Kyrkoordning — Part 1 | 657 — Finland law | Esheria

Kyrkoordning

Part 1 of 2 · provisions 1–200

Chapter 1: General provisions.

Jurisdiction
Finland
Instrument
Act or statute
Citation
657
Version
Undated source snapshot
Language
sv
Updated
Official source
View official record ↗
Complete work
View statute overview
accessibility assistance accounting administration administration agreement administrative boundaries administrative decision-making advance voting agreements annual accounts anställning och tjänstetillsättning anställningar appeals application deadline appointment credentials appointment limits appointment process appointments approval process approvals arbetsledning archival storage archive management archives arkivering +291 more

Statute overview

About this statute

Chapter 1: General provisions. Kyrkan bekänner sig till den kristna tron och ska pröva all lära i kyrkan enligt Guds heliga ord. The pastor decides church membership applications, and if the pastor does not approve an application, the matter must be sent to the church council or parish council for a decision. Church members have rights to participate in worship and parish activities, and they also have duties to attend services and live and act in specified Christian ways. The provision sets when certain church holidays are observed, with two specific exceptions for Midsummer Day and All Saints’ Day.

Available versions

  • Undated version · current

    fi

  • Undated version · current

    sv

Legal text

Provisions of Kyrkoordning

Showing 200 of 295

Part preamble

Preamble

  1. preamble

    Chapter 1: General provisions.

    1 kap. Allmänna bestämmelser
  1. 1

    Kyrkan bekänner sig till den kristna tron och ska pröva all lära i kyrkan enligt Guds heliga ord.

    1 § Kyrkans bekännelse Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (kyrkan) bekänner sig till den kristna tro som grundar sig på Bibeln och som är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i den oförändrade Augsburgska bekännelsen och i de övriga bekännelseskrifter för den lutherska kyrkan som intagits i Konkordieboken. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (kyrkan) bekänner sig till den kristna tro som grundar sig på Bibeln och som är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i den oförändrade Augsburgska bekännelsen och i de övriga bekännelseskrifter för den lutherska kyrkan som intagits i Konkordieboken. Kyrkan betraktar som sin högsta norm den i bekännelseskrifterna uttryckta principen att all lära i kyrkan ska prövas och bedömas enligt Guds heliga ord. Kyrkan betraktar som sin högsta norm den i bekännelseskrifterna uttryckta principen att all lära i kyrkan ska prövas och bedömas enligt Guds heliga ord.
  2. 2

    The pastor decides church membership applications, and if the pastor does not approve an application, the matter must be sent to the church council or parish council for a decision.

    2 § Att upptas som medlem i kyrkan Som medlem i kyrkan upptas på ansökan av den som saken gäller eller någon av dennas föräldrar eller vårdnadshavare Som medlem i kyrkan upptas på ansökan av den som saken gäller eller någon av dennas föräldrar eller vårdnadshavare 1) ett barn i det heliga dopet eller ett barn som tidigare är rätt döpt, ett barn i det heliga dopet eller ett barn som tidigare är rätt döpt, 2) den som genomgått konfirmandundervisning och tidigare hört till kyrkan och som meddelar att han eller hon vill bekänna kyrkans tro, den som genomgått konfirmandundervisning och tidigare hört till kyrkan och som meddelar att han eller hon vill bekänna kyrkans tro, 3) den som hör till någon annan evangelisk-luthersk kyrka och likaså den som hör till någon annan kristen kyrka eller något annat kristet religionssamfund, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om medlemskap i kyrkan med kyrkan eller religionssamfundet i fråga, den som hör till någon annan evangelisk-luthersk kyrka och likaså den som hör till någon annan kristen kyrka eller något annat kristet religionssamfund, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om medlemskap i kyrkan med kyrkan eller religionssamfundet i fråga, 4) någon annan som fyllt 15 år så att han eller hon efter nödvändig undervisning döps eller, om han eller hon är rätt döpt, bekänner kyrkans tro. någon annan som fyllt 15 år så att han eller hon efter nödvändig undervisning döps eller, om han eller hon är rätt döpt, bekänner kyrkans tro. Kyrkoherden fattar beslut om upptagning av medlemmar i kyrkan. Om kyrkoherden inte godkänner en ansökan ska han eller hon föra ärendet till kyrkorådet eller församlingsrådet för avgörande. Kyrkoherden fattar beslut om upptagning av medlemmar i kyrkan. Om kyrkoherden inte godkänner en ansökan ska han eller hon föra ärendet till kyrkorådet eller församlingsrådet för avgörande. Den som upptagits som medlem i kyrkan enligt 1 mom. 2–4 punkten anses ha genomgått konfirmandundervisning och vara konfirmerad. Den som upptagits som medlem i kyrkan enligt 1 mom. 2–4 punkten anses ha genomgått konfirmandundervisning och vara konfirmerad.
  3. 3

    Church members have rights to participate in worship and parish activities, and they also have duties to attend services and live and act in specified Christian ways.

    3 § Att delta i församlingens verksamhet som medlem i kyrkan En medlem i kyrkan har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga förrättningar och församlingens övriga verksamhet i enlighet med bestämmelserna i kyrkolagen och kyrkoordningen. En medlem i kyrkan har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga förrättningar och församlingens övriga verksamhet i enlighet med bestämmelserna i kyrkolagen och kyrkoordningen. En medlem i en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religionssamfund har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga förrättningar och församlingens övriga verksamhet, att vara fadder samt att predika i gudstjänsten och att biträda vid nattvardens utdelning på samma grunder som en medlem i kyrkan, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om detta med kyrkan eller religionssamfundet i fråga. En medlem i en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religionssamfund har rätt att bli delaktig av kyrkans heliga förrättningar och församlingens övriga verksamhet, att vara fadder samt att predika i gudstjänsten och att biträda vid nattvardens utdelning på samma grunder som en medlem i kyrkan, om kyrkomötet har godkänt ett avtal om detta med kyrkan eller religionssamfundet i fråga. En medlem i kyrkan ska delta i gudstjänsten, även i övrigt använda sig av sakramenten och främja fullgörandet av församlingens uppgift. Dessutom ska han eller hon iaktta en kristen livsföring, ingå äktenskap på det sätt som föreskrivs, låta döpa sina barn och sörja för deras kristna fostran. En medlem i kyrkan ska delta i gudstjänsten, även i övrigt använda sig av sakramenten och främja fullgörandet av församlingens uppgift. Dessutom ska han eller hon iaktta en kristen livsföring, ingå äktenskap på det sätt som föreskrivs, låta döpa sina barn och sörja för deras kristna fostran.
  4. 4

    The provision sets when certain church holidays are observed, with two specific exceptions for Midsummer Day and All Saints’ Day.

    4 § Bestämmande av kyrkliga helgdagar Tidpunkten för de kyrkliga helgdagar som avses i 1 kap. 6 § i kyrkolagen bestäms enligt traditionen i den västliga kyrkan. Midsommardagen firas dock den lördag som närmast följer efter den 19 juni och alla helgons dag den lördag som närmast följer efter den 30 oktober. Tidpunkten för de kyrkliga helgdagar som avses i 1 kap. 6 § i kyrkolagen bestäms enligt traditionen i den västliga kyrkan. Midsommardagen firas dock den lördag som närmast följer efter den 19 juni och alla helgons dag den lördag som närmast följer efter den 30 oktober. 2 kap. Kyrkans administrativa indelning
  5. 1

    An initiative to change parish division must be submitted to the diocesan chapter, be justified, and include needed supporting material; special rules apply for transfers of parish areas and initiatives from the parish council.

    1 § Initiativ till ändring av församlingsindelningen Ett initiativ till ändring av församlingsindelningen ska lämnas till domkapitlet. Initiativet ska motiveras och en redogörelse som behövs för bedömningen av ärendet ska bifogas. Om initiativet gäller överföring av en församlings område till en annan församling ska området i fråga specificeras. Till ett initiativ av församlingsrådet ska fogas ett utlåtande av gemensamma kyrkofullmäktige. Ett initiativ till ändring av församlingsindelningen ska lämnas till domkapitlet. Initiativet ska motiveras och en redogörelse som behövs för bedömningen av ärendet ska bifogas. Om initiativet gäller överföring av en församlings område till en annan församling ska området i fråga specificeras. Till ett initiativ av församlingsrådet ska fogas ett utlåtande av gemensamma kyrkofullmäktige. Domkapitlet kan avslå initiativet direkt om det är uppenbart oändamålsenligt. Om samma initiativ inleds på nytt inom ett år från beslutet om avslag ska det tas till beredning. Domkapitlet kan avslå initiativet direkt om det är uppenbart oändamålsenligt. Om samma initiativ inleds på nytt inom ett år från beslutet om avslag ska det tas till beredning.
  6. 2

    Domkapitlet får utse utredare för ändringar i församlingsindelningen; utredaren har rätt att granska handlingar och få hjälp, ska lämna sitt förslag, och vissa organ ska höras. Kyrkostyrelsen får i vissa mindre fall besluta utan vissa utlåtanden.

    2 § Beredning av en ändring av församlingsindelningen Domkapitlet kan utse en eller flera utredare som ska bereda ändringen av församlingsindelningen eller bildande, ändring eller upplösning av en kyrklig samfällighet och lägga fram ett förslag om detta. Utredaren har rätt att granska handlingar som gäller församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet, förvaltning och ekonomi samt att av deras myndigheter få hjälp för att kunna utföra sin uppgift. Utredaren ska till domkapitlet lämna sitt förslag och övriga handlingar som utredningen gett upphov till. Domkapitlet kan utse en eller flera utredare som ska bereda ändringen av församlingsindelningen eller bildande, ändring eller upplösning av en kyrklig samfällighet och lägga fram ett förslag om detta. Utredaren har rätt att granska handlingar som gäller församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet, förvaltning och ekonomi samt att av deras myndigheter få hjälp för att kunna utföra sin uppgift. Utredaren ska till domkapitlet lämna sitt förslag och övriga handlingar som utredningen gett upphov till. Kyrkofullmäktige, församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige i de församlingar och kyrkliga samfälligheter som den föreslagna ändringen gäller ska av domkapitlet höras om initiativet, utredningen och församlingsmedlemmarnas ståndpunkt. Kyrkofullmäktige, församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige i de församlingar och kyrkliga samfälligheter som den föreslagna ändringen gäller ska av domkapitlet höras om initiativet, utredningen och församlingsmedlemmarnas ståndpunkt. Domkapitlet ska vid behov be Institutet för de inhemska språken om ett utlåtande om församlingens namn, om det planerade namnet inte tidigare har varit ett namn på en församling eller om det finns andra skäl att kontrollera att namnet är lämpligt. Domkapitlet ska vid behov be Institutet för de inhemska språken om ett utlåtande om församlingens namn, om det planerade namnet inte tidigare har varit ett namn på en församling eller om det finns andra skäl att kontrollera att namnet är lämpligt. Kyrkostyrelsen kan besluta om en ändring av församlingsindelningen utan de utlåtanden som avses i 2 mom. om det endast krävs en obetydlig ändring av församlingsindelningen till följd av en sådan ändring i den kommunala indelningen som avses i 2 kap. 14 § 4 mom. i kyrkolagen. Kyrkostyrelsen kan besluta om en ändring av församlingsindelningen utan de utlåtanden som avses i 2 mom. om det endast krävs en obetydlig ändring av församlingsindelningen till följd av en sådan ändring i den kommunala indelningen som avses i 2 kap. 14 § 4 mom. i kyrkolagen.
  7. 3

    When a change to the parish division is under consideration, the parish council or parish boards may make an agreement on how the administration of the affected sub-area is to be arranged.

    3 § Avtal om ordnande av förvaltningen av ett delområde i församlingen När en ändring av församlingsindelningen är aktuell kan kyrkofullmäktige eller församlingsråden ingå ett avtal om hur förvaltningen av det berörda delområdet ska ordnas. Avtalet träder i kraft samtidigt som kyrkostyrelsens beslut om ändringen av församlingsindelningen. När en ändring av församlingsindelningen är aktuell kan kyrkofullmäktige eller församlingsråden ingå ett avtal om hur förvaltningen av det berörda delområdet ska ordnas. Avtalet träder i kraft samtidigt som kyrkostyrelsens beslut om ändringen av församlingsindelningen.
  8. 4

    Kyrkostyrelsen decides how property is to be divided when it changes parish boundaries, and may for special reasons postpone that decision and instead decide whether division is needed and, if necessary, deviations from the division rules.

    4 § Kyrkostyrelsens beslut om delning av egendom Kyrkostyrelsen bestämmer hur egendomen ska delas i sitt beslut om ändring av församlingsindelningen. Kyrkostyrelsen kan av särskilda skäl skjuta upp beslutet om delning av egendom och endast besluta om huruvida en delning är nödvändig samt vid behov om avvikelser från delningsgrunderna. Kyrkostyrelsen bestämmer hur egendomen ska delas i sitt beslut om ändring av församlingsindelningen. Kyrkostyrelsen kan av särskilda skäl skjuta upp beslutet om delning av egendom och endast besluta om huruvida en delning är nödvändig samt vid behov om avvikelser från delningsgrunderna.
  9. 5

    När en församling delas geografiskt får varje församling egendom i proportion till antalet närvarande medlemmar. Om ett område flyttas till en annan församling eller en ny församling bildas, ska egendom, skulder och liknande förbindelser övergå proportionellt.

    5 § Delningsgrund När en församling delas i flera församlingar på geografisk grund, får varje församling egendom i förhållande till antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt situationen den dag då församlingsindelningen träder i kraft. När en församling delas i flera församlingar på geografisk grund, får varje församling egendom i förhållande till antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt situationen den dag då församlingsindelningen träder i kraft. När en del av församlingens område ansluts till en annan församling eller när en ny församling bildas av en del av församlingen, ska församlingens egendom, skulder och andra motsvarande förbindelser övergå till den församling som området ansluts till eller den nya församlingen i förhållande till antalet närvarande medlemmar enligt situationen den dag då församlingsindelningen träder i kraft. När en del av församlingens område ansluts till en annan församling eller när en ny församling bildas av en del av församlingen, ska församlingens egendom, skulder och andra motsvarande förbindelser övergå till den församling som området ansluts till eller den nya församlingen i förhållande till antalet närvarande medlemmar enligt situationen den dag då församlingsindelningen träder i kraft.
  10. 6

    This section allows departures from the property-division rules when a strict application would seriously weaken a congregation’s finances, cause another major inconvenience, or produce an unreasonable result after a prior parish-division change is revoked.

    6 § Avvikelse från delningsgrunderna Med avvikelse från delningsgrunderna och utan att det sker någon delning ska Med avvikelse från delningsgrunderna och utan att det sker någon delning ska 1) församlingens huvudkyrka, de byggnader med lösöre som hör till kyrkan och tjänar användningen av den samt en begravningsplats som finns i anslutning till kyrkan kvarstå hos den församling från vilken området avskiljs, församlingens huvudkyrka, de byggnader med lösöre som hör till kyrkan och tjänar användningen av den samt en begravningsplats som finns i anslutning till kyrkan kvarstå hos den församling från vilken området avskiljs, 2) en kyrka, ett kapell, ett församlingshem, en begravningsplats eller någon annan fastig-het eller byggnad som i huvudsak tjänar ett visst område ges till den församling som området kommer att höra till. en kyrka, ett kapell, ett församlingshem, en begravningsplats eller någon annan fastig-het eller byggnad som i huvudsak tjänar ett visst område ges till den församling som området kommer att höra till. I delningsbeslutet kan det bestämmas hur den egendom som övergår ska användas församlingarna emellan. I delningsbeslutet kan det bestämmas hur den egendom som övergår ska användas församlingarna emellan. Avvikelse får göras från delningsgrunderna, om en regelrätt tillämpning av dem skulle leda till uppenbart försvagad ekonomi för någon församling eller medföra någon annan väsentlig olägenhet. Avvikelse får göras från delningsgrunderna också när en tidigare ändring av församlingsindelningen måste upphävas och en regelrätt tillämpning av delningsgrunderna skulle leda till ett oskäligt resultat. Då ska den tid som gått från det tidigare beslutet om församlingsindelningen samt omständigheter som gäller ekonomin i församlingarna i fråga särskilt beaktas. Avvikelse får göras från delningsgrunderna, om en regelrätt tillämpning av dem skulle leda till uppenbart försvagad ekonomi för någon församling eller medföra någon annan väsentlig olägenhet. Avvikelse får göras från delningsgrunderna också när en tidigare ändring av församlingsindelningen måste upphävas och en regelrätt tillämpning av delningsgrunderna skulle leda till ett oskäligt resultat. Då ska den tid som gått från det tidigare beslutet om församlingsindelningen samt omständigheter som gäller ekonomin i församlingarna i fråga särskilt beaktas.
  11. 7

    Domkapitlet utser ordföranden, medlemmarna och ersättarna i organisationskommittén. Antalet medlemmar beror på församlingens medlemsantal.

    7 § Organisationskommitténs sammansättning Domkapitlet utser kyrkoherden i den nya eller utvidgade församlingen till ordförande för organisationskommittén samt även övriga medlemmar och personliga ersättare för dessa. Medlemmarna och ersättarna ska kunna väljas till ett förtroendeuppdrag i den församling som ändringen av församlingsindelningen gäller. Antalet medlemmar inklusive ordförande i organisationskommittén fastställs utifrån antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt följande: Församlingens medlemsantal Organisationskommitténs medlemsantal 20 000 eller mindre 9 20 001–30 000 11 30 001–40 000 13 över 40 000 15 Domkapitlet utser kyrkoherden i den nya eller utvidgade församlingen till ordförande för organisationskommittén samt även övriga medlemmar och personliga ersättare för dessa. Medlemmarna och ersättarna ska kunna väljas till ett förtroendeuppdrag i den församling som ändringen av församlingsindelningen gäller. Antalet medlemmar inklusive ordförande i organisationskommittén fastställs utifrån antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt följande: Församlingens medlemsantal Organisationskommitténs medlemsantal 20 000 eller mindre 9 20 001–30 000 11 30 001–40 000 13 över 40 000 15 Organisationskommitténs sammansättning bestäms genom att domkapitlet utifrån förslag från församlingarnas kyrkoråd eller församlingsråd utser en medlem från varje församling, varefter de övriga platserna fördelas i förhållande till antalet närvarande medlemmar i församlingarna. Organisationskommitténs sammansättning bestäms genom att domkapitlet utifrån förslag från församlingarnas kyrkoråd eller församlingsråd utser en medlem från varje församling, varefter de övriga platserna fördelas i förhållande till antalet närvarande medlemmar i församlingarna.
  12. 8

    The organisationskommittén must carry out the listed preparatory, electoral, and personnel decisions.

    8 § Organisationskommitténs uppgifter Utöver det som föreskrivs i 2 kap. 16 § 2 mom. i kyrkolagen ska organisationskommittén Utöver det som föreskrivs i 2 kap. 16 § 2 mom. i kyrkolagen ska organisationskommittén 1) utse en valnämnd för församlingen och en ordförande för nämnden samt besluta om röstningsställena, utse en valnämnd för församlingen och en ordförande för nämnden samt besluta om röstningsställena, 2) bereda ärendena för kyrkofullmäktiges första sammanträde, bereda ärendena för kyrkofullmäktiges första sammanträde, 3) sköta övrig beredning och verkställighet, sköta övrig beredning och verkställighet, 4) fatta beslut om förflyttning och placering av personal, om inte något annat följer av 34 och 35 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan (653/2023). fatta beslut om förflyttning och placering av personal, om inte något annat följer av 34 och 35 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan (653/2023).
  13. 9

    Ordföranden för organisationskommittén ska utan dröjsmål kalla kyrkofullmäktige till dess första möte, och kyrkofullmäktige ska vid det mötet fatta vissa grundläggande beslut.

    9 § Hur förvaltningen ska ordnas i en ny eller utvidgad församling När resultatet av ett församlingsval har fastställts eller kyrkofullmäktige har bildats utifrån resultatet i det föregående valet, ska ordföranden för organisationskommittén utan dröjsmål sammankalla kyrkofullmäktige till dess första sammanträde. När resultatet av ett församlingsval har fastställts eller kyrkofullmäktige har bildats utifrån resultatet i det föregående valet, ska ordföranden för organisationskommittén utan dröjsmål sammankalla kyrkofullmäktige till dess första sammanträde. Vid sitt första sammanträde ska kyrkofullmäktige Vid sitt första sammanträde ska kyrkofullmäktige 1) godkänna församlingens förvaltningsstadga, godkänna församlingens förvaltningsstadga, 2) välja medlemmar till kyrkorådet, välja medlemmar till kyrkorådet, 3) tillsätta organen, tillsätta organen, 4) besluta om inrättande av tjänster, besluta om inrättande av tjänster, 5) godkänna budgeten. godkänna budgeten. Kyrkorådet är genast behörigt. Mandatperioden för de organ som lyder under kyrkorådet börjar när ändringen av församlingsindelningen har trätt i kraft. Kyrkorådet är genast behörigt. Mandatperioden för de organ som lyder under kyrkorådet börjar när ändringen av församlingsindelningen har trätt i kraft. När församlingsrådet i en församling som hör till en kyrklig samfällighet ordnar församlingens förvaltning ska det tillämpa vad som föreskrivs om kyrkofullmäktige i denna paragraf. När församlingsrådet i en församling som hör till en kyrklig samfällighet ordnar församlingens förvaltning ska det tillämpa vad som föreskrivs om kyrkofullmäktige i denna paragraf.
  14. 10

    Domkapitlet decides how the costs caused by the investigator and the organizational committee are to be allocated among the parishes.

    10 § Kostnader för utredaren och organisationskommittén Domkapitlet bestämmer hur de kostnader som utredaren och organisationskommittén ger upphov till ska fördelas mellan församlingarna. Domkapitlet bestämmer hur de kostnader som utredaren och organisationskommittén ger upphov till ska fördelas mellan församlingarna. 3 kap. Församlingar och kyrkliga samfälligheter
  15. 1

    Gudstjänst, kyrkliga förrättningar och predikan ska följa kyrkohandboken, godkända böcker och bekännelsen; predikan får inte innehålla agitation eller olämpliga hänsyftningar på en viss person.

    1 § Kyrkans böcker och predikan Vid gudstjänsten och de kyrkliga förrättningarna ska kyrkohandboken och kyrkans övriga böcker som godkänts av kyrkomötet följas. Vid gudstjänsten och de kyrkliga förrättningarna ska kyrkohandboken och kyrkans övriga böcker som godkänts av kyrkomötet följas. Predikan ska hållas över de texter som bestämts i kyrkohandboken och den ska stämma överens med kyrkans bekännelse. Predikan får inte innehålla agitation eller olämpliga hänsyftningar på någon viss person. Predikan ska hållas över de texter som bestämts i kyrkohandboken och den ska stämma överens med kyrkans bekännelse. Predikan får inte innehålla agitation eller olämpliga hänsyftningar på någon viss person. De böcker som används vid kyrkans heliga förrättningar och undervisning ska följa bekännelsen. De böcker som används vid kyrkans heliga förrättningar och undervisning ska följa bekännelsen.
  16. 2

    Huvudgudstjänsten ska firas på söndagar och kyrkliga helgdagar i församlingens kyrka, och kyrkorådet eller församlingsrådet bestämmer var den firas om församlingen har flera kyrkor.

    2 § Huvudgudstjänsten och övriga gudstjänster Gudstjänsten är öppen för alla. Gudstjänsten är öppen för alla. Huvudgudstjänsten ska firas på söndagar och kyrkliga helgdagar i församlingens kyrka. Om en församling har flera kyrkor ska kyrkorådet eller församlingsrådet bestämma i vilken eller vilka kyrkor huvudgudstjänsten ska firas. Huvudgudstjänsten kan också firas någon annanstans än i en kyrka. Huvudgudstjänsten ska firas på söndagar och kyrkliga helgdagar i församlingens kyrka. Om en församling har flera kyrkor ska kyrkorådet eller församlingsrådet bestämma i vilken eller vilka kyrkor huvudgudstjänsten ska firas. Huvudgudstjänsten kan också firas någon annanstans än i en kyrka. På självständighetsdagen och i samband med statliga högtidligheter firas gudstjänst på det sätt som föreskrivs om särskilda begivenheter. På självständighetsdagen och i samband med statliga högtidligheter firas gudstjänst på det sätt som föreskrivs om särskilda begivenheter. Andra gudstjänster ordnas enligt behov. Andra gudstjänster ordnas enligt behov.
  17. 3

    The main service must start at 10:00, unless the church council/parish council or the pastor sets a different time in the situations described.

    3 § Tidpunkten för huvudgudstjänsten Huvudgudstjänsten ska börja klockan 10. Kyrkorådet eller församlingsrådet kan av grundad anledning bestämma att huvudgudstjänsten regelbundet ska börja vid ett annat klockslag. Kyrkoherden kan i enskilda fall bestämma att huvudgudstjänsten ska börja vid ett annat klockslag. Huvudgudstjänsten ska börja klockan 10. Kyrkorådet eller församlingsrådet kan av grundad anledning bestämma att huvudgudstjänsten regelbundet ska börja vid ett annat klockslag. Kyrkoherden kan i enskilda fall bestämma att huvudgudstjänsten ska börja vid ett annat klockslag. Om två församlingar som hör till samma kyrkliga samfällighet har en gemensam kyrka bestämmer gemensamma kyrkorådet när huvudgudstjänsterna ska börja. Om två församlingar som hör till samma kyrkliga samfällighet har en gemensam kyrka bestämmer gemensamma kyrkorådet när huvudgudstjänsterna ska börja.
  18. 4

    Gudstjänsten ska normalt förrättas av en präst i församlingen. I vissa fall kan en annan präst göra det med kyrkoherdens samtycke eller enligt kontraktsprostens förordnande. Om en präst är förhindrad ska vissa närvarande församlingsföreträdare agera enligt kyrkohandboken. Kyrkoherden kan också i enskilda fall kalla vissa personer att predika.

    4 § Gudstjänstförrättare Gudstjänsten ska förrättas av en präst i församlingen. Med kyrkoherdens samtycke eller enligt förordnande av kontraktsprosten kan också någon annan präst förrätta gudstjänsten. Gudstjänsten ska förrättas av en präst i församlingen. Med kyrkoherdens samtycke eller enligt förordnande av kontraktsprosten kan också någon annan präst förrätta gudstjänsten. Om en präst är förhindrad att förrätta en gudstjänst ska någon av de närvarande tjänsteinnehavarna eller arbetstagarna i församlingen eller medlemmarna av kyrkorådet eller församlingsrådet agera på det sätt som anges i kyrkohandboken. Om en präst är förhindrad att förrätta en gudstjänst ska någon av de närvarande tjänsteinnehavarna eller arbetstagarna i församlingen eller medlemmarna av kyrkorådet eller församlingsrådet agera på det sätt som anges i kyrkohandboken. I enskilda fall kan kyrkoherden kalla en sådan medlem i kyrkan som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse eller en präst från någon annan kristen kyrka eller ett därmed jämställt samfund att predika i gudstjänsten. I enskilda fall kan kyrkoherden kalla en sådan medlem i kyrkan som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse eller en präst från någon annan kristen kyrka eller ett därmed jämställt samfund att predika i gudstjänsten.
  19. 5

    Vid gudstjänster och vissa kyrkliga sammankomster kan kollekt tas upp för kyrkans och församlingens verksamhet. Kyrkorådet eller församlingsrådet ska godkänna en plan för kollekterna och ta hänsyn till kyrkostyrelsens beslut om kollekter vid huvudgudstjänster.

    5 § Kollekt Vid gudstjänster och andra kyrkliga sammankomster eller församlingsmöten kan kollekt tas upp till stöd för kyrkans och församlingens verksamhet och för ändamål som svarar mot deras uppgift. Vid gudstjänster och andra kyrkliga sammankomster eller församlingsmöten kan kollekt tas upp till stöd för kyrkans och församlingens verksamhet och för ändamål som svarar mot deras uppgift. Kyrkorådet eller församlingsrådet godkänner en plan för de kollekter som tas upp vid gudstjänsterna, med beaktande av kyrkostyrelsens beslut om kollekter som uppbärs vid huvudgudstjänster. Kyrkorådet eller församlingsrådet godkänner en plan för de kollekter som tas upp vid gudstjänsterna, med beaktande av kyrkostyrelsens beslut om kollekter som uppbärs vid huvudgudstjänster.
  20. 6

    Holy Communion is celebrated during a service and may be celebrated in specified places or, in some cases, elsewhere under supervision.

    6 § Herrens heliga nattvard Nattvarden firas vid en gudstjänst. Nattvarden firas vid en gudstjänst. Nattvarden får firas i en kyrka och i församlingens begravningskapell och kapell. Nattvarden får även firas på någon annan plats som domkapitlet på förslag av kyrkorådet eller församlingsrådet har godkänt för detta ändamål. Nattvarden får firas i en kyrka och i församlingens begravningskapell och kapell. Nattvarden får även firas på någon annan plats som domkapitlet på förslag av kyrkorådet eller församlingsrådet har godkänt för detta ändamål. Nattvarden får tillfälligt firas även på annan plats under kyrkoherdens tillsyn. Inom försvarsmaktens kyrkliga arbete får under fältbiskopens tillsyn nattvarden firas förutom i en kyrka eller på en plats som godkänts enligt 2 mom. även någon annanstans. Nattvarden får tillfälligt firas även på annan plats under kyrkoherdens tillsyn. Inom försvarsmaktens kyrkliga arbete får under fältbiskopens tillsyn nattvarden firas förutom i en kyrka eller på en plats som godkänts enligt 2 mom. även någon annanstans. Vid behov kan nattvarden utdelas till enskilda personer även utanför gudstjänsten på det sätt som anges i kyrkohandboken. Vid behov kan nattvarden utdelas till enskilda personer även utanför gudstjänsten på det sätt som anges i kyrkohandboken.
  21. 7

    Vissa kyrkomedlemmar och andra personer får delta i nattvarden under angivna villkor; biskopsmötet bestämmer också vissa undantagsfall.

    7 § Rätt att delta i nattvarden Varje konfirmerad medlem i kyrkan får delta i nattvarden. Varje konfirmerad medlem i kyrkan får delta i nattvarden. Ett döpt barn som har undervisats om nattvardens betydelse får delta i nattvarden tillsammans med sina föräldrar, vårdnadshavare eller någon annan konfirmerad medlem som svarar för barnets kristna fostran. En döpt medlem i församlingen som deltar i konfirmandundervisningen kan efter att ha fått undervisning om nattvarden delta i nattvarden vid församlingens gemensamma gudstjänst tillsammans med sin konfirmandlärare. Ett döpt barn som har undervisats om nattvardens betydelse får delta i nattvarden tillsammans med sina föräldrar, vårdnadshavare eller någon annan konfirmerad medlem som svarar för barnets kristna fostran. En döpt medlem i församlingen som deltar i konfirmandundervisningen kan efter att ha fått undervisning om nattvarden delta i nattvarden vid församlingens gemensamma gudstjänst tillsammans med sin konfirmandlärare. Biskopsmötet bestämmer under vilka förutsättningar en döpt medlem i en annan kristen kyrka i enskilda fall kan delta i nattvarden. Biskopsmötet bestämmer under vilka förutsättningar en döpt medlem i en annan kristen kyrka i enskilda fall kan delta i nattvarden. Nattvarden kan på begäran utdelas även till andra än medlemmar i kyrkan om de är sjuka eller i nöd och förstår nattvardens innebörd. Nattvarden kan på begäran utdelas även till andra än medlemmar i kyrkan om de är sjuka eller i nöd och förstår nattvardens innebörd.
  22. 8

    Nattvarden ska normalt delas ut av en präst, but a lektor may assist and, in certain cases, distribute it; a parish pastor may grant a qualified church member the right to assist, and in military church work the field bishop decides on that right.

    8 § Nattvardsutdelare Nattvarden ska utdelas av en präst. En lektor kan biträda vid nattvardens utdelning och utdela nattvarden i de fall som avses i 6 § 4 mom. Nattvarden ska utdelas av en präst. En lektor kan biträda vid nattvardens utdelning och utdela nattvarden i de fall som avses i 6 § 4 mom. Kyrkoherden kan bevilja en medlem i kyrkan som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse rätt att biträda vid utdelningen av nattvarden. Inom försvarsmaktens kyrkliga arbete beslutar fältbiskopen om rätten att biträda vid nattvardens utdelning. Kyrkoherden kan bevilja en medlem i kyrkan som är konfirmerad och känd för sin kristna övertygelse rätt att biträda vid utdelningen av nattvarden. Inom försvarsmaktens kyrkliga arbete beslutar fältbiskopen om rätten att biträda vid nattvardens utdelning. Om någon riskerar att dö eller annars befinner sig i en särskild nödsituation och vill motta nattvarden får varje kristen utdela nattvarden till honom eller henne, om en präst inte finns att tillgå. Om någon riskerar att dö eller annars befinner sig i en särskild nödsituation och vill motta nattvarden får varje kristen utdela nattvarden till honom eller henne, om en präst inte finns att tillgå.
  23. 9

    Church members must have their children baptized without undue delay, and a priest must perform the baptism with at least two godparents or witnesses present.

