Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete

3 § Övriga uppgifter samt samarbete Om en huvudman för en läroanstalt för fritt bildningsarbete på annat sätt än genom en separat bokföringsskyldig enhet bedriver även annan verksamhet än verksamhet enligt tillståndet att driva läroanstalt, ska läroanstaltens huvudman i sin bokföring separat kunna redovisa utgifterna och inkomsterna för verksamhet enligt sitt tillstånd att driva läroanstalt och utgifterna och inkomsterna för annan verksamhet. Om en huvudman för en läroanstalt för fritt bildningsarbete på annat sätt än genom en separat bokföringsskyldig enhet bedriver även annan verksamhet än verksamhet enligt tillståndet att driva läroanstalt, ska läroanstaltens huvudman i sin bokföring separat kunna redovisa utgifterna och inkomsterna för verksamhet enligt sitt tillstånd att driva läroanstalt och utgifterna och inkomsterna för annan verksamhet.

4 § Tillstånd att driva läroanstalt Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. Bestämmelser om ansökan om tillstånd att driva läroanstalt utfärdas genom förordning av statsrådet. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. Bestämmelser om ansökan om tillstånd att driva läroanstalt utfärdas genom förordning av statsrådet. 3 kap. Utbildning och kompetensmärken 6 c § Kompetensmärken inom fritt bildningsarbete En person som vill utnyttja sin kompetens kan avlägga ett kompetensmärke genom vilket personens på olika sätt förvärvade kunnande kan identifieras och beskrivas. En person som vill utnyttja sin kompetens kan avlägga ett kompetensmärke genom vilket personens på olika sätt förvärvade kunnande kan identifieras och beskrivas. Utbildningsstyrelsen bestämmer kompetensmärkenas innehåll och de mål för kunnandet som ska uppfyllas för erhållande av ett kompetensmärke. Utbildningsstyrelsen bestämmer kompetensmärkenas innehåll och de mål för kunnandet som ska uppfyllas för erhållande av ett kompetensmärke. Kunnandet hos dem som avlägger kompetensmärken bedöms vid läroanstalter inom fritt bildningsarbete. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd. På sökande av ändring i bedömningen av kunnandet tillämpas bestämmelserna i 25 k §. Kunnandet hos dem som avlägger kompetensmärken bedöms vid läroanstalter inom fritt bildningsarbete. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd. På sökande av ändring i bedömningen av kunnandet tillämpas bestämmelserna i 25 k §. Uppgifter om avlagda kompetensmärken kan föras in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister. Uppgifter om avlagda kompetensmärken kan föras in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister. 4 kap. Statsandel för driftskostnader

13 § Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet En studiecentral kan i sina driftskostnader inkludera en organisations eller självständig studiecirkels andel av kostnaderna för studier som studiecentralen ordnar i samarbete endast om studiecentralen har betalat utbildnings- eller studiecirkelstöd enligt 13 b § för ordnandet av studierna. Studiecentralen ska försäkra sig om att organisationens eller studiecirkelns kostnader inte innefattar sådana kostnader som avses i 1 mom. 1—7 punkten. Som driftskostnader för organisationen eller studiecirkeln betraktas inte heller andra förvaltningskostnader än kostnader som direkt orsakas av organisationens eller studiecirkelns interna förvaltning för ordnande av studier i samarbete med studiecentralen. Om studiecentralen inte kan försäkra sig om huruvida organisationens kostnader innefattar sådana kostnader som inte ska beaktas, får endast beloppet av det stöd som organisationen eller studiecirkeln beviljats i enlighet med 13 b § beaktas vid beräkningen av driftskostnaderna. Det som föreskrivs i 4 mom. tillämpas inte på de avskrivningar som organisationen eller studiecirkeln gjort enligt bokföringen. En studiecentral kan i sina driftskostnader inkludera en organisations eller självständig studiecirkels andel av kostnaderna för studier som studiecentralen ordnar i samarbete endast om studiecentralen har betalat utbildnings- eller studiecirkelstöd enligt 13 b § för ordnandet av studierna. Studiecentralen ska försäkra sig om att organisationens eller studiecirkelns kostnader inte innefattar sådana kostnader som avses i 1 mom. 1—7 punkten. Som driftskostnader för organisationen eller studiecirkeln betraktas inte heller andra förvaltningskostnader än kostnader som direkt orsakas av organisationens eller studiecirkelns interna förvaltning för ordnande av studier i samarbete med studiecentralen. Om studiecentralen inte kan försäkra sig om huruvida organisationens kostnader innefattar sådana kostnader som inte ska beaktas, får endast beloppet av det stöd som organisationen eller studiecirkeln beviljats i enlighet med 13 b § beaktas vid beräkningen av driftskostnaderna. Det som föreskrivs i 4 mom. tillämpas inte på de avskrivningar som organisationen eller studiecirkeln gjort enligt bokföringen. 13 b § Utbildnings- och studiecirkelstöd För ordnande av studier i samarbete enligt 2 § 6 mom. kan studiecentralerna avtala med organisationer eller självständiga studiecirklar om att betala organisationerna eller studiecirklarna utbildnings- och studiecirkelstöd. Stödet betalas från den statsandel som studiecentralerna fått enligt detta kapitel. De studier som får stöd ska ingå i studiecentralens verksamhetsplan för ordnande av utbildningen. För ordnande av studier i samarbete enligt 2 § 6 mom. kan studiecentralerna avtala med organisationer eller självständiga studiecirklar om att betala organisationerna eller studiecirklarna utbildnings- och studiecirkelstöd. Stödet betalas från den statsandel som studiecentralerna fått enligt detta kapitel. De studier som får stöd ska ingå i studiecentralens verksamhetsplan för ordnande av utbildningen. Närmare bestämmelser om förfarandena i anslutning till utbetalning och bokföring av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om förfarandena i anslutning till utbetalning och bokföring av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

21 § Skyldighet att lämna upplysningar samt granskning Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Om statsandel i enlighet med 13 b § har betalats till en organisation eller en självständig studiecirkel i form av utbildnings- eller studiecirkelstöd för ordnande av studier i samarbete med en studiecentral, har statsbidragsmyndigheten rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten i fråga om den gemensamma studieverksamheten hos den organisation eller studiecirkel som ordnar studieverksamheten. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Om statsandel i enlighet med 13 b § har betalats till en organisation eller en självständig studiecirkel i form av utbildnings- eller studiecirkelstöd för ordnande av studier i samarbete med en studiecentral, har statsbidragsmyndigheten rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten i fråga om den gemensamma studieverksamheten hos den organisation eller studiecirkel som ordnar studieverksamheten. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. RP 68/2023 KuUB 4/2023 RSv 48/2023 RP 68/2023 KuUB 4/2023 RSv 48/2023 Helsingfors den 21 december 2023 Republikens President Sauli Niinistö Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson Helsingfors den 21 december 2023 Republikens President Sauli Niinistö Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson