhetsutrustning och tillgängliga resurser. 3. Åtgärder som syftar till att begränsa riskerna för de personer som befinner sig inom området, inklusive alarmsystem och instruktioner om hur man ska agera vid alarm. 4. Rutiner för omedelbar information om en inträffad olycka till den myndighet som ansvarar för att den externa räddningsplanen sätts i verket, typ av information som ska lämnas omedelbart och åtgärder för mer detaljerad information som ska lämnas så snart den blir tillgänglig. 5. Åtgärder för att utbilda personalen i de uppgifter som den förväntas utföra och, i förekommande fall, samordning av dessa åtgärder med den externa räddningstjänsten. 6. Åtgärder för att stödja de räddningsinsatser som ska vidtas utanför området. Bilaga V INNEHÅLLET I DEN INTERNA RÄDDNINGSPLANEN 1. Namn och befattning på de personer som har befogenhet att sätta igång räddningsinsatser och som ansvarar för de interna räddningsinsatserna i anläggningen. Namn och befattning på den person som ansvarar för kontakten med de myndigheter som har ansvaret för den externa räddningsplanen. 2. För varje situation eller händelse som kan förutses och som kan spela en avgörande roll för uppkomsten av en storolycka ska det finnas en beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas för att ingripa i situationen eller i händelsen och för att begränsa följderna av denna. Denna beskrivning ska omfatta säkerhetsutrustning och tillgängliga resurser. 3. Åtgärder som syftar till att begränsa riskerna för de personer som befinner sig inom området, inklusive alarmsystem och instruktioner om hur man ska agera vid alarm. 4. Rutiner för omedelbar information om en inträffad olycka till den myndighet som ansvarar för att den externa räddningsplanen sätts i verket, typ av information som ska lämnas omedelbart och åtgärder för mer detaljerad information som ska lämnas så snart den blir tillgänglig. 5. Åtgärder för att utbilda personalen i de uppgifter som den förväntas utföra och, i förekommande fall, samordning av dessa åtgärder med den externa räddningstjänsten. 6. Åtgärder för att stödja de räddningsinsatser som ska vidtas utanför området.