    9 § Det heliga dopet Kyrkans medlemmar ska utan onödigt dröjsmål låta döpa sina barn. Om barndopet fördröjs ankommer det på kyrkoherden att påminna barnets föräldrar eller vårdnadshavare om detta. Kyrkans medlemmar ska utan onödigt dröjsmål låta döpa sina barn. Om barndopet fördröjs ankommer det på kyrkoherden att påminna barnets föräldrar eller vårdnadshavare om detta. Dopet förrättas av en präst i en kyrka eller någon annanstans enligt vad prästen och barnets vårdnadshavare kommer överens om. Minst två faddrar eller andra vittnen ska vara närvarande vid dopförrättningen. När dopet har förrättats ska man be för den döpta vid söndagens huvudgudstjänst. Den döptas namn kan med den döptas eller vårdnadshavarnas samtycke nämnas i samband med bönen. Dopet förrättas av en präst i en kyrka eller någon annanstans enligt vad prästen och barnets vårdnadshavare kommer överens om. Minst två faddrar eller andra vittnen ska vara närvarande vid dopförrättningen. När dopet har förrättats ska man be för den döpta vid söndagens huvudgudstjänst. Den döptas namn kan med den döptas eller vårdnadshavarnas samtycke nämnas i samband med bönen. Ett rätt dop är ett dop som förrättats i en kristen kyrka eller ett kristet religionssamfund, där personen har döpts i vatten i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Den som blivit rätt döpt får inte döpas på nytt. Ett rätt dop är ett dop som förrättats i en kristen kyrka eller ett kristet religionssamfund, där personen har döpts i vatten i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Den som blivit rätt döpt får inte döpas på nytt.
  24. 10

    A church member must perform an emergency baptism in the stated form if the person may die and a priest cannot be reached immediately; the parish must be informed without delay.

    10 § Nöddop En medlem i kyrkan ska döpa ett barn eller en vuxen som inte är döpt i vatten och i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn, om det finns risk för att personen avlider och en präst inte omedelbart kan nås för att förrätta dopet. Nöddop kan även förrättas av andra kristna. En medlem i kyrkan ska döpa ett barn eller en vuxen som inte är döpt i vatten och i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn, om det finns risk för att personen avlider och en präst inte omedelbart kan nås för att förrätta dopet. Nöddop kan även förrättas av andra kristna. Församlingen ska utan dröjsmål underrättas om nöddop. Nöddopet ska bekräftas på det sätt som anges i kyrkohandboken. Församlingen ska utan dröjsmål underrättas om nöddop. Nöddopet ska bekräftas på det sätt som anges i kyrkohandboken.
  25. 11

    Den som döps ska ha minst en konfirmerad fadder i en evangelisk-luthersk kyrka, och barn kan i särskilda fall få upp till två extra faddrar efter dopet.

    11 § Faddrar Den som döps ska ha minst en fadder som är konfirmerad medlem i en evangelisk-luthersk kyrka. Därtill kan också den vara fadder som hör en sådan kristen kyrka eller ett sådant kristet religionssamfund som godkänner ett dop som förrättats av en evangelisk-luthersk kyrka. Den som döps ska ha minst en fadder som är konfirmerad medlem i en evangelisk-luthersk kyrka. Därtill kan också den vara fadder som hör en sådan kristen kyrka eller ett sådant kristet religionssamfund som godkänner ett dop som förrättats av en evangelisk-luthersk kyrka. Av särskilda skäl kan barnet efter dopet få ytterligare högst två faddrar. Beslut om ytterligare faddrar fattas av kyrkoherden i barnets församling på ansökan av barnets vårdnadshavare. En anteckning om att ytterligare faddrar har utsetts ska införas i medlemsregistret. Av särskilda skäl kan barnet efter dopet få ytterligare högst två faddrar. Beslut om ytterligare faddrar fattas av kyrkoherden i barnets församling på ansökan av barnets vårdnadshavare. En anteckning om att ytterligare faddrar har utsetts ska införas i medlemsregistret.
  26. 12

    A priest must officiate a marriage ceremony, and the married persons must meet the church membership and confirmation instruction conditions unless the stated Christian-church exception applies.

    12 § Vigsel till äktenskap och välsignelse av äktenskap Vigsel till äktenskap ska förrättas av en präst i en kyrka eller på någon annan plats i enlighet med vad som avtalas mellan dem som ska vigas och prästen. Vigsel till äktenskap ska förrättas av en präst i en kyrka eller på någon annan plats i enlighet med vad som avtalas mellan dem som ska vigas och prästen. De som vigs ska vara medlemmar i kyrkan och ha genomgått konfirmandundervisning. Vigsel till äktenskap kan även förrättas, om den ena av dem som ska vigas inte är medlem i kyrkan men hör till någon annan kristen kyrka eller något annat kristet religionssamfund. De som vigs ska vara medlemmar i kyrkan och ha genomgått konfirmandundervisning. Vigsel till äktenskap kan även förrättas, om den ena av dem som ska vigas inte är medlem i kyrkan men hör till någon annan kristen kyrka eller något annat kristet religionssamfund. Ett äktenskap som har ingåtts i annan ordning än den som iakttas av en evangelisk-luthersk kyrka kan på begäran välsignas. Ett äktenskap som har ingåtts i annan ordning än den som iakttas av en evangelisk-luthersk kyrka kan på begäran välsignas. Vid söndagens huvudgudstjänst ber församlingen för de äktenskap som församlingen får veta att ska ingås eller har ingåtts. Kungörelsen förutsätter samtycke av de förlovade eller makarna. Vid söndagens huvudgudstjänst ber församlingen för de äktenskap som församlingen får veta att ska ingås eller har ingåtts. Kungörelsen förutsätter samtycke av de förlovade eller makarna.
  27. 13

    En präst ska förrätta jordfästning på vissa angivna platser och enligt överenskommelse med begravningsansvariga; i undantagsfall får en präst från ett annat kristet samfund göra det om den avlidne uttryckligen ville det och kyrkoherden godkänner.

    13 § Jordfästning Jordfästning ska förrättas av en präst i en kyrka eller ett begravningskapell, i ett kapell, vid graven eller i den avlidnes hem, i enlighet med vad som avtalas mellan dem som har hand om begravningen och prästen. Jordfästning ska förrättas av en präst i en kyrka eller ett begravningskapell, i ett kapell, vid graven eller i den avlidnes hem, i enlighet med vad som avtalas mellan dem som har hand om begravningen och prästen. I undantagsfall kan en präst i någon annan kristen kyrka eller därmed jämförbart samfund förrätta jordfästningen av en medlem i kyrkan, om detta var den avlidnes klart uttalade vilja medan han eller hon levde och det avtalas med församlingens kyrkoherde. I undantagsfall kan en präst i någon annan kristen kyrka eller därmed jämförbart samfund förrätta jordfästningen av en medlem i kyrkan, om detta var den avlidnes klart uttalade vilja medan han eller hon levde och det avtalas med församlingens kyrkoherde. I söndagens huvudgudstjänst meddelas om de dödsfall som inträffat bland församlingens medlemmar, på det sätt som bestäms i kyrkohandboken. I söndagens huvudgudstjänst meddelas om de dödsfall som inträffat bland församlingens medlemmar, på det sätt som bestäms i kyrkohandboken.
  28. 14

    A person who does not belong to the church may be buried if the people handling the funeral ask for it, unless the deceased clearly asked for something else or the priest finds no sufficient grounds for a church burial.

    14 § Jordfästning av en person som inte hört till kyrkan En person som inte hört till kyrkan kan jordfästas om de som har hand om begravningen ber om det. Jordfästningen förrättas dock inte, om den avlidne medan han eller hon levde klart har uttalat att han eller hon önskat något annat, eller om prästen, enligt den uppfattning som han eller hon fått vid själavårdssamtal eller på något annat sätt, anser att det inte finns tillräckliga grunder för en kyrklig jordfästning. En person som inte hört till kyrkan kan jordfästas om de som har hand om begravningen ber om det. Jordfästningen förrättas dock inte, om den avlidne medan han eller hon levde klart har uttalat att han eller hon önskat något annat, eller om prästen, enligt den uppfattning som han eller hon fått vid själavårdssamtal eller på något annat sätt, anser att det inte finns tillräckliga grunder för en kyrklig jordfästning.
  29. 15

    A congregation member may get a church service from the priest they want in their own parish if there are no justified obstacles. Priests must perform church services within their parish for members of other parishes, may perform them in another parish on request, and must issue a certificate on request.

    15 § Utförare av kyrkliga förrättningar En medlem i församlingen har rätt att få en kyrklig förrättning utförd av den präst i den egna församlingen som medlemmen önskar, om det inte finns några befogade hinder för detta. En medlem i församlingen har rätt att få en kyrklig förrättning utförd av den präst i den egna församlingen som medlemmen önskar, om det inte finns några befogade hinder för detta. En präst är skyldig att utföra en kyrklig förrättning inom sin församlings område även för en medlem i en annan församling. En präst är skyldig att utföra en kyrklig förrättning inom sin församlings område även för en medlem i en annan församling. En präst får på begäran utföra en kyrklig förrättning även inom en annan församlings område. En präst får på begäran utföra en kyrklig förrättning även inom en annan församlings område. På begäran ska en präst ge ett intyg över kyrkliga förrättningar som han eller hon utfört. På begäran ska en präst ge ett intyg över kyrkliga förrättningar som han eller hon utfört.
  30. 16

    A parish may pay a fee to a priest, lecturer, or cantor it has asked to perform a church ceremony on the parish’s behalf.

    16 § Arvode för kyrkliga förrättningar Arvode får inte tas ut för kyrkliga förrättningar. Arvode får inte tas ut för kyrkliga förrättningar. Församlingen kan dock betala arvode till en präst, lektor eller kantor som församlingen har bett utföra en kyrklig förrättning på församlingens vägnar. Församlingen kan dock betala arvode till en präst, lektor eller kantor som församlingen har bett utföra en kyrklig förrättning på församlingens vägnar.
  31. 17

    Döpta barn har rätt till kristen fostran och undervisning. Föräldrar och vårdnadshavare ska ge den, och faddrar samt församlingen ska stödja dem.

    17 § Kristen fostran och undervisning Varje döpt barn har rätt till kristen fostran och undervisning i kyrkans gemensamma tro. Det är föräldrarnas och vårdnadshavarnas uppgift att ge kristen fostran och undervisning. Faddrarna och församlingen ska stödja föräldrarna och vårdnadshavarna i denna uppgift. Varje döpt barn har rätt till kristen fostran och undervisning i kyrkans gemensamma tro. Det är föräldrarnas och vårdnadshavarnas uppgift att ge kristen fostran och undervisning. Faddrarna och församlingen ska stödja föräldrarna och vårdnadshavarna i denna uppgift.
  32. 18

    The congregation must provide Christian upbringing and spiritual care for members of all ages, and also offer non-members a chance to receive it.

    18 § Församlingens ansvar för fostran Församlingen ska se till att församlingens medlemmar i olika åldrar får en kristen fostran och att deras andliga liv vårdas samt erbjuda även personer som inte är medlemmar i församlingen en möjlighet till detta. Församlingen ska se till att församlingens medlemmar i olika åldrar får en kristen fostran och att deras andliga liv vårdas samt erbjuda även personer som inte är medlemmar i församlingen en möjlighet till detta.
  33. 19

    Församlingen ska ordna konfirmandundervisning och undervisningen ska följa den av kyrkomötet godkända kristna läran.

    19 § Konfirmandundervisning Församlingen ska ordna konfirmandundervisning där deltagarna görs förtrogna med kyrkans gemensamma tro och leds in i ett liv i församlingens gemenskap. Konfirmand-undervisningen ges enligt den av kyrkomötet godkända kristna läran. Konfirmandundervisningen leds av en präst eller lektor. Utöver dem kan även kantorerna, ungdomsarbetsledarna och andra tjänsteinnehavare och arbetstagare i församlingen vara lärare. Församlingen ska ordna konfirmandundervisning där deltagarna görs förtrogna med kyrkans gemensamma tro och leds in i ett liv i församlingens gemenskap. Konfirmand-undervisningen ges enligt den av kyrkomötet godkända kristna läran. Konfirmandundervisningen leds av en präst eller lektor. Utöver dem kan även kantorerna, ungdomsarbetsledarna och andra tjänsteinnehavare och arbetstagare i församlingen vara lärare.
  34. 20

    Domkapitlet får ge vissa organisationer tidsbegränsat tillstånd att ordna konfirmandundervisning och får återkalla tillståndet om villkoren inte följs.

    20 § Tillstånd att ordna konfirmandundervisning Domkapitlet kan för viss tid bevilja en kristen förening, stiftelse eller annan organisation tillstånd att ordna konfirmandundervisning. Domkapitlet kan för viss tid bevilja en kristen förening, stiftelse eller annan organisation tillstånd att ordna konfirmandundervisning. Domkapitlet kan återkalla tillståndet om undervisningen eller arrangemangen inte uppfyller villkoren för tillståndet. Domkapitlet kan återkalla tillståndet om undervisningen eller arrangemangen inte uppfyller villkoren för tillståndet.
  35. 21

    Vid konfirmation får församlingsmedlemmen rätt att självständigt delta i nattvarden, och konfirmationen kan förrättas av präst eller lektor.

    21 § Konfirmation Vid konfirmationen bekänner församlingsmedlemmen sig till kyrkans gemensamma tro och får rätt att självständigt delta i nattvarden. I konfirmationen kan de delta som genom konfirmandundervisningen berättigas till detta. Konfirmationen förrättas av en präst eller lektor. Vid konfirmationen bekänner församlingsmedlemmen sig till kyrkans gemensamma tro och får rätt att självständigt delta i nattvarden. I konfirmationen kan de delta som genom konfirmandundervisningen berättigas till detta. Konfirmationen förrättas av en präst eller lektor.
  36. 22

    Församlingen ska sköta själavården inom sitt område och erbjuda möjlighet till enskild bikt.

    22 § Själavård och bikt Församlingen ska sköta själavården inom sitt område och erbjuda möjlighet till enskild bikt. Detta är särskilt en uppgift för en präst eller lektor i församlingen, men även för församlingens övriga medlemmar. Församlingen ska sköta själavården inom sitt område och erbjuda möjlighet till enskild bikt. Detta är särskilt en uppgift för en präst eller lektor i församlingen, men även för församlingens övriga medlemmar.
  37. 23

    The congregation must care for members’ Christian faith and life, a priest must guide certain offending church members to live Christian lives, and the vicar must rebuke members who teach against the church confession.

    23 § Vägledning till en kristen livsföring Församlingen ska sörja för sina medlemmars kristna tro och liv. Församlingen ska sörja för sina medlemmars kristna tro och liv. Den som orsakar förargelse genom sitt beteende och försummar sina skyldigheter som medlem i kyrkan ska av en präst vägledas att iaktta en kristen livsföring. Kyrkoherden ska tillrättavisa medlemmar i församlingen som undervisar i strid med kyrkans bekännelse. Den som orsakar förargelse genom sitt beteende och försummar sina skyldigheter som medlem i kyrkan ska av en präst vägledas att iaktta en kristen livsföring. Kyrkoherden ska tillrättavisa medlemmar i församlingen som undervisar i strid med kyrkans bekännelse.
  38. 24

    Församlingen och dess medlemmar ska utöva diakoni. En instruktion för diakoniarbetet ska godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.

    24 § Diakoni Församlingen och dess medlemmar ska utöva diakoni. Diakoni är att ge hjälp som grundar sig på kristen kärlek, särskilt till dem vars nöd är störst och som inte får någon annan hjälp. Närmare föreskrifter om församlingens diakoniverksamhet finns i en instruktion för diakoniarbetet, som ska godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet. Församlingen och dess medlemmar ska utöva diakoni. Diakoni är att ge hjälp som grundar sig på kristen kärlek, särskilt till dem vars nöd är störst och som inte får någon annan hjälp. Närmare föreskrifter om församlingens diakoniverksamhet finns i en instruktion för diakoniarbetet, som ska godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.
  39. 25

    Församlingen och dess medlemmar ska främja missionsarbete. Regeln säger också att missionsarbete betyder att sprida evangeliet bland dem som inte är kristna.

    25 § Mission Församlingen och dess medlemmar ska främja missionsarbete. Missionsarbete är att sprida evangeliet bland dem som inte är kristna. Närmare föreskrifter om församlingens missionsarbete finns i en instruktion för missionsarbetet, som ska godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet. Församlingen och dess medlemmar ska främja missionsarbete. Missionsarbete är att sprida evangeliet bland dem som inte är kristna. Närmare föreskrifter om församlingens missionsarbete finns i en instruktion för missionsarbetet, som ska godkännas av kyrkorådet eller församlingsrådet.
  40. 26

    The number of members in kyrkofullmäktige is set by the parish’s member count, and alternates are determined by the election result.

    26 § Medlemmar i kyrkofullmäktige Till kyrkofullmäktige väljs medlemmar utifrån antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt följande: Församlingens medlemsantal Kyrkofullmäktiges medlemsantal 2 000 eller mindre 11 2 001–4 000 15 4 001–7 000 19 7 001–10 000 23 10 001–20 000 27 20 001–50 000 33 50 001–80 000 39 över 80 000 45 Till kyrkofullmäktige väljs medlemmar utifrån antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt följande: Församlingens medlemsantal Kyrkofullmäktiges medlemsantal 2 000 eller mindre 11 2 001–4 000 15 4 001–7 000 19 7 001–10 000 23 10 001–20 000 27 20 001–50 000 33 50 001–80 000 39 över 80 000 45 Ersättarna fastställs utifrån valresultatet. Ersättarna fastställs utifrån valresultatet.
  41. 27

    Kyrkofullmäktige must choose a chair and vice chair from among its members at the first meeting in the first and third year of the term.

    27 § Kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande Kyrkofullmäktige utser inom sig en ordförande och en vice ordförande vid det första sammanträdet under det första och tredje året av mandatperioden. Kyrkofullmäktige utser inom sig en ordförande och en vice ordförande vid det första sammanträdet under det första och tredje året av mandatperioden.
  42. 28

    This section says who must convene the church council and who opens its first meeting.

    28 § Sammankallande av kyrkofullmäktige Kyrkofullmäktige sammankallas av ordföranden eller om denna har förhinder av vice ordföranden. Om även vice ordföranden har förhinder sammankallas fullmäktige av kyrkorådets ordförande. Kyrkofullmäktige sammankallas av ordföranden eller om denna har förhinder av vice ordföranden. Om även vice ordföranden har förhinder sammankallas fullmäktige av kyrkorådets ordförande. Kyrkofullmäktiges första sammanträde sammankallas av kyrkorådets ordförande. Sammanträdet öppnas av den till åldern äldsta medlemmen, som leder ordet tills en ordförande och vice ordförande för kyrkofullmäktige har utsetts. Kyrkofullmäktiges första sammanträde sammankallas av kyrkorådets ordförande. Sammanträdet öppnas av den till åldern äldsta medlemmen, som leder ordet tills en ordförande och vice ordförande för kyrkofullmäktige har utsetts. Kyrkofullmäktige ska sammankallas om biskopen, domkapitlet eller kyrkorådet yrkar på det eller om minst en fjärdedel av fullmäktigemedlemmarna skriftligen har begärt att fullmäktige ska sammankallas för behandling av ett ärende som de uppger. Kyrkofullmäktige ska sammankallas om biskopen, domkapitlet eller kyrkorådet yrkar på det eller om minst en fjärdedel av fullmäktigemedlemmarna skriftligen har begärt att fullmäktige ska sammankallas för behandling av ett ärende som de uppger.
  43. 29

    Kallelsen till kyrkofullmäktiges möte ska ange tid och plats, innehålla en ärendeförteckning och skickas till kyrkofullmäktiges medlemmar och kyrkorådet senast en vecka före mötet. Församlingen ska också se till att elektronisk kallelse fungerar och att mötet samtidigt informeras om på internet.

    29 § Kallelse till kyrkofullmäktiges sammanträde I sammanträdeskallelsen ska anges tid och plats för sammanträdet, och till kallelsen ska fogas en förteckning över de ärenden som ska behandlas. Kallelsen ska skickas till medlemmarna i kyrkofullmäktige och kyrkorådet senast en vecka före sammanträdet. Samtidigt ska det informeras om sammanträdet via det allmänna datanätet. Kallelsen kan skickas elektroniskt om församlingen ser till att de kallade har tillgång till de tekniska verktyg och förbindelser som behövs för detta. I sammanträdeskallelsen ska anges tid och plats för sammanträdet, och till kallelsen ska fogas en förteckning över de ärenden som ska behandlas. Kallelsen ska skickas till medlemmarna i kyrkofullmäktige och kyrkorådet senast en vecka före sammanträdet. Samtidigt ska det informeras om sammanträdet via det allmänna datanätet. Kallelsen kan skickas elektroniskt om församlingen ser till att de kallade har tillgång till de tekniska verktyg och förbindelser som behövs för detta. Vid sådana undantagsförhållanden som avses i 11 kap. 1 § i kyrkolagen kan kallelsen till kyrkofullmäktiges sammanträde skickas på annat sätt. Vid sådana undantagsförhållanden som avses i 11 kap. 1 § i kyrkolagen kan kallelsen till kyrkofullmäktiges sammanträde skickas på annat sätt. Om ett ärende är brådskande och inte innebär ett nytt anslag eller en ökning av ett tidigare anslag, kan kyrkofullmäktige besluta att ta ärendet till behandling även om det inte har nämnts i kallelsen. Om det beslutas att ett ärende ska överföras för behandling vid ett fortsatt sammanträde behövs inte någon ny sammanträdeskallelse. Om ett ärende är brådskande och inte innebär ett nytt anslag eller en ökning av ett tidigare anslag, kan kyrkofullmäktige besluta att ta ärendet till behandling även om det inte har nämnts i kallelsen. Om det beslutas att ett ärende ska överföras för behandling vid ett fortsatt sammanträde behövs inte någon ny sammanträdeskallelse.
  44. 30

    Certain church council leaders must attend and may speak at church assembly meetings; if both are prevented, a council-appointed member takes that role.

    30 § Närvaroskyldighet och yttranderätt vid kyrkofullmäktiges sammanträden Kyrkorådets ordförande och vice ordförande har skyldighet att närvara och rätt att yttra sig vid kyrkofullmäktiges sammanträden. Om båda är förhindrade att delta har en medlem som utses av kyrkorådet närvaroskyldighet och yttranderätt. Om kyrkorådets ordförande, vice ordförande eller den utsedda medlemmen är frånvarande utgör detta inte något hinder för att beslut fattas i ärendena. Kyrkorådets ordförande och vice ordförande har skyldighet att närvara och rätt att yttra sig vid kyrkofullmäktiges sammanträden. Om båda är förhindrade att delta har en medlem som utses av kyrkorådet närvaroskyldighet och yttranderätt. Om kyrkorådets ordförande, vice ordförande eller den utsedda medlemmen är frånvarande utgör detta inte något hinder för att beslut fattas i ärendena. Kyrkorådets övriga medlemmar har rätt att närvara vid kyrkofullmäktiges sammanträde och delta i diskussionen, men inte i beslutsfattandet, om de inte är befullmäktigade. Kyrkorådets övriga medlemmar har rätt att närvara vid kyrkofullmäktiges sammanträde och delta i diskussionen, men inte i beslutsfattandet, om de inte är befullmäktigade. Kyrkofullmäktige kan bestämma att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska närvara vid kyrkofullmäktiges sammanträde. Kyrkofullmäktige kan bestämma att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska närvara vid kyrkofullmäktiges sammanträde.
  45. 31

    Vissa named personer kan i förvaltningsstadgan ges rätt att närvara och yttra sig vid kyrkofullmäktiges och församlingsrådets sammanträden.

    31 § Närvaro- och yttranderätt för en företrädare för ett delområde i församlingen Ordföranden för direktionen för ett delområde och den präst som leder verksamheten i delområdet kan i förvaltningsstadgan ges närvaro- och yttranderätt vid kyrkofullmäktiges och församlingsrådets sammanträden. Ordföranden för direktionen för ett delområde och den präst som leder verksamheten i delområdet kan i förvaltningsstadgan ges närvaro- och yttranderätt vid kyrkofullmäktiges och församlingsrådets sammanträden.
  46. 32

    Kyrkoherden är kyrkorådets ordförande. Vice ordföranden leder möten när kyrkoherden är förhindrad eller jävig, eller när kyrkoherden och kyrkorådet beslutar det med vice ordförandens samtycke.

    32 § Medlemmar i kyrkorådet Ordförande för kyrkorådet är kyrkoherden. Övriga medlemmar är en vice ordförande samt minst 5 och högst 11 andra personer som är valbara vid församlingsval på det sätt som anges i förvaltningsstadgan. De valda medlemmarna har personliga ersättare. Ordförande för kyrkorådet är kyrkoherden. Övriga medlemmar är en vice ordförande samt minst 5 och högst 11 andra personer som är valbara vid församlingsval på det sätt som anges i förvaltningsstadgan. De valda medlemmarna har personliga ersättare. Vice ordförande och övriga medlemmar väljs vid det första sammanträdet under det första och tredje året av kyrkofullmäktiges mandatperiod. Vice ordförande och övriga medlemmar väljs vid det första sammanträdet under det första och tredje året av kyrkofullmäktiges mandatperiod. Vice ordföranden är ordförande för kyrkorådets sammanträde Vice ordföranden är ordförande för kyrkorådets sammanträde 1) när kyrkoherden har förhinder eller är jävig, när kyrkoherden har förhinder eller är jävig, 2) när kyrkoherden och kyrkorådet gemensamt beslutar om detta efter att vice ordföranden gett sitt samtycke. Ett beslut kan fattas också för viss tid, dock högst för kyrkorådets mandatperiod eller tills en ny kyrkoherde eller vice ordförande har tillträtt. när kyrkoherden och kyrkorådet gemensamt beslutar om detta efter att vice ordföranden gett sitt samtycke. Ett beslut kan fattas också för viss tid, dock högst för kyrkorådets mandatperiod eller tills en ny kyrkoherde eller vice ordförande har tillträtt.
  47. 33

    Kyrkorådet must promote the congregation’s spiritual life, carry out the congregation’s task, and ensure that the parish council’s decisions are implemented.

    33 § Kyrkorådets uppgifter Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen har kyrkorådet i uppgift att främja församlingens andliga liv och fullgöra församlingens uppgift samt se till att kyrkofullmäktiges beslut verkställs. Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen har kyrkorådet i uppgift att främja församlingens andliga liv och fullgöra församlingens uppgift samt se till att kyrkofullmäktiges beslut verkställs.
  48. 34

    Kyrkorådet beslutar om mötestid och plats. Ordföranden ska kalla till sammanträde enligt kyrkorådets beslutade sätt och samtidigt skicka meddelande till kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande.

    34 § Sammankallande av kyrkorådet Kyrkorådet beslutar om tid och plats för sina sammanträden. Kyrkorådet sammanträder också när ordföranden anser det vara nödvändigt eller om minst en fjärdedel av medlemmarna begär det skriftligt för behandling av ett ärende som de uppger. Kyrkorådet beslutar om tid och plats för sina sammanträden. Kyrkorådet sammanträder också när ordföranden anser det vara nödvändigt eller om minst en fjärdedel av medlemmarna begär det skriftligt för behandling av ett ärende som de uppger. Ordföranden kallar till sammanträde på det sätt som kyrkorådet beslutar. Samtidigt ska ett meddelande om sammanträdet skickas till kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande. Ordföranden kallar till sammanträde på det sätt som kyrkorådet beslutar. Samtidigt ska ett meddelande om sammanträdet skickas till kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande.
  49. 35

    A parish and a church community may approve instructions for how officials work and for their other administration.

    35 § Instruktioner En församling och en kyrklig samfällighet kan godkänna instruktioner för ordnande av tjänsteinnehavarnas verksamhet samt av församlingens och den kyrkliga samfällighetens övriga förvaltning. En församling och en kyrklig samfällighet kan godkänna instruktioner för ordnande av tjänsteinnehavarnas verksamhet samt av församlingens och den kyrkliga samfällighetens övriga förvaltning.
  50. 36

    Kyrkofullmäktige may appoint boards for its term, and the approved administrative rules must state the name, boundaries, composition, and duties of the sub-area board.

    36 § Direktioner Kyrkofullmäktige kan för sin mandatperiod tillsätta direktioner som lyder under kyrkorådet. Direktionernas uppgifter bestäms i en förvaltningsstadga som godkänns av kyrkofullmäktige. Kyrkofullmäktige kan för sin mandatperiod tillsätta direktioner som lyder under kyrkorådet. Direktionernas uppgifter bestäms i en förvaltningsstadga som godkänns av kyrkofullmäktige. I förvaltningsstadgan som godkänts av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet ska anges namnet på och gränserna för ett delområde i församlingen samt sammansättningen av och uppgifterna för direktionen för delområdet. I förvaltningsstadgan som godkänts av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet ska anges namnet på och gränserna för ett delområde i församlingen samt sammansättningen av och uppgifterna för direktionen för delområdet.
  51. 37

    This section lists who may be present and speak at meetings of the church council, its sections, and its directorates, and allows additional people to attend in some cases.

    37 § Närvaro- och yttranderätt vid sammanträden i kyrkorådet, dess sektioner och direktioner Närvaro- och yttranderätt vid ett sammanträde i Närvaro- och yttranderätt vid ett sammanträde i 1) kyrkorådet har kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande, kyrkorådet har kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande, 2) en sektion i kyrkorådet har ordföranden och vice ordföranden för kyrkorådet, en sektion i kyrkorådet har ordföranden och vice ordföranden för kyrkorådet, 3) en direktion har ordföranden för kyrkorådet och den medlem som kyrkorådet utsett för denna uppgift. en direktion har ordföranden för kyrkorådet och den medlem som kyrkorådet utsett för denna uppgift. En tjänsteinnehavare och arbetstagare i församlingen samt en kaplan eller någon annan präst i ett delområde kan i förvaltningsstadgan ges närvaro- och yttranderätt vid kyrkorådets, dess sektioners eller direktioners sammanträden. Enligt beslut som fattas vid sammanträdet kan också andra personer närvara vid sammanträdet. En tjänsteinnehavare och arbetstagare i församlingen samt en kaplan eller någon annan präst i ett delområde kan i förvaltningsstadgan ges närvaro- och yttranderätt vid kyrkorådets, dess sektioners eller direktioners sammanträden. Enligt beslut som fattas vid sammanträdet kan också andra personer närvara vid sammanträdet.
  52. 38

    Beslut av en direktion samt en tjänsteinnehavare eller förtroendevald enligt kyrkolagen ska skickas till kyrkorådet enligt förvaltningsstadgan.

    38 § Att sända beslut till kyrkorådet Beslut av en direktion och en tjänsteinnehavare eller förtroendevald enligt 3 kap. 6 § i kyrkolagen ska sändas till kyrkorådet på det sätt som anges i förvaltningsstadgan. Beslut av en direktion och en tjänsteinnehavare eller förtroendevald enligt 3 kap. 6 § i kyrkolagen ska sändas till kyrkorådet på det sätt som anges i förvaltningsstadgan.
  53. 39

    If the parish priest and the church council disagree, the matter must be referred to the chapter for decision.

    39 § Att avgöra åsiktsskillnader Ett ärende ska föras till domkapitlet för avgörande om kyrkoherden och kyrkorådet är av olika åsikt i ärendet och det gäller Ett ärende ska föras till domkapitlet för avgörande om kyrkoherden och kyrkorådet är av olika åsikt i ärendet och det gäller 1) gudstjänsten eller en kyrklig förrättning, gudstjänsten eller en kyrklig förrättning, 2) användningen av en kyrka, ett begravningskapell eller ett kapell, användningen av en kyrka, ett begravningskapell eller ett kapell, 3) kollekt som församlingen får besluta om. kollekt som församlingen får besluta om.
  54. 40

    Kyrkoråden eller gemensamma kyrkoråd ska ta fram ett förslag till grundstadga, och domkapitlet kan utse en utredare om parterna inte enas eller vid behov.

    40 § Förslag till grundstadga Kyrkoråden eller de gemensamma kyrkoråden ska bereda ett förslag till grundstadga för en kyrklig samfällighet. Initiativ till beredningen ska tas av kyrkorådet i den församling eller av gemensamma kyrkorådet i den kyrkliga samfällighet som har det största antalet närvarande medlemmar. Om församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna inte kan enas om grundstadgan och egendomsförteckningen utser domkapitlet en utredare som ska utarbeta ett förslag. Domkapitlet kan även i övrigt vid behov utse en utredare. Kyrkoråden eller de gemensamma kyrkoråden ska bereda ett förslag till grundstadga för en kyrklig samfällighet. Initiativ till beredningen ska tas av kyrkorådet i den församling eller av gemensamma kyrkorådet i den kyrkliga samfällighet som har det största antalet närvarande medlemmar. Om församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna inte kan enas om grundstadgan och egendomsförteckningen utser domkapitlet en utredare som ska utarbeta ett förslag. Domkapitlet kan även i övrigt vid behov utse en utredare. Utredaren har rätt att granska handlingar som gäller församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet, förvaltning och ekonomi samt att av deras myndigheter få hjälp för att kunna utföra sin uppgift. Utredaren har rätt att granska handlingar som gäller församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet, förvaltning och ekonomi samt att av deras myndigheter få hjälp för att kunna utföra sin uppgift. Domkapitlet ska till kyrkostyrelsen sända förslaget, de utlåtanden som kyrkofullmäktige och de gemensamma kyrkofullmäktige har gett om förslaget samt sitt eget utlåtande. Domkapitlet ska till kyrkostyrelsen sända förslaget, de utlåtanden som kyrkofullmäktige och de gemensamma kyrkofullmäktige har gett om förslaget samt sitt eget utlåtande.
  55. 41

    The basic charter must state the church community’s name, seat, member parishes, and certain internal governance matters.

    41 § Innehållet i grundstadgan I grundstadgan ska anges den kyrkliga samfällighetens namn och hemort samt de församlingar som hör till samfälligheten. Namnet ska innehålla orden ”kyrkliga samfällighet”. I grundstadgan ska anges den kyrkliga samfällighetens namn och hemort samt de församlingar som hör till samfälligheten. Namnet ska innehålla orden ”kyrkliga samfällighet”. I grundstadgan ska anges I grundstadgan ska anges 1) de ärenden inom förvaltningen och ekonomin som den kyrkliga samfälligheten ska sköta, de ärenden inom förvaltningen och ekonomin som den kyrkliga samfälligheten ska sköta, 2) de uppgifter och arbetsformer inom församlingarna som den kyrkliga samfällig-heten enligt 3 kap. 15 § 3 mom. i kyrkolagen getts behörighet att sköta, de uppgifter och arbetsformer inom församlingarna som den kyrkliga samfällig-heten enligt 3 kap. 15 § 3 mom. i kyrkolagen getts behörighet att sköta, 3) de uppgifter som hör till den kyrkliga samfälligheten och som är nödvändiga för skötseln av interna ärenden mellan den kyrkliga samfälligheten och de församlingar som hör till samfälligheten. de uppgifter som hör till den kyrkliga samfälligheten och som är nödvändiga för skötseln av interna ärenden mellan den kyrkliga samfälligheten och de församlingar som hör till samfälligheten.
  56. 42

    If the foundation statute or elections are not completed in time, the parishes and church communities must temporarily handle the matters listed in the Church Law.

    42 § Interimistisk kyrklig samfällighet Om grundstadgan inte hinner fastställas eller församlingsval förrättas innan den nya kyrkliga samfälligheten ska inleda sin verksamhet när kommunindelningen ändras, ska församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna som en interimistisk kyrklig samfällighet sköta de ärenden som anges i 3 kap. 15 § i kyrkolagen från det att ändringen av kommunindelningen träder i kraft. Om grundstadgan inte hinner fastställas eller församlingsval förrättas innan den nya kyrkliga samfälligheten ska inleda sin verksamhet när kommunindelningen ändras, ska församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna som en interimistisk kyrklig samfällighet sköta de ärenden som anges i 3 kap. 15 § i kyrkolagen från det att ändringen av kommunindelningen träder i kraft.
  57. 43

    Several interim church bodies continue operating until new bodies are formed or appointed, and specific appointment and seat-allocation tasks are assigned to named church authorities.

    43 § Organ i en interimistisk kyrklig samfällighet Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, kyrkoråden, gemensamma kyrkoråden samt församlingsråden fortsätter sin verksamhet tills nya organ har bildats eller utsetts. Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, kyrkoråden, gemensamma kyrkoråden samt församlingsråden fortsätter sin verksamhet tills nya organ har bildats eller utsetts. Domkapitlet fastställer hur mandaten i interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige ska fördelas mellan församlingarna enligt 45 §. Kyrkofullmäktige eller församlingsråden utser medlemmar och personliga ersättare för dem i interimistiska gemensamma kyrko-fullmäktige. Interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige utser medlemmar och personliga ersättare för dem i det interimistiska gemensamma kyrkorådet, till vilket hör åtta medlemmar förutom ordföranden som utses enligt 46 §. Domkapitlet fastställer hur mandaten i interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige ska fördelas mellan församlingarna enligt 45 §. Kyrkofullmäktige eller församlingsråden utser medlemmar och personliga ersättare för dem i interimistiska gemensamma kyrko-fullmäktige. Interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige utser medlemmar och personliga ersättare för dem i det interimistiska gemensamma kyrkorådet, till vilket hör åtta medlemmar förutom ordföranden som utses enligt 46 §.
  58. 44

    Interim organs in a church community must start handling necessary tasks before the community begins operating, and the interim council must set the first year’s income tax rate, approve the budget, and approve prior-year accounts and discharge.

    44 § Interimistiska organs uppgifter De interimistiska organen i en kyrklig samfällighet ska börja sköta nödvändiga uppgifter redan innan den kyrkliga samfälligheten inleder sin verksamhet. Interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige ska De interimistiska organen i en kyrklig samfällighet ska börja sköta nödvändiga uppgifter redan innan den kyrkliga samfälligheten inleder sin verksamhet. Interimistiska gemensamma kyrkofullmäktige ska 1) fastställa inkomstskattesatsen för det första året, fastställa inkomstskattesatsen för det första året, 2) godkänna budgeten för den kyrkliga samfälligheten, godkänna budgeten för den kyrkliga samfälligheten, 3) godkänna boksluten för församlingarna inom den kyrkliga samfälligheten för det år som föregår anslutningen samt besluta om ansvarsfrihet. godkänna boksluten för församlingarna inom den kyrkliga samfälligheten för det år som föregår anslutningen samt besluta om ansvarsfrihet. Domkapitlet beslutar om övriga tillfälliga åtgärder som behövs i samband med att den kyrkliga samfälligheten bildas. Domkapitlet beslutar om övriga tillfälliga åtgärder som behövs i samband med att den kyrkliga samfälligheten bildas. På interimistiska organ i en kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna om motsvarande organ i kyrkliga samfälligheter. På interimistiska organ i en kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna om motsvarande organ i kyrkliga samfälligheter.
  59. 45

    The joint church council must decide the seat distribution by June in the election year, and it may choose a smaller odd number of members for special reasons, but at least 11.

    45 § Medlemmar i gemensamma kyrkofullmäktige Till gemensamma kyrkofullmäktige väljs medlemmar utifrån antalet närvarande medlemmar i de församlingar som hör till den kyrkliga samfälligheten enligt följande: Församlingarnas medlemsantal Gemensamma kyrkofullmäktiges medlemsantal 10 000 eller mindre 21 10 001–20 000 31 20 001–40 000 41 40 001–150 000 51 150 001–300 000 61 över 300 000 91 Till gemensamma kyrkofullmäktige väljs medlemmar utifrån antalet närvarande medlemmar i de församlingar som hör till den kyrkliga samfälligheten enligt följande: Församlingarnas medlemsantal Gemensamma kyrkofullmäktiges medlemsantal 10 000 eller mindre 21 10 001–20 000 31 20 001–40 000 41 40 001–150 000 51 150 001–300 000 61 över 300 000 91 Gemensamma kyrkofullmäktige kan av särskilda orsaker för en valperiod åt gången besluta att antalet medlemmar är ett udda tal som är mindre än det föreskrivna, dock minst 11. Gemensamma kyrkofullmäktige kan av särskilda orsaker för en valperiod åt gången besluta att antalet medlemmar är ett udda tal som är mindre än det föreskrivna, dock minst 11. Gemensamma kyrkofullmäktige beslutar senast i juni under valåret om mandatfördelningen i gemensamma kyrkofullmäktige. Av mandaten ges varje församling först två eller, om det finns fler än 20 församlingar, ett mandat. De övriga mandaten fördelas i förhållande till antalet närvarande medlemmar i församlingarna. Gemensamma kyrkofullmäktige beslutar senast i juni under valåret om mandatfördelningen i gemensamma kyrkofullmäktige. Av mandaten ges varje församling först två eller, om det finns fler än 20 församlingar, ett mandat. De övriga mandaten fördelas i förhållande till antalet närvarande medlemmar i församlingarna.
  60. 46

    Domkapitlet utser ordföranden för gemensamma kyrkorådet, och gemensamma kyrkofullmäktige väljer vice ordförande samt 5–15 andra medlemmar och personliga ersättare.

    46 § Medlemmar i gemensamma kyrkorådet Domkapitlet utser ordföranden för gemensamma kyrkorådet bland församlingarnas kyrkoherdar. Till övriga medlemmar väljer gemensamma kyrkofullmäktige en vice ordförande och minst 5 och högst 15 andra personer som är valbara vid församlingsval på det sätt som anges i förvaltningsstadgan samt personliga ersättare för dem. Domkapitlet utser ordföranden för gemensamma kyrkorådet bland församlingarnas kyrkoherdar. Till övriga medlemmar väljer gemensamma kyrkofullmäktige en vice ordförande och minst 5 och högst 15 andra personer som är valbara vid församlingsval på det sätt som anges i förvaltningsstadgan samt personliga ersättare för dem.
  61. 47

    Kyrkoherdar, vissa ledande tjänsteinnehavare och arbetstagare, samt andra personer som kyrkorådet beslutar om har rätt att vara närvarande och yttra sig vid gemensamma kyrkorådets sammanträden.

    47 § Närvaro- och yttranderätt i gemensamma kyrkorådet Närvaro- och yttranderätt vid gemensamma kyrkorådets sammanträden har Närvaro- och yttranderätt vid gemensamma kyrkorådets sammanträden har 1) kyrkoherdarna i församlingarna, kyrkoherdarna i församlingarna, 2) samfällighetens ledande tjänsteinnehavare och arbetstagare på det sätt som anges i förvaltningsstadgan, samfällighetens ledande tjänsteinnehavare och arbetstagare på det sätt som anges i förvaltningsstadgan, 3) även andra personer genom beslut av gemensamma kyrkorådet. även andra personer genom beslut av gemensamma kyrkorådet.
  62. 48

    The parish council is chaired by the parish priest, its other members are set by parish size, and it chooses a vice chair internally at the first meeting in the first and third year of the term.

    48 § Medlemmar i församlingsrådet Kyrkoherden är ordförande i församlingsrådet. Övriga medlemmar väljs utifrån antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt följande: Församlingens medlemsantal Församlingsrådets medlemsantal 2 000 eller mindre 8 2 001–4 000 10 4 001–10 000 12 10 001–20 000 14 över 20 000 16 Kyrkoherden är ordförande i församlingsrådet. Övriga medlemmar väljs utifrån antalet närvarande medlemmar i församlingen enligt följande: Församlingens medlemsantal Församlingsrådets medlemsantal 2 000 eller mindre 8 2 001–4 000 10 4 001–10 000 12 10 001–20 000 14 över 20 000 16 Församlingsrådet utser inom sig en vice ordförande vid det första sammanträdet under det första och tredje året av mandatperioden. Församlingsrådet utser inom sig en vice ordförande vid det första sammanträdet under det första och tredje året av mandatperioden.
  63. 49

    Församlingsrådet may appoint boards, and their tasks are set in the administrative rules approved by the parish council.

    49 § Församlingsrådets direktioner Församlingsrådet kan tillsätta direktioner vars uppgifter bestäms i den förvaltningsstadga som församlingsrådet godkänt. På direktionerna tillämpas vad som föreskrivs om direktioner som lyder under kyrkorådet. Församlingsrådet kan tillsätta direktioner vars uppgifter bestäms i den förvaltningsstadga som församlingsrådet godkänt. På direktionerna tillämpas vad som föreskrivs om direktioner som lyder under kyrkorådet.
  64. 50

    Gemensamma kyrkofullmäktige ska ge församlingsrådet tillfälle att lämna ett utlåtande innan beslut i vissa ärenden som gäller församlingsrådet.

    50 § Hörande av församlingsrådet Församlingsrådet ska ges tillfälle att ge ett utlåtande innan gemensamma kyrkofullmäktige fattar beslut i ett ärende som gäller Församlingsrådet ska ges tillfälle att ge ett utlåtande innan gemensamma kyrkofullmäktige fattar beslut i ett ärende som gäller 1) ändring av grundstadgan, ändring av grundstadgan, 2) verksamhets- och ekonomiplanen för den kyrkliga samfälligheten, verksamhets- och ekonomiplanen för den kyrkliga samfälligheten, 3) budgeten för den kyrkliga samfälligheten, budgeten för den kyrkliga samfälligheten, 4) ordnande av gemensamma arbetsformer, ordnande av gemensamma arbetsformer, 5) ändring av församlingsindelningen, ändring av församlingsindelningen, 6) inrättande, indragning eller ändring av tjänster i en församling, inrättande, indragning eller ändring av tjänster i en församling, 7) byggnader som används i församlingens verksamhet. byggnader som används i församlingens verksamhet.
  65. 51

    A cooperation agreement under the Church Act must state certain basic terms, may allow one parish or church community to appoint board members in some cases, and the parties must be heard before board instructions are approved.

    51 § Samarbetsavtal I ett avtal enligt 3 kap. 20 § 1 mom. i kyrkolagen ska anges I ett avtal enligt 3 kap. 20 § 1 mom. i kyrkolagen ska anges 1) den församling eller kyrkliga samfällighet som sköter uppgiften i fråga, den församling eller kyrkliga samfällighet som sköter uppgiften i fråga, 2) de grunder enligt vilka kostnaderna för skötseln av uppgiften fördelas, de grunder enligt vilka kostnaderna för skötseln av uppgiften fördelas, 3) villkoren för uppsägning av avtalet och utredning av ekonomin. villkoren för uppsägning av avtalet och utredning av ekonomin. Om det har avtalats att en uppgift inom en församling eller kyrklig samfällighet ska skötas av en annan församling eller kyrklig samfällighet som har en direktion för uppgiften i fråga, kan det i samarbetsavtalet bestämmas att församlingen eller den kyrkliga samfälligheten får utse personer som är valbara till förtroendeuppdrag i den egna församlingen till medlemmar i direktionen. I samarbetsavtalet fastställs antalet medlemmar i direktionen och det antal medlemmar som varje församling eller kyrklig samfällighet har rätt att utse. Avtalsparterna ska höras innan instruktionen för direktionen godkänns. Om det har avtalats att en uppgift inom en församling eller kyrklig samfällighet ska skötas av en annan församling eller kyrklig samfällighet som har en direktion för uppgiften i fråga, kan det i samarbetsavtalet bestämmas att församlingen eller den kyrkliga samfälligheten får utse personer som är valbara till förtroendeuppdrag i den egna församlingen till medlemmar i direktionen. I samarbetsavtalet fastställs antalet medlemmar i direktionen och det antal medlemmar som varje församling eller kyrklig samfällighet har rätt att utse. Avtalsparterna ska höras innan instruktionen för direktionen godkänns.
  66. 52

    Varje församling ska ha en kyrka, but it may use another parish’s or a religious community’s church with domkapitlet’s permission, and two parishes in the same area may share one church if the division is linguistic.

    52 § Kyrka Varje församling ska ha en kyrka. Med domkapitlets tillstånd kan en församling använda en annan församlings eller ett annat samfunds kyrka som sin kyrka. Varje församling ska ha en kyrka. Med domkapitlets tillstånd kan en församling använda en annan församlings eller ett annat samfunds kyrka som sin kyrka. Om två församlingar på grund av språklig indelning verkar på samma område kan de ha en gemensam kyrka. Om två församlingar på grund av språklig indelning verkar på samma område kan de ha en gemensam kyrka.
  67. 53

    A church must be used only in ways that fit its consecrated character, and the parish priest decides on its use together with the church council or parish council.

    53 § Invigning och användning av en kyrka En ny kyrka ska invigas till ett rum som helgats åt Gud. En ny kyrka ska invigas till ett rum som helgats åt Gud. När kyrkan är invigd får den användas endast för ändamål som är förenliga med dess helgd. Kyrkoherden beslutar tillsammans med kyrkorådet eller församlingsrådet om användningen av kyrkan. Kyrkoherden har tillsyn över användningen av kyrkan. När kyrkan är invigd får den användas endast för ändamål som är förenliga med dess helgd. Kyrkoherden beslutar tillsammans med kyrkorådet eller församlingsrådet om användningen av kyrkan. Kyrkoherden har tillsyn över användningen av kyrkan.
  68. 54

    En församling får ha kapell för gudstjänster, andakt och kyrkliga förrättningar.

    54 § Kapell En församling kan ha kapell för gudstjänster, annat andaktsliv och kyrkliga förrättningar. På kapell tillämpas bestämmelserna om invigning och användning av en kyrka. En församling kan ha kapell för gudstjänster, annat andaktsliv och kyrkliga förrättningar. På kapell tillämpas bestämmelserna om invigning och användning av en kyrka.
  69. 55

    Församlingen ska ordna en begravningsplats eller ha rätt att använda en invigd begravningsplats, avgränsa begravningsplatsen och det konfessionslösa gravområdet tydligt, och ha ett utrymme för förvaring av de avlidna.

    55 § Begravningsplats och utrymme för förvaring av de avlidna Församlingen ska ha en egen begravningsplats eller en gemensam begravningsplats med någon annan församling eller kyrklig samfällighet eller rätt att använda någon annan invigd begravningsplats. Församlingen ska ha en egen begravningsplats eller en gemensam begravningsplats med någon annan församling eller kyrklig samfällighet eller rätt att använda någon annan invigd begravningsplats. Begravningsplatsen och det konfessionslösa gravområdet ska omgärdas eller i övrigt avgränsas på ett klart urskiljbart sätt. Begravningsplatsen och det konfessionslösa gravområdet ska omgärdas eller i övrigt avgränsas på ett klart urskiljbart sätt. På begravningsplatsen eller på någon annan lämplig plats ska församlingen ha ett utrymme för förvaring av de avlidna. På begravningsplatsen eller på någon annan lämplig plats ska församlingen ha ett utrymme för förvaring av de avlidna.
  70. 56

    A burial ground and a burial chapel must be consecrated before they are used; a confessional burial area must not be consecrated.

    56 § Invigning av en begravningsplats En begravningsplats och ett begravningskapell ska invigas innan de tas i bruk. Ett i begravningslagen (457/2003) avsett konfessionslöst gravområde ska dock inte invigas. En begravningsplats och ett begravningskapell ska invigas innan de tas i bruk. Ett i begravningslagen (457/2003) avsett konfessionslöst gravområde ska dock inte invigas.
  71. 57

    En begravningsplatsplan och en dispositionsplan ska göras upp för begravningsplatsen.

    57 § Begravningsplatsplan och dispositionsplan för begravningsplatsen En begravningsplatsplan och en dispositionsplan ska göras upp för begravningsplatsen. En begravningsplatsplan och en dispositionsplan ska göras upp för begravningsplatsen. Begravningsplatsplanen är en allmän karta, som görs upp så att terrängens art på det område som reserverats, landskapsvärdena och församlingens ekonomiska bärkraft beaktas. I begravningsplatsplanen anges Begravningsplatsplanen är en allmän karta, som görs upp så att terrängens art på det område som reserverats, landskapsvärdena och församlingens ekonomiska bärkraft beaktas. I begravningsplatsplanen anges 1) begravningsplatsens gränser, begravningsplatsens gränser, 2) placeringen av gravområden och byggnader, placeringen av gravområden och byggnader, 3) trafikarrangemang och gångarnas placering, trafikarrangemang och gångarnas placering, 4) gravområdenas uppdelning, gravområdenas uppdelning, 5) en torrläggnings- och vattenförsörjningsplan för begravningsplatsområdet samt ordnandet av avfallshanteringen. en torrläggnings- och vattenförsörjningsplan för begravningsplatsområdet samt ordnandet av avfallshanteringen. Dispositionsplanen ska beakta särdragen i de delar av begravningsplatsen som grundats under olika tider samt de kulturhistoriska värdena. I dispositionsplanen anges Dispositionsplanen ska beakta särdragen i de delar av begravningsplatsen som grundats under olika tider samt de kulturhistoriska värdena. I dispositionsplanen anges 1) en verbal redogörelse för begravningsplatsplanen, en verbal redogörelse för begravningsplatsplanen, 2) bestämmelser om huruvida begravningsplatsen eller delar av den ska användas för gravar på olika djup, bestämmelser om huruvida begravningsplatsen eller delar av den ska användas för gravar på olika djup, 3) bestämmelser om i vilken ordning gravavdelningarna tas i bruk, bestämmelser om i vilken ordning gravavdelningarna tas i bruk, 4) begränsningar i användningen av begravningsplatsen. begränsningar i användningen av begravningsplatsen.
  72. 58

    A maintenance plan must be prepared for a cemetery, and it must state the basic upkeep that is the parish’s task.

    58 § Skötselplan för en begravningsplats En skötselplan ska göras upp för en begravningsplats, i vilken fastställs den grundskötsel av begravningsplatsen som är församlingens uppgift. I skötselplanen presenteras även årliga skötselåtgärder och underhållsarbeten som genomförs på längre sikt. En skötselplan ska göras upp för en begravningsplats, i vilken fastställs den grundskötsel av begravningsplatsen som är församlingens uppgift. I skötselplanen presenteras även årliga skötselåtgärder och underhållsarbeten som genomförs på längre sikt.
  73. 59

    A grave map must be prepared for a cemetery, and the provision defines grave-related terms.

    59 § Gravkarta En gravkarta ska göras upp över en begravningsplats. En grav kan bestå av en eller flera gravplatser, och en gravplats kan ha flera gravutrymmen. Begravningsplatsen eller en del av den kan vara en minneslund där den avlidnes aska sprids ut eller göms utan att ett grav-utrymme märks ut. En gravkarta ska göras upp över en begravningsplats. En grav kan bestå av en eller flera gravplatser, och en gravplats kan ha flera gravutrymmen. Begravningsplatsen eller en del av den kan vara en minneslund där den avlidnes aska sprids ut eller göms utan att ett grav-utrymme märks ut.
  74. 60

    Parishes or church communities must mark certain former church, burial, or chapel sites with a memorial plaque or similar marker, and after a grave right ends, valuable structures or memorials that cannot remain must be moved or otherwise preserved.

    60 § Minnesmärken En plats där en kyrka, en begravningsplats eller ett begravningskapell har funnits och som innehas av en församling eller en kyrklig samfällighet ska märkas ut med en minnestavla eller något annat minnesmärke. En plats där en kyrka, en begravningsplats eller ett begravningskapell har funnits och som innehas av en församling eller en kyrklig samfällighet ska märkas ut med en minnestavla eller något annat minnesmärke. Om det på en grav efter att gravrätten upphört finns konstnärligt eller historiskt värdefulla konstruktioner eller minnesmärken som inte kan lämnas kvar, ska de flyttas till ett lämpligt ställe på begravningsplatsen eller bevaras på annat sätt. Om det på en grav efter att gravrätten upphört finns konstnärligt eller historiskt värdefulla konstruktioner eller minnesmärken som inte kan lämnas kvar, ska de flyttas till ett lämpligt ställe på begravningsplatsen eller bevaras på annat sätt.
  75. 61

    Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska sköta kulturhistoriskt värdefull egendom med särskild omsorg, och får inte utan särskilda skäl reparera den så att den ändras, flytta den från sin traditionella plats eller ta bort den.

    61 § Kulturhistoriskt värdefull egendom Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska med särskild omvårdnad sköta egendom och föremål av kulturhistoriskt värde som de äger eller innehar. Sådan egendom får inte utan särskilda skäl ändras genom reparation, flyttas bort från sina traditionella platser eller avlägsnas. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska med särskild omvårdnad sköta egendom och föremål av kulturhistoriskt värde som de äger eller innehar. Sådan egendom får inte utan särskilda skäl ändras genom reparation, flyttas bort från sina traditionella platser eller avlägsnas.
  76. 62

    The membership register records certain rites and certain church-related offices or comparable positions.

    62 § Medlemsregistrets innehåll Utöver uppgifter om dop, vigsel och begravning registreras i medlemsregistret som uppgifter om andra motsvarande förrättningar enligt 5 § 6 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) uppgifter om att en medlem genomgått konfirmandundervisning, konfirmerats, välsignats till äktenskap eller jordfästs. Utöver uppgifter om dop, vigsel och begravning registreras i medlemsregistret som uppgifter om andra motsvarande förrättningar enligt 5 § 6 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) uppgifter om att en medlem genomgått konfirmandundervisning, konfirmerats, välsignats till äktenskap eller jordfästs. Som uppgifter om förtroendeuppdrag eller därmed jämförbara uppgifter i anslutning till trossamfundet enligt 5 § 7 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister registreras i medlemsregistret uppgifter om medlemskap i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrko-fullmäktige, kyrkorådet, församlingsrådet, gemensamma kyrkorådet, domkapitlet, stiftsfullmäktige, kyrkostyrelsen, delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk och kyrkomötet. Som uppgifter om förtroendeuppdrag eller därmed jämförbara uppgifter i anslutning till trossamfundet enligt 5 § 7 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister registreras i medlemsregistret uppgifter om medlemskap i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrko-fullmäktige, kyrkorådet, församlingsrådet, gemensamma kyrkorådet, domkapitlet, stiftsfullmäktige, kyrkostyrelsen, delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk och kyrkomötet.
  77. 63

    Parishes and church communities must organize church records as a joint central register, and specified church bodies make the decisions about establishing, joining, leaving, and changing the register’s area.

    63 § Centralregister Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska ordna kyrkobokföringen som ett gemensamt centralregister i enlighet med 3 kap. 20 § 1 mom. i kyrkolagen och 51 § i detta kapitel. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska ordna kyrkobokföringen som ett gemensamt centralregister i enlighet med 3 kap. 20 § 1 mom. i kyrkolagen och 51 § i detta kapitel. Församlingarnas kyrkofullmäktige beslutar om inrättandet av ett gemensamt centralregister. I en kyrklig samfällighet fattas beslut om inrättandet av ett centralregister av gemensamma kyrkofullmäktige, som ska begära församlingsrådens utlåtanden i ärendet. Ett utlåtande om inrättandet av ett centralregister ska begäras av kyrkostyrelsen. Församlingarnas kyrkofullmäktige beslutar om inrättandet av ett gemensamt centralregister. I en kyrklig samfällighet fattas beslut om inrättandet av ett centralregister av gemensamma kyrkofullmäktige, som ska begära församlingsrådens utlåtanden i ärendet. Ett utlåtande om inrättandet av ett centralregister ska begäras av kyrkostyrelsen. Beslut om anslutning till eller utträde ur centralregistret fattas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Beslut om ändring av centralregistrets område fattas av kyrkofullmäktige i den församling eller kyrkliga samfällighet i samband med vilken centralregistret är verksamt. Utlåtanden om ändringen ska begäras av de församlingar som hör till centralregistret, om ändringen inverkar på innehållet i samarbetsavtalen. Beslut om anslutning till eller utträde ur centralregistret fattas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Beslut om ändring av centralregistrets område fattas av kyrkofullmäktige i den församling eller kyrkliga samfällighet i samband med vilken centralregistret är verksamt. Utlåtanden om ändringen ska begäras av de församlingar som hör till centralregistret, om ändringen inverkar på innehållet i samarbetsavtalen.
  78. 64

    Centralregistrets direktör, or another appointed and knowledgeable employee, issues certificates, extracts, and copies based on church books.

    64 § Intyg Intyg, utdrag och kopior som grundar sig på kyrkböckerna utfärdas av centralregistrets direktör eller av någon annan tjänsteinnehavare eller arbetstagare som har utsetts av direktören och som är insatt i hur kyrkböcker ska föras. Intyg, utdrag och kopior som grundar sig på kyrkböckerna utfärdas av centralregistrets direktör eller av någon annan tjänsteinnehavare eller arbetstagare som har utsetts av direktören och som är insatt i hur kyrkböcker ska föras.
  79. 65

    Kyrkostyrelsen får lämna ut vissa uppgifter ur medlemsregistret och kan också avtala med församlingen eller centralregistret om utlämnandet.

    65 § Att lämna ut uppgifter i medlemsregistret Kyrkostyrelsen kan själv lämna ut de uppgifter i medlemsregistret som avses i ett beslut om att lämna ut uppgifter i medlemsregistret enligt 8 kap. 7 § 3 mom. i kyrkolagen eller avtala med församlingen eller centralregistret om utlämnandet av uppgifterna. Kyrkostyrelsen kan själv lämna ut de uppgifter i medlemsregistret som avses i ett beslut om att lämna ut uppgifter i medlemsregistret enligt 8 kap. 7 § 3 mom. i kyrkolagen eller avtala med församlingen eller centralregistret om utlämnandet av uppgifterna.
  80. 66

    Manual church books must be stored in a suitable archive room, and certain older or digitized books may be deposited with the National Archives by decision of the church council or parish council.

    66 § Förvaring och deponering av kyrkböcker De manuella kyrkböckerna ska förvaras i ett ändamålsenligt arkivrum. De manuella kyrkböckerna ska förvaras i ett ändamålsenligt arkivrum. Manuella kyrkböcker som är äldre än hundra år samt kyrkböcker som är yngre än hundra år och som har digitaliserats i medlemsregistret kan på beslut av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet deponeras i arkivverket. Manuella kyrkböcker som är äldre än hundra år samt kyrkböcker som är yngre än hundra år och som har digitaliserats i medlemsregistret kan på beslut av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet deponeras i arkivverket. 4 kap. Stiftet
  81. 1

    Kyrkomötet får inrätta och dra in ärkebiskops- och biskopstjänsterna. Vid vakans ska domkapitlet besluta om biskopsval och utfärda tjänsteförordnande för den som valts till biskop.

    1 § Tillsättande av biskopstjänst Kyrkomötet inrättar och drar in tjänsterna som ärkebiskop och biskop. Kyrkomötet inrättar och drar in tjänsterna som ärkebiskop och biskop. När en biskopstjänst är vakant ska domkapitlet bestämma att biskopsval ska förrättas. När en biskopstjänst är vakant ska domkapitlet bestämma att biskopsval ska förrättas. Domkapitlet utfärdar tjänsteförordnande för den som blivit utsedd till biskop. Domkapitlet utfärdar tjänsteförordnande för den som blivit utsedd till biskop.
  82. 2

    En biskop ska vigas eller installeras av ärkebiskopen, eller om ärkebiskopen är förhindrad, av den äldsta biskopen i tjänst. Förrättningen ska ske i stiftets domkyrka.

    2 § Vigning eller installation av en biskop En biskop ska vigas eller installeras till sitt ämbete av ärkebiskopen eller, när denna är förhindrad, av den i ämbetet äldsta biskopen. En biskop ska vigas eller installeras till sitt ämbete av ärkebiskopen eller, när denna är förhindrad, av den i ämbetet äldsta biskopen. Vigning eller installation av en biskop förrättas i stiftets domkyrka. Vigning eller installation av en biskop förrättas i stiftets domkyrka.
  83. 3

    A person being ordained as bishop must give an oath promising to follow church doctrine and order in the bishop’s office.

    3 § Biskopslöftet Den som vigs till biskop ska ge följande löfte: ”Jag N.N. lovar vid Gud den allsmäktige och allvetande, att jag vid utövandet av biskopsämbetet i N stift, som jag nu är redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga och rena ord samt till den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag vill även göra mitt bästa, så att även alla andra i mitt stift, såväl Ordets tjänare som dess åhörare, förblir därvid och lever därefter. Härvid vill jag iaktta vad den Heliga Skrift undervisar om en riktig församlingsföreståndares ämbete och plikter. I det stift som anförtrotts mig vill jag tillse att Guds ord rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas enligt Kristi instiftelse. Jag vill viga och installera präster som befinns vara därtill skickade. Jag vill även främja landsfred och hörsamhet mot den lagliga överheten, i allt iaktta kyrkans lag och ordning samt allvarligt uppmana och förplikta stiftets präster att handla på samma sätt. Allt detta vill jag redligt efterkomma, så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.” Den som vigs till biskop ska ge följande löfte: ”Jag N.N. lovar vid Gud den allsmäktige och allvetande, att jag vid utövandet av biskopsämbetet i N stift, som jag nu är redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga och rena ord samt till den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag vill även göra mitt bästa, så att även alla andra i mitt stift, såväl Ordets tjänare som dess åhörare, förblir därvid och lever därefter. Härvid vill jag iaktta vad den Heliga Skrift undervisar om en riktig församlingsföreståndares ämbete och plikter. I det stift som anförtrotts mig vill jag tillse att Guds ord rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas enligt Kristi instiftelse. Jag vill viga och installera präster som befinns vara därtill skickade. Jag vill även främja landsfred och hörsamhet mot den lagliga överheten, i allt iaktta kyrkans lag och ordning samt allvarligt uppmana och förplikta stiftets präster att handla på samma sätt. Allt detta vill jag redligt efterkomma, så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.”
  84. 4

    Each diocesan bishop has overall supervision of parishes and priests and must carry out listed oversight and support duties.

    4 § Biskopens uppgifter Biskopen i respektive stift har den högsta tillsynen över församlingarna och prästerna. Biskopen i respektive stift har den högsta tillsynen över församlingarna och prästerna. Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen och annanstans i kyrkoordningen ska biskopen Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen och annanstans i kyrkoordningen ska biskopen 1) vårda kyrkans enhet och fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet samt främja församlingarnas samarbete och en god arbetsgemenskap i församlingarna och i de kyrkliga samfälligheterna, vårda kyrkans enhet och fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet samt främja församlingarnas samarbete och en god arbetsgemenskap i församlingarna och i de kyrkliga samfälligheterna, 2) ha tillsyn över att det som hör till kyrkans uppgift sköts i församlingarna och i de kyrkliga samfälligheterna i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen och kyrkoordningen samt de bestämmelser och föreskrifter som meddelats med stöd av dem, ha tillsyn över att det som hör till kyrkans uppgift sköts i församlingarna och i de kyrkliga samfälligheterna i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen och kyrkoordningen samt de bestämmelser och föreskrifter som meddelats med stöd av dem, 3) stödja och vägleda prästerna i deras arbete samt ha tillsyn över att de fullgör de skyldigheter som hör till prästämbetet och till deras prästtjänst i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen och kyrkoordningen samt de bestämmelser och föreskrifter som meddelats med stöd av dem, stödja och vägleda prästerna i deras arbete samt ha tillsyn över att de fullgör de skyldigheter som hör till prästämbetet och till deras prästtjänst i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen och kyrkoordningen samt de bestämmelser och föreskrifter som meddelats med stöd av dem, 4) främja och ha tillsyn över att församlingarnas ekonomi och förvaltning sköts på ett ändamålsenligt sätt och att bestämmelserna om detta följs, främja och ha tillsyn över att församlingarnas ekonomi och förvaltning sköts på ett ändamålsenligt sätt och att bestämmelserna om detta följs, 5) förrätta biskopsvisitationer i församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna, förrätta biskopsvisitationer i församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna, 6) förrätta vigningar, invigningar och installationer eller utse någon annan präst att utföra sådana förrättningar, om inte något annat föreskrivs. förrätta vigningar, invigningar och installationer eller utse någon annan präst att utföra sådana förrättningar, om inte något annat föreskrivs.
  85. 5

    In the archdiocese, responsibility and tasks are divided between the archbishop and the bishop, and certain priests employed by the Church Board are subordinate to the archbishop.

    5 § Ansvarsområden för ärkebiskopen och biskopen i ärkestiftet I ärkestiftet fördelas biskopens ansvar och uppgifter mellan ärkebiskopen och biskopen. En del av ärkestiftets församlingar hör till ärkebiskopens och en del till biskopens primära ansvarsområde. I ärkestiftet fördelas biskopens ansvar och uppgifter mellan ärkebiskopen och biskopen. En del av ärkestiftets församlingar hör till ärkebiskopens och en del till biskopens primära ansvarsområde. De präster som är anställda hos kyrkostyrelsen och hör till ärkestiftet är underställda ärkebiskopen. De präster som är anställda hos kyrkostyrelsen och hör till ärkestiftet är underställda ärkebiskopen.
  86. 6

    When a bishop’s office is vacant or the bishop cannot act, urgent and necessary duties must be handled by the dean or, if the dean is unavailable, by the senior priest assessor. In an archdiocese, the archbishop and bishop also handle each other’s diocesan duties when one office is vacant or one of them is prevented from acting.

    6 § Tillfällig skötsel av biskopens uppgifter När en biskopstjänst är vakant eller biskopen är förhindrad att sköta sin tjänst ska biskopens brådskande och nödvändiga uppgifter skötas av domprosten eller, när denna har förhinder, av den i tjänsten äldre prästassessorn. En domprost eller prästassessor kan inte förrätta biskops- eller prästvigning. När en biskopstjänst är vakant eller biskopen är förhindrad att sköta sin tjänst ska biskopens brådskande och nödvändiga uppgifter skötas av domprosten eller, när denna har förhinder, av den i tjänsten äldre prästassessorn. En domprost eller prästassessor kan inte förrätta biskops- eller prästvigning. I ärkestiftet sköter ärkebiskopen och biskopen varandras uppgifter i stiftet när en tjänst är vakant eller den ena av dem är förhindrad att sköta sin tjänst. I fråga om brådskande och nödvändiga uppgifter som sköts av biskopen i ärkestiftet iakttas bestämmelserna i 1 mom. I ärkestiftet sköter ärkebiskopen och biskopen varandras uppgifter i stiftet när en tjänst är vakant eller den ena av dem är förhindrad att sköta sin tjänst. I fråga om brådskande och nödvändiga uppgifter som sköts av biskopen i ärkestiftet iakttas bestämmelserna i 1 mom.
  87. 7

    The bishop must carry out visitations in parishes and church communities in the diocese, and the church council or parish council must act on the visitation report.

    7 § Biskopsvisitation Biskopen ska förrätta visitationer i församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna i sitt stift. Syftet med en biskopsvisitation är att stödja och vägleda det andliga livet och verksamheten samt utvecklingen av förvaltningen och ekonomiförvaltningen i församlingen. Biskopen ska förrätta visitationer i församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna i sitt stift. Syftet med en biskopsvisitation är att stödja och vägleda det andliga livet och verksamheten samt utvecklingen av förvaltningen och ekonomiförvaltningen i församlingen. Biskopen bestämmer tidpunkt, omfattning och program för visitationen samt vilka personer som ska biträda honom eller henne. Biskopen kan bestämma att sakkunniga ska användas som hjälp vid visitationen. Biskopen bestämmer tidpunkt, omfattning och program för visitationen samt vilka personer som ska biträda honom eller henne. Biskopen kan bestämma att sakkunniga ska användas som hjälp vid visitationen. Kyrkorådet eller församlingsrådet ska vidta de åtgärder som visitationsprotokollet ger anledning till. Kyrkorådet eller församlingsrådet ska vidta de åtgärder som visitationsprotokollet ger anledning till. Kyrkostyrelsen ger närmare anvisningar för granskningar av förvaltningen och ekonomin. Kyrkostyrelsen ger närmare anvisningar för granskningar av förvaltningen och ekonomin.
  88. 8

    Biskopen ska vid behov kalla vissa kyrkliga grupper till synodalmöte och stiftsdagar.

    8 § Synodalmöte och stiftsdagar Biskopen ska vid behov kalla prästerna och lektorerna i sitt stift till synodalmöte för att behandla teologiska frågor samt frågor som gäller skötseln av församlingarna och annan verksamhet och förvaltning inom kyrkan. Biskopen ska vid behov kalla prästerna och lektorerna i sitt stift till synodalmöte för att behandla teologiska frågor samt frågor som gäller skötseln av församlingarna och annan verksamhet och förvaltning inom kyrkan. Biskopen sammankallar vid behov församlingarnas förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt företrädare för sammanslutningar till stiftsdagar där frågor som är aktuella för kyrkan och stiftet behandlas. Biskopen sammankallar vid behov församlingarnas förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt företrädare för sammanslutningar till stiftsdagar där frågor som är aktuella för kyrkan och stiftet behandlas.
  89. 9

    Stiftsfullmäktige has 14 lay members and 7 priests, chooses a chair and vice chair from among its members, and the chair must be a layperson.

    9 § Stiftsfullmäktiges sammansättning Medlemmar i stiftsfullmäktige är 14 lekmän och 7 präster. En av lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige i Borgå stift utses av församlingarna på Åland och en av lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift av sametinget. Medlemmar i stiftsfullmäktige är 14 lekmän och 7 präster. En av lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige i Borgå stift utses av församlingarna på Åland och en av lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift av sametinget. Stiftsfullmäktige utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Den som utses till ordförande ska vara en lekman. Stiftsfullmäktige utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Den som utses till ordförande ska vara en lekman. Biskopen, medlemmarna av domkapitlet och den lekman som från stiftet utsetts till medlem i kyrkostyrelsen har rätt att närvara och yttra sig vid stiftsfullmäktiges sammanträden. I ärkestiftet har ärkebiskopen och biskopen denna rätt. Biskopen, medlemmarna av domkapitlet och den lekman som från stiftet utsetts till medlem i kyrkostyrelsen har rätt att närvara och yttra sig vid stiftsfullmäktiges sammanträden. I ärkestiftet har ärkebiskopen och biskopen denna rätt.
  90. 10

    Stiftsfullmäktige must approve the diocese’s budget proposal, annual operations and financial plan, and annual report, and it must also handle staffing at the cathedral chapter and nominate candidates for certain elections.

    10 § Stiftsfullmäktiges uppgifter Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen har stiftsfullmäktige i uppgift att Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen har stiftsfullmäktige i uppgift att 1) godkänna stiftets budgetförslag samt förslag till verksamhets- och ekonomiplan, godkänna stiftets budgetförslag samt förslag till verksamhets- och ekonomiplan, 2) godkänna stiftets verksamhets- och ekonomiberättelse, godkänna stiftets verksamhets- och ekonomiberättelse, 3) inrätta och dra in tjänster vid domkapitlet, om inte något annat följer av 1 §, inrätta och dra in tjänster vid domkapitlet, om inte något annat följer av 1 §, 4) ställa upp kandidater för val av medlemmar och ersättare till delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk på det sätt som föreskrivs i lagen om evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk (654/2023). ställa upp kandidater för val av medlemmar och ersättare till delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk på det sätt som föreskrivs i lagen om evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk (654/2023).
  91. 11

    Biskopen ska leda och ha tillsyn över domkapitlets förvaltning och verksamhet samt vara chef för personalen vid domkapitlet.

    11 § Biskopen som ledare för domkapitlet Biskopen leder och har tillsyn över domkapitlets förvaltning och verksamhet. Biskopen är chef för personalen vid domkapitlet. I ärkestiftet hör dessa uppgifter till biskopen i ärkestiftet. Biskopen leder och har tillsyn över domkapitlets förvaltning och verksamhet. Biskopen är chef för personalen vid domkapitlet. I ärkestiftet hör dessa uppgifter till biskopen i ärkestiftet.
  92. 12

    Bestämmelsen räknar upp vilka som är ledamöter i domkapitlet och ger vissa personer rätt att närvara och yttra sig vid sammanträden.

    12 § Domkapitlets medlemmar och personer med närvaro- och yttranderätt Medlemmar i domkapitlet är biskopen som ordförande, kyrkoherden i domkyrkoförsamlingen (domprosten) som vice ordförande, två prästassessorer, en lekmannamedlem samt domkapitlets lagfarna assessor och stiftsdekan. Medlemmar i domkapitlet är biskopen som ordförande, kyrkoherden i domkyrkoförsamlingen (domprosten) som vice ordförande, två prästassessorer, en lekmannamedlem samt domkapitlets lagfarna assessor och stiftsdekan. I ärkestiftet är ärkebiskopen eller biskopen domkapitlets ordförande i enlighet med vad som föreskrivs i arbetsordningen för domkapitlet. Den biskop som inte är ordförande har rätt att närvara och yttra sig vid domkapitlets sammanträden. I ärkestiftet är ärkebiskopen eller biskopen domkapitlets ordförande i enlighet med vad som föreskrivs i arbetsordningen för domkapitlet. Den biskop som inte är ordförande har rätt att närvara och yttra sig vid domkapitlets sammanträden. Ordföranden för stiftsfullmäktige och, då ordföranden är förhindrad, vice ordföranden har rätt att närvara och att yttra sig vid domkapitlets sammanträden. Ordföranden för stiftsfullmäktige och, då ordföranden är förhindrad, vice ordföranden har rätt att närvara och att yttra sig vid domkapitlets sammanträden.
  93. 13

    The chapter board appoints substitute priests and substitute lay-assessor members for five-year terms and decides the order in which they are called in. The lay member has a first and second substitute, and the field bishop is an extra member for military-priest matters covered by the church law provisions cited here.

    13 § Ersättare och extra medlem i domkapitlet Domkapitlet utser för fem år åt gången fem präster till ersättare för prästmedlemmarna och två ersättare för domkapitlets lagfarna assessor samt bestämmer i vilken ordning de ska kallas till medlemmar. Domkapitlet utser för fem år åt gången fem präster till ersättare för prästmedlemmarna och två ersättare för domkapitlets lagfarna assessor samt bestämmer i vilken ordning de ska kallas till medlemmar. Lekmannamedlemmen har en första och en andra ersättare. Lekmannamedlemmen har en första och en andra ersättare. Fältbiskopen är extra medlem vid behandlingen av ärenden som gäller militärpräster och som avses i 7 kap. 4 och 5 § i kyrkolagen. Fältbiskopen är extra medlem vid behandlingen av ärenden som gäller militärpräster och som avses i 7 kap. 4 och 5 § i kyrkolagen.
  94. 14

    Section 14 sets qualification rules for certain church office holders and says who appoints or elects some of them, with fixed terms of three or four years.

    14 § Domkapitelsmedlemmars behörighet och hur de utses Behörig som prästassessor är en präst som innehar ett tillsvidare gällande tjänsteförhållande i en församling eller kyrklig samfällighet i stiftet och som har avlagt högre pastoral-examen. En prästassessor utses för tre år åt gången. Behörig som prästassessor är en präst som innehar ett tillsvidare gällande tjänsteförhållande i en församling eller kyrklig samfällighet i stiftet och som har avlagt högre pastoral-examen. En prästassessor utses för tre år åt gången. Stiftsfullmäktiges lekmannamedlemmar väljer domkapitlets lekmannamedlem och ersättare för fyra år åt gången. Stiftsfullmäktiges lekmannamedlemmar väljer domkapitlets lekmannamedlem och ersättare för fyra år åt gången. Behörig som lagfaren assessor och ersättare för denna är den som avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än juris magisterexamen i internationell och komparativ rätt och som har insikter i förvaltning. Behörig som lagfaren assessor och ersättare för denna är den som avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än juris magisterexamen i internationell och komparativ rätt och som har insikter i förvaltning. Behörig som stiftsdekan är en präst som har avlagt högre pastoralexamen och som har insikter i kyrkligt liv och utbildningsuppgifter. Behörig som stiftsdekan är en präst som har avlagt högre pastoralexamen och som har insikter i kyrkligt liv och utbildningsuppgifter.
  95. 15

    A person may be appointed as a lay member or priest assessor in the same diocese for at most two terms.

    15 § Begränsning av mandatperioden för en prästassessor och en lekmannamedlem En person kan i samma stift utses till lekmannamedlem eller prästassessor för högst två mandatperioder. En person kan i samma stift utses till lekmannamedlem eller prästassessor för högst två mandatperioder. Om en lekmannamedlem eller en prästassessor förlorar sin valbarhet eller avlider, förrättas ett nytt val av lekmannamedlem för den återstående mandatperioden och av präst-assessor för följande treårsperiod. Om en lekmannamedlem eller en prästassessor förlorar sin valbarhet eller avlider, förrättas ett nytt val av lekmannamedlem för den återstående mandatperioden och av präst-assessor för följande treårsperiod.
  96. 16

    Domkapitlet ska stödja församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet och förvaltning samt sköta vissa ärenden, personalfrågor, indelningar och förvaltning.

    16 § Domkapitlets uppgifter Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen har domkapitlet i uppgift att Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen har domkapitlet i uppgift att 1) stödja församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet och förvaltning, stödja församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet och förvaltning, 2) bereda ärenden för stiftsfullmäktige och se till att fullmäktiges beslut verkställs, bereda ärenden för stiftsfullmäktige och se till att fullmäktiges beslut verkställs, 3) anställa domkapitlets tjänsteinnehavare och arbetstagare i ett tjänsteförhållande samt säga upp och häva tjänsteförhållanden, anställa domkapitlets tjänsteinnehavare och arbetstagare i ett tjänsteförhållande samt säga upp och häva tjänsteförhållanden, 4) besluta om prosteriindelningen; besluta om prosteriindelningen; 5) förvalta de gåvomedel och fonder av stiftelsenatur som domkapitlet innehar med iakttagande av bestämmelserna i 6 kap. 4 § i kyrkolagen. förvalta de gåvomedel och fonder av stiftelsenatur som domkapitlet innehar med iakttagande av bestämmelserna i 6 kap. 4 § i kyrkolagen.
  97. 17

    Ärenden ska avgöras på föredragning av en tjänsteinnehavare vid domkapitlet enligt domkapitlets arbetsordning, men ärenden som ska avgöras av en tjänsteinnehavare får avgöras utan föredragning.

    17 § Föredragning av ärenden för domkapitlet Ärenden avgörs på föredragning av en tjänsteinnehavare vid domkapitlet på det sätt som anges i domkapitlets arbetsordning. Ärenden som ska avgöras av en tjänsteinnehavare kan avgöras utan föredragning. Ärenden avgörs på föredragning av en tjänsteinnehavare vid domkapitlet på det sätt som anges i domkapitlets arbetsordning. Ärenden som ska avgöras av en tjänsteinnehavare kan avgöras utan föredragning.
  98. 18

    A diocese is divided into deaneries. A deanery consists of two or more parishes. The deanery that includes the cathedral parish is the cathedral deanery.

    18 § Prosteri Stiftet indelas i prosterier. Ett prosteri består av två eller flera församlingar. Stiftet indelas i prosterier. Ett prosteri består av två eller flera församlingar. Det prosteri som domkyrkoförsamlingen hör till är domprosteri. Det prosteri som domkyrkoförsamlingen hör till är domprosteri.
  99. 19

    Domkapitlet utser en kontraktsprost för fyra år; kontraktsprosten ska hjälpa till i förvaltningen av prosteriet och sköta vissa angivna uppgifter där.

    19 § Val av kontraktsprost och dennas uppgifter Biskopen och domkapitlet bistås i förvaltningen av prosteriet av en kontraktsprost, som utses av domkapitlet för fyra år åt gången bland kyrkoherdarna i prosteriets församlingar. Biskopen och domkapitlet bistås i förvaltningen av prosteriet av en kontraktsprost, som utses av domkapitlet för fyra år åt gången bland kyrkoherdarna i prosteriets församlingar. Kontraktsprostens uppgift är att i sitt prosteri Kontraktsprostens uppgift är att i sitt prosteri 1) främja fullgörandet av kyrkans uppgift, främja fullgörandet av kyrkans uppgift, 2) ha tillsyn över att det som hör till kyrkans uppgift sköts troget i församlingarna och i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen och kyrkoordningen samt de föreskrifter och anvisningar som baserar sig på dem, ha tillsyn över att det som hör till kyrkans uppgift sköts troget i församlingarna och i enlighet med kyrkans bekännelse, kyrkolagen och kyrkoordningen samt de föreskrifter och anvisningar som baserar sig på dem, 3) tillsätta samarbetsorgan inom prosteriet och även i övrigt främja församlingarnas samarbete samt leda prosteriverksamheten, tillsätta samarbetsorgan inom prosteriet och även i övrigt främja församlingarnas samarbete samt leda prosteriverksamheten, 4) sköta de övriga uppgifter som föreskrivs för kontraktsprosten eller som biskopen eller domkapitlet ger kontraktsprosten. sköta de övriga uppgifter som föreskrivs för kontraktsprosten eller som biskopen eller domkapitlet ger kontraktsprosten. 5 kap. Centralförvaltningen
  100. 1

    Kyrkostyrelsen decides how church assembly delegate seats are distributed among dioceses, each diocese must appoint at least two priests and four lay persons, and a delegate’s assignment ends if the person moves away or otherwise loses eligibility.

    1 § Fördelningen av mandaten för kyrkomötesombud Kyrkostyrelsen beslutar hur mandaten för kyrkomötesombuden fördelas mellan stiften. Antalet ombud som väljs från de olika stiften fördelas mellan stiften i förhållande till antalet närvarande medlemmar så att det totala antalet ombud som ska utses i stiftet först konstateras och därefter bestäms hur mandaten ska fördelas mellan prästombuden och lekmannaombuden. När mandaten fördelas mellan stiften beaktas inte det lekmannaombud som utses från församlingarna på Åland, och inte heller antalet närvarande medlemmar i dessa församlingar. Från varje stift utses minst två präster och fyra lekmän. Kyrkostyrelsen beslutar hur mandaten för kyrkomötesombuden fördelas mellan stiften. Antalet ombud som väljs från de olika stiften fördelas mellan stiften i förhållande till antalet närvarande medlemmar så att det totala antalet ombud som ska utses i stiftet först konstateras och därefter bestäms hur mandaten ska fördelas mellan prästombuden och lekmannaombuden. När mandaten fördelas mellan stiften beaktas inte det lekmannaombud som utses från församlingarna på Åland, och inte heller antalet närvarande medlemmar i dessa församlingar. Från varje stift utses minst två präster och fyra lekmän. Om ett ombud flyttar bort från det stift där han eller hon har utsetts till ombud eller i övrigt förlorar sin valbarhet, upphör uppdraget som ombud. Om ett ombud flyttar bort från det stift där han eller hon har utsetts till ombud eller i övrigt förlorar sin valbarhet, upphör uppdraget som ombud. I Borgå stift tillämpas vid valet av lekmannaombud bestämmelserna om kandidaternas valbarhet separat för Åland och för den övriga delen av stiftet. I Borgå stift tillämpas vid valet av lekmannaombud bestämmelserna om kandidaternas valbarhet separat för Åland och för den övriga delen av stiftet.
  101. 2

    Kyrkomötet shall meet every year on the days set in the rules of procedure or otherwise decided by the assembly.

    2 § Kyrkomötets sammanträde Kyrkomötet sammanträder årligen under de dagar som fastställs i arbetsordningen eller annars bestäms av kyrkomötet. Kyrkomötet sammanträder årligen under de dagar som fastställs i arbetsordningen eller annars bestäms av kyrkomötet. Ett ombud som är förhindrat att delta i kyrkomötet ska meddela detta till domkapitlet, som ska kalla ersättaren och utfärda fullmakt för denna. Ett ombud som är förhindrat att delta i kyrkomötet ska meddela detta till domkapitlet, som ska kalla ersättaren och utfärda fullmakt för denna. Kyrkomötets session inleds med en gudstjänst. Kyrkomötets session inleds med en gudstjänst.
  102. 3

    Kyrkomötet utser två vice ordförande, tillsätter nödvändiga utskott och fastställer arvoden och ersättningar till ombuden och tjänstemännen. Kyrkomötets ordförande är ärkebiskopen, eller om ärkebiskopstjänsten är vakant, den biskop som varit i tjänst längst.

    3 § Kyrkomötets ordförande och organ Ordförande för kyrkomötet är ärkebiskopen eller, om tjänsten som ärkebiskop är vakant, den biskop som är äldst i tjänsten. Ordförande för kyrkomötet är ärkebiskopen eller, om tjänsten som ärkebiskop är vakant, den biskop som är äldst i tjänsten. Kyrkomötet utser två vice ordförande och tillsätter nödvändiga utskott. Bestämmelser om ordförandekonferensen, förstärkta ordförandekonferensen, elektorerna och utskotten finns i arbetsordningen. Kyrkomötet utser två vice ordförande och tillsätter nödvändiga utskott. Bestämmelser om ordförandekonferensen, förstärkta ordförandekonferensen, elektorerna och utskotten finns i arbetsordningen. Kyrkomötet fastställer de arvoden och ersättningar som ska betalas till ombuden och tjänstemännen. Kyrkomötet fastställer de arvoden och ersättningar som ska betalas till ombuden och tjänstemännen.
  103. 4

    Vissa named church administration officials have the right to attend and speak at the plenary; the church meeting may also set rules giving church board members that right.

    4 § Närvaro- och yttranderätt vid kyrkomötets plenum Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli, kyrkostyrelsens avdelningschefer och de lagfarna sakkunniga som kyrkomötet utser för sin mandatperiod har närvaro- och yttranderätt vid plenum. Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli, kyrkostyrelsens avdelningschefer och de lagfarna sakkunniga som kyrkomötet utser för sin mandatperiod har närvaro- och yttranderätt vid plenum. I arbetsordningen för kyrkomötet kan det föreskrivas om rätten för kyrkostyrelsens medlemmar att närvara och yttra sig vid plenum. I arbetsordningen för kyrkomötet kan det föreskrivas om rätten för kyrkostyrelsens medlemmar att närvara och yttra sig vid plenum.
  104. 5

    A motion or initiative must be sent to a committee unless it is rejected after being laid over; a matter lapses if it is not finally dealt with or sent for preparation to another body before the church assembly’s mandate period ends.

    5 § Behandling av framställningar och initiativ under kyrkomötet I arbetsordningen finns närmare bestämmelser om ombudsinitiativ och ordningen för inlämning av dem, om behandlingen av framställningar och initiativ vid kyrkomötets plenum och utskott samt om omröstning och valförrättning. I arbetsordningen finns närmare bestämmelser om ombudsinitiativ och ordningen för inlämning av dem, om behandlingen av framställningar och initiativ vid kyrkomötets plenum och utskott samt om omröstning och valförrättning. En framställning eller ett initiativ ska remitteras till ett utskott om det inte förkastas efter att ha bordlagts. En framställning eller ett initiativ ska remitteras till ett utskott om det inte förkastas efter att ha bordlagts. Ett ärende förfaller om det inte före utgången av kyrkomötets mandatperiod har slutbehandlats eller sänts för beredning till något annat organ än ett utskott vid kyrkomötet. Ett ärende förfaller om det inte före utgången av kyrkomötets mandatperiod har slutbehandlats eller sänts för beredning till något annat organ än ett utskott vid kyrkomötet.
  105. 6

    Biskopsmötet and Kyrkostyrelsen must be given the opportunity to give opinions on certain church-law matters.

    6 § Utlåtanden för kyrkomötet Biskopsmötet ska ges möjlighet att ge ett utlåtande i ärenden som avses i 5 kap. 2 § 2 mom. 1 och 2 punkterna i kyrkolagen. Kyrkostyrelsen ska ges möjlighet att ge ett utlåtande i ärenden som avses i 3 punkten i det momentet. Biskopsmötet ska ges möjlighet att ge ett utlåtande i ärenden som avses i 5 kap. 2 § 2 mom. 1 och 2 punkterna i kyrkolagen. Kyrkostyrelsen ska ges möjlighet att ge ett utlåtande i ärenden som avses i 3 punkten i det momentet.
  106. 7

    The church’s legal review board must review certain rules and regulations for legal drafting and language; the church assembly approves the board’s rules, and the church council appoints its members.

    7 § Kyrkans laggranskningsnämnd Kyrkans laggranskningsnämnd granskar lagtekniskt och språkligt de författningar som ska behandlas av kyrkomötet samt de författningar som biskopsmötet eller kyrkostyrelsen utfärdar med stöd av kyrkolagen eller kyrkoordningen. Kyrkans laggranskningsnämnd granskar lagtekniskt och språkligt de författningar som ska behandlas av kyrkomötet samt de författningar som biskopsmötet eller kyrkostyrelsen utfärdar med stöd av kyrkolagen eller kyrkoordningen. Reglementet för laggranskningsnämnden ska godkännas av kyrkomötet och medlemmarna utses av kyrkostyrelsen. Reglementet för laggranskningsnämnden ska godkännas av kyrkomötet och medlemmarna utses av kyrkostyrelsen.
  107. 8

    The Church Assembly may approve rules for the Church Board, oversee its activities, and issue instructions for its activities.

    8 § Reglementet för kyrkostyrelsen Kyrkomötet godkänner ett reglemente för kyrkostyrelsen, övervakar dess verksamhet och meddelar anvisningar för dess verksamhet. Kyrkomötet godkänner ett reglemente för kyrkostyrelsen, övervakar dess verksamhet och meddelar anvisningar för dess verksamhet.
  108. 9

    Kyrkomötet får inrätta och dra in tjänsten som ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen, samt välja och bevilja denne avsked.

    9 § Ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen Kyrkomötet inrättar och drar in en tjänst som ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen samt väljer och beviljar kyrkostyrelsens ledande tjänsteinnehavare avsked. Kyrkomötet inrättar och drar in en tjänst som ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen samt väljer och beviljar kyrkostyrelsens ledande tjänsteinnehavare avsked.
  109. 10

    The bishops’ conference must handle listed church matters and may issue detailed rules for certain church-related activities.

    10 § Biskopsmötets uppgifter Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen och annanstans i kyrkoordningen ska biskopsmötet Utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen och annanstans i kyrkoordningen ska biskopsmötet 1) behandla ärenden som gäller skötseln av stiften, behandla ärenden som gäller skötseln av stiften, 2) behandla ärenden som gäller kyrkans enhet, ekumeniska relationer, kyrkans missionsuppgift och kyrkans förhållande till andra religioner samt besluta om hur kyrkan ska företrädas i dessa ärenden, behandla ärenden som gäller kyrkans enhet, ekumeniska relationer, kyrkans missionsuppgift och kyrkans förhållande till andra religioner samt besluta om hur kyrkan ska företrädas i dessa ärenden, 3) lägga fram förslag för kyrkomötet om att en organisation ska godkännas som kyrkans missionsorganisation och om att denna ställning ska upphävas, lägga fram förslag för kyrkomötet om att en organisation ska godkännas som kyrkans missionsorganisation och om att denna ställning ska upphävas, 4) meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av kyrkoordningen i ärenden som gäller meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av kyrkoordningen i ärenden som gäller a) undervisning som ges en person som ansluter sig till kyrkan, undervisning som ges en person som ansluter sig till kyrkan, b) de förutsättningar under vilka en präst i någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller något annat kristet religionssamfund eller någon annan kristen sammanslutning i enskilda fall kan utföra kyrkliga förrättningar eller en döpt medlem i en annan kristen kyrka kan delta i nattvarden, de förutsättningar under vilka en präst i någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller något annat kristet religionssamfund eller någon annan kristen sammanslutning i enskilda fall kan utföra kyrkliga förrättningar eller en döpt medlem i en annan kristen kyrka kan delta i nattvarden, c) konfirmandundervisning, tillstånd att ordna konfirmandundervisning eller läroböcker som används i konfirmandundervisningen, konfirmandundervisning, tillstånd att ordna konfirmandundervisning eller läroböcker som används i konfirmandundervisningen, d) prästämbetet, prästämbetet, e) präst- eller lektorstjänster eller examen och fortbildning som krävs av sökande till en sådan tjänst, präst- eller lektorstjänster eller examen och fortbildning som krävs av sökande till en sådan tjänst, 5) göra framställningar och ge utlåtanden till kyrkomötet och kyrkostyrelsen. göra framställningar och ge utlåtanden till kyrkomötet och kyrkostyrelsen.
  110. 11

    The archbishop normally chairs the bishops’ meeting, or if unavailable the senior present bishop. If a bishop’s seat is vacant or a bishop is unable to attend, the diocesan chapter must appoint a priest member to take part. Priest members and the military bishop have the right to attend and speak.

    11 § Ordförande för biskopsmötet och personer med närvaro- och yttranderätt Ordförande för biskopsmötet är ärkebiskopen eller, om denna har förhinder, den i tjänsten äldsta närvarande biskopen. Ordförande för biskopsmötet är ärkebiskopen eller, om denna har förhinder, den i tjänsten äldsta närvarande biskopen. Om en biskopstjänst är vakant eller biskopen har förhinder, ska domkapitlet inom sig utse en prästmedlem som deltar i biskopsmötet. Prästmedlemmen har närvaro- och yttranderätt vid biskopsmötet. Domkapitlet i ärkestiftet utser en prästmedlem endast om varken ärkebiskopen eller biskopen deltar i biskopsmötet. Om en biskopstjänst är vakant eller biskopen har förhinder, ska domkapitlet inom sig utse en prästmedlem som deltar i biskopsmötet. Prästmedlemmen har närvaro- och yttranderätt vid biskopsmötet. Domkapitlet i ärkestiftet utser en prästmedlem endast om varken ärkebiskopen eller biskopen deltar i biskopsmötet. Fältbiskopen har närvaro- och yttranderätt vid biskopsmötet. Fältbiskopen har närvaro- och yttranderätt vid biskopsmötet.
  111. 12

    The Church Assembly and the Bishops’ Meeting must elect members to the church council in May, with nomination and replacement rules set by diocese.

    12 § Val av kyrkostyrelsens medlemmar Kyrkomötet förrättar val av medlemmar till kyrkostyrelsen i maj under mandatperiodens första år och biskopsmötet samma år senast i maj. Kyrkomötet förrättar val av medlemmar till kyrkostyrelsen i maj under mandatperiodens första år och biskopsmötet samma år senast i maj. Från varje stift utses en lekmannamedlem utifrån stiftsfullmäktiges förslag. För val av lekmannamedlem ställer stiftsfullmäktiges lekmannamedlemmar upp tre lekmän på förslag och för val av prästmedlemmar ställer stiftsfullmäktiges prästmedlemmar upp två präster. Som lekmannamedlem och prästmedlem ska föreslås både män och kvinnor. Från varje stift utses en lekmannamedlem utifrån stiftsfullmäktiges förslag. För val av lekmannamedlem ställer stiftsfullmäktiges lekmannamedlemmar upp tre lekmän på förslag och för val av prästmedlemmar ställer stiftsfullmäktiges prästmedlemmar upp två präster. Som lekmannamedlem och prästmedlem ska föreslås både män och kvinnor. Mandatperioden för dem som utsetts börjar den första dagen i därpå följande juni månad. Att en medlem flyttar till en församling i ett annat stift påverkar inte medlemskapet. Om en medlem avlider eller avgår utses för den återstående tiden en ny medlem i stället för honom eller henne. Mandatperioden för dem som utsetts börjar den första dagen i därpå följande juni månad. Att en medlem flyttar till en församling i ett annat stift påverkar inte medlemskapet. Om en medlem avlider eller avgår utses för den återstående tiden en ny medlem i stället för honom eller henne.
  112. 13

    Kyrkostyrelsen must carry out several governance, financial, staffing, and publishing tasks, and may issue detailed rules on certain training and bookkeeping matters.

    13 § Kyrkostyrelsens uppgifter Kyrkostyrelsen ska, om inte något annat föreskrivs i kyrkolagen eller kyrkoordningen, Kyrkostyrelsen ska, om inte något annat föreskrivs i kyrkolagen eller kyrkoordningen, 1) utgöra styrelse för kyrkans centralfond, utgöra styrelse för kyrkans centralfond, 2) bereda ärenden för kyrkomötet och se till att kyrkomötets beslut verkställs, bereda ärenden för kyrkomötet och se till att kyrkomötets beslut verkställs, 3) främja kyrkans verksamhet och församlingarnas arbete, främja kyrkans verksamhet och församlingarnas arbete, 4) utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen och annanstans i kyrkoordningen meddela närmare föreskrifter om utöver vad som föreskrivs i kyrkolagen och annanstans i kyrkoordningen meddela närmare föreskrifter om a) examen som krävs av tjänsteinnehavare och fortbildning för kyrkans anställda, om inte något annat följer av 10 §, examen som krävs av tjänsteinnehavare och fortbildning för kyrkans anställda, om inte något annat följer av 10 §, b) församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas bokföring och löneräkning, församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas bokföring och löneräkning, 5) sköta församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas, stiftens och kyrkans centralfonds samt kyrkans pensionsfonds bokföring och löneräkning samt betalningsrörelsen i anslutning till dessa, sköta församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas, stiftens och kyrkans centralfonds samt kyrkans pensionsfonds bokföring och löneräkning samt betalningsrörelsen i anslutning till dessa, 6) förvalta fonder för kyrkliga ändamål samt ta emot egendom som ges till kyrkan som gåva eller genom testamente, förvalta fonder för kyrkliga ändamål samt ta emot egendom som ges till kyrkan som gåva eller genom testamente, 7) bestämma de allmänna ändamålen för den kollekt som tas upp vid huvudgudstjänsterna, bestämma de allmänna ändamålen för den kollekt som tas upp vid huvudgudstjänsterna, 8) besluta om erkännande och jämställande av studier, utbildning och yrkespraktik utomlands samt om den behörighet som en examen ger enligt 11 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan, besluta om erkännande och jämställande av studier, utbildning och yrkespraktik utomlands samt om den behörighet som en examen ger enligt 11 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan, 9) inrätta och dra in tjänster vid kyrkostyrelsen, om inte något annat följer av 9 §, inrätta och dra in tjänster vid kyrkostyrelsen, om inte något annat följer av 9 §, 10) i kyrkans författningssamling publicera de författningar som ska tas in i den. i kyrkans författningssamling publicera de författningar som ska tas in i den.
  113. 14

    Kyrkostyrelsen must appoint a vice chair from among its own members for its term. The managing official at the church board office and department heads have the right to attend and speak at board meetings.

    14 § Vice ordförande för kyrkostyrelsen samt personer med närvaro- och yttranderätt Kyrkostyrelsen utser inom sig en vice ordförande för sin mandatperiod. Om både ordföranden och vice ordföranden är frånvarande eller jäviga leds ordet av den äldsta närvarande medlemmen i kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen utser inom sig en vice ordförande för sin mandatperiod. Om både ordföranden och vice ordföranden är frånvarande eller jäviga leds ordet av den äldsta närvarande medlemmen i kyrkostyrelsen. Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och avdelningscheferna har närvaro- och yttranderätt vid kyrkostyrelsens sammanträden. Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och avdelningscheferna har närvaro- och yttranderätt vid kyrkostyrelsens sammanträden.
  114. 15

    Kyrkostyrelsen may let Ämbetskollegiet decide certain listed matters, but not the excluded categories.

    15 § Överföring av kyrkostyrelsens beslutanderätt Ämbetskollegiet kan ges behörighet att för kyrkostyrelsen avgöra ärenden som nämns i dess arbetsordning och där ärendets betydelse inte är av den arten att det ska anses nödvändigt att behandla ärendet vid kyrkostyrelsens plenum, dock inte i frågor som gäller Ämbetskollegiet kan ges behörighet att för kyrkostyrelsen avgöra ärenden som nämns i dess arbetsordning och där ärendets betydelse inte är av den arten att det ska anses nödvändigt att behandla ärendet vid kyrkostyrelsens plenum, dock inte i frågor som gäller 1) framställningar till kyrkomötet, framställningar till kyrkomötet, 2) yttranden till statsrådet i frågor som gäller förhållandet mellan kyrkan och staten, yttranden till statsrådet i frågor som gäller förhållandet mellan kyrkan och staten, 3) understöd eller finansiering som beviljas en församling eller en kyrklig samfällighet, understöd eller finansiering som beviljas en församling eller en kyrklig samfällighet, 4) inrättande eller indragning av en tjänst, inrättande eller indragning av en tjänst, 5) val av medlemmar och ersättare till delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk. val av medlemmar och ersättare till delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk. Kyrkostyrelsens direktioner och tjänsteinnehavare kan i arbetsordningen ges rätt att avgöra frågor som enligt 1 mom. kan överföras till ämbetskollegiet. Kyrkostyrelsens direktioner och tjänsteinnehavare kan i arbetsordningen ges rätt att avgöra frågor som enligt 1 mom. kan överföras till ämbetskollegiet. I kyrkostyrelsens arbetsordning föreskrivs om beredning, föredragning och behandling av ärenden i kyrkostyrelsen samt om uppdelning av kyrkostyrelsens avdelningar i enheter. I kyrkostyrelsens arbetsordning föreskrivs om beredning, föredragning och behandling av ärenden i kyrkostyrelsen samt om uppdelning av kyrkostyrelsens avdelningar i enheter.
  115. 16

    Certain church-board actors may decide to transfer some decisions to the church board plenary, but several listed matters cannot be transferred.

    16 § Överföring av beslut för avgörande vid kyrkostyrelsens plenum Beslut om att överföra ett beslut av kyrkostyrelsens ämbetskollegium eller av ett annat organ eller en tjänsteinnehavare som lyder under kyrkostyrelsen till kyrkostyrelsen för avgörande i plenum fattas av Beslut om att överföra ett beslut av kyrkostyrelsens ämbetskollegium eller av ett annat organ eller en tjänsteinnehavare som lyder under kyrkostyrelsen till kyrkostyrelsen för avgörande i plenum fattas av 1) kyrkostyrelsen, ärkebiskopen eller den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli, om det gäller ett beslut av ämbetskollegiet, kyrkostyrelsen, ärkebiskopen eller den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli, om det gäller ett beslut av ämbetskollegiet, 2) förutom de ovan nämnda även ämbetskollegiet eller avdelningschefen för den berörda avdelningen, om det gäller ett beslut av ett annat organ eller en tjänsteinnehavare. förutom de ovan nämnda även ämbetskollegiet eller avdelningschefen för den berörda avdelningen, om det gäller ett beslut av ett annat organ eller en tjänsteinnehavare. Beslutet kan dock inte överföras till kyrkostyrelsen för avgörande i plenum om det gäller Beslutet kan dock inte överföras till kyrkostyrelsen för avgörande i plenum om det gäller 1) en uppgift för direktionen för kyrkans pensionsfond enligt 6 § 2 mom. i lagen om evangelisk-lutherska kyrkans pensionsfond (656/2023), en uppgift för direktionen för kyrkans pensionsfond enligt 6 § 2 mom. i lagen om evangelisk-lutherska kyrkans pensionsfond (656/2023), 2) placering av kyrkans centralfonds och kyrkans pensionsfonds tillgångar på penningmarknaden, placering av kyrkans centralfonds och kyrkans pensionsfonds tillgångar på penningmarknaden, 3) upphandlingar till ett värde som understiger den gräns som plenum bestämt, upphandlingar till ett värde som understiger den gräns som plenum bestämt, 4) beviljande av semester, tjänst- eller arbetsledighet som en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt till enligt lag eller tjänste- eller arbetskollektivavtal, beviljande av semester, tjänst- eller arbetsledighet som en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt till enligt lag eller tjänste- eller arbetskollektivavtal, 5) tillsättande av en vakant tjänst eller ett vakant arbetsavtalsförhållande för högst tolv månader eller anställning av tillfällig personal för högst en månad, tillsättande av en vakant tjänst eller ett vakant arbetsavtalsförhållande för högst tolv månader eller anställning av tillfällig personal för högst en månad, 6) beviljande av prövningsbaserad oavlönad tjänst- eller arbetsledighet för tjänsteinnehavare eller arbetstagare för högst tolv månader, beviljande av prövningsbaserad oavlönad tjänst- eller arbetsledighet för tjänsteinnehavare eller arbetstagare för högst tolv månader, 7) beviljande av årsbunden lönedel eller annat motsvarande lönetillägg, beviljande av årsbunden lönedel eller annat motsvarande lönetillägg, 8) en tjänste- eller arbetsresebestämmelse, en tjänste- eller arbetsresebestämmelse, 9) kyrkostyrelsens interna ordning eller ett annat ärende i anslutning till kansliets verksamhet, kyrkostyrelsens interna ordning eller ett annat ärende i anslutning till kansliets verksamhet, 10) kyrkostyrelsens dispositionsmedel. kyrkostyrelsens dispositionsmedel.
  116. 17

    Parishes and church congregations must pay the annual base fee to the church central fund in six equal bimonthly installments, with the first installment in February. A parish has a right to recover an overpayment if the church tax covered by the fee has been written off by a final decision.

    17 § Avgifter till kyrkans centralfond Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska för varje år till kyrkans centralfond betala den grundavgift som avses i 5 kap. 11 § i kyrkolagen under det följande kalenderåret i sex lika stora rater varannan månad så att den första raten betalas i februari. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska för varje år till kyrkans centralfond betala den grundavgift som avses i 5 kap. 11 § i kyrkolagen under det följande kalenderåret i sex lika stora rater varannan månad så att den första raten betalas i februari. Om kyrkoskatt för vilken församlingen har betalat grundavgift till kyrkans centralfond har avskrivits genom ett beslut som fått laga kraft, har församlingen rätt att få tillbaka det som betalats till för stort belopp. Om kyrkoskatt för vilken församlingen har betalat grundavgift till kyrkans centralfond har avskrivits genom ett beslut som fått laga kraft, har församlingen rätt att få tillbaka det som betalats till för stort belopp.
  117. 18

    Kyrkostyrelsen ska bevilja komplettering av skatteintäkterna till vissa församlingar eller kyrkliga samfälligheter när deras kalkylerade kyrkoskatt per närvarande medlem understiger utjämningsgränsen.

    18 § Komplettering av skatteintäkterna Kyrkostyrelsen beviljar komplettering av skatteintäkterna ur kyrkans centralfond till en församling eller en kyrklig samfällighet när dess kalkylerade kyrkoskatt per närvarande medlem understiger den utjämningsgräns som bestäms enligt kommunens bosättningstäthet och församlingens eller den kyrkliga samfällighetens medlemsantal. Utjämningsgränsen är enligt vad kyrkostyrelsen närmare bestämmer 65–80 procent av medeltalet av de kalkylerade kyrkoskatterna beräknade per närvarande medlem i samtliga församlingar. Kyrkostyrelsen beviljar komplettering av skatteintäkterna ur kyrkans centralfond till en församling eller en kyrklig samfällighet när dess kalkylerade kyrkoskatt per närvarande medlem understiger den utjämningsgräns som bestäms enligt kommunens bosättningstäthet och församlingens eller den kyrkliga samfällighetens medlemsantal. Utjämningsgränsen är enligt vad kyrkostyrelsen närmare bestämmer 65–80 procent av medeltalet av de kalkylerade kyrkoskatterna beräknade per närvarande medlem i samtliga församlingar. Kompletteringen av skatteintäkterna utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och den kalkylerade kyrkoskatten beräknad per närvarande medlem i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten multiplicerad med församlingarnas genomsnittliga vägda inkomstskattesats och antalet närvarande medlemmar i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten vid utgången av det år de inkomster hänför sig till som beskattningen riktar sig mot. Om församlingens eller den kyrkliga samfällighetens inkomstskattesats understiger den genomsnittliga vägda inkomstskattesatsen för samtliga församlingar, används dock den faktiskt debiterade kyrkoskatten som kalkylerad kyrkoskatt för församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Kompletteringen av skatteintäkterna utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och den kalkylerade kyrkoskatten beräknad per närvarande medlem i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten multiplicerad med församlingarnas genomsnittliga vägda inkomstskattesats och antalet närvarande medlemmar i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten vid utgången av det år de inkomster hänför sig till som beskattningen riktar sig mot. Om församlingens eller den kyrkliga samfällighetens inkomstskattesats understiger den genomsnittliga vägda inkomstskattesatsen för samtliga församlingar, används dock den faktiskt debiterade kyrkoskatten som kalkylerad kyrkoskatt för församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Kyrkostyrelsen kan sänka beloppet på den komplettering av skatteintäkterna som räknats ut på ovan nämnda sätt för en sådan församling eller kyrklig samfällighet som har egendom som ger en avsevärd avkastning eller vars inkomstskattesats är låg jämförd med inkomstskattesatsen i de övriga församlingar eller kyrkliga samfälligheter som får understöd och för vilken kompletteringen av skatteintäkterna blir oskäligt stor med beaktande även av församlingens eller den kyrkliga samfällighetens godtagbara behov och de understöd som andra församlingar och kyrkliga samfälligheter får. Kyrkostyrelsen kan sänka beloppet på den komplettering av skatteintäkterna som räknats ut på ovan nämnda sätt för en sådan församling eller kyrklig samfällighet som har egendom som ger en avsevärd avkastning eller vars inkomstskattesats är låg jämförd med inkomstskattesatsen i de övriga församlingar eller kyrkliga samfälligheter som får understöd och för vilken kompletteringen av skatteintäkterna blir oskäligt stor med beaktande även av församlingens eller den kyrkliga samfällighetens godtagbara behov och de understöd som andra församlingar och kyrkliga samfälligheter får.
  118. 19

    Kyrkostyrelsen may grant discretionary support from the church central fund to parishes or church congregational unions, and may also grant loans.

    19 § Understöd enligt prövning Kyrkostyrelsen kan ur kyrkans centralfond bevilja understöd enligt prövning till en församling eller en kyrklig samfällighet, om den på grund av avsides läge, långa avstånd, skärgårdsförhållanden, lågt medlemsantal, byggnadsprojekt, församlingarnas samarbete, utveckling av de ekonomiska församlingsenheterna eller andra särskilda orsaker är i behov av ekonomiskt stöd. Kyrkostyrelsen kan ur kyrkans centralfond bevilja understöd enligt prövning till en församling eller en kyrklig samfällighet, om den på grund av avsides läge, långa avstånd, skärgårdsförhållanden, lågt medlemsantal, byggnadsprojekt, församlingarnas samarbete, utveckling av de ekonomiska församlingsenheterna eller andra särskilda orsaker är i behov av ekonomiskt stöd. Kyrkostyrelsen kan bevilja understöd enligt prövning för viss tid också för att åstadkomma ett ändamålsenligt och kostnadsförmånligt samarbete mellan församlingarna och en ändamålsenlig och kostnadsförmånlig församlingsstruktur. Kyrkostyrelsen kan bevilja understöd enligt prövning för viss tid också för att åstadkomma ett ändamålsenligt och kostnadsförmånligt samarbete mellan församlingarna och en ändamålsenlig och kostnadsförmånlig församlingsstruktur. Av de tillgångar som står till förfogande för understöd kan också räntebelagda eller räntefria lån beviljas. Av de tillgångar som står till förfogande för understöd kan också räntebelagda eller räntefria lån beviljas.
  119. 20

    Vissa kyrkliga understöd och finansiering kan beviljas till församlingar eller kyrkliga samfälligheter, och Kyrkostyrelsen får vid behov granska ekonomin hos dem som har fått stöd eller finansiering.

    20 § Beviljande av understöd från centralfonden och av statlig finansiering En komplettering av skatteintäkter och en enligt kyrkomötets beslut angiven andel av den finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för vissa samhälleliga uppgifter (430/2015) beviljas en församling eller kyrklig samfällighet utan ansökan. Understöd enligt prövning och finansiering för underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och inventarier beviljas på ansökan. En komplettering av skatteintäkter och en enligt kyrkomötets beslut angiven andel av den finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för vissa samhälleliga uppgifter (430/2015) beviljas en församling eller kyrklig samfällighet utan ansökan. Understöd enligt prövning och finansiering för underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och inventarier beviljas på ansökan. När de utjämningsgränser och det belopp på kompletteringen av skatteintäkterna som avses i 18 § beräknas ska som grund användas den kalkylerade kyrkoskatten vid den beskattning som verkställts året före det år då komplettering beviljades. När de utjämningsgränser och det belopp på kompletteringen av skatteintäkterna som avses i 18 § beräknas ska som grund användas den kalkylerade kyrkoskatten vid den beskattning som verkställts året före det år då komplettering beviljades. Kyrkostyrelsen kan vid behov utföra en granskning av ekonomin i en församling eller kyrklig samfällighet som har fått understöd eller finansiering. Kyrkostyrelsen kan vid behov utföra en granskning av ekonomin i en församling eller kyrklig samfällighet som har fått understöd eller finansiering.
  120. 21

    Kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning finns i anslutning till kyrkostyrelsen och sköter angivna ekonomi- och löneuppgifter för vissa kyrkliga enheter.

    21 § Kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning I anslutning till kyrkostyrelsen finns kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning som sköter bokföring, inköpsfakturor, inköpsreskontra, försäljningsfakturor, försäljningsreskontra, bokföring av anläggningstillgångar, löneräkning, reseräkningar och omkostnadsfakturor samt betalningsrörelsen i anslutning till dessa för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, stiften, kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond. I anslutning till kyrkostyrelsen finns kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning som sköter bokföring, inköpsfakturor, inköpsreskontra, försäljningsfakturor, försäljningsreskontra, bokföring av anläggningstillgångar, löneräkning, reseräkningar och omkostnadsfakturor samt betalningsrörelsen i anslutning till dessa för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, stiften, kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond. Skötseln av uppgifterna preciseras i ett serviceavtal. Skötseln av uppgifterna preciseras i ett serviceavtal.
  121. 22

    Kyrkostyrelsen must appoint a board for the church service central, and that board must manage, develop, and oversee the service central’s work.

    22 § Direktionen för kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning Kyrkostyrelsen tillsätter för sin mandatperiod en direktion för kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning. Kyrkostyrelsen tillsätter för sin mandatperiod en direktion för kyrkans servicecentral för bokföring och löneräkning. Direktionen består av en ordförande samt minst sex och högst tio övriga medlemmar. Varje medlem har en personlig ersättare. Medlemmarna i direktionen ska vara medlemmar i kyrkan och ha insikter i ekonomiförvaltning. Av medlemmarna ska minst en tredjedel utses bland ekonomiledningen i ekonomiska församlingsenheter av olika storlek. Direktionen består av en ordförande samt minst sex och högst tio övriga medlemmar. Varje medlem har en personlig ersättare. Medlemmarna i direktionen ska vara medlemmar i kyrkan och ha insikter i ekonomiförvaltning. Av medlemmarna ska minst en tredjedel utses bland ekonomiledningen i ekonomiska församlingsenheter av olika storlek. Direktionen ska Direktionen ska 1) leda, utveckla och ha tillsyn över servicecentralens verksamhet, leda, utveckla och ha tillsyn över servicecentralens verksamhet, 2) årligen utarbeta servicecentralens verksamhetsplan och verksamhetsberättelse, årligen utarbeta servicecentralens verksamhetsplan och verksamhetsberättelse, 3) utarbeta ett förslag till serviceavgiftsgrunderna, utarbeta ett förslag till serviceavgiftsgrunderna, 4) godkänna serviceavtal. godkänna serviceavtal. Närmare bestämmelser om direktionens uppgifter ges i en instruktion som godkänns av kyrkostyrelsen. Närmare bestämmelser om direktionens uppgifter ges i en instruktion som godkänns av kyrkostyrelsen.
  122. 23

    Kyrkostyrelsen ska varje år lämna en berättelse till kyrkomötet om sin verksamhet och skötseln av kyrkans centralfond.

    23 § Kyrkostyrelsens berättelse som avges för kyrkomötet Kyrkostyrelsen ska årligen till kyrkomötet lämna en berättelse om sin verksamhet och skötseln av kyrkans centralfond. Kyrkostyrelsen ska årligen till kyrkomötet lämna en berättelse om sin verksamhet och skötseln av kyrkans centralfond. 6 kap. Församlingens och kyrkans ekonomi
  123. 1

    The listed church bodies must follow the budget and good financial management principles, and they must manage property so it produces good returns and risks can be controlled.

    1 § Skötsel av ekonomin I verksamheten och ekonomiskötseln i en församling, en kyrklig samfällighet, ett stift och kyrkans centralförvaltning ska budgeten och principerna för god ekonomiskötsel följas. Egendomen ska skötas så att den ger god avkastning och så att riskerna kan kontrolleras. I verksamheten och ekonomiskötseln i en församling, en kyrklig samfällighet, ett stift och kyrkans centralförvaltning ska budgeten och principerna för god ekonomiskötsel följas. Egendomen ska skötas så att den ger god avkastning och så att riskerna kan kontrolleras.
  124. 2

    A budget must be prepared every calendar year, and a three-year business and economic plan is approved together with it.

    2 § Budget samt verksamhets- och ekonomiplan En budget ska göras upp för varje kalenderår. I samband med att budgeten godkänns, godkänns också en verksamhets- och ekonomiplan för tre år. Budgetåret är verksamhets- och ekonomiplanens första år. En budget ska göras upp för varje kalenderår. I samband med att budgeten godkänns, godkänns också en verksamhets- och ekonomiplan för tre år. Budgetåret är verksamhets- och ekonomiplanens första år. I budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen godkänns målen för verksamheten och ekonomin. Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av uppgifterna tryggas. I budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen godkänns målen för verksamheten och ekonomin. Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av uppgifterna tryggas. Inkomsterna och utgifterna ska vara i balans under planeringsperioden som är tre år eller av grundad anledning under en längre period, dock högst fem år. När budgeten godkänns ska beslut fattas om åtgärder för att täcka det underskott som balansen visar. Då ska också det över- eller underskott beaktas som beräknas uppkomma under det år då budgeten görs upp. Inkomsterna och utgifterna ska vara i balans under planeringsperioden som är tre år eller av grundad anledning under en längre period, dock högst fem år. När budgeten godkänns ska beslut fattas om åtgärder för att täcka det underskott som balansen visar. Då ska också det över- eller underskott beaktas som beräknas uppkomma under det år då budgeten görs upp. I budgeten tas de anslag och uppskattade inkomster in som krävs för skötseln av uppgifterna och för att målen för verksamheten ska uppnås. I budgeten ska anges hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslagen och de uppskattade inkomsterna tas upp till bruttobelopp i budgeten. I budgeten finns en driftsekonomidel, en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel. I budgeten tas de anslag och uppskattade inkomster in som krävs för skötseln av uppgifterna och för att målen för verksamheten ska uppnås. I budgeten ska anges hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslagen och de uppskattade inkomsterna tas upp till bruttobelopp i budgeten. I budgeten finns en driftsekonomidel, en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel.
  125. 3

    The parish council or joint parish council must approve the budget and operational/financial plan by December of the year before the budget year.

    3 § Behandling av en församlings eller kyrklig samfällighets budget samt verksamhets- och ekonomiplan Kyrkofullmäktige ska godkänna en församlings budget samt verksamhets- och ekonomiplan och gemensamma kyrkofullmäktige en kyrklig samfällighets budget samt verksamhets- och ekonomiplan senast i december året före budgetåret. Kyrkofullmäktige ska godkänna en församlings budget samt verksamhets- och ekonomiplan och gemensamma kyrkofullmäktige en kyrklig samfällighets budget samt verksamhets- och ekonomiplan senast i december året före budgetåret. Om kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar att ändra budgetförslaget, ska det sändas tillbaka till kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet om minst en tredjedel av de närvarande medlemmarna kräver det. Kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet ska ge ett utlåtande i ärendet och i förslaget göra de ändringar som kyrkofullmäktiges beslut ger anledning till. När förslaget föredras på nytt i kyrkofullmäktige behandlas endast de ändringar som beslutats tidigare samt de förslag som kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet lägger fram på grund av dem. Budgeten ska då slutligt godkännas. Om kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar att ändra budgetförslaget, ska det sändas tillbaka till kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet om minst en tredjedel av de närvarande medlemmarna kräver det. Kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet ska ge ett utlåtande i ärendet och i förslaget göra de ändringar som kyrkofullmäktiges beslut ger anledning till. När förslaget föredras på nytt i kyrkofullmäktige behandlas endast de ändringar som beslutats tidigare samt de förslag som kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet lägger fram på grund av dem. Budgeten ska då slutligt godkännas. Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar om ändringar som görs i budgeten under budgetåret. Något utlåtande om ändringsförslaget behöver inte inhämtas hos församlingsrådet, om ändringen inte inverkar väsentligt på församlingens verksamhet. Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar om ändringar som görs i budgeten under budgetåret. Något utlåtande om ändringsförslaget behöver inte inhämtas hos församlingsrådet, om ändringen inte inverkar väsentligt på församlingens verksamhet.
  126. 4

    Kyrkomötet ska godkänna budgeten och verksamhets- och ekonomiplanen för kyrkans centralfond i november året före budgetåret.

    4 § Behandling av budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen för kyrkans centralfond Kyrkomötet ska godkänna budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen för kyrkans centralfond i november året före budgetåret. Kyrkomötet ska godkänna budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen för kyrkans centralfond i november året före budgetåret. Om kyrkomötet beslutar att ändra utskottets förslag till budget samt verksamhets- och ekonomiplan för kyrkans centralfond eller utskottets förslag till ändring av budgeten ska ärendet remitteras till utskottet, om inte kyrkomötet beslutar något annat. Vid den fortsatta behandlingen av ärendet behandlar kyrkomötet endast de ändringar som beslutats tidigare och de nya förslag som utskottet lagt fram på grund av dem. Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen eller en ändring i budgeten ska då slutligt godkännas. Om kyrkomötet beslutar att ändra utskottets förslag till budget samt verksamhets- och ekonomiplan för kyrkans centralfond eller utskottets förslag till ändring av budgeten ska ärendet remitteras till utskottet, om inte kyrkomötet beslutar något annat. Vid den fortsatta behandlingen av ärendet behandlar kyrkomötet endast de ändringar som beslutats tidigare och de nya förslag som utskottet lagt fram på grund av dem. Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen eller en ändring i budgeten ska då slutligt godkännas.
  127. 5

    Bokslut ska upprättas i församlingar, kyrkliga samfälligheter och kyrkans centralfond inom angivna tider, undertecknas, lämnas till revisorer och sedan behandlas och godkännas av kyrkliga organ.

    5 § Bokslut För budgetåret (räkenskapsperioden) ska ett bokslut upprättas i en församling och kyrklig samfällighet inom mars månad det år som följer på räkenskapsperioden och i kyrkans centralfond före utgången av februari. Samtidigt ska ett förslag läggas fram om hur resultatet av räkenskapsperioden ska behandlas och om de åtgärder som ska vidtas för att balansera ekonomin. För budgetåret (räkenskapsperioden) ska ett bokslut upprättas i en församling och kyrklig samfällighet inom mars månad det år som följer på räkenskapsperioden och i kyrkans centralfond före utgången av februari. Samtidigt ska ett förslag läggas fram om hur resultatet av räkenskapsperioden ska behandlas och om de åtgärder som ska vidtas för att balansera ekonomin. I bokslutet ingår resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. En koncernbalansräkning med noter ska upprättas och tas in i bokslutet om en församling, kyrklig samfällighet eller kyrkans centralfond har bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig på det sätt som avses i bokföringslagen (1336/1997). När koncernbokslutet upprättas ska bokföringslagen följas. I bokslutet ingår resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. En koncernbalansräkning med noter ska upprättas och tas in i bokslutet om en församling, kyrklig samfällighet eller kyrkans centralfond har bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig på det sätt som avses i bokföringslagen (1336/1997). När koncernbokslutet upprättas ska bokföringslagen följas. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, räkenskapsperiodens resultat, den ekonomiska ställningen och finansieringen. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, räkenskapsperiodens resultat, den ekonomiska ställningen och finansieringen. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Bokslutet undertecknas av ett beslutfört kyrkoråd eller gemensamt kyrkoråd och den tjänsteinnehavare som ansvarar för ekonomin. Bokslutet för kyrkans centralfond undertecknas av en beslutför kyrkostyrelse och av direktören för centralfonden. Det undertecknade bokslutet ska utan dröjsmål lämnas till revisorerna för granskning. Efter revisionen lämnas det till kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet för att behandlas av dem. Kyrkofullmäktige ska godkänna bokslutet senast före utgången av juni månad som följer på räkenskapsperioden och kyrkomötet före utgången av maj månad. Bokslutet undertecknas av ett beslutfört kyrkoråd eller gemensamt kyrkoråd och den tjänsteinnehavare som ansvarar för ekonomin. Bokslutet för kyrkans centralfond undertecknas av en beslutför kyrkostyrelse och av direktören för centralfonden. Det undertecknade bokslutet ska utan dröjsmål lämnas till revisorerna för granskning. Efter revisionen lämnas det till kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet för att behandlas av dem. Kyrkofullmäktige ska godkänna bokslutet senast före utgången av juni månad som följer på räkenskapsperioden och kyrkomötet före utgången av maj månad.
  128. 6

    Verksamhetsberättelsen ska innehålla vissa uppgifter om förvaltning, verksamhet, ekonomi, intern kontroll, väsentliga omständigheter och, vid underskott, en utredning om hur ekonomin balanserats upp.

    6 § Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen ska innehålla Verksamhetsberättelsen ska innehålla 1) en redogörelse för förvaltningen, verksamheten, ekonomin och den interna kontrollen samt för hur målen för verksamheten och ekonomin uppnåtts, en redogörelse för förvaltningen, verksamheten, ekonomin och den interna kontrollen samt för hur målen för verksamheten och ekonomin uppnåtts, 2) uppgifter om sådana väsentliga omständigheter med anknytning till verksamheten, ekonomin och personalen som inte utreds i resultaträkningen, balansräkningen eller noterna till bokslutet, uppgifter om sådana väsentliga omständigheter med anknytning till verksamheten, ekonomin och personalen som inte utreds i resultaträkningen, balansräkningen eller noterna till bokslutet, 3) en redogörelse för de väsentliga omständigheterna i en koncerns verksamhet och ekonomi samt för hur dessa utvecklats under räkenskapsperioden, en redogörelse för de väsentliga omständigheterna i en koncerns verksamhet och ekonomi samt för hur dessa utvecklats under räkenskapsperioden, 4) en förteckning över de initiativ som tagits och de åtgärder som vidtagits med anledning av dem, en förteckning över de initiativ som tagits och de åtgärder som vidtagits med anledning av dem, 5) en utredning om hur ekonomin balanserats upp under räkenskapsperioden samt om hur den gällande verksamhets- och ekonomiplanen balanserar upp ekonomin, om det i balansräkningen finns ett underskott som inte täckts. en utredning om hur ekonomin balanserats upp under räkenskapsperioden samt om hur den gällande verksamhets- och ekonomiplanen balanserar upp ekonomin, om det i balansräkningen finns ett underskott som inte täckts.
  129. 7

    Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige ska utse revisorer eller en revisionssammanslutning, och kyrkomötet ska utse en revisionssammanslutning för vissa granskningar.

    7 § Revisorer Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige ska utse antingen minst en ordinarie revisor och en revisorssuppleant eller en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar mandatperioden. Revisorn och revisorssuppleanten ska vara OFGR-revisor eller en revisionssammanslutning. Revisionssammanslutningen ska utse en OFGR-revisor som huvudansvarig revisor. Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige ska utse antingen minst en ordinarie revisor och en revisorssuppleant eller en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar mandatperioden. Revisorn och revisorssuppleanten ska vara OFGR-revisor eller en revisionssammanslutning. Revisionssammanslutningen ska utse en OFGR-revisor som huvudansvarig revisor. Kyrkomötet utser en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin inom kyrkans centralfond och stiftsmyndigheterna under de år som motsvarar mandatperioden. Revisionssammanslutningen ska utse en CGR-revisor som huvudansvarig revisor. Kyrkomötet utser en revisionssammanslutning för att granska förvaltningen och ekonomin inom kyrkans centralfond och stiftsmyndigheterna under de år som motsvarar mandatperioden. Revisionssammanslutningen ska utse en CGR-revisor som huvudansvarig revisor. Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet kan frånta en revisor eller revisionssammanslutning uppdraget under mandatperioden. En revisor eller revisionssammanslutning kan avgå från sitt uppdrag under mandatperioden genom att meddela om det till kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet. Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet kan frånta en revisor eller revisionssammanslutning uppdraget under mandatperioden. En revisor eller revisionssammanslutning kan avgå från sitt uppdrag under mandatperioden genom att meddela om det till kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet.
  130. 8

    The audit report must include a remark if administration or finances were handled contrary to the rules or decisions and the error or damage is not minor; the report and comments must then be submitted for treatment, and the relevant council decides on resulting measures and discharge.

    8 § Revisionsberättelsen och behandlingen av den Om det i revisionen konstateras att förvaltningen och ekonomin har skötts i strid med bestämmelser eller beslut av organet eller tjänsteinnehavaren i fråga och felet eller den uppkomna skadan inte är av obetydlig art, ska i revisionsberättelsen riktas en anmärkning om saken mot den redovisningsskyldiga. I anmärkningen ska begäras genmälen av dem som saken gäller. Anmärkningen kan inte riktas mot en medlem i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige eller ett kyrkomötesombud. Om det i revisionen konstateras att förvaltningen och ekonomin har skötts i strid med bestämmelser eller beslut av organet eller tjänsteinnehavaren i fråga och felet eller den uppkomna skadan inte är av obetydlig art, ska i revisionsberättelsen riktas en anmärkning om saken mot den redovisningsskyldiga. I anmärkningen ska begäras genmälen av dem som saken gäller. Anmärkningen kan inte riktas mot en medlem i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige eller ett kyrkomötesombud. Kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet och kyrkostyrelsen ska för kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet för behandling lägga fram bokslutet och revisionsberättelsen samt tillhörande genmälen och sitt eget utlåtande. Kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet och kyrkostyrelsen ska för kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet för behandling lägga fram bokslutet och revisionsberättelsen samt tillhörande genmälen och sitt eget utlåtande. Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet beslutar om de åtgärder som revisionsberättelsen och de anmärkningar som framförts i den ger anledning till. När bokslutet godkänns fattas också beslut om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga. Kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet beslutar om de åtgärder som revisionsberättelsen och de anmärkningar som framförts i den ger anledning till. När bokslutet godkänns fattas också beslut om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga.
  131. 9

    Forests owned by parishes, parish unions, and the Church central fund must be managed according to a forest plan under the Forest Act.

    9 § Skogsplan Skogar som ägs av församlingar, kyrkliga samfälligheter och kyrkans centralfond ska skötas i enlighet med en sådan skogsplan som avses i skogslagen (1093/1996). Skogar som ägs av församlingar, kyrkliga samfälligheter och kyrkans centralfond ska skötas i enlighet med en sådan skogsplan som avses i skogslagen (1093/1996). 7 kap. Prästämbetet
  132. 1

    Prästen har som särskild uppgift att leda gudstjänsten, förvalta de heliga sakramenten och sköta andra kyrkliga förrättningar samt enskild själavård och bikt.

    1 § Prästens uppgift Prästens särskilda uppgift är att förrätta gudstjänsten och förvalta de heliga sakramenten samt att handha de övriga kyrkliga förrättningarna och den enskilda själavården och bikten. Prästens särskilda uppgift är att förrätta gudstjänsten och förvalta de heliga sakramenten samt att handha de övriga kyrkliga förrättningarna och den enskilda själavården och bikten.
  133. 2

    Biskopen och domkapitlet fattar beslut om godkännande för vigning till prästämbetet.

    2 § Beslut om vigning till prästämbetet Beslut om godkännande för vigning till prästämbetet fattas av biskopen och domkapitlet. Beslut om godkännande för vigning till prästämbetet fattas av biskopen och domkapitlet.
  134. 3

    Biskopen ska förrätta prästvigning. Om biskopstjänsten är vakant eller biskopen är förhindrad får domkapitlet kalla en annan biskop att göra det.

    3 § Ordination Vigning till prästämbetet ska förrättas av biskopen. När biskopstjänsten är vakant eller biskopen har förhinder kan domkapitlet kalla en annan biskop att förrätta prästvigningen. Vigning till prästämbetet ska förrättas av biskopen. När biskopstjänsten är vakant eller biskopen har förhinder kan domkapitlet kalla en annan biskop att förrätta prästvigningen.
  135. 4

    This provision sets the conditions for priest ordination and requires applicants to prove to the diocesan chapter that they are fit to serve as a priest.

    4 § Förutsättningar för ordination Den som vigs till prästämbetet ska Den som vigs till prästämbetet ska 1) vara en gudfruktig, konfirmerad medlem i kyrkan som är känd för kristligt leverne, vara en gudfruktig, konfirmerad medlem i kyrkan som är känd för kristligt leverne, 2) ha avlagt en sådan teologisk examen vid ett universitet som biskopsmötet godkänt som behörighetsvillkor för prästämbetet, ha avlagt en sådan teologisk examen vid ett universitet som biskopsmötet godkänt som behörighetsvillkor för prästämbetet, 3) även i övrigt vara lämplig för prästämbetet. även i övrigt vara lämplig för prästämbetet. Till prästämbetet kan den vigas som Till prästämbetet kan den vigas som 1) har kallats att sköta en prästtjänst, har kallats att sköta en prästtjänst, 2) är tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen eller domkapitlet, är tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen eller domkapitlet, 3) har kallats att tjänstgöra i en av kyrkans missionsorganisationer eller, under de förutsättningar som anges i 8 kap. 33 §, i någon annan kristen sammanslutning, eller har kallats att tjänstgöra i en av kyrkans missionsorganisationer eller, under de förutsättningar som anges i 8 kap. 33 §, i någon annan kristen sammanslutning, eller 4) är lärare i teologiska vetenskaper vid ett universitet eller en annan högskola eller är religionslärare vid en läroinrättning och förbinder sig att sköta också uppgifter som hör till en prästtjänst i församlingen enligt vad hans eller hennes huvudsyssla medger och enligt domkapitlets prövning. är lärare i teologiska vetenskaper vid ett universitet eller en annan högskola eller är religionslärare vid en läroinrättning och förbinder sig att sköta också uppgifter som hör till en prästtjänst i församlingen enligt vad hans eller hennes huvudsyssla medger och enligt domkapitlets prövning. Den som anhåller om prästvigning ska på det sätt som domkapitlet bestämmer för biskopen och de övriga medlemmarna av domkapitlet visa att han eller hon har förmåga att vara präst. Den som anhåller om prästvigning ska på det sätt som domkapitlet bestämmer för biskopen och de övriga medlemmarna av domkapitlet visa att han eller hon har förmåga att vara präst.
  136. 5

    A person ordained as a priest must give the stated vow at ordination and, once ordained, may receive a priest’s letter as proof of ordination.

    5 § Prästlöfte och prästbrev Den som vigs till prästämbetet ska vid prästvigningen ge följande löfte: ”Jag N.N. lovar inför Gud den allsmäktige och allvetande, att jag vid utövandet av prästämbetet, som jag nu står redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga ord och den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag ska inte offentligt förkunna eller utsprida eller hemligt främja eller hylla läror som strider däremot. Jag vill även rätt förkunna Guds ord och förvalta de heliga sakramenten enligt Kristi instiftelse. Jag vill efterleva kyrkans lag och ordning samt villigt tjäna församlingen och ordets åhörare. Allt detta vill jag efterkomma, så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.” Den som vigs till prästämbetet ska vid prästvigningen ge följande löfte: ”Jag N.N. lovar inför Gud den allsmäktige och allvetande, att jag vid utövandet av prästämbetet, som jag nu står redo att motta, vill hålla mig till Guds heliga ord och den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse. Jag ska inte offentligt förkunna eller utsprida eller hemligt främja eller hylla läror som strider däremot. Jag vill även rätt förkunna Guds ord och förvalta de heliga sakramenten enligt Kristi instiftelse. Jag vill efterleva kyrkans lag och ordning samt villigt tjäna församlingen och ordets åhörare. Allt detta vill jag efterkomma, så att jag kan svara därför inför Gud och människor. Härtill förhjälpe mig Gud.” Den som vigts till prästämbetet får som bevis på att han eller hon har kallats och vigts till prästämbetet ett prästbrev som undertecknats av den som förrättat vigningen. Den som vigts till prästämbetet får som bevis på att han eller hon har kallats och vigts till prästämbetet ett prästbrev som undertecknats av den som förrättat vigningen.
  137. 6

    Biskopen och domkapitlet beslutar om en präst från en annan kyrka eller ett annat kristet samfund får rätt att utöva prästämbetet i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

    6 § Rätt för en präst i en annan kyrka eller i ett annat religionssamfund att utöva prästämbetet Biskopen och domkapitlet beslutar om huruvida en präst i en annan evangelisk-luthersk kyrka eller i ett annat kristet religionssamfund ska få rätt att utöva prästämbetet i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Sökanden ska uppfylla förutsättningarna för ordination och avge prästlöftet. Sökanden ska vigas till prästämbetet om han eller hon inte tidigare har vigts till prästämbetet i en evangelisk-luthersk kyrka eller i en sådan kyrka som har nattvardsgemenskap med Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Biskopen och domkapitlet beslutar om huruvida en präst i en annan evangelisk-luthersk kyrka eller i ett annat kristet religionssamfund ska få rätt att utöva prästämbetet i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Sökanden ska uppfylla förutsättningarna för ordination och avge prästlöftet. Sökanden ska vigas till prästämbetet om han eller hon inte tidigare har vigts till prästämbetet i en evangelisk-luthersk kyrka eller i en sådan kyrka som har nattvardsgemenskap med Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Om kyrkomötet har godkänt ett avtal med en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religionssamfund om ömsesidigt godkännande av prästämbetet krävs inget prästlöfte. Om kyrkomötet har godkänt ett avtal med en annan kristen kyrka eller ett annat kristet religionssamfund om ömsesidigt godkännande av prästämbetet krävs inget prästlöfte.
  138. 7

    A priest may not refuse a requested priestly service for a Christian outside an Evangelical Lutheran church, unless doing so would conflict with law, church order, or the church’s confession.

    7 § Prästerliga tjänster för kristna som inte hör till en evangelisk-luthersk kyrka Om en präst ombeds att utföra en prästerlig tjänst för en kristen som inte hör till en evangelisk-luthersk kyrka får prästen inte vägra, om det inte står i strid med lag, kyrkoordningen eller kyrkans bekännelse att utföra tjänsten i fråga. Förrättningen ska utföras enligt kyrkohandboken. Om en präst ombeds att utföra en prästerlig tjänst för en kristen som inte hör till en evangelisk-luthersk kyrka får prästen inte vägra, om det inte står i strid med lag, kyrkoordningen eller kyrkans bekännelse att utföra tjänsten i fråga. Förrättningen ska utföras enligt kyrkohandboken.
  139. 8

    The section sets rules for which diocese a priest belongs to, depending on ordination, transfers, later appointments, resignation, church-community employment, and military clergy status.

    8 § Bestämning av en prästs stiftstillhörighet En präst hör till det stift där han eller hon har vigts till prästämbetet eller till vilket han eller hon med samtycke av domkapitlet har övergått. Om en präst får ett tjänsteförordnande som gäller tills vidare eller för viss tid över ett år för en prästtjänst i ett annat stift, övergår han eller hon till detta stift. En präst som avgått från en prästtjänst eller från en annan tjänst i en församling, en kyrklig samfällighet, domkapitlet eller kyrkostyrelsen hör till det stift till vilket han eller hon hörde vid sin avgång eller till vilket han eller hon med samtycke av domkapitlet har övergått. En präst hör till det stift där han eller hon har vigts till prästämbetet eller till vilket han eller hon med samtycke av domkapitlet har övergått. Om en präst får ett tjänsteförordnande som gäller tills vidare eller för viss tid över ett år för en prästtjänst i ett annat stift, övergår han eller hon till detta stift. En präst som avgått från en prästtjänst eller från en annan tjänst i en församling, en kyrklig samfällighet, domkapitlet eller kyrkostyrelsen hör till det stift till vilket han eller hon hörde vid sin avgång eller till vilket han eller hon med samtycke av domkapitlet har övergått. En präst som är anställd hos en kyrklig samfällighet kan höra till det stift till vilket språkminoriteten bland de närvarande medlemmarna i församlingarna hör. En präst som är anställd hos en kyrklig samfällighet kan höra till det stift till vilket språkminoriteten bland de närvarande medlemmarna i församlingarna hör. Fältbiskopen hör till ärkestiftet och de övriga militärprästerna till det stift inom vars område hans eller hennes egentliga tjänsteställe finns. Fältbiskopen hör till ärkestiftet och de övriga militärprästerna till det stift inom vars område hans eller hennes egentliga tjänsteställe finns.
  140. 9

    Reglerar vilket prosteri en präst hör till, beroende på anställning, medlemsförsamling och vissa språkliga och bostadsrelaterade förhållanden.

    9 § Bestämning av en prästs prosteritillhörighet En präst som är anställd hos en församling hör till samma prosteri som församlingen. En präst som är anställd hos en kyrklig samfällighet hör till samma prosteri som den kyrkliga samfälligheten. Om det finns flera prosterier med samma språk inom den kyrkliga samfällighetens område, bestämmer domkapitlet till vilket prosteri prästen i den kyrkliga samfälligheten ska höra. En präst som är anställd hos en församling hör till samma prosteri som församlingen. En präst som är anställd hos en kyrklig samfällighet hör till samma prosteri som den kyrkliga samfälligheten. Om det finns flera prosterier med samma språk inom den kyrkliga samfällighetens område, bestämmer domkapitlet till vilket prosteri prästen i den kyrkliga samfälligheten ska höra. En präst som är anställd hos en kyrklig samfällighet och som på språkliga grunder hör till ett annat stift hör till det ifrågavarande prosteriet i detta stift. En präst som är anställd hos en kyrklig samfällighet och som på språkliga grunder hör till ett annat stift hör till det ifrågavarande prosteriet i detta stift. Om en präst inte är anställd hos en församling eller en kyrklig samfällighet hör han eller hon till samma prosteri som den församling som han eller hon är medlem i. En sådan präst i stiftet som inte är bosatt inom stiftets område hör till domprosteriet. Om en präst inte är anställd hos en församling eller en kyrklig samfällighet hör han eller hon till samma prosteri som den församling som han eller hon är medlem i. En sådan präst i stiftet som inte är bosatt inom stiftets område hör till domprosteriet.
  141. 10

    Biskopen och domkapitlet får på begäran återge prästämbetet.

    10 § Återgivande av prästämbetet Biskopen och domkapitlet kan på begäran återge prästämbetet. Biskopen och domkapitlet kan på begäran återge prästämbetet. 8 kap. Personal
  142. 1

    A parish must have a vicar, cantor, and deacon position; some other posts are optional. Parish and church-borough bodies decide on positions, and the deanery has specific powers over certain clergy matters.

    1 § Tjänster i en församling och en kyrklig samfällighet I en församling ska finnas en kyrkoherdetjänst, en kantorstjänst och en diakonitjänst. I en församling kan finnas en lektorstjänst och andra tjänster enligt behov. En kantorstjänst och en diakonitjänst kan på de grunder som anges i 49 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan med samtycke av domkapitlet inrättas eller ombildas till en deltidstjänst eller inte tillsättas för en viss tid som domkapitlet bestämmer eller tillsättas på deltid för viss tid. I en församling ska finnas en kyrkoherdetjänst, en kantorstjänst och en diakonitjänst. I en församling kan finnas en lektorstjänst och andra tjänster enligt behov. En kantorstjänst och en diakonitjänst kan på de grunder som anges i 49 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan med samtycke av domkapitlet inrättas eller ombildas till en deltidstjänst eller inte tillsättas för en viss tid som domkapitlet bestämmer eller tillsättas på deltid för viss tid. Kyrkofullmäktige beslutar om tjänsterna i en församling. Prästtjänster i en församling kan förutom kyrkoherdetjänsten vara kaplanstjänster och församlingspastorstjänster. På kyrkoherdetjänsten tillämpas inte den prövotid som avses i 14 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan. Kyrkoherden får inte permitteras. Domkapitlet utfärdar arbetsintyg för kyrkoherdar. Kyrkofullmäktige beslutar om tjänsterna i en församling. Prästtjänster i en församling kan förutom kyrkoherdetjänsten vara kaplanstjänster och församlingspastorstjänster. På kyrkoherdetjänsten tillämpas inte den prövotid som avses i 14 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan. Kyrkoherden får inte permitteras. Domkapitlet utfärdar arbetsintyg för kyrkoherdar. I en kyrklig samfällighet beslutar gemensamma kyrkofullmäktige om tjänsterna i församlingarna och den kyrkliga samfälligheten, om inte något annat föreskrivs eller anges i grundstadgan. I en kyrklig samfällighet kan det finnas församlingspastorstjänster för uppgifter inom den kyrkliga samfälligheten. I en kyrklig samfällighet beslutar gemensamma kyrkofullmäktige om tjänsterna i församlingarna och den kyrkliga samfälligheten, om inte något annat föreskrivs eller anges i grundstadgan. I en kyrklig samfällighet kan det finnas församlingspastorstjänster för uppgifter inom den kyrkliga samfälligheten. Domkapitlet kan besluta om att en gemensam kyrkoherdetjänst för två eller fler församlingar i dess stift ska inrättas eller dras in. Församlingar som hör till samma stift kan besluta om andra gemensamma tjänster. Domkapitlet kan besluta om att en gemensam kyrkoherdetjänst för två eller fler församlingar i dess stift ska inrättas eller dras in. Församlingar som hör till samma stift kan besluta om andra gemensamma tjänster.
  143. 2

    Stiftsfullmäktige beslutar om vissa tjänster vid domkapitlet och kyrkostyrelsen, och vissa befattningar får inte permitteras.

    2 § Tjänster vid domkapitlet och kyrkostyrelsen Stiftsfullmäktige beslutar om inrättande och indragning av tjänster i domkapitlet och kyrkostyrelsen om inrättande och indragning av tjänster i kyrkostyrelsen, om inte något annat föreskrivs. Stiftsfullmäktige beslutar om inrättande och indragning av tjänster i domkapitlet och kyrkostyrelsen om inrättande och indragning av tjänster i kyrkostyrelsen, om inte något annat föreskrivs. På tjänsten som biskop i ett stift och prästassessor vid domkapitlet samt tjänsten som ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli tillämpas inte den prövotid som avses i 14 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan. Stiftets biskop, den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och avdelningscheferna vid kyrkostyrelsen får inte permitteras. På tjänsten som biskop i ett stift och prästassessor vid domkapitlet samt tjänsten som ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli tillämpas inte den prövotid som avses i 14 § i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan. Stiftets biskop, den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och avdelningscheferna vid kyrkostyrelsen får inte permitteras. Tjänsteförhållande för viss tid vid kyrkostyrelsen enligt 6 § 4 mom. i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan är Tjänsteförhållande för viss tid vid kyrkostyrelsen enligt 6 § 4 mom. i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan är 1) ett tjänsteförhållande som forskare, ett tjänsteförhållande som forskare, 2) ett tjänsteförhållande för emigrantpräster eller turistpräster som tjänstgör utomlands. ett tjänsteförhållande för emigrantpräster eller turistpräster som tjänstgör utomlands. Verksamhetsperioden för en forskare är högst fem år. En person kan utses till tjänsteförhållandet för sammanlagt högst 10 år. Av särskilda orsaker kan verksamhetsperioden förlängas med högst ett år. Verksamhetsperioden för en forskare är högst fem år. En person kan utses till tjänsteförhållandet för sammanlagt högst 10 år. Av särskilda orsaker kan verksamhetsperioden förlängas med högst ett år. Verksamhetsperioden för en emigrantpräst eller turistpräst som tjänstgör utomlands är högst fyra år. En person kan utses till tjänsteförhållandet för sammanlagt högst 12 år. Verksamhetsperioden för en emigrantpräst eller turistpräst som tjänstgör utomlands är högst fyra år. En person kan utses till tjänsteförhållandet för sammanlagt högst 12 år.
  144. 3

    The provision sets language-skill requirements for parish pastors and gives certain church chapters power to तयermine those requirements in specified parishes.

    3 § Krav på språkkunskaper för kyrkoherdar I en enspråkig församling krävs av kyrkoherden utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. I en tvåspråkig församling krävs av kyrkoherden utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens majoritetsspråk samt goda muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. I en enspråkig församling krävs av kyrkoherden utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. I en tvåspråkig församling krävs av kyrkoherden utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens majoritetsspråk samt goda muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Domkapitlet i Uleåborgs stift bestämmer kraven på språkkunskaper för en kyrkoherde i en församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde. Domkapitlet i Borgå stift bestämmer kraven på språkkunskaper för en kyrkoherde i en församling i landskapet Åland. Domkapitlet i Uleåborgs stift bestämmer kraven på språkkunskaper för en kyrkoherde i en församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde. Domkapitlet i Borgå stift bestämmer kraven på språkkunskaper för en kyrkoherde i en församling i landskapet Åland. Domkapitlet beslutar om kraven på språkkunskaper för kyrkoherden i andra församlingar än de som avses i 1 och 2 mom. Domkapitlet beslutar om kraven på språkkunskaper för kyrkoherden i andra församlingar än de som avses i 1 och 2 mom.
  145. 4

    Viss personal med högskoleexamen som behörighetsvillkor måste ha angivna språkkunskaper; myndigheten kan i vissa fall göra avvikelse genom instruktion eller språkstadga.

    4 § Krav på språkkunskaper för den övriga personalen Av den övriga personalen för vilken högskoleexamen anges som behörighetsvillkor krävs Av den övriga personalen för vilken högskoleexamen anges som behörighetsvillkor krävs 1) vid en enspråkig myndighet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket, vid en enspråkig myndighet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket, 2) vid en tvåspråkig myndighet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i majoritetsspråket inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. vid en tvåspråkig myndighet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i majoritetsspråket inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Från behörighetsvillkoren i 1 mom. kan en avvikelse göras genom en instruktion eller språkstadga, om Från behörighetsvillkoren i 1 mom. kan en avvikelse göras genom en instruktion eller språkstadga, om 1) arbetsuppgifterna kräver det, arbetsuppgifterna kräver det, 2) fördelningen inom myndigheten av arbetsuppgifter som förutsätter att olika språk används tillåter det, eller fördelningen inom myndigheten av arbetsuppgifter som förutsätter att olika språk används tillåter det, eller 3) det finns andra särskilda skäl för att avvika från villkoren. det finns andra särskilda skäl för att avvika från villkoren. Bestämmelser om den språkkunskap som krävs för andra tjänster eller anställningsförhållanden än de som avses i 1 mom. finns i en instruktion eller språkstadga. Bestämmelser om den språkkunskap som krävs för andra tjänster eller anställningsförhållanden än de som avses i 1 mom. finns i en instruktion eller språkstadga.
  146. 5

    En tvåspråkig församling och kyrklig samfällighet ska ha en språkstadga med regler om de språkkunskapskrav som avses i 4 §.

    5 § Språkstadga Språkstadgan antas i samma ordning som en instruktion. I en tvåspråkig församling och kyrklig samfällighet ska det finnas en språkstadga med bestämmelser om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaperna och som avses i 4 §. Språkstadgan antas i samma ordning som en instruktion. I en tvåspråkig församling och kyrklig samfällighet ska det finnas en språkstadga med bestämmelser om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaperna och som avses i 4 §.
  147. 6

    Knowledge of Finnish and Swedish must be shown in the manner set out in the referenced government regulation.

    6 § Påvisande av kunskaper i finska och svenska Kunskaper i finska och svenska ska visas på det sätt som anges i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003). Kunskaper i finska och svenska ska visas på det sätt som anges i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003).
  148. 7

    Knowledge of Sami is treated as a special merit when filling a job or other employment relationship in a parish that is wholly or partly in the Sami home region.

    7 § Kunskaper i samiska Kunskaper i samiska ses som en särskild merit när en tjänst eller något annat anställningsförhållande tillsätts i en församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde. Kunskaper i samiska ses som en särskild merit när en tjänst eller något annat anställningsförhållande tillsätts i en församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde.
  149. 8

    If needed, instructions may set qualification requirements for positions at the cathedral chapter and church council, and the duties of office holders.

    8 § Instruktioner för tjänster vid domkapitlet och kyrkostyrelsen Vid behov bestäms behörighetsvillkoren för tjänster vid domkapitlet och kyrkostyrelsen samt tjänsteinnehavarnas uppgifter i instruktioner. Vid behov bestäms behörighetsvillkoren för tjänster vid domkapitlet och kyrkostyrelsen samt tjänsteinnehavarnas uppgifter i instruktioner.
  150. 9

    Several church bodies may grant leave, vacation, or service leave to specified officeholders; the Church Council may also issue more detailed rules for parish priests.

    9 § Beviljande av tjänstledighet, semester och ledighet Om inte något annat föreskrivs i förvaltningsstadgan, en instruktion eller arbetsordning Om inte något annat föreskrivs i förvaltningsstadgan, en instruktion eller arbetsordning 1) beviljar kyrkorådet eller församlingsrådet tjänstledighet och semester för en innehavare av någon annan tjänst i församlingen än en prästtjänst, beviljar kyrkorådet eller församlingsrådet tjänstledighet och semester för en innehavare av någon annan tjänst i församlingen än en prästtjänst, 2) beviljar gemensamma kyrkorådet tjänstledighet, semester och ledighet för alla tjänste-innehavare i en kyrklig samfällighet, beviljar gemensamma kyrkorådet tjänstledighet, semester och ledighet för alla tjänste-innehavare i en kyrklig samfällighet, 3) beviljar kyrkoherden semester och ledighet samt tjänstledighet som varar högst två månader för en innehavare av en prästtjänst i församlingen, beviljar kyrkoherden semester och ledighet samt tjänstledighet som varar högst två månader för en innehavare av en prästtjänst i församlingen, 4) beviljar domkapitlet beviljar domkapitlet a) semester, tjänstledighet och ledighet för kyrkoherden, semester, tjänstledighet och ledighet för kyrkoherden, b) tjänstledighet som varar längre än två månader för en innehavare av någon annan prästtjänst i församlingen, tjänstledighet som varar längre än två månader för en innehavare av någon annan prästtjänst i församlingen, c) tjänstledighet och semester för en tjänsteinnehavare i domkapitlet, tjänstledighet och semester för en tjänsteinnehavare i domkapitlet, 5) beviljar kyrkostyrelsen tjänstledighet och semester för en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen. beviljar kyrkostyrelsen tjänstledighet och semester för en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om ordnande av tjänstledighet, semester och ledighet för församlingspräster. Kyrkostyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om ordnande av tjänstledighet, semester och ledighet för församlingspräster.
  151. 10

    A priest-office holder seeking leave for more than two months for reasons other than illness or family leave must attach an opinion from the church council or parish council.

    10 § Utlåtanden och meddelanden om tjänstledighet och semester för präster Om en innehavare av en prästtjänst i en församling anhåller om tjänstledighet som varar längre än två månader på andra grunder än sjukdom eller familjeledighet, ska han eller hon till sin ansökan foga ett utlåtande av kyrkorådet eller församlingsrådet. Om en innehavare av en prästtjänst i en församling anhåller om tjänstledighet som varar längre än två månader på andra grunder än sjukdom eller familjeledighet, ska han eller hon till sin ansökan foga ett utlåtande av kyrkorådet eller församlingsrådet. Ett meddelande om kyrkoherdens beslut om tjänstledighet och semester för en innehavare av en prästtjänst ska lämnas till kyrkorådet eller församlingsrådet samt till kontraktsprosten och domkapitlet. Ett meddelande om kyrkoherdens beslut om tjänstledighet och semester för en innehavare av en prästtjänst ska lämnas till kyrkorådet eller församlingsrådet samt till kontraktsprosten och domkapitlet. Domkapitlet ska informeras om tjänstledighet som ska antecknas i matrikeln för en innehavare av en prästtjänst i en kyrklig samfällighet. Domkapitlet ska informeras om tjänstledighet som ska antecknas i matrikeln för en innehavare av en prästtjänst i en kyrklig samfällighet.
  152. 11

    Sätter behörighetskrav för kaplanstjänster och kyrkoherdetjänster.

    11 § Särskilda behörighetsvillkor för kyrkoherdetjänster och kaplanstjänster Den som är präst och har avlagt pastoralexamen är behörig för en kaplanstjänst. För en kyrkoherdetjänst krävs pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete. För en kyrkoherdetjänst i en domkyrkoförsamling krävs högre pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete. Den som är präst och har avlagt pastoralexamen är behörig för en kaplanstjänst. För en kyrkoherdetjänst krävs pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete. För en kyrkoherdetjänst i en domkyrkoförsamling krävs högre pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete.
  153. 12

    En präst får avlägga pastoralexamen bara om vissa tjänstgörings- och vandelkrav är uppfyllda. Domkapitlet utfärdar intyg över pastoralexamen, högre pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete.

    12 § Avläggande av pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete Ett villkor för att få avlägga pastoralexamen är att prästen under minst två år har skött en prästtjänst, varit lärare i teologiska vetenskaper vid ett universitet eller religionslärare vid en läroinrättning eller av domkapitlet berättigats att tjänstgöra som präst i en kristen förening, sammanslutning eller stiftelse samt uppträtt på ett oklanderligt sätt. Ett villkor för att få avlägga pastoralexamen är att prästen under minst två år har skött en prästtjänst, varit lärare i teologiska vetenskaper vid ett universitet eller religionslärare vid en läroinrättning eller av domkapitlet berättigats att tjänstgöra som präst i en kristen förening, sammanslutning eller stiftelse samt uppträtt på ett oklanderligt sätt. Domkapitlet utfärdar ett intyg över avlagd pastoralexamen, högre pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete. Domkapitlet utfärdar ett intyg över avlagd pastoralexamen, högre pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete.
  154. 13

    The parish priest must lead parish activities and is responsible for worship, sacraments, church rites, preaching, pastoral care, supervision of other parish work, staff leadership, oversight of council decisions, and presenting matters in the church bodies.

    13 § Kyrkoherdens uppgifter Kyrkoherden har i uppgift att leda församlingsverksamheten enligt 3 kap. Kyrkoherden Kyrkoherden har i uppgift att leda församlingsverksamheten enligt 3 kap. Kyrkoherden 1) svarar för att gudstjänsten, de heliga sakramenten, de kyrkliga förrättningarna och förkunnelsen sköts på rätt sätt samt för den enskilda själavården, svarar för att gudstjänsten, de heliga sakramenten, de kyrkliga förrättningarna och förkunnelsen sköts på rätt sätt samt för den enskilda själavården, 2) har tillsyn över att församlingens övriga verksamhet, såsom kristen fostran och undervisning, diakoni samt evangelisations- och missionsarbete, bedrivs i enlighet med kyrkans bekännelse och uppgift, har tillsyn över att församlingens övriga verksamhet, såsom kristen fostran och undervisning, diakoni samt evangelisations- och missionsarbete, bedrivs i enlighet med kyrkans bekännelse och uppgift, 3) är högsta chef för tjänsteinnehavarna och arbetstagarna vid församlingens gudstjänster, de kyrkliga förrättningarna och det andliga arbetet i övrigt, är högsta chef för tjänsteinnehavarna och arbetstagarna vid församlingens gudstjänster, de kyrkliga förrättningarna och det andliga arbetet i övrigt, 4) har tillsyn över att kyrkorådets och församlingsrådets beslut är lagliga och följs i församlingens förvaltning och ekonomi, har tillsyn över att kyrkorådets och församlingsrådets beslut är lagliga och följs i församlingens förvaltning och ekonomi, 5) sköter föredragningen i kyrkorådet, församlingsrådet eller andra organ av de ärenden som gäller kyrkoherdens ansvarsområde, om inte han eller hon har bestämt att någon annan tjänsteinnehavare ska sköta föredragningen. sköter föredragningen i kyrkorådet, församlingsrådet eller andra organ av de ärenden som gäller kyrkoherdens ansvarsområde, om inte han eller hon har bestämt att någon annan tjänsteinnehavare ska sköta föredragningen.
  155. 14

    Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet får besluta att en underställd tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska vara chef för andra underställda personer som nämns i beslutet.

    14 § Chef som är underställd kyrkoherden Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan besluta att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är underställd kyrkoherden är chef för andra tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är underställda kyrkoherden och som nämns i beslutet. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan besluta att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är underställd kyrkoherden är chef för andra tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är underställda kyrkoherden och som nämns i beslutet.
  156. 15

    Before the church chapter appoints a parish pastor position for an indefinite period, the parish must be given a chance to comment on the position’s special needs, and a statement about applicants must be requested before the appointment is issued.

    15 § Tillsättande av församlingspastorstjänster Innan domkapitlet tillsätter en församlingspastorstjänst tills vidare ska församlingen ges möjlighet att ge ett utlåtande om de särskilda behoven i tjänsten. Ett utlåtande om dem som anmält sig för tjänsten ska begäras innan ett tjänsteförordnande utfärdas. Innan domkapitlet tillsätter en församlingspastorstjänst tills vidare ska församlingen ges möjlighet att ge ett utlåtande om de särskilda behoven i tjänsten. Ett utlåtande om dem som anmält sig för tjänsten ska begäras innan ett tjänsteförordnande utfärdas.
  157. 16

    När en militärpräst utövar sitt prästämbete ska han eller hon stå under fältbiskopen.

    16 § Militärpräster När en militärpräst utövar sitt prästämbete lyder han eller hon under fältbiskopen. Bestämmelser om domkapitlets befogenheter i fråga om militärprästernas prästämbete finns i 7 kap. 8 § i denna kyrkoordning och 7 kap. 4 och 5 § i kyrkolagen. När en militärpräst utövar sitt prästämbete lyder han eller hon under fältbiskopen. Bestämmelser om domkapitlets befogenheter i fråga om militärprästernas prästämbete finns i 7 kap. 8 § i denna kyrkoordning och 7 kap. 4 och 5 § i kyrkolagen.
  158. 17

    Prison chaplains are under the cathedral chapter for priestly duties, and the cathedral chapter appoints prison chaplain posts and may assign an interim or substitute when needed.

    17 § Fängelsepräster Fängelsepräster lyder under domkapitlet i fråga om de skyldigheter som hör till präst-ämbetet. Fängelsepräster lyder under domkapitlet i fråga om de skyldigheter som hör till präst-ämbetet. Domkapitlet tillsätter en prästtjänst som inrättats vid ett fängelse efter att ha förklarat tjänsten ledig och efter att ha fått ett utlåtande om de sökande av den behöriga myndigheten. Domkapitlet förordnar vid behov någon att sköta tjänsten interimistiskt eller en vikarie. Domkapitlet tillsätter en prästtjänst som inrättats vid ett fängelse efter att ha förklarat tjänsten ledig och efter att ha fått ett utlåtande om de sökande av den behöriga myndigheten. Domkapitlet förordnar vid behov någon att sköta tjänsten interimistiskt eller en vikarie.
  159. 18

    Domkapitlet kan besluta om indirekt kyrkoherdeval på begäran, och beslutet ska fattas innan tjänsten ledigförklaras.

    18 § Kyrkoherdeval Utöver vad som i kyrkolagen föreskrivs om direkta kyrkoherdeval kan domkapitlet på begäran av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet besluta att kyrkoherden utses genom ett val som förrättas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet (indirekt kyrkoherdeval). Utöver vad som i kyrkolagen föreskrivs om direkta kyrkoherdeval kan domkapitlet på begäran av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet besluta att kyrkoherden utses genom ett val som förrättas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet (indirekt kyrkoherdeval). Domkapitlet kan besluta att en gemensam kyrkoherde utses genom indirekt kyrkoherdeval, om någon av de berörda församlingarna begär det. Domkapitlet kan besluta att en gemensam kyrkoherde utses genom indirekt kyrkoherdeval, om någon av de berörda församlingarna begär det. Beslut om indirekt kyrkoherdeval ska fattas innan tjänsten ledigförklaras. Beslut om indirekt kyrkoherdeval ska fattas innan tjänsten ledigförklaras.
  160. 19

    Domkapitlet ska annonsera lediga kyrkoherde- eller kaplanstjänster, och ansökningstiden ska vara minst 14 dagar från annonseringen.

    19 § Ledigförklarande av en kyrkoherde- eller kaplanstjänst När en kyrkoherdetjänst eller kaplanstjänst har blivit ledig ska domkapitlet lediganslå tjänsten. Ansökningstiden ska vara minst 14 dagar från det att annonsen publicerats. När en kyrkoherdetjänst eller kaplanstjänst har blivit ledig ska domkapitlet lediganslå tjänsten. Ansökningstiden ska vara minst 14 dagar från det att annonsen publicerats. Domkapitlet kan för högst ett år i sänder besluta att en kyrkoherde- eller kaplanstjänst inte ledigförklaras om Domkapitlet kan för högst ett år i sänder besluta att en kyrkoherde- eller kaplanstjänst inte ledigförklaras om 1) ett projekt som gäller en ändring av församlingsindelningen har inletts, ett projekt som gäller en ändring av församlingsindelningen har inletts, 2) domkapitlet anser att en omorganisering av församlingen kan leda till att tjänsten blir överflödig, domkapitlet anser att en omorganisering av församlingen kan leda till att tjänsten blir överflödig, 3) det finns andra särskilda skäl. det finns andra särskilda skäl.
  161. 20

    After the application period ends, the chapter must review applicants’ eligibility for the office.

    20 § Granskning av de sökandes behörighet När ansökningstiden har löpt ut granskar domkapitlet de sökandes behörighet för tjänsten. När ansökningstiden har löpt ut granskar domkapitlet de sökandes behörighet för tjänsten. Behörig för en kyrkoherde- eller kaplanstjänst är inte en sökande som Behörig för en kyrkoherde- eller kaplanstjänst är inte en sökande som 1) inte uppfyller de behörighetsvillkor som anges i 11 §, inte uppfyller de behörighetsvillkor som anges i 11 §, 2) har avstängts från utövandet av prästämbetet, har avstängts från utövandet av prästämbetet, 3) söker en kyrkoherdetjänst som tillsätts genom direkt val, förutom i de fall som avses i 23 § 2 och 3 mom., söker en kyrkoherdetjänst som tillsätts genom direkt val, förutom i de fall som avses i 23 § 2 och 3 mom., 4) uppenbart saknar de förutsättningar som krävs för att sköta tjänsten. uppenbart saknar de förutsättningar som krävs för att sköta tjänsten.
  162. 21

    The diocesan chapter must prepare a proposal for a direct parish priest election and, in that proposal, rank three qualified applicants. It may also request an opinion from the parish council or parish board before the proposal is prepared.

    21 § Domkapitlets valförslag och utlåtande Domkapitlet ska göra upp ett valförslag för direkt kyrkoherdeval. Innan valförslaget görs upp kan domkapitlet av kyrkorådet eller församlingsrådet begära ett utlåtande om de sökande som är behöriga för tjänsten. I valförslaget ska domkapitlet placera tre av de sökande som uppfyller behörighetsvillkoren i förslagsrum i den ordning som de anses ha den skicklighet och förmåga som behövs för tjänsten, med beaktande av de särskilda behoven i tjänsten. Domkapitlet ska göra upp ett valförslag för direkt kyrkoherdeval. Innan valförslaget görs upp kan domkapitlet av kyrkorådet eller församlingsrådet begära ett utlåtande om de sökande som är behöriga för tjänsten. I valförslaget ska domkapitlet placera tre av de sökande som uppfyller behörighetsvillkoren i förslagsrum i den ordning som de anses ha den skicklighet och förmåga som behövs för tjänsten, med beaktande av de särskilda behoven i tjänsten. När en kyrkoherde väljs genom direkt val får en sökande återta sin ansökan innan valförslaget gjorts upp. Domkapitlet kan av särskilda skäl godkänna att ansökan återtas senare. När en kyrkoherde väljs genom direkt val får en sökande återta sin ansökan innan valförslaget gjorts upp. Domkapitlet kan av särskilda skäl godkänna att ansökan återtas senare. Vid indirekt kyrkoherdeval och kaplansval ska domkapitlet ge ett utlåtande om de sökande till församlingen. I utlåtandet konstateras de sökandes behörighet och bedöms deras skicklighet och förmåga för den lediganslagna tjänsten med beaktande av tjänstens särskilda behov. Vid indirekt kyrkoherdeval och kaplansval ska domkapitlet ge ett utlåtande om de sökande till församlingen. I utlåtandet konstateras de sökandes behörighet och bedöms deras skicklighet och förmåga för den lediganslagna tjänsten med beaktande av tjänstens särskilda behov.
  163. 22

    The diocesan chapter may extend the application period, start a new application procedure, or decide not to fill the post; in some cases it must issue an appointment or re-open the vacancy.

    22 § Att ledigförklara tjänsten på nytt och avbryta ansökningsförfarandet Domkapitlet kan av grundad anledning besluta att förlänga ansökningstiden, att inleda ett nytt ansökningsförfarande eller att inte tillsätta tjänsten. Domkapitlet kan av grundad anledning besluta att förlänga ansökningstiden, att inleda ett nytt ansökningsförfarande eller att inte tillsätta tjänsten. Domkapitlet kan på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för delområdet på nytt förklara en kyrkoherde- eller kaplanstjänst ledig, om tjänsten har sökts av endast en behörig sökande eller om det ligger i församlingens intresse. Domkapitlet kan på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för delområdet på nytt förklara en kyrkoherde- eller kaplanstjänst ledig, om tjänsten har sökts av endast en behörig sökande eller om det ligger i församlingens intresse. Om nya sökande som uppfyller behörighetsvillkoren för kyrkoherde- eller kaplanstjänsten inte anmäler sig under den nya ansökningstiden, ska domkapitlet på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för delområdet utfärda tjänsteförordnande för den behöriga sökanden. I annat fall kan domkapitlet av grundad anledning besluta att tjänsten inte ska tillsättas. Om nya sökande som uppfyller behörighetsvillkoren för kyrkoherde- eller kaplanstjänsten inte anmäler sig under den nya ansökningstiden, ska domkapitlet på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för delområdet utfärda tjänsteförordnande för den behöriga sökanden. I annat fall kan domkapitlet av grundad anledning besluta att tjänsten inte ska tillsättas. Efter beslut om att tjänsten inte ska tillsättas ska tjänsten förklaras ledig inom ett år från det att ansökningstiden löpt ut. Efter beslut om att tjänsten inte ska tillsättas ska tjänsten förklaras ledig inom ett år från det att ansökningstiden löpt ut.
  164. 23

    Efter ett direkt kyrkoherdeval som vunnit laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande till den kandidat som fått flest röster.

    23 § Utfärdande av tjänsteförordnande efter direkt val När ett direkt kyrkoherdeval fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande för kyrkoherdetjänsten för den som har fått flest röster i valet. När ett direkt kyrkoherdeval fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande för kyrkoherdetjänsten för den som har fått flest röster i valet. Den valkandidat som enligt valresultatet ska få tjänsteförordnande för kyrkoherdetjänsten har rätt att söka en annan kyrkoherde- eller kaplanstjänst, om tjänsteförordnandet inte har utfärdats inom tre månader efter att valet förrättades. Om prästen får tjänsteförordnande för flera tjänster ska han eller hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot. Den valkandidat som enligt valresultatet ska få tjänsteförordnande för kyrkoherdetjänsten har rätt att söka en annan kyrkoherde- eller kaplanstjänst, om tjänsteförordnandet inte har utfärdats inom tre månader efter att valet förrättades. Om prästen får tjänsteförordnande för flera tjänster ska han eller hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot. Övriga valkandidater har rätt att söka andra kyrkoherde- eller kaplanstjänster efter att valet har förrättats. De kvarstår dock på förslag till den tjänst de först sökt tills ärendet är slutligt avgjort. Om sökanden får tjänsteförordnande till flera tjänster ska bestämmelserna i 2 mom. tillämpas. Övriga valkandidater har rätt att söka andra kyrkoherde- eller kaplanstjänster efter att valet har förrättats. De kvarstår dock på förslag till den tjänst de först sökt tills ärendet är slutligt avgjort. Om sökanden får tjänsteförordnande till flera tjänster ska bestämmelserna i 2 mom. tillämpas.
  165. 24

    This section sets out how indirect vicar and chaplain appointments are handled, including sending applications to the parish, preparing the election, and tie-breaking rules.

    24 § Val av kyrkoherde eller kaplan genom indirekt val Vid indirekt kyrkoherdeval och vid kaplansval ska domkapitlet sända de sökandes ansökningar och sitt utlåtande om de sökande till församlingen. Domkapitlet ska utse en person med uppgift att bereda det indirekta kyrkoherdevalet i församlingen. Vid indirekt kyrkoherdeval och vid kaplansval ska domkapitlet sända de sökandes ansökningar och sitt utlåtande om de sökande till församlingen. Domkapitlet ska utse en person med uppgift att bereda det indirekta kyrkoherdevalet i församlingen. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet utser till tjänsten någon av de sökande som domkapitlet konstaterat vara behöriga för tjänsten. I instruktionen för direktionen för ett delområde i församlingen kan bestämmas att den präst som leder delområdets verksamhet ska väljas av delområdets direktion. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet utser till tjänsten någon av de sökande som domkapitlet konstaterat vara behöriga för tjänsten. I instruktionen för direktionen för ett delområde i församlingen kan bestämmas att den präst som leder delområdets verksamhet ska väljas av delområdets direktion. Om ingen vid ett indirekt kyrkoherdeval får mer än hälften av de avgivna rösterna förrättas vid samma sammanträde ett nytt val mellan de två kandidater som fått flest röster. Den som får flest röster i detta val blir vald. Om ingen vid ett indirekt kyrkoherdeval får mer än hälften av de avgivna rösterna förrättas vid samma sammanträde ett nytt val mellan de två kandidater som fått flest röster. Den som får flest röster i detta val blir vald. Om antalet röster vid ett kaplansval eller i den avgörande omröstningen vid ett indirekt kyrkoherdeval är lika ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnade för någon av de sökande som fått flest röster med beaktande av 21 § 3 mom. Om antalet röster vid ett kaplansval eller i den avgörande omröstningen vid ett indirekt kyrkoherdeval är lika ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnade för någon av de sökande som fått flest röster med beaktande av 21 § 3 mom.
  166. 25

    After an indirect election for a church office, the election body must send the application documents and minutes extract to the diocesan chapter, add notice and appeal information to the extract, and the diocesan chapter must issue the appointment once the decision is final.

    25 § Utfärdande av tjänsteförordnande efter indirekt val När kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för ett delområde i församlingen har förrättat ett indirekt kyrkoherdeval eller ett kaplansval ska de till domkapitlet sända ansökningshandlingarna för tjänsten som kyrkoherde eller kaplan och ett utdrag ur protokollet. Till protokollsutdraget ska fogas ett meddelande om när beslutet samt en besvärsanvisning har delgivits de sökande. När kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för ett delområde i församlingen har förrättat ett indirekt kyrkoherdeval eller ett kaplansval ska de till domkapitlet sända ansökningshandlingarna för tjänsten som kyrkoherde eller kaplan och ett utdrag ur protokollet. Till protokollsutdraget ska fogas ett meddelande om när beslutet samt en besvärsanvisning har delgivits de sökande. Om den som utsetts till en tjänst får förordnande för flera tjänster ska han eller hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot. Om han eller hon återtar sin ansökan ska tjänsten på nytt förklaras ledig, om inte kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för ett delområde i församlingen handlar i enlighet med 8 § 3 mom. 5 punkten i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan. Om den som utsetts till en tjänst får förordnande för flera tjänster ska han eller hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot. Om han eller hon återtar sin ansökan ska tjänsten på nytt förklaras ledig, om inte kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för ett delområde i församlingen handlar i enlighet med 8 § 3 mom. 5 punkten i lagen om tjänsteinnehavare inom evangelisk-lutherska kyrkan. Efter att det beslut som fattats av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för ett delområde i församlingen fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten. Efter att det beslut som fattats av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller direktionen för ett delområde i församlingen fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten.
  167. 26

    Domkapitlet kan på begäran ge vissa församlingar tillstånd att tillfälligt sköta prästtjänster utan att tillsätta en kyrkoherdetjänst, och kan utfärda tjänsteförordnande samt återta tillståndet av särskilda skäl.

    26 § Att inte tillsätta en kyrkoherdetjänst i särskilda fall Domkapitlet kan på församlingens begäran för viss tid ge Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland (Die Deutsche Evangelisch-Lutherische Gemeinde in Finnland) och Rikssvenska Olaus Petri församlingen tillstånd att utan att tillsätta en kyrkoherdetjänst skaffa prästtjänster av en person som är prästvigd och som domkapitlet anser vara lämplig för uppgiften. Domkapitlet utfärdar ett tjänsteförordnande för personen i fråga. Av särskilda skäl kan tillståndet återtas innan tiden löpt ut. Domkapitlet kan på församlingens begäran för viss tid ge Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland (Die Deutsche Evangelisch-Lutherische Gemeinde in Finnland) och Rikssvenska Olaus Petri församlingen tillstånd att utan att tillsätta en kyrkoherdetjänst skaffa prästtjänster av en person som är prästvigd och som domkapitlet anser vara lämplig för uppgiften. Domkapitlet utfärdar ett tjänsteförordnande för personen i fråga. Av särskilda skäl kan tillståndet återtas innan tiden löpt ut. En präst som sköter kyrkoherdens prästuppgifter har skyldighet att närvara och rätt att yttra sig vid kyrkofullmäktiges och kyrkorådets sammanträden. Han eller hon har även närvaro- och yttranderätt vid sammanträden inom kyrkorådets sektioner och direktioner. En präst som sköter kyrkoherdens prästuppgifter har skyldighet att närvara och rätt att yttra sig vid kyrkofullmäktiges och kyrkorådets sammanträden. Han eller hon har även närvaro- och yttranderätt vid sammanträden inom kyrkorådets sektioner och direktioner. Domkapitlet sköter de uppgifter som enligt 9 § 3 punkten hör till kyrkoherden. Domkapitlet sköter de uppgifter som enligt 9 § 3 punkten hör till kyrkoherden.
  168. 27

    The cantor is responsible for the parish’s music activities. In a cathedral parish, there must be a post requiring the highest exam level set by the Church Council. The Church Council may grant eligibility for a cantor post to a person whose knowledge and skills match the required exam.

    27 § Kantorstjänst i en församling Kantorn svarar för församlingens musikverksamhet. Kantorn svarar för församlingens musikverksamhet. En kantorstjänst kan inrättas så att den förutsätter en av kyrkostyrelsen angiven examen. I en domkyrkoförsamling ska det finnas en tjänst som förutsätter den av kyrkostyrelsen angivna högsta examensnivån. En kantorstjänst kan inrättas så att den förutsätter en av kyrkostyrelsen angiven examen. I en domkyrkoförsamling ska det finnas en tjänst som förutsätter den av kyrkostyrelsen angivna högsta examensnivån. Kyrkostyrelsen kan bevilja behörighet för en kantorstjänst till den som har den kunskap och skicklighet som motsvarar den examen som krävs för tjänsten. Kyrkostyrelsen kan bevilja behörighet för en kantorstjänst till den som har den kunskap och skicklighet som motsvarar den examen som krävs för tjänsten.
  169. 28

    A church council or parish council may appoint a lector position and ask the chapter to issue the appointment. A lector may take a pastoral examination under the conditions in section 12.

    28 § Lektorstjänst i en församling eller en kyrklig samfällighet Lektorns uppgift är att i församlingen sköta kristen fostran, undervisning och själavård samt att delta i annat församlingsarbete. Lektorns uppgift är att i församlingen sköta kristen fostran, undervisning och själavård samt att delta i annat församlingsarbete. Kyrkorådet eller församlingsrådet tillsätter en lektorstjänst och ber domkapitlet utfärda ett tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten. Kyrkorådet eller församlingsrådet tillsätter en lektorstjänst och ber domkapitlet utfärda ett tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten. En lektor kan avlägga pastoralexamen. På förutsättningarna för att avlägga examen till-lämpas 12 §. En lektor kan avlägga pastoralexamen. På förutsättningarna för att avlägga examen till-lämpas 12 §.
  170. 29

    Domkapitlet may grant a person the right to serve as a lecturer if the person has a theological degree approved by the bishops’ meeting and applies for it.

    29 § Rätt att verka som lektor Domkapitlet kan på ansökan ge en person rätt att verka som lektor, om personen vid ett universitet har avlagt en teologisk examen som biskopsmötet har godkänt som behörighetskrav för en lektorstjänst. Domkapitlet kan på ansökan ge en person rätt att verka som lektor, om personen vid ett universitet har avlagt en teologisk examen som biskopsmötet har godkänt som behörighetskrav för en lektorstjänst. Domkapitlet ska pröva personens lämplighet för församlingstjänst med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna om vigning till prästämbetet. Domkapitlet ska pröva personens lämplighet för församlingstjänst med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna om vigning till prästämbetet.
  171. 30

    A lektor belongs to the diocese linked to the chapter’s service appointment or the chapter’s grant of permission to serve in a Christian association or other Christian community.

    30 § Bestämning av en lektors stifts- och prosteritillhörighet En lektor hör till det stift i vilket domkapitlet utfärdat tjänsteförordnandet eller beviljat lektorn rätt att tjänstgöra i en kristen förening eller en annan kristen sammanslutning. På bestämningen av en lektors prosteritillhörighet tillämpas bestämmelserna om präster i 7 kap. 9 §. En lektor hör till det stift i vilket domkapitlet utfärdat tjänsteförordnandet eller beviljat lektorn rätt att tjänstgöra i en kristen förening eller en annan kristen sammanslutning. På bestämningen av en lektors prosteritillhörighet tillämpas bestämmelserna om präster i 7 kap. 9 §.
  172. 31

    Certain church bodies may initiate the establishment of a joint service, and cost-allocation principles are set when the service is decided to be established.

    31 § Inrättande av en gemensam tjänst i församlingar Initiativ till att inrätta en gemensam tjänst kan tas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller domkapitlet. Initiativ till att inrätta en gemensam tjänst kan tas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller domkapitlet. Grunderna för kostnadsfördelningen fastställs när beslut fattas om att tjänsten ska inrättas. Grunderna för kostnadsfördelningen fastställs när beslut fattas om att tjänsten ska inrättas.
  173. 32

    Parish councils or parish boards must decide joint-service appointment and service matters at a joint meeting, unless another rule applies; if the parish priest post is not joint, the priest from the parish with the most members present chairs the meeting.

    32 § Beslut om gemensamma tjänster Indirekt val av gemensam kyrkoherde förrättas vid ett gemensamt sammanträde för församlingarnas kyrkofullmäktige och församlingsråd. På valet tillämpas 24 och 25 §. Indirekt val av gemensam kyrkoherde förrättas vid ett gemensamt sammanträde för församlingarnas kyrkofullmäktige och församlingsråd. På valet tillämpas 24 och 25 §. Församlingarnas kyrkoråd eller församlingsråd ska vid ett gemensamt sammanträde besluta om frågor som gäller tillsättande av en gemensam tjänst och själva tjänsten, om inte något annat särskilt föreskrivs. Om församlingarnas kyrkoherdetjänst inte är gemensam är kyrkoherden i den församling som har det största antalet närvarande medlemmar ordförande. Församlingarnas kyrkoråd eller församlingsråd ska vid ett gemensamt sammanträde besluta om frågor som gäller tillsättande av en gemensam tjänst och själva tjänsten, om inte något annat särskilt föreskrivs. Om församlingarnas kyrkoherdetjänst inte är gemensam är kyrkoherden i den församling som har det största antalet närvarande medlemmar ordförande.
  174. 33

    Domkapitlet får på ansökan ge en präst eller lektor rätt att verka i en kristen förening, sammanslutning eller stiftelse.

    33 § Rätt att verka som präst eller lektor i andra sammanslutningar Domkapitlet kan på ansökan bevilja en präst rätt att verka som präst eller en lektor rätt att verka som lektor i en kristen förening, sammanslutning eller stiftelse. Domkapitlet kan på ansökan bevilja en präst rätt att verka som präst eller en lektor rätt att verka som lektor i en kristen förening, sammanslutning eller stiftelse. 9 kap. Val
  175. 1

    Församlingsval ska hållas på den tredje söndagen i november under valåret, senast kl. 11, och avslutas kl. 20 samma dag. Domkapitlet kan i vissa fall bestämma att valet skjuts upp eller att tidpunkten för ett undantagsval bestäms av domkapitlet.

    1 § Tidpunkten för församlingsval Församlingsval inleds under valåret den tredje söndagen i november efter gudstjänsten, dock senast klockan 11, och avslutas samma dag klockan 20. Vid församlingsval får förhandsröstning ske på det sätt som föreskrivs nedan. Församlingsval inleds under valåret den tredje söndagen i november efter gudstjänsten, dock senast klockan 11, och avslutas samma dag klockan 20. Vid församlingsval får förhandsröstning ske på det sätt som föreskrivs nedan. Om en ändring av församlingsindelningen från ingången av det år som följer på valåret har inletts vid utgången av augusti månad under valåret, kan domkapitlet bestämma att val ska förrättas först efter det att beslut har fattats om församlingsindelningen. Om en ändring av församlingsindelningen från ingången av det år som följer på valåret har inletts vid utgången av augusti månad under valåret, kan domkapitlet bestämma att val ska förrättas först efter det att beslut har fattats om församlingsindelningen. Domkapitlet beslutar om tidpunkten för undantagsval i en församling. Domkapitlet beslutar om tidpunkten för undantagsval i en församling.
  176. 2

    Församlingens valnämnd ska förrätta val och tillsättas senast i maj under valåret. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet utser valnämndens ordförande, och valnämnden utser själv en vice ordförande vid sitt första sammanträde.

    2 § Valnämnd och centralvalnämnd Val ska förrättas av församlingens valnämnd som ska tillsättas senast i maj månad under valåret. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet utser ordföranden för valnämnden. Valnämnden utser en vice ordförande vid sitt första sammanträde. Val ska förrättas av församlingens valnämnd som ska tillsättas senast i maj månad under valåret. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet utser ordföranden för valnämnden. Valnämnden utser en vice ordförande vid sitt första sammanträde. Om en församling är indelad i röstningsområden ska till valnämnden utses så många medlemmar att valnämnden kan delas upp i beslutföra sektioner i enlighet med 9 kap. 16 § 2 mom. i kyrkolagen. En sektion ska sköta det praktiska genomförandet av röstningen i röstningsområdet. Sektionen utser en ordförande och en vice ordförande inom sig. För sektioner gäller i övrigt vad som föreskrivs om valnämnden. Om en församling är indelad i röstningsområden ska till valnämnden utses så många medlemmar att valnämnden kan delas upp i beslutföra sektioner i enlighet med 9 kap. 16 § 2 mom. i kyrkolagen. En sektion ska sköta det praktiska genomförandet av röstningen i röstningsområdet. Sektionen utser en ordförande och en vice ordförande inom sig. För sektioner gäller i övrigt vad som föreskrivs om valnämnden. Den centralvalnämnd som gemensamma kyrkorådet tillsätter ska Den centralvalnämnd som gemensamma kyrkorådet tillsätter ska 1) godkänna en åtgärdsplan och tidtabell för församlingsvalet, godkänna en åtgärdsplan och tidtabell för församlingsvalet, 2) upprätta en förteckning över röstberättigade, upprätta en förteckning över röstberättigade, 3) se till att kungörelser och meddelanden som gäller valet utarbetas och tillkännages, se till att kungörelser och meddelanden som gäller valet utarbetas och tillkännages, 4) i övrigt bistå församlingarnas valnämnder så att val kan förrättas på ett enhetligt sätt. i övrigt bistå församlingarnas valnämnder så att val kan förrättas på ett enhetligt sätt.
  177. 3

    Centralvalnämnden may publish election notices or messages as joint notices in a newspaper, unless church law says otherwise.

    3 § Centralvalnämndens gemensamma kungörelse Om kungörelser eller meddelanden om ett val ska publiceras i en tidning kan centralvalnämnden även publicera dem som gemensamma kungörelser, om inte något annat följer av 2 kap. 7 § i kyrkolagen. Om kungörelser eller meddelanden om ett val ska publiceras i en tidning kan centralvalnämnden även publicera dem som gemensamma kungörelser, om inte något annat följer av 2 kap. 7 § i kyrkolagen.
  178. 4

    The election committee or central election committee must prepare a list of eligible voters.

    4 § Upprättande av en förteckning över röstberättigade Valnämnden eller centralvalnämnden ska upprätta en förteckning över röstberättigade. Valnämnden eller centralvalnämnden ska upprätta en förteckning över röstberättigade. Förteckningen ska vara upprättad Förteckningen ska vara upprättad 1) för församlingsval före den 1 september, för församlingsval före den 1 september, 2) för församlingsval som ska förrättas på nytt på grund av besvär och för undantagsval i församlingen senast 55 dagar före valdagen. för församlingsval som ska förrättas på nytt på grund av besvär och för undantagsval i församlingen senast 55 dagar före valdagen.
  179. 5

    The electoral register for parish elections must be corrected by a designated pair of committee members by the stated deadlines, and after certification only certain limited corrections are allowed.

    5 § Justering av förteckningen över röstberättigade Förteckningen över röstberättigade vid församlingsval ska justeras senast den 1 september och vid val som förrättas på nytt eller vid undantagsval i församlingen senast den andra dagen efter att förteckningen ska vara upprättad. Förteckningen ska justeras av minst två medlemmar som valnämnden utser inom sig. Förteckningen över röstberättigade vid församlingsval ska justeras senast den 1 september och vid val som förrättas på nytt eller vid undantagsval i församlingen senast den andra dagen efter att förteckningen ska vara upprättad. Förteckningen ska justeras av minst två medlemmar som valnämnden utser inom sig. De som justerar förteckningen ska De som justerar förteckningen ska 1) i förteckningen införa de röstberättigade församlingsmedlemmar som felaktigt inte har antecknats i den, i förteckningen införa de röstberättigade församlingsmedlemmar som felaktigt inte har antecknats i den, 2) stryka namnen på avlidna och på dem som felaktigt har antecknats som röstberättigade genom att dra ett streck över namnen utan att helt täcka den underliggande texten, samt anteckna orsaken till åtgärden, stryka namnen på avlidna och på dem som felaktigt har antecknats som röstberättigade genom att dra ett streck över namnen utan att helt täcka den underliggande texten, samt anteckna orsaken till åtgärden, 3) rätta övriga fel som de konstaterar i förteckningen. rätta övriga fel som de konstaterar i förteckningen. Till sist ska de som justerar förteckningen över röstberättigade anteckna det justerade antalet röstberättigade i förteckningen samt datera den och bestyrka den med sina underskrifter. Efter att förteckningen har bestyrkts får inga andra ändringar göras i den än de som föranleds av självrättelse enligt 9 kap. 19 § i kyrkolagen eller av beslut om besvär eller begäran om omprövning. Till sist ska de som justerar förteckningen över röstberättigade anteckna det justerade antalet röstberättigade i förteckningen samt datera den och bestyrka den med sina underskrifter. Efter att förteckningen har bestyrkts får inga andra ändringar göras i den än de som föranleds av självrättelse enligt 9 kap. 19 § i kyrkolagen eller av beslut om besvär eller begäran om omprövning.
  180. 6

    The electoral roll must be displayed for review for at least four hours on two consecutive weekdays after it is adjusted, not on a Saturday, and one day must be 15:00–19:00.

    6 § Framläggande av förteckningen över röstberättigade Förteckningen över röstberättigade ska hållas framlagd för granskning under tillsyn i minst fyra timmar under två på varandra följande vardagar som följer på justeringen av förteckningen, dock inte på en lördag. Under den ena dagen ska förteckningen hållas framlagd klockan 15–19. Förteckningen över röstberättigade ska hållas framlagd för granskning under tillsyn i minst fyra timmar under två på varandra följande vardagar som följer på justeringen av förteckningen, dock inte på en lördag. Under den ena dagen ska förteckningen hållas framlagd klockan 15–19. I kungörelsen om framläggande ska nämnas I kungörelsen om framläggande ska nämnas 1) när och var förteckningen finns framlagd, när och var förteckningen finns framlagd, 2) hur en begäran om omprövning av förteckningen görs, hur en begäran om omprövning av förteckningen görs, 3) när valnämnden sammanträder för att behandla en begäran om omprövning. när valnämnden sammanträder för att behandla en begäran om omprövning. Kungörelsen ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla senast tio dagar innan förteckningen läggs fram och finnas på anslagstavlan till utgången av den tid förteckningen är framlagd för påseende. Dessutom ska kungörelsen publiceras i en tidning senast fem dagar innan förteckningen läggs fram. Kungörelsen ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla senast tio dagar innan förteckningen läggs fram och finnas på anslagstavlan till utgången av den tid förteckningen är framlagd för påseende. Dessutom ska kungörelsen publiceras i en tidning senast fem dagar innan förteckningen läggs fram.
  181. 7

    Valnämnden must handle reconsideration requests about the voter register at the specified meetings, and must note in the register when it has become final.

    7 § Laga kraft för förteckningen över röstberättigade Valnämnden ska vid församlingsval behandla en begäran om omprövning av förteckningen över röstberättigade vid ett sammanträde som hålls den 1 oktober och vid val som förrättas på nytt och undantagsval i en församling vid ett sammanträde som hålls två veckor efter utgången av den tid förteckningen finns framlagd. Valnämnden ska vid församlingsval behandla en begäran om omprövning av förteckningen över röstberättigade vid ett sammanträde som hålls den 1 oktober och vid val som förrättas på nytt och undantagsval i en församling vid ett sammanträde som hålls två veckor efter utgången av den tid förteckningen finns framlagd. Förteckningen över röstberättigade vinner laga kraft på det sätt som anges i 9 kap. 20 § i kyrkolagen. Valnämnden ska i förteckningen anteckna att den har vunnit laga kraft. Förteckningen över röstberättigade vinner laga kraft på det sätt som anges i 9 kap. 20 § i kyrkolagen. Valnämnden ska i förteckningen anteckna att den har vunnit laga kraft.
  182. 8

    If a parish is divided into voting areas, it must prepare a notification card for each registered elector, and the election board must send the cards by the 30th day before election day if the elector’s address is known.

    8 § Meddelandekort När en församling är indelad i röstningsområden ska församlingen för var och en som antecknats i förteckningen över röstberättigade göra upp ett meddelandekort som inne-håller När en församling är indelad i röstningsområden ska församlingen för var och en som antecknats i förteckningen över röstberättigade göra upp ett meddelandekort som inne-håller 1) den röstberättigades namn och uppgifter om röstningsområdet samt röstningsstället på valdagen och adressen till det, den röstberättigades namn och uppgifter om röstningsområdet samt röstningsstället på valdagen och adressen till det, 2) den röstberättigades stadigvarande adress enligt medlemsdatasystemet på den dag som anges i 4 §, den röstberättigades stadigvarande adress enligt medlemsdatasystemet på den dag som anges i 4 §, 3) uppgift om vid vilka val mottagaren av meddelandekortet har rösträtt, uppgift om vid vilka val mottagaren av meddelandekortet har rösträtt, 4) uppgift om valdagen och tidpunkten för förhandsröstningen, uppgift om valdagen och tidpunkten för förhandsröstningen, 5) kontaktinformation för den valnämnd som antecknats som kortets avsändare, kontaktinformation för den valnämnd som antecknats som kortets avsändare, 6) uppgifter om det medlemsdatasystem som uppgifterna på kortet grundar sig på, uppgifter om det medlemsdatasystem som uppgifterna på kortet grundar sig på, 7) anvisningar om hur kortet ska användas och om förfarandet vid röstningen. anvisningar om hur kortet ska användas och om förfarandet vid röstningen. Meddelandekortet ska göras upp så att det kan användas som följebrev vid annan förhandsröstning än hemmaröstning. Meddelandekortet ska göras upp så att det kan användas som följebrev vid annan förhandsröstning än hemmaröstning. Valnämnden ska se till att meddelandekorten senast den 30:e dagen före valdagen skickas till de röstberättigade vilkas adress är känd. Valnämnden ska se till att meddelandekorten senast den 30:e dagen före valdagen skickas till de röstberättigade vilkas adress är känd.
  183. 9

    Valnämnden ska göra en kungörelse om kandidatuppställningen och publicera den på webben och i en tidning senast den 10 augusti; om det behövs ska den också anslås på församlingens anslagstavla till den 15 september kl. 16.

    9 § Kungörelse om kandidatuppställningen i församlingsval Valnämnden ska under valåret vid ett sammanträde som hålls senast den 1 augusti göra upp en kungörelse med information om antalet medlemmar som ska väljas in i kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet, förutsättningarna för valbarhet samt när och var valmansföreningarnas stiftelseurkunder ska lämnas in. Valnämnden ska under valåret vid ett sammanträde som hålls senast den 1 augusti göra upp en kungörelse med information om antalet medlemmar som ska väljas in i kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet, förutsättningarna för valbarhet samt när och var valmansföreningarnas stiftelseurkunder ska lämnas in. Kungörelsen ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla före den 10 augusti och hållas anslagen till den 15 september klockan 16. Dessutom ska kungörelsen publiceras i en tidning före den 10 augusti. Kungörelsen ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla före den 10 augusti och hållas anslagen till den 15 september klockan 16. Dessutom ska kungörelsen publiceras i en tidning före den 10 augusti.
  184. 10

    A valmansförening may nominate candidates in a parish election if it has at least ten eligible parish members as founders.

    10 § Bildande av valmansförening Rätt att ställa upp kandidater i församlingsval har en valmansförening som har bildats av minst tio röstberättigade församlingsmedlemmar. En röstberättigad kan vara stiftande medlem i endast en valmansförening som bildats för val av medlemmar till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige och i endast en valmansförening för val av medlemmar till församlingsrådet. Om en person vid samma val är medlem i två eller flera valmansföreningar ska valnämnden stryka honom eller henne från alla stiftelseurkunder. Rätt att ställa upp kandidater i församlingsval har en valmansförening som har bildats av minst tio röstberättigade församlingsmedlemmar. En röstberättigad kan vara stiftande medlem i endast en valmansförening som bildats för val av medlemmar till kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige och i endast en valmansförening för val av medlemmar till församlingsrådet. Om en person vid samma val är medlem i två eller flera valmansföreningar ska valnämnden stryka honom eller henne från alla stiftelseurkunder. I samtliga församlingar i en kyrklig samfällighet bildas en valmansförening och görs en stiftelseurkund upp separat för val av gemensamma kyrkofullmäktige och för val av församlingsråd. I samtliga församlingar i en kyrklig samfällighet bildas en valmansförening och görs en stiftelseurkund upp separat för val av gemensamma kyrkofullmäktige och för val av församlingsråd.
  185. 11

    A valmansförening may nominate only a limited number of candidates, and the candidate-list name must include “kandidatlista” and not be misleading or shared with another association.

    11 § Antalet kandidater och kandidatlistans beteckning En valmansförening får i sin kandidatlista ställa upp högst dubbelt så många kandidater som det antal medlemmar som ska väljas till kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Till gemensamma kyrkofullmäktige får dock tre gånger så många kandidater ställas upp som det antal medlemmar som väljs från församlingen. Om det från församlingen utses endast en medlem till gemensamma kyrkofullmäktige får valmansföreningen nominera högst sex kandidater. En och samma person kan ställas upp som kandidat för endast en valmansförening vid val av medlemmar till ett och samma organ. En valmansförening får i sin kandidatlista ställa upp högst dubbelt så många kandidater som det antal medlemmar som ska väljas till kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Till gemensamma kyrkofullmäktige får dock tre gånger så många kandidater ställas upp som det antal medlemmar som väljs från församlingen. Om det från församlingen utses endast en medlem till gemensamma kyrkofullmäktige får valmansföreningen nominera högst sex kandidater. En och samma person kan ställas upp som kandidat för endast en valmansförening vid val av medlemmar till ett och samma organ. En valmansförening har rätt att föreslå att det i sammanställningen av kandidatlistorna tas in en beteckning för kandidatlistan som ska innehålla ordet ”kandidatlista”. Beteckningen får inte vara olämplig eller missvisande. Olika valmansföreningar får inte använda samma beteckning. En valmansförening har rätt att föreslå att det i sammanställningen av kandidatlistorna tas in en beteckning för kandidatlistan som ska innehålla ordet ”kandidatlista”. Beteckningen får inte vara olämplig eller missvisande. Olika valmansföreningar får inte använda samma beteckning.
  186. 12

    A voter association is formed through a dated and signed founding deed that must include specified election, member, candidate-list, and representative details, and attach candidate consents and declarations.

    12 § Stiftelseurkund för valmansförening En valmansförening bildas genom en daterad och undertecknad stiftelseurkund som ska innehålla En valmansförening bildas genom en daterad och undertecknad stiftelseurkund som ska innehålla 1) ett omnämnande av vilket val det är fråga om, ett omnämnande av vilket val det är fråga om, 2) underskrifter av valmansföreningens medlemmar som ska förtydligas genom att under dem ange undertecknarens namn samt titel, yrke eller syssla och adress, underskrifter av valmansföreningens medlemmar som ska förtydligas genom att under dem ange undertecknarens namn samt titel, yrke eller syssla och adress, 3) en kandidatlista, i vilken nämns kandidaternas namn samt med högst två uttryck för varje kandidat titel, yrke eller syssla, i den ordning som kandidaterna anges i sammanställningen av kandidatlistorna. En separat begäran kan framföras om att det i sammanställningen av kandidatlistorna utöver kandidatens förnamn eller i stället för detta antecknas ett allmänt känt tilltalsnamn eller förnamnet i förkortad form och att det närmare ska anges var kandidaten är bosatt, en kandidatlista, i vilken nämns kandidaternas namn samt med högst två uttryck för varje kandidat titel, yrke eller syssla, i den ordning som kandidaterna anges i sammanställningen av kandidatlistorna. En separat begäran kan framföras om att det i sammanställningen av kandidatlistorna utöver kandidatens förnamn eller i stället för detta antecknas ett allmänt känt tilltalsnamn eller förnamnet i förkortad form och att det närmare ska anges var kandidaten är bosatt, 4) namnet och kontaktuppgifterna för ett ombud och dennas ersättare som valmansföreningen har utsett bland medlemmarna. Dessa får inte vara medlemmar i valnämnden eller kandidater för föreningen. namnet och kontaktuppgifterna för ett ombud och dennas ersättare som valmansföreningen har utsett bland medlemmarna. Dessa får inte vara medlemmar i valnämnden eller kandidater för föreningen. Till stiftelseurkunden ska fogas Till stiftelseurkunden ska fogas 1) ett av varje kandidat undertecknat samtycke till att ställa upp som kandidat och en försäkran om att han eller hon inte har samtyckt till att ställa upp som kandidat för någon annan valmansförening vid val av samma organ, ett av varje kandidat undertecknat samtycke till att ställa upp som kandidat och en försäkran om att han eller hon inte har samtyckt till att ställa upp som kandidat för någon annan valmansförening vid val av samma organ, 2) ombudets skriftliga försäkran att kandidaterna är valbara till församlingens förtroendeuppdrag och att valmansföreningens medlemmar är röstberättigade medlemmar i församlingen. ombudets skriftliga försäkran att kandidaterna är valbara till församlingens förtroendeuppdrag och att valmansföreningens medlemmar är röstberättigade medlemmar i församlingen.
  187. 13

    Valmansföreningens stiftelseurkund med bilagor ska lämnas in senast den 15 september före kl. 16, och den mottagande lokalen ska hållas öppen i minst fyra timmar innan dess.

    13 § Inlämnande av stiftelseurkund till församlingen Valmansföreningens stiftelseurkund med bilagor ska lämnas in till pastorsexpeditionen eller, om en sådan inte finns, till en annan plats som valnämnden beslutar, senast den 15 september före klockan 16. Före det ska den angivna lokalen hållas öppen under minst fyra timmar. Valmansföreningens stiftelseurkund med bilagor ska lämnas in till pastorsexpeditionen eller, om en sådan inte finns, till en annan plats som valnämnden beslutar, senast den 15 september före klockan 16. Före det ska den angivna lokalen hållas öppen under minst fyra timmar.
  188. 14

    Valnämnden must review nomination documents and candidate lists by a meeting held no later than 16 September, give the association a chance to explain or correct issues, notify the relevant people, and approve documents with no objections or correction requests.

    14 § Behandling av stiftelseurkunder samt anmärkningar Valnämnden ska göra en granskning av stiftelseurkunderna och de kandidatlistor som ingår i dem vid ett sammanträde som ska hållas senast den 16 september. En stiftelseurkund som har lämnats in efter att tidsfristen löpt ut ska lämnas utan prövning. Ett meddelande om att urkunden lämnats obeaktad ska lämnas till valmansföreningens ombud eller, om något ombud inte har utsetts, till någon av dem som har undertecknat stiftelseurkunden. Valnämnden ska göra en granskning av stiftelseurkunderna och de kandidatlistor som ingår i dem vid ett sammanträde som ska hållas senast den 16 september. En stiftelseurkund som har lämnats in efter att tidsfristen löpt ut ska lämnas utan prövning. Ett meddelande om att urkunden lämnats obeaktad ska lämnas till valmansföreningens ombud eller, om något ombud inte har utsetts, till någon av dem som har undertecknat stiftelseurkunden. Valnämnden ska ge valmansföreningen möjlighet att lämna en förklaring eller göra en rättelse om Valnämnden ska ge valmansföreningen möjlighet att lämna en förklaring eller göra en rättelse om 1) den uppställda kandidaten inte är valbar eller om personen har ställts upp som kandidat för fler än en valmansförening för val av medlemmar till samma organ, den uppställda kandidaten inte är valbar eller om personen har ställts upp som kandidat för fler än en valmansförening för val av medlemmar till samma organ, 2) beteckningen för kandidatlistan strider mot 11 § 2 mom. eller om samma beteckning har föreslagits som beteckning för fler än en valmansförening, beteckningen för kandidatlistan strider mot 11 § 2 mom. eller om samma beteckning har föreslagits som beteckning för fler än en valmansförening, 3) kandidatlistan på annat sätt är felaktig eller bristfällig, kandidatlistan på annat sätt är felaktig eller bristfällig, 4) valmansföreningen inte har bildats på lagligt sätt. valmansföreningen inte har bildats på lagligt sätt. Valmansföreningens ombud eller, om något ombud inte har utsetts, någon av dem som har undertecknat stiftelseurkunden ska bevisligen underrättas om att en förklaring eller rättelse har begärts. Samtidigt ska felet, bristen eller den tilläggsutredning som behövs anges samt den tidsfrist inom vilken rättelsen eller kompletteringen får lämnas in. Valnämnden ska även underrätta kandidaten om en sådan anmärkning som avses i 2 mom. 1 punkten. Valmansföreningens ombud eller, om något ombud inte har utsetts, någon av dem som har undertecknat stiftelseurkunden ska bevisligen underrättas om att en förklaring eller rättelse har begärts. Samtidigt ska felet, bristen eller den tilläggsutredning som behövs anges samt den tidsfrist inom vilken rättelsen eller kompletteringen får lämnas in. Valnämnden ska även underrätta kandidaten om en sådan anmärkning som avses i 2 mom. 1 punkten. Stiftelseurkunder som inte gett upphov till anmärkningar eller till en begäran om till-läggsutredningar ska godkännas. Stiftelseurkunder som inte gett upphov till anmärkningar eller till en begäran om till-läggsutredningar ska godkännas.
  189. 15

    Valmansföreningens ombud kan rätta och komplettera stiftelseurkunden och justera kandidatuppgifter före en viss tidpunkt; om vissa anmärkningar inte avhjälps ska valnämnden stryka namn eller beteckning.

    15 § Åtgärder till följd av anmärkningar Valmansföreningens ombud eller, om något ombud inte har utsetts, någon av dem som har undertecknat stiftelseurkunden har rätt att senast den 1 oktober före klockan 16 göra en rättelse och komplettera stiftelseurkunden. Inom samma tid har han eller hon rätt att göra justeringar som gäller en kandidats namn, titel, yrke eller syssla, adress eller närmare uppgifter om bostadsort. Valmansföreningens ombud eller, om något ombud inte har utsetts, någon av dem som har undertecknat stiftelseurkunden har rätt att senast den 1 oktober före klockan 16 göra en rättelse och komplettera stiftelseurkunden. Inom samma tid har han eller hon rätt att göra justeringar som gäller en kandidats namn, titel, yrke eller syssla, adress eller närmare uppgifter om bostadsort. Om en anmärkning har gjorts för att en person har samtyckt till att ställas upp som kandidat för fler än en valmansförening i valet av medlemmar till samma organ, ska valmansföreningen ges tillfälle att inom den tid som anges i 1 mom. stryka en sådan kandidat. Kandidaten får inte ersättas med en annan. Om en anmärkning har gjorts för att en person har samtyckt till att ställas upp som kandidat för fler än en valmansförening i valet av medlemmar till samma organ, ska valmansföreningen ges tillfälle att inom den tid som anges i 1 mom. stryka en sådan kandidat. Kandidaten får inte ersättas med en annan. Om samma beteckning har föreslagits för fler än en valmansförening ska valmansföreningen ges möjlighet att inom den tid som anges i 1 mom. avstå från beteckningen och föreslå en ny. Om samma beteckning har föreslagits för fler än en valmansförening ska valmansföreningen ges möjlighet att inom den tid som anges i 1 mom. avstå från beteckningen och föreslå en ny. Om en sådan rättelse som avses i 2 eller 3 mom. inte görs, ska valnämnden stryka kandidatens namn eller beteckningen för kandidatlistan från alla kandidatlistor som gäller valet av organet i fråga. Om en sådan rättelse som avses i 2 eller 3 mom. inte görs, ska valnämnden stryka kandidatens namn eller beteckningen för kandidatlistan från alla kandidatlistor som gäller valet av organet i fråga.
  190. 16

    The election board must handle certain electoral documents and candidate lists at a meeting after 4:00 p.m. on 1 October in the election year.

    16 § Godkännande av stiftelseurkunder och uppgörande av en sammanställning av kandidatlistor Vid ett sammanträde som ska hållas efter klockan 16 den 1 oktober under valåret ska valnämnden Vid ett sammanträde som ska hållas efter klockan 16 den 1 oktober under valåret ska valnämnden 1) ta till slutlig behandling och avgörande de stiftelseurkunder för en valmansförening för vilka komplettering eller rättelse har begärts, ta till slutlig behandling och avgörande de stiftelseurkunder för en valmansförening för vilka komplettering eller rättelse har begärts, 2) i kandidatlistorna göra de ändringar som följer av åtgärderna enligt 15 § och av att en kandidat har avlidit, i kandidatlistorna göra de ändringar som följer av åtgärderna enligt 15 § och av att en kandidat har avlidit, 3) göra en sammanställning av kandidatlistorna genom att lotta ordningen för kandidatlistorna, genom att numrera alla listor med romerska siffror från vänster till höger och genom att i sammanställningen anteckna de godkända beteckningarna, göra en sammanställning av kandidatlistorna genom att lotta ordningen för kandidatlistorna, genom att numrera alla listor med romerska siffror från vänster till höger och genom att i sammanställningen anteckna de godkända beteckningarna, 4) numrera kandidaterna i löpande ordning med början från nummer 2 så att kandidaterna på den kandidatlista som genom lottning placerats först i sammanställningen av kandidatlistorna först ges sina nummer i den ordning som valmansföreningen angett, varefter kandidaterna på den kandidatlista som genom lottning placerats som andra i sammanställningen ges sina nummer och så vidare. numrera kandidaterna i löpande ordning med början från nummer 2 så att kandidaterna på den kandidatlista som genom lottning placerats först i sammanställningen av kandidatlistorna först ges sina nummer i den ordning som valmansföreningen angett, varefter kandidaterna på den kandidatlista som genom lottning placerats som andra i sammanställningen ges sina nummer och så vidare. Stiftelseurkunden för en valmansförening ska förkastas om den inte kan godkännas efter komplettering eller rättelse. Om felet avser endast en viss kandidat ska endast namnet på denna strykas från kandidatlistan. På samma sätt ska en beteckning som inte godkänts för en kandidatlista strykas. Stiftelseurkunden för en valmansförening ska förkastas om den inte kan godkännas efter komplettering eller rättelse. Om felet avser endast en viss kandidat ska endast namnet på denna strykas från kandidatlistan. På samma sätt ska en beteckning som inte godkänts för en kandidatlista strykas. I varje församling i en kyrklig samfällighet ska kandidaterna på listorna för val av medlemmar till gemensamma kyrkofullmäktige numreras på det sätt som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten och kandidaterna på listorna för val av medlemmar till församlingsrådet så att numreringen fortsätter från det nummer som den sista kandidaten för val till gemensamma kyrkofullmäktige har fått. I varje församling i en kyrklig samfällighet ska kandidaterna på listorna för val av medlemmar till gemensamma kyrkofullmäktige numreras på det sätt som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten och kandidaterna på listorna för val av medlemmar till församlingsrådet så att numreringen fortsätter från det nummer som den sista kandidaten för val till gemensamma kyrkofullmäktige har fått.
  191. 17

    Candidate lists must be formatted in a specific way, with candidates entered in order and only limited personal details shown.

    17 § Innehåll i sammanställningen av kandidatlistorna Kandidaterna på en kandidatlista ska antecknas under numret för kandidatlistan inom en gemensam ram där kandidaterna har egna rutor placerade i den ordning uppifrån räknat som valmansföreningen angett. Om kandidaterna på grund av antalet måste antecknas i två eller flera parallella spalter ska de antecknas radvis från vänster till höger. Kandidaterna på en kandidatlista ska antecknas under numret för kandidatlistan inom en gemensam ram där kandidaterna har egna rutor placerade i den ordning uppifrån räknat som valmansföreningen angett. Om kandidaterna på grund av antalet måste antecknas i två eller flera parallella spalter ska de antecknas radvis från vänster till höger. Sammanställningen av kandidatlistorna ska ha en gemensam rubrik som visar för vilket val sammanställningen har gjorts upp samt de omständigheter som förutsätts i 16 § 1 mom. 3 och 4 punkten. För kandidaterna antecknas utöver nummer namn och titel, yrke eller syssla med högst två uttryck samt vid behov närmare uppgifter om bostadsort. Kandidaternas tilltalsnamn eller förkortningar av deras förnamn får antecknas i sammanställningen endast om det är nödvändigt för att precisera kandidatens identitet. Andra uppgifter får inte antecknas om kandidaterna. Sammanställningen av kandidatlistorna ska ha en gemensam rubrik som visar för vilket val sammanställningen har gjorts upp samt de omständigheter som förutsätts i 16 § 1 mom. 3 och 4 punkten. För kandidaterna antecknas utöver nummer namn och titel, yrke eller syssla med högst två uttryck samt vid behov närmare uppgifter om bostadsort. Kandidaternas tilltalsnamn eller förkortningar av deras förnamn får antecknas i sammanställningen endast om det är nödvändigt för att precisera kandidatens identitet. Andra uppgifter får inte antecknas om kandidaterna. I en församling som hör till en kyrklig samfällighet ska en sammanställning av kandidatlistorna göras separat för val av medlemmar till gemensamma kyrkofullmäktige och för val av medlemmar till församlingsrådet. Sammanställningen av kandidatlistorna ska ha samma färg som röstsedlarna för motsvarande val. I en församling som hör till en kyrklig samfällighet ska en sammanställning av kandidatlistorna göras separat för val av medlemmar till gemensamma kyrkofullmäktige och för val av medlemmar till församlingsrådet. Sammanställningen av kandidatlistorna ska ha samma färg som röstsedlarna för motsvarande val.
  192. 18

    The candidate-list summary must be published online, and if needed posted on the parish notice board, at least three weeks before the election starts; notice of it and its posting must also be published in a newspaper during the same time. It must stay posted until the election ends.

    18 § Offentliggörande av sammanställningen av kandidatlistorna Sammanställningen av kandidatlistorna ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla senast tre veckor innan valet inleds. Inom samma tid ska information om sammanställningen och om att den finns anslagen publiceras i en tidning. Sammanställningen av kandidatlistorna ska hållas anslagen tills valet är avslutat. Sammanställningen av kandidatlistorna ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla senast tre veckor innan valet inleds. Inom samma tid ska information om sammanställningen och om att den finns anslagen publiceras i en tidning. Sammanställningen av kandidatlistorna ska hållas anslagen tills valet är avslutat.
  193. 19

    Valnämnden must decide polling places, appoint advance-voting officials and election assistants, handle related advance-voting matters, and may appoint vote counters if needed. Candidates and their spouse, children, siblings, or parents may not serve as election officials or election assistants.

    19 § Andra beslut av valnämnden i samband med beredningen av val Valnämnden ska vid det sammanträde som anges i 14 § 1 mom. Valnämnden ska vid det sammanträde som anges i 14 § 1 mom. 1) bestämma röstningsställena och vallokalerna, bestämma röstningsställena och vallokalerna, 2) utse en eller flera valförrättare för förhandsröstningen och besluta om andra ärenden som gäller förhandsröstningen samt göra upp en kungörelse om förhandsröstningen, utse en eller flera valförrättare för förhandsröstningen och besluta om andra ärenden som gäller förhandsröstningen samt göra upp en kungörelse om förhandsröstningen, 3) utse valbiträden och besluta om övriga åtgärder i anslutning till valförberedelserna, om inte beslut om dem har fattats tidigare, utse valbiträden och besluta om övriga åtgärder i anslutning till valförberedelserna, om inte beslut om dem har fattats tidigare, 4) vid behov utse tre eller flera rösträknare för att räkna förhandsrösterna på det sätt som föreskrivs i 44 § 2 mom. vid behov utse tre eller flera rösträknare för att räkna förhandsrösterna på det sätt som föreskrivs i 44 § 2 mom. En kandidat eller en kandidats make, barn, syskon eller föräldrar kan inte vara valförrättare eller valbiträde. Med make avses en äkta make samt en person som lever under äktenskapsliknande förhållanden eller i registrerat partnerskap med kandidaten. En kandidat eller en kandidats make, barn, syskon eller föräldrar kan inte vara valförrättare eller valbiträde. Med make avses en äkta make samt en person som lever under äktenskapsliknande förhållanden eller i registrerat partnerskap med kandidaten.
  194. 20

    Ballot papers for parish elections must follow a set size and layout, and the Church Council and election committee must arrange printing for the relevant elections.

    20 § Röstsedeln i församlingsval Röstsedeln ska ha standardformatet 148 x 210 mm. På insidan ska tryckas en rubrik som anger vilket val det är fråga om samt en cirkel med en diameter på 90 mm som förblir ovikt när röstsedeln viks ihop. Mitt i cirkeln ska tydligt utsatt finnas beteckningen N:o för antecknande av kandidatens nummer. Av röstsedeln ska tydligt framgå hur den ska vikas. Röstsedeln ska trygga valhemligheten. Röstsedeln ska ha standardformatet 148 x 210 mm. På insidan ska tryckas en rubrik som anger vilket val det är fråga om samt en cirkel med en diameter på 90 mm som förblir ovikt när röstsedeln viks ihop. Mitt i cirkeln ska tydligt utsatt finnas beteckningen N:o för antecknande av kandidatens nummer. Av röstsedeln ska tydligt framgå hur den ska vikas. Röstsedeln ska trygga valhemligheten. Röstsedeln ska vara vit vid val av medlemmar till kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkofullmäktige och orange vid val av medlemmar till församlingsrådet. Röstsedeln ska vara vit vid val av medlemmar till kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkofullmäktige och orange vid val av medlemmar till församlingsrådet. Kyrkostyrelsen låter trycka de röstsedlar som används vid församlingsval. Valnämnden låter trycka de röstsedlar som används vid undantagsval i församlingen. Kyrkostyrelsen låter trycka de röstsedlar som används vid församlingsval. Valnämnden låter trycka de röstsedlar som används vid undantagsval i församlingen.
  195. 21

    Valnämnden ska publicera kungörelsen om förhandsröstningens tid och plats i det allmänna datanätet, vid behov på anslagstavlan och i tidning, inom vissa tidsfrister.

    21 § Tidpunkt för och kungörelse av förhandsröstning Förhandsröstningen inleds tisdagen efter den första söndagen i november och fortgår till och med samma veckas lördag. Röstningen förrättas på en plats som bestämts av valnämnden varje dag klockan 9–18 och på andra ställen vid de tidpunkter som valnämnden bestämmer. Förhandsröstningen inleds tisdagen efter den första söndagen i november och fortgår till och med samma veckas lördag. Röstningen förrättas på en plats som bestämts av valnämnden varje dag klockan 9–18 och på andra ställen vid de tidpunkter som valnämnden bestämmer. Vid undantagsval i församlingen kan man rösta på förhand endast på den aktuella församlingens förhandsröstningsställe. Vid undantagsval i församlingen kan man rösta på förhand endast på den aktuella församlingens förhandsröstningsställe. Valnämndens kungörelse om tid och plats för förhandsröstningen ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla. Kungörelsen ska publiceras åtta dagar innan förhandsröstningen inleds och finnas anslagen tills förhandsröstningen avslutas, om inte något annat följer av 48 §. Kungörelsen ska publiceras i en tidning senast fem dagar innan förhandsröstningen inleds. Valnämndens kungörelse om tid och plats för förhandsröstningen ska publiceras i det allmänna datanätet och vid behov anslås på församlingens anslagstavla. Kungörelsen ska publiceras åtta dagar innan förhandsröstningen inleds och finnas anslagen tills förhandsröstningen avslutas, om inte något annat följer av 48 §. Kungörelsen ska publiceras i en tidning senast fem dagar innan förhandsröstningen inleds.
  196. 22

    Advance voting must use the specified voting papers and envelopes, and the church board must arrange for their manufacture.

    22 § Förhandsröstningshandlingar Vid förhandsröstningen ska användas en röstsedel enligt 20 § samt valkuvert, följebrevsblankett och ytterkuvert vilka kyrkostyrelsen ska låta tillverka. När församlingen använder meddelandekort enligt 8 § är kortet följebrev. Vid förhandsröstningen ska användas en röstsedel enligt 20 § samt valkuvert, följebrevsblankett och ytterkuvert vilka kyrkostyrelsen ska låta tillverka. När församlingen använder meddelandekort enligt 8 § är kortet följebrev.
  197. 23

    A voter at an advance polling station must register with the election official and prove identity, and may receive the ballot papers and voting envelopes needed for voting.

    23 § Inledande av röstning på förhandsröstningsställena Den röstande ska anmäla sig för valförrättaren på förhandsröstningsstället och styrka sin identitet. Därefter får han eller hon en röstsedel för valet av medlemmar till kyrkofullmäktige eller röstsedlarna för valet av medlemmar till gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet samt ett valkuvert, ytterkuvert och vid behov en följebrevsblankett. Den röstande ska anmäla sig för valförrättaren på förhandsröstningsstället och styrka sin identitet. Därefter får han eller hon en röstsedel för valet av medlemmar till kyrkofullmäktige eller röstsedlarna för valet av medlemmar till gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet samt ett valkuvert, ytterkuvert och vid behov en följebrevsblankett. Den som röstar på ett förhandsröstningsställe inom sin egen församlings område ska ges möjlighet att ta del av sammanställningen av kandidatlistorna i församlingen. Den som röstar på ett förhandsröstningsställe inom sin egen församlings område ska ges möjlighet att ta del av sammanställningen av kandidatlistorna i församlingen.
  198. 24

    A voter may vote for a listed candidate and must write the candidate’s number clearly on the ballot, in a way that protects ballot secrecy.

    24 § Röstningen vid förhandsröstning Den röstande har rätt att rösta på en kandidat som är upptagen i sammanställningen av kandidatlistorna i den församling där den röstande är antecknad som röstberättigad. Den röstande har rätt att rösta på en kandidat som är upptagen i sammanställningen av kandidatlistorna i den församling där den röstande är antecknad som röstberättigad. Den röstande ska anteckna kandidatens nummer på röstsedeln så tydligt att tvivel inte kan uppstå om vilken kandidat han eller hon avser. Anteckningen ska göras i valbåset eller i övrigt så att valhemligheten bevaras. Den röstande ska anteckna kandidatens nummer på röstsedeln så tydligt att tvivel inte kan uppstå om vilken kandidat han eller hon avser. Anteckningen ska göras i valbåset eller i övrigt så att valhemligheten bevaras. På begäran av den röstande ska valförrättaren eller en medlem i valnämnden bistå honom eller henne vid röstningen. Den vars förmåga att göra en röstningsanteckning är väsentligt nedsatt får vid röstningen assisteras av ett biträde som han eller hon har utsett. Biträdet är skyldigt att samvetsgrant iaktta den röstandes vilja och hemlighålla det som han eller hon fått veta i samband med röstningen. På begäran av den röstande ska valförrättaren eller en medlem i valnämnden bistå honom eller henne vid röstningen. Den vars förmåga att göra en röstningsanteckning är väsentligt nedsatt får vid röstningen assisteras av ett biträde som han eller hon har utsett. Biträdet är skyldigt att samvetsgrant iaktta den röstandes vilja och hemlighålla det som han eller hon fått veta i samband med röstningen.
  199. 25

    The voter must personally sign the declaration in the cover letter in the presence of the election official.

    25 § Följebrev Följebrevet ska riktas till valnämnden i den församling där den röstande enligt egen uppgift är införd i förteckningen över röstberättigade. Följebrevet ska riktas till valnämnden i den församling där den röstande enligt egen uppgift är införd i förteckningen över röstberättigade. Följebrevet ska innehålla Följebrevet ska innehålla 1) den röstandes fullständiga namn och personbeteckning samt, om namnet har ändrats, även det tidigare namnet, den röstandes fullständiga namn och personbeteckning samt, om namnet har ändrats, även det tidigare namnet, 2) uppgifter om i vilken församling den röstande är införd i förteckningen över röstberättigade och församlingens adress. uppgifter om i vilken församling den röstande är införd i förteckningen över röstberättigade och församlingens adress. Den röstande ska i valförrättarens närvaro egenhändigt underteckna försäkran i följebrevet om att han eller hon personligen med bevarande av valhemligheten har fyllt i röstsedeln och lagt den hopvikt i valkuvertet som han eller hon tillslutit. Den röstande ska i valförrättarens närvaro egenhändigt underteckna försäkran i följebrevet om att han eller hon personligen med bevarande av valhemligheten har fyllt i röstsedeln och lagt den hopvikt i valkuvertet som han eller hon tillslutit.

Provision text is displayed from LexChat’s stored statute record. Use the official source links to verify amendments, commencement, and current legal force.

LexChat organizes source-backed legal information for research. Verify amendments, commencement, and current legal force with the official publisher before relying on it